kårkulla samkommuns personalberättelse 2014

PERSONALBERÄTTELSE

2014

NÅGRA ORD PÅ VÄGEN

PERSONALBERÄTTELSEN redogör för Kårkulla sam-kommuns personal, dess storlek, sammansättning, om-sättning och frånvaro under 2014. I berättelsen ingår också uppgifter om företagshälsovården, arbetarskyddet, UUA-verksamheten och personalutbildningen inom Kår-kulla samkommun. Den statistik personalberättelsen byg-ger på utgår i huvudsak från läget 31.12.2014.

AVSIKTEN med personalberättelsen är att den ska ge in-formation för att stöda personalutvecklingen och besluts-fattandet. Personalberättelsen kan förhoppningsvis fungera som ett underlag för diskussioner mellan förtroendevalda, tjänstemannaledning, chefer och personal.

FÖR ATT en arbetsgemenskap skall fungera behövs det ett samarbete mellan och inom personalen, ledarskapet, arbetsarrangemangen, vardaglig växelverkan, motivation, ansvarstagande, gemenskap, välbefinnande, förhållanden på arbetsplatsen, prestationsnivå o.s.v. Man kunde göra listan egentligen hur lång som helst.

HUR MAN känner sig och hur man mår är också väldigt personligt, det som den ena tycker om kan den andra känna sig obekväm med. Det är därför viktigt att vi alla kan jobba med varandra och följa de spelregler som vi ge-mensamt ställer upp för att klara av de jobb som vi stiger upp på morgonen för att utföra. Det blir svårt att funge-ra tillsammans om vi ser på saker helt olika och inte kan diskutera oss till slutresultat som kan omfattas. Emellanåt

blir det också konflikter och meningsskiljaktigheter mel-lan människor på varje arbetsplats. Olösta tvister är dock ingen till nytta, då dessa diskuteras är det nödvändigt att söka efter förbättringsmöjligheter och lösningar hur kunna gå vidare.

JAG VILL passa på att tacka all personal och förtroendevalda för året som gått och ser med tillförlit på år 2015 oberoende oklarheter bl.a. med social- och hälsovårdsreformen.

FREDRIK LAURÉNPersonalchef

2 • KÅRKULLA • PERSONALBERÄTTELSE 2014

VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN

Några ord på vägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2Samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4En informerad personal . . . . . . . . . . . . . . . . . .6Personalstrategi och handlingsprogram . . . . 6Kvalitetsmätning ur personalperspektiv . . . . 7

VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA

Så här många är vi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8Personalstrukturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12Personalomsättningen inom samkommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Frånvarodagarna har avstannat . . . . . . . . . 15Personalkostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE

Företagshälsovård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Utvecklande och upprätthållande av arbetsförmågan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

ARBETARSKYDDET

Arbetarskyddskommissionen och arbetarskyddssamarbete . . . . . . . . . . . . . . . 25Hänt under året . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

EN UTBILDAD PERSONAL

INNEHÅLL

HETER

MariaELLER

Anna

BOR

i norraÖster-botten

YRKE

Vårdare

UTBILDNING

När-vårdare

MEDEL-KÅRKULLAITEN 2014

JOBBAR

heltidMEST

FÖREKOMMANDEGRUNDLÖN

2049,69EURO

FÖDD ÅR

1971

43 ÅR

BLIR PENSIONERAD

INOM

20 ÅR

20FRÅNVARODAGAR

P.G.A. SJUKDOM

KÅRKULLA • PERSONALBERÄTTELSE 2014 • 3

SAMARBETET MELLAN ARBETSGIVAREN OCH PERSONALEN

Fackföreningarna har representerats av• Lotten Ackrén (Marina Bergman) • Tove Konsell (Monika Sandgärds)• Marjo Lepistö-Grönroos (Mona Eriksson)• Sture Sundqvist (Vidar Knutar)• Birgitta Syrén/Heidi Ehrnström (Heidi Ehrnström/Emma Ehrnström) • Fredrik Jensén (Berit Wahlman)

Arbetsgivarens representanter har vid utgången av 2014 varit • Märta Marjamäki (Martin Nordman) • Miia Lindström (Sofia Ulfstedt)• Eva Isaksson-Holmberg (Carola Isaksson) • Fredrik Laurén (Birgitta Nordberg-Eriksson)

Arbetarskyddsfullmäktigen har varit• Susanna Agge, Åboland (I vice Anne Järvinen, II vice Kristina Friberg)• Anna-Lena Aspegren-Törnroos, Österbotten (I vice Jens Lågas, II vice Stefan Edholm)• Hans Rosenberg, Nyland (I vice Christine Tegelsten, II vice Michaela Kokkola)

SAMARBETSKOMMITTÉN har under 2014 letts av ord-förande Miia Lindström och vice ordförande Sture Sund-qvist. Samarbetskommittén fungerar som samarbetsorgan i frågor som hänför sig till lagen om samarbete mellan ar-betsgivare och arbetstagare samt som i lag och förordning avsedd arbetarskyddskommission.Samarbetskommittén sammanträdde fyra gånger 2014 och behandlade totalt 52 paragrafförda ärenden. Ärende-na gällde främst utlåtanden till och synpunkter på frågor

FÖRTROENDEMANNAORGANISATIONEN för per so-nalen består efter organisationsförändringen från 1.1.2013 av Samarbetskommittén. Kommittén bestod av 12 med-lemmar med personliga ersättare; sex platser för fackför-eningarna (tre st JHL, Tehy, Akava och Jyty varsin plats), tre platser arbetarskyddsfullmäktigen samt tre platser för arbetsgivarparten. Dessutom har sakkunniga inkallats vid behov, i huvudsak företagshälsovårdare Carola Jahnsson.


som är viktiga för personalen. Bl.a. behandlades budgeten och ekonomiplanen, verksamhetsplanen för arbetarskyd-det och hälsovården, rapporter om inträffade olycksfall och tillbud, arbetarskyddsfullmäktiges verksamhet, arbe-tarskyddsprogrammet, riskbedömningar på enheterna och projektet kring utvecklandet av arbetarskyddet. Representanter för arbetsgivaren och huvudförtroen-demännen för JHL, Tehy och Akava har under 2014 hållit regelbundna huvudförtroendemannamöten.



EN INFORMERAD PERSONAL

INFORMATIONEN till de anställda har skötts via ar-betsplatsmöten, mejl, interna webben, intranätet och Info-bladet samt via Kårkullas egen tidning Omslaget. En del enheter har dessutom själva valt att ge ut olika flygblad med information till sin personal. Kårkullas tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. All personal och alla klienter inom Kårkulla samkommun får tidningen gra-tis. Dessutom distribueras Omslaget till bl.a.

Kårkullas samarbetspartner, hälsovårds-centraler, bibliotek, läroinrätt-

ningar, pressen

och medlemmarna i Finlands svenska socialförbund. Även Kårkulla seniorerna får tidningen gratis. Upplagan är ca 2 600 exemplar. Tidningen innehåller temaartiklar, intervju-er, nytt material och presentation av nya medarbetare samt aktuell information om Kårkullaevenemang och -kurser. Tidningen ges ut av redaktionsrådet med samkommuns-direktören Märta Marjamäki som ansvarig utgivare. Tid-ningens redaktör var samkommunens informatör Malin Johansson. Kårkullas Info-blad utkommer elektroniskt varannan vecka under året. Info-bladet är Kårkullas interna informa-tionskanal där arbetsplatsannonser, aktuella utbildningar, personalärenden och övrig aktuell information publiceras. Kårkullas informatör är ansvarig utgivare för Info-bladet.

