klientkartläggning 2013 - kriminalvården...6 1. uppdraget regeringen gav den 4 oktober 2012...
TRANSCRIPT
1
Klientkartläggning
Ett regeringsuppdrag
En presentation av bakgrundsfaktorer
hos Kriminalvårdens klienter
2 0 1 3
2
Layout och omslag: Sofia Axell, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2014
Tryckning: Kriminalvården
Ytterligare exemplar kan beställas från:
Kriminalvården, 601 80 Norrköping
ISBN: 978-91-86903-31-2
Beställningsnr: 7048
Hemsida: www.kriminalvarden.se/sv/Publikationer/
Klientkartläggning 2013 – Ett regeringsuppdrag
En presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens klienter
2
3
Förkortningar
ADHD Attention-deficit/hyperactivity disorder, hyperaktivitetssyndrom med
uppmärksamhetsstörning enligt DSM-5.
DSM-5 Den femte, nu aktuella, versionen av det amerikanska psykiatriska dia-
gnossystemet Diagnostic and statistical manual of mental disorders.
IÖV Elektronisk intensivövervakning.
KVR Kriminalvårdsregistret.
LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.
LRV Lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
LSU Lag (1968:603) om sluten ungdomsvård. Domstolsdom enligt LSU (för
ungdomar 15-17 år) innebär tidsbestämd vård på särskilt ungdomshem.
LVU Lag (1988:870) om vård av unga. Tvångslagstiftning för samhällsomhän-
dertagande av unga som behöver skydd på grund av bristande omvård-
nad eller vars egna beteenden medför att de riskerar sin utveckling.
PMO Profdoc Medical Office (Kriminalvårdens journalföringssystem).
SOU Statens Offentliga Utredningar.
VSP Verkställighetsplan är en åtgärdsplan som omfattar varje klients hela
verkställighet.
För definitioner av begrepp, se Kriminalvårdens statistikportal. http://statistik.kriminalvarden.se
4
Förord
Regeringens uppdrag till Kriminalvården att genomföra en klientundersökning är ett vik-
tigt underlag för den framtida och långsiktiga inriktningen av Kriminalvårdens verksam-
hetsinnehåll. Därtill är undersökningen ett underlag för att utveckla samverkan med andra
aktörer i syfte att minska återfall i brott.
Denna rapport ger en bild av de klienter som Kriminalvården möter varje dag året runt.
För att kunna erbjuda rätt insats till rätt klient vid rätt tidpunkt är det nödvändigt att ha en
samlad bild av klienternas statiska faktorer, som till exempel antal tidigare domar, straffti-
dens längd, vilka brott som påföljden avser samt dynamiska faktorer som bland annat ut-
bildningsnivå, koppling till bostads- och arbetsmarknad, psykisk och fysisk hälsa med
mera. Kriminalvården saknar en aktuell, generell och nationell klientundersökning som
visar hur situationen för Kriminalvårdens klienter ser ut totalt. Denna bild är nödvändig
för att kunna utveckla och effektivisera det återfallsförebyggande arbetet.
I rapporten redovisar Kriminalvården data på gruppnivå från fyra olika källor, Kriminal-
vårdsregistret (KVR), en enkät som omfattar cirka 3 100 klienter, PMO som är Kriminal-
vårdens digitala patientjournal samt statistik från Statistiska Centralbyrån.
Skillnaderna i levnadsvillkor mellan Kriminalvårdens klienter och befolkningen är stora på
ett flertal välfärdsområden. Klienterna har ofta problem inom flera områden när de kom-
mer till Kriminalvården, bland annat är anknytningen till arbetsmarknaden vag, utbild-
ningsnivån är ofta låg, klienterna har psykisk ohälsa och en stor del av klienterna har pro-
blem med missbruk av alkohol och droger. Många av problemen är av dynamisk karaktär
och möjliga för samhället och den enskilda individen att åtgärda. Kriminalvården klarar
inte att avhjälpa alla problem på egen hand utan är beroende av andra aktörer i samhället.
De som huvudsakligen har arbetet med klientkartläggningen är Boo Kling, Karin
Lindsten, Per Carlsson, Fredrik Strömberg, Maria Danielsson, Sofia Axell, Johanna Hallin
och Emma Ekstrand. Ett stort tack riktas till de cirka 75 medarbetarna inom Kriminalvår-
den som har utfört ett värdefullt arbete med datainsamlingen, vilket är själva grunden för
rapporten. Tack även till kollegor som lämnat värdefulla synpunkter på rapportens inne-
håll och slutsatser.
Nils Öberg
Generaldirektör
Emma Ekstrand
T.f. chef för Utvecklingsenheten
4
5
Innehållsförteckning
1. Uppdraget...................................................................................................................................................... 6
2. Rapportens olika delar................................................................................................................................. 7
3. Undersökningens begränsningar och riskfaktorer för återfall i brott.................................................. 8
4. Metod............................................................................................................................................................. 10
5. Resultatredovisning. Samtliga klienter i Kriminalvården....................................................................... 18
6. En jämförelse mellan olika påföljder........................................................................................................ 30
7. Anstaltsklienter............................................................................................................................................. 39
8. Klienter som avtjänar fängelsepåföljd med intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) 48
9. Klienter dömda till skyddstillsyn............................................................................................................... 56
10. Villkorligt frigivna klienter med övervakning........................................................................................ 65
11. Kvinnor i Kriminalvården........................................................................................................................ 73
12. Unga, 18-20 år, i Kriminalvården............................................................................................................ 82
13. En jämförelse med tidigare undersökningar.......................................................................................... 90
Källförteckning................................................................................................................................................. 92
Bilagor
Bilaga 1. Enkäten.............................................................................................................................................. 93
Bilaga 2. Statistisk prövning av urvalet år 2012 och 2013.......................................................................... 98
Bilaga 3. Definitioner....................................................................................................................................... 112
Bilaga 4. Tabeller.............................................................................................................................................. 113
6
1. Uppdraget
Regeringen gav den 4 oktober 2012 Kriminalvården i uppdrag att genomföra en kartlägg-
ning av klienter som verkställer påföljd i anstalt eller frivård. Kartläggningen ska omfatta
statiska faktorer som till exempel brottskategori, strafftidens längd och antal tidigare do-
mar samt dynamiska faktorer som bland annat fysisk psykisk och fysisk hälsa, missbruks-
problematik, utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet, boendesituation och familjeförhållan-
den.
I redovisningen ska de klienter som verkställer fängelsepåföljd i anstalt redovisas separat
från de som verkställer påföljd i frivården. För frivården ska klienter som verkställer kor-
tare fängelsepåföljd genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) redovisas
separat från de som verkställer frivårdspåföljd. Därutöver ska kvinnor respektive ungdo-
mar under 21 år redovisas separat.
Om det är möjligt ska redovisningen även inkludera jämförelse med senaste klientunder-
sökningen (2002) i syfte att visa utvecklingen av situationen för Kriminalvårdens klienter.
Uppdraget ska redovisas senast den 7 januari 2014.
Syftet med uppdraget är att regeringen, Kriminalvården och de aktörer myndigheten be-
höver samverka med ska få en aktuell och samlad bild av situationen för Kriminalvårdens
klienter för att ytterligare kunna utveckla och effektivisera det återfallsförebyggande arbe-
tet. Kartläggningen kommer även vara ett underlag för regeringens fortsatta åtgärder för
att utveckla det återfallsförebyggande arbetet.
6
7
2. Rapportens olika delar
Rapporten inleds med en redogörelse av rapportens begränsningar när det gäller att kart-
lägga de viktigaste riskfaktorerna för återfall i brott. Därefter presenteras hur Kriminalvår-
den genomfört kartläggningen och vilka metoder som använts. Bland annat beskrivs in-
samling av data, datakällor, urval, kvalitet, samt tidigare undersökningar av klientpopulat-
ionen.
Varje avsnitt inleds fortsättningsvis med en kort sammanfattning av resultaten. Den första
redovisningen av undersökningen är en resultatredovisning för hela kriminalvårdspopulat-
ionen. I denna del beskrivs i detalj både dynamiska och statiska faktorer. För vissa fak-
torer som utbildning och inkomstkällor med flera, jämförs Kriminalvårdens klientgrupper
med befolkningen i riket.
Därefter jämförs ett antal variabler mellan klienterna i olika påföljder. Avsikten är att be-
lysa vad som skiljer de olika grupperna åt och vad som är gemensamt.
Redovisningen blir senare mer detaljerad och fortsätter fördelas på anstaltsklienter, IÖV-
klienter, skyddstillsynsklienter, villkorligt frigivna klienter med övervakning samt gruppe-
rat på unga och kvinnor. I vissa avsnitt finns livsberättelser som är sammanlagda kon-
struktioner av flera klienter för att det inte ska kunna gå identifiera en enskild person. Syf-
tet med berättelserna är ändå att de ska överensstämma med en ”typ-klient” i Kriminal-
vården. Avsikten är att förmedla att det finns verkliga personer i statistiken.
Avslutningsvis diskuteras om och vad i denna undersökning som är jämförbart med tidi-
gare undersökningar av anstaltspopulationen. Det är inte möjligt att göra några detaljerade
jämförelser däremot går det att på ett övergripande plan göra vissa jämförelser med 2002
års anstaltsklienter.
I bilaga 4 finns ett flertal grundläggande tabeller.
8
3. Undersökningens begränsningar och riskfaktorer
för återfall i brott
1 Risk, behov och mottaglighet. 2 RBM. Risk-, behov– och mottaglighetsprinciperna. Fördjupningsmaterial. (2013). Norrköping: Kriminalvårdens utveckl-
ingsenhet.
”The Big Four”
Antisocial historia: Detta syftar i första hand på klientens
tidigare kriminalitet, dvs. vilka brott han eller hon har begått.
Pro-kriminella attityder och värderingar: Detta handlar om
ett sätt att tänka som stöder och accepterar kriminella handlingar
eller bortförklarar och förminskar betydelsen av brottsligt bete-
ende.
Pro-kriminellt umgänge : De personer man umgås med
präglar också ens eget beteende. Denna faktor utgör en hög risk
om klientens umgänge enbart eller till övervägande del består av
andra personer med ett kriminellt beteende.
Antisocialt personlighetsmönster : Denna riskfaktor
består av en mängd olika sätt att vara och uppträda som ökar
risken för att man begår kriminella handlingar.
Rapporten beskriver klienternas levnads-
villkor, ett antal statiska faktorer och dyna-
miska faktorer på gruppnivå. Rapporten
beskriver inte orsaker till kriminalitet eller
återfallsrisker och heller inte vilka åtgärder
som i första hand behövs för enskilda kli-
enter eller grupper av klienter i Kriminal-
vården. Flera av de starkaste riskfaktorerna
för kriminalitet och återfall är idag inte
möjliga att samla in data kring. Datain-
samlingen av riskfaktorerna har inte varit
möjlig med den omfattning föreliggande
kartläggning har haft och inte med de me-
toder den har genomförts med. Möjligtvis
kommer Kriminalvården i en framtid att
för flertalet klienter kunna kartlägga och
redovisa de viktigaste riskfaktorerna om
det införs ett basutredningsinstrument.
Basutredningen bör vara i form av en
strukturerad risk- och behovsbedömning
av klienten som bygger på RBM-
principerna1.
De, enligt forskningen, åtta starkaste risk-
faktorerna, så kallade ”Central Eight”, för
återfall i brott2 sammanfattas kort i de två
rutorna som följer. De fyra första riskfak-
torerna, som brukar kallas ’the Big Four’,
är de faktorer som har starkast samband
med kriminalitet.
8
9
Resterande ur ”The Central Eight”
Missbruk och beroende: En klient med ett missbruk eller
beroende av alkohol eller andra droger löper ökad risk att åter-
falla i brott.
Familj och relationer: Instabilitet i nära relationer utgör
en riskfaktor för återfall i brott.
Yrke och studier: Att sakna en fast sysselsättning och legal
inkomst ökar risken för att återfalla i brott.
Fritid och avkoppling: Att sakna en meningsfull fritid
ökar risken för återfall i brott.
Dessa riskfaktorer fångas endast delvis via
Kriminalvårdens register, eller med de me-
toder som använts i klientkartläggningen.
Antisocial historia fångas delvis via tidigare
belastning, exempelvis tidigare domar,
LVU, LVM etc. Pro-kriminella attityder
och värderingar fångas inte i klientana-
lysen. Pro-kriminellt umgänge fångas till
viss del genom enkätfrågor kring klienter-
nas sociala nätverk. Denna variabel base-
ras helt på Kriminalvårdens personals be-
dömning om klientens nätverk. Det finns
en risk att denna bedömning kan variera
mellan person och verksamhetsställe. An-
tisocialt personlighetsmönster fångas svagt
via diagnoser satta under tiden på anstalt.
Identifieras någon av dessa riskfaktorer
hos en klient finns det anledning att miss-
tänka att det finns problem på fler områ-
den. Om det återfallsförebyggande arbetet
ska vara effektivt ska tyngdpunkten i insat-
serna ligga på de faktorer som ger upphov
till ett kriminellt beteende och behov som
framkommit i en strukturerad risk- och
behovsbedömning.
Undersökningens resultat ska samtidigt
inte ses som ett enskilt tillräckligt underlag
för prioritering, eller omprioritering, av
Kriminalvårdens återfallsförebyggande
arbete och insatser. Dels fångar undersök-
ningen inte vissa, enligt forskning, starka
riskfaktorer, dels behöver prioriteringen av
insatser inte bara ta hänsyn till behovens
omfattning utan också till vad som också
utgör insatser som förebygger återfall i
brott.
10
4. Metod
Hur undersökningen är gjord
Arbetet med uppdraget började hösten
2012 med ett startseminarium där verk-
samhetskunniga inom Kriminalvården för-
sökte att identifiera de viktigaste frågeställ-
ningarna i klientkartläggningen. Detta se-
minarium låg till grund för planeringen av
det fortsatta arbetet.
Metod eller metoder är valda för att få ett
så tillförlitligt resultat som möjligt. Det
mest önskvärda hade varit att göra en to-
talundersökning och att kunna samköra
olika register. Detta har emellertid inte va-
rit möjligt på grund av bland annat sekre-
tesslagstiftning, personuppgiftslagen och
att Kriminalvården inte har något generellt
forskningstillstånd. Vilka uppgifter Krimi-
nalvården får registrera om klienterna re-
gleras i förordning3 om behandling av per-
sonuppgifter inom Kriminalvården. Dess-
utom är KVR inte i första hand konstrue-
rat för att ta fram statistik på gruppnivå
utan framförallt för att underlätta en fun-
gerande vardag i klientarbetet. Därför in-
nehåller systemet viktiga uppgifter för kli-
entkartläggningen som inte kan hämtas
maskinellt.
För att inte belasta Kriminalvårdens perso-
nal i alltför stor utsträckning har det ge-
nomförts ett statistiskt säkerställt urval av
klienter. Exakt hur urvalet är gjort beskrivs
längre fram. Urvalet omfattar klienter
som lämnade Kriminalvården under mars,
april, maj och juni 2013. Urvalet är gjort så
att det är representativt för hela klientpo-
pulationen och för de olika klientgrupper-
na.
I viss utsträckning har kvalitativa analyser
gjorts tillsammans med verksamhetskun-
niga inom olika områden och experter på
olika klientgrupper, för att få de insamlade
data belysta från olika håll och få möjlig
förklaringar av resultatet.
Datainsamling
Data om klienterna har hämtats från KVR
för de uppgifter som varit möjliga att ta
fram. Exempel på variabler är personnum-
mer, kön, ålder, kommun, län, medborgar-
skap, verkställighet, alkohol och narkotika-
missbruk, bostad, relationsbrott, ålder vid
första dom samt antal tidigare domar.
