kartlÄggning av kosmetikaanvÄndning och …1336717/fulltext01.pdf · correlated to acne vulgaris....

SKRIFTLIG RAPPORT

Läkarprogrammet, självständigt arbete (30 hp)

KARTLÄGGNING AV KOSMETIKAANVÄNDNING OCH

ANSIKTSPROCEDURER HOS PATIENTER MED ACNE

VULGARIS.

Student: Emilia Sköld

Handledare: Carl Swartling

Bihandledare: Alma Rystedt

Titel: KARTLÄGGNING AV KOSMETIKAANVÄNDNING OCH

ANSIKTSPROCEDURER HOS PATIENTER MED ACNE VULGARIS

20180123

2 (29)

Innehållsförteckning

Populärvetenskaplig sammanfattning ……………………………………………………….. 3

Abstract …………………………………………………………………………………….... 4

Bakgrund …………………………………………………………………………………….. 5

Metod ….……………………………………………………………………………………… 9

Resultat ….…………………………………………………………………………………… 10

Diskussion ….………………………………………………………………………………… 15

Referenser ….……………………………………………………………………………….... 19

Appendix 1……………………………….......……………………………………………….. 20

Appendix 2 ...………………………………...……………………………………………….. 21

.

3 (29)

SAMMANFATTNING

Akne är en av de vanligaste hudsjukdomarna i världen och drabbar i någon omfattning en

majoritet av befolkningen någon gång under livet. Vanligtvis uppkommer akne under puberteten

för att sedan, med hjälp av behandling eller av sig självt, läka ut innan 20 års ålder. För vissa

kvarstår dock aknen upp i vuxen ålder. Vid svår akne bildas ofta ärr som sedan kan bli bestående

livet ut. Behandlingen som finns att tillgå är väl fungerande men har flera svåra biverkningar,

vilket gör att det vore önskvärt att förstå sjukdomen bättre och på så sätt kunna hindra uppkomsten

av akne.

Trots att akne är en så pass vanlig sjukdom vet vi idag inte så mycket om vad det är som orsakar

akne, och det finns stora luckor i forskningen på detta ämne. En teori som finns är att kosmetika

skulle kunna påverka uppkomsten av akne eller förhindra att sjukdomen läker ut.

Kosmetikabranschen omsätter idag miljarder och har ett stort intresse i att personer med akne i

första hand skall använda sig av kommersiella produkter och behandlingar för att få bukt med sin

akne. Denna studie har undersökt kosmetikaanvändningen och tvätt och smörjbeteende i ansiktet

hos en grupp med 20 aknepatienter och jämfört den med 20 personer som inte har akne. Resultaten

visar att personerna med akne sminkar sig oftare och tvättar ansiktet mer, både med och utan

rengörande produkter. Aknegruppen använder dessutom foundation och peeling, som tidigare

forskning associerat med akne, i större utsträckning än kontrollerna. Den sammanlagda summan

som aknepatienterna i snitt spenderar på att sköta sitt ansikte var dessutom 6 gånger större än för

kontrollerna.

Den klarlagda skillnaden i produktanvändning och antal procedurer i ansiktet per dag kan ha flera

orsaker och nästa steg för att komma närmare en fullständig bild av uppkomsten av akne blir att

undersöka vad som är hönan och vad som är ägget. Det vill säga; uppkommer akne på grund av

dessa produkter och procedurer, eller leder akne till att man i större utsträckning använder vissa

produkter och gör fler procedurer? Först när sjukvården kan ge klara besked i denna fråga kan

man på ett bra sätt vägleda patienter i hur de ska förhålla sig till kommersiella röster som lovar

förbättring av akne med hjälp av dyra produkter och behandlingar.

4 (29)

ABSTRACT

INTRODUCTION: Acne vulgaris is one of the most common skin diseases, yet the full etiology is

still unclear. There is no clear evidence on however skin care routines or the use of cosmetics are

correlated to acne vulgaris. With this pilot study, we aim to map out the cosmetic procedures

carried out by patients with acne to get a better understanding of how this should be further

examined in the future to enable adequate information regarding the correlation between acne and

cosmetics.

METHOD: A group of 20 post adolescent patients with acne vulgaris were asked to answer a

questionnaire, mainly focused on skin care routines and the use of cosmetics. The answers were

compared to a group of 20 students without active facial acne.

RESULTS: The group of patients with acne spends six times more money on cosmetics, clean

their faces more frequently both with and without cosmetic products and apply makeup more often

compared to the control group.

DISCUSSION: Since there is a clear difference in the number of used procedures as well as the

frequency of witch they are used between patients with and without acne there seems to be a

correlation between acne and cosmetic procedures. However, this pilot study does not investigate

causality.

5 (29)

BAKGRUND

Acne vulgaris, på svenska akne, är en mycket vanligt förekommande hudsjukdom som vanligtvis

drabbar tonåringar i samband med puberteten. Besvär i någon omfattning kan ses hos 80% av

tonåringar [1] och i samma åldersgrupp uppskattas 15-20% ha medelsvår till svår akne [2].

Acne vulgaris är vanligt förekommande prepubertalt och i tonåren. Det karaktäriseras av seborré

(fet ansiktshud), komedoner (igentäppta porer) och papulopuster (finnar) som vanligen är

lokaliserade till ansikte, bröst och rygg, men kan också finnas på hals och i hårbotten. Acne

vulgaris går ofta i remission i de övre tonåren, och många patienter får fullständig bättring före 20

års ålder

Även om förekomsten av akne minskar med stigande ålder förekommer sjukdomen även hos

äldre. En omfattande brittisk studie fann att prevalensen vid 40–49 års ålder var 5% hos kvinnorna

och 3% hos männen. [3]

När akne kvarstår efter 20 års ålder, eller debuterar därefter kallas det acne tarda eller late onset

acne. Acne tarda är vanligare förekommande hos kvinnor än hos män i alla åldersgrupper [4].