Intranätet inom Kårkulla består för tillfället av interna webben, till vilken man loggar in via www.karkulla.fi. Här finns blanketthanteringen ”Blankis”, handböcker, olika interna direktiv och anvisningar samt IT-avdelningens sida. Intranät som går under adressen https://intranet.karkulla.fi har också tagits i bruk. Ännu finns vissa svårigheter att få informationen att löpa bra. De flesta föredragningslistor och proto-koll finns också tillgängliga på nätet. Likaså PM från ledningsgruppens möten samt ledningens cirkulär. I samband med arbetet med organisa-tionsförändringen och social- och hälsovårdsre-formen har bl.a. samkommunsdirektören gett direktinformation till personalen. En övergripande presentation av Kårkulla sam-kommun finns också på nätet tillgänglig för per-sonalen och andra intresserade.


PERSONALSTRATEGI OCH HANDLINGSPROGRAM

SOM BAS för Kårkulla samkommuns personalförvaltning ligger ”Personal-strategi för Kårkulla samkommun 2013-2014” samt ”Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi 2013-2014”, vilka samkommunens fullmäktige har antagit 12.6.2013. Flera av de målsättningar som handlingspro-grammet satt upp har uppfyllts.

Utöver de resultat som framgår av andra delar av denna rapport har följande mål för handlings-programmet uppnåtts under 2014:• Bedömningen av arbetsprestationerna och uppdatering av det individuella tillägget har genomförts• Uppdateringen av frågor och blanketter för utvecklingssamtalen har gjorts. I den nya blanketten finns också uppmaning att utföra Avslutningssamtal • Utarbetande av direktiv angående anställning av personliga hjälpare• Rapporteringsverktyget HaiPro (arbetarskyddet) har tagits i bruk• Uppbyggnaden av intranätet är en fortgående process• YE inom omsorgsarbetet fungerar som grund för en långsiktig utbildningsplan • Läroavtalsutbildningen fortsätter• Kvalitetshandboken är uppdaterad• Utarbetande av ett elektroniskt kurs- och utbildningsregister vilket resulterar i ett kunskapsregister är på slutrakan

Uppföljning av handlingsprogrammet skall fortsätta under år 2015. Bland målen som föreligger i programmet är bl.a. följande fortfarande aktuella:• Personalenkät för hela personalen• Utvärdering av organisations- förändringen från 1.1.2013• Granskning av motiveringarna för beviljande av prövningsbaserade Arbets-/tjänsteledigheter• Uppdatering av direktiv för möjlighet att arbeta under beviljad vårdledighet • Utarbetande av jämställdhetsprogram• Nytt grafiskt utseende för lokala broschyrer och webb-sida• Förnyad lönestrategi• Arbetsrotationen bör bli mer attraktiv för att kunna använda resurserna bättre.• En plan för arbetshandledningen skall utarbetas


KÅRKULLA ÄR EN GOD

ARBETSGIVARE• Organisationskulturen

• Anställningsförhållandet• Lön och belöningspolitik

KÅRKULLA HAR EN VÄL-

MÅENDE OCH VÄLMOTIVERAD

PERSONAL• Arbetshälsa

• Ledarskap och medarbetarskap• Kommunikation och

samarbete

KÅRKULLA HAR YRKESKUNNIG

OCH KLIENTIN-RIKTAD PERSONAL

• Rekrytering• Introduktion

• Kompetensutveckling



PLOCK UR KVALITETSMÄTNINGEN:PERSONALENS ÅSIKTER BEAKTAS

KVALITETSMÄTNING UR PERSONALPERSPEKTIV

KVALITETSMÄTNINGEN består av tio frågor som är re-levanta ur personalens perspektiv. Frågorna utgör ett mått (kvalitetskriterium) på om kvalitetsmålen nåtts eller inte. Kvalitetsmätning görs anonymt en gång/år, senast 30 no-vember och resultaten införs i samkommunens databas se-nast 15 december. Resultaten beaktas i enhetens verksam-hetsberättelse och ekonomiplanering.

Frågorna berör följande områden:• Huvuduppgiften• Ansvar• Arbetsfördelning• Beaktande av åsikter• Handledning• Fortbildning• Trygghet• Ekonomiska resurser• Öppenhet• Information

Mätresultaten analyseras och används som underlag på en-hetens planeringsdag/personalmöte för kvalitetsförbättran-de åtgärder på enheten.

De sammanlagda kvalitetsmätningsresultaten ur personal-perspektiv ingår i samkommunens kvalitetsbokslut och används som underlag för kvalitetsförbättring inom orga-nisationen

JAG ANSER ATT JAG FÅR TA LAGOM

STORT ANSVAR .

95 %JA

JAG TYCKER ATT ARBETSFÖRDELINGEN

ÄR KLAR .

92 %JA

MINA ÅSIKTER

BLIR BEAKTADE .

93 %JA

JAG HAR KLART FÖRMIG VILKEN MIN

HUVUDUPPGIFT ÄR .

98 %JA

JAG FÅR TILLRÄCKLIGT MED

HANDLEDNING .

86 %JA

JAG KAN DISKUTERA ÖPPET OLIKA PROBLEM I

ARBETET .

92 %JA

JAG KÄNNER MIG TRYGG I ARBETET .

91 %JA

JAG TYCKER ATT VI HAR DE EKONOMISKA

RESURSER PÅ ENHETEN SOM VI BEHÖVER .

60 %JA

JAG UPPLEVER ATT JAG FÅR TILL-

RÄCKLIG FORTBILDNINGAV MIN ARBETSGIVARE .

82 %JA

JAG ANSER ATT JAG FÅR ALL DEN

INFORMATION JAG BEHÖVER I MITT ARBETE .

85 %JA


TOTALT 2012

877

TOTALT 2013

893

TOTALT 2014

905

ORSAKEN till skillnaden mellan antalet inrättade tjänster och befattningar som är 831,90 st och antalet anställda som är 905 personer är att det kan arbeta flera personer på samma tjänst/befattning på grund av deltidsanställningar. Den 31.12.2014 hade Kårkulla samkommun 905 personer anställda. I siffran ingår inte vikarier eller an-ställda i kortvariga anställningsförhållanden. Det betyder att antalet personer 2014 vuxit något jämfört med 2013 (893 personer) och också i jämförelse med 2012 (877 per-soner). Enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets rekom-mendation kan arbetsprestationerna räknas, förutom i an-talet anställda per 31 december, också i antalet årsverken under kalenderåret. Årsverket uträknas genom att antalet anställningsdagar divideras med 365 och multipliceras med eventuell deltidsprocent. Ett årsverke beskriver per-sonalstyrkan under året bättre än antalet anställda per 31 december. Detta eftersom ett årsverke beaktar variationer i antalet anställda under året samt arbetsförhållanden som bara varat en del av året eller varit i form av deltid. Uträknat som årsverke utgör arbetsinsatsen 2014 på Kårkulla samkommun 823,49 (822,79 år 2013) årsver-ken fördelat på 1526 personer. Siffran innefattar tillsvida-reanställda och visstidsanställda samt anställda på läroav-tal och med lönesubvention. Kort- och långvariga vikarier ingår inte i årsverkesberäkningen. Eftersom antalet del-tidsanställda är störst i Österbotten jämnas personalsiff-rorna per 31.12.2014 ut något mellan regionerna då man sinsemellan jämför regionernas förverkligade årsverken.

VI ÄR 905 STYCKEN

Antalet personer regionvis 2014I siffrorna ingår tillsvidarean-ställda, visstidsanställda och an-ställda med läroavtal. I siffrorna ingår ej vikarier och kortvariga arbetsförhållanden på upp till 12 dagar.