Det tidigare nämnda startseminariet identi-
fierade de viktigaste frågeställningarna och
hade många förslag på ett antal frågeställ-
ningar som inte gick att få svar på genom
att hämta data direkt ur KVR. Lösningen
på detta blev att komplettera studien med
en elektronisk enkät ställd till Kriminalvår-
dens personal. Avsikten var att klienterna
inte skulle behöva tillfrågas utan att perso-
nalen skulle söka svaren på frågorna i
KVR. En del viktiga frågor utgick därför,
som exempelvis; har klienten läs- och
skrivsvårigheter, har klienten svårt att kon-
centrera sig, i vilken relation kommer kli-
enten att leva i efter verkställigheten.
Det blev slutligen en enkät om 24 frågor.
Enkäten redovisas i bilaga 1. Exempel på
uppgifter som hämtas in via enkäten är
utbildningsnivå, huvudsaklig sysselsätt-
ning, kontakt med somatisk vård, kontakt
med psykisk vård, kontakt med beroende-
vård, eventuella självmordsförsök, om kli-
3 Förordning 2001:682.
10
11
enten har barn samt försörjning efter på-
följd.
En förutsättning för att enkäten skulle
vara hanterbar var att den var elektronisk.
Enkäten skickades till det verksamhets-
ställe som varit i kontakt med klienten.
Enkäten skickades ut i olika omgångar un-
der våren och efter varje omgång skicka-
des det en påminnelse. Efter varje enkät-
omgång redovisades svarsfrekvensen per
verksamhetsställe. Med hjälp av en del
efterarbete blev svarsfrekvensen 100 pro-
cent, vilket är unikt. Många i Kriminalvår-
den har fyllt i enkäterna och ett stort enga-
gemang har funnits i detta regeringsupp-
drag.
En tredje datakälla är PMO (Profdoc Me-
dical Office), vilket är Kriminalvårdens
journalföringssystem. Där har det gått att
utläsa diagnoser som är satta av Kriminal-
vårdens organisation för hälsa och sjuk-
vård för klienter som varit på anstalt. Dia-
gnoserna redovisas på en översiktlig
gruppnivå och det är inte möjligt att iden-
tifiera enskilda personer. Huvuddiagnoser-
na är satta enligt sjukdomsklassifikationen
ICD10-SE4.
För att kunna jämföra Kriminalvårdens
o l i k a k l i e n t g r u p p e r m e d e n
”normalbefolkning” har Kriminalvården
gjort en beställning av data från Statistiska
Centralbyrån (SCB). Kriminalvården har
överlämnat personnummer för urvalet och
beställt ett antal variabler. Exempel på va-
riabler är huvudsaklig inkomstkälla, ohäl-
sotal, sysselsättningsstatus, civilstånd och
utbildning i kombination med olika krimi-
nalvårdspåföljder samt kön och ålder.
SCB har sekretessgranskat tabellerna innan
Kriminalvården har fått ta del av resulta-
ten. Kriminalvården har inte kunnat sam-
köra SCB:s variabler med Kriminalvårdens
variabler. Detta eftersom SCB:s variabler
inte innehåller några personnummer utan
enbart är tabeller på gruppnivå.
I rapporten redovisas näraliggande fråge-
ställningar från två olika källor, dels Krimi-
nalvårdens egen enkät och dels beställda
tabeller från SCB. De berör framförallt
utbildningsnivå och huvudsaklig försörj-
ning. Indelningen är inte lika varför det
finns skäl att redovisa båda. Resultaten
överensstämmer till allra största delen mel-
lan de två källorna, vilket stärker rappor-
tens resultatredovisning.
Urvalet
Målet har varit att genom ett urval kunna
beskriva de klienter som aktivt avtjänar en
påföljd inom Kriminalvården under ett år.
De klienter som avses är de som avtjänar
fängelsestraff, i fängelse eller genom inten-
sivövervakning (IÖV), samt klienter under
övervakning i frivården. Klienter dömda
till villkorlig dom med samhällstjänst är
inte med i denna kartläggning på grund av
att Kriminalvården endast förmedlar ar-
betsplatser till denna grupp och i övrigt
har en mycket begränsad kunskap om de
här klienterna. Även villkorligt frigivna
och skyddstillsynsdömda som inte har på-
gående övervakning är exkluderade ef-
tersom Kriminalvården inte har någon ak-
tiv kontakt med klienten. Häktade är inte
heller med i kartläggningen. De ingår inte
som en del i uppdraget då häktning inte är
en verkställbar påföljd.
4 International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems.
12
I uppdraget ingår att redovisa klienterna
fördelade på kriminalvårdspåföljderna
fängelse och skyddstillsyn samt verkställig-
hetsformerna intensivövervakning (IÖV)
samt villkorligt frigivna med övervakning.
Kvinnor och unga under 21 år ska också
särskilt beskrivas. Varje grupp ska sedan
redovisas i olika delgrupper, varför ett re-
lativt stort urval krävs. För att kunna samla
så mycket information som möjligt om
klienterna har informationen i första hand
hämtats när klientens verkställighet upp-
hör. Detta säkerställer naturligtvis inte helt
att det inte kan finnas skillnad i informat-
ionsmängd mellan olika klientgrupper. På
gruppnivå torde dessa skillnader inte på-
verka slutresultatet.
I populationen som vi vill belysa ingår
både de som avslutat sin verkställighet un-
der ett år och de som ännu inte avslutat
sin verkställighet. Man kan uttrycka det
som alla som varit aktuella under ett år
eller de klienter som Kriminalvården mö-
ter under ett år är med i kartläggningen
oavsett om de avtjänat en eller 365 dagar
För att få ett så bra urval som möjligt gjor-
des en sammanställning av antalet klienter
i de olika påföljds- och verkställighetsfor-
merna samt för kvinnor och unga för år
2012. Detta användes som utgångspunkt
för hur urvalet borde fördela sig mellan
olika grupper. Gruppernas storlek och re-
lativa storlek ändras över tid och kan skilja
mellan åren 2012 och 2013, varför relat-
ionerna mellan grupperna för 2012 inte är
”en sanning för 2013”, utan en ungefärlig
skattning.
Bedömningar gjordes att de klienter som
avslutat verkställigheter under en normal
månad skulle räcka som underlag för be-
skrivning av de flesta grupper. Alla klienter
som skulle avsluta sin verkställighet av
fängelsestraff, intensivövervakning,
skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med
övervakning den 15 mars-15 april 2013
ingick i urvalets första del.
Genomströmningen av klienter är snabb-
bare för gruppen med korta strafftider än
för gruppen med långa tider. Därför räcker
det inte med att samla information om de
som avslutat en verkställighet. Ett tilläggs-
urval gjordes därför med klienter med
långa strafftider för att justera proportion-
erna mellan kort- och långtidsdömda inom
fängelsepopulationen. Ett andra urval gjor-
des med kriterierna alla klienter som avtjä-
nade fängelsestraff den 1 mars 2013 med
en strafftid på två år eller mer som inte
skulle friges under perioden mars-juni,
hade börjat sin verkställighet före år 2013
samt vara födda dag ett till fem i varje må-
nad. Tillägget blev något stort varför end-
ast födda dag två till fyra inkluderades i
undersökningen.
Urval ett och två är tillsammans huvud-
gruppen som redovisas i denna rapport
med en justering för gruppen som avtjänar
intensivövervakning. Den största säsongs-
variationen finns i denna grupp. Under
våren är det relativt många som avtjänar
denna verkställighetsform, varför en juste-
ring gjordes för att gruppens andel av
första urvalet skulle överensstämma bättre
med år 2012. Därför exkluderades perso-
ner födda dag ett och fem månaden i re-
dovisningen av huvudgruppen. I urvalets
tredje och fjärde del gjordes extra urval för
grupperna verkställighet genom intensivö-
vervakning, kvinnor och ungdomar under
21 år därför att grupperna är förhållande-
vis små.
12
13
Urvalen bestod av alla som avslutade in-
tensivövervakning under perioden 16 april
-17 maj 2013 respektive 16 april-15 juni
för kvinnor och ungdomar. Dessa tillägg
användes inte i den totala gruppen av kri-
minalvårdsklienterna utan endast för sär-
skilda redovisningar av grupperna. Kvin-
nor och ungdomar under 21 år som ingick
i urval ett, två och tre ingick däremot till-
sammans med urval fyra i redovisningen
av dessa två grupper. För gruppen inten-
sivövervakning ingick urval ett och tre.
Figur 1 nedan visar urvalen schematiskt.
Urvalen i del ett och två är de som avser
att visa den totala bilden av Kriminalvår-
dens klienter under ett år. För redovisning
av intensivövervakning, kvinnor och unga
tillkommer del tre och fyra för att fånga
större grupper.
Vilka klienter som skulle ingå i urvalet be-
stämdes med ett datauttag från KVR. Ut-
taget innehöll ovanstående beskrivna vill-
kor. Tabell 1, nästa sida, visar antal och
andel klienter i underlaget från 2012 samt
urvalen 2013.
Urval del 1
Avslutade verk-ställigheter
15 mars-15 april 2013
Fängelse
Intensivövervakning
Skyddstillsyn
Villkorligt frigivna med övervakning
Urval del 2
Ej avslutade verkställigheter.
Strafftid på två år eller mer.
Inte friges under perioden mars-juni 2013.
Hade börjat sin verkställighet före år 2013.
Födda dag 2-4 i varje månad.
Fängelse - långa strafftider
Urval del 3
Avslutade verk-ställigheter
16 april-17 maj 2013
Intensivövervakning
Urval del 4
Avslutade verk-ställigheter
16 april-15 juni 2013
Fängelse
Intensivövervakning
Skyddstillsyn
Villkorligt frigivna med övervakning
För grupperna:
Kvinnor
Unga under 21 år
Kvinnor
Unga under 21 år
IÖV
Fängelse – långa strafftider
Exkluderar klienter
födda dag 1 och 5
Fängelse
Intensivövervakning
Skyddstillsyn
Villkorligt frigivna med över-vakning
Figur 1. Urvalen
14
Statistisk analys
Den statistik som presenteras i rapporten
är deskriptiv. Chi-två (χ2) och t-test an-
vändes för signifikansprövning (statistisk
säkerställning). Signifikansnivån, alfavär-
det, bestämdes för samtliga prövningar till
fem procent. Materialet finns i sin helhet i
bilaga 2.
Urvalen 2013 jämfördes med utfallet 2012
för variablerna påföljdskategori, ålder,
kön, huvudbrott, strafftid, missbruk, med-
borgarskap och utvisning.
Det finns signifikanta skillnader mellan år
2012 och urvalet 2013. Detta kan bero på
flera orsaker. Dels kan populationen änd-
rat sig, dels kan det vara viss säsongsvariat-
ion som återkommer varje år. Om popu-
lationen har förändrats så avspeglar skill-
naderna bara verkligheten. För stora grup-
per med liten variation, till exempel ålder
för gruppen unga, blir det också signifi-
kanta skillnader även om det numerärt inte
är särskilt stora skillnader. En annan för-
klaring i skillnader kopplat till fängelseur-
valet är det tillägg som enbart innehöll kli-
enter med strafftider på två år eller mer.
Troligen hade urvalet varit något mer re-
presentativt om tillägget också innehållit
klienter med något kortare strafftider, men
eftersom gruppen som är något underre-
presenterad ligger nära den genomsnittliga
strafftiden så påverkas knappt den genom-
snittliga strafftiden.
Valet att utgå från 2013 års klienter gjor-
des för att kunna ge en så aktuell bild som
möjligt av Kriminalvårdens klienter.
Kvalitet
En stor fördel i denna rapport är att upp-
gifter om samtliga klienter som ingick i
urvalet finns med. Det är alltså inget bort-
fall i den meningen att viss del av populat-
ionen saknas.
Däremot förekommer det internt bortfall,
det vill säga att det kan saknas vissa upp-
gifter om klienterna. Till exempel finns
inte alltid angivet vad klienten har för bo-
stadssituation eller ifall klienten har ett
missbruk. Dessa uppgifter registreras i kli-
entens verkställighetsplan (VSP) som ingår
i KVR och en relativt stor del av kartlägg-
ningen är hämtad därifrån, med tillägg av
personalens egen kunskap om klienten.
Påföljd Klienter aktuella
under 2012
Urval 2013 Urvalsgrupp Grupper
Antal Procent Antal Procent
Huvudgrupp Fängelse 14 150 36 885 41 Del 1,2 exkl. personer
födda dag 1 och 5
IÖV 2 261 6 148 7 Del 1 exkl. personer
födda dag 1 och 5
Skyddstillsyn 14 895 38 741 35 Del 1
Villkorligt frigivna med över-
vakning
8 037 20 368 17 Del 1
Huvudgruppen totalt 39 943 100 2142 100 Del 1,2
Delgrupper IÖV, totalt 2 261 100 373 100 Del 1, utan justering, 3
Kvinnor, totalt 4 111 100 677 100 Del 1,2,4
Unga under 21 år, totalt 2 632 100 350 100 Del 1,2,4
Totalt Totalt antal i samtliga urval - 3 135 Del 1,2,3,4
Tabell 1. Antal och andel klienter i underlaget 2012 samt urvalen 2013
14
15
Kvaliteten i de klientadministrativa syste-
men, framförallt den del som rör verkstäl-
lighetsplaneringen (VSP) har kritiserats för
bristande kvalitet och dokumentation över
tid. Bland annat har Riksrevisionen5 och
Kriminalvårdens internrevision6 påpekat
brister. Kriminalvården har arbetat syste-
matiskt med att förbättra kvaliteteten i
VSP:n och bedömningen är att på grupp-
nivå kan informationen användas för ana-
lys.
Olika källor
I rapporten redovisas näraliggande fråge-
ställningar från två olika källor, dels Krimi-
nalvårdens egen enkät och dels beställt
data över ett antal variabler från SCB. Va-
riablerna berör framförallt utbildningsnivå
och huvudsaklig försörjning. Indelningen
är inte lika och därför finns det skäl att
redovisa båda. Resultaten överensstämmer
till allra största delen mellan de olika käl-
lorna, vilket stärker rapportens resultat.
Jämförelser med Sveriges befolkning
(riket) i åldern 16-70 år innehåller inte
samma åldersfördelning som Kriminalvår-
dens klienter. Medelåldern i riket var 42,7
år 2012 för åldersgruppen 16-70 år, vilket
är högre än medelåldern hos samtliga
grupper inom Kriminalvården som besk-
rivs i denna rapport, där exempelvis hu-
vudgruppens medelålder är 36,5 år. Skill-
naderna mellan Kriminalvårdens klienter
och befolkningen för de faktorer som re-
dovisas är i många avseenden så stor, sär-
skilt gällande utbildningsnivå och försörj-
ning, att den inte enbart kan förklaras av
olika åldersfördelning. Skillnaderna kan
leda både till över- och underskattningar,
beroende på frågeställning.
Kriminalvårdens interna sjukvårdssystem
PMO innehåller enbart diagnoser som
ställts inom Kriminalvården och informat-
ionen finns bara tillgänglig från och med
år 2009. Detta innebär att det kan finnas
tidigare diagnoser inom Kriminalvården,
men även diagnoser ställda av andra hu-
vudmän, som inte redovisas här.
Reliabilitet
Noggrannheten i resultaten är varierande
beroende på frågeställning och troligen
också varierande mellan olika klientkatego-
rier. Bostadssituationen för klienter under
intensivövervakning är känd av Kriminal-
vården under verkställigheten, medan bo-
stadssituationen för klienter innan fängel-
severkställighet i större utsträckning enbart
bygger på klientens egen utsago. En fråga i
enkäten lyder ”Har klienten under nuva-
rande verkställigheten uttryckt oro för sin
psykiska hälsa?” och här finns det själv-
klart en stor risk för att allt relevant i frå-
gan inte finns nedtecknat i VSP:n.
Validitet
Undersökningens validitet, om vi mäter
det vi vill mäta, kan självklart också disku-
teras. Faktorerna som är kopplade till do-
mar kan ge en något trubbig bild av verk-
ligheten, men samtidigt visar de tillsam-
mans på allvarlighetsgrader av kriminell
belastning.
