UV RAPPORT 2013:132

FÖRDJUPAD ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2013

Fosie 162:25Skåne, Malmö kommun, Fosie socken, fornlämning Fosie 95

Katalin Schmidt Sabo

UV RAPPORT 2013:132

FÖRDJUPAD ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2013

Fosie 162:25Skåne, Malmö kommun, Fosie socken, fornlämning Fosie 95

Dnr 3.1.1-02129-2013

Katalin Schmidt Sabo

© 2014 Riksantikvarieämbetet

UV Rapport 2013:132

Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744.

Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning.

Bildredigering Henrik Pihl

Layout Henrik Pihl

Omslag Vy över undersökningsområdet vid Kastanjegårdens förskola. Foto: Katalin Schmidt Sabo.

Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

Riksantikvarieämbetet,

Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd)

Odlarevägen 5

226 60 Lund

Tel.: 010-480 80 00

Fax: 010-480 82 67

e-post: uvsyd@raa.se

e-post: registrator@raa.se

www.arkeologiuv.se

Innehåll

Sammanfattning 5

Allmän bakgrund 5

Kort om Fosie by 7

Fornlämningssituation 8

Metod och genomförande 10

Sammanfattning av resultat 10

Vetenskaplig potential och förslag till fortsatta åtgärder 15

Referenser 15

Administrativa uppgifter 16

4 Fosie 162:25

Saxån

Sege å

Krankesjön

Lödd

e å

Börringesjön

Kävlingeån

Yddingesjön

Lommabukten

Kämpingebukten

Lundåkrabukten

Oxie

Bara

Dalby

Lomma

Eslöv

Skanör

Genarp

Löddeköpinge

Svalöv

Svedala

Bjärred

Häljarp

Vellinge

S Sandby

Kävlinge

FalsterboHöllviken

Trelleborg

Ljunghusen

Landskrona

Staffanstorp

Bunkeflostrand

Lund

Malmö

Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000.

Fosie 162:25 5

Sammanfattning

• Med anledning av detaljplaneläggning för planerad bebyggelse inom södra delen av fastighet Fosie 162:25, belägen i södra delen av Fosie bytomt, fornlämning 95, genomförde Riksantik-varieämbetet, UV Syd en fördjupad arkeologisk förundersök-ning mellan den 1−4 oktober 2013.

• Det aktuella undersökningsområdet där det förmodades finnas äldre lämningar låg inne på en lekplats med klätterställning, gungor, sandlåda, grusgångar och gräsytor med träd.

• Totalt upptogs 9 schakt med maskin på sammanlagt 160 m2. Fynd av yngre rödgods (från trebensgrytor, fat och skålar), porslin, buteljglas, spik, en bit granatglimmerskiffer samt djurben påträffades i olika påförda lager, men eftersom lagren bedömdes som sekundärt påförda, tillvaratogs inte fynden.

• Hela området visade sig ha varit utsatt för omfattande markin-grepp. All äldre matjord hade vid någon tidpunkt schaktats bort, varvid olika sorters fyllnadslager, uppgående till mellan 0,50−1,50 meter hade förts på, för att slutligen täckas med ny matjord och/eller grus och bärlager. Endast 7 stolphål och ett lager i undersökningsområdets sydöstra del, samt en nedgräv-ning och ett lager i den sydvästra delen tolkades som intakta. Men dessa lämningar bedömdes vara så pass begränsade att ytterligare antikvariska insatser inte anses motiverade.

Allmän bakgrund

Malmö kommun detaljplanelägger ett område inom fastigheten Fosie 162:25, i södra delen av Malmö stad där Kastanjegårdens förskola ska byggas ut (figur 1). Området ingick i en översiktlig arkeologisk förundersökning år 2011 då det konstaterades att det inom den nu aktuella ytan kunde finnas intakta lämningar på platsen efter gård nr 21 i Fosie äldre bytomt (Bolander 2012). Det aktuella detaljplaneområdet utbreder sig inom en cirka 36×55 meter stor yta på cirka 2000 m2 som för närvarande används som lekplats med klätterställning, gungor, sandlåda, grusgångar och gräsytor med träd. I norr avgränsas området av Kastanjegårdens förskola och i söder av en cykelbana längs med Kastanjegårdens bostadsområde. I väster ligger ”Fosie farm” med omgivande gräsytor och i öster gränsar området till en artificiell jordvall intill en cykelbana (figur 2).