ÖSTERBOTTEN

330

FASTIG-HETS-

SERVICE

7

FÖR-VALTNING

22

ÅBOLAND

192

NYLAND

303

EUC

51


SÅ HÄR MÅNGA ÄR VI



68 PROCENT JOBBAR HELTID

AV SAMKOMMUNENS 905 anställda per 31.12.2014 arbetade 613 (602 år 2013) heltid och 292 (291) deltid. Det innebär att de heltidsanställda utgjorde 67,7 % (67,4) och de deltidsanställda 32,3 %. (32,6) I siffrorna ingår inte vikarier och personer med kortvariga arbetsförhållanden. I faktiska tal är antalet heltidsanställda ökat med elva personer, samtidigt som antalet deltidsanställda förblivit nästan oförändrat under 2014. Orsaken till detta är beslu-tet att inrätta personliga hjälpare och enstaka befattningar som gjordes under pågående verksamhetsår 2014. Skillnaden mellan hel- och deltidsanställningarna har varit stabil under de senaste åren och inga indikationer finns på att förhållandet skulle ändras. Sett ur regionperspektiv har de som jobbar heltid kon-

tra deltid i regionerna en del skillnader. I Nyland jobbar 78,5 % heltid och 21,5 % deltid, i Åboland 72,9 % heltid och 27,1 % deltid samt i Österbotten 51,5 % heltid och 48,5 % deltid. I Åboland och Nyland är procenttalen ganska lika medan Österbotten skiljer sig betydligt. I Österbotten har bl.a. nämnden gått in för att dela många befattningar i del-tider med motiveringen att det gynnar verksamheten och att personalen ofta vill ha deltidsanställningar. Antalet heltidsanställda höll sig nästan på samma nivå 2014 som 2013 d.v.s. 613 (602) personer. Procentuellt be-stod heltidsanställda av 67,7 % (67,4). Den största grup-pen deltidsanställda har en anställning på ca 30 h/v, vilket innebär en anställningsprocent på 70–79,9.

EUC Fastighets-service

Förvaltning Nyland Åboland Österbotten

250

200

150

100

50

0

Deltid

Heltid

ANTAL HELTIDS- OCH DELTIDS-ANSTÄLLD PERSONAL PER REGION 31.12.2014

ANTALET INRÄTTADE tjänster och befattning-ar omräknade i heltid uppgick vid utgången av 2014 till 831,90. Det innebär en ökning med 20,80. Orsaken till detta är beslutet att inrät-ta personliga hjälpare och enstaka befattning-ar som gjordes under pågående verksamhetsår 2014. Nämnvärt är att alla dessa resurser kom-mit in i verksamheten som vårdpersonal, inte som administrativ personal/chefspositioner.

VÅRDPERSONALEN ÖKADE


VID UTGÅNGEN av 2014 var antalet tillsvidareanställda 749 (741 år 2013) personer eller åtta fler än vid utgång-en 2013. De tidsbundet anställda hade 2014 ökat med fem personer 127 (122), medan de som var anställda på läroavtal eller med lönesubventioner utgjorde 29 perso-ner. Antalet läroavtal var 2014 nästan detsamma som 2013, totalt 25 (28). Till de anställda på läroavtal betalar arbetsgivaren lön enligt ingångna arbetsavtal. I ett arbets-förhållande som baserar sig på ett läroavtal har arbetsta-garen rätt till semester också för den tid hon/han deltar i de teoretiska utbildningsdelarna, trots att arbetsgivaren inte betalar lön för den tiden. Arbetsgivaren får en ut-bildningsersättning för läroavtalstiden. Om ersättningens storlek avtalas separat med läroavtalsbyrån. Om arbetsgi-varen anställer en arbetslös på läroavtal kan arbetsgivaren

FLER JOBBAR MED TILLSVIDAREANSTÄLLNING

Personalantalet enligt anställ-ningsform 2014

TILLSVI-DARE

749

VISSTIDS-ANSTÄLLD

127

LÄRO-AVTAL

25LÖNE-SUB-

VENTION

4

erhålla sysselsättningsstöd. P.g.a. av samkommunens kär-va ekonomiska läge beslöt sektionen för personalärenden 23.2.2012 att Kårkulla i likhet med många andra organisa-tioner inte betalar lön åt läroavtalsstuderande som avlägger praktik utanför den egna moderenheten. Angående förhållandet mellan tillsvidareanställning och visstidsanställning klarar sig Kårkulla samkommun i utvecklingen i landet som helhet. Den kommunala perso-nalens tillsvidare anställnings andel enligt Kommunarbets-givarnas statistik är 78 % medan den i Kårkulla är 83 %, Samma gäller visstidsanställningar, i Kårkulla är den 14 % medan den i kommunerna är i medeltal 22 %. I samband med detta kan också konstateras att ande-len obehörig personal rör sig mellan ca 13–20 % beroende av region. Minst obehörig personal finns i Nyland medan mest i Österbotten.

8 PERSONER FLER HADE

TILLSVIDAREANSTÄLLNING ÅR 2014 JÄMFÖRT MED 2013



ANTALET VIKARIER med en anställ-ning på över 12 kalenderdagar uppgick 31.12.2014 till 143 (141 år 2013) per-soner. Eftersom den totala personalstyr-kan inom samkommunen samtidigt har vuxit har andelen vikarier hållit sig unge-fär på samma nivå som förut. Vikariaten beror på sjuk-, moderskaps-, tjänst-, ar-bets-, alternerings- och studieledigheter. 93 av vikariaten utgör studie-, arbets- och tjänstledigheter samt vikariat p.g.a. av arbetstidsförkortningar. 32 av vikari-aten beror på föräldra- och vårdledighet. Övriga vikariat härrör sig till semestrar samt sjuk- och moderskapsledigheter. För ett vikariat på över 12 kalenderdagar utbetalas lön utgående från månadslön, medan kortare vikariat ersätts i form av timlön.

ANTALET VIKARIER HÅLLER TIDIGARE NIVÅ

ANTALET ARBETSTIMMAR utförda under kort-variga arbetsförhållanden sjönk en aning 2014 till 114 161,73 dvs en minskning med 693,65 jämfört med året innan. Omräknat i månader omfattade de kortvariga arbetsförhållandena 713 månader (med en arbetstid på 8 h/dag), vilket betyder nästan 60 år. Orsaken till de minskade timmarna består främst av färre använda vikarier för befattningsinne havare (ex. tjänsteledigheter, andra arbetsle-digheter) Men eftersom timmarna ökade för främst semestervikarier blev den totalt minskningen en-dast ca 700 timmar.

FÄRRE KORTTIDSVIKARIER

Antalet vikarier 31.12.2014

Förvaltning Österbotten NylandÅbolandEUC



ÅR 2014 ANVÄNDES VIKARIER

694,65TIMMAR MINDRE

ÄN ÅR 2013

EN 43-ÅRIG KVINNA

KÖNSFÖRDELNINGEN bland personalen inom Kårkul-la samkommun är liksom social- och hälsovårdssektorn i övrigt väldigt skev med en kvinnoandel på nästan 84 %. Fördelningen mellan kvinnor och män har dock hållit sig så gott som oförändrad de senaste åren. 2014 var andelen män ca 16 %. Vid all personalrekrytering är det skäl att hålla denna skeva könsfördelning i minnet. Detta gäller alla regioner eftersom andelen män är där 13–15 %. Fast-ighetsservicen är igen totalt mansominerad medan EUC och förvaltningen rör sig mellan 20–36 %.