Definition och symtom

Vid akne ses ökad talgproduktion (A), en trång utförsgång ledande till pormaskar (B), som den

normala hudfloran, speciellt propionibactrium acnes (C), invaderar och digererar, ledande till en

inflammation (D) [5]. Först vid inflammationsfasen ses finnar och bölder.

Den kliniska bilden kan variera och ha inflammatoriska komponenter i form av papler (knottror <

3 mm), pustler (varblåsor < 5mm) och noduli (böld > 4 mm) och cystor (varblåsor > 4 mm) samt

en icke-inflammatorisk komponent i form av komedoner (igentäppta porer).

6 (29)

Akne med främst icke-inflammatoriskt utseende kallas ofta komedoakne, men komedoner finns

också vid inflammatorisk akne. Ingen akne förekommer utan komedoner. Djupare inflammatorisk

acne där det även finns noduli och cystor kallas nodulicystisk akne och tenderar att vara

ärrbildande.

Livskvalité och bestående men

Djupa hudinflammationer vid svår akne kan lämna efter sig ärr som i många fall kan bli bestående,

eller endast delvis blekna med åren. I en studie omfattande 185 patienter, fann man någon form av

ärrbildning hos 95% av de undersökta. [6] Pågående acne men också efterföljande ärrbildning, kan

påverka livskvaliteten starkt negativt. I en norsk studie som inkluderade 3775 ungdomar mellan

18–19 år fann man att självmordstankar var dubbelt så vanligt (25,5% vs 11.9%) hos flickor och

tre gånger så vanligt (22,6% vs 6,3%) hos pojkar, som uppgett att de hade mycket akne jämför

med de ungdomar som uppgett ingen eller lite akne. [7] I en annan studie inkluderande 9567

ungdomar i åldern 12-18 sågs en fördubblad risk för depressiva symtom, ångest och suicidförsök

hos ungdomar med akne. [8] Akne är långt mer än ett estetiskt problem, och bör behandlas

medicinskt inom primärvården och hos hudspecialister, med extra vaksamhet på ärrbildning och

psykisk ohälsa.

Behandling

Behandlingen vid akne baseras dels på typ, där man differentierar på komedoakne, papulopostulär

akne och nodulär/cystisk akne, samt svårighetsgrad. Den vedertagna behandlingstrappan börjar

med topikala läkemedel så som Adapalen och Bensoylperoxid som ett första steg. Vid svårare

former av akne, eller vid terapisvikt med topikala läkemedel, rekommenderas kombinerad

behandling med tetracykliner i tillägg till topikal behandling. Vid svår eller mycket svår akne,

eller då effekt inte uppnås med antibiotika och topikala läkemedel rekommenderas isotretinoin

som skall förskrivas av läkare med specialistkunskap i användning av systemiska retinoider. [2]

Isotretinoin

Isotretinoin är idag det mest potenta läkemedlet mot akne och används som behandling av svår

eller medelsvår akne som inte svarat på topikal behandling och/eller antibiotika. Isotretinoin ger

god behandlingseffekt hos 80-85% procent av patienter och av hos de 30% som får recidiv räcker

det i de flesta fall med lokal behandling för att aknen skall gå i remission.[2] Över 20 miljoner

människor har behandlats globalt sedan 1980-talet. [9]

7 (29)

Isotretinoin har en del allvarliga biverkningar där den fosterskadande effekten och ökad psykisk

sårbarhet tillhör de allvarligaste. Bland mer vanliga biverkningar ses torr hud och torra

slemhinnor, och muskelvärk. Kvinnor i fertil ålder som behandlas med isotretinoin ska använda

p-piller/spiral och ett barriärskydd som preventivmedel. Kvinnor genomgår graviditetstest före,

under och efter behandling. [10]

Biverkningar och riskfaktorer hos isotretinoin samt sänkt livskvalité och risken för bestående ärr

gör att strävan bör vara att i framtiden i större utsträckning kunna förhindra uppkomsten av akne.

Orsaker till akne

Akne är oftast primär och det finns en ärftlig komponent. Sekundär akne ses vid till exempel

litiumbehandling. Nedan följer orsaker till sekundär akne, som också kan vara en försämrande

faktor vid primär akne.

Hormonella: Då acne vanligtvis debuterar under puberteten eller för-puberteten när

androgenproduktionen kommer igång ligger det nära till hands att misstänka att hormonella

förändringar kan spela en roll i uppkomsten av acne. Talgkörtelns känslighet för testosteron med

ökad talgproduktion som följd är typiskt vid acne. En del hormoner ökar det fria testosteronet

medan östrogen minskar detsamma. Förekomsten av serum-hormoner som progesteron,

kortikosteroider, insulin och insulinlika hormoner är höjda hos patienter med akne medan

serumöstrogen ofta är sänkt. [11]

Vid polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) syns ofta akne som en del i symtombilden, vilket också

talar för en hormonell komponent som orsak till akne, med ökat fritt testosteron, som orsak till

akne.

Kost: Livsmedelsintag och diet har tidigare figurerat i flertalet förklaringsmodeller runt

uppkomsten av akne, och patienter har bland annat avråtts från att konsumera mejeriprodukter och

sockerrika livsmedel. [12] Idag anses generellt att matvanor inte har en större inverkan på

uppkomsten av acne, något som stöds av en systematisk översikt gjord 2005 där man kommit fram

till att det inte finns belägg för att vissa typer av livsmedel ökar risken för akne. [13]

Rökning: Flera studier har gjorts för att kartlägga korrelationen mellan rökning och akne. En

intressant studie har identifierat en koppling mellan kombinerad komedo/palulopostulär acne

uppkommen efter 20-års ålder och cigarettrökning. [14]

8 (29)

Läkemedel: Flera läkemedel har e känd koppling till akne, så som lithium, gestagena

preventivmedel (minipiller) och glukokortikoider. [2]

Mekaniska faktorer: Att huden kläms eller stängs in i till exempel sportskydd [2] eller nöts mot

instrument hos musiker kan leda till akne eller aknelika dermatoser [15]. En intressant fallstudie

uppmärksammar tre fall där patienter utan tidigare besvär med akne efter ”gnuggning” med

kosmetika/hudvård av olika former fått omfattande inflammatoriska aknelesioner. Dessa akut

uppkomna aknelesioner var tydligt avgränsade till det område som utsatts för ”gnuggning” och

svarade inte på sedvanlig topikal behandling med antibiotika, utan behandlades med per orala

steroider och isotretinoin. [16]

Kosmetika: Uttrycket Acne cosmetica, eller kosmetikaakne myntades 1972 av Klingman et al. i

studien med samma namn och användning av kosmetika har sedan dess funnits med som en

hypotes till orsak till uppkomsten av akne. [17] Detta styrks av försök med djurmodeller, bland

annat genom forskning på kaninöron. [18] Begreppet är idag vedertaget och har tilldelats en

diagnoskod i ICD-10.

