kick off 16 september 2014

Kick Off 16 september 2014

• Kl 8.30 Ankomstfika med macka

• Kl 9.00 Program för dagen

• Kl 9.10 Ann S Pihlgren föreläsning

• Kl 10.15 Bensträckare med slät kopp kaffe

• Kl 10.30 Ann S Pihlgren forts

• Kl 12.00 Lunch

• 13.00 Samarbetsmiljön i Google

• 13.30 Hemsidan, nyheter i styrdokumenten och grupparbete med matriserna

• 14.30 Fika och fortsatt grupparbete

• 15.30 Återsamling, gemensam reflektion

• 15.45 Möte med observationslagen

Ann S Pihlgren

Läs mer av Ann S. Pihlgren:

• Sokratiska samtal i klassrummet. Handbok för lärare, Studentlitteratur.

• Demokratiska arbetsformer, Studentlitteratur.

• Det tänkande klassrummet, Liber.

• UR: Det demokratiska klassrummet.

• Kunskapskallan.se där Ann S. Pihlgren samlar egna och andras artiklar om sokratiska samtal.

Samarbetsmiljön i Google

• Christine Elm och Hanna Ravik – från Sollentuna

Våga Visas hemsida

www.ekero.se/vagavisa

http://www.ekero.se/vagavisa

Nya Metodboken

Exempel på förändringar och förtydliganden:

- Intervjuer

- Formuleringar Bedömning i skala

- Målområdet ”Utveckling och lärande/kunskaper” har förändrade underrubriker

”Hur enheten arbetar för att varje barn/elev ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga utifrån detta målområde i respektive läroplan”.

- Underrubriken ”Dokumentation” endast för förskola

- Nya frågebank – en för förskola och en för skola

Mallar för rapportskrivning

Mallen är uppdaterad m a p ny metodbok

En mall för förskola och en mall för grundskola med förskoleklass och fritidshem

Anvisningarna – Support

Innehållsförteckningen nedbantad

Jämförelse med tidigare observation – justerad så att flera tidigare observationer kan anges



MatrisernaGamla Ej tillfredställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet

Utveckling och lärande/Kunskaper 1,0 2,0 3,0 4,0

Stöd till barn/elever att: bli utforskande,

självständiga och nyfikna

samarbeta utveckla sitt språk utveckla

matematiskt tänkande (förskola)

utveckla förmågor inom naturvetenskap och teknik (förskola)

Undervisningen är ostrukturerad och utgår inte ifrån läroplanen. (skola) Barnen/Eleverna får inte pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna ges inte möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. (skola) Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer inte. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen/eleverna i deras lärande saknas. Språkutvecklande arbetssätt saknas. Arbetssätt som utvecklar matematiska tänkandet saknas. (förskola) Arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap saknas. (förskola) Förskolan använder estetiska arbetssätt på ett medvetet sätt som stöd för lärandet. (förskola)

Undervisningen är delvis ostrukturerad och utgår i olika grad ifrån läroplanen. (skola) Barnen/Eleverna får ibland pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna ges inte möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. (skola) Det förekommer ibland utforskande och kreativa arbetssätt och det pågår ett arbete för att utveckla metoder för detta. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen/eleverna i deras lärande förekommer. Språkutvecklande arbetssätt förekommer. Arbetssätt som utvecklar det matematiska tänkandet förekommer. (förskola) Arbetssätt som utvecklar förmågor inom naturvetenskap förekommer. (förskola) Det förekommer att pedagogerna använder estetiska arbetssätt som ett verktyg i lärandeprocesser. (förskola)

Undervisningen är strukturerad och utgår ifrån läroplanen. (skola) Barnen/Eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. (skola) Utforskande och kreativa arbetssätt är vanligt förekommande. Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen/eleverna i deras lärande är vanligt förekommande. Det bedrivs ett medvetet språkutvecklande arbetssätt. Förskolan har ett medvetet arbetssätt för att utveckla det matematiska tänkandet. (förskola) Förskolan har ett medvetet arbetssätt för att för att utveckla förmågor inom naturvetenskap. (förskola)Pedagogerna använder ofta estetiska arbetssätt som verktyg i lärandeprocesser (förskola).