För dynamiska faktorer som bland annat
psykisk och fysisk hälsa, missbruksproble-
matik, utbildningsnivå, arbetslivserfaren-
het, boendesituation och familjeförhållan-
den är det självklart svårare att veta om vi
verkligen mäter en sann bild. Det finns
skäl att tro att det både kan vara över- och
underskattningar för olika faktorer och
5 Internrevisionens rapport 2013:2.
6 Riksrevisionens rapport 2009:27.
16
grupper. Trots eventuella brister i KVR så
går det att utgå ifrån att dessa numera är
tillräckligt bra för denna typ av redovis-
ning på gruppnivå. Alla system bygger på
korrekt information registrerad om enskild
klient. För Kriminalvårdens del finns an-
ledning att tro att informationen i stor ut-
sträckning är tillförlitlig om en enskild kli-
ent, då informationen används för juri-
diska och andra klientbeslut. Därtill säker-
ställer urvalsmetodiken i undersökningen
att resultaten är tillförlitliga per klient-
grupp (för en fördjupad diskussion om
urvalsmetodiken, se avsnittet om urval).
Generellt kan sägas att ju mer ovanligt fö-
rekommande ett fenomen är, till exempel
när det gäller hur stor andel klienter som
har rätt till LSS, desto svårare är det att
generalisera resultaten för hela Kriminal-
vårdspopulationen.
Jämfört med kartläggningar av andra po-
pulationer så har Kriminalvården en stor
fördel med all den information som konti-
nuerligt samlas in rörande klienterna.
Detta gör att, trots eventuella osäkerheter
insamlade uppgifter och signifikanta skill-
nader övertid, ger denna rapport en tillför-
litlig bild av klienterna i Kriminalvården på
gruppnivå.
Tidigare undersökningar
Tidigare undersökningar beskriver an-
staltspopulationens levnadsförhållanden.
Den hittills största utredningen av Krimi-
nalvårdens anstaltpopulation genomfördes
i slutet på 1960-talet och redovisades i
SOU 1971:74 – Kriminalvårdens anstalts-
klienter. Utifrån behandlingsjournaler
kunde det konstateras att cirka hälften var
arbetslösa, nära hälften hade missbruks-
problem och att cirka 20 procent saknade
egen bostad.
Nästa undersökning gjordes av Kriminal-
vårdsstyrelsen 1994 – Kriminalvårdens
anstaltsklienter och beskriver intagna som
frigavs i oktober 1992. Klienterna bedöms
vara mer insatskrävande än tidigare. Fler
har tidigare erfarenhet av fängelse och an-
vänder i större utsträckning alkohol och
narkotika jämfört med 1970-talet. Andelen
personer som har psykiska diagnoser ökar.
Hälften var arbetslösa före frihetsberövan-
det. Tio procent var bostadslösa vid inta-
get och fem procent vid frigivningen.
Anders Nilsson, beskriver i sin avhandling
”Fånge i marginalen” från 2002 uppväxt-
villkor, levnadsförhållanden och återfall i
brott bland intagna i anstalt. Avhandlingen
visar att ”skillnaderna mellan fångar och
andra medborgare är avsevärda inom
samtliga välfärdsområden som ingår i lev-
nadsnivå undersökningarna: det vill säga
utbildning, sysselsättning, ekonomi, bo-
ende, hälsa, sociala relationer, politiska
resurser och utsatthet för brott. De med
bristande resurser inom ett område tende-
rar att ha brister inom andra”
Kriminalvården redovisade 2004 rappor-
ten ”Fångarna, fängelset och samhället”
och beskriver de intagna som frigavs i ok-
tober 2002. Den är till viss del en upprep-
ning av undersökningen från 1994. Rap-
porten beskriver enbart anstaltsklienterna.
Utbildningsnivån är låg, cirka 60 procent
har högst grundskoleutbildning. Anknyt-
ningen till arbetsmarknaden har minskat
mellan 1992 och 2002. Andelen som har
tillfälliga arbeten och förtidspension har
ökat, mer än hälften försörjde sig på soci-
albidrag eller pension/sjukbidrag, anknyt-
ningen till bostadsmarknaden hade mins-
kat och fler intagna hade tidigare erfaren-
16
17
het från fängelse jämför med 1992.
Den danska Kriminalvården presenterade
2013 en klientundersökning som är en to-
tal undersökning av samtliga 13 270 klien-
ter den 31 januari 2011 inom samtliga kri-
minalvårdspåföljder. Där har motsvarig-
heten till SCB, Danmarks statistik, sam-
kört Kriminalvårdens registerdata med
flera andra register, såväl interna som ex-
terna. De sammanfattar rapporten som att
Kriminalvårdens klienter inte är represen-
tativa för danska befolkningen utan skiljer
sig väsentligt i bakgrundsfaktorer som
kön, ålder, utländsk bakgrund. Klientun-
dersökningen pekar också på att Kriminal-
vårdens klienter är en grupp personer som
är socialt belastade på många områden och
många klienter har innan mötet med Kri-
minalvården ”fallit mellan stolarna” i det
sociala systemet, i utbildningssystemet och
i sjukvårdsystemet. Kriminalvårdens insats
ska därför ses i detta sammanhang.
Kriminalvårdens rapport från 2013 av
Jenny Yourstone och Diana Wennander
”Dömda kvinnors förutsättningar på ar-
betsmarknaden” utgår från enkät som be-
svarades av 1 055 kvinnor inom Kriminal-
vården. Rapporten beskriver bakgrunds-
faktorer som ålder, födelseland, medbor-
garskap, hemkommun, boendeform, ut-
bildningsnivå, typ av påföljd, kategori av
brott, antal tidigare domar, försörjning
före aktuell påföljd och sysselsättning. Re-
sultatet i denna klientkartläggning överens-
stämmer väl med rapporten ”Dömda kvin-
nors förutsättningar på arbetsmarknaden”.
18
Det är första gången på många år som
Kriminalvården redovisar en bild av klien-
terna totalt i Kriminalvården, det vill säga
klienter som verkställer påföljd både i an-
stalt och i frivården sammantaget. Nedan
presenteras siffror och diagram som sam-
manlagt avser dömda till fängelse, skydds-
tillsyn, villkorlig frigivna med övervakning
och klienter som haft intensivövervakning
(IÖV) som kriminalvårdspåföljd och som
lämnat Kriminalvården under våren 2013.
Exkluderade är de som är dömda till vill-
korlig dom med samhällstjänst på grund
av att Kriminalvården endast förmedlar
arbetsplatser till denna grupp och i övrigt
har en mycket begränsad kunskap om
denna klientgrupp.
Många av Kriminalvårdens klienter har
problem på flera välfärdsområden innan
de kommer till Kriminalvården. Denna
sammanställning ger en bild vilka grupper
av klienter som Kriminalvården möter
varje dag, året runt.
Klienterna, oavsett om de befinner sig i
frivård eller i anstalt, har ofta en vag kopp-
ling till det omgivande samhället. Utbild-
ningsnivån är låg, ungefär hälften har
högst nioårig grundskola/folkskola, cirka
en fjärdedel har en direkt koppling till ar-
betsmarknaden. Bara hälften har en egen
bostad och 12 procent är mer eller mindre
bostadslösa. Omkring 70 procent har
missbruksproblem. Klienterna verkar hel-
ler inte må bra varken fysiskt eller psy-
kiskt. Dessutom har klienterna ofta mer än
ett problem samtidigt.
Jämförs Kriminalvårdens klienter med
Sveriges befolkning är skillnaderna avse-
värda på flertalet välfärdsområden. An-
knytningen till arbetsmarknaden är betyd-
ligt lägre, utbildningsnivån är också betyd-
ligt lägre, klienterna lever oftare som en-
samstående, har ett högre ohälsotal samt
missbrukar i större omfattning.
Det finns också en mindre grupp av klien-
ter i Kriminalvården som har en bakgrund
från särskolan. Det finns även en grupp
klienter som har rätt till LSS, vilket är till
för personer med utvecklingsstörning, aut-
ism eller autismliknande tillstånd eller per-
soner med betydande och bestående be-
gåvningsmässigt funktionshinder och li-
kande symptom.
Den flesta av klienternas problem, som
kartläggs i undersökningen, är dynamiska
och därmed påverkbara och är möjliga att
göra någonting åt. Det är inte möjligt för
Kriminalvården att ensamt lösa klienternas
ibland komplexa situation utan de krävs
insatser av flera andra aktörer i samhället.
Urval
Urvalet i totala gruppen kom att bestå av
2 142 klienter, varav 41 procent hade varit
i anstalt, sju procent hade haft IÖV, 35
procent hade haft någon form av skydds-
tillsyn och 17 procent var villkorligt fri-
givna med övervakning.
Statiska faktorer
Medelåldern är 36 år och medianåldern är
34 år. Cirka sex procent är yngre än 21 år
och två procent är över 65 år.
5. Resultatredovisning. Samtliga klienter i Kriminalvården
18
19
Figur 2. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland Kriminalvårdens klienter (i procent)
Huvudbrott
De dominerande huvudbrotten7 som kli-
enterna är dömda för är narkotikabrott,
våldsbrott, tillgreppsbrott och rattfylleri,
vilket framgår av figur 2.
Belastning
Om klienten är dömd för relationsvåld
eller har blivit dömd för relationsvåld un-
der de senaste fem åren noteras detta i
verkställighetsplanen. Nästan var tionde
klient har begått relationsbrott under de
senaste fem åren. Enligt Kriminalvårdens
definition är relationsbrott8 ”Med våld i
nära relation eller relationsvåld avses grov
kvinnofridskränkning eller en mans våld
mot en kvinna som han har eller har haft
en sexuell relation med där brottsrubrice-
ringen kan vara misshandel, olaga hot,
överträdelse av kontaktförbud, mord eller
dråp. Med våld i nära relation avses inte
kvinnas våld mot man, våld i samkönade
relationer eller misshandel av barn”.
Ungefär två tredjedelar av klienterna har
en eller flera tidigare domar till någon
form av kriminalvård. Drygt en tredjedel
är dömda till kriminalvård för första
gången, vilket framgår av figur 3. Noter-
bart är att fem procent har 21 eller fler
tidigare domar.
Den grupp klienter som har 21 eller fler
tidigare domar till kriminalvård känneteck-
nas av att de oftast är dömda för narkoti-
kabrott eller tillgreppsbrott. De försörjer
sig antingen med sjukersättning
(sjukpension) eller försörjningsstöd. De är
i 50-årsåldern. Medelstrafftiden är sju må-
nader och medianstrafftiden är fyra måna-
der.
En del av klienterna har vårdats på andra
institutioner och eller haft andra påföljder
innan de kommer till Kriminalvården.
Cirka fyra procent har vårdats enligt lagen
om psykiatrisk tvångsvård (LPT), något
mer än en procent har vårdats enligt lagen
7 Om en lagföring avser flera brott av varierande svårighetsgrad redovisas som huvudbrott det brott som har det strängaste
straffet i straffskalan. Om fler än ett brott har det strängaste straffet i straffskalan väljs slumpvis ett av dessa som huvud-brott. 8 Handbok om verkställighetsplanering och planering av häktesvistelse. (2012:10). Norrköping: Kriminalvården.
20
0% 10% 20% 30% 40%
0
1
2
3-5
6-10
11-20
21-fler
Figur 3. Andelen klienter i Kriminalvården efter antal tidigare domar till kriminalvård
om rättspsykiatrisk vård (LRV) och cirka
sexprocent har vårdats enligt LVM. Unge-
fär 12 procent har en bakgrund från att ha
vårdats enligt LVU och två procent har
varit föremål för LSU.
Ålder
Klienterna i Kriminalvården är ofta unga
när de får sin första dom till kriminalvård.
Något mer än hälften av klienterna var
yngre än 24 år när de fick sin första krimi-
nalvårdspåföljd. Något mer än en tredjedel
var under 21 när de dömdes till sin första
dom. För ett fåtal klienter blir ålder för
första dom felaktig på grund av att KVR
gallras efter tio år, detta kan hända för kli-
enter där det går mer än tio år mellan av-
slutade kriminalvårdsverkställigheter.
Detta skulle kunna leda till en underskatt-
ning för ett fåtal fall.
Hemvist och medborgarskap
Av Sveriges befolkning i åldern 16-70 år
bor cirka 52 procent i något av storstadslä-
nen Stockholm, Västra Götaland och
Skåne län. Av Kriminalvårdens klienter
som är folkbokförda i Sverige kommer 55
procent från något av storstadslänen. I
stort är det en jämn fördelning mellan an-
delen klienter och andelen befolkningen
per län. Det finns en grupp om 17 pro-
cent av klienterna som saknar fast posta-
dress eller har utländsk postadress.
Mindre än en procent av Kriminalvårdens
klienter har skyddad identitet.
En övervägande majoritet av klienterna,
81 procent, är svenska medborgare. An-
delen medborgare i EU förutom Norden
utgör cirka fyra procent och andelen nor-
diska medborgare är också fyra procent.
Resterande 11 procent är medborgare från
andra världsdelar. Cirka två procent har
utvisning i domen. Cirka sju procent av
Kriminalvårdens klienter har angett att de
har behov av tolk.
20
21
Dynamiska faktorer
Missbruk Klienterna utreds om sitt eventuella miss-
bruk av narkotika eller alkohol vid verk-
ställighetens början. Gravt narkotikamiss-
bruk/beroende föreligger om en person
injicerat narkotika en eller flera gånger un-
der de senaste tolv månaderna i frihet eller
använt narkotika på annat sätt (exempelvis
rökt hasch) dagligen eller så gott som dag-
ligen de senaste tolv månaderna i frihet.
Narkotikamissbruk/beroende föreligger
om en person använt narkotika under de
senaste tolv månaderna i frihet men inte
faller under definitionen för gravt narko-
tika missbruk/beroende. Användning av
narkotikaklassade läkemedel utan läkaror-
dination är att anse som narkotikamiss-
bruk/beroende. Alkoholmissbruk/
beroende föreligger om en person druckit
alkohol i sådan omfattning att det medfört
fysiska, psykiska eller sociala skadeverk-
ningar för honom/henne eller hans/
hennes närmaste omgivning under de sen-
aste tolv månaderna i frihet.
Det är svårt att uppskatta hur stor andel av
Sveriges befolkning som använder narko-
tika, främst beror det på att narkotikabruk
är olagligt. Folkhälsoinstitutet9 gjorde en
enkätundersökning som gick ut till 58 000
personer. Två procent av männen och 0,9
procent av kvinnorna hade använt någon
typ av narkotika de senaste 30 dagarna.
Antalet problematiska missbrukare har
med hjälp av registerstudier beräknats till
29 500, vilket utgör en mycket liten andel
av Sveriges befolkning. Det är även svårt
att uppskatta alkoholmissbruket10, en siffra
som förekommit i olika statliga utredning-
ar är cirka 300 000 alkoholmissbrukare. Av
dessa bedöms mellan 50 000 och 100 000
vara grava alkoholmissbrukare. Används
dessa siffor på Sveriges befolkning i åldern
16-70 år rör sig det om omkring fyra pro-
cent alkoholmissbrukare och en lägre an-
del som är tunga missbrukare.
I jämförelse med Sveriges befolkning har
Kriminalvårdens klienter i betydligt högre
utsträckning ett missbruk. Totalt var cirka
70 procent av klienterna klassificerade som
missbrukare. Endast 30 procent har inget
känt missbruk. Hur missbruket fördelar sig
mellan olika droger framgår av figur 4.
Nästan en tredjedel av klienterna har varit
i kontakt med den öppna beroendevården
och åtta procent har varit inskrivna i sluten
beroendevård någon gång under de tre
senaste åren före den aktuella kriminal-
vårdspåföljden.