Under 2010 gjordes ett försök att fastställa sambandet mellan akne och kosmetika med hjälp av en

fall-kontrollstudie [19]. 910 patienter med akne och lika många kontroller tillfrågades om

användning av kosmetiska produkter och frekvens av användande. I studien drog man slutsatsen

att det finns en negativ association generellt mellan kosmetika och acne tarda, men att vissa

produkter har en positiv koppling. Därför anser de att ’acne cosmetica’ är en acceptabel term för

att beskriva att vissa produkter eventuellt kan orsaka akne, men inte för att all kosmetika orsakar

akne. I diskussionen tar författarna upp att fall-kontrollstudier kan beskriva korrelationer utan att

fastställa orsak-verkan samband. En stark association mellan en produkt och akne betyder därför

inte nödvändigtvis att produkten orsakar akne, utan det kan lika väl var så att aknen leder till mer

frekvent användande av produkten. För vissa av resultaten i denna studie blir detta extra tydligt,

till exempel kan man tänka sig anti-akne medel som hade en stark association till akne snarare är

ett resultat av att personer med akne är mer benägna att använda just denna produkt än att medlet

orsakar akne. För andra produkter så som foundation, peeling och ansiktsmasker, där

associationen till akne också var stark, är det inte lika tydligt vad som orsakar vad.

9 (29)

Studiens syfte

Studiens syfte är att kartlägga kosmetikaanvändning och ansiktsprocedurer hos patienter som sökt

vård för akne i ansiktet och jämföra dessa med friska kontroller för att undersöka om det finns en

ökad association mellan specifika kosmetika produkter, eller ett ökat antal procedurer och akne.

METOD

Studiepopulationen innefattar patienter över 18 år som blivit remitterade eller sökt själva med en

så kallad egenremiss till Kungsholmens hudklinik för besvär med akne. Under de aktuella

insamlingsdagarna som inföll mellan 171005-171018 identifierades samtliga patienter som i

bokningssystemet var inbokade under benämningen ”Nybesök Akne”. Patienter som uppfyllde

inklusionskriterierna ovan, informerades vid ankomst om projektarbetet och tillfrågades om de

önskade delta. Inklusion av studiedeltagare fortgick konsekutivt tills 20 patienter hade samtyckt

(se Figur 1. Flödesschema).

Figur 1: Flödesschema

Deltagande patienter fick själva fylla i ett frågeformulär som bestod av både flervalsfrågor och

frågor där svarsalternativ ej gavs (fritext-svar). Frågorna i formuläret (se Appendix 1) rörde

10 (29)

främst patientens val av eventuella smink och hudvårdsprodukter samt i vilken utsträckning dessa

används. Utöver detta tillfrågades patienten om en del basuppgifter så som kön,

menstruationsregelbundenhet, rökning och hereditet. Patienterna tillfrågades också om tidigare

använda läkemedel mot akne samt hur de upplever känslan av huden (fet respektive torr) och

eventuell produktpåverkan.

Kontrollgruppen består av 20 stycken läkarkandidater på läkarprogrammet, Uppsala Universitet.

Samtliga studenter på termin 10 har tillfrågats om att besvara samma frågor som patientgruppen i

ett webbaserat formulär. Studenterna ombads att inte svara om de hade pågående besvär av akne.

Därefter inkluderades de första 17 kvinnorna och de 3 första männen (för att få en könsmatchad

kontrollgrupp).

Resultaten är sammanställda i Microsoft Excel och presenteras deskriptivt. I sammanställningen

har varje markerat svar genererat en etta och icke valda alternativ har genererat en nolla. Om flera

svar angivits har samtliga genererat en etta, även om svaren varit motstridiga (svarat både ”rökare”

och ”icke-rökare” t.ex.). Om inga svar angivits har samtliga svarsalternativ registrerats med en

nolla, detta gör att den totala summan av svar kan variera.

Etiskt tillstånd är ej sökt. Studien faller under bestämmelserna för studentarbeten och avses ej att

publiceras i vetenskaplig tidskrift. Samtycke har lämnats skriftligen i samråd med behandlande

läkare av samtliga patienter. Kodnyckel för identifiering av frågeformulären har förvarats inlåst på

kliniken, nyckel innehas endast av klinikens verksamhetschef.

Antalet studiedeltagare är baserat på en uppskattning om vad som kan vara etiskt motiverat i en

explorativ studie av denna typ.

RESULTAT

Av de 20 inkluderade patienterna som sökt läkarvård för akne i ansiktet var 3 patienter män (15%)

och 17 patienter kvinnor (85%), fördelningen var densamma i kontrollgruppen.

Medelåldern i patientgruppen var 29 år. Den yngsta patienten var 18 år och den äldsta var 48 år.

Medelåldern i kontrollgruppen var 26,3 år. Den yngsta personen i kontrollgruppen var 23 år, och

den äldsta var 38 år.

11 (29)

På frågan om hereditet uppgav 8 patienter (44%) att de hade akne i släkten, 7 patienter (39%) att

de inte hade det och 3 patienter (17%) att de inte visste. I kontrollgruppen uppgav 2 personer

(10%) att de hade akne i släkten, 15 personer (75%) att de inte hade det och 3 personer (15%) att

de inte visste.

