kiselalgsundersökning i trydeån, fyleån och klingavälsån 2015en ny pumpstation håller på att...

Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015

Delrapport: UC4LIFE - ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning - kiselalger 2015

Titel: Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015. Delrapport: UC4LIFE - ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning - kiselalger 2015

Utgiven av: Länsstyrelsen Skåne

Författare: Amelie Jarlman och Marie Eriksson

Beställning: Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad 205 15 Malmö Telefon 010-224 10 00

Copyright: Länsstyrelsen Skåne

Diarienummer: 537-26086-2015, 1200-001

ISBN: 978-91-7675-052-0

Rapportnummer: 2016:20

Layout: Marie Eriksson

Tryckeri, upplaga: Länsstyrelsen Skåne, 25 ex

Tryckår: 2016

Omslagsbild Framsidans foto visar Caloneis amphisbaena, en näringskrävande kiselalg som noterades i Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE, Si96M (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

Mikroskopfotona i figur 6-7 har tagits av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB. Övriga foton samt lokalfoton är tagna av Marie Eriksson, Länsstyrel-sen Skåne.

3

Förord Föreliggande rapport utgör en delrapportering inom övervakningsdelen av

UC4LIFE-projektet, som ”genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan

ska ge friskare åar”. Undersökningen utgör även en del av den regionala över-

vakningen av kiselalger 2015. Inom UC4LIFE:s skånska projektområden

Fyleån och Klingavälsån, tillhörande Nybroåns respektive Kävlingeåns vatten-

system, har totalt fyra lokaler upp- respektive nedströms åtgärd undersökts

med avseende på kiselalger 2013-2015. I Fyleån nedströms åtgärd togs prov

även 2012 (inom regional miljöövervakning). Dessutom har Trydeån upp-

ströms sammanflödet med Fyleån samt Fyleån nedströms sammanflödet med

Trydeån undersökts 2012 och 2015.

Kiselalger är oftast den största gruppen av de mikroskopiska organismer

som går under samlingsnamnet påväxtalger, eftersom de sitter fast på bland

annat stenar och vattenväxter. Olika arter av kiselalger har olika toleranskrav

med avseende på t.ex. näring, förorening och surhet, och artsammansättning-

en speglar därför vattnets kvalitet.

Huvudsyftet med denna delrapportering är att tillgängliggöra resultaten

från kiselalgsundersökningen i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån. Kiselalgsun-

dersökningen ingår som en del i övervakningen (UC4LIFE, E.2 Monitoring)

för att ge en bild av kiselalgssamhället före och efter restaureringsåtgärd.

Fyleån har återmeandrats sommaren 2013 och Klingavälsån under hösten

2014.

Jarlman Konsult AB har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, utfört

kiselalgsundersökningen i samarbete med länsstyrelsepersonal. Fältarbetet

utfördes 11 september 2015 av Marie Eriksson och Lars Risinger (Länsstyrel-

sen i Skåne län). Amelie Jarlman har analyserat och bearbetat resultaten av

kiselalgerna samt skrivit huvuddelen av rapporten. Samma index och bedöm-

ningsgrunder som används inom vattenförvaltningsarbetet och regional miljö-

övervakning, för att bedöma status utifrån kiselalgssamhället samt ekologisk

status, har använts här. Projektet har delvis bekostats med medel från

UC4LIFE-projektet, men till största delen av Havs- och vattenmyndigheten

inom ramen för regional miljöövervakning, vattenförvaltningsarbetet och 1:12

anslaget.

Malmö april 2016

Marie Eriksson Kristian Wennberg

UC4LIFE/Miljöavdelningen Chef Fiske- och vattenvårds-

enheten

4

Innehållsförteckning FÖRORD ................................................................................................................................... 3 SAMMANFATTNING ........................................................................................................... 5 INLEDNING ............................................................................................................................. 6 METODIK ................................................................................................................................. 8 RESULTAT OCH DISKUSSION ........................................................................................ 15 TACK ........................................................................................................................................ 20 REFERENSER ......................................................................................................................... 21 BILAGOR ................................................................................................................................ 23

Bilaga 1 – Artlistor

Bilaga 2 – Kort rapport för varje provtagningslokal

Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån

Fyleån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Eriksdalsvägen)

Fyleån, nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms sammanflödet med Trydeån)

Fyleån, nedströms sammanflödet med Trydeån

Klingavälsån, uppströms åtgärd UC4LIFE (nedströms Ilstorpsvägen)

Klingavälsån, nedströms åtgärd UC4LIFE (uppströms järnvägsbro)

Bilaga 3 – Karta för varje provtagningslokal

Bilaga 4 – Missbildade kiselalgsskal

5

Sammanfattning Kiselalgsundersökningen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) visade god status 2015, men IPS-indexet låg nära gränsen mot måttlig status och mängden näringskrävande arter var mycket stor, varför lokalen kan anses ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) hade måttlig status, men in-dexvärdet på nedströmslokalen låg mycket nära god status. 2015 är första gången, sedan grävningarna för återmeandring av ån inleddes, som förhållan-dena var något bättre nedströms åtgärd än uppströms. Det är också första gången som indexvärdena på lokalen nedströms åtgärd är ungefär desamma som de var 2012, dvs. innan grävningarna startades. Fyleån nedströms sam-manflödet med Trydeån (Si95M) bedömdes 2015 tillhöra måttlig status (ex-pertbedömning), eftersom IPS-indexet låg på gränsen till måttlig status, sam-tidigt som mängden näringskrävande arter (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) förhöjd.

De två lokalerna i Klingavälsån – Si97M uppströms åtgärd och Si98M ned-ströms åtgärd – visade hela perioden 2013-2015 måttlig status. På uppströms-lokalen var IPS-indexet lägst 2013, vilket kan sammanhänga med en tillfällig bräddning av avloppsvatten från reningsverket i Blentarp i maj 2013. På ned-strömslokalen var indexvärdet lägst 2014, i samband med att grävningar för återmeandring pågick.

De svaga tendenser till förbättringar av förhållandena nedströms åtgärder-na, som kan ses i både Fyleån och Klingavälsån 2015, gör att det vore intres-sant att följa utvecklingen i dessa kiselalgssamhällen även framöver.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska (årsmedel-pH över 7,3) eller nära neutrala (årsmedel-pH mellan 6,5-7,3) förhållanden på samtliga lokaler, dvs. att ingen surhetspåverkan föreligger. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) har framför allt 2014-2015 haft ett något lägre indexvärde än övriga lokaler och även en liten förekomst av det surhetståliga kiselalgssläktet Eunotia (dock arter som även trivs i mer eller mindre näringsrika vatten).

Andelen missbildade kiselalgsskal, som kan visa påverkan av t.ex. bekämp-ningsmedel, metaller eller liknande förorening, pekade 2015 på ingen/obe-tydlig påverkan i Fyleån upp- och nedströms åtgärd, Fyleån nedströms sam-manflödet med Trydeån samt i Klingavälsån nedströms åtgärd. I Trydeån upp-ströms sammanflödet med Fyleån och i Klingavälsån uppströms åtgärd kan en svag påverkan föreligga.

Den slutliga klassningen av påväxt görs genom att de två indexen IPS och ACID vägs samman. I samtliga undersökta lokaler i Klingavälsån, Fyleån och Trydeån, blir den slutliga klassningen av påväxt densamma som statusen för IPS tillsammans med dess stödparametrar d.v.s. närings- och föroreningspå-verkan. Detta beror på att samtliga lokaler har bedömts ligga i pH-intervall som motsvarar alkaliska och nära neutrala förhållanden, vilket visar att ingen försurningspåverkan föreligger.

6

Inledning Föreliggande undersökning ingår i övervakningsdelen av UC4LIFE-projektet, som ”genom åtgärder för den tjockskaliga målarmusslan ska ge fris-kare åar”. Undersökningen utgör även en del av den regionala övervakningen av kiselalger 2015. Undersökningen har bekostats av UC4LIFE samt av Läns-styrelsen Skånes regionala miljöövervakning, vattenförvaltningsarbete samt 1:12-anslaget från Havs- och Vattenmyndigheten.