Boende Något mer än hälften av klienterna har en
egen bostad eller är sammanboende vid
verkställighetens början, vilket framgår av
figur 5. En fjärdedel bor hos föräldrar
Figur 4. Fördelning av missbruket och beroende per drog (i procent)
9 Statens folkhälsoinstitut (2010). Narkotikabruket i Sverige. (R 2010:13). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. 10 Frågor och svar om alkohol: http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Alkohol/#1
22
eller släktingar. Cirka 13 procent av klien-
terna har en svag anknytning till bostads-
marknaden. 11 procent av dem är antingen
bostadslösa eller har en tillfällig bostad, en
procent är uteliggare och en procent bor
på härbärgen.
Figur 5. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens klienter (i procent)
Sysselsättning och inkomstkälla
Drygt en fjärdedel av klienterna hade en
direkt anknytning till arbetsmarknaden när
den huvudsakliga sysselsättningen innan
aktuell kriminalvård studeras. Av dessa
hade cirka 22 procent en anställning och
fem procent var egna företagare. De ar-
betssökande utgör drygt en fjärdedel och
cirka fyra procent hade någon arbetsförbe-
redande insats. Cirka åtta procent var sjuka
och fyra procent bedrev någon form av
studier och fyra procent var på någon
form av behandling.
Den huvudsakliga försörjningen överens-
stämmer i stort med den huvudsakliga
sysselsättningen, 27 procent hade lön från
anställning eller eget företag. Försörjnings-
stöd är tänkt att fungera om ett sista
skyddsnät för personer med tillfälliga eko-
nomiska problem. För att få försörjnings-
stöd bistånd ska personen vara helt utan
ekonomiska resurser. Cirka 24 procent av
klienterna hade försörjningsstöd som den
huvudsakliga inkomstkällan före verkstäl-
ligheten. Var tionde klient försörjde sig på
sjukersättning som är för personer mellan
30 och 64 år och som troligen aldrig kom-
mer att kunna arbeta heltid på grund av
sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Cirka fem procent hade aktivitetsstöd eller
aktivitetsersättning. Aktivitetsstöd är er-
sättning för att delta i ett arbetsmarknads-
politiskt program och aktivitetsersättning
är en ersättning för den som är ung och
troligen inte kommer att kunna arbeta hel-
tid på minst ett år på grund av en sjuk-
dom, skada eller funktionsnedsättning.
Cirka fem procent försörjs av annan per-
son.
Kriminalvården har beställt statistiska data
från SCB. Figur 6 visas ger en bild av skill-
naden mellan Kriminalvårdens klienter
och Sveriges befolknings huvudsakliga
inkomstkälla. För urvalet av Kriminalvår-
dens klienter har de beräknats ett genom-
snitt under 2009 till 2011 och det jämförs
22
23
med Sveriges befolkning i åldern 16-70 år,
vilket dock inte helt överensstämmer med
åldersfördelningen hos klienter i kriminal-
vård. Av figur 6 framgår att det är bety-
dande skillnader mellan vilka inkomstkäl-
lor som Sveriges befolkning har jämfört
med Kriminalvårdens klienter. Den största
anledningen är Kriminalvårdens klienters
bristande anknytning till arbetsmarknaden
och att ungefär en fjärdedel av klienterna
försörjdes sig via ekonomiskt bistånd.
Familj Cirka tio procent av klienterna är gifta,
något mer än två tredjedelar är ogifta och
15 procent är skilda. Kriminalvårdens kli-
enters familjesituation skiljer väsentligt
från hur familjerna i riket ser ut. Den ab-
solut vanligaste familjetypen bland Krimi-
nalvårdens klienter är att vara ensamstå-
ende utan barn som uppgår till drygt hälf-
ten. I tabell 2 visas förkommande familje-
konstellationer. I Sveriges befolkning ut-
gör ensamstående 32 procent, näst vanlig-
ast är make-maka med mist ett hemmava-
rande barn som utgör 20 procent medan
det för Kriminalvårdens klienter är cirka
åtta procent.
Familjetyp år 2011 (i procent) Klienter Riket
Make-maka familj (inkl. partnerskap) utan hemmaboende barn 3 17
Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 7 21
Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 5 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) utan hemmaboende barn 0 1
Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 1 1
Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 1
Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 3 1
Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 4
Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 7 3
Ensamstående (övriga) 58 32
Okänt 6 0
Totalt 100 100
Tabell 2, Familjesituation 2011 för samtliga klienter och befolkningen (16-70 år) i riket (i procent)
Figur 6. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 och Kriminalvårdens klienter 2009–2011 i genomsnitt (i procent )
24
Lite mer än en tredjedel av klienterna är
föräldrar och har barn under 18 år. I ge-
nomsnitt finns det 0,6 barn per klient och
klienterna har i genomsnitt vårdanden om
0,4 barn per klient. Används dessa siffror
för att beräkna hur många barn under 18
år som berörs så rör det sig om cirka
23 000, varav klienterna har vårdnaden om
cirka 15 000 barn.
Utbildning Summeras andelen klienter som inte har
någon fullföljd utbildning med de som
högst har grundskola/folkskoleutbildning
så är det tillsammans nästan hälften av
Kriminalvårdens klienter, vilket framgår av
figur 7. Cirka 21 procent har fullföljt en
gymnasieutbildning, cirka sex procent har
en eftergymnasial utbildning och för 13
procent är utbildningsnivån okänd.
Det kan noteras att cirka 0,5 procent av de
klienter som Kriminalvården kommer i
kontakt med under ett år har gått i
särskola. Omsätts detta till att gälla för
hela Kriminalvårdspopulationen så utgör
de cirka 200 personer som Kriminalvården
kommer i kontakt med under ett år.
Med hjälp av SCB har det vara möjligt att
jämföra klienternas utbildningsnivå med
Sveriges befolkning. Grupperna är totalt
sett inte direkt jämförbara åldersmässigt
men beskriver ändå skillnaderna i utbild-
ningsnivån. SCB:s indelning är också nå-
got annorlunda än den som redovisas
ovan. Det framgår av figur 8 att det är be-
tydande skillnader i utbildningsnivå.
Största skillnaderna består i att nästan hälf-
ten av klienterna har som högst en för-
gymnasial utbildning medan motsvarande
siffra för riket är 20 procent, något mer än
en tredjedel av klienterna har någon form
av gymnasieutbildning medan motsva-
rande för riket är 45 procent. Det är sex
procent av klienterna som har någon form
av eftergymnasial utbildning och i riket är
det 33 procent.
Figur 7. Klienternas högsta utbildningsnivå per skolform (i procent)
24
25
Hälsa Under tre år före den aktuella kriminal-
vårdspåföljden har 13 procent av klienter-
na i Kriminalvården någon gång varit in-
lagda på sjukhus för somatisk vård. Cirka
en fjärdedel har under verkställigheten ut-
tryckt oro för sin fysiska hälsa. Av sta-
tistik från Socialstyrelsen framgår det att
under en treårsperiod 2010-2012, har tio
procent av männen i riket och 17 procent
av kvinnorna fått sluten somatisk vård.
Kriminalvårdens medicinska digitala jour-
nalsystem infördes 2009. Därifrån har dia-
gnoser på översiktlig nivå hämtats. Dia-
gnoserna omfattar endast de klienter som
varit på anstalt eller varit villkorligt frigivna
och som sökt sjukvård under sin tid hos
Kriminalvården. Läkare i Kriminalvården
kan hämta journaler från andra vårdgivare.
Framkommer där en diagnos kan denna
tillföras Kriminalvårdens journalinformat-
ion. Av de som har varit på anstalt eller
har varit villkorligt frigivna har nästan en
tredjedel fått en diagnos på anstalt rörande
sjukdomar i det muskulära systemet och
bindväv (exempelvis artros, ryggsjukdo-
mar), en fjärdedel har fått en diagnos för
symptom, sjukdomstecken och onormala
fynd, som ej klassificeras annorstädes, 20
procent har diagnostiserats för olika hud-
sjukdomar, 14 procent för infektions- och
parasitsjukdomar, 13 procent har fått dia-
gnos för skador, förgiftningar och vissa
följder av yttre orsaker.
När det gäller den psykiska hälsan för kli-
enterna tre år innan den aktuella påföljden
har 31 procent varit i kontakt med den
öppna psykiatrin och fem procent har vår-
dats inom den slutna psykiatriska vården.
Mer än en tredjedel av alla klienter har ut-
tryckt oro för sin psykiska hälsa under
verkställigheten. Av statistik från Socialsty-
relsen framgår att fem procent av de som
är i åldrarna 16-70 år i riket under en
treårsperiod 2010-2103 varit i kontakt med
den psykiatrisk öppenvård, det är ingen
större skillnad mellan män och kvinnor.
Motsvarande siffra för psykiatrisk sluten-
vård är en procent.
Nästan hälften, 46 procent, av de som va-
rit i anstalt eller varit villkorligt frigivna har
fått en diagnos under sin tid i Kriminalvår-
den för psykiska sjukdomar och syndrom
Figur 8. Kriminalvårdens klienters utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 (i procent)
26
samt beteendestörningar. Var tionde kli-
ent har fått diagnosen ADHD och 21 pro-
cent har fått missbruksrelaterade psykiska
diagnoser. Noterbart är att Kriminalvården
generellt inte undersöker alla klienters psy-
kiska status utan diagnoserna bygger på att
klienterna själva söker vård. Det kan befa-
ras att den psykiska statusen kan vara ännu
sämre.
Det finns olika uppgifter om hur vanligt
det är med ADHD bland intagna i Krimi-
nalvård. Socialmedicinsk tidskrift nr 3
201311 skriver bland annat att ”Flera stu-
dier beräknade att ADHD är upp emot 10
gånger vanligare hos fängelseintagna män
(25-45 procent) än i normalbefolkningen
(2,5-4 procent). Det är betydligt färre
kvinnliga fängelseintagna, men även bland
dem är ADHD vanligt, då 30 procent be-
räknas ha ADHD.” I BMC Psychiatry12
uppges att internationella studier från
USA, Kanada, Sverige, Tyskland, Finland
och Norge rapporterar att upp till två tred-
jedelar av unga lagöverträdare och hälften
av den vuxna fängelsepopulationen testar
positivt för ADHD i barndomen, och
många fortsätter att ha symptom. Cirka 14
procent av vuxna manliga intagna och tio
procent hos vuxna kvinnliga intagna och
omkring 45 procent bland unga kriminella
har ADHD.
Av samtliga klienter har nästan tio procent
uttryckt självmordstankar under verkstäl-
ligheten. För sex procent av klienterna
finns det dokumenterat att klienten har
försökt att begå självmord.
Lagen om särskilt stöd och särskild service
(LSS) är till för personer med utvecklings-
störning, autism eller autismliknande till-
stånd eller personer med betydande och
bestående begåvningsmässigt funktions-
hinder efter hjärnskada i vuxen ålder för-
anledd av yttre våld eller kroppslig sjuk-
dom, eller för personer med andra varakt-
iga fysiska eller psykiska funktionshinder
som uppenbart inte beror på normalt åld-
rande, om de är stora och förorsakar bety-
dande svårigheter i den dagliga livsföring-
en och därmed ett omfattande behov av
stöd eller service. Cirka tre procent av Kri-
minalvårdens klienter har rätt till LSS, vil-
ket kan verka vara en hög andel. Det är
möjligt att det kan ha skett en viss över-
skattning i samband vid ifyllandet av enkä-
ten. Av den anledningen har vissa extra-
kontroller av denna information gjorts.
Ohälsotal
Det finns ett mått framtaget av SCB och
som kallas ohälsotal och med det menas
summa dagar med sjukpenning, dagar med
sjuk- och aktivitetsersättning förtidspens-
ion/sjukbidrag, dagar med rehabiliterings-
ersättning och dagar med förebyggande
sjukpenning dividerat med befolkningen
16-64 år. Ohälsotalet är ett dagsmått, antal
dagar per person. Kriminalvårdens klien-
ters ohälsotal var under 2011 i genomsnitt
42 dagar, vilket är nästan dubbelt så myck-
et som i Sveriges befolkning i genomsnitt
som hade cirka 23 dagar. Skillnaden är
störst bland mellan de kvinnliga klienterna
och kvinnor i riket. Det skiljer 43 dagar i
genomsnitt. I åldersgruppen 41-50 år är
skillnaden betydligt högre. Skillnaderna
syns redan i tidiga år för att sedan öka över
11 Ginsberg, Ylva. (2013). Kan onda cirklar brytas? Om ADHD med antisocialitet och ADHD-behandling på Norrtäljeanstalten. Social-
medicinsk tidskrift. Nr. 3/2013. s.400. 12 Young, Susan. et al. (2011). The identification and management of ADHD offenders within the criminal justice system: a consensus state-
ment from UK Adult ADHD Network and criminal agencies. BMC Psychiatry. Nr. 11:32.
26
27
tid. De manliga klienterna skiljer sig också
jämfört med riket men inte i lika stor ut-
sträckning. För de manliga klienterna är
skillnaden cirka 20 dagar och i åldersgrup-
pen 51-60 år är skillnaderna störst.
Nätverk En av de starkaste faktorerna för återfall i
brott är om det finns ett pro-kriminellt
umgänge. Personer man umgås med präg-
lar också ens eget beteende. Denna faktor
utgör en hög risk om klientens umgänge
enbart eller till övervägande del består av
andra personer med ett kriminellt bete-
ende. Kriminalvården bedömer att nästan
hälften av klienterna har ett stödjande po-
sitivt nätverk kring sig, det kan vara av
professionell karaktär och eller av mer pri-
vat karaktär som familj och vänner och
ytterligare en fjärdedel av klienterna be-
döms att ha både ett positivt och negativt
nätverk kring sig. Ungefär var tionde klient
har till övervägande del ett negativt nät-
verk kring sig och cirka fem procent sak-
nar nätverk. För 13 procent av klienterna
är situationen okänd eller kan inte bedö-
mas.
Multiproblematik Det som redovisats hittills bygger på visu-
alisering av ett problemområde i taget, vil-
ket på sätt och vis ger en falsk bild. Det är
inte ovanligt att Kriminalvårdens klienter
har mer än ett problem. För att försöka ge
en bild av hur vanligt det är att klienterna
har flera problem samtidigt eller inte har
några problem alls har detta sammanfattas
via åtta olika problemområden som besk-
rivs i rutan till höger. Definitionerna av
problemområdena kan diskuteras utifrån
hur problematiskt det är eller inte alls. De
flesta av områdena är dynamiska och där-
med också påverkbara.
I figur 9 redovisas resultatet av gruppe-
ringen i problemområden och de allra
flesta av klienterna har mer än ett pro-
blem. Endast fem procent av Kriminalvår-
dens klienter har inga kända problem
inom områdena nedan. I genomsnitt har
klienterna problem med tre områden sam-
tidigt.
Utbildning. Ingen fullgjord utbildning eller högst grundskoleutbildning
Försörjning. Försörjningsstöd, aktivi-tetsstöd/ersättning, sjukpenning eller sjukersättning före aktuell verkställighet
Fysisk hälsa. Har varit inlagd på sjukhus någon gång under de tre senaste åren före aktuell verkställighet eller un-der verkställigheten uttryckt oro för sin fysiska hälsa
Psykisk hälsa. Har någon gång under de 3 senaste åren före den aktuella verk-ställigheten varit i kontakt med psykia-trisk öppen- eller slutenvård eller har under verkställigheten uttryckt oro för sin psykiska hälsa eller haft själv-mordstankar eller gjort självmordsförsök eller vårdats enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller vårdats enligt vårdats enligt lagen om rättspsykiatrisk vård eller har rätt till LSS
Missbruk. Har under de tre senaste åren innan aktuell verkställighet varit i kontakt med öppen/sluten beroende-vård eller av Kriminalvården klassifice-rats som missbrukare.
Nätverk. Har bedömts att ha enbart negativa nätverk eller inga/inget nätverk alls
Bostad. Innan aktuell verkställighet bodde på hotell/härbärge eller var bo-stadslös
Kriminalitet . Två eller fler tidigare kriminalvårdspåföljder eller varit dömd till sluten ungdomsvård eller varit dömd till rättspsykiatrisk vård.