Tretton patienter angav (68%) att deras akne debuterat före 20 års ålder, 6 patienter (32%) att

deras akne debuterat efter 20 års ålder, och 1 patient angav inget svar. Eftersom ett

exklusionskriterium för kontrollgruppen var aktiv akne, så tillfrågades denna grupp av naturliga

skäl inte om aknedebut.

Sexton patienter svarade på frågan ”Ungefär hur mycket pengar spenderar du på ditt ansikte varje

månad?” och medelvärdet var 568,75kr (min 0kr, max 2000kr, median 450kr). I kontrollgruppen

svarade 17 personer på samma fråga och medelvärdet där var 95 kr (min 0kr, max 300kr, median

50kr).

Rengöring

Patienterna och kontrollgruppen tillfrågades huruvida de tillämpade sju olika tvättprocedurer i

ansiktet eller ej (se Figur 2) samt i vilken frekvens tvättandet skedde (se Tabell 1).

Tvättfrekvensen skiljde sig mest åt för tvätt med kranvatten, ansiktstvätt (t.ex. tvål, lotion, mousse,

gel) och peeling (t.ex. borste, apparat, ansiktsskrubb med korn) där aknepatienterna rengjorde

ansiktet mer frekvent jämfört med kontrollerna.

12 (29)

Figur 2. Rengöring. Procentandel av de svarande som uppger att de använder de namngivna

tvättprocedurerna.

Tabell 1: Frekvens rengöring. I snitt tvättar aknegruppen ansiktet 2,5 gånger per dag, varav 1,9

gånger med en rengörande produkt. Kontrollgruppen tvättar i snitt ansiktet 1,6 gånger om dagen,

varav 1,2 gånger med en rengörande produkt.

> 2ggr/dag2 2 gånger/dag 1 gång/dag < 1 gång/dag1

Tvätt med kranvatten Aknepatienter 1 4 2 2

Kontrollgrupp 0 1 6 4

Peeling Aknepatienter 0 0 4 9


Pormaskborttagning Aknepatienter 0 0 0 5


Pre cleansing Aknepatienter 0 0 3 1


Ansiktstvätt Aknepatienter 0 9 6 3


Ansiktsvatten Aknepatienter 0 2 3 1


Behandlingar med

syra Aknepatienter 0 0 0 2


Annan rengöring/tvätt Aknepatienter 0 0 0 2


1 Då antalet tvättar per dag är ospecificerat och färre än 1 tvätt per dag har dessa svar ej tagits med i beräkningen.

2 Då antalet tvättar per dag är ospecificerat har det omnämnda värdet i frågan, 2 tvättar per dag, använts i beräkningen.

Återfuktning

Grupperna tillfrågades om användandet av fem olika typer av återfuktande produkter i ansiktet.

Vanligast förekommande i båda grupperna var dagcrème som användes av 68% av

aknepatienterna och 80% av kontrollgruppen (se Figur 3).

13 (29)

Figur 3: Återfuktning. Procentandel av de svarande som använder de efterfrågade

återfuktningsprodukterna.

Smink

Patienter och kontroller tillfrågades om användandet av åtta olika sminkprodukter, varav alla utom

en användes i båda grupperna (se Figur 4). Majoriteten i aknegruppen (78%) använder smink i

ansiktet (ögon- och läppsmink ej inkluderat) 4 dagar eller mer per vecka (se Figur 5). Samma

siffra för kontrollgruppen var 45%. Endast 4 personer i aknegruppen uppgav att de inte använde

smink någon dag den senaste veckan, att jämföra mot kontrollgruppen där 6 personer uppgav

samma sak

14 (29)

Figur 4: Smink. Procentandel av de svarande som angett att de använder ovan sminkprodukter

Figur 5: Frekvens smink. Antal dagar med smink den senaste veckan (ögon- och läppsmink

exkluderat)

Övrigt

Utöver frågor om tvättrutiner och kosmetika tillfrågades deltagarna om ett antal andra faktorer.

Dels faktorer där man tidigare sett en korrelation med akne, så som rökning och oregelbunden

menstruation, samt övriga ansiktsprocedurer så som rakning (se Tabell 2).

Tabell 2: Övriga faktorer. Delar av övriga resultat från aknepatienter och kontrollgrupp.

AKNEGRUPP (%) KONTROLLGRUPP (%) Känner du dig fet i ansiktshuden? 9 (47) 3 (15) Känner du dig torr i ansiktshuden? 13 (65) 50 (10) Rökning 6 (32) 0 (0)

Snus 0 (0) 2 (11) Rakning 4 (29) 5 (25) Plockning 15 (75) 17 (85) Kan du få finnar/utslag i ansiktet efter plockning/rakning? 8 (42) 3 (18) Har du fått hjälp av hudterapeut mot akne i ansiktet? 12 (60) 0 (0)

15 (29)

DISKUSSION

Vår kartläggning visar tydligt på att patienterna med akne sammantaget utförde fler procedurer i

ansiktet i form av rengöring och sminkning jämfört kontrollgruppen. Framför allt skiljer sig

grupperna åt när det kommer till tvättfrekvens, sminkfrekvens, användning av peeling och

foundation och totala kostnader för att sköta ansiktet.

Peeling definierades i frågeformuläret som: produkter med skrubbkorn, apparat eller borste vilka

alla kan anses ge en större mekanisk slitning på ansiktshuden än till exempel en rengöringscrème.

I aknegruppen är det dels fler personer totalt som använder peeling än i kontrollgruppen, men de

som gör det peelar också ansiktet oftare. 4 personer i aknegruppen peelar ansiktet så ofta som

dagligen, att jämföra med 1 person i kontrollgruppen.

I aknegruppen sminkade sig deltagarna sig 4,6 gånger per vecka, medan samma siffra i

kontrollgruppen var 3,8 dagar per vecka. På produktnivå var skillnaden mellan grupperna särskilt

stor avseende användandet av foundation, vilket innebär att stora delar av ansiktet täcks av smink,

framförallt hud där akne vanligtvis finns. Om det ökade användande av foundation utlöste akne,

eller berodde på att patienterna ville dölja en befintlig akne är oklart.