MÄN

16 %

KVINNOR

84 %

De tre största förändring-arna/ökningarna under år 2014 har hänt i åldersgrup-perna 30–34 år ca 6 %, 35–39 år ca 16 % och 45–49 år ca 8 % . Detta avspeglar sig i att medelål-dern på personalen sjunkit .

AV DEN TOTALA personalen tillhörde 2014 ca hälften d.v.s. 50,9 % åldersgruppen 30–49, medan 33,3 % var 50 år eller äldre och 15,8 % var yngre än 30 år. Åldersfördel-ningen är i stort sett oförändrad jämfört med de senaste åren.

PERSONALSTRUKTUREN

12 • KÅRKULLA • PERSONALRAPPORT 2014

ÅLDER-STRUKTUREN 2014

<25

49

25–34

202

35–44

204

45–54

176

55+

204


MEDELÅLDERN BLAND dem som var anställ-da 31.12.2014 vid Kårkulla samkommun var 43,27 år. Medelåldern har alltså sjunkit med nästan ett år sedan 2013. Kårkulla samkommun klarar sig väl i utvecklingen i landet som helhet, eftersom den kommunala personalens medelål-der 2013 var ca 45,7 år enligt Kommunarbets-givarnas statistik. Någon större skillnad i ålders-strukturen mellan könen inom samkommunen finns inte.

Personalens medelålder regionvis 2014

MänEUC 41,70Fastighetsservice 45,29Förvaltning 37,88Nyland 40,16Åboland 35,96Österbotten 45,80

KvinnorEUC 48,54Fastighetsservice 0,00Förvaltning 46,50Nyland 42,36Åboland 44,74Österbotten 43,15

TOTALT

41,59ÅR

TOTALT

43,58ÅR


KÅRKULLA • PERSONALRAPPORT 2014 • 13

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

30

25

20

15

10

5

0

AV KOMMUNERNAS pensionsförsäkrings prognos fram-går hur många personer som under de närmaste åren går i ålderspension. Prognosen baserar sig på dem som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande och som är varit ordina-rie anställda eller visstidsanställda samt KomPL-försäkrade. Eftersom en anställd enligt nuvarande pensionssystem kan gå i ålderspension enligt eget val efter fyllda 63 år fram till 68 år, går det inte att exakt förutse antalet pensioneringar per år. Det matematiska medeltalet för pensioneringar under de närmaste 10 åren ligger på drygt 20 personer per år. Pensio-neringstakten inom Kårkulla samkommun ser ut att vara rätt stabil, förutom en liten uppgång under 2015.

PERSONALOMSÄTTNINGEN INOM SAMKOMMUNEN

ÅLDERSPENSIONSPROGNOS 2015–2030

Pensioneringar inom samkom-munen 2014

TOTALT2015–2030

288

ÅR 2014 var efter organisationsförändringen ett ”normalt” år med tanke på personalomsättningen vilket genast märks i siffrorna. En vanlig tolerans för omsättningsprocent är för båda delarna ca 5–10 %. Under 2014 avgick 17 personer med ålderspension och tre personer med invalidpension. I deltidspension gick två personer och tre personer i delinvalidpension. Antalet ålderspensionerade har sjunkit med några personer sedan 2013. Medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 2014 var 63,3 år, samma som år 2013. Enligt senaste tillgängliga statistik (2013) från Pensionsskyddscentralen var medelåldern i Finland bland de kom-munalt anställda som gick i pension 63,7 år. Här bör man också notera att siffrorna innefattar alla sektorer inom det kommunala.

PENSIONSÅLDERN I MEDELTAL

63,3ÅR

Delinvalidpension Invalidpension ÅlderspensionDeltidspension



ANTALET FRÅNVARODAGAR per anställd p.g.a. egen sjukdom, arbetsolycksfall, olycksfall under arbetsresa och yrkessjukdom har avstannat år 2014 och är ca 0,4 ka-lenderdagar färre jämfört med 2013. I medeltal var alla anställda 2014 frånvarande p.g.a. sjukdom eller arbetso-lycksfall 20,26 kalenderdagar. Samtidigt bör man beakta att några långtidsjukskriv-ningar, som kan omfatta hela året, mycket snabbt för-vränger statistiken.

FRÅNVARODAGARNA HAR AVSTANNAT

ANTAL HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR PER ANSTÄLLD

EUC Fastighets-service

Förvaltning Nyland Åboland Österbotten

25

20

15

10

5

0

2014

2013

TOTALT 2013

20,65DAGAR

TOTALT 2014

20,26DAGAR

DÅ SIFFRORNA jämförs med andra orga-nisationers gäller det att minnas att social- och hälsovårdssektorn oftast har en högre sjukfrånvaro än genomsnittet inom den kommunala sektorn. Likaså drabbas spe-cialomsorgen i regel av högre sjukfrånvaro än medeltalet för social- och hälsovården som helhet. Jämför man med sjukfrån-varon vid andra omsorgsdistrikten ligger även deras siffror på ca 16–21 kalender-dagar per anställd. Kårkulla avviker alltså inte märkbart från medeltalet. Sjukfrån-varodagarna inom Kårkulla har under det senaste decenniet fluktuerat mellan ca 17 och 22 dagar per anställd per år.

HÖG SJUKFRÅNVARO INOM SPECIAL-OMSORGEN



EN ANSTÄLLD inom Kårkulla samkommun får vara frånvarande p.g.a. sjukdom två kalenderdagar utan lä-kar-/hälsovårdarintyg. För sjukfrånvaro på 3–5 dagar godkänns intyg utskrivet av hälsovårdare, medan det för längre sjukfrånvaro än fem kalenderdagar krävs läkar-intyg. Den klart största gruppen mätt i frånvarodagar finns i kategorin 4–60 dagar. De främsta orsakerna till långtidssjukskrivning är problem i stöd- och rörelseor-ganen och psykiska orsaker. Dessa utgör tillsammans ca 70 % av den totala sjukfrånvaron. Eftersom Kårkulla

samkommun samarbetar med många företagshälso-vårdsproducenter och statistikföringen därför skiljer sig mycket är det svårt att föra en heltäckande statistik men det ovannämnda beskriver relativt sanningsenligt situa-tionen. Av totalt 18331 frånvarodagar är det personalen i åldersspannet 50–59 som är har den högsta frånvaron i dagar. Till denna grupp hör 5098 dagar dvs 28 % av den totala sjukfrånvaron. Åldersgrupperna 40–44 och 45–49 har också ca 2 000 frånvarodagar per grupp. Övriga åldergrupper före 40 år fördelas ganska jämnt.

18 331 FRÅNVARODAGAR

NÄR FRÅNVARON granskas regionvis och jämför Bo-ende med Dagverksamhet kan man konstatera att bo-ende står för 56–68 % av den totala frånvaron. Nyland och Österbotten är ganska lika medan Åboland har den minsta %-andelen. Orsaken till frånvaron kan förklaras med den tyngre fysiska påfrestningen i boende men ock-så med att de tyngre/svårare klienter tillbringar mer tid i boende än i dagverksamhet vilket medför ett psykiskt tyngre arbete. Genom en analys över sjukfrånvarodagar kan man se att det under år 2013 har varit 31 st. personer med 91–180 dagars sjukfrånvaro med sammanlagt 3 832 sjukfrånvarodagar. Detta gör i medeltal ca 124 dagar per person. Angående sjukfrånvaro över 180 dagar är det 20 st anställda med 4 490 dagar vilket betyder ett medeltal på ca 225 dagar per person. När dessa räknas ihop blir det 8 322 sjukfrånvarodagar på 51 personer, dvs 45 % av totala sjukfrånvarodagar på 18 331 st. Vid en analys av olika yrkesgruppers sjukfrånvaro kan konstateras att i och med EUC, fastighetsservice och förvaltning plockats ut finns regionerna kvar. På re-gion- och enhetsnivå finns kvar administrativ personal i egenskap av region och enhetschefer samt personal på omsorgsbyråerna. Deras sjukfrånvaro har varit totalt 267 dagar med ett medeltal på 5,68 sjukfrånvaron per an-ställd i hela samkommunen. Detta betyder att vårdperso-nalens sjukfrånvaro har varit i praktiken en aning högre än den som analyserats i detta kapitel.