Den fördjupade förundersökningen genomfördes av Riksantikvarieäm-betet, UV Syd mellan den 1 och 4 oktober 2013. Katalin Schmidt Sabo var ansvarig projektledare och undersökningen bekostades av Fastighetskontoret på Malmö kommun.

6 Fosie 162:25

Fosie 95:1

Fosie 57:1

Fosie 77:1

Fosie 87:1

Bunkeflo 144

Fosie 53:1

Lockarp 77:1

Fosie 54:1

Lockarp 74:1

Lockarp 75:1

Bunkeflo 48:1

Lockarp 50:1

Fosie 62:1

Lockarp 13:1

Fosie37:1

Lockarp 37:1

Lockarp 77:2

Bunkeflo 148

Fosie36:1

Bunkeflo 151 Lockarp 36:1

Lockarp 73:2

Fosie 44:1

Lockarp 56:1

Lockarp 12:1

Lockarp 18:1

Fosie 29:1

Fosie 28:1

Fosie 93:1

Malmö 87

Fosie 7:1

Bunkeflo 129

Lockarp 76:1

Fosie 83:1

Fosie 15:1

Bunkeflo 76:1Lockarp 64:1

Fosie 3:1

Lockarp 92

Fosie 27:1

Fosie 44:2

Fosie 70:1

Fosie 99:1

Fosie 69:1

Fosie 62:2

Fosie 105:1

Lockarp 72:1

Lockarp 53:1

Lockarp 33:1

Lockarp 34:1Lockarp 32:1

Lockarp 71:1

Lockarp 51:1

Bunkeflo 145

Lockarp 30:1

Lockarp 73:1

Lockarp 47:1

Lockarp 50:1

Fosie

Gullvik

Lindängen

Kastanjegården

Hermodsdal

Fosie farm

Gullviksborg

MALMÖ

Figur 2. Förundersökningsområde, beläget i stadsdelen Fosie i den södra utkanten av Malmö, markerat på utsnitt ur Fastighetskartan med närliggande fornlämningar. Skala 1:10 000.

Registrerade fornlämningar, punktRegistrerade fornlämningar, ytaUndersökningsområde

Fosie 162:25 7

Kort om Fosie by

Fosie äldre bytomt, registrerad som fornlämning 95 i Fosie socken, ligger i de södra delarna av Malmö stad, strax söder om Inre ringvägen, 7,5 km in från kusten (figur 1). Fosie bys ägor hade en långsmal ägofigur som sträckte sig från Öresunds strand i väster och cirka 10 km österut. Bytomten var placerad i östra delen av byns marker. Byn utbredde sig inom en 700 x 760 m stor rundoval formation med gårdarna kring en stor öppen bygata i mit-ten (figur 3).

Fosie var under 1570-talet med sina 23 numrerade enheter en av de största byarna i Malmötrakten. Naturjorden dominerades vid denna tid av kronojord med 13 hemman, medan övriga var kyrkohemman. På 1700-talet var ägorna uppdelade i tre åkervångar och en ängsvång. Merparten av åkrarna hade en treårig cirkulation med träda, korn och råg. Trädesvången användes som betesmark. Alla vångar låg i vångalag med de omkringlig-gande byarna Hindby, Oxie, Lockarp, Vintrie, Bunkeflo och Hyllie. Häg-naderna utgjordes av jordvallar och diken. Längst i öster på byns marker fanns en gammal torvmosse och öster om den låg ”Skogsholmens borg”, en medeltida borganläggning, möjligen utflyttad från Fosie by på 1300-talet. Flera marknamn utanför bytomten, bland annat ”Stora toftekärr”, ”Lilla toft-ekärr”, ”Toftstumpen” och ”Ödegårdsåker” indikerar äldre bebyggelselägen som kan ha hört till byn i ett tidigt skede ( Jönsson & Kockum 2004:18ff ). Fosie genomgick storskifte år 1763 och enskiftades år 1804.