Undersökningen avser att ge underlag för uppföljning av de restaurerings-åtgärder (bland annat i form av återmeandring), som har genomförts i Fyleån och Klingavälsån inom UC4LIFE-projektetet. I Fyleån har två lokaler under-sökts, varav lokalen Si96M Fyleån uppströms åtgärd UC4LIFE ligger ned-ströms Eriksdalsvägen och lokalen Si93M Fyleån nedströms åtgärd UC4LIFE ligger uppströms sammanflödet med Trydeån (figur 1). Den sistnämnda loka-len undersöktes även 2012 inom den regionala miljöövervakningen, d.v.s. innan grävningarna i Fyleån hade påbörjats. 2015 har även en lokal i Trydeån, uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M), samt en lokal i Fyleån, ned-ströms sammanflödet med Trydeån (Si95M), analyserats. Dessa två lokaler som ligger i Nybroåns huvudfåra (vilken byter namn på flera ställen) har även undersökts 2012 inom den regionala miljöövervakningen (Eriksson & Jarlman, 2014). I Klingavälsån har två lokaler undersökts, en upp- och en nedströmslo-kal till åtgärden: Si97M Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE, nedströms Ilstorpsvägen, och Si98M Klingavälsån nedströms åtgärd UC4LIFE uppströms järnvägsbron.

Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som pri-märproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar eller tillkommer. Kiselalger används allmänt för att bedöma vat-tenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) re-kommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vat-tendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrike-dom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet m.m.).

7

Figur 1. Översiktskarta samt detaljkartor för undersökta kiselalgslokaler 2015 i A) Klingavälsån och B) Fyleån. Lokaler uppströms åtgärd markeras med fyrkant och lokaler nedströms åtgärd med cirklar. Övriga punkter i Nybroåns huvudfåra markeras med trekanter.

A)

B)

8

Metodik Allmänt om undersökningsområdena Fyleån återmeandrades 2013, på en sträcka mellan de två provtagnings-punkterna Si96M Fyleån nedströms Eriksdalsvägen och Si93M Fyleån upp-ströms sammanflödet med Trydeån (figur 2). I Klingavälsån genomfördes återmeandringen under 2014 (figur 3). På grund av kraftig nederbörd och översvämningar i månadsskiftet augusti/september 2014, kunde jordmassor inte forslas bort och vissa andra åtgärder inte genomföras. Bortforsling av mas-sor och andra återstående åtgärder genomfördes istället under 2015.

Blentarps ARV har inte bräddat vid något tillfälle under 2015 och har där-

med inte påverkat förhållandena eller kiselalgssamhället i Klingavälsån. En ny pumpstation håller på att byggas i Blentarp och en ny avloppsledning, som ska transportera avloppsvatten från Blentarp via Sövde till Sjöbo, håller på att an-läggas. Senast i december 2016 ska Blentarps ARV vara ur drift.

Figur 2. Återmeandrad sträcka i Fyleån hösten 2015, två år efter åtgärden 2013.

9

Figur 3. Sträcka i Klingavälsån hösten 2015. Återmeandringen gjordes 2014 och åtgärdsarbetet slutfördes under 2015.

Kiselalgslokalerna i Fyleån och Klingavälsån utgör referenslokaler inom

UC4Life-projektet, uppströms och nedströms åtgärdsområdena. Tanken är att referenslokalerna ska vara så opåverkade av människan som möjligt, både i den närmaste omgivningen och i själva vattendragssträckan. Tyvärr har två av referenslokalerna påverkats under 2015; Si93M Fyleån uppströms sammanflö-det med Trydeån innan själva kiselalgsprovtagningen och Si97M Klingavälsån, nedströms Ilstorpsvägen efter kiselalgsprovtagningen 2015. På nedströmslokalen i Fyleån, har buskar och annan vegetation röjts bort under det gångna året, vilket har medfört att marken har blottats och att jorderosio-nen har ökat. Dessutom har stängsel tagits bort, vilka tidigare höll de tunga köttdjuren borta från den nedre delen av Fyleån. Nu går köttdjuren in i områ-det och korsar ån, vilket har lett till att upptrampade kostigar har bildats invid ån och att kanterna eroderar ner i ån (figur 4). I oktober 2015 rensades uppströmslokalen i Klingavälsån på framförallt vegetation, men också sedi-ment (figur 5).

10

Figur 4. Lokalen nedströms åtgärd i Fyleån (Si93M) är en referenslokal. Under 2015 har dock bus-kar röjts och stängsel tagits bort, så att köttdjuren kan vistas i och invid ån, vilket har gett eros-ionsskador och en negativ påverkan på referenslokalen.

Figur 5. Lokalen uppströms åtgärd i Klingavälsån (Si97M) är en referenslokal. Vid provtagningen i september 2015 fanns det gott om vattenväxter (t.v.). I början av oktober rensades vattendrags-sträckan på framförallt vegetation men också sediment (t.h.), vilket ger en negativ påverkan på referenslokalen.

Provtagning och analys Kiselalgsprovtagningen utfördes av Marie Eriksson, som är ansvarig för över-vakningsdelen av UC4LIFE-projektet vid Länsstyrelsen Skåne, tillsammans med Lars Risinger den 11 september 2015. Kartor med provtagnings-punkternas läge finns i figur 1 och i bilaga 3. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för mil-jöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009). Prov togs från stenar eller växter och fixerades med etanol. Fullständiga fältprotokoll finns hos Länsstyrelsen Skåne samt skickas till datavärd.

Kiselalgsanalysen utfördes av Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets Handledning för mil-jöövervakning, undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsanalys” (Naturvårdsverket 2009).

11

IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsin-dexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique). I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution Tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt pro-gramvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/).

IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961)

∑AjSjVj/ ∑AjVj, där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde – 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.

Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av TDI, Trophic Dia-tom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves – en klassificering av kiselal-ger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar orga-nisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, fram-för allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslig-hetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att vi i Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kise-lalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förore-ning enligt Kelly (1998).

Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (= ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde).

Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI

Referensvärde 19,6 - -

1 Hög ≥ 17,5 ≥ 0,89 < 10 < 40

2 God ≥ 14,5 och < 17,5 ≥ 0,74 och < 0,89 < 10 40-80

3 Måttlig ≥ 11 och < 14 ≥ 0,56 och < 0,74 < 20 40-80

4 Otillfredsställande ≥ 8 och < 11 ≥ 0,41 och < 0,56 20-40 > 80

5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80

http://omnidia.free.fr/

12

År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kisel-algsarter genomförts i samarbete med Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödpara-meter har inga omräkningar av äldre data utförts. Utvärderingen av resultaten har gjorts enligt tabell 1 (Naturvårdsverket 2007). ACID och surhetsklassning

För att visa vilken pH-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt

ACID = [log((ADMI/EUNO)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10.

Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994):

• acidobiont – huvudsakligen förekommande vid pH < 5,5 • acidofil – huvudsakligen förekommande vid pH < 7 • circumneutral – huvudsakligen förekommande vid pH-värden omkring 7 • alkalifil – huvudsakligen förekommande vid pH > 7 • alkalibiont – endast förekommande vid pH > 7

Klassningen har gjorts enligt tabell 2 (Naturvårdsverket 2007).

Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet – inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-pH. (Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket Handbok 2007:4, kapitel 4.2.2, sidan 66.)

Surhetsklass Surhetsindex

ACID

Motsvarar medel-pH (medelvärde för 12 mån.

före provtagning)

Motsvarar pH-minimum

Alkaliskt ≥ 7,5 ≥ 7,3

Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3

Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4

Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6

Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8

13

En expertbedömning avseende statusklassning kan behöva göras när index-värdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrarna hamnar i en annan statusklass. Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expert-bedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alka-libionta arter. Indexet är framtaget främst för att spegla surhetsförhållandena i vatten med pH lägre än 7.

Missbildade kiselalgsskal

I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deforme-rade) kiselalgsskal. Erfarenheter från andra undersökningar (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelast-ning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metal-ler eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen.

Tabell 3. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institut-ionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke) samt preliminär påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, och Medins Havs- och Vatten-konsulter AB, Mölnlycke).