TYNGRE ARBETE INOM BOENDEVERKSAMHETEN

PERSONALENS HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR UNDER KALENDERÅRET

Dagar>180

Dagar 91-180

Dagar 61-90

Dagar 30-60

Dagar 4-29

Dagar 1-3

400

350

300

250

200

150

100

50

0

2014

2013

TOTALT 2013

815PERSONER

TOTALT 2014

854PERSONER

Antal personer



TOTALT RAPPORTERADES 23 arbets-olyckor till försäkringsbolaget under 2014. I Österbotten var antalet 7, i Ny-land 10 och i Åboland 6. Dessa arbets-olycksfall har orsakat 372 sjukfrånvaro-dagar, sjukfrånvaron har varierat från 1 till 117. Antalet av lindrigare olycksfall och olycksfallstillbud är oroväckande stort. Största delen av dessa beror på våld eller hot av våld i vårdarbete. Förebyggande av våld och hot av våld i arbete är en av de viktigaste målsättningsområden i ut-vecklande av arbetsmiljö, arbetssätt och utbildning i Kårkulla samkommun.

MÅNGA LINDRIGA ARBETSOLYCKSFALL



FRÅNVARO ENLIGT ÅRSVERKE

FÖR ATT i ett tidigare skede stöda anställda med högt antal sjukfrånvarogånger har sektionen för personalärenden beslutat att anställda, som un-der ett kalenderår har ett frånvaroantal på minst fem gånger, ska kallas till konsultation av före-tagshälsovården. Avsikten är att kunna hjälpa den anställda i god tid. Stödet för att hjälpa en långtidssjukskriven har också förbättrats genom den nya lagstiftning som trädde i kraft 1.6.2012 och som påbjuder arbetsgivaren att vid 30 sjuk-frånvarodagar koppla in företagshälsovården. Detta arbete har kommit varierande igång och insatser för att förbättra detta har pågått hela året. Enhetscheferna uppmanas att följa nog-grannare med sjukfrånvaron och vara aktivare i kontakt med företagshälsovården. I januari har ett försök påbörjats med att ak-tivare ta direkt kontakt med enhetschefer som har arbetstagare som är och har varit sjukskrivna för att utreda arbetsförmågan. Företagshälsovår-daren får listor på personer med långa och/el-ler ofta återkommande sjukfrånvaron, personer med betydande frånvaro och personer med från-varo samt på vilka enheter dessa jobbar. Enhets-cheferna kontaktas och uppmanas att snabbare kontakta direkt företagshälsovården för att tidi-gare påbörja rätt behandling eller åtgärd för att få personen arbetsförd och för att undvika långa sjukfrånvaron.

HJÄLP I TID

ENLIGT KOMMUNALA arbetsmarknadsver-kets rekommendation kan sjukfrånvarodagarna räknas, förutom i antalet anställda per 31 de-cember, också i antalet årsverken under kalen-deråret. Årsverket uträknas genom att antalet anställningsdagar divideras med 365 och mul-tipliceras med eventuell deltidsprocent. Ett års-verke beskriver personalstyrkan under året bätt-re än antalet anställda per 31 december. Detta eftersom ett årsverke beaktar variationer i anta-let anställda under året samt arbetsförhållanden som bara varat en del av året eller varit i form av deltid. Uträknat som årsverke utgör sjukfrån-varon 2014 på Kårkulla samkommun 22,26 (22,41 år 2013) årsverken fördelat på 1526 per-soner. Siffran innefattar tillsvidareanställda och visstidsanställda samt anställda på läroavtal och med lönesubvention. Vikarier ingår inte i årsver-kesberäkningen.



FRÅNVARO MÅNADSVIS

UNDER ÅR 2014 hade framförallt de fem första måna-derna en större sjukfrånvaro än 2013. Av statistiken fram-går också tydligt att sjukfrånvaron är minst i juni, juli och augusti. Också de övriga månaderna under semesterperio-den uppvisar lägre sjukfrånvaro än senhösten och vintern. Orsaken till den förhållandevis låga sjukfrånvaron i juli beror delvis på att flera dagverksamheter då håller stängt. Att sommarmånaderna i övrigt är mindre belastade av sjukfrånvaro korrelerar med att sommarsemesterperioden infaller 2.5–30.9. Orsaken till att sjukfrånvaron i april är lägre än de andra vårmånaderna torde bero på att april är den sista vintersemestermånaden. Under vintermånaderna januari-mars drabbas personalen ofta av säsongsinfluensa.

ANTALET DAGAR 2014 var 154 fler än året innan och mätt i procent har siffran stigit med ca 32 %. Största or-saken till den stora höjningen är att det under året varit förutom enskilda dagar också 14 personer som varit mer än 10 dagar och fyra personer över 20 dagar hemma med sjukt barn. Frånvarosiffran är klart störst i Nyland, vilket dels kan förklaras med att medelåldern i Nyland är något lägre än i de övriga regionerna. En annan förklaring för Nylands del kan vara att de sociala strukturerna till vissa delar skiljer sig från de övriga regionerna. I metropolområ-det kan avstånden till släkt vara långa, vilket kanske försvå-rar arrangemangen av vård då ett barn insjuknar.

FRÅNVARODAGAR PÅ GRUND AV SJUKT BARNEn tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till till-fällig vårdledighet med lön för tre kalenderdagar för att ordna vården för eller sköta ett barn, som ej fyllt 10 år och som plötsligt insjuknar och som varaktigt bor i den anställdas hushåll. Samma rätt har även en förälder som inte bor i samma hus-håll som barnet. Målsättningen är också att den-na tillfälliga vårdledighet ska fördelas jämt mel-lan föräldrarna. Eftersom Kårkulla samkommun har kvinnodominerad personal finns det en stor risk för att Kårkulla står för en oproportionerligt stor del av denna frånvaro.

HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR PER MÅNAD 2014

JAN

UA

RI

FEBR

UA

RI

MA

RS

APR

IL

MA

J

JUN

I

JULI

AU

GU

STI

SEPT

EMBE

R

2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0 OKT

OBE

R

NO

VEM

BER

DEC

EMBE

R

Fastighets-service

ÖsterbottenÅbolandNylandFörvaltningEUC

350

300

250

200

150

100

50

0

2014

2013

FRÅNVARO ENLIGT ÅRSVERKE

TOTALT 2013

488DAGAR

TOTALT 2014

642DAGAR




ÖVRIGA FRÅNVARODAGAR

ANTALET ÖVRIGA frånvarodagar förutom sjukfrånvaron och frånvaro pga. eget barns sjukdom var i hela samkommunen 2013 totalt 37 197. Frånvaroda-garna år 2014 var 439 färre än 2013. I Österbotten har framförallt vård-, tjänst- och arbetsledigheterna ökat medan föräldra-och alterneringsledigheterna utan lön minskat något. Över hu-vudtaget har föräldraledigheterna minskat i hela samkommunen. I sin helhet måste man sätta frånvarodagarna i relation till antalet anställda i regionerna, Österbotten har de flesta anställda, Nyland lite färre medan Åboland har minst. Någon klar orsak till skillnaderna går ej att hitta, men eftersom längden för de olika ledigheterna kan variera kraftigt kan t.ex. en enda alterneringsledighet på närmare ett år snabbt förändra statistiken

