1

OM DET BLIR FEL

Fryspunkt

Januari 2003

2

Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproducerasi någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren.

Illustrationer där inget annat anges: Ewert OhlssonLayout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna

Reviderad utgåva 2003

3

Förord

FörordKonsumenterna har stort förtroende för svensk mjölk och svenska mjölk-produkter. Det kvalitetsarbete som krävs för att bibehålla och utveckla dettastartar redan på gården där mjölken produceras. Här är det många praktiskaåtgärder som mjölkproducenten skall vidta i det dagliga arbetet.

På uppdrag av mejeriföreningarna utvecklar Svensk Mjölk förslag till hjälpmedelsom mjölkproducenten behöver för att producera mjölk av hög kvalitet.

I en så mångsidig biologisk process som mjölkproduktionen är, finns det tillfällendär man trots ett kvalitetssäkrat arbetssätt inte uppnår önskvärda mål. I materialet”Kvalitetssäkrad mjölkproduktion” finns delavsnitten ”Om det blir fel”. Dessaavsnitt kan man använda som hjälpmedel för att hitta möjliga brister och fåförslag till lämpliga åtgärder i en sådan situation. Materialet ”Om det blir fel –Fryspunkt” ger förslag till var i mjölkproduktionen och mjölkens hantering pågården orsakerna till onormal fryspunkt i mjölken kan finnas. Här finns ocksårekommendationer till de åtgärder man bör vidta för att snabbt komma tillrättamed onormal fryspunkt i mjölken på gården.

”Om det blir fel – Fryspunkt” har författats av Johan Lenkel, Svensk Mjölk.Gun Olsson, Arla Medlemmar, Göteborg, har aktivt hjälpt till att få fram materialet.

Många goda, värdefulla och konstruktiva synpunkter har kommit från rådgivare,vilka vi vill tacka:Tauno Turtinen, Skara Semin, Skara, Inger Steinrud, MILKO Mejerier, Grådö,och Lisbeth Jungergård, Arla Medlemmar, Skara.

Stockholm i januari 1999

Bengt EverittProjektansvarig

I smband med nytryckning har texten uppdaterats.

Hållsta i januari 2003

Margareta Emanuelson

4

Innehåll

Innehållsförteckning

Allmänt om mjölkens fryspunkt ................................................................................... 5

Sökvägar för att hitta orsaker till onormal fryspunkt ............................................. 5

Möjliga orsaker till onormala fryspunktsvärden ...................................................... 6

MjölkningsanläggningTillsats av vatten ....................................................................................................... 7Mjölktanken .............................................................................................................. 8

Tillgång på vattenVattentillgång och vattnets sammansättning ........................................................... 9

UtfodringFoderstater och foderkvalitet .................................................................................. 11Fodrets struktur ...................................................................................................... 12Mineraler ................................................................................................................. 13

LaktationsstadiumRåmjölk.................................................................................................................... 14Låg avkastning ........................................................................................................ 14

5

Allmänt om mjölkens fryspunkt

Allmänt om mjölkens fryspunktMjölkens normala fryspunkt ligger mellan –0,515˚Coch –0,545˚C. En avvikande fryspunkt visar attmjölken inte har normal sammansättning. Det kanvara tecken på att det finns brister i hanteringen avmjölken eller störningar i produktionen.

Fryspunktskontrollen görs i de flesta fall sex gångerper år och klassificeringen skiljer sig något åt mellanolika mejeriföreningar. Även storleken på avdragkan variera föreningarna emellan. Normalintervalletser dock likadant ut och det ligger mellan –0,515˚C och–0,545˚C. Är fryspunktsvärdet över –0,514˚C ochunder –0,546˚C hamnar det i en annan klass.

Fryspunkten i mjölk kan variera av fleraolika anledningar och ibland är det flerafaktorer som påverkar samtidigt. Därförkan det hända att man inte hittar en en-skild orsak till fryspunktsförändringen.En kombination av flera faktorer kan allt-så vara orsak till förändringen.