Undervisningen är strukturerad och utgår ifrån läroplanen. (skola) Pedagogerna arbetar systematiskt för att barnen/eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Eleverna ges i hög grad möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. (skola) Alla delar av verksamheten präglas av ett utforskande och kreativt arbetssätt Alla pedagoger använder arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barn/elever i deras lärande. Skolan/förskolan har ett systematiskt språkutvecklande arbetssätt. Förskolan har ett systematiskt arbetssätt för att utveckla det matematiska tänkandet. (förskola) Förskolan har ett systematiskt arbetssätt för att utveckla förmågor inom naturvetenskap. (förskola)Pedagogerna använder i hög utsträckning estetiska arbetssätt som ett verktyg i lärandeprocesser.(förskola)

Matriserna

Ny – förskola

UTVECKLING OCH LÄRANDE

1,0Stora brister i kvalitet

2,0Mindre god kvalitet

3,0God kvalitet

4,0Mycket god kvalitet

Formuleringar som används

Saknas heltFinns sällan/ aldrigFinns i liten utsträckningUppvisar stora brister i kvaliteten

Finns i viss utsträckningÄr delvisI viss månUppvisar till viss del brister i kvaliteten

Finns till stora delarÄr vanligtvisRelativt stor utsträckningHåller en relativt hög kvalitet

Finns i hög gradPräglar verksamhetenI stor utsträckningHåller en hög kvalitet

Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i respektive läroplan

Verksamheten är sällan eller aldrig strukturerad.

Verksamheten är delvis strukturerad.

Verksamheten är till stora delar strukturerad.

Verksamheten är i hög grad strukturerad.

Undervisningen utgår inte alls eller i liten utsträckning ifrån läroplanen.

Undervisningen utgår till viss del ifrån läroplanen.

Undervisningen utgår till stora delar ifrån läroplanen.

Undervisningen utgår i hög grad från läroplanen.

Barnen ges sällan eller aldrig möjlighet att pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Barnen får ibland pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Barnen får vanligtvis pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Barnen får i hög grad pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Barnen ges i liten utsträckning möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Barnen ges till viss del möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Barnen ges till stora delar möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Barnen ges i hög grad möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer sällan eller inte alls.

Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer ibland.

Utforskande och kreativa arbetssätt är vanligt förekommande.

Utforskande och kreativa arbetssätt förekommer i hög grad.

Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen i deras lärande förekommer sällan eller saknas helt.

Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen i deras lärande förekommer till viss del.

Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen i deras lärande är vanligt förekommande.

Arbetssätt som stimulerar samarbete mellan barnen i deras lärande förekommer i hög grad.

Språkutvecklande arbetssätt förekommer sällan eller saknas helt.

Språkutvecklande arbetssätt förekommer till viss del.

Språkutvecklande arbetssätt är vanligt förekommande.

Språkutvecklande arbetssätt förekommer i hög grad.

Matriserna

Ny – grundskola, grundsärskola, förskoleklass, fritidshem

KUNSKAPER 1,0Stora brister i kvalitet

2,0Mindre god kvalitet

3,0God kvalitet

4,0Mycket god kvalitet






FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA,

Hur enheten arbetar för att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen

Undervisningen är sällan eller aldrig strukturerad.

Undervisningen är delvis strukturerad.

Undervisningen är till stora delar strukturerad.

Undervisningen är i hög grad strukturerad.

Undervisningen utgår inte alls eller i liten utsträckning ifrån läroplanen.

Undervisningen utgår till viss del ifrån läroplanen.

Undervisningen utgår till stora delar ifrån läroplanen.

Undervisningen utgår i hög grad från läroplanen.

Eleverna förstår sällan eller aldrig syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka förmågor de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper.

Eleverna förstår i viss mån syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka förmågor de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper.

Eleverna förstår i relativt stor utsträckning syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka förmågor de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper.

Eleverna förstår i stor utsträckning syftet med aktiviteter i undervisningen, vilka förmågor de ska få möjlighet att utveckla och hur de ska få visa sina kunskaper.

Eleverna ges sällan eller aldrig möjlighet att pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Eleverna får ibland pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Eleverna får vanligtvis pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Eleverna får i hög grad pröva olika arbetssätt och arbetsformer.

Eleverna ges sällan eller aldrig möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang

Eleverna får ibland möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang

Eleverna får ofta möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang

Eleverna får i stor utsträckning möjligheter till ämnesövergripande arbete för att få överblick och sammanhang

Eleverna ges i liten utsträckning möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Eleverna ges till viss del möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Eleverna ges till stora delar möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Eleverna ges i hög grad möjlighet att utvecklas så långt som möjligt.

Matriserna

• Värdeorden

• Formuleringar som används – bidrag till rapportskrivandet – variation

• Fritidshemmet eget avsnitt under kunskaper

• Vissa ändringar t ex genus – värdegrund

• Referensgrupp deltagit i revideringsarbetet

KUNSKAPER1,0

Stora brister i kvalitet2,0

Mindre god kvalitet3,0

God kvalitet4,0

Mycket god kvalitet






Matriserna

• Grupparbete

– Bekanta er med matriserna

– Läs den beskrivande texten och resonera om hur er bedömning i text skulle kunna se ut

– Gör en ungefärlig bedömning i skala

– Jämför med den ursprungliga som ni finner på baksidan

– Reflektera kring ev skillnader

Observationsteamen

• Tid för samplanering

Tack för idag!

• Utvärdering……..

kick off 16 september 2014

Documents