Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik 15 högskolepoäng Provmoment: Kemi 2,5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 TentamensKod: Tentamensdatum: 16-10-25 Tid: 09.00–12.00 Hjälpmedel: Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Poäng på tentamen: 56 p För att få respektive betyg krävs: Godkänd : 28 p Väl godkänd: 42 p

Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst tre veckor Skriv inte svar på baksidan av inskrivningspappren Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Monica Rundgren Telefonnummer: Tel: 033-435 43 94

0730-571925

1

1. Rita och beskriv uppbyggnaden av grundämnet kväve. Använd orden atomkärna, proton, elektron, neutron, valenselektron. (4p)

2. Redogör för de olika aggregationsformerna i och namnge övergångarna mellan de olika formerna. Beskriv en övning du kan göra med eleverna som beskriver aggregationsformerna och övergångarna mellan dessa former. (4p)

3. Hur är det möjligt att en järnbåt kan flyta fast en järnkula sjunker? Förklara med ord och bild. (2p)

4. Hur kan du bevisa de olika gaserna? Ange även resultatet. (3p) a) Syrgas, 02 b) Vätgas, H2 c) Koldioxid, CO2

5. a. Beskriv vad en homogen – respektive heterogenblandning är för något

och ge exempel på vardera. (2p) b. Förklara hur diskmedel kan påverka en blandning mellan vatten och matolja, samt vad som händer om det tillsätts i blandningen.Vad kallas blandningen? (2p)

6. Vad innebär det att dekantera en blandning? Ge exempel på en blandning där dekantering kan användas som metod. (2p)

7. Surt & basiskt.

a. Ange fyra olika indikatorer. Välj två av dem och beskriv likheter/skillnader och styrkor/svagheter. (4p)

b. Dina elever har sorterat olika produkter i hemmet efter dess pH-värde. Vad blir deras slutsats? (1p)

c. Vad är en neutralisation? Beskriv neutralisationen mellan saltsyra (HCl) och natriumhydroxid (NaOH) med kemiska tecken. (2p)

2

8. a. Skriv kemisk formel och namn för de kemiska föreningarna i rutorna. (6p)

OH- O2- SO42-

H+

Fe3+

b. Vad är skillnaden mellan en jonförening och en molekylförening? (1p)

9. a. Varför dras duschdraperiet mot dig när du duschar? Denna förklaring hör till toarullarna. Hur kan man med dessa två försök koppla till hur flygplanet/fåglarna kan flyga? (2p) b. Du har gjort experimentet nedan med ett tänt ljus och vatten i en skål. Förklara resultatet på vuxennivå och barnnivå. (2p)

10. a. Rita och beskriv med hjälp av vattenmolekylens kretslopp hur försurning uppstår. I beskrivningen ska kemiska reaktioner (med ord och tecken) ingå. (5p)

b. Hur klarar naturen av försurning och hur kan vi hjälpa naturen vid försurning då den inte klarar av attacken? (2p)

3

11. a. Vilka näringsämnen finns det i maten som vi äter? Vad använder kroppen respektive näringsämne till? Rita enkla bilder på näringsämnena. (3p)

b. Fetter delas in i olika grupper. Beskriv de olika grupperna med skillnader och förekomst. (4p)

12. Fyll i de tomma rutorna: (3p) Organisk förening Strukturformel Molekylformel H H

l l H – C – C – H l l H H

C₃H₆

Butanol

13. Gör en planering kring ett valfritt kemibegrepp för årskurs 5. Planeringen ska innehålla tre experiment i progression. Vilka förmågor kan du koppla till vardera experiment. Till din hjälp finns Lgr 11 kemi som bilaga. (5p)

4

Lgr 11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

Ämnets syfte Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra. Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och

förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

5

I årskurs 4-6

Kemin i naturen • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad,

kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

• Vattnets egenskaper och kretslopp. • Luftens egenskaper och sammansättning. • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska

reaktioner. Kemin i vardagen och samhället

• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.

• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Kemin och världsbilden • Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras

betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. • Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring

från magi och mystik till modern vetenskap. • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur,

myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. Kemins metoder och arbetssätt

• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika

beståndsdelar. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla

skriftliga rapporter. • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till

exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

6

7