Sökvägar för att hitta orsaker tillonormal fryspunkt

Orsakerna till förändringar i mjölkens fryspunkt är oftast kopplade till vatten-inblandning av något slag, men det finns även andra faktorer som kan ha bety-delse. För att hitta möjliga åtgärder när en fryspunktsförändring har uppståttfinns det några saker man särskilt bör uppmärksamma.

1 Detta material kan vara en utgångspunkt när Du, gärna tillsammans meddin rådgivare, försöker finna orsaken till problemen med onormala frys-punktsvärden. Starta med att ta reda på om fryspunkten ligger över ellerunder det normala intervallet.

2 När Du vet vilken typ av fryspunktsförändring det rör sig om kan Du gå ini tabellen på nästa sida för att undersöka vilka möjliga orsaker som ärkopplade till hög respektive låg fryspunkt.

3 Nästa steg är att, genom att ställa ett antal frågor, se om Du kan ringa inorsaken/orsakerna till förändringen. Gå igenom avsnitten i detta häfte somär kopplade till Ditt problem med fryspunkten.

6

Sökvägar / Möjliga orsaker till onormala fryspunktsvärden

✔

✔

✔

I materialet finns ett antal punkter med olika färger. Dessa ger möjlighet attpricka av olika orsaker till förändringar i mjölkens fryspunkt.

Är en varningssignal och de åtgärder som föreslås bör genomföras.

Är en kontrollpunkt eller påminnelse att beakta!

Avser att det är OK.

Möjliga orsaker till onormala fryspunktsvärdenFryspunktsvärde Möjliga orsaker

Hög fryspunkt(över – 0,515˚C) • Mjölkningsanläggning

– tillsats av vatten– mjölktanken

• Utfodring– foderstat och foderkvalitet– fodrets struktur

• Laktationsstadium– låg avkastning

Låg fryspunkt(under – 0,545˚C) • Tillgång på vatten

– vattenkvalitet

• Utfodring– mineraler

• Laktationsstadium– råmjölk

7

Mjölkningsanläggning

MjölkningsanläggningTillsats av vattenDen vanligaste orsaken till att fryspunkten i mjölk ökar, dvs att mjölken har ettförhöjt fryspunktsvärde, är att vatten på något sätt blandats med mjölken. Dettakan ske genom att exempelvis sköljvatten har gått ut i mjölktanken eller attvatten blivit stående i mjölkledningarna efter diskning.

Har Du uteslutit att det någonstans har gått in vatten? JA NEJ

Finns rutiner för att undvika att diskvatten går med JA NEJi tanken?

Har mjölkledningen rätt lutning så att inget vatten JA NEJblir stående?

Åtgärd: Åtgärda svackor i mjölkledningen och se över hela mjölk-anläggningen. Inget vatten ska kunna gå med i mjölken.Det finns exempelvis lösningar med fotoceller som gör attdet inte går att diska om dykröret är kvar i mjölktanken.Det är även viktigt att det finns dränering i mjölkanlägg-ningen och att den fungerar.

Byts tömningspropparna regelbundet? JA NEJ

Åtgärd: Det är viktigt att tömningspropparna byts när de mist sinprofil, dvs blivit luddiga i kanterna.

8

MjölktankenOm mjölken i tanken varit fryst kan detta göra att fryspunkten i tankmjölkenförändras. Därför bör man vara extra uppmärksam när tanken innehåller litemjölk eftersom risken då är större att mjölken fryser vid första mjölkmålet.

Finns rutiner för att undvika att mjölk fryser i tanken? JA NEJ

Följs rekommendationen att minst 10% av mjölk- JA NEJtankens volym ska finnas i första målet för attkylningen ska fungera på rätt sätt?

Åtgärd: Se till att mjölktanken fungerar som den ska med avse-ende på kyltid och temperatur. Var särskilt uppmärksamnär tanken innehåller lite mjölk. Följ rekommendationenoch kontakta eventuellt ditt mejeri för tankbyte. Det ärockså viktigt att se till att omröraren verkligen går runt.