28
Figur 10 (nästa sida) är ett försök att visa
de vanligaste förekommande problemom-
rådena för hela klientpopulationen i pro-
cent. Av diagrammet framgår att missbruk,
utbildning, försörjning och psykisk hälsa
är de vanligast förkommande och att bo-
stadssituationen för gruppen som helhet
inte är så vanligt förkommande problem
däremot kan det vara ett stort problem för
enskilda individer. Att inte kriminalitet får
en högre rang beror på definitionen som
innebär att det krävs mer än två tidigare
kriminalvårdspåföljder eller att klienten
har varit intagen enligt lagen om verkstäl-
lighet av sluten ungdomsvård eller varit
dömd till rättspsykiatrisk vård. Observera
att definitionen av kriminalitet kan göras
bredare, exempelvis omfatta klienternas
antisociala personlighetsmönster, attityder
och värderingar, påföljder som inte är kri-
minalvård, exempelvis böter och villkorlig
dom. Detta har inte varit möjligt att mäta i
denna undersökning. Notera att åtgärder
inom dessa klientproblemområden inte
behöver betyda att klienten inte återfaller i
brott, enligt forskningen bör insatser kon-
centreras på huvudsakligen ”Big Four”
eller ”Central Eight”. Längre fram i rap-
porten visas liknande diagram men för
andra klientgrupper och då ser mönstren
olika ut.
Figur 9. Andel klienter efter antalet problem
28
29
Figur 10. Problemområden för klienterna i Kriminalvården (i procent)
De tre vanligaste kombinationerna av problem
hos Kriminalvårdens klienter är:
Försörjning, missbruk och psykisk hälsa, 26 procent.
Försörjning, missbruk och utbildning, 24 procent.
Missbruk, utbildning och psykisk hälsa, 22 procent.
30
6. En jämförelse mellan olika påföljder
Figur 11. Andelen klienter efter huvudbrott och kriminalvårdspåföljd
I detta avsnitt görs en jämförelse mellan
klientgrupperna i olika påföljder och hu-
vudbrott, tidigare kriminalvårdspåföljder,
missbruk, inkomstkälla samt några ytterli-
gare faktorer. I vissa fall är även grupperna
kvinnor och unga med i jämförelserna.
De klientgrupper som jämförs är: intagna i
anstalt, klienter som har IÖV (det vill säga
intensivövervakning med elektronisk kon-
troll), klienter dömda till skyddstillsyn
samt villkorlig frigivna klienter med över-
vakning. De olika påföljderna finns mer
exakt definierade längre fram i rapporten.
Huvudbrott
Fördelas klienterna efter huvudbrott och
påföljd, så framgår tydligast att IÖV-
klienterna i högre utsträckning blivit
dömda för rattfylleri. Vålds- och narkoti-
kabrott är vanligast förekommande i de
övriga påföljderna, vilket visas i figur 11
nedan.
De unga klienterna är oftare dömda för våldsbrott och rån. Kvinnorna är till största delen dömda för tillgreppsbrott.
30
31
Figur 12. Andelen klienter efter antalet tidigare kriminalvårdspåföljder och klientgrupp
Belastning
Klienter dömda till skyddstillsyn har minst
erfarenhet av tidigare kriminalvård jämfört
med andra klientgrupper. Cirka 57 procent
av de som har dömts till skyddstillsyn för
första gången är under 24 år. Att endast ha
en tidigare dom till kriminalvård är vanlig-
ast bland IÖV-klienterna. Det är ovanligt
att IÖV-klienterna tidigare har verkställt
IÖV, endast en procent har haft IÖV tidi-
gare. Detta kan bero på det regelverk som
sätter en begränsning på minst tre brotts-
fria år sedan tidigare verkställighet med
intensivövervakning. Mest erfarenhet av
tidigare kriminalvård har de som är villkor-
ligt frigivna, vilket framgår av figur 12 ne-
dan.
Ålder
De yngsta klienterna finns inom skyddstill-
syn där en tredjedel av klienterna är under
24 år. De äldsta klienterna finns inom
IÖV, där 42 procent är över 45 år.
32
Figur 13. Andelen klienter fördelade på storstadslän och övriga län i riket
Hemvist och medborgarskap
Klienterna i Kriminalvården fördelas i
stort sett som befolkningen är fördelad i
riket.
Cirka 52 procent av Sveriges befolkning
bor i något av storstadslänen. För IÖV-
klienterna är det en viss underrepresentat-
ion och för skyddstillsynsklienterna en viss
överrepresentationen från storstadslänen,
vilket framgår av figur 13.
Av Kriminalvårdens klienter har 81 pro-
cent svenskt medborgarskap, lägst andel
finns i anstalt (71 procent) och högst andel
bland skyddstillsynsklienterna (90 pro-
cent).
Missbruk
Jämförs klienternas missbruk mellan olika
klientgrupper så är IÖV-klienterna de som
har lägst andel med känt missbruk. De har
samtidigt högst andel alkoholmissbruk och
en förhållandevis låg andel narkotikamiss-
bruk. Missbruket är totalt ungefär lika
stort i övriga klientgrupper. Narkotika-
missbruket är vanligast bland de villkorligt
frigivna, vilket framgår av figur 14 på nästa
sida. Högst andel som har något känt
missbruk finns bland skyddstillsynsklien-
terna.
Boende
De klienter som har den bäst ordnade bo-
endesituationen är IÖV-klienterna där 97
procent har egen bostad/sammanboende,
bor hos släktingar eller i andrahand, vilket
också är en förutsättning för att erhålla
IÖV istället för fängelse. Motsvarande
siffra för skyddstillsynsklienterna är 82
procent, för de villkorligt frigivna är mot-
svarade andel cirka 79 procent och för in-
tagna i anstalt 71 procent. Bostadslösheten
är störst bland intagna i anstalt, drygt 20
procent, men de flesta har löst det med
någon typ av tillfällig bostad. Cirka två
procent av de intagna i anstalt är bostads-
lösa i den meningen att de är uteliggare.
32
33
Figur 14. Andelen klienter fördelade efter missbruk och drog efter klientgrupp
Inkomstkälla
Anknytningen till arbetsmarknaden är svag
bland Kriminalvårdens klienter. Görs det
en jämförelse med riket där cirka 67 pro-
cent har sin huvudsakliga inkomstkälla
från förvärvsarbete 2011 medan bland
Kriminalvårdens klienter är motsvarande
siffra cirka 26 procent. IÖV-klienterna är
de som har den högsta andelen med in-
komst från förvärvsarbete, vilket också
framgår av figur 15. De villkorligt frigivna
har lägst andel vars huvudsakliga inkomst-
källa kommer från förvärvsarbete och
högsta andel som har ekonomiskt bistånd.
Andelen som har förtidspension är nästan
lika stor bland de olika påföljderna. Återi-
gen märks att skyddstillsynsklienterna är
yngre och därmed är andelen studerade
också högre.
Familj
Den vanligaste familjetypen bland Krimi-
nalvårdens klienter är att vara ensamstå-
ende. Den klientgrupp där ensamstående
är mest frekvent familjetyp är de villkorligt
frigivna, vilket framgår av tabell 3. I riket
är det vanligare att leva i olika typer av fa-
miljekonstellationer. 15 procent av Krimi-
nalvårdens klienter är ensamstående med
hemmavarande barn. Högst är andelen
bland skyddstillsynsklienterna (ST), med
20 procent, och lägst bland de villkorligt
frigivna (VF), med 13 procent.
34
Familjetyp år 2011 (i procent) Anstalt IÖV ST VF
Make-maka familj utan hemmaboende barn 2 6 2 2
Make-maka familj med minst ett hemmaboende barn under 18 år 6 8 8 5
Make-maka familj där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 4 3 4 6
Sambo-familj utan hemmaboende barn 0 0 0 0
Sambo-familj med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 6 5 3
Sambo-familj där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 0 2 1 1
Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 1 2 2 1
Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 3 2 3 3
Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 5 6 2
Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
7 6 8 7
Ensamstående (övriga) 56 57 58 66
Okänt 12 3 1 3
Totalt 100 100 100 100
Tabell 3. Familjesituation 2011 för samtliga klienter i olika påföljder
Figur 15. Huvudsaklig inkomstkälla bland klienterna per påföljd i genomsnitt under åren 2009 -2011 jämfört med befolkningen 16-70 år i riket 2011 (i procent)
34
35
Figur 16. Klienters utbildningsnivå jämfört per påföljd 2011 jämfört med befolkningen (16-70 år) i riket (i procent)
Utbildning
I riket har nästan 20 procent någon form
av förgymnasial utbildning som högsta
utbildning. Ungefär 60 procent av de vill-
korligt frigivna har högst någon form av
förgymnasial utbildning, motsvarande
siffra för skyddstillsynsklienterna är 51
procent, för intagna i anstalt 45 procent
och motsvarande siffra för IÖV-klienterna
är 37 procent. Bland av de intagna i anstalt
är för nästan 12 procent utbildningsnivån
okänd i SCB:s register. IÖV-klienterna
har den högsta utbildningsnivån bland de
olika klientgrupperna, men når inte upp till
utbildningsnivån i riket.
Nätverk
Kriminalvården har bedömt att bland IÖV
-klienterna är det vanligast med positiva
nätverk och mer än hälften av skyddstill-
synsklienterna har ett positivt nätverk
kring sig. Bland Kriminalvårdens klienter
är de negativa nätverken eller att inte ha
några nätverk alls vanligast bland de vill-
korligt frigivna och bland anstaltsklienter-
na. Det verkar finnas ett samband att ju
mindre belastade klienterna är desto oftare
finns det ett positivt nätverk att tillgå och
ju mer belastade klienterna är desto fler
verkar ha ett negativt nätverk. Se figur 17
på nästa sida.
36
Figur 17. Andelen med positiva eller negativa nätverk klientgrupp
Multiproblematik
I föregående avsnitt definierades åtta olika
problemområden. Lägst antal problemom-
råden har IÖV-klienterna som i medeltal
har två problem, flest problem har de vill-
korligt frigivna med övervakning som har
3,7 i medeltal. Nedan redovisas fyra dia-
gram som beskriver hur problemen förde-
las inom de olika klientgrupperna och hur
de skiljer sig åt.
Figur 18. Anstaltsklienters problemområden (i procent)
36
37
Figur 19. IÖV-klienters problemområden (i procent)
Figur 20. Skyddstillsynsklienters problemområden (i procent)
38
Figur 21. Villkorligt frigivna klienter med övervakning, problemområden (i procent)
38
39
Intagna i anstalt har ofta en vag koppling
till det omgivande samhället. Utbildnings-
nivån är låg, nästan hälften har högst nio-
årig grundskola/folkskola, cirka en fjärde-
del har en direkt koppling till arbetsmark-
naden. Nästan hälften har en egen bostad
men ungefär 20 procent är mer eller
mindre bostadslösa. Mer än två tredjede-
lar, 70 procent, har missbruksproblem.
Nästan hälften, 44 procent, har en psykisk
sjukdomsdiagnos. Dessutom har klienter-
na ofta mer än ett problem samtidigt.
Två tredjedelar av klienterna som avtjänar
en fängelsepåföljd har en eller flera tidigare
domar till kriminalvårdspåföljd. De vanlig-
aste huvudbrotten är narkotika- och vålds-
brott. Jämförs klienterna med Sveriges be-
folkning är skillnaderna avsevärda på fler-
talet välfärdsområden.
7. Anstaltsklienter
Peter är 29 år och avtjänar på anstalt ett 4-årigt straff bland annat för grovt narkotikabrott,
narkotikasmuggling och misshandel. Han växte upp med sin mor och styvfar och sex år yngre
halvsyster. Styvfadern kunde vara våldsam mot Peters mamma och ibland tog han även ut sin
ilska på Peter. Peter säger sig haft en tidig alkoholdebut som sedan gick över till blandmissbruk
av varierande grad. Framförallt har missbruket i vuxen ålder kretsat kring amfetamin och di-
verse medicinska preparat, i perioder även alkohol.
Peter förekommer sedan tidigare i flera avsnitt i belastningsregistret för liknande brottslighet.
Han har även blivit omhändertagen enligt LVM och avtjänat ett kortare straff på anstalt samt
haft diverse frivårdspåföljder.
Peter gick ut grundskolan och påbörjade en el-teknisk gymnasieutbildning, vilken han hoppade
av till förmån för svartjobb inom byggbranschen. Han fick snart sluta då han misskötte sig
genom att inte dyka upp eller dyka upp onykter. Peter har haft enstaka ströjobb även efter det
men aldrig lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. Detta på grund av flera tidigare domar
men framförallt på grund av bristande skolgång och dålig fysisk hälsa, enligt Peter själv. Peter
menar på att han har en komplicerad fysisk problematik, bland annat problem med magen
samt ryggsmärtor. Den större delen av sitt liv har Peter levt på ekonomiskt bistånd och de sen-
aste åren på aktivitetsersättning.
Peters senaste förhållande har varit skakigt och han saknar för närvarande partner. Han hop-
pas dock att han och hans senaste partner ska kunna hitta tillbaks till varandra. Senaste boen-
det innan Peters anstaltsvistelse var i en stuga på hans mammas kolonilott. Peter har två barn,
de är 11 respektive 9 år gamla och bor med sin mor. Mamman försvårar dock kontakten med
barnen, enligt Peter. Han har tidigare haft kontaktförbud mot barnens mamma. Peter har däre-
mot god kontakt med sin yngre syster, som är den enda som besöker honom nu när han sitter
på anstalt.
40
Figur 22. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland anstaltsklienterna (i procent)
Figur 23. Anstaltsklienterna fördelade efter strafftid (i procent)
Urval
Urvalet avseende anstaltsklienter kom att
bestå av 885 klienter som fördelades enligt
tabellen nedan.
Kön Antal Procent
Kvinnor 62 7
Män 823 93
Summa 885 100
Statiska faktorer
Huvudbrott
De vanligaste huvudbrotten som anstalts-
klienterna är dömda för är narkotikabrott,
24 procent, 21 procent är dömda för
våldsbrott och 13 procent för tillgrepps-
brott, vilket framgår av figur 22 nedan.
Ålder
Medelåldern bland klienterna i anstalt är
38 år och medianåldern 36 år.
40
41
Belastning
Något mer än 11 procent av anstaltklien-
terna har någon gång under de senaste fem
åren varit dömda för relationsbrott. Mer
än hälften, 60 procent, av anstaltklienterna
klienterna har en strafftid som är ett år
eller kortare. Medelstraffiden är ett år, tio
månader och 23 dagar och mediantiden är
nio månader. Se figur 23 på föregående
sida.
Drygt en tredjedel av anstaltsklienterna har
ingen tidigare dom till kriminalvårdspå-
följd, två tredjedelar har en eller flera tidi-
gare domar. Nästan 40 procent har mellan
en och fem tidigare domar och något mer
än en fjärdedel har sex eller fler tidigare
domar, vilket framgår av figur 24. Cirka 40
procent har minst en tidigare anstaltsvis-
telse, något mer än en fjärdedel, 28 pro-
cent, har tidigare haft skyddstillsyn och
åtta procent har tidigare haft IÖV före
aktuell verkställighet.
Nästan hälften har fått sin första dom in-
nan de fyllt 24 år varav en tredjedel innan
de hade fyllt 20 år. Läs mer om ungdomar
och deras tidiga kriminalitet i ungdomsav-
snittet.
Kriminalvårdens underrättelsetjänst bedö-
mer att tre procent av klienterna som var i
anstalt under december 2013 hade en be-
kräftad positiv relation till grov organise-
rad brottslighet enligt EU-definitionen (se
bilaga 3). Definitionen består av 11 krite-
rier varav minst sex ska vara uppfyllda.
Drygt 12 procent har tidigare vårdats en-
ligt LVU, sex procent har vårdats enligt
LVM, drygt fyra procent har vårdats enligt
LPT och drygt två procent har haft sluten
ungdomsvård.