Mod./Fad./Föräldraledighet

Studieledighet

Vårdledighet

Alterneringsledighet

Rehabiliteringsstöd

Tjänst- och arbetsledighet

15 000

14 000

13 000

12 000

11 000

10 000

9 000

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

Fastighetsservice NylandFörvaltningEUC2014 20132014 20132014 20132014 20132014 20132014 2013

ÖsterbottenÅboland

TOTALT 2142

TOTALT 41

TOTALT 542

TOTALT 12 145

TOTALT 1 622

TOTALT 6

TOTALT 923

TOTALT 12 802

TOTALT 6 714

TOTALT 15 607

TOTALT 7 980

TOTALT 14 303


PERSONALKOSTNADERNA

UPPFÖLJNINGEN av löneutgifterna sker månadsvis för att hålla koll på utgiftsutvecklingen. Under första halvåret såg budgeten ut att underskridas men ju längre året gick närmade sig löneutgifterna de budgeterade. Personalen gavs möjlighet att ta ut s.k. ”talkoledighet”, vilket innebar upp till två veckor tjänstledighet utan lön. Totalt sparade ”talkoledigheterna” in 46 507, 75 € i löneutgifter eftersom ledigheterna togs i bruk redan i maj månad. Den ekono-miska situationen angående löneutgifterna slutade inom

budgeten och de facto användes inte hela lönebudgeten 2014, detta gäller i princip samtliga områden inom sam-kommunen. Men samtidigt uppnåddes inte det budgete-rade antalet prestationer, vilket gjorde att inkomsterna blev mindre än beräknat. Behovet av ett lätt överskådligt verktyg för att bedöma utgifter och inkomster samt prestationer enhetsvis i förhål-lande till budgeten är uppenbar.

BESKATTNINGSBARA LÖNER OCH ARVODEN

4 000 000

3 500 000

3 000 000

2 500 000

2 000 000

1 500 000

1 000 000

500 000

0

JAN

UA

RI

FEBR

UA

RI

MA

RS

APR

IL

MA

J

JUN

I

JULI

AU

GU

STI

SEPT

EMBE

R

OKT

OBE

R

NO

VEM

BER

2014

2013 TOTALT 2014

31 963 469EURO

DEC

EMBE

R

TALKOLEDIGHETER SPARADE IN

46 508 € I LÖNEUTGIFTER



DE FLESTA av de anställda inom Kårkulla samkommun har en lön som baserar sig på Allmänt kommunalt tjänste- och arbets-kollektivavtal, även kallat Akta. Övriga kol-lektivavtal som styr samkommunens löner är Läkta, Tim-Aka och TS. Den uttbetalda beskattningsbara summan löner och arvoden 2014 var 31 963 468,55 €. Totalt utbetalades 23 699 löner under 2014, vilket i medeltal betyder ca 1 975 st per månad. Av lönebudgeten 2014 användes 98,8 %, men eftersom de förverkligade prestationerna understeg de budgeterade betydde löneinbesparingen de facto ingen inbesparing utan endast en anpassning av personalresurserna till de förverkligade prestationerna. Obetald tjänstledighet togs ut totalt 784 dagar. In-besparingen blev därför 46 507,75 exklu-sive lönebikostnaderna. På alla verksam-hetspunkter fanns det dock ej möjlighet att delta i ”spartalkot” eftersom det förutsatte att ingen vikarie anställdes i stället.

32 MILJONER EURO I LÖNER


TOTAL MÅNADSLÖN I MEDELTAL

2 369 €


VID SLUTET av 2014 uppgick den personal vid Kårkulla samkommun som hänförde sig till företagshälsovården till 905 personer anställda i hel- och deltid (893 år 2013). I Åboland omfattade företagshälsovården 272 (268) an-ställda, Österbotten 330 (318) och i Nyland 303 (307). Därtill har samkommunen 300–400 kortvariga vikarier varje månad som delvis omfattas av personalhälsovården. Dessutom hör personer med anställningsförhållande enligt socialvårdslagens § 27d och assistenter till personalhälso-vården.

ANSVARIG FÖR företagshälsovården var 1.1.–31.12.2014 personalchef Fredrik Laurén. Som personalens företags-hälsovårdare har Carola Jahnsson fungerat. Av hennes totala anställning har 75 % varit allokerad till företagshäl-sovården. Företagshälsovårdaren har också deltagit i fort-bildning för personal inom företagshälsovården. Kårkulla samkommun upprätthöll under år 2014 så-som tidigare vid Kårkulla i Pargas en enhet för företags-hälsovård. Den betjänade Kårkulla vårdhem, Centralför-valtningen, omsorgsbyrån i Åboland, Pargas arbetscenter,

Pargas boendeenheter samt Villa Käldinge i Nagu. För personalen vid öppenvårdsenheterna på andra håll än i Pargas köptes lagstadgad företagshälsovård av den lo-kala hälsovårdscentralen eller av privata aktörer, delvis be-roende på personalens preferenser. Köpavtal har i de flesta fall kunnat uppgörs med de lokala hälsovårdscentralerna. Avtal gällande företagshälsovården har ingåtts med Suomen Terveystalo, Pargas Läkarcentral, Vantaan työter-veys, Työplus, Kungsvägens arbetshälsa, Folkhälsan Syd ab, Kristiina Medi samt hälsovårdscentralerna i Raseborg, Kristinestad, Kimitoön, Malax-Korsnäs, Korsholm, Hangö och Vasa. Avtalen är likartade inom alla verksamhetsenhe-ter oberoende av om producenten är en hälsovårdscentral eller en privat producent. Avtalen är i de flesta fall i kraft tillsvidare. Personal i datorarbete bereddes möjlighet att anskaffa glasögon avsedda för datorarbete. Nyanställnings- och ål-dersgruppsgranskningar samt arbetsplatsbesök har gjorts. Individuella råd om bl.a. ergonomi, hygien, blodtryck, vikt, motion, kolesterol och diet har utarbetats. Persona-len inom samkommunen hade möjlighet att vid behov få vaccin mot säsongsinfluensa och hepatit B. En plan för in-gripande vid sjukfrånvaro har gjorts. (se närmare stycket ”Hjälp i tid” på s. 18). Samkommunen ansökte om en ny kurs i Aslak-rehabi-litering för 2013–2014. Aslak-kursen har 10 platser under 2013–14. Under året har samkommunen också ansökt om en kurs för 2015. Under 2014 har de anställda vid behov fått en remiss till personlig rehabilitering, främst Tyk och Aslak.

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD


HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR

DET GENOM-SNITTLIGA ANTALET

FRÅNVARODAGAR PER ANSTÄLLD 2014 VAR

20,26 (2013 20,65)

Nyland ÖsterbottenÅboland

TOTALT 2013

18 440DAGAR

TOTALT 2014

18 331DAGAR

8 000

7 000

6 000

5 000

4 000

3 000

2 000

1 000

0

2014

2013



UTVECKLANDE OCH UPPRÄTT-HÅLLANDE AV ARBETSFÖRMÅGAN

UUA STÅR för Utvecklande och Upprätthållan-de av Arbetsförmågan. Kårkulla samkommun har sedan 2002 ett program för samkommunens UUA-verksamhet. En UUA-grupp för hela sam-kommunen har skött uppdraget under 2014. UUA-gruppen består av personalchefen, företags-hälsovårdaren, arbetarskyddschefen, personalse-kreteraren och 1-2 personalrepresentanter som utses av samarbetskommittén. För UUA-verksamheten fanns 2014 anslaget 60 000 euro. Under året såldes ca 13 200 motions- och kultursedlar som personalen kunde använda både för individuellt utövande av motion och kul-tur samt för enhetsvisa verksamheter. De anställda hade rätt att lösa in 15-35 motions- och kultur-sedlar för 2,50 €/st. Sedlarnas värde var 5,00 €/st. Eftersom sedlarna går att använda i hela landet har de visat sig vara mycket lyckade för en så geo-grafiskt splittrad personal som Kårkulla samkom-muns. Personalen deltog också i olika motionsjip-pon inom ramen för UUA-verksamheten. T.ex. genomfördes en motionskampanj med gåvokort som lottades ut bland alla som deltagit. Kårkulla stötte också anställda som önskade sluta röka med att subventionera läkemedel eller ersättande pro-dukter under de fyra första veckorna efter slutande av rökning.