Mjölkningsanläggning

9

Tillgång på vatten

Vattentillgång och vattnets sammansättningEn begränsad mängd vatten eller otillräcklig tillförsel kan ha stor betydelse förmjölkens fryspunkt. Får korna inte tillräckligt kan fryspunkten sjunka, dvsmjölken får ett lägre fryspunktsvärde än normalt. Underdimensionerade rör,ventiler som krånglar, för få och/eller för små vattenkoppar, för låg pump-kapacitet eller igenslammade rör kan vara orsaken.

Har Du undersökt om korna får den mängd vatten de JA NEJbehöver?

Åtgärd: Ta reda på hur stort vattenflödet är i vattenkopparna.

Är vattenflödet i vattenkopparna minst 8 liter / minut? JA NEJ

Åtgärd: Undersök orsaken till det låga vattenflödet. Vissa nipplarkan vara felkonstruerade och behöver kanske bytas ut.Andra vanliga orsaker är att trycket ej kan regleras, attledningen inte är ringkopplad eller att vattenkopparna ärför små. Är vattenledningen igensatt är en genomspolningnödvändig.

Tillgång på vatten

Enklast görs dettagenom att ställa en hinkunder nippeln/vatten-koppen och låta vattnetrinna under 1 eller 2minuter. Mät sedan hurmånga liter det blev.

10

Är antalet vattenkoppar / vattenkar enligt nedan- JA NEJstående rekommendation?

– Max 10 kor / vattenkopp i lösdrift eller max 2 kor / vattenkopp om korna är uppbundna.– Cirka 20 kor / vattenkar i en lösdrift.

Åtgärd: Följ rekommendationerna!

Är vattnet på bete eller i lösdriften lättåtkomligt för JA NEJkorna?

Åtgärd: Flytta om möjligt vattenkällan till ett bättre ställe.

Tillgång på vatten

Även vattnets kvalitet kan påverka mjölkens fryspunkt. Innehållet av vissamineraler kan påverka funktionen hos vattenledningarna, och vattnets smak ochlukt kan indirekt påverka fryspunkten genom att djuren helt enkelt drickermindre.

Kontrolleras vattnets kvalitet inne i ladugården JA NEJregelbundet?

Rengörs vattenkoppar/kar regelbundet? JA NEJ

Åtgärd: Rengör vattenkoppar/kar regelbundet och gör en hygie-nisk vattenanalys. Det kan även vara bra att undersökavattnets fysikaliska kvaliet dvs innehållet av metaller,andra kemiska ämnen och även pH-värde. Den kemiskasammansättningen i vattnet kan påverka funktionen hosvattensystemet genom att ge avlagringar m.m.

11

Tillgång på vatten / Utfodring

Kontrolleras vattnets kvalitet även på bete? JA NEJ

Rengörs de vattenkoppar / kar som finns på bete JA NEJregelbundet?

Åtgärd: Kontrollera att korna har tillgång till vatten av bra kvali-tet även på bete. Rengör vattenkällan regelbundet.

Utfodring

Är kornas energi- och proteinbehov täckta samt är JA NEJbalansen mellan energi och protein rätt?

Kontrolleras näringsinnehållet i det gårdsproducerade JA NEJfodret regelbundet?

Åtgärd: En foderstat bör upprättas så att utfodringen kan kontrol-leras, tag gärna hjälp av en utfodringsrådgivare. Analy-sera fodermedlen som används.

Kontrolleras fodrets hygieniska kvalitet regelbundet? JA NEJ

Rengörs foderutrymmen, vagnar, foderbord m.m. JA NEJregelbundet?

Åtgärd: Inför rutiner för detta, kvalitetssäkra foderhanteringen!

Foderstater och foderkvalitetEn bristande utfodring kan ha stor effekt påfryspunkten i mjölk. Underskott påenergi, protein, smältbara kolhydrater,mineraler och salt kan ge förhöjdafryspunktsvärden. Underskottetkan bero på att kon inte får till-räckligt med foder för att till-godose sitt näringsbehov ellerpå att fodret är av så dåligkvalitet att kon inte klararav att äta tillräckligt.Orsaken kan också varafelaktiga utfodringsrutiner,vilket kan medföra att korna fåralltför korta ättider.