Figur 24. Andelen anstaltsklienter efter antal tidigare domar till kriminalvård
42
Hemvist och medborgarskap
Nästan en tredjedel, saknar fast postadress
eller har en utländsk adress. Fördelas de
som har adress bor 55 procent i något av
storstadslänen, vilket tyder på en liten
överrepresentation i förhållande till folk-
mängden. I övrigt fördelas klienterna un-
gefär efter hur stor folkmängd det är re-
spektive län.
Ungefär 71 procent är svenska medbor-
gare, fem procent är medborgare i något
av de nordiska länderna, tio procent är
medborgare i något europeiskt land, övriga
14 procent är medborgare i länder utanför
Europa, är statslösa eller kommer från nå-
got land som upphört. Cirka sex procent
har utvisning i domen och nästan 13 pro-
cent har behov av tolk.
Dynamiska faktorer
Missbruk
Totalt har 70 procent av anstaltsklienterna
något eller flera former av missbruk. To-
talt har 30 procent inget känt missbruk,
vilket också framgår av figur 25 ovan. Nar-
kotika dominerar missbruket, nästan en
tredjedel av anstaltsklienterna har klassifi-
cerats som narkotikamissbrukare.
Drygt 20 procent av klienterna har under
de tre senaste åren före den aktuella krimi-
nalvårdspåföljden varit i kontakt med den
öppna beroendevården och fem procent
har varit intagna i sluten beroendevård.
Boende
Klienternas bostadssituation före den ak-
tuella verkställigheten bestod huvudsaklig-
en av att nästan hälften, 47 procent, hade
egen bostad eller var sammanboende.
Cirka 23 procent bodde hos föräldrar eller
släktingar, 20 procent var bostadslösa men
hade någon typ av tillfälligt boende och
två procent var bostadslösa och uteliggare
vilket framgår av figur 26 på nästa sida.
Sysselsättning och inkomstkälla
Klienternas huvudsakliga sysselsättning
före verkställigheten var anställning eller
eget företag, totalt 27 procent, 26 procent
var arbetssökande, nio procent var sjuka,
nio procent hade pension, för nio procent
var situationen okänd och 14 procent klas-
sificerades som övrigt. Bland övrigt är det
möjligt att kriminalitet kan vara en syssel-
sättning. De vanligaste inkomstkällorna
före verkställigheten var lön från anställ-
ning eller eget företag, 28 procent, 21 pro-
cent erhöll försörjningsstöd, för 12 pro-
cent var inkomstkällan okänd och 11 pro-
cent fick sjukersättning/pension.
Görs en jämförelse mellan Sveriges be-
folknings inkomstkällor under 2011 och
klienterna i anstalt under 2009-2011 visas
betydande skillnader, vilket framgår av
figur 27 på nästa sida. De största skillna-
derna gäller anknytningen till arbetsmark-
naden. Kriminalvårdens klienter har en
betydligt lägre förvärvsfrekvens och har i
högre utsträckning ekonomiskt bistånd
som försörjningskälla. Det är även en
större andel klienter som saknar inkomst
Figur 25. Fördelning av missbruket bland klienter-
na i anstalt och beroende per drog (i procent)
42
43
och vars inkomstsituation är okänd. Även
andelen som har förtidspension är högre
bland Kriminalvårdens klienter.
Figur 26. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för klienter i anstalt (i procent)
Figur 27. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och klienter i anstalt i genomsnitt 2009-2011(i procent)
44
Familjetyp 2011 Klienter Riket
Make-maka familj (inkl. partnerskap) utan hemmaboende barn 2 17
Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 6 21
Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
4 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) utan hemmaboende barn 0 1
Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
0 1
Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 1 1
Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 3 1
Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 4
Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 7 3
Ensamstående (övriga) 56 32
Okänt 12 0
100 100 Totalt
Tabell 4. Familjesituation 2011 för klienter i anstalt jämfört med riket (i procent)
Drygt 37 procent av klienterna hade hem-
mavarande barn under 18 år. I genomsnitt
handlar det om 0,6 barn per klient varav
klienterna har vårdnaden av 0,4 barn per
klient.
Utbildning
Knappt hälften av klienterna i anstalt, 47
procent, har ingen högre utbildning än
nioårig grundskola, om andelen vars
högsta utbildning är folkskola, grundskola
eller ingen fullföljd utbildning summeras.
Drygt 18 procent har en gymnasieutbild-
ning och sex procent en eftergymnasial
utbildning. Ungefär 12 procent har en yr-
kesutbildning och för 14 procent är utbild-
ningsnivån okänd.
Används SCB:s indelning av utbildnings-
nivå, framgår det av figur 28 att skillnader-
na i utbildningsnivå mellan klienterna och
Sveriges befolkning är betydande. Cirka 45
procent av klienterna har ingen högre ut-
bildning än grundskola/folkskola, motsva-
rande siffra för befolkningen är cirka 20
procent. För utbildningar som är på nivån
treårigt gymnasium eller längre har klien-
terna en betydligt lägre utbildningsnivå.
När det gäller tvåårig gymnasieutbildning
är nivån ganska lika mellan befolkningen
och klienterna. För 12 procent av klienter-
na är utbildningsnivån okänd. Detta kan
exempelvis bero på att klienten har ut-
ländsk bakgrund och har haft sin eventu-
ella skolgång i ett annat land.
Familj
Ungefär 57 procent av klienterna i anstalt
är ogifta, 18 procent är skilda och cirka 12
procent är gifta.
I tabell 4 visas olika familjetyper för klien-
ter som var intagna i anstalt jämfört med
befolkningen i riket. Att vara ensamstå-
ende utan barn är det vanligaste bland kli-
enterna, 56 procent, därefter är situationen
okänd. Bland befolkningen i riket är det
betydligt vanligare att vara i olika familje-
konstellationer tillsammans med make/
sambo.
44
45
Figur 28. Klienter intagna i anstalt utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 (i procent)
Om dessa 12 procent har samma utbild-
ningsnivå som de övriga klienterna i an-
stalt så innebär det att den totala utbild-
ningsnivån är ännu lägre än vad som redo-
visas i figur 28.
Hälsa
Ungefär 12 procent har någon gång under
de tre senaste åren innan verkställigheten
varit inlagd på sjukhus. Nästan en tredje-
del, 28 procent har utryckt oro för den
fysiska hälsan.
De vanligaste diagnoserna som är satta av
Kriminalvårdens organisation för hälsa
och sjukvård är främst sjukdomar i mus-
kulära system och bindväv 30 procent,
symtom och sjukdomar som ej klassifice-
ras annorstädes 25 procent, hudsjukdomar
19 procent, skador och förgiftningar och
vissa andra följder av yttreorsaker 13 pro-
cent, sjukdomar i matsmältningsorganen
13 procent och sjukdomar i nervsystemet
13 procent.
Nästan en fjärdedel av klienterna har varit
i kontakt med den öppna psykiatriska vår-
den under de tre senaste åren före den ak-
tuella kriminalvårdspåföljden och fyra pro-
cent har haft sluten psykiatrisk vård. Un-
gefär en tredjedel har utryckt oro för sin
psykiska hälsa under verkställigheten. Näs-
tan 44 procent har en diagnos satt av Kri-
minalvården för psykiska sjukdomar och
syndrom samt beteendestörningar varav
nio procent är ADHD och cirka 20 pro-
cent har missbruksrelaterade psykiska dia-
gnoser.
Med ohälsotal menas summan av antal
dagar med sjukpenning, dagar med sjuk-
och aktivitetsersättning eller förtidspens-
ion/sjukbidrag, dagar med rehabiliterings-
ersättning och dagar med förebyggande
sjukpenning dividerat med befolkningen
(16-64 år). Anstaltklienternas genomsnitt-
liga ohälsotal var 40 dagar under 2011 vil-
ket är nästan dubbelt så mycket som Sveri-
ges befolkning i genomsnitt, vilka hade
cirka 23 dagar.
För nästan tio procent av klienterna finns
det dokumenterade självmordstankar och
för sju procent av klienterna finns det do-
kumenterade självmordsförsök.
46
Nästan två procent av klienterna har rätt
till eller använder LSS.
Nätverk
Kriminalvården bedömer att 40 procent av
klienterna har ett positivt nätverk kring sig
som kan vara både av professionell karak-
tär och/eller vänner och familj. Ungefär
26 procent har både ett positivt och nega-
tivt nätverk kring sig. Cirka 13 procent har
till övervägande del ett negativt närverk
kring sig, sex procent saknar nätverk och
för cirka 16 procent är situationen okänd
eller kan inte bedömas.
Problemområden
I figur 29 redovisas resultatet av gruppe-
ringen i problemområden (se definition i
tidigare avsnitt) i genomsnitt har klienterna
problem med tre områden samtidigt. Un-
gefär sex procent av anstaltsklienterna har
inga kända problem inom problemom-
rådena. Cirka en tredjedel av klienterna har
en till två problemområden och nästan
hälften har tre till fem problemområden
och 12 procent har sex eller fler problem-
områden.
I figur 30 visas även de vanligaste före-
kommande problemområdena för anstalt-
klienterna i procent. Av diagrammet fram-
går att missbruk, utbildning, försörjning,
psykisk hälsa och kriminalitet är de vanlig-
ast förkommande och minst problem ver-
kar bostadssituationen vara. Att endast en
tredjedel av klienterna har problem med
kriminalitet kan tyckas märkligt, då de har
varit i fängelse. Det beror på att definition-
en av kriminalitet i denna rapport innebär
att klienten ska ha två eller fler tidigare
kriminalvårdspåföljder eller att klienten
varit i sluten ungdomsvård. I denna defi-
Figur 29. Andel anstaltsklienter efter antalet problem
46
47
nition har det inte varit möjligt att ta hän-
syn till exempelvis pro-kriminella värde-
ringar och attityder. Detta är en redovis-
ning på gruppnivå och för enskilda indivi-
der kan det finnas betydande skillnader för
hur allvarliga och ingripande problemen
är.
Figur 30. Problemområden för anstaltsklienterna i Kriminalvården (i procent)
48
Intensivövervakning är ett sätt att verk-
ställa ett utdömt fängelsestraff om högst
sex månader utanför anstalt. I intensivö-
vervakningen ingår ett förbud för den
dömde att vistas utanför bostaden annat
än på särskilt angivna tider och för be-
stämda ändamål som förvärvsarbete, ut-
bildning, vård, nödvändiga inköp och lik-
nande. Efterlevnaden av förbudet kontrol-
leras med elektroniska hjälpmedel (så kal-
lad fotboja). Kriminalvården ansvarar för
utredning av ansökan, beslut om verkstäl-
lighetsformen och verkställigheten av
IÖV. IÖV-klienterna är oftast dömda för
rattfylleri eller våldsbrott. Nästan häften
har ett alkoholmissbruk. Samtliga har ord-
nade boendeförhållanden under sin verk-
ställighet, vilket är en förutsättning för ett
få IÖV. IÖV-klienterna har i högre grad
än övriga klienter en anknytning till arbets-
marknaden, men förvärvsgraden är lägre
än i befolkningen i riket. IÖV-klienterna
har den högsta utbildningsnivån bland
Kriminalvårdens klienter, dock är nivån
betydligt lägre än utbildningsnivån i riket.
De har heller i inte i lika stor omfattning
problem inom flera områden samtidigt,
jämfört med övriga klientgrupper.
8. Klienter som avtjänar fängelsepåföljd med inten-sivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV)
Anders är dömd för grovt rattfylleri till två månaders fängelse och avtjänar sin påföljd med
hjälp av IÖV – intensivövervakning med elektronisk kontroll. Han är 42 år och lever under
relativt ordnade förhållanden, med jobb och sambo, i en mellanstor svensk stad. Anders är
född och uppvuxen i den stad han nu bor. Hans familj bestod under uppväxten av föräldrarna
och två äldre syskon. Han anser sig haft en god uppväxt. Efter gymnasiet läste Anders eko-
nomi på högskolan och påbörjade sedan en kvalificerad yrkesutbildning inom den bransch han
i dag arbetar inom.
När Anders var i början av 30-årsåldern levde han tillsammans med en kvinna med vilken han
hade två barn. I samband med problem i relationen blev det allt vanligare att Anders drack
alkohol till vardags. Ibland bara något glas, ibland, och allt oftare, flera. Så småningom separe-
rade de, vilket Anders upplevde som mycket jobbigt. Han hanterade det framförallt genom att
fly in i sitt arbete och i drickandet.
Trots sitt frekventa drickandet lyckades Anders sköta jobbet men när han var 35 år åkte han
fast för rattfylleri efter att druckit för mycket på en firmafest, den gången dömdes han till bö-
ter. Anders berättar om sin nuvarande dom för grovt rattfylleri och de insikter den har med-
fört. Han påpekar att det bara är ren tur att inget allvarligare har hänt när han har suttit påver-
kad bakom ratten, och ser fram emot att ta itu med sina problem. Anders har fått samtalskon-
takt via företagshälsan och har börjat ta tag i sin periodvisa nedstämdhet. Han får mycket stöd
från sin nuvarande sambo och hans mål är att få en närmre och sundare relation till sina barn.
48
49
Figur 31. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland IÖV-klienter (i procent)
Urval Urvalet avseende IÖV-klienter kom att
bestå av 426 klienter som fördelades enligt
tabellen nedan.
Kön Antal Procent
Kvinnor 56 15
Män 317 85
Summa 373 100
Statiska faktorer
Huvudbrott
Rattfylleri eller grovt rattfylleri är det abso-
lut vanligast brottet som IÖV-klienterna är
dömda för, 44 procent, vilket framgår av
figur 31. Detta skiljer IÖV-klienterna från
andra klientgrupper i Kriminalvården.
Därefter är våldsbrott och narkotikabrott
nästan lika vanliga.
Ålder
Medelåldern bland IÖV-klienterna är 41 år
och medianåldern är 30 år, vilket innebär
att IÖV-klienterna har den högsta medel-
åldern i jämförelse mellan olika kriminal-
vårdspåföljder.
Belastning
Enligt lag är det möjligt verkställa straff
upp till sex månader med elektronisk över-
vakning. Det vanligaste är förhållandevis
korta tider på upp till tre månader. Nästan
hälften av IÖV-klienterna har en strafftid
upp till en månad. Medelstrafftiden är två
månader och sju dagar. Strafftidsfördel-
ningen visas i figur 32 på nästa sida.
Nästan en tredjedel har inte haft några ti-
digare domar till kriminalvård. Nästan 40
procent har varit dömda till kriminal-
vårdspåföljd en gång tidigare. Resterade
cirka 30 procent har minst två domar eller
fler, vilket framgår av figur 33 på nästa
sida.
50
Figur 32. Andelen IÖV-klienter fördelade efter strafftid
Figur 33. Andelen IÖV-klienter efter antal tidigare domar till kriminalvård
50
51
Ungefär en tredjedel av klienterna var 24
år eller yngre vid sin första dom till krimi-
nalvård och en lika stor andel var mellan
35 och 64 år vid första dom. IÖV-
klienterna är oftare äldre när de får sin
första dom jämfört med övriga klientgrup-
per.
Bara ett fåtal av IÖV-klienterna har vår-
dats enligt LPT, LRV, LVM, LSU. Cirka
sex procent har någon gång vårdats enligt
LVM.
Hemvist och medborgarskap
Ungefär 48 procent av IÖV-klienterna
kommer från något av storstadslänen vil-
ket innebär att dessa län är underrepresen-
terade i förhållande till folkmängden.
Nästan 88 procent är svenska medborgare
två procent är från Norden, fem procent
från Europa och övriga är från andra
världsdelar. Ingen har utvisning i domen.
Cirka fyra procent har behov av tolk.