Det äldsta omnämnandet av Fosie är från år 1299 då byn kallas Fusehöö. Då bevittnar sockenprästen i Fosie Peder Dymagus ett påvligt brev (Ros-born 1984:70). Förleden i bynamnet är oklar men kan vara fös, i betydelsen sankmark. Efterleden –ie syftar på hög/högar. Bynamn som slutar på hög brukar vanligtvis dateras till före vikingatid (Pamp 1983:39, 92). Från slutet av vikingatiden härstammar en runsten (fornlämning Fosie 3) som troligen stått ute på bymarken, men som idag är ställd väster om Fosie kyrkas väst-portal. Den tolkade texten lyder: Esbern reste denna sten efter sin fælle Dværg, en velbyrdig Dreng (Ljunggren & Ejder 1950:433; Björhem & Dahlström 2007:9). Fosiestenen tillhör gruppen ”efter Jelling” och tros ha rests av en storman för att markera övertagandet av en vasalltitel (dreng) från en fos-terbroder (fælle). Dessa drengar utförde krigstjänst och utrustade skepp i Sven Tveskäggs eller Knut den Stores ledungsflotta. För denna krigstjänst kunde drengen förlänas ett landområde (Randsborg 1980).

Det finns indikationer på att det funnits en storgård i byn, vilken skulle kunna kopplas samman med runstenen. Det är gård nr 11 i byns nordöstra del som har tolkats vara kandidaten för denna. Gården omgavs enligt en skildring från år 1765 av vallar och gravar (Reisnert 1981:37). I terrängen kring Fosie boställe, som gården heter numera, kan man fortfarande skymta resterna efter en igenfylld vallgrav som bildar en fyrkant om cirka 100 x 100 m ( Jönsson & Kockum 2004:16). Från år 1367 finns även ett omnämnande av en väpnare i byn och från år 1460 av en sätesgård.

Fosie var sockencentrum för Fosie socken som bestod av byarna Fosie och Hindby. Den befintliga kyrkan i byn byggdes år 1896. Dopfunten är

8 Fosie 162:25

dock från 1100-talets slut och har troligen tillhört en tidigare medeltida kyrka som stått på samma plats (Anshelm 1947:555). Kyrkan låg på traktens högsta punkt 35 m.ö.h. i byns nordvästra del. Det aktuella detaljplaneom-rådet ligger i byns sydvästra del på nivån cirka 28 m.ö.h. inom platsen för den historiskt kända gården nr 21.

Fornlämningssituation

Under 1960- och 1970-talen var området i och kring Fosie utsatt för hård exploatering och de boplatslämningar som framkom i samband med de arke-ologiska undersökningarna vittnar om en mycket intensiv bosättning under hela järnåldern, även om bosättningar från bronsåldern och yngre stenåldern också påvisats (Björhem & Säfvestad 1993:350f, Friman 2008:167ff ). Från yngre bronsålder härstammar ett stort urnegravfält 700 m sydost om detalj-

Figur 3. Geometrisk avmätning från år 1702 över Fosie by, med undersökningsområdet markerat med röd linje. Skala 1:6000.

0 100 200 300 meter Undersökningsområde

Fosie 162:25 9

planeområdet och endast 150 m åt söder finns dokumenterade gravar från både äldre och yngre förromersk järnålder (Friman 2008:167ff ). Nordost om byn finns flera boplatser från stenålder, bronsålder och järnålder, ofta inom samma yta (RAÄ 36, 37, 44, 53 och 54).