PROJEKTET ”ETT RÖKFRITT KÅRKULLA” har i sam-arbete mellan företagshälsovården och UUA-gruppen fortsatt under året. En anställd som velat sluta röka har kunnat få nikotinpreparat eller receptbelagda mediciner för ändamålet värda ca 100 €. Företagshälsovården har i övrigt aktivt deltagit i samkommunens UUA-verksamhet. Företagshälsovårdaren ingick också i den UUA-grupp som lett arbetet inom samkommunen samt har varit inkallad till samarbetskommitténs möten som sakkunnig. Samar-

betskommittén fungerar även som samkommunens arbe-tarskyddskommission. Arbetsgivaren får ersättning av FPA för nödvändiga och skäliga kostnader för företagshälsovården. Ersätt-ningen indelas i ersättningsklass I, som innefattar kost-nader för den preventiva företagshälsovården, och ersätt-ningsklass II, som innefattar kostnader för sjukvård på allmänläkarnivå. Ersättningen för klass I är 60 % och för klass II 50 %.

KOSTNADER FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN

300 000

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

02011 2012 2013

Företagshälsovård

Sjukvård

TOTALT 2014

268 454EURO

2014


ARBETARSKYDDET

HÄLSA, SÄKERHET och välbefinnande ska förverkligas på varje arbetsplats och på alla nivåer i organisationen. Arbe-tarskyddet strävar efter att förbättra hälsoförhållandena på arbetsplatsen och även öka de anställdas trivsel i arbetet. Ett gott arbetarskydd befrämjar arbetastagarnas fysiska och psykista hälsa, rättvisa, ökar trivseln och samarbetet på ar-betsplatsen. Ett gott arbetarskydd befrämjar säkerhet och välmående även på fritiden.

ARBETARSKYDDSKOMMISSIONEN OCH ARBETARSKYDDSSAMARBETEEn ny arbetarskyddsorganisation påbörjade sitt arbete 2014. Mandatperioden är 2014–2017. I varje region (Åbo-land, Nyland och Österbotten) har samkommunen av per-

sonalen valda arbetarskyddfullmäktige. Tidsanvändningen för arbetarskyddsfullmäktige uppgifter per region är 10 h/veckan. Grundprincipen är den att arbetarskyddsfullmäk-tige i en region använder en arbetstid om 6 h/vecka, medan två vice arbetarskyddsfullmäktige per region har 2 h/vecka var för att sköta arbetarskyddsuppgifter. Inom Kårkulla samkommun har man valt att ge arbetstid även till vice arbetarskyddsfullmäktige för att kunna få in ett bredare kunnande i arbetarskyddet. Arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschefen har mötts regelbundet under året för att diskutera aktuella frågor. Som arbetarskyddskommissi-on fungerar samkommunens samarbetskommitté. Arbe-tarskyddschefen är dessutom medlem av samkommunens UUA-grupp. Första delen av arbetarskyddsprogrammet

granskas och godkänns årligen av ledningen. Den andra delen av programmet granskar vart fjärde år av den nya arbetarskyddskommissionen och godkänns av styrelsen. Arbetarskyddschefen är stationerad vid centraladmi-nistrationen i Pargas, men har besökt olika enheter inom samkommunen. Besöken på enheterna har gjorts på både initiativ av arbetarskyddschefen och enheterna själva. Konsultation har getts angående byggnadsritningar för olika byggprojekt inom samkommunen. Under året har verksamhetens tyngdpunkt varit att skapa riktlinjer för en trygg arbetsmiljö. Förebyggande av våld och hot om våld i arbete är ett viktigt målsättningsområde i utvecklande av arbetsmiljön, arbetssätt och personalutbildning inom Kår-kulla samkommun.

Hänt under året 2014

ARBETARSKYDDET


BRANDSÄKERHET

FÖRELÄSNING FRÅN ARBETAR-

SKYDDET KRING TRYGG ARBETSMILJÖ MED I EUC:S

UTBILDNINGSPAKET SOM EN DEL AV DEN INTERNA PERSONAL-

UTBILDNINGEN

HAIPRO SYSTEMET FÖR RAPPORTERING AV OLYCKSFALL OCH

AVVIKELSER ANVÄNTS I ÅBOLAND

UTBILDNING TILLSAMMANS MED

FÖRETAGSHÄLSO-VÅRDEN RIKTAD TILL

CHEFER OM ARBETAR-SKYDD OCH FÖRETAGS-

HÄLSOVÅRD

ENKÄT RIKTAD TILL PERSONALEN

OM VÅLD OCH HOT I ARBETE

ARBETAR-SKYDD-

SRONDER PÅ ENHETER

VERKSAM-HETSMODELL

FÖR EN TRYGG ARBETSMILJÖ

RISKBEDÖM-NINGEN PÅ

ALLA ARBETS-PLATSER

UPPDATERING AV HANDLINGS-

PLAN MOT MOBBNING

OCH OSAKLIGT BEMÖTANDE

ARBETARSKYDDET

TOTALT ANTAL OLYCKSFALL

TOTALT RAPPORTERADES 23 arbetsolyckor till försäkringsbolaget under 2014. I Österbotten var antalet 7, i Nyland 10 och i Åboland 6. Dessa ar-betsolycksfall har orsakat 372 sjukfrånvarodagar, sjukfrånvaron har varierat från 1 till 117.

RISKBEDÖMNING

RISKBEDÖMNINGEN ska utgöra en del av den dagli-ga verksamheten och ska beaktas i all planering. Rap-porteringen av inträffade olyckor och tillbud analyse-ras och beaktas då riskbedömningen görs. På detta sätt blir riskbedömningen ett verktyg i förebyggandet av olycksfall. Vid en sammanställning av alla riskbedöm-ningar är det mycket viktigt att varje bedömning gran-skas och analyseras på enhetsnivå. Det är viktigt att cheferna i linjeorganisationen tar del av bedömningar-na för att kunna vidta åtgärder för att förbättra arbets-miljöerna. Påpekas bör att även om en viss risk anses

vara liten på de flesta enheter, kan den trots det vara mycket

stor på de enheter där den finns. Det är

alltså synner-ligen viktigt att man på varje enhet gör upp en

åtgärds-plan för att göra

arbetsplat-sen tryggare.

2010 2012 2012 2013 2014


DE STÖRSTA GEMENSAMMA UT-

MANINGARNA SOM FRAM-KOMMIT I RISKBEDÖMNINGARNA

• utåtagerande beteende och våld som anställda möter i sitt arbete

• problem med trånga och oända-målsenliga arbetsutrymmen, prob-

lem med värmeförhållanden, inomhusluft och ljudmiljö

• den psykiska belastningen

ARBETARSKYDDET

KVALITETS-SÄKRING AV ARBETSMILJÖN

EN SAMMANSTÄLLNING om arbetar-skyddets läge i Kårkulla samkommun i relation med OHSAS 18001 och 18002 standarden har gjorts. Utvärdering på-går som en del av kvalitetsarbetet i samkommunen. Samkommunen har gått inför att först certifiera sitt kvali-tetsarbete med själva produkten (ISO 9001) och efter det se noggrannare på att eventuellt certifiera ledningssystemet för arbetsmiljön.