Dynamiska faktorer
Missbruk
Med tanke på att mer än 40 procent av
IÖV-klienterna är dömda för rattfylleri är
det kanske inte förvånande att det finns ett
missbruk med i bilden. Totalt har 61 pro-
cent av IÖV-klienterna något eller flera
former av missbruk. Totalt har 39 procent
inget känt missbruk, vilket också framgår
av figur 34, till höger. Missbruksbilden
skiljer sig åt jämfört med andra påföljder,
bland IÖV-klienterna dominerar alkohol-
missbruket.
Boende
En förutsättning för att erhålla IÖV är att
det finns ordnade bostadsförhållanden
vilket figur 35 visar att så är fallet. 76 pro-
cent har en egen bostad eller är samman-
boende, 16 procent bor hos föräldrar eller
släktingar.
Sysselsättning och inkomstkälla
Den huvudsakliga sysselsättningen före
verkställigheten för IÖV-klienterna var
anställning med 38 procent, arbetssökande
med 15 procent, pension med 12 procent,
nio procent var sjuka och åtta procent var
sysselsatta med någon typ av arbetsförbe-
redande insats och sju procent hade eget
företag.
Den vanligaste försörjningskällan bland
IÖV-klienterna innan verkställigheten var
lön från anställning eller eget företag 45
procent, försörjningsstöd 16 procent och
sjukersättning nio procent.
Figur 34. Fördelning av missbruket bland IÖV-klienterna och beroende per drog (i procent)
52
Vid en jämförelse mellan Sveriges befolk-
nings inkomster under 2011 och IÖV-
klienternas huvudsakliga inkomstkälla i
genomsnitt under 2009-2011 finns det be-
tydande skillnader, vilket framgår av figur
36 nedan.
De största skillnaderna gäller anknytning-
en till arbetsmarknaden, klienterna har en
lägre förvärvsfrekvens och i högre grad
har försörjningsstöd som försörjningskälla.
Det är även en större andel klienter som
saknar inkomst. Av Kriminalvårdens olika
kategorier av klienter så har IÖV-
klienterna den högsta förvärvsfrekvensen.
Figur 36. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och IÖV-klienter i Kriminalvården i genomsnitt (i procent)
Figur 35. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för IÖV-klienter (i procent)
52
53
Utbildning
Ungefär 24 procent av IÖV-klienterna
hade högst nioårig grundskoleutbildning
eller sjuårig folkskola som högsta genom-
förda utbildning. Drygt fem procent har
ingen fullföljd utbildning. Drygt 24 pro-
cent hade en gymnasieutbildning och 15
procent en yrkesutbildning. Drygt tio pro-
cent har en eftergymnasial utbildning.
Används SCB:s indelning av utbildnings-
nivå, framgår det av figur 37 att skillnader-
na i utbildningsnivå mellan IÖV-klienterna
och Sveriges befolkning är betydande.
Drygt en tredjedel av klienterna har ingen
högre utbildning än grundskola/folkskola,
motsvarande siffra för befolkningen är
cirka 20 procent. För utbildningar på ni-
vån treårigt gymnasium eller längre har
klienterna en betydligt lägre utbildnings-
nivå. Det är en högre andel med tvåårigt
gymnasieutbildning bland klienterna jäm-
fört med befolkningen. IÖV-klienterna
har den högsta utbildningen bland Krimi-
nalvårdens klienter på gruppnivå.
Hälsa
Ungefär 12 procent av klienterna har un-
der de tre senaste åren före verkställighet-
en någon gång varit inlagd på sjukhus.
Cirka 22 procent har utryckt oro för den
fysiska hälsan under verkställigheten. En
femtedel av IÖV-klienterna har varit i
kontakt med den öppna psykiatriska vår-
Familjetyp Klienter Riket
Make-maka familj (inkl. partnerskap) utan hemmaboende barn 6 17
Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 8 21
Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
3 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 6 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
2 1
Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 1
Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 2 1
Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 5 4
Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 6 3
Ensamstående (övriga) 57 32
Okänt 3 0
Totalt 100 100
Tabell 5. Familjesituation 2011 för IÖV-klienter jämfört med riket (i procent)
Familj
Cirka 62 procent av klienterna är ogifta, 17
procent är gifta och 16 procent är skilda.
I tabell 5 visas olika familjetyper för klien-
ter som haft IÖV jämfört med befolkning-
en i riket. Att vara ensamstående utan barn
är det är vanligast bland klienterna 57 pro-
cent, näst vanligast är att vara make-maka
familj med minst ett hemmavarande barn
under 18 år. Bland befolkningen i riket är
det betydligt vanligare att vara i olika fa-
miljekonstellationer tillsammans med
make/sambo.
Cirka 30 procent av klienterna hade hem-
mavarande barn under 18 år. I genomsnitt
hade klienterna 0,6 barn per klient och
vårdnaden om 0,4 barn i genomsnitt
54
den och en procent har vårdats inom den
slutna psykiatrin. Cirka 14 procent har ut-
tryckt oro för den psykiska hälsan under
verkställigheten.
Med ohälsotal menas summan av antal
dagar med sjukpenning, dagar med sjuk-
och aktivitetsersättning eller förtidspens-
ion/sjukbidrag, dagar med rehabiliterings-
ersättning och dagar med förebyggande
sjukpenning dividerat med befolkningen
(16-64 år). IÖV-klienternas ohälsotal var
48 dagar under 2011 vilket är dubbelt så
mycket som Sveriges befolkning, vilka
hade cirka 23 dagar.
För två procent av klienterna så finns det
dokumenterat att klienten utryckt själv-
mordstankar och för drygt en procent
finns det dokumenterade självmordsför-
sök.
Cirka en procent av IÖV-klienterna har
rätt till eller använder stöd enligt lagen om
särskilt stöd och särskild service (LSS, se
definition i ett tidigare avsnitt).
Nätverk
Kriminalvården bedömer att 71 procent av
IÖV-klienterna har ett positivt nätverk
kring sig som kan vara både av profession-
ell karaktär och/eller bestå vänner och
familj. Ungefär 14 procent har både ett
positivt och negativt nätverk kring sig.
Cirka tre procent har till övervägande del
ett negativt närverk kring sig, två procent
saknar nätverk och för cirka tio procent är
situationen okänd eller kan inte bedömas.
Problemområden
I figur 38 redovisas resultatet av gruppe-
ringen i problemområden (se definition i
tidigare avsnitt) i genomsnitt har IÖV-
klienterna problem med två områden sam-
tidigt, vilket är lägre än för övriga grupper
i Kriminalvården. Nästan 15 procent av
IÖV-klienterna har inga kända problem
inom problemområdena. Något mer än
hälften av klienterna har ett till två pro-
blemområden, ungefär en tredjedel har tre
till fem problemområden och två procent
har sex eller fler problemområden. IÖV-
klienterna har jämfört med övriga grupper
som redovisas i rapporten en mindre om-
fattande problembild och på en lägre nivå.
De vanligaste förkommande problemom-
råden är missbruk och försörjning.
Figur 37. IÖV-klienters utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning 2011 (i procent )
54
55
Figur 39. Problemområden för IÖV-klienterna i Kriminalvården (i procent)
Figur 38. Andel IÖV-klienter efter antalet problem
56
Skyddstillsyn är en påföljd som innebär
kriminalvård i frihet med övervakning.
Skyddstillsyn pågår under en prövotid om
tre år. Övervakningen upphör normalt
efter ett år om inte den dömde av särskilda
skäl anses vara i behov av förlängd över-
vakning. Skyddstillsynen kan kombineras
med kontraktsvård, där domstolen före-
skriver att den dömde skall följa en sär-
skild behandlingsplan. Denna påföljds-
form är främst avsedd för drogmissbru-
kare där det finns ett klart samband mellan
missbruk och brott och där den dömde
skall dömas till fängelse. Skyddstillsynen
kan också kombineras med samhällstjänst,
som innebär att den dömde skall utföra
oavlönat arbete i lägst 40 och högst 240
timmar. Arbetet utförs oftast för någon
ideell förening och skall inte inkräkta på
den normala arbetsmarknaden.
De vanligaste huvudbrotten för klienter
dömda till skyddstillsyn är narkotika-, våld-
och tillgreppsbrott. Mer än hälften har
inga tidigare domar till kriminalvård. Kli-
enterna är ofta unga och är dömda till kri-
minalvårdspåföljd för första gången. Un-
gefär tre fjärdedelar är missbrukare och
narkotika är den vanligaste drogen. Många
klienter har varit i kontakt med beroende-
vården innan domen till skyddstillsyn. Kli-
enterna har en låg förvärvsfrekvens och en
svag anknytning till arbetsmarknaden. Un-
gefär hälften av klienterna har ingen högre
utbildning än grundskola/folkskola. Cirka
40 procent har varit i kontakt med den
psykiatriska öppenvården. Jämförs klien-
terna med Sveriges befolkning är skillna-
derna avsevärda på flertalet välfärdsområ-
den.
9. Klienter dömda till skyddstillsyn
Anna är dömd för narkotikabrott till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan
(kontraktsvård) på grund av sitt narkotikamissbruk. Hon är 39 år och lever på sin sjukersätt-
ning men sysslar även med viss hobbyverksamhet. Tidigare har Anna blivit dömd till dagsbö-
ter för snatteri och för ringa narkotikabrott och hon hade sedan tidigare skyddstillsyn som nu
blev förlängd. Hon bor för tillfället oftast hos sin partner och ibland hos sin syster med familj.
Anna berättar att hennes föräldrar separerade när hon var 4 år, sedan bodde hon med sin
mamma och mammans nya man. Anna har inte haft mycket kontakt med sin pappa och har
nuförtiden endast sporadisk kontakt med sin mamma då deras relation är komplicerad, enligt
Anna. Första gången Anna använde narkotika var hon 14 år gammal.
Efter högstadiet var Anna väldigt skoltrött. Hon började gymnasiet men hoppade snabbt av
och fick några praktikplatser innan hon så småningom började arbetade extra på café och re-
staurang. Då hon fortsatte bruka narkotika och övergick mer och mer till amfetamin blev det
allt svårare att klara arbetet.
Det tog några år innan hon utvecklade ett missbruk men i slutet av tonåren hade hon fastnat
för amfetamin, så småningom övergick det till att hon även injicerande. Efter några år ådrog
sig Anna kronisk hepatit C, något som hon berättar har orsakat mycket problem med bland
annat trötthet och ont i kroppen, som hon sedan har försökt motverka genom att ta ytterligare
droger. Anna har också oroat sig mycket för konsekvenser av sjukdomen längre fram i livet
56
57
även om hon har genomgått behandling för den och inte känner av något idag, utöver viss
trötthet som hon kopplar till sjukdomen. Anna har vissa fysiska besvär från tidigare miss-
handel. Bland annat har det påverkat hennes utseende, vilket hon nämner är något som plågar
henne mycket. Genom sitt bruk fick Anna kontakter och för att finansiera missbruket började
hon sälja själv. Hon har försökt sluta med droger tidigare och har bland annat vistats på be-
handlingshem, men har aldrig lyckats lämna drogerna helt bakom sig. Anna menar att många
av hennes vänner brukade eller missbrukade narkotika, vilket försvårade hennes försök att
hålla sig drogfri.
Annas partner har tidigare missbrukat men hon menar att han numera är nu nykter. Anna har
inga egna barn men hennes partner har ett sedan tidigare som dock bor hos mamman. Anna
hyser hopp inför framtiden. Tanken är att hon ska gå klart sin behandling, flytta ihop med sin
fästman och se hur hennes hobbyverksamhet utvecklas.
Lucas är 19 år och dömd för misshandel till skyddstillsyn. Han bor hos sin pappa med far-
mor och studerar för närvarande på gymnasienivå. När Lucas var yngre bodde han hos sin
pappa, dennes fru och deras två barn – Lucas halvsyskon. Enligt Lucas var hans uppväxt
ganska bra, men när han gick i mellanstadiet skilde sig pappan och halvsyskonen flyttade med
sin mamma till en annan stad. Lucas egen mor har varit frånvarande så länge han kan minnas.
Lucas har gått ut grundskolan, om än något försenat. Han påbörjade gymnasiestudier med
anpassad studiegång och har bland annat fått praktisera på restaurang. Enligt egen utsago var
Lucas väldigt tillbakadragen tidigt i grundskolan och blev ofta retad. När han blev äldre blev
han också fysiskt större än sina skolkamrater och de vågade inte retas lika mycket eftersom
han då kunde slå tillbaka. Lucas mådde inte särskilt bra i skolan, han kände sig ofta orolig och
utanför men fick chansen att umgås med ett gäng killar om han utförde vissa uppgifter åt dem.
Uppgifterna gick mest ut på att skrämma andra och att hjälpa till i bråk. Lucas och hans kom-
pisar brukade också dricka en hel del alkohol på fester och i smyg på fritidsgårdar. Socialtjäns-
ten erbjöd sitt stöd men Lucas pappa ville inte ta emot deras hjälp.
Tidigare har Lucas fått en LVU-placering på grund av sina problem med tendenser till bråk
och när hans pappa ett tag inte orkade med honom fick han istället bo hos sin faster och hen-
nes man. Han började lägga ner flera timmar om dagen på datorspelande, istället för att umgås
med kompisar. Att dricka alkohol är snarare något han har gjort för att det har förväntats av
honom när han umgåtts med folk, menar Lucas. Lucas hade under sin LVU-placering hela
tiden god kontakt med sin farmor och till sist kunde han flytta hem till sin pappa och farmor
igen. I och med hemkomsten började Lucas än en gång umgås med sina gamla kompisar och
dricka igen. Den misshandel han nu är dömd för skedde när Lucas var 18 år och enligt honom
själv när han var full och på begäran av en vän. Vännen hade tidigare haft problem med en
viss person och vid ett tillfälle var de alla samlade på en fest. Vännen och den personen bör-
jade bråka och vännen bad om Lucas hjälp. Lucas klev in, fick ner killen på golvet och spar-
kade honom.
Lucas har fortfarande problem med att kontrollera sin ilska men går i samtal på ett beroende-
center där han ska få hjälp att bearbeta sin aggressivitet. Han tycker också att det hjälper att
hålla sig upptagen och att träna och han trivs bra med sin praktikplats.
58
Figur 40. Fördelning per brottskategori bland skyddstillsynsdömda (i procent)
Urval
Urvalet avseende klienter dömda till
skyddstillsyn består av 741 klienter som
fördelades enligt tabellen nedan.
Kön Antal Procent
Kvinnor 133 18
Män 608 82
Summa 741 100
Statiska faktorer
Huvudbrott
De vanligaste brotten bland de skyddstill-
synsdömda är, som framgår av diagram-
met nedan, narkotikabrott, våldsbrott och
tillgreppsbrott vilka tillsammans utgör näs-
tan två tredjedelar av huvudbrotten.
Ålder
Medelåldern är 34 år och medianåldern är
30 år.
Belastning
Skyddstillsyn tillhör den påföljd där det
finns flest förstagångsdömda och dessa är
ofta unga personer. Något mer än hälften,
56 procent, har inga tidigare domar till kri-
minalvård, 13 procent har en tidigare dom,
sju procent har två tidigare domar och 11
procent har tre till fem tidigare domar.
Övriga 13 procent har fler än sex tidigare
domar, vilket framgår av figur 41.
Ungefär sex procent av de som har varit
dömda till skyddstillsyn har under de sen-
aste fem åren dömts för relationsbrott.
Drygt 57 procent var 24 år eller yngre vid
sin första dom till kriminalvård, varav
cirka 36 procent var under 21 år. Ungefär
18 procent hade tidigare vistats på anstalt,
cirka 21 procent hade tidigare haft skydds-
tillsyn och fyra procent hade haft IÖV.
Cirka fem procent har vårdats enligt LPT,
fem procent har vårdats enligt LVM och
drygt tio procent har vårdats enligt LVU.