Kring Fosie bytomt har yngre järnålders- och tidigmedeltida lämningar påträffats, exempelvis i kv. Trehögsparken (RAÄ 84) och kv. Dubbelknappen (RAÄ 39) öster om byn, i bostadsområdet Kastanjegården (RAÄ 55–60) och kv. Vårsången (RAÄ 89) sydväst om bytomten, samt i kv. Benkammen (RAÄ 68) och vid Fosie IV-undersökningarna (RAÄ 36 & 45) åt sydost. Sydväst om byn, inom området för den planerade ”Millenniumparken” har omfattande järnåldersbosättningar undersökts, bland annat en samling gårdar från vikingatid som kan tolkas ha varit en by som upplöstes under tidigmedeltid (Bunkeflo RAÄ 76, 77 och 144).

Inom och strax utanför Hindby bytomt (RAÄ 94), endast en kilometer nordost om Fosie, har också vikingatida och tidigmedeltida lämningar fram-kommit, till exempel vid Djursjukhuset (RAÄ 38), Sturupsvägen (RAÄ 80), kv. Smörbollen (RAÄ 74) och vid Hindby hage (RAÄ 49). Några vikinga-tida gravfält öster om Fosie som har påträffats vid Ljungbackagravfältet (RAÄ 12, 14, 54 och 64), i kv. Krukskärvan (RAÄ 65) och i kv. Halsringen (RAÄ 47) med en båtgrav, är också värda att nämnas ( Jönsson & Kockum 2004:25f ).

Fosie bytomt (RAÄ 95) har undersökts i flera omgångar alltsedan år 1969 och har fram till tills idag berörts av ett femtontal undersökningar (se över-sikt i Jönsson & Kockum 2004:22ff samt Björhem & Dahlström 2007:11ff och där anförd litteratur). Totalt har cirka hälften av byns 23 gårdar kommit att beröras helt eller delvis vid undersökningarna. Resultaten från under-sökningarna visar att det äldre kartmaterialet som anger de historiskt kända gårdslägena i byn har stor överensstämmelse med områdena där vikingatida, medeltida och nyare tids lämningar har framkommit. På och intill gårdslä-gena har man påträffat grophus, stolphål, golvlager, syllstenar, ugnar, brunnar, gropar, diken och ett stort varierat fyndmaterial från vikingatid, medeltid och nyare tid. Kulturlagrens mäktighet har på flera gårdar uppgått till en meter, exempelvis söder om gårdarna nr 21 och 22 ( Jönsson & Kockum 2004:22), strax söder om det nu aktuella förundersökningsområdet.

Själva detaljplaneområdet har endast berörts av två tidigare arkeologiska insatser. I söder, under det som idag är en gungställning inom lekplatsen (benämnd MHM 9091, RAÄ 56) framkom i samband med arbetena för Ohlgård/Öresundsförbindelsen diken, gropar, hus och kulturlager från sen vikingatid och framåt ( Jönsson & Kockum 2004:51, 64, 100, 112, 122). I öster undersöktes ett område kring den lilla dammen som ligger i anslut-ning till en rondell, men där påträffades inte några intressanta lämningar.

Den senaste undersökningen som berörde det aktuella området var den ovan nämnda översiktliga förundersökningen 2011 som i schakt 22 i områ-dets södra del påvisade olika lager, varav ett som tolkades som ett brandlager, hörande till lämningar på gård nr 21 i Fosie by (Bolander 2012).

Syftet med den fördjupade arkeologiska förundersökningen var att för-djupa kunskapen om fornlämningssituationen inom detaljplaneområdet.

10 Fosie 162:25

Målet var att klargöra fornlämningarnas innehåll, datering och vetenskapliga potential. Ambitionsnivån skulle vara av den omfattningen att det gick att klargöra exploateringens påverkan på fornlämningsområdet. Resultaten skulle fungera som ett fullgott beslutsunderlag för Länsstyrelsens eventuella fortsatta handläggning av ärendet.