Andel Preliminär missbildningsfrekvens: Preliminär påverkansgrad: < 1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig påverkan 1-2 % låg svag påverkan 2-4 % måttlig måttlig påverkan 4-8 % hög stark påverkan > 8 % mycket hög mycket stark påverkan

Ett utvecklingsarbete pågår för att testa om missbildningar på kiselalger

kan fungera som en miljögiftsindikator i Sverige (Kahlert 2012), varvid påver-kan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersöks. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna för Sverige, men en-ligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. En preliminär indelning av missbild-ningsfrekvens och påverkansgrad finns i tabell 3. Skalen kan ha olika typer och grader av missbildningar (tabell 4). Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselal-gerna.

14

Tabell 4. Indelning av olika missbildningskategorier samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala, och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke).

Missbildningskategorier: onormal form – svag missbildning onormalt mönster – svag missbildning onormal form – stark missbildning onormalt mönster – stark missbildning Onormal form: Onormalt mönster: asymmetri avvikande striering böjning avvikande raf inbuktning övriga avvikelser i mönster utbuktning övriga avvikelser i form

Artantal och diversitet

Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att be-döma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen.

15

Resultat och diskussion Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT samt andelen missbildade skal finns i tabell 5. Beräknade värden för surhetsindexet ACID finns i tabell 6. Artlistor finns i bilaga 1 och resultaten för varje lokal för sig redovisas i bilaga 2. I bilaga 4 finns en tabell med noterade missbildade kiselalgsskal.

IPS och statusklassning

Statusklassningen av lokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förore-ning.

Lokalen i Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) hade 2015 ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status (tabell 5). Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Både Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) och Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) hamnade i klass 3, måttlig status, men nedströmslokalen hade ett något högre (bättre) IPS-värde, som ligger mycket nära gränsen mot god status. Andelen förore-ningstoleranta kiselalger (%PT) var något förhöjd på lokalerna och mängden näringskrävande arter (TDI) var stor, framför allt i Fyleån nedströms åtgärd. Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) bedömdes tillhöra klass 3, måttlig status. IPS-indexet låg visserligen i klass 2, god status, men mycket nära gränsen mot klass 3, och eftersom andelen näringskrävande kisel-alger (TDI) var mycket stor och mängden föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, gjordes en expertbedömning till måttlig status.

Lokalen i Trydeån (Si94M) har tidigare undersökts 2012 och visade även då god status (tabell 5), men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot måttlig status. Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) hade 2013 måttlig status, men 2014 god status (relativt nära måttlig status). 2015 hade IPS-indexet sjunkit något och hamnade åter i måttlig status. Fyleån nedströms åtgärd (Si93M) har un-dersökts sedan 2012, då lokalen bedömdes ha god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot måttlig status. 2013-2015 motsvarade IPS-indexet måttlig status, men indexvärdet var något högre 2015 än de båda föregående åren och låg mycket nära gränsen mot god status. Det lägsta IPS-värdet och den största andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades 2013, direkt efter grävningarna i ån. I Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) klassades statusen som god 2012, men indexvärdet låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet.

Båda lokalerna i Klingavälsån bedömdes 2015 tillhöra klass 3, måttlig status (tabell 5).

2013 och 2015 var IPS-indexet högre (dvs. bättre) i Klingavälsån ned-ströms åtgärd (Si98M) än i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M). År 2014 hade däremot nedströmslokalen ett IPS-index i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet för måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger

16

(%PT) var stor. Detta bör bero på att mängden organiskt material i vattendra-get ökade i samband med grävningarna för återmeandring av åfåran under hös-ten 2014. Det förhållandesvis låga IPS-värdet i Klingavälsån uppströms åtgärd 2013 kan bero på att ån påverkades av avloppsvatten efter det att avloppsre-ningsverket i Blentarp tillfälligt bräddat under ett dygn 21-22 maj 2013. Ut-släppsbäcken mynnar i Klingavälsån ca 1,5 km uppströms den övre kiselalgslo-kalen, som därmed bör ha påverkats mest av organisk förorening från avlopps-vattnet.

Tabell 5. Antal räknade arter, diversitet, kiselalgsindexen IPS, TDI och %PT med statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), samt andelen deformerade kiselalgsskal i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2012-2015.

Nr Lokal År Ant

al rä

knad

e ar

ter

Div

ersi

tet

IPS

(1-2

0)

IPS-

klas

s

TDI (

0-10

0)

TDI-k

lass

% P

T

% P

T-kl

ass

Stat

uskl

ass

STA

TUS

Def

orm

erad

e sk

al (%

)

Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2012 38 3,28 15,0 2 83,8 4-5 10,6 3 2 God 2,1

Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2015 38 3,09 14,8 2 90,3 4-5 6,6 1-2 2 God 1,6 Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2013 61 4,61 14,2 3 64,9 2-3 16,2 3 3 Måttlig 1,5

Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2014 64 4,52 14,9 2 64,3 2-3 9,6 1-2 2 God 0,5

Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2015 72 5,18 13,7 3 73,0 2-3 11,5 3 3 Måttlig 0,7 Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2012 37 3,66 14,7 2 81,3 4-5 10,0 3 2 God 0,9

Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2013 60 4,28 12,8 3 77,2 2-3 17,1 3 3 Måttlig 1,0

Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2014 42 3,53 13,9 3 73,5 2-3 8,6 1-2 3 Måttlig 0,9

Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2015 49 3,34 14,4 3 82,6 4-5 12,6 3 3 Måttlig 0,5 Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2012 27 2,24 15,1 2 88,7 4-5 5,3 1-2 2 God 1,5

Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2015 44 3,55 14,5 2 87,5 4-5 13,1 3 3* Måttlig* 0,5 Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2013 56 4,31 12,4 3 68,1 2-3 18,7 3 3 Måttlig 2,4

Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2014 57 3,89 13,3 3 62,9 2-3 11,1 3 3 Måttlig 0,5

Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2015 60 4,08 13,4 3 82,2 4-5 6,3 1-2 3 Måttlig 1,1 Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2013 56 4,40 14,4 3 65,1 2-3 14,5 3 3 Måttlig 1,3

Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2014 51 4,15 11,8 3 72,1 2-3 37,8 4 3 Måttlig 1,4

Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2015 48 3,77 14,0 3 81,8 4-5 13,9 3 3 Måttlig 0,7

*expertbedömning

17

ACID och surhetsklassning

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden i Fyleån uppströms åtgärd (Si96M) 2015, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger mellan 6,5-7,3 (tabell 5). En del representanter för släktet Eunotia, som huvudsakli-gen finns i näringsfattiga och sura miljöer, påträffades. Eunotia bilunaris och Eunotia minor (4 % av kiselalgssamhället) är emellertid arter som även kan fö-rekomma i mer eller mindre näringsrika miljöer. I Fyleån nedströms åt-gärd(Si93M) motsvarade indexvärdet alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3. Även i Trydeån uppströms

Tabell 6. Surhetsindexet ACID samt surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2012-2015. I tabellen redovisas också parametrar som ingår i uträkningen av indexet.

Nr Lokal År AD

MI (

%)

EU

NO

(%)

acid

obio

nt (‰

)

acid

ofil

(‰)

circ

umne

utra

l (‰

)

alka

lifil

(‰)

alka

libio

nt (‰

)

odef

inie

rad

(‰)

ACID Kla

ss

Surhetsklass Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2012 9,5 0,0 0 0 129 848 14 9 7,97 1 Alkaliskt

Si94M Trydeån, uppströms Fyleån 2015 18,3 0,0 0 0 224 765 7 5 8,26 1 Alkaliskt Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2013 19,9 2,5 0 25 312 600 2 61 7,48 2 Nära neutralt

Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2014 20,5 7,7 0 77 308 559 0 55 6,48 2 Nära neutralt

Si96M Fyleån, uppströms åtgärd 2015 7,9 4,3 0 47 216 644 0 92 6,53 2 Nära neutralt Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2012 12,7 0,7 0 7 254 712 5 23 8,43 1 Alkaliskt

Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2013 18,6 0,0 0 0 400 564 5 31 8,25 1 Alkaliskt

Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2014 12,1 0,0 0 0 240 747 5 9 8,08 1 Alkaliskt

Si93M Fyleån, nedströms åtgärd 2015 10,4 0,0 0 0 177 806 10 7 8,01 1 Alkaliskt Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2012 11,7 0,0 0 0 146 842 2 10 8,06 1 Alkaliskt

Si95M Fyleån, nedströms Trydeån 2015 8,4 0,0 0 0 128 844 7 21 7,91 1 Alkaliskt Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2013 3,6 0,0 0 10 189 729 43 29 7,56 1 Alkaliskt

Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2014 2,9 0,0 0 17 135 788 17 43 7,21 2 Nära neutralt

Si97M Klingavälsån, uppströms åtgärd 2015 1,1 0,0 0 0 52 821 79 48 7,03 2 Nära neutralt Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2013 7,1 0,0 0 0 235 711 19 36 7,84 1 Alkaliskt

Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2014 8,9 0,0 0 0 492 459 9 40 7,93 1 Alkaliskt

Si98M Klingavälsån, nedströms åtgärd 2015 2,1 0,0 0 0 146 820 14 21 7,30 2 Nära neutralt

18

sammanflödet med Fyleån (Si94M) och i Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån (Si95M) noterades alkaliska förhållanden.