58
59
Figur 41. Andelen skyddstillsynsklienter i Kriminalvården efter antal tidigare domar till kriminalvård
Hemvist och medborgarskap
Av de som är dömda till skyddstillsyn bor
nästan 56 procent i något av storstadslä-
nen. I storstadslänen bor cirka 52 procent
av Sveriges befolkning, vilket innebär en
viss överrepresentation av klienter från
någon av dessa. I övrigt finns i stort sett
en överenstämmelse mellan antalet invå-
nare per län och antalet dömda till skydds-
tillsyn. Nästan 90 procent av skyddstill-
synsklienterna är svenska medborgare och
ingen har utvisning i domen. Cirka tre pro-
cent av klienterna bedöms ha behov av
tolk.
Dynamiska faktorer
Missbruk
Totalt har 76 procent av dem som är
dömda till skyddstillsyn något eller flera
former av missbruk. Ungefär en fjärdedel,
24 procent har inget känt missbruk, vilket
framgår av figur 42.
Nästan 43 procent av klienterna har under
de senaste tre åren innan den aktuella kri-
minalvårdspåföljden varit i kontakt med
den öppna beroendevården och något mer
än 11 procent har varit intagen för sluten
beroendevård under samma tidsperiod.
Figur 42. Fördelning av missbruket bland skyddstillsynsdömda och beroende per drog (i procent)
60
Figur 43. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens skyddstillsynsklienter (i procent)
Sysselsättning och inkomstkälla
Drygt 24 procent av skyddstillsynsklienter-
na var arbetssökande innan den aktuella
kriminalvårdspåföljden, drygt 22 procent
hade en anställning, åtta procent gick nå-
gon form av utbildning, tio procent var
sjuka, åtta procent var i någon form av
behandling, sex procent var i en arbetsför-
beredande insats och sex procent var
pensionärer. Den vanligaste huvudsakliga
försörjningskällan före verkställigheten var
försörjningsstöd, 28 procent, och näst
vanligast var lön från anställning eller eget
företag, vilket var fallet för 25 procent av
klienterna.
Görs en jämförelse mellan Sveriges be-
folknings inkomstkällor under 2011 och
skyddstillsynsklienternas huvudsakliga in-
komstkälla under 2009-2011 är det bety-
dande skillnader vilket framgår av figur 44.
De största skillnaderna gäller anknytning-
en till arbetsmarknaden, klienterna har en
betydligt lägre förvärvsfrekvens och har i
högre utsträckning försörjningsstöd som
försörjningskälla.
Familj
Nästan 78 procent av klienterna har ett
civilstånd som ogift, vilket kan jämföras
med Sveriges befolkning där andelen
ogifta är 47 procent. I tabell 6 visas olika
familjetyper för klienter som hade skydds-
tillsyn jämfört med befolkningen i riket.
Att vara ensamstående utan barn är vanlig-
ast bland klienterna, något mer än hälften,
näst vanligast är att vara ensamstående
mor med minst ett hemmavarande barn
under 18 år eller make-maka med minst ett
hemmavarande barn under 18 år. Bland
befolkningen i riket är det betydligt vanli-
gare att vara i olika familjekonstellationer
tillsammans med make/sambo.
Boende
Mer än hälften av klienterna, 55 procent,
har en egen bostad eller är sammanboende
och en fjärdedel bor hos föräldrar/
släktingar vilket också framgår av figur 43.
Ungefär fyra procent är bostadslösa varav
tre procent hade en tillfällig bostad och
nio procent bor på institution eller är i fa-
miljevård.
60
61
Familjetyp 2011 (i procent) Klienter Riket
Make-maka familj (inkl. partnerskap) utan hemmaboende barn 2 17
Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år
8 21
Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
4 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) utan hemmaboende barn 0 1
Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år
5 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
1 1
Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 1
Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 3 1
Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 6 4
Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
8 3
Ensamstående (övriga) 58 32
Okänt 1 0
Totalt 100 100
Tabell 6. Familjesituation 2011 för skyddstillsynsklienter jämfört med riket (i procent)
Utbildning
Cirka nio procent av skyddstillsynsklien-
terna har ingen fullföljd utbildning. För
cirka 11 procent av populationen är utbild-
ningsnivån okänd. Ungefär 41 procent har
högst nioårig grundskola eller sjuårig folk-
skola som högsta utbildning. Cirka 22 pro-
cent har en gymnasieutbildning, nio pro-
cent har en yrkesutbildning och sex pro-
cent har en eftergymnasial utbildning.
Cirka en procent har gått i särskola.
Figur 44. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och Kriminalvårdens skyddstillsynsklienter i genomsnitt (i procent)
Cirka 33 procent av klienterna hade hem-
mavarande barn under 18 år. Antalet barn
per klient var 0,6 varav klienterna har
vårdnaden om 0,4 barn per klient i genom-
snitt.
62
Används SCB:s indelning i utbildnings-
nivå, framgår det av figur 45 (ovan) att
skillnaderna i utbildningsnivå mellan
skyddstillsynsklienterna och Sveriges be-
folkning är betydande. Ungefär hälften av
klienterna har ingen högre utbildning än
grundskola/folkskola, motsvarande siffra
för befolkningen är cirka 20 procent. Ut-
bildningar som innebär treårigt gymna-
sium eller längre är det också betydande
skillnader, där klienterna har en betydligt
lägre utbildningsnivå.
Hälsa
Ungefär 14 procent har varit inlagda på
sjukhus under de tre senaste åren före den
aktuella verkställigheten. Ungefär en fjär-
dedel av klienterna har under verkställig-
heten uttryckt oro för sin fysiska hälsa.
Cirka 40 procent av skyddstillsynsklienter-
na har under de senaste tre åren före den
aktuella påföljden varit i kontakt med psy-
kiatrisk öppenvård och cirka åtta procent
har varit i kontakt med sluten psykiatrisk
vård. Hos 11 procent finns det dokumen-
terade självmordstankar och sex procent
har gjort självmordsförsök.
Med ohälsotal menas summan av antal
dagar med sjukpenning, dagar med sjuk-
och aktivitetsersättning eller förtidspens-
ion/sjukbidrag, dagar med rehabiliterings-
ersättning och dagar med förebyggande
sjukpenning dividerat med befolkningen
(16-64 år). Skyddstillsynsklienternas ohäl-
sotal var 51 dagar under 2011 vilket är mer
än dubbelt så mycket som Sveriges befolk-
ning, vilka hade cirka 23 dagar.
Något mer än fyra procent av skyddstill-
synsklienterna har rätt till eller använder
stöd eller enligt lagen om särskilt stöd och
särskild service (LSS) (se definition tidigare
avsnitt).
Nätverk
Kriminalvården har bedömt att något mer
än hälften av klienterna, 53 procent, till
övervägande del har ett positivt nätverk
kring sig vilket kan vara av professionell
karaktär eller och av mer privat karaktär
som vänner och familj. Cirka 25 procent
har både ett positivt och ett negativt nät-
verk kring sig. Ungefär sju procent har till
övervägande del ett negativt nätverk kring
sig och fyra procent har inget nätverk alls.
Figur 45. Skyddstillsynsklienternas utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning (16-70 år) 2011 (i procent)
62
63
För resterande 11 procent är situationen
okänd.
Problemområden
I figur 46, nedan, redovisas resultatet av
grupperingen i åtta problemområden (se
definition i tidigare avsnitt). I genomsnitt
har skyddstillsynsklienterna problem med
3,1 områden samtidigt. Cirka tre procent
av klienterna har inga kända problem
inom problemområdena. En tredjedel av
klienterna har ett till två problemområden,
nästan två tredjedelar har tre till fem pro-
blemområden. Fem procent har sex eller
fler problemområden.
I figur 47, på nästa sida, visas de vanligast
förekommande problemområdena för
skyddstillsynsklienterna. I figur 47 (nästa
sida) framgår att missbruk, psykisk hälsa,
försörjning och utbildning är de vanligast
förkommande problemområdena och
minst problem verkar bostadssituationen
innebära. Detta är en redovisning på
gruppnivå och för enskilda individer så
kan det finnas betydande skillnader för hur
allvarliga och ingripande dessa problem är.
Figur 46. Andel skyddstillsynsklienter efter antalet problem
64
Figur 47. Problemområden för skyddstillsynsklienterna i Kriminalvården (i procent)
64
65
Den som avtjänat fängelsestraff på viss tid
ska som regel friges villkorligt när två tred-
jedelar av tiden, dock minst en månad, har
avtjänats. För den som villkorligt friges
gäller en prövotid som motsvarar den
strafftid som återstår vid frigivningen,
dock minst ett år. Under prövotiden kan
den frigivne ställas under övervakning. Vid
villkorlig frigivning har klienten en viss tid
som inte har verkställts i anstalt, så kallad
straffåterstod. Vid misskötsamhet under
prövotiden kan straffåterstoden förverkas
och klienten på nytt tas in i anstalt, anting-
en genom beslut av övervakningsnämnd
eller genom ny dom.
De villkorligt frigivna är den grupp klien-
ter som är mest belastad, endast fyra pro-
cent har ingen tidigare kriminalvårdspå-
följd. De vanligaste huvudbrotten är vålds-
eller narkotikabrott. Ungefär tre fjärdede-
lar är missbrukare och någon form av nar-
kotika är den vanligaste drogen. Cirka en
tredjedel av klienterna har varit i kontakt
med beroendevården. Klienterna har en
låg förvärvsfrekvens, en svag anknytning
till arbetsmarknaden och ekonomiskt bi-
stånd är den vanligaste försörjningskällan.
Över hälften av klienterna har ingen högre
utbildning än grundskola/folkskola. Hälf-
ten har under tiden i Kriminalvården fått
diagnosen psykiska störningar och
syndrom samt beteendestörningar Jämförs
klienterna med Sveriges befolkning är
skillnaderna avsevärda på flertalet välfärds-
områden.
10. Villkorligt frigivna klienter med övervakning
Harry är 54 år och villkorligt frigiven efter att ha dömts till sju års fängelse för grovt narkoti-
kabrott, olaga hot, bedrägeri och häleri med mera. Han är ogift och har en vuxen son som han
aldrig träffar. De senaste åren har Harry levt tillsammans med en kvinna. Han har sporadisk kon-
takt med sin yngre bror och dennes barn samt god kontakt med sin mor. Enligt Harry var hans
uppväxt bra om än något materiellt torftig. Hans pappa dog när han var i tonåren. Harry gick ut
folkskolan och började i tonåren extraknäcka på ett lager. I övrigt har han aldrig haft en fast an-
ställning utan spenderat större delen av sitt vuxna liv på anstalt eller behandlingshem.
Redan i unga år började Harry bruka alkohol, senare i tonåren gick han över till mestadels amfeta-
min. Han har även utvecklat ett cannabisbruk och försöker numera att avstå från alkoholen, som
han upplever gör honom aggressiv och orsakar problem i hans tillvaro. Harry förekommer i tiota-
let avsnitt i belastningsregistret och har flera tidigare domar, framförallt för narkotikabrott och
tillgreppsbrott samt våldsbrott. Han har också varit dömd ett flertal tillfällen för bedrägeri genom
sin inblandning i falska annonser på internet. Det finns skulder hos kronofogden men Harry vet
inte exakt hur mycket de ligger på.
Harry har hepatit B och C och genomgår behandling för detta. I övrigt har han problem med
tarmbråck och diabetes vilket förvärras av att han har problem med övervikt. Viss hjälp med sin
fysiska hälsa har han fått på anstalt, men Harry upplever att det är för mycket prat om att sluta
med drogerna. I nuläget är Harry förtidspensionerad och har inga planer på missbruksvård då han
inte anser sin livsstil vara något större problem. Han säger att hälsan kunde vara värre och att det
säkert vore vettigt att sluta men att han hellre njuter av livet än att späka sig.
66
Figur 48. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland villkorligt frigivna i Kriminalvården (i procent)
Urval
Urvalet avseende villkorligt frigivna klien-
ter består av 368 klienter som fördelades
enligt tabellen nedan.
Kön Antal Procent
Kvinnor 22 6
Män 346 94
Summa 368 100
Statiska faktorer
Huvudbrott
De dominerande brotten som de villkor-
ligt frigivna är dömda för är våldsbrott,
narkotikabrott och tillgreppsbrott, vilket
framgår av figur 48 nedan.
Ålder
I genomsnitt är de villkorligt frigivna kli-
enterna 36 år och medianåldern är 33 år.
Belastning
Cirka 11 procent av klienterna har någon
gång under de senaste 5 åren varit dömda
för relationsbrott. De villkorligt frigivnas
strafftider visas i figur 49 (på nästa sida).
Medelstrafftiden är ett år och sex månader
och medianstrafftiden är nästan 11 måna-
der.
Som framgår av figur 50 är andelen första-
gångsdömda förhållandevis liten, nära fyra
procent. Det är vanligast att klienterna har
mellan tre till fem tidigare domar, för näst-
an 27 procent är detta fallet. Var femte
klient har fler än tio tidigare domar till kri-
minalvårdsvårdspåföljd.
Nästan hälften av de villkorligt frigivna
klienterna var under 21 år vid sin första
dom. Ungefär 98 procent av de villkorligt
frigivna har tidigare varit i anstalt. Cirka 37
procent har tidigare haft skyddstillsyn och
nio procent har någon gång haft elektro-
nisk intensivövervakning (IÖV). Cirka fyra
procent har vårdats enligt LPT, cirka sex
procent har vårdats enligt LVM, 17 pro-
cent enligt LVU och drygt fyra procent har
haft sluten ungdomsvård innan den aktu-
ella verkställigheten.
66
67
Hemvist och medborgarskap
Om de klienter som inte har fast adress
eller utländsk adress exkluderas i beräk-
ningen så bor cirka 57 procent av de som
ha frigivits villkorligt i något av storstads-
länen. Det kan jämföras med att cirka 52
procent av befolkningen (i åldern 16-70 år)
bor i något av storstadslänen.
Drygt 80 procent av klienterna är svenska
medborgare, fyra procent är medborgare i
något av de andra nordiska länderna. Cirka
fyra procent kommer från något annat
europeiskt land och övriga kommer från
andra världsdelar. Knappt två procent av
de villkorligt frigivna har behov av tolk.
Dynamiska faktorer
Missbruk
Totalt hade 71 procent av de villkorligt
frigivna något eller flera former av miss-
bruk. Endast 29 procent hade inget känt
missbruk, vilket framgår av figur 51 på
nästa sida
Ungefär en tredjedel av klienterna har varit
i kontakt med den öppna beroendevården
någon gång under de tre senaste åren före
den aktuella kriminalvårdspåföljden och
11 procent har varit inskriven i sluten be-
roendevård.
Figur 49. Andelen villkorlig frigivna klienter med övervakning fördelade efter strafftid
Figur 50. Andelen villkorligt frigivna efter antal tidigare domar till kriminalvård
68
Boende
Nästan hälften av klienterna (45 procent)
har en egen bostad eller är sammanboende
och 29 procent bor hos föräldrar/
släktingar, vilket framgår av figur 52. Un-
gefär nio procent är bostadslösa men har
en tillfällig bostad och cirka åtta procent
bor på institution/familjehem eller i en
träningslägenhet.
Sysselsättning och inkomstkälla
Den huvudsakliga sysselsättningen för de
villkorligt frigivna innan den aktuella kri-
minalvårdspåföljden var i första hand ar-
betssökande, 31 procent. 15 procent hade
anställning, 14 procent hade så kallad övrig
sysselsättning, för 11 procent var situation-
en okänd och nio procent hade pension.
Den vanligaste försörjningskällan bland de
villkorligt frigivna innan verkställigheten
var försörjningsstöd (30 procent), lön från
anställning eller eget företag (20 procent),
okänt (14 procent) och sjukersättning (10
procent).
Vid en jämförelse mellan Sveriges befolk-
nings inkomster under 2011 och villkorligt
frigivnas huvudsakliga inkomstkälla under
2009-2011 är det betydande skillnader,
vilket framgår av figur 53 på nästa sida.
De största skillnaderna gäller anknytning-
en till arbetsmarknaden, klienterna har en
betydligt lägre förvärvsfrekvens och har