Metod och genomförande

Undersökningen utfördes genom sökschaktsgrävning med grävmaskin. Avsökning med metalldetektor skedde under arbetets gång i samband med att matjorden schaktades av. Schakt och framkomna kontexter mättes in digitalt med GPS för att vidare bearbetas och hanteras i fältdataprogrammen Intrasis och Intrasis Analysis. Dokumentation skedde även genom fotogra-fering med digitalkamera, samt i enstaka fall även genom ritning av stående schaktprofiler. De påträffade stolphålen snittades och undersöktes till 50 % varvid även sektionsritningar av dem upprättades. Genom två provrutor (ruta 431 & 466), den ena i schakt 1 och den andra i schakt 2 undersöktes den stratigrafiska lagerbilden ner till steril botten genom handgrävning. På flera ställen i schakten undersöktes jordmassorna ända ner till steril nivå genom en djupare schaktning med grävskopan.

Sammanfattning av resultat

De 9 sökschakten på totalt 160 m2, förlades inom undersökningsområdet (UO) så att inga befintliga lekredskap, sandlåda eller bänkar på lekplatsen skulle störas (figur 4).

Schakt 1 förlades i nordsydlig riktning i västra delen av UO. Under grässvål och matjord, nere på 0,65 m djup, framkom ett brunt lerigt lager (435) som såg ut att innehålla diverse raseringsmaterial med träkol och tegelfragment. Här förlades en kvadratmeter stor provruta (ruta 431) varvid lager 435 kunde följas cirka 0,35 meter ner där en del av en större nedgrävning framträdde i rutans sydvästra hörn. Nedgrävningen, som var 0,20 meter djup, var fylld med två lager. Underst låg ett 0,10–0,15 meter brungrått siltigt lerlager (446) och över det ett tunt svart siltlager fyllt med träkol (439). Funktionen på gropen gick inte att bestämma. Gropen var nedgrävd i ett brunt siltigt lerlager (462) som kunde följas 0,20 meter ner till steril botten. Fynd gjordes i rutan av djurben, tegel, yngre rödgods i form av fat- och grytdelar och en bit granatglimmerskiffer, men de togs inte tillvara (figur 5).

Schakt 2 drogs längs UO:s västra kant för att vika av mot öster i schaktets norra del. Några meter upp från söder framkom ett flera decimeter tjockt cementfundament som upptog hela schaktets bredd och kunde följas 4 m norrut. Stora flintbitar låg blandade med kalk och grus. Under fundamentet låg ett decimetertjockt lerlager som innehöll koks och under del skymtade ett brunt lerigt lager.

Fosie 162:25 11

En provruta på cirka 0,50×1 meter (ruta 466) togs upp i schaktets södra del för att undersöka det bruna leriga lagret som innehöll fynd. Det lagret visade sig vara samma lager som konstaterats i första provrutan under matjorden, dvs. lager 435. Även i denna ruta kunde lagret följas cirka 0,35 meter ner där det låg ett några centimeter tjockt lerlager, sedan fortsatte lagret cirka 0,70 meter till innan steril botten nåddes. Även i denna ruta påträffades djurben, tegelfragment och yngre rödgodsskärvor, men dessutom fynd av porslin, buteljglas, spik, plastbitar och järnfragment. Efter detta recenta resultat tolkades lager 435 som ett blandat raseringslager som använts till utfyllnad i denna del av UO (figur 6).

I norra delen av schakt 2 som drogs åt öster framkom under några decimeter matjord samma gula lerlager som låg under cementfundamentet (figur 4). Här tjocknade den dock och kunde följas i flera decimeter ner till en blågrå lera som tolkades som steril nivå. I schaktets östra del skiftade lagerbildningen helt karaktär då ett halvmeter tjockt vitt kalkbemängt grus- och stenlager påträffades. Detta lager var utlagt i samband med anläggandet av lekplatsen för att få den så steril som möjlig.

3

45

6

7

8

9

2

1

Klätterställning

Sandlåda

Gungor

Kastanjegårdens bostadsområde

Kastanjegårdens förskola

Cykelbana

Jordvall

Ruta 466

Ruta 431

Påförda lager

Arkeologiskt objektRutaSchaktUndersökningsområde

Figur 4. Schaktplan över undersökningsytan med de 9 schakten på sammanlagt 160 m2. Skala 1:500.