Övriga år som prov tagits under perioden 2012-2014 (tabell 6) var sur-hetsklassningarna desamma som 2015 i Trydeån/Fyleån, dvs. nära neutrala förhållanden uppströms åtgärd respektive alkaliska förhållanden på de tre andra lokalerna.

I Klingavälsån hamnade både uppströmslokalen (Si97M) och nedströms-lokalen (Si98M) i nära neutrala förhållanden år 2015 (tabell 6). Index-värdet på nedströmslokalen låg dock nära gränsen mot alkaliska förhållanden.

2013 hade båda lokalerna i Klingavälsån ACID-index som motsvarar alka-liska förhållanden, medan uppströmslokalen 2014 visade nära neutrala förhål-landen (dock relativt nära alkaliskt) och nedströmslokalen alkaliska förhållan-den. Treårsmedelvärdena hamnar i nära neutralt uppströms åtgärd (Si97M), men i alkaliskt nedströms åtgärd (Si98M).

Missbildade kiselalgsskal

Andelen missbildade kiselalgsskal (tabell 5, bilaga 4) var 2015 mindre än 1 % på alla tre lokalerna i Fyleån samt i Klingavälsån nedströms åtgärd (Si98M). Detta tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M) och i Klingavälsån uppströms åtgärd (Si97M) påträffades 1,6 respektive 1,1 % de-formerade skal, vilket kan innebära en svag påverkan. Exempel på missbildade skal visas i figur 6.

Inte heller vid tidigare undersökningar har några anmärkningsvärda andelar missbildade kiselalgsskal noterats (tabell 5, bilaga 2).

Arter och diversitet

Ett relativt högt till högt antal arter räknades på samtliga lokaler 2013-2015 (37-72 st.) och diversiteten var relativt hög eller hög.

Näringskrävande kiselalger dominerade på alla lokalerna, framför allt Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus (figur 6), Cocconeis placentula-komplexet (figur 6), Fragilaria capucina var. vaucheriae, Navicula gregaria, Navicula reichardtiana, Navicula tripunctata, Nitzschia paleacea, Planothidium frequentissimum (figur 7), Planothidium lanceolatum (figur 7) och Staurosira pinnata-gruppen (figur 7). Vissa av dessa arter är även mer eller mindre föroreningstoleranta.

Kiselalgssläktet Eunotia förknippas vanligen med näringsfattiga, sura mil-jöer. Vissa arter, t.ex. Eunotia minor, finns emellertid även i mer näringsrika miljöer. I denna undersökning utgjorde arten knappt 4 % av samhället i Fyleån uppströms åtgärd (SI96M). För övrigt noterades i stort sett inga arter som är typiska för näringsfattiga miljöer.

19

Figur 6. Överst ses den näringskrävande arten Amphora pediculus; t.v. ett normalt skal och t.h. ett svagt asymmetriskt skal från Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån (Si94M). Underst visas två missbildade skal av Cocconeis placentula-komplexet från Klingavälsån uppströms åtgärd UC4LIFE (Si97M); t.v. en svag inbuktning och t.h. felaktigt mönster på skalet (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

Figur 7. Från vänster: Planothidium frequentissimum och Planothidium lanceolatum, Staurosira pinnata samt Navicula oppugnata och Navicula moskalii. Samtliga arter är näringskrävande (foto: Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB).

20

Allmän kommentar 2013 och 2014 var IPS-indexet något högre, dvs. bättre, uppströms åtgärden i Fyleån än nedströms. 2015 var förhållandena istället något bättre nedströms än uppströms åtgärden. I Klingavälsån genomfördes grävningarna för åter-meandring först under 2014. På nedströmslokalen var IPS-indexet detta år lägre (sämre) än 2013, medan kiselalgsresultaten 2015 visade ungefär samma förhållanden som 2013.

De svaga tendenser till förbättringar av förhållandena nedströms åtgärder-na som kan ses i både Fyleån och Klingavälsån 2015, gör att det vore intressant att följa utvecklingen i kiselalgssamhällena i dessa vattendrag även framöver.

Tack Vi vill tacka två praktikanter på Länsstyrelsen Skåne, som hjälpte oss med ”monitoringen” av kiselalger inom UC4LIFE-projektet 2015. Lars Risinger hjälpte till med provtagningarna av kiselalger och Amanda Nordin hjälpte till med inmatning av fältprotokollen i excel.

21

REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity

in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253. Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d´appréciation quanti-

tative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p.

Eriksson, M. & Jarlman, A. (2011). Kiselalgsundersökning i vattendrag i

Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5.

Eriksson, M. & Jarlman, A. (2014). Kiselalgsundersökning i vattendrag

och sjöar i Skåne 2012. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2014:41. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. (2009). Dia-

tom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiolo-gia, 623, 1-35.

Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. (2006). Linking organism

groups – major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113.

Jarlman, A. & Eriksson, M. (2014). Kiselalgsundersökning i Fyleån och

Klingavälsån 2013. Delrapport: UC4LIFE _ ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning – kiselalger 2013. Rapport 2014:25, Länsstyrelsen Skåne.

Jarlman, A. & Eriksson, M. (2014). Kiselalgsundersökning i Fyleån och

Klingavälsån 2014. Delrapport: UC4LIFE _ ”E2. Monitoring” och regional miljöövervakning – kiselalger 2014. Rapport 2014:39, Länsstyrelsen Skåne.

Kahlert, M. (2012). Utveckling av en miljögiftsindikator – kiselalger i rin-

nande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophi-

cation in rivers. Water Research 32: 236-242. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vat-

tendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitets-krav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vatten-drag.

22

(https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer/nv/10-8-2012-status-potential-och-kvalitetskrav-for-sjoar-vattendrag-kustvatten-och-vatten-i-overgangszon.html)

Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Program-område Sötvatten, Undersökningstyp ”Påväxt i rinnande vatten – kiselalgsana-lys” Version 3:1, 2009-03-13 (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-och-miljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html)

SIS (2014a). Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guid-

ance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes.

SIS (2014b). Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, ”Water quality – Guid-

ance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes”.

van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and

ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. 28(1): 117-133.

Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen

Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.

