8/20/2019 Karin Bengtsson-Det Goda Matematiska Samtalet

1/3

20 NÄMNAREN NR 4 • 2005

 KARIN BENGTSSON & ANN-SOFI HALL

Karin Bengtsson och Ann-Sofi Hall är

specialpedagoger i Växjö kommun.

ann-sofi.hall@kommun.vaxjo.sekarin.bengtsson@kommun.vaxjo.se

Det goda matematiska samtaletKarin Bengtsson och Ann-Sofi Hall har anordnat kompetensutveckling i

form av en studiecirkel baserad på det studiematerial som PRIM-gruppen

utarbetat samt på NämnarenT EMA Matematik från början. De delar här

med sig av sina erfarenheter.

Vi är två specialpedagoger som arbe-tar i Växjö kommun. I vårt uppdragingår att vi ska stimulera till utveck-

lingsarbete. I samband med den nationellakvalitetsgranskningen av matematikunder-visningen år �� - �� blev även vissa sko-lor i vår kommun granskade.

Bland förslagen till utvecklingsområden iVäxjö fanns att utrymme behöver skapas förpedagogiska diskussioner som kan utvecklamatematikens innehåll och form. När vi läs-te det studiecirkelmaterial som PRIM-grup-pen har utarbetat för kompetensutvecklingblev vi inspirerade till att starta studiecirk-lar. Eftersom Skolverket har påtalat att dettalas för lite på mattetimmarna gav vi vårstudiecirkel namnet Det goda matematiskasamtalet.

PRIM-gruppens material bygger på Skol-verkets  Analysschema i matematik för åren

 före skolår � och på NämnarenTEMA Mate-

matik från början. Vi har ändrat lite på detursprungliga upplägget. Istället för föreslag-na tio träffar har vi setts sex gånger, en gångi månaden, två timmar varje gång. Tillsam-mans med kursdeltagarna valde vi följandeinnehåll:

. Vad är matematik?

. Problemlösning

. Taluppfattning

. Analysschemat, att fånga barns kunskap

. Mätning och rumsuppfattning

. Föräldrasamverkan

Hittills har vi genomfört två studiecirklar, eni Bergundaområdet och en i Kalvsvik, medsammanlagt femton deltagare. Deltagarnahar barngrupper i åldern ett till tio år.

Vid första kurstillfället tog vi reda påförväntningarna. Det framkom att delta-garna tyckte att det var viktigt att få ett - årsperspektiv, få ökad insikt om språketsbetydelse i begreppsbildningen, få en egenteoriutbildning, hitta bra metoder för att blisäkrare som lärare och kunna bevara nyfi-kenheten och lusten hos barnen Det fanns

också förväntningar på hur man ska gå tillväga när man dokumenterar barnens kun-skaper. Alla barn ska känna att de duger ochkänna att deras sätt att tänka är värdefullt.

Deltagarna har inför varje träff läst av-snitt ur Matematik från början  och  Ana-lysschemat  och jobbat med eleverna. Någragånger har barn i olika åldrar fått sammafrågor, exempelvis: Hur gör du om du skadela två bullar och det är tre barn? 

Gunnels och Cissis treårige pojke Erik

delade varje bulle i tre lika delar för det hadehan lärt sig av sin mamma. Varje barn fick

8/20/2019 Karin Bengtsson-Det Goda Matematiska Samtalet

2/3

21NÄMNAREN NR 4 • 2005

alltså två tredjedels bulle. En av Lisens sex-åringar föreslog att varje barn skulle få enhalv bulle och att den halvan som blev överskulle gå till katten.

Marie och Gunilla i förskoleklassen lätbarnen dokumentera ”bullproblemet” ge-

nom att rita. Sedan satt de i faddergrupperoch fick berätta hur de tänkt. En viktig frågatill barnen var: Hur har ni samarbetat? Brit-tas och Evas skolbarn tänkte i flera fall somde yngre men en elev delade bullarna i halv-or först, delade ut tre halvor och skar till sistden ärde halvan i tre lika delar. De flestabarnen hade strävat efter att dela rättvist.

Sindre delar päronVi har också pratat om den matematik somfinns i förskolebarnens vardag, till exempeli samband med rutinsituationer och i leken.Fruktstunden inbjuder till matematiskasamtal. Förskollärare Carina frågade en dagsina förskolebarn: Hur många hela pärongår det åt om elva barn ska få ett halvt päronvar? Sindre, år, tänkte tyst en stund ochsa: ”Det går åt sex päron.” Med hjälp av pap-per och penna visade han sen hur han hadetänkt. På pappret finns sex gröna päron somär delade uppifrån och ned, den tolfte halv-an är överkryssad. Han har också skrivit an-talet barn och päron med bokstäver och siff-ror och sitt namn och ålder.

han tilltro till sin förmåga. Han hanteraroch löser problemet genom att använda sinkunskap om tal. Han kan också argumente-ra för sina tankar med hjälp av bild, ord ochsymboler. Han vet att det sist sagda räkne-ordet motsvarar hela antalet. Han behärskar

parbildning, kan alltså ange räkneord för deföremål han räknat. Han har också börjat fåen förståelse för siffersymbolerna.

 TemaarbeteEn strävan har varit att matematikenska komma in naturligt i temaarbetet. IKalvsvik var temat Kalvsvik då, nu och sen.Barnen har bland annat tagit reda på faktaom gamla och nya byggnader. Barnen togreda på hur långt det är från den ena väggentill den andra i skolan genom att använda sigsjälva som mätstickor. Det var svårt att för-stå för några av barnen att det behövs flernär det är små barn och färre när det är storabarn. De små förskolebarnen blev myck-et inspirerade till att fortsätta med mätöv-ningar och ville mäta med allt möjligt, medsnören, tejpbitar, halsband, pappersrullar,myrsteg och elefantsteg.