TRYGG ARBETSMILJÖ

ARBETET MED att utarbeta handlingsplaner för be-mötande av utmanade beteende har pågått i flera oli-ka repriser inom samkommunen. En verksamhets-modell för en trygg arbetsmiljö har skapats. Under våren 2014 har det gjorts en enkät inom samkom-munen som visar att personalen möter våld under sin arbetsdag i en allt större utsträckning. Ca 30 % av de anställda i enheterna svarade på enkäten och alla regioner är representerade med ungefär lika stort antal svar.

SVARARNA VISADE också stort intresse till att öka sina kunskaper om förebyggande åtgärder, om rätt bemötande, om klienternas rättigheter, om bakom-liggande orsaker, om handlingsplaner, och om arbe-tarskydd (över 2/3 av alla svararna på alla temaom-råden).

Enligt svaren är det inte lätt att hitta bakomlig-gande orsaker till utagerande beteende och att man inte vet tillräckligt om eventuella bakomliggande orsaker.

RESULTATEN VISAR TYDLIGT BEHOV AV FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER AV OLIKA SLAG: • boende- och arbetsmiljö aspekter • utbildning av personal och anhöriga • allmänna riktlinjer • processbeskrivningar • klientspecifika utgångspunkter

ARBETARSKYDDET

3 %STÖTER ALDRIG PÅ UTMANANDE BETEENDE PÅ SIN

ARBETSPLATS.

Nedan några plock ur enkätsvaren:

38 %STÖTER PÅ

UTMANANDE BETEENDEDAGLIGEN.

19 %HAR FÅTT UT-

BILDNING KRING UTMANANDE

BETEENDE.27 %

HAR FÅTT UTBILDNING KRING ARBETAR-

SKYDDSFRÅGOR GÄL-LANDE UTMANANDE

BETEENDE.

66 %HAR FÅTT UTBILDNING

KRING KLIENTENS SKYDDSÅTGÄRDER,

BEGRÄNSANDE ÅRGÄRDER, TVÅNG-

SÅTGÄRDER,

40 %VARAR, ATT DET INTE

FINNS FUNGERANDE HAND-LINGSPLANER FÖR AFFEK-

TIVA VARNINGSTECKEN (klienten börjar ”varva upp

sig”, du märker att snart börjar det ”hända”)

4 %VET INTE VAD

EN HANDLINGS-PLAN ÄR.

22 %ANSER ATT DE SJÄLV HAR BRA

KUNSKAPER KRING UTMANANDE

BETEENDE

22 %ANSER ATT ANDRA I ENHETEN HAR BRA KUNSKAPER KRING

UTMANANDE BETEENDE.

80 %AV SVARARE UPP-

LEVER ATT KÅRKULLA BEHÖVER TYDLIGARE

RIKTLINJER KRING UTMANANDE

BETEENDE.

40 %UPPLEVER ATT DE INTE VET

TILLRÄCKLIGT OM FÖREBYG-GANDE ÅTGÄRDER

(kartläggning av bakomliggande orsaker, behov av gemensamma

regler, rutiner, begåv-nings stödjande hjälp-

medel, osv)


DET ÖVERGRIPANDE ansvaret för samordning av perso-nalutbildning handhades av SAP (samkommunens arbets-grupp för personalutbildning) samt av utvecklingschefen. Det regionala utbildningsansvaret handhades av RAP (re-gionala arbetsgrupper för personalutbildning). Utbildningsplattformen Moodle användes under året för att informera om kurser och ta emot kursanmälningar. Abilitas affärssystem användes för kostnadsregistering av personalutbildning inom hela samkommunen. Utbildningsprogrammet 2014 planerades så att åsikter inhämtades från bl.a.:• Personalen via RAP-grupperna till SAP-gruppen• Personalrådet och samarbetskommittén• Webropol enkät riktad till enhetscheferna angående ledarskapautbildning

FÖR ATT UPPFYLLA Kommunala arbetsmarknadsverkets krav på årlig rapportering av utbildningsstatistik för alla kommuner och samkommuner, tar Kårkulla samkommun fr.o.m. år 2013 i bruk ett sätt att rapportera, som mot-svarar kraven. Utbildningsstatistiken är därför inte direkt jämförbar med tidigare år. Under året deltog 990 anställda i 2 057 utbildningsda-gar. Detta betyder ca 2,1 utbildningsdagar/anställd (antalet anställda uppgick per 31.12 2014 till 905 personer). Av budgeterade 202 390 euro för personalutbildning, användes ca 118 425 euro, dvs ca 58 euro/utbildningsdag (118 425/2057). En regional jämförelse visar att antalet utbildnings-dagar/anställd totalt sätt är högst i Mellersta Österbotten (3,68) och lägst i Norra Österbotten (1,38).


ÖVER 2000 UTBILDNINGSDAGAR

I DEN ÅRLIGA KVALITETSMÄTNINGEN

UR PERSONALPERSPEKTIV ANSÅG

81,80 %ATT DE FÅR TILLRÄCKLIGT

MED FORTBILDNING AV ARBETSGIVAREN

EN UTBILDNINGS-DAG KOSTADE I MEDELTAL

58 €

UTBILDNINGSDAGAR I MEDELTAL

2,1DAGAR/ANSTÄLLD

ÅR 2014



PERSONAL-UTBILDNING 2014

DELTAGARE = En person som deltagit flera gånger i olika utbildningstillfällen räknas här bara en gång .

UTBILDNINGSDAGAR = Totalantalet utbild-ningsdagar räknas här . Ex: Om 2 personer deltagit i en två dagars kurs är antalet utbildningsdagar=4 . Utbildningen skall omfatta minst tre timmar för att räknas som en halv utbildningsdag och minst sex timmar för att räknas som en hel utbildningsdag. Kortare enskilda tillfällen kan räknas ihop.

GRUNDEXAMEN eller examen på skolnivå inom hälsovård och det sociala området: tex närvår-dare, primärvårdare, vårdare av

utvecklingsstörda

578DELTAGARE

1303UTBILDNINGSDAGAR

ÖVRIG PERSONAL i vårdkedjan: tex familje-

dagvårdare, mottagnings-biträden, stöd-, kontors

och informationspersonal

72DELTAGARE

137UTBILDNINGSDAGAR

AVLAGT YH EXAMEN, lägre YH examen inom un-dervisning och pedagogik eller examen på institut-nivå inom hälsovård och det sociala området tex sjukskötare, socialhand-

ledare

235DELTAGARE

409UTBILDNINGSDAGAR

PERSONAL MED HÖGSKOLEUTBILDNING, tex kuratorer, psykologer

99DELTAGARE

202UTBILDNINGSDAGAR

SOCIALARBETARE

6DELTAGARE

6UTBILDNINGSDAGAR


KÅRKULLAPERSONAL-BERÄTTELSE 2014

AD, ombrytning Tiina Valve, Zeeland Bilder Christa Mäkinen Papper Edixion offset Tryck Paino-Kaarina Oy 2015


kårkulla.fi

KÅRKULLA SAMKOMMUNKårkullavägen 142, 21610 KirjalaTfn 0247 431 222 (växel öppen vardagar kl. 9-15)[email protected]@karkulla.fi

kårkulla samkommuns personalberättelse 2014

Documents