12

Utfodring

Har korna minst 8 timmars ättid per dygn? JA NEJ

Åtgärd: Öka ättiden.

Har ts-halten i ensilaget undersökts? JA NEJ

Åtgärd: Analysera ensilagets ts-halt, värdet bör inte vara lägre än20 – 25 %.

Finns analyser på innehållet av fibrer (NDF) i grov- JA NEJfodret?

Åtgärd: Analysera grovfodret för att undersöka om korna får förlite struktur i fodret. Andelen NDF i foderstaten bör vara32 – 35 % av ts till högmjölkare.

Har Du kontrollerat förhållandet mellan grovfoder JA NEJoch kraftfoder för högmjölkande kor?

Innehåller foderstaten minst 35 % grovfoder av totala JA NEJtorrsubstansintaget (ts) per dag?

Åtgärd: Se över kornas foderstat och öka andelen grovfoder omandelen inte är den rekommenderade. Diskutera med Dinutfodringsrådgivare.

Fodrets strukturFörutom att kons näringsbehovska vara täckt är det ocksåviktigt att hon får foder av rättstruktur. En låg halt fibrer(NDF) eller låg andel grovfoderoch ökad mängd spannmål kange en förhöjd fryspunkt i mjöl-ken. Därför är det viktigt attfoderstaten är välbalanseradmed avseende på fibrer ochgrovfoderandel. Andelen grov-foder bör vara minst 35% avfoderstaten.

13

Har övergång till bete eller installning skett succesivt? JA NEJ

Åtgärd: En alltför snabb övergång till bete eller installning kan geförändringar av fryspunkten. Se till att övergången frånstall till bete, eller tvärtom, sker så att korna hinner vänjasig vid den nya foderstaten.

Utfodring

MineralerMineraler är viktiga för många av kroppens funktioner. Det är dock viktigt attinte överutfodra korna med mineralfoder, då en hög salthalt kan sänka mjölkensfryspunkt. Samtidigt kan en för låg salthalt påverka konsumtionen av grovfoder.Därför kan skillnader i mineralutfodring bidra till att mjölkens fryspunkt föränd-ras.

Får korna regelbundet salt? JA NEJ

Får korna regelbundet mineralfoder? JA NEJ

Följer mineralutfodringen rekommenderade givor? JA NEJ

Åtgärd: Se över kornas mineralutfodring och följ de rekommenda-tioner som finns. Kontakta Din rådgivare.

14

LaktationsstadiumRåmjölkRåmjölk har en något lägre fryspunkt än normal mjölk och dessutom en annansammansättning. Mjölk från nykalvade kor får inte levereras förrän tidigast tredygn efter kalvningen om mjölken då bedöms vara normal. Man bör dock noteraatt vissa kor behöver längre tid på sig.

Har Du uteslutit möjligheten att råmjölk gått med JA NEJi tanken?

Åtgärd: Se över rutinerna kring mjölkningen av nykalvade kor.Märk upp dessa kor och kontrollera mjölkens utseendeinnan den levereras till mejeriet.

Låg avkastningMjölk från kor som håller på att sinas av eller som mjölkar lite kan ha någothögre fryspunkt än normal mjölk. Särskilt när kon producerar mindre än 10 literper dygn.

Har Du uteslutit möjligheten att mjölk från lågavkast- JA NEJande kor eller kor som sinas av gått med i tanken?

Åtgärd: Se över rutinerna kring mjölkningen av kor som snart skasinas. Var noggrann med att märka upp dem och att inteleverera mjölken från kor som mjölkar för lite (se respek-tive mejeriförening).

Laktationsstadium

15

16

Tryckt på Multi Art, svanenmärkt och klorfritt papperT 2680-6 Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna

Reviderad utgåva 2003