12 Fosie 162:25

Schakt 3 togs upp norr om schakt 2. Fyllnadsmassorna som låg här innehöll tegelfragment, spik, porslin och asfaltbitar. Även bitar av koks låg i massorna. Längst upp i den norra delen framkom på ett djup av 1,60 m ett mörkt och fuktigt lager, som eventuellt var fyllning i en större nedgrävning. Något djurben och tegelbitar påträffades i lagret.

Schakt 4 och västra delen av schakt 5 förlades mitt emellan klätterställ-ningen och gungorna. Här framkom olika bärlager med grus, sand och en 0,5 meter tjock krit- och flintalager som täckte samma tjocka påförda lerlager som träffats på i schakt 1, 2 och 3. Under den gula leran framkom blålera vilken tolkades som steril botten (figur 7). Österut i schakt 5 avtog den gula leran och ett mörkt humöst sandlager (384) innehållande träkol och kalkprickar samt fynd av tegel, yngre rödgods, en bit svart keramik och djurben framkom. Initialt tolkades lagret som ett raseringslager, men i den östra delen av schaktet, där lagret fick ett tvärt slut, visade sig lagret vara ett påfört fyllnadslager. Som avslutning på schakt 5 drogs en längd i nordsydlig riktning. I norr fanns bara påförd sandfyllning och matjord, men i den södra delen, där matjorden blev mäktigare, påträffades på den sterila bottennivån cirka 1,25 meter ner sju stycken stolphål och en nedgrävning (270). Stolphålen undersöktes och de var endast 0,07−0,15 meter djupa och fyndtomma. Nedgrävningen var 0,10 meter djup, utan fynd men med lite träkolsfragment (figur 8).

Figur 5. Foto mot norr på schakt 1. Undersökning av ruta 431 pågår närmast i bild. Foto Katalin Schmidt Sabo.

Fosie 162:25 13

Schakt 6 grävdes i UO:s östra del. Där fanns endast blandade fyllnadsmassor ända ner till 0,75 meters djup där steril undergrund vidtog.

Schakt 7 togs upp i UO:s nordöstra del. Under 0,35 meter matjord fram-kom ett några kvadratmeter stort raseringslager innehållande tegel, djurben, porslin och yngre rödgods, som efter undersökning tolkades ha blivit påfört steril nivå.

Schakt 8 drogs i UO:s nordöstra hörn. Under gräs och 0,20 meter tjock matjord låg ett 0,50 meter tjock påfört gruslager varunder utbredde sig ett likaledes påfört 0,40 meter tjockt lager med kalk- och flintastenar. På 1,10 meters djup kom blålera.

I schakt 9 påträffades endast blandade fyllnadsmassor ända ner till ett djup av 0,75 meter.

Figur 6. Foto mot söder på schakt 2. Det tjocka lerlagret närmast i bild utbredde sig under stora delar av schaktet, även under det stora cementfundamentet med kalk och flinta. Längst bort i söder undersöks ruta 466. Foto Katalin Schmidt Sabo.

Figur 7. Foto mot öster på schakt 4 närmast i bild och schakt 5 där maskinen arbetar. Foto Katalin Schmidt Sabo.

14 Fosie 162:25

Trots indikationer på att det skulle kunna finnas intakta lager och lämningar inom UO visade den fördjupade förundersökningen att hela området har varit utsatt för omfattande markingrepp. Äldre matjord har vid någon tid-punkt schaktats bort, varvid olika sorters fyllnadslager, uppgående till mel-lan 0,50−1,50 m har förts på, för att slutligen täckas med ny matjord och/eller grus och bärlager. Det är oklart varifrån fyllnadsmassorna har hämtats. Endast sju stolphål och en nedgrävning i undersökningsområdets sydöstra del (schakt 5), samt en nedgrävning och ett lager i den sydvästra delen (schakt 1) tolkades som möjliga rester efter äldre bebyggelser. Men dessa lämningar bedömdes vara så pass begränsade att ytterligare antikvariska insatser inte anses motiverade. Fynd av yngre rödgods (från trebensgrytor, fat och skålar), porslin, buteljglas, spik, en bit granatglimmerskiffer samt djurben, som påträffades i de olika påförda lagren tillvaratogs inte.