I Bergundaskolan hade Ann påsk-mattemed sin klass. Här är exempel på uppgiftersom barnen fick :

Per och Kalle har nio ägg tillsammans. Delaäggen så att Per får dubbelt så många äggsom Kalle.

Tre barn ska köpa godis. De får en tjuga ochen tia, två femmor och två enkronor. Hur görde när de räknar ut hur mycket varje barnska få?

Ann hade organiserat arbetet så att honkunde sitta med en grupp barn åt gången.Hon visade att barnen hade hittat olikavägar till rätt svar.

Naturen inbjuder till matematiska öv-ningar både i Bergunda och i Kalvsvik. Engång fick barnen räkna träden i allén tillBergkvara gård. De dokumenterade på olikasätt. Några hade satt massor med streck ochnågra hade grupperat fem och fem. I diskus-

sionen efteråt hade barnen varit mer intresse-rade av samarbetet än av det verkliga antalet

Med Sindres lösning som utgångspunkt le-tade vi i Analysschemat och enades om att

man kan läsa ut mycket om Sindres kun-nande i detta enda exempel. Helt klart har

8/20/2019 Karin Bengtsson-Det Goda Matematiska Samtalet

3/3

22 NÄMNAREN NR 4 • 2005

träd. Marie och Gunilla tog också vara påbarnens samlarlust. Barnen fick göra möns-ter där minst tre saker kommer tillbaka tregånger. Inne i skolan la de sedan mönstretoch ritade av det på papper. De visade ochbeskrev mönstret för varandra. Gunilla och

Marie såg att barnen var mycket engagera-de och hade roligt. Eleverna visade förmågaatt generalisera, vilket är en grundförutsätt-ning för att senare klara abstrakt symbol-hantering.

I Kalvsvik arbetade man med begrepp isamband med en utedag: ”Leta reda på dettjockaste trädet och det smalaste, den högstaväxten och den lägsta, mät det längsta hop-pet och det kortaste!” De här övningarnahjälper barnen att förstå relativa förhållan-den. Här får barnen en början till förståelseav mätandets idé och olika enheters förhål-landen; ” Min maskros är en fot hög och detär din också men ändå är maskrosorna olikahöga för vi har inte lika stora fötter.”

På fritidshemmet såg Marita att mångaelever gärna spelar patiens på datorn. Enkortlek kan användas i såväl konventionellaspel som okonventionella övningar. Exem-pel på bra kortspel där barnen får träna hu-vudräkning är Kasino och Plump. Marita lätsina barn göra en ”Lattjolajbanövning”: ettkort av fyra ska bort. Detta inspirerade bar-nen och de kom med många förslag.

Reflektion

En studiecirkel som är genomförd på dettasätt är ett bra exempel på kompetensut-veckling som går att ha utan att folk blir ut-schasade. Med liv och lust har deltagarnakommit till träffarna. Vi vill också påstå att

varje deltagare har ökat sin medvetenhet omatt matematik är ett kommunikationsämneoch använder det goda matematiska samta-let som metod vid inlärning. De har dessut-om ökat sin medvetenhet om att det bemö-tande som eleven får för sitt sätt att tänkablir avgörande för lusten att lära. Dagbarn-vårdare Birgitta har lagt märke till att honhåller inne med sina lösningar på problemoch frågar efter barnens i första hand. Vårförhoppning är att deltagarna får möjlighet

att sprida sina tankar på pedagogiska konfe-renser och stimulera sina arbetslag.

Vi anser att vi hade mycket god nytta avPRIM-gruppens studiecirkelmaterial. Detförslag till arbetsgång som fanns var braatt ha som utgångspunkt vid varje träff.Grundstrukturen har vi följt men vi harockså lämnat utrymme för spontana dis-

kussioner. Det var lagom mycket att läsa ochdeltagarna tyckte att boken Matematik frånbörjan gav ett lyft för deras teoribildning. Vitog sex träffar istället för tio för att vi tycktedet var lagom att träffas en gång i månadenunder den tid i skolan när arbetet flyter påsom bäst.

Deltagarna tycker att analysschemat ärbra men samtidigt menar de att det inte ärhelt lätt att använda. En av deltagarna ut-tryckte att ”Jag skulle vilja arbeta vidaremed analysschemat och utveckla vårt mate-rial med stöd av detta”. Materialet som peda-gogen syftar på är det som man nu använderför att visa vad eleven kan i samband medutvecklingssamtalet.

Hur går vi vidare?Nu funderar vi på hur vi kan sprida våra er-farenheter. Dessa vägar är möjliga:

– återknyta till ansvariga för Bemötande-projektet i Växjö kommun,

– deltaga på ett rektorsmöte,

– informera olika grupper som planerarkompetensutveckling,

– rapportera till PRIMgruppen och Näm-naren,

– ordna en återträff en gång om året meddeltagarna i studiecirkeln,

– göra studiebesök i verksamheten

LITTERATUR

Ahlberg, A, mfl (���). NämnarenTEMA –Matematik från början. NCM.

Skolverket (���), Analysschema i matematik för åren före skolår �. Stockholm: Liber.

Studiehandledningen, ett arbetsmaterial finnspå ncm.gu.se under Verksamhet och pro-

 jekt, Matematik från början.PRIMgruppens webbplats: www.lhs.se/prim