Aknegruppen uppskattade att de i snitt lägger ca 569 kr per månad på att sköta sitt ansikte, vilket

är avsevärt mycket mer än kontrollgruppen där medelvärdet var 95 kr. Kosmetikaförsäljningen i

Sverige uppgick 2014 till ca 16 miljarder kronor enligt branschorganisationen Kosmetik- och

hygienföretagen [20] vilket motsvarar cirka 1400kr per person och år, eller ca 117 kr per person

och månad räknat på befolkningsmängd från scb [21]. Givet att kontrollgruppen enbart bestod av

studenter som kan tänkas ha mindre pengar att röra sig med än det nationella snittet så stämmer

den uppskattningen väl överens med deras medelvärde.

Ökad talgproduktion är en del av mekanismen bakom uppkomsten av acne vulgaris, och som en

följd av det är det vanligt att aknepatienter beskriver att de upplever ansiktshuden som fet. I vår

studiegrupp uppgav dock en något större andel av de svarande, (65 procent) att de upplever

ansiktshuden som torr, jämför med 47 procent som upplever sin ansiktshud som fet. I

kontrollgruppen uppgav 50 procent att de upplever ansiktshuden som torr, och endast 15 procent

att de upplever sin ansiktshud som fet. En teori skulle kunna vara att aknepatienter i större

utsträckning med hjälp av rengöring och andra procedurer försöker stävja känslan av fet hud/ökad

talgproduktion, vilket i sin tur skulle kunna leda till att ansiktshuden istället upplevs som torr.

16 (29)

Dessa stora skillnader i kosmetikaanvändning och procedurer kan bero på flera orsaker. Eftersom

vi inte undersökt kausaliteten skulle det kunna vara så att det är aknen som leder till större

användande av vissa specifika produkter, i syfte att egenbehandla eller dölja finnar och utslag.

Men man kan också spekulera i om det kan finnas produkter som i större utsträckning bidrar till att

utlösa akne, eller vidmakthålla befintlig akne.

När det gäller peeling skulle det mer frekventa användandet kunna bero på att produkten används i

hopp om att minska aknen, det vill säga att akne leder till ökad användning av peeling. Men man

kan också tänka sig att en ökad mekanisk slitning på huden skulle kunna leda till spridning av den

akne-associerade bakterien P. Acnes, och att slitaget på hudbarriären som uppstår underlättar för

bakterien att få fäste på nya platser i huden. Detsamma gäller foundation, som är en färgad kräm

som använder för att täcka till exempel finnar och jämna ut huden. Det är inte helt avlägset att

tänka att denna produkttyp därför används i större utsträckning hos personer med akne som vill

dölja sina utslag. En del tidigare gjorda studier på djur har dock visat på att det finns en tendens

till komedogenisk/portilltäppande, effekt hos flera ämnen som kan finnas i kosmetika [17]. Om

detta stämmer även för människor kan man tänka sig att det är just i produkter som foundation,

som används över större ytor och på lokaler där akne vanligtvis brukar finnas som det skulle få

betydelse.

Om man slår ihop samtliga mätbara procedurer och deras frekvens i vårt material blir det också

tydligt att aknegruppen utför en totalt sett större mängd av dessa jämfört med kontrollgruppen.

Man skulle kunna tänka sig att just mängden procedurer skulle kunna vara en bidragande faktor

till fortsatt akne och möjligen också nya utbrott, men om detta går inget att säga utifrån det här

materialet.

Vid akne är huden är i ett konstant inflammerat tillstånd, vilket gör att den är mer reaktiv än en

frisk hudyta utan pågående inflammation något som skulle kunna förklara de resultat vi fått på

frågan om upplevelsen av hårborttagning med pincett eller rakhyvel. Andelen personer som

använde sig av dessa hårborttagningsmetoder var ungefär lika stora i båda grupperna, men på

frågan om huruvida de upplever att dessa procedurer leder till finnar/utslag skiljer sig grupperna

åt. Nästan tre gånger så många personer i aknegruppen har uppgett att de upplever att dessa

procedurer leder till finnar jämfört med kontrollgruppen. Detta skulle kunna tyda på att dessa

17 (29)

procedurer i sig inte leder till akne men att de på en inflammationsbenägen hud kan ge upphov till

akne.

Vi har idag välfungerande behandlingsstrategier mot akne, där isotretinoin kan användas vid svår

eller svårbehandlad acne med mycket goda resultat. Trots detta väljer många patienter att söka bot

för sin akne utanför sjukvården, tillexempel hos hudterapeuter eller via användandet av produkter

som marknadsförs som aknebehandlande, något som kan bli kostsamt för patienten. I vår

studiegrupp hade till exempel12 personer före sitt besök hos hudspecialist besökt en hudterapeut i

syfte att lindra sin akne, och en patient hade gjort så många som >20 besök hos hudterapeut. Detta

kan bero på en mängd olika saker, till exempel att akne ibland ses som uteslutande ett kosmetiskt

problem och bemöts därefter i vårdkontakten, vilket kan leda till en rädsla för att inte tas på allvar.

Detta trots att det är idag helt klarlagt att akne kan innebära mycket lidande för patienten och till

och med vara förknippat med olika psykiatriska tillstånd.

Felkällor och begränsningar

Underlaget till denna studie består av 20 personer som sökt läkarvård för akne. Eftersom detta är

en pilotstudie med ett lågt antal deltagande patienter i syfte att göra en kartläggning inom området,

går det inte att dra slutsatser på populationsnivå.

Av etiska skäl har personer under 18 år inte inkluderats i denna studie, då möjligheten att insamla

samtycke från båda föräldrarna bedömts som liten. Detta kan tänkas påverka resultaten då gruppen

enbart innefattar personer som antingen debuterat sent i akne eller har kvardröjande problem även

efter tonårstiden. Detta är inte ett representativt urval av alla aknepatienter, utan får snarare ses

som ett lämpligt urval av patienter med acne tarda.

Utöver åldersrestriktionen har inklusionskriterierna i denna studie varit breda – alla patienter som

bokats som ”Nybesök akne” i klinikens bokningssystem under den bestämda tidsperioden och som

sedan bekräftats söka för just akne har tillfrågats om att delta. (Endast 6 personer exkluderades, se

under ”Metoder”.) Då dessa patienter både blivit remitterade från annan instans och sökt själva via

egenremiss fanns risken att sökorsaken ej var överensstämmande med akne. För att förhindra att

inkludera eventuella patienter utan akne tillfrågades patienterna före besöket om de sökte för just

akne i ansiktet. I ett fall där tveksamhet rådde tillfrågades behandlande läkare om sökorsaken

stämt överens med fynden vid läkarbesöket.

18 (29)

Även om patienterna sökte första gången vid denna klinik tillfrågades patienterna ej om de

tidigare fått läkarvård för sin akne. Att 12 personer i enkäten uppgivit att de tidigare använt

receptbelagda läkemedel mot sin akne talar också för att den större delen av gruppen fått det.

Ytterligare en aspekt är att gruppen består av både kvinnor och män, och att könen skiljer sig

väldigt mycket åt i avseende om kosmetikaprodukter och ansiktsprocedurer. I denna studie ingick

dessutom endast 3 män per grupp, vilket gör att en enskild individs svar får stor påverkan på

gruppen, varför en uppdelning mellan män och kvinnor inte varit möjlig efter att formulären

samlats in.

Kontrollgruppen har även den begränsningar; dels då den har ett mindre åldersspann än

patientgruppen, men också för att gruppen är mer homogen då den endast består av läkarstudenter.

Framtida forskning

De befintliga studier som finns på kopplingen mellan akne och kosmetika har ej undersökt

kausaliteten – leder ökade ansiktsprocedurer till ökad förekomst av akne, eller leder ökad

förekomst av akne till en ökad mängd ansiktsprocedurer? Ett viktigt nästa steg i forskningen bör

därför vara att designa en studie med detta i åtanke.

Slutsats

Den mångmiljardindustri som kosmetikabranschen utgör innebär att vi dagligen möts av reklam

som syftar till att öka antalet ansiktsprocedurer vilket kan vara svårt att värja sig emot. Det är

visserligen en ojämn kamp, men sjukvården har där ett ansvar gentemot patienter som lider av

akne att fungera som en motpol och ta fram tydlig och pålitlig information som vilar på en

vetenskaplig grund om hur vida dessa ansiktsprocedurer kan påverka deras sjukdom negativt.

19 (29)

Referenser

1. Purdy, S. and D. de Berker, Acne vulgaris. BMJ Clin Evid, 2011. 2011.

2. Läkemedelsverket, Behandling av akne - behandlingsrekommendation: Information från

Läkemedelsverket. 2014. p. 15-24.

3. Cunliffe, W.J. and D.J. Gould, Prevalence of facial acne vulgaris in late adolescence and

in adults. Br Med J, 1979. 1(6171): p. 1109-10.

4. Collier, C.N., et al., The prevalence of acne in adults 20 years and older. J Am Acad

Dermatol, 2008. 58(1): p. 56-9.

5. Gollnick, H., et al., Management of acne: a report from a Global Alliance to Improve

Outcomes in Acne. J Am Acad Dermatol, 2003. 49(1 Suppl): p. S1-37.

6. Layton, A.M., C.A. Henderson, and W.J. Cunliffe, A clinical evaluation of acne scarring

and its incidence. Clin Exp Dermatol, 1994. 19(4): p. 303-8.

7. Halvorsen, J.A., et al., Suicidal ideation, mental health problems, and social impairment

are increased in adolescents with acne: a population-based study. J Invest Dermatol,

2011. 131(2): p. 363-70.

8. Purvis, D., et al., Acne, anxiety, depression and suicide in teenagers: a cross-sectional

survey of New Zealand secondary school students. J Paediatr Child Health, 2006. 42(12):

p. 793-6.

9. Mobacken, H., A. Sundström, and A. Vahlquist, 30 år med isotretinoin. Läkartidningen,

2014. CL3P(03-04).

10. Isotretinoin Actavis - FASS.se. 2017 2016-12-13; Available from:

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20120912000012.

11. Arora, M.K., A. Yadav, and V. Saini, Role of hormones in acne vulgaris. Clin Biochem,

2011. 44(13): p. 1035-40.

12. Bhate, K. and H.C. Williams, Epidemiology of acne vulgaris. Br J Dermatol, 2013. 168(3):

p. 474-85.

13. Magin, P., et al., A systematic review of the evidence for 'myths and misconceptions' in

acne management: diet, face-washing and sunlight. Fam Pract, 2005. 22(1): p. 62-70.

14. Capitanio, B., et al., Underestimated clinical features of postadolescent acne. J Am Acad

Dermatol, 2010. 63(5): p. 782-8.

15. Moreno, J.C., et al., Fiddler's neck. American Journal of Contact Dermatitis, 1997. 8(1): p.

39-42.

16. Seneschal, J., et al., Exogenous inflammatory acne due to combined application of

cosmetic and facial rubbing. Dermatology, 2012. 224(3): p. 221-3.

17. Kligman, A.M. and O.H. Mills, Jr., "Acne cosmetica". Arch Dermatol, 1972. 106(6): p.

843-50.

18. Fulton, J.E., Jr., S.R. Pay, and J.E. Fulton, 3rd, Comedogenicity of current therapeutic

products, cosmetics, and ingredients in the rabbit ear. J Am Acad Dermatol, 1984. 10(1):

p. 96-105.

19. Singh, S., B.K. Mann, and N.K. Tiwary, Acne cosmetica revisited: a case-control study

shows a dose-dependent inverse association between overall cosmetic use and post-

adolescent acne. Dermatology, 2013. 226(4): p. 337-41.

20. Jansson, P. Statistik - KoHF. [cited 2017 10/10].

21. Folkmängd 2014. 2015 [cited 2017 10/10]; 2015:258:[Available from:

http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-

sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/behallare-for-press/385509/.

https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20120912000012

http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/behallare-for-press/385509/

http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/25788/25795/behallare-for-press/385509/

20 (29)

APPENDIX 1 – Beskrivning av kosmetikaprodukter

Rengöringsprodukter

Tvätt med kranvatten Ansiktstvätt med enbart kranvatten.

Bad/dusch ej inkluderat.

Peeling Till exempel borste, apparat eller

ansiktsskrubb med korn.

Pormaskborttagning Till exempel med ansiktsmask eller

strips.

Pre Cleanser Förberedande tvättprodukt.

Ansiktstvätt Till exempel tvål, lotion, gel eller

mousse.

Ansiktsvatten Avslutande tvättprodukt. Kallas även

toner.

Behandlingar med syra Till exempel AHA eller BHA.

Annat Övriga produkter som används vid

ansiktsrengöring.

Återfuktande produkter

Serum Återfuktande produkt i form av t.ex.

kräm, gel eller droppar. Ofta med specifik

behandlingsfunktion t.ex. anti-age,

vitamintillförsel osv.

Dagcrème Ansiktscrème i form av t.ex. gel, lotion,

kräm eller salva som appliceras på dagen.

Nattcrème Ansiktscrème i form av t.ex. gel, lotion,

kräm eller salva som appliceras till

natten..

Ögoncrème Crème i form av t.ex. gel, lotion, kräm

eller salva som är avsedd för området

runt ögonen.

Ansiktsmask Återfuktande behandling som vanligtvis

avsköljes efter en bestämd verkningstid.

Annat Övriga produkter som används för

ansiktsåterfuktning.

Sminkprodukter

Concealer Täckande produkt i form av t.ex. stift,

kräm eller droppar. Används för ffa att

täcka ojämnheter på små hudområden

eller mörka ringar under ögonen.

Highlighter Ljusreflekterande produkt i form av t.ex.

droppar, stift eller puder. Används för att

framhäva små hudområden, t.ex. kindben.

Foundation Täckande produkt i form av t.ex. stift,

kräm eller droppar. Används för att

jämna ut hudtonen, appliceras vanligtvis

över större delen av ansiktshuden. Kallas

21 (29)

även underlagscrème.

BB-crème Blemish balm cream. Underlagskräm

med lätt täckande egenskaper. Används

för att jämna ut hudtonen, appliceras

vanligtvis över större delen av

ansiktshuden. Innehåller ofta även SPF

eller dagcrème.

CC-crème Colour Correcting Cream.

Underlagskräm med lätt täckande

egenskaper. Används för att jämna ut

hudtonen, appliceras vanligtvis över

större delen av ansiktshuden. Innehåller

ofta även SPF eller dagcrème.

DD-crème Daily Defence Cream.

Puderprodukter Torra sminkprodukter i puderform, till

exempel bronzer, rouge färgat eller

transparent puder.

Annat Övriga sminkprodukter.

APPENDIX 2 – Frågeformulär och svar

BASFAKTA

AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) KÖN MAN 3 15% 3 15% KVINNA 17 85% 17 85%

20

20

RÖKNING JA 6 32% 0 0% NEJ 13 68% 20 100%

19

20

SNUS JA 0 0% 2 11% NEJ 20 100% 18 90%

20

20

MENSTRUATION REGELBUNDEN 11 52% 9 45% OREGELBUNDEN 7 33% 4 20% EJ AKTUELLT 3 14% 7 35%

21

20

22 (29)

HERIDITET AKNE JA 8 44% 2 10% NEJ 7 39% 15 75% VET EJ 3 17% 3 15%

18

20

DEBUTÅLDER AKNE UNDER 20 ÅR 13 68% -

ÖVER 20 ÅR 6 32% -

19

KÄNNER DU DIG FET I ANSIKTET?

JA 9 47% 3 15% NEJ 10 53% 17 85%

19

20

KÄNNER DU DIG TORR I ANSIKTSHUDEN? JA 13 65% 10 50% NEJ 7 35% 10 50%

20

20

RENGÖRING AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%)

TVÄTT MED KRANVATTEN JA 9 47% 11 55% NEJ 10 53% 9 45%

19

20

FREKVENS > 2ggr/dag 2 ggr/dag 1 gång/dag < 1 gång/dag AKNEPATIENTER 1 4 2 2 KONTROLLER 0 1 6 4

AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) PEELING JA 13 65% 8 40%

NEJ 7 35% 12 60%

20

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) PORMASKBORTTAGNING JA 6 32% 6 30% NEJ 13 68% 14 70%

19

20

23 (29)


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) PRE CLEANSING JA 4 21% 4 20% NEJ 15 79% 16 80%

19

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ANSIKTSTVÄTT (TEX. TVÅL, LOTION, MOUSSE) JA 19 95% 18 90% NEJ 1 5% 2 10%

20

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ANSIKTSVATTEN JA 7 41% 7 35% NEJ 10 59% 13 65%

17

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) BEHANDLINGAR MED SYRA JA 1 6% 2 10%

NEJ 17 94% 18 90%

18

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ANNAN RENGÖRING/TVÄTT JA 2 15% 1 5% NEJ 11 85% 19 95%

24 (29)

13

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ANTAL ÅR DENNA TVÄTT/RENGÖRING MINDRE ÄN 1 ÅR 2 14% 2 11% 1-4 ÅR 3 21% 6 33% 5-10 ÅR 6 43% 3 17% MER ÄN 10 ÅR 3 21% 7 39%

14

18

ÅTERFUKTNING AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) SERUM

JA 9 53% 7 35% NEJ 8 47% 13 65%

17

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%)

DAGCRÈME JA 12 67% 16 80% NEJ 6 33% 4 20%

18

20



NATTCRÈME JA 6 38% 6 30%

NEJ 10 63% 14 70%

16

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ÖGONCRÈME JA 4 22% 3 15% NEJ 14 78% 17 85%

18

20

25 (29)


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ANSIKTSMASK JA 9 50% 8 40% NEJ 9 50% 12 60%

18

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ANNAT (ÅTERFUKTNING) JA 3 18% 0 0% NEJ 14 82% 20 100%

17

20


AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) ANTAL ÅR DENNA ÅTERFUKTNING

MINDRE ÄN 1 ÅR 2 13% 1 7% 1-4 ÅR 5 33% 5 33% 5-10 ÅR 6 40% 3 20% MER ÄN 10 ÅR 2 13% 6 40%

15

15

SMINK Hur många dagar har du använt smink runt ögonen den senaste veckan? AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%)

0 dagar 5 26% 6 30% 1 dagar 0 0% 4 20%

2 dagar 0 0% 1 5% 3 dagar 1 5% 1 5% 4 dagar 0 0% 1 5% 5 dagar 4 21% 0 0% 6 dagar 4 21% 3 15% 7 dagar 5 26% 4 20%

19

20

Hur många dagar har du använt smink på läpparna den senaste veckan? AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) 0 dagar 8 42% 8 40%

26 (29)

1 dagar 1 5% 5 25% 2 dagar 0 0% 1 5% 3 dagar 1 5% 2 10% 4 dagar 1 5% 0 0% 5 dagar 2 11% 1 5% 6 dagar 2 11% 0 0% 7 dagar 4 21% 3 15%

19

20

Hur många dgr har du använt smink i övriga ansiktet den senaste veckan? AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) 0 dagar 4 22% 6 30%

1 dagar 0 0% 2 10% 2 dagar 0 0% 1 5% 3 dagar 0 0% 2 10% 4 dagar 1 6% 0 0% 5 dagar 4 22% 0 0% 6 dagar 5 28% 4 20% 7 dagar 4 22% 5 25%

18

20


PRIMER JA 2 11% 3 15% NEJ 17 89% 17 85%

19

20

CONCEALER JA 12 60% 10 50% NEJ 8 40% 10 50%

20

20

HIGHLIGHTER JA 8 42% 7 35% NEJ 11 58% 13 65%

19

20

FOUNDATION JA 12 60% 5 25% NEJ 8 40% 15 75%

20

20

BB-CREAM (BEAUTY BALM CREAM) JA 1 5% 2 10% NEJ 19 95% 18 90%

27 (29)

20

20

CC-CREAM (COLOUR CORRECTING CREAM) JA 2 11% 1 5% NEJ 17 89% 19 95%

19

20

DD-CREAM (DAILY DEFENCE CREAM) JA 0 0% 0 0% NEJ 19 100% 20 100%

19

20

PUDERPRODUKTER JA 13 68% 13 65% NEJ 6 32% 7 35%

19

20

ANNAT (SMINK) JA 1 6% 6 30% NEJ 15 94% 14 70%

16

20

ANTAL ÅR DENNA SMINKNING

MINDRE ÄN 1 ÅR 0 0% 0 0% 1-4 ÅR 3 50% 1 7% 5-10 ÅR 0 0% 7 50% MER ÄN 10 ÅR 3 50% 6 43%

6

14

ÖVRIGT AKNEPATIENTER (%) KONTROLLGRUPP (%) SOLSKYDDSMEDEL JA 10 50% 14 70% NEJ 10 50% 6 30%

20

20

RAKNING JA 4 29% 5 25% NEJ 10 71% 15 75%

14

20

PLOCKNING JA 15 75% 17 85% NEJ 5 25% 3 15%

20

20

VAXNING

28 (29)

JA 1 5% 0 0% NEJ 18 95% 20 100%

19

20

EPILERING JA 2 11% 1 5% NEJ 17 89% 19 95%

19

20

KEMISK HÅRBORTTAGNING JA 0 0% 0 0% NEJ 19 100% 20 100%

19

20

ANTAL ÅR DENNA HÅRBORTTAGNING MINDRE ÄN 1 ÅR 0 0% 0 0% 1-4 ÅR 0 0% 0 0% 5-10 ÅR 2 29% 5 56% MER ÄN 10 ÅR 7 78% 9 64%

9

14

KAN DU FÅ FINNAR/UTSLAG I ANSIKTET EFTER PLOCKNING/RAKNING? JA 8 42% 3 18%

NEJ 11 58% 14 82%

19

17

ANVÄNDER DU PARFYM/AFTER SHAVE I ANSIKTET?

JA 1 5% 1 5% NEJ 19 95% 19 95%

20

20

HAR DU FÅTT HJÄLP AV HUDTERAPEUT MOT AKNE I ANSIKTET? JA 12 60% 0 0%

NEJ 8 40% 20 100%

20

20

ANVÄNDER DU KOSTTILLSKOTT T.EX. PROTEINTILLSKOTT? JA 6 30% 5 25% NEJ 14 70% 15 75%

20

20

RECEPTFRIA LÄKEMEDEL MOT AKNE JA 12 60% 5 25% NEJ 8 40% 15 75%

29 (29)

20

20

RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL MOT AKNE JA 12 60% 0 0% NEJ 8 40% 20 100%

20

20

FINNS FÖRBÄTTRANDE PRODUKTER JA 2 11% 0 n/a NEJ 17 89% 0 n/a

19

0

ANVÄNDER DU DÖLJANDE PRODUKTER JA 11 55% 0 n/a NEJ 9 45% 0 n/a

20

0

FINNS FÖRSÄMRANDE PRODUKTER JA 7 39% 0 n/a NEJ 11 61% 0 n/a

18

0

BOTOX ANSIKTE

JA 3 15% 0 0% NEJ 17 85% 20 100%

20

20

FILLERS ANSIKTE JA 4 20% 0 0% NEJ 16 80% 20 100%

20

20

kartlÄggning av kosmetikaanvÄndning och …1336717/fulltext01.pdf · correlated to acne vulgaris....

Documents