Figur 8. Foto mot norr på östra delen av schakt 5 där det på 1,25 m djup konstaterades ett antal stolphål och en nedgrävning. Foto Katalin Schmidt Sabo.

Fosie 162:25 15

Vetenskaplig potential och förslag till fortsatta åtgärder

Den fördjupade förundersökningen visade att omfattande utschaktningar hade skett inom det aktuella området och att endast ett fåtal bevarade läm-ningar låg intakta. Dessa bestod av några grunda stolphål och tre lager med begränsad utbredning, varför inga ytterligare antikvariska åtgärder föreslås.

Referenser

Anshelm, G. 1947. Stiftets kyrkor. I: Herrlin, G (red.) Lunds stift i ord och bild. Stockholm.

Björhem, B. & Dahlström, H. 2007. Ohlsgård – tre gårdar i Fosie by. Arke-ologisk slutundersökning 2004. Fosie socken i Malmö stad, Skåne län. Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi. Rapport 2007:066.

Björhem, N. & Säfvestad, U. 1993. Fosie IV. Bebyggelsen under brons- och järnålder. Malmöfynd nr 6. Malmö.

Bolander, A. 2012. Fosie 162:25. Gårdslägen inom bytomtens västra del. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2011. Skåne, Fosie socken, Malmö stad, fornlämning Fosie 95. Riksantikvarieämbetet. UV Rap-port 2012:76.

Friman, B. 2008. Att stå på egna ben. Centrala funktioner och lokal utveck-ling under yngre bronsålder och järnålder i Mellanbyn, Skåne. Malmöfynd nr 18. Malmö.

Jönsson, L. & Kockum, J. 2004. Öresundsförbindelsen, Fosie by 10. Rapport över arkeologisk slutundersökning 1996–1998. Rapport nr 21. Malmö Kulturmiljö.

Ljunggren, K. G. & Ejder, B. 1950. Lunds stifts Landebog 1569. Del 1. Skånsk medeltid och renässans 4. Lund.

Pamp, B. 1983. Ortnamn i Skåne. Kristianstad.Randsborg, K. 1980. The viking age in Denmark. London.Rosborn, S. 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Med-

eltidsstaden 67. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museet Rapport. Stockholm.

Schmidt Sabo, K (red.). 2013. Örja 1:9. Särskild arkeologisk undersök-ning 2010. Skåne, Landskrona kommun, Örja socken, fornlämning 9, 35, 40, 41 & 42. Riksantikvarieämbetet. UV Rapport 2013:68.

16 Fosie 162:25

Administrativa uppgifter

Riksantikvarieämbetets dnr: 3.1.1-02129-2013.Länsstyrelsens dnr: 431-14545-2013.Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12579.Undersökningstid: 2013-10-01 – 2013-10-04.Projektgrupp: Katalin Schmidt Sabo (projektledare), Adam Bolander

(arkeolog) och Tesfaldet Tesfamichael (praktikant). Underkonsulter: Lambertsson AB (arbetsbod), Sydschakt ekonomisk

förening (maskin), Europcar (hyrbil)Beslutad kostnad: 175 195 kr.Faktisk kostnad: 126 164 kr.Exploateringsyta: 2000 m2

Undersökt yta: 160 m2

Läge: Fosie 162:25, Ekonomiska kartan, blad 2C 2e, Fastighetskartan 61D 5hN.

Koordinatsystem: Sweref 99 TM.Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn:

x 6158770,87 y 375368,00Höjdsystem: Inget höjdsystemDokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska

arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 ritning med sektioner i skala 1:20.Digital dokumentation: digital dokumentation i form av ett Intrasis-

projekt med nummer UV2013:125Fynd: -