Kartor i rapporten och bilaga 3: © Länsstyrelsen Skåne

© Lantmäteriet Geodatasamverkan – GSD Fastighetskartan raster

https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer/nv/10-8-2012-status-potential-och-kvalitetskrav-for-sjoar-vattendrag-kustvatten-och-vatten-i-overgangszon.html



https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-och-miljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html



BILAGA 1 – ARTLISTOR

Förklaringar:

Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder förore-ningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator pH = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbetsämningen Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont (‰) = arter med optimalt pH < 5,5 Acidofil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH < 7 Circumneutral (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH omkring 7 Alkalifil (‰) = arter som i huvudsak förekommer vid pH > 7 Alkalibiont (‰) = arter med förekomst enbart vid pH > 7 Odefinierad (‰) = arter med odefinierat pH-optimum Deformerade (%) = andelen deformerade, dvs. missbildade, skal Medelbredd ADMI (µm) = medelbredden av 10-20 individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket 2009. ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten

Si94M. TRYDEÅN, uppströms sammanflödet med Fyleån2015-09-11

Lokalkoordinater: 6157132/428119 (SWEREF99 TM)

Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning

Det. Amelie JarlmanArter Kod S V pH Antal Antal Relativ Antal

skal cf. frekvens (%) def. skalAchnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3,4 1 4 1 0,2Achnanthidium biasolettianum (Grunow) Lange-Bertalot ADBI 5,0 1 4 3 0,7Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4,0 1 5 1 0,2Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 81 18,3 6Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA 3,0 1 4 1 0,2Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 203 45,9 1Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4,0 2 4 6 1,4Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4,0 2 4 14 3,2Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 23 5,2Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 1 4 5 1,1Cyclotella ocellata Pantocsek COCE 3,0 1 4 1 0,2Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4,0 1 3 3 3 0,7Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 1 0,2Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4,0 1 3 2 0,5Fragilaria capitellata (Grunow) J.B. Petersen FCPL 4,0 1 3 2 0,5Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 7 1,6Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 1 5 2 0,5Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 2 0,5Gomphonema tergestinum Fricke GTER 4,0 3 4 6 3 1,4Halamphora normanii (Rabenhorst) Levkov HNOR 4,2 3 3 1 0,2Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot MAAT 2,2 1 4 1 0,2Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 2 0,5Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 1 0,2Navicula antonioides Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NXAN 4,0 1 4 2 0,5Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 9 2,0Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 6 1,4Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 1 4 4 0,9Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 21 4,8Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2,8 2 4 1 0,2Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 10 2,3Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 2 0,5Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3,0 2 4 1 0,2Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 1 0,2Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3,0 3 3 5 1,1Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 2 0,5Reimeria sinuata (Gregory) Kociolek & Stoermer RSIN 4,5 1 3 4 0,9Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 1 4 4 0,9Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 1 0,2SUMMA (antal skal): 442 7SUMMA (antal taxa): 38Index och hjälpparametrar:

Antal taxa: 38 TDI (0-100): 90,3 ADMI (%): 18,3 Acidofil (‰): 0 Alkalibiont (‰): 7Diversitet: 3,09 % PT: 6,6 EUNO (%): 0,0 Circumneutral (‰): 224 Odefinierad (‰): 5IPS (1-20): 14,8 ACID: 8,26 Acidobiont (‰): 0 Alkalifil (‰): 765 Deformerade (%): 1,6

Medelbredd ADMI (µm):

3,03

Si96M. FYLEÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE2015-09-11




skal cf. frekvens (%) def. skalAchnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3,0 2 4 2 0,5Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 35 7,9 1Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4,0 2 4 2 0,5Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 1 0,2Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 48 10,8Cocconeis pseudothumensis Reichardt COPS 4,0 1 0 2 0,5Cyclotella distinguenda var. distinguenda Hustedt CDTG 4,0 2 4 4 0,9Diploneis sp. DIPS 4,0 1 0 1 0,2Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 6 1,4Encyonopsis microcephala (Grunow) Krammer ENCM 4,0 2 4 8 8 1,8Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 1 3 1 0,2Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 6 1,4Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5,0 2 2 2 0,5Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 17 3,8Fallacia subhamulata (Grunow) Mann FSBH 4,0 1 3 2 0,5Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 2 0,5Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4,0 1 4 2 0,5Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 2 0,5Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4,0 3 4 1 0,2Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5,0 1 3 2 0,5Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 3 4 0,9Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 10 2,3Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 17 3,8Hippodonta costulata (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCOS 4,0 2 4 8 1,8Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2,0 3 4 1 0,2Mayamaea fossalis (Krasske) Lange-Bertalot MAFO 3,0 2 3 1 0,2Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 11 2,5Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 1 4 4 0,9Navicula cari Ehrenberg NCAR 4,0 3 0 1 0,2Navicula cincta (Ehrenberg) Ralfs NCIN 3,0 1 4 5 1,1Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 7 1,6Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 1 4 2 0,5Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 15 3,4Navicula integra (W. Smith) Ralfs NITG 3,0 3 3 3 0,7Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 1 4 2 2 0,5Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 1 0,2Navicula oppugnata Hustedt NOPU 4,0 1 4 7 1,6Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 1 3 1 0,2Navicula seminulum Grunow NSEM 1,5 2 3 6 1,4Navicula slesvicensis Grunow NSLE 3,0 3 4 5 1,1Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3,0 2 4 5 1,1Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 1 0,2Navicula veneta Kützing NVEN 1,0 2 4 2 0,5Navicula sp. NASP 3,4 2 0 8 1,8Neidium binodeforme Krammer NBNF 4,0 2 0 1 0,2Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 2 0,5Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3,0 2 4 1 0,2Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 4 0,9Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 9 2,0Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 1 4 8 6 1,8Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2,0 3 3 2 0,5Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 4 0,9Pinnularia brebissonii (Kützing) Rabenhorst var. acuta Cleve-Euler PBBA 3,0 2 0 2 2 0,5Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5,0 2 2 2 2 0,5Pinnularia sp. PINS 4,7 2 0 5 1,1Placoneis anglica (Ralfs) E.J.Cox PAGC 3,5 2 4 2 0,5Placoneis paraelginensis Lange-Bertalot PPAE 4,0 1 0 2 0,5Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 11 2,5Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 1 4 38 8,6Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4,0 1 3 2 0,5 2Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4,0 1 4 1 0,2Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 2 3 3 0,7Stauroneis leguminopsis Lange-Bertalot & Krammer SLGP 3,8 2 3 3 0,7Stauroneis separanda Lange-Bertalot & Werum STSE 4,0 1 0 1 0,2Stauroneis smithii Grunow SSMI 4,0 1 4 1 0,2Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 1 3 5 1,1Stauroneis sp. STAU 0,0 0 0 2 0,5Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 1 4 3 0,7Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 47 10,6Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 8 1,8Tryblionella debilis Arnott ex O'Meara TDEB 2,0 2 4 1 0,2Ulnaria ulna (Nitzsch) Compère UULN 3,0 1 4 1 0,2SUMMA (antal skal): 444 3SUMMA (antal taxa): 72Index och hjälpparametrar:



3,02

Si93M. FYLEÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE2015-09-11




skal cf. frekvens (%) def. skalAchnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3,4 1 4 3 0,7Achnanthidium bioretii (Germain) Edlund ABRT 5,0 1 3 1 0,2Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4,0 1 5 1 0,2Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 43 10,4 2Amphipleura pellucida (Kützing) Kützing APEL 4,0 1 4 1 0,2Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA 3,0 1 4 2 0,5Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 23 5,6Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4,0 2 4 2 0,5Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 12 2,9Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 1 4 1 0,2Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 1 3 3 0,7Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 3 0,7Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5,0 2 3 2 0,5Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 3 0,7Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4,0 1 4 1 0,2Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 2 0,5Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 6 6 1,5Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 1 5 2 0,5Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 3 3 0,7Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 2 0,5Gyrosigma sciotoense (Sullivant) Cleve GSCI 4,0 3 4 1 0,2Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 1 0,2Hippodonta olofjarlmannii Van de Vijver & Jarlman HOLO 4,0 1 4 1 0,2Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 2 0,5Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 1 0,2Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 1 4 1 0,2Navicula catalanogermanica Lange-Bertalot & Hofmann NCAT 4,8 2 5 1 0,2Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 28 6,8Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 6 1,5Navicula longicephala Hustedt NLGC 4,5 2 0 2 0,5Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 1 4 2 0,5Navicula tenelloides Hustedt NTEN 3,0 2 4 2 0,5Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 8 1,9Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2,0 3 4 2 0,5Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX 3,5 1 4 2 0,5Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4,0 2 4 1 0,2Navicula viridula (Kützing) Ehrenberg NVIR 3,0 3 4 1 0,2Navicula sp. NASP 3,4 2 0 1 0,2Nitzschia acula Hantzsch NACU 4,0 3 4 1 0,2Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 8 1,9Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 2 0,5Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 2 0,5Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3,0 3 3 5 1,2Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 1 1 0,2Planothidium dubium (Grunow) Round & Bukhtiyarova PTDU 4,0 1 4 3 0,7Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 10 2,4Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4,0 1 3 3 0,7Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 198 47,9SUMMA (antal skal): 413 2SUMMA (antal taxa): 49Index och hjälpparametrar:



2,95

Si95M. FYLEÅN, nedströms sammanflödet med Trydeån2015-09-11




skal cf. frekvens (%) def. skalAchnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3,4 1 4 1 0,2Achnanthes sp. ACHS 4,8 2 0 2 0,5Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 36 8,4 1Amphora ovalis (Kützing) Kützing AOVA 3,0 1 4 2 0,5Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 72 16,8Caloneis lancettula (Schulz) Lange-Bertalot & Witkowski CLCT 4,0 2 4 2 0,5Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4,0 2 4 2 0,5Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 15 3,5Cyclotella meneghiniana Kützing CMEN 2,0 1 4 3 0,7Diatoma vulgaris Bory DVUL 4,0 1 5 1 0,2Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 5,0 2 3 2 0,5Fragilaria capitellata (Grunow) J.B. Petersen FCPL 4,0 1 3 1 0,2Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 1 0,2Fragilaria famelica (Kützing) Lange-Bertalot var. famelica FFAM 4,0 1 4 1 0,2Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 1 5 2 0,5Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 3 2 0,5Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 2 0,5Gyrosigma sciotoense (Sullivant) Cleve GSCI 4,0 3 4 21 4,9Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 1 0,2Hippodonta costulata (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCOS 4,0 2 4 2 0,5Hippodonta olofjarlmannii Van de Vijver & Jarlman HOLO 4,0 1 4 2 0,5Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 3 0,7Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 1 0,2Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 16 3,7Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 3 0,7Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 12 2,8Navicula trivialis Lange-Bertalot var. trivialis NTRV 2,0 3 4 2 0,5Navicula sp. NASP 3,4 2 0 6 1,4Nitzschia adamata Hustedt NZAD 2,8 2 4 1 0,2Nitzschia capitellata Hustedt NCPL 1,0 3 4 1 0,2Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 17 4,0Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 2 0,5Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3,0 3 3 9 2,1Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 1 0,2Planothidium dubium (Grunow) Round & Bukhtiyarova PTDU 4,0 1 4 1 0,2Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 11 2,6Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4,0 1 4 2 0,5Rhoicosphenia abbreviata (Agardh) Lange-Bertalot RABB 4,0 1 4 6 1,4Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2,6 2 3 2 0,5Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 1 4 1 1 0,2Staurosira leptostauron Ehrenberg SSLE 4,0 1 4 1 0,2Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 155 36,1 1Surirella angusta Kützing SANG 4,0 1 4 1 0,2Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3,0 2 4 2 0,5SUMMA (antal skal): 429 2SUMMA (antal taxa): 44Index och hjälpparametrar:



3,03

Si97M. KLINGAVÄLSÅN, uppströms åtgärd UC4LIFE2015-09-11




skal cf. frekvens (%) def. skalAchnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3,4 1 4 23 5,2Achnanthes minuscula Hustedt AMIS 4,0 2 4 2 0,5Achnanthidium lauenburgianum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADLB 4,0 1 5 3 0,7Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 5 1,1Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4,0 2 4 1 0,2Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 15 3,4Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 1 0,2Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 4 1 0,2Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 3 1 1 0,2Cocconeis neothumensis Krammer CNTH 3,0 1 5 6 1,4Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4,0 2 4 1 0,2Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 179 40,5 5Cyclostephanos dubius (Hustedt) Round CDUB 3,0 2 5 6 1,4Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4,0 1 4 7 7 1,6Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 3 0,7Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 4 0,9Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 2 2 0,5Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 2 0,5Geissleria acceptata (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GACC 4,5 1 0 2 0,5Geissleria cummerowi (Kalbe) Lange-Bertalot GCUW 4,5 1 0 4 0,9Geissleria decussis (Ostrup) Lange-Bertalot & Metzeltin GDEC 4,5 2 4 4 0,9Gomphonema micropus Kützing var. micropus GMIC 3,0 1 4 1 0,2Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum GOLI 4,0 1 5 3 0,7Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 1 0,2Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 1 0,2Karayevia bottnica (Cleve) Lange-Bertalot KBOT 3,1 1 4 1 0,2Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4,0 2 4 14 3,2Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 2 0,5Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 5 1,1Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3,0 2 4 4 0,9Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 3 0,7Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 4 0,9Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 1 0,2Navicula moskalii Witkowski & Lange-Bertalot NMOK 3,0 1 0 5 1,1Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 1 4 8 1,8Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 1 0,2Nitzschia acicularis (Kützing) W.M. Smith NACI 2,0 2 4 1 0,2Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 1 0,2Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 4 0,9Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 2 0,5Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 1 4 6 1,4Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2,0 3 3 1 0,2Nitzschia sociabilis Hustedt NSOC 3,0 3 3 1 0,2Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 3 0,7Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 4 0,9Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3,0 3 5 1 0,2Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 14 3,2Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4,5 1 4 14 3,2Planothidium joursacense (Héribaud) Lange-Bertalot PJOU 3,0 2 4 1 0,2Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 1 4 1 0,2Planothidium minutissimum (Krasske) Lange-Bertalot PLMN 0,0 0 0 2 0,5Platessa conspicua (A. Mayer) Lange-Bertalot PTCO 4,0 1 3 1 0,2Simonsenia delognei Lange-Bertalot SIDE 3,0 2 4 1 0,2Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 1 4 12 3 2,7Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 8 1,8Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 18 4,1Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 3 0,7Stephanodiscus hantzschii Grunow SHAN 1,8 1 5 3 0,7Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3,0 1 5 13 2,9Stephanodiscus sp. STSP 3,0 2 0 1 0,2SUMMA (antal skal): 442 5SUMMA (antal taxa): 60Index och hjälpparametrar:



3,00

Si98M. KLINGAVÄLSÅN, nedströms åtgärd UC4LIFE2015-09-11




skal cf. frekvens (%) def. skalAchnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange-Bertalot ALFF 3,4 1 4 2 0,5Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 9 2,1Adlafia bryophila (Petersen) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ABRY 4,7 1 3 4 0,9Amphora copulata (Kützing) Schoeman & Archibald s.lat. ACOPsl 4,0 2 4 1 0,2Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.lat. APEDsl 4,0 1 4 5 1,1Aulacoseira granulata var. granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 4 3 0,7Cocconeis pediculus Ehrenberg CPED 4,0 2 4 53 12,1Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 158 36,0Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow ENVE 4,0 1 3 23 5,2Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 1 0,2Fragilaria capucina Desmazières var. vaucheriae (Kützing) Lange-Bertalot FCVA 3,4 1 4 24 5,5 2Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 1 3 2 0,5Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 3 0,7Geissleria cummerowi (Kalbe) Lange-Bertalot GCUW 4,5 1 0 2 0,5Gomphonema innocens Reichardt GINN 0,0 0 0 2 0,5Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing GPAR 2,0 1 3 18 4,1Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.lat. GPUMsl 4,5 1 4 2 0,5Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4,0 1 4 1 0,2Karayevia clevei (Grunow) Bukhtiyarova KCLE 4,0 2 4 1 0,2Karayevia kolbei (Hustedt) Bukhtiyarova KAKO 0,0 0 0 1 0,2Melosira varians Agardh MVAR 4,0 1 4 3 0,7Navicula antonii Lange-Bertalot NANT 4,0 1 4 2 0,5Navicula capitatoradiata Germain NCPR 3,0 2 4 1 0,2Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 1 0,2Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 1 4 1 0,2Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 13 3,0Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 1 4 26 5,9Navicula tripunctata (O. F. Müller) Bory NTPT 4,4 2 4 18 4,1Navicula veneta Kützing NVEN 1,0 2 4 1 0,2Nitzschia dissipata (Kützing) Grunow var. dissipata NDIS 4,0 3 4 1 0,2Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 4 0,9Nitzschia palea (Kützing) W. Smith NPAL 1,0 3 3 1 0,2Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 2 0,5 1Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 1 4 19 4,3Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4,5 1 4 1 1 0,2Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 1 0,2Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 2 0,5Placoneis clementis (Grunow) Cox PCLT 4,0 1 4 2 0,5Planothidium delicatulum (Kützing) Round & Bukhtiyarova PTDE 3,0 3 5 2 0,5Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 3 0,7Planothidium granum (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot PGRN 4,5 1 4 5 1,1Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 1 4 2 0,5Planothidium minutissimum (Krasske) Lange-Bertalot PLMN 0,0 0 0 2 0,5Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 1 4 1 0,2Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 2 0,5Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4,0 1 4 4 0,9Stephanodiscus hantzschii Grunow SHAN 1,8 1 5 1 0,2Stephanodiscus parvus Stoermer & Håkansson SPAV 3,0 1 5 3 0,7SUMMA (antal skal): 439 3SUMMA (antal taxa): 48Index och hjälpparametrar:



3,06

31

BILAGA 2 – KORT RAPPORT FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL

Förklaringar: Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsda-tum, lokalkoordinater samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grum-lighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar:

IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique

TDI = Trophic Diatom Index

% PT = % Pollution Tolerante valves

ACID = ACidity Index for Diatoms

Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening):

1. Hög status

2. God status

3. Måttlig status

4. Otillfredsställande status

5. Dålig status

Statusklassning (surhet):

1. Alkaliskt

2. Nära neutralt

3. Måttligt surt

4. Surt

5. Mycket surt

Si94M. TRYDEÅN, uppströms sammanflödet med FyleånLän: 12 Skåne Beskuggning: 5-50 %Kommun: Ystad Vattennivå: lågKoordinater: 6157132/428119 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömtProvtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klartProvtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: klartOrganisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 14,0°CAnalysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: stenArtanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5

Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)

Antal räknade skal: 442 IPS: 14,8 (klass 2)Antal räknade taxa: 38 TDI: 90,3 (klass 4 - 5)Diversitet: 3,09 % PT: 6,6 (klass 1 - 2) Statusklassning (surhet)

EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 8,26 (klass 1)

Kommentar årets undersökning

Jämförelse med tidigare undersökningar

År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)2 relativt nära måttlig status

2 nära måttlig status

Tvåårsmedelvärden2 relativt nära måttlig status

År ACID Klass Statusklassning (surhet)

11

Tvåårsmedelvärden1

Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar

20128,26

8,64 - 5

8,12 Alkaliskt

12/15

7,97

1 - 2

2015

2012 15,0 83,8 4 - 5 10,6 32015

Alkaliskt

God status

14,8

12/15

14,9

Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån undersöktes även 2012 och tillståndet var då detsamma som 2015, dvs. god status, med ett indexvärde i närheten av gränsen mot måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har vid båda tillfällena varit mycket stor, vilket gör att lokalen kan anses ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Samma kiselalgsarter dominerade samhället 2012 och 2015.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,1 % 2012 (svag-måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande), medan den var något lägre 2015 (svag påverkan).

90,3

Alkaliskt

6,6 God status4 - 5God status

1 - 2

87,1

I Trydeån uppströms sammanflödet med Fyleån motsvarade IPS-indexet klass 2, god status, men indexvärdet ligger nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor kan lokalen anses ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. De näringskrävande arterna Amphora pediculus, Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Cocconeis placentula-gruppen och Navicula tripunctata var vanligast förekommande.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH är över 7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,6 %, vilket tyder på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

Provplats: norra sidan, vid gammal trädstam

nära måttlig status

2015-09-11

GOD STATUS

ALKALISKT

Si96M. FYLEÅN, uppströms åtgärd UC4LIFELän: 12 Skåne Beskuggning: <5 %Kommun: Sjöbo Vattennivå: medelKoordinater: 6160416/423641 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugntProvtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klartProvtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: svagt färgatOrganisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 12,4°CAnalysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växtArtanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: -


Antal räknade skal: 444 IPS: 13,7 (klass 3)Antal räknade taxa: 72 TDI: 73,0 (klass 2 - 3)Diversitet: 5,18 % PT: 11,5 (klass 3) Statusklassning (surhet)




År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)3 nära god status

2 relativt nära måttlig status

3Treårsmedelvärden

3 mycket nära god status


2 mycket nära alkaliskt

22

Treårsmedelvärde2


Nära neutralt

2014 14,9 64,3 2 - 3 9,6 1 - 2

Lokalen har undersökts 2013-2015. År 2013 visade IPS-indexet klass 3, måttlig status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 2, god status. 2013 hamnade lokalen i god status, men 2015 åter i måttlig status. Treårsmedelvärdet visar måttlig status, men värdet ligger mycket nära god status. Det verkar alltså som att lokalen befinner sig i gränslandet mellan dessa två klasser.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden alla tre åren.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,5 % år 2013, vilket bör tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. 2014 och 2015 var andelen mindre än 1 % (0,5 resp. 0,7 %).

7,48

2013

2013

Nära neutralt2015 6,53

12,42 - 3

2015

14,2

13,7

Måttlig status

2015-09-11

32 - 3 16,2

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

64,9

73,0 11,5 Måttlig status

Måttlig status

2 - 3God status

3

Provplats: nedströms Eriksdalsvägen, där åkern slutar och skogen tar vid

IPS-indexet i Fyleån nedströms Eriksdalsvägen motsvarade klass 3, måttlig status. Både mängden näringskrävande kiselalger (TDI) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjda. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten, och näringskrävande arter såsom artkomplexen Cocconeis plancentula, Staurosira pinnata och Achnanthidium minutissimum group III (breda former) samt Planothidium lanceolatum var vanligt förekommande.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3).

Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,7 %, vilket innebär ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

13-15 6,83 Nära neutralt

13-15 14,3 67,4


3

Si93M. FYLEÅN, nedströms åtgärd UC4LIFELän: 12 Skåne Beskuggning: >50 %Kommun: Ystad Vattennivå: lågKoordinater: 6157115/428059 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt/strömtProvtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klartProvtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: svagt färgatOrganisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 13,9°CAnalysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: stenArtanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5






År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)2 nära måttlig status

333 mycket nära god status

Treårsmedelvärden3


1111

Treårsmedelvärde1


God status

2012 8,43 Alkaliskt

2012 14,7 81,3 4 - 5 10,0 3

Alkaliskt

2014 13,9 73,5 2 - 3 8,6 1 - 2

Lokalen har undersökts 2012-2015. År 2012 motsvarade IPS-indexet klass 2, god status, men indexvärdet låg nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Därefter har indexet visat måttlig status, vilket också treårsmedelvärdet gör. Klassningen stärks av att mängden näringskrävande kiselalger (TDI) hela tiden varit stor och att treårsmedelvärdet för andelen föroreningstoleranta former (%PT) är relativt högt.

Surhetsindexet ACID visade alla fyra åren alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3).

Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,9 % 2012, 1,0 % 2013, 0,9 % 2014 samt 0,5 % 2015, dvs. ungefär densamma.

8,25

2013

2013

Alkaliskt2015 8,01

12,82 - 3

2015

12,8

14,4

Måttlig status

2015-09-11

32 - 3 17,1

MÅTTLIG STATUS

ALKALISKT

77,2


Måttlig status

4 - 5Måttlig status

3

Provplats: strax uppströms sammanflödet med Trydeån

mycket nära god status

Fyleån strax uppströms sammanflödet med Trydeån hade 2015 ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet ligger mycket nära klass 2, god status, men eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, bör måttlig status vara den korrekta klassningen. Artkomplexet Staurosira pinnata utgjorde 48 % av kiselalgssamhället.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga över 7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,5 %, vilket motsvarar ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

13-15 8,12 Alkaliskt

13-15 13,7 77,8

Alkaliskt2014 8,08

3

Si95M. FYLEÅN, nedströms sammanflödet med TrydeånLän: 12 Skåne Beskuggning: >50 %Kommun: Ystad Vattennivå: lågKoordinater: 6157086/428051 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömtProvtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klartProvtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: svagt färgatOrganisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 14,0°CAnalysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: stenArtanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5






År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)22

Tvåårsmedelvärden2 nära måttlig status


11

Tvåårsmedelvärden1


2015-09-11

Provplats: vid brant på västra sidan

(GOD STATUS) MÅTTLIG STATUS

I Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån visade visserligen IPS-indexet klass 2, god status, men det låg mycket nära gränsen mot klass 3, måttlig status. Eftersom mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, gjordes en expertbedömning att lokalen ska tillhöra måttlig status. De näringskrävande artkomplexen Staurosira pinnata, Amphora pediculus och Achnanthidium minutissimum group III (breda former) var vanligast förekommande.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH är över 7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,5 %, vilket tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

5,3 1 - 2 Måttlig status

God status(God status)

88,1

2015 14,5 87,5 4 - 5

ALKALISKT

13,1 388,7 4 - 5

12/15 7,99

2012 15,1

God status

2012 8,06 Alkaliskt

12/15 14,8

Alkaliskt

4 - 5 9,2 1 - 2

Fyleån nedströms sammanflödet med Trydeån undersöktes även 2012. IPS-indexet motsvarade då klass 2, god status, men det låg i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket stor. År 2015 var IPS-indexet något lägre, mängden näringskrävande arter (TDI) mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (%PT) något förhöjd, vilket föranledde en expertbedömning till måttlig status. Tvåårsmedelvärdet visar god status, men IPS-värdet ligger nära måttlig status.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden båda åren.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,5 % år 2012 (svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande), men endast 0,5 % år 2015 (ingen/obetydlig påverkan).

2015 7,91 Alkaliskt

Si97M. KLINGAVÄLSÅN, uppströms åtgärd UC4LIFELän: 12 Skåne Beskuggning: <5 %Kommun: Sjöbo Vattennivå: medelKoordinater: 6164891/413344 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugntProvtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligtProvtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: klartOrganisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 21,1°CAnalysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växtArtanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: -


Antal räknade skal: 442 IPS: 13,4 (klass 3)Antal räknade taxa: 60 TDI: 82,2 (klass 4 - 5)Diversitet: 4,08 % PT: 6,3 (klass 1 - 2) Statusklassning (surhet)




År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)333



1 mycket nära nära neutralt

2 relativt nära alkaliskt

2Treårsmedelvärde

2 relativt nära alkaliskt


Nära neutralt

2014 13,3 62,9 2 - 3 11,1 3

Lokalen hamnade alla tre åren i klass 3, måttlig status och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var relativt stor 2013-2014, medan mängden näringskrävande former (TDI) var stor 2015.

Surhetsindexet motsvarade alkaliska förhållanden 2013, men nära neutrala förhållanden 2014-2015. Treårsmedelvärdet visar nära neutrala förhållanden, men det ligger relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden.

Andelen missbildade skal var 2,4 % år 2013 (måttlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande), 0,5 % 2014 (ingen/obetydlig påverkan) samt 1,1 % 2015 (svag påverkan).

7,56

2013

2013


12,02 - 3

2015

12,4

13,4

Måttlig status

2015-09-11

32 - 3 18,7

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

68,1


Måttlig status


1 - 2

Provplats: nedströms Ilstorpsvägen, mitt i meanderbågen

Klingavälsån nedströms Ilstorpsvägen hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd. Den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula utgjorde 40 % av samhället. Antalet räknade arter var högt.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för pH ligger mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den övre delen av klassintervallet.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,1 %, vilket kan innebära en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

13-15 7,27 Nära neutralt

13-15 13,0 71,1

Alkaliskt2014 7,21

3

Si98M. KLINGAVÄLSÅN, nedströms åtgärd UC4LIFELän: 12 Skåne Beskuggning: <5 %Kommun: Sjöbo Vattennivå: medelKoordinater: 6166444/408717 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömtProvtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klartProvtagning: Marie Eriksson/Lars Risinger Vattenfärg: klartOrganisation: Länsstyrelsen Skåne Vattentemperatur: 15,0°CAnalysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växtArtanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: -






År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening)3 mycket nära god status

33 relativt nära god status



112 nära alkaliskt

Treårsmedelvärde1


Alkaliskt

2014 11,8 72,1 2 - 3 37,8 4

Lokalen hamnade 2013-2015 i klass 3, måttlig status, men indexvärdet var betydligt lägre (sämre) och andelen föroreningstoleranta arter större 2014 än övriga år. Detta kan sammanhänga med att grävningsarbetena för återmeandring pågick uppströms lokalen 2014.

Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden 2013-2014, men nära neutrala förhållanden 2015. Treårsmedelvärdet hamnar i alkaliska förhållanden.

Andelen missbildade skal var i stort sett densamma 2013-2014 (1,3 resp. 1,4 %), men något lägre 2015 (0,7 %).

7,84

2013

2013


22,02 - 3

2015

14,4

14,0

Måttlig status

2015-09-11

32 - 3 14,5

MÅTTLIG STATUS

NÄRA NEUTRALT

65,1


Måttlig status


3

Provplats: uppströms järnvägsbro, där öppen mark övergår i trädridå

nära alkaliskt

relativt nära god status

Klingavälsån uppströms järnvägsbro hade ett IPS-värde som motsvarar klass 3, måttlig status, men indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var stor och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) relativt stor, vilket stärker klassningen måttlig status. Den vanligast förekommande arten (36 %) var Cocconeis placentula-komplexet, som är näringskrävande.

Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger dock nära alkaliska förhållanden (årsmedel-pH över 7,3).

Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,7 %, vilket tyder på ingen/obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

13-15 7,69 Alkaliskt

13-15 13,4 73,0

Alkaliskt2014 7,93

4

39

BILAGA 3 – KARTA FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL

Si94M Trydeånreg möv/rdv2015, substrat: sten uppströms sammanflödet med Fyleån Nybroån (089)

Si95M Fyleån reg möv/rdv2015, substrat: sten nedströms sammanflödet med Trydeån Nybroån (089)

Si96M Fyleån reg möv/UC4Life 2015, substrat: växt uppströms åtgärd UC4Life Nybroån (089)

Si93M Fyleånreg möv/UC4Life 2015, substrat: sten nedströms åtgärd UC4Life Nybroån (089)

Si97M Klingavälsånreg möv/UC4Life,substrat: växt uppströms åtgärd UC4Life Kävlingeån (092)

Si98M Klingavälsånreg möv/UC4Life,substrat: växt nedströms åtgärd UC4Life Kävlingeån (092)

40

BILAGA 4 – MISSBILDADE KISELALGSSKAL 2015

Lokal Vattendrag

Andel missbild. skal (%)

Preliminär påverkans-

grad Art

Antal missbild.

skal Missbildningskategori Si94M Trydeån 1,6 svag Achnanthidium minutissimum-group 5 onormal form svag uppströms Achnanthidium minutissimum-group 1 onormal form stark sammanflödet Amphora pediculus 1 onormal form svag med Fyleån Eolimna minima 1 onormal form svag Si96M Fyleån 0,7 ingen/obetydlig Achnanthidium minutissimum-group 1 onormal form svag uppströms åtgärd Platessa conspicua 2 onormal form stark Si93M Fyleån 0,5 ingen/obetydlig Achnanthidium minutissimum-group 2 onormal form svag nedströms åtgärd Si95M Fyleån 0,5 ingen/obetydlig Achnanthidium minutissimum-group 1 onormal form svag nedströms Staurosira pinnata 1 onormal form svag sammanflödet med Trydeån Si97M Klingavälsån 1,1 svag Cocconeis placentula incl. var. 1 onormalt mönster svag uppströms åtgärd Cocconeis placentula incl. var. 4 onormal form svag Si98M Klingavälsån 0,7 ingen/obetydlig Fragilaria capucina var. vaucheriae 2 onormal form svag nedströms åtgärd Nitzschia palea var. debilis 1 onormal form svag

Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015

Rapporten redovisar resultat från den kiselalgsundersökning som ge-

nomfördes i september 2015 i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån, i

Nybroåns respektive Kävlingeåns vattensystem. Syftet är att ge en bild

av kiselalgssamhället före och efter restaureringsåtgärd. Fyleån har

återmeandrats sommaren 2013 och Klingavälsån hösten 2014. I re-

spektive vattendrag har prov tagits på vardera en lokal uppströms och

en lokal nedströms den restaurerade fåran. Rapporten är en delrap-

portering inom UC4LIFE-projektets uppföljningsdel (E2. Monitoring)

samt inom Länsstyrelsen Skånes regionala miljöövervakning för 2015

och vattenförvaltningsarbete.

I SAMARBETE MED: JARLMAN KONSULT AB

www.lansstyrelsen.se/skane

kiselalgsundersökning i trydeån, fyleån och klingavälsån 2015en ny pumpstation håller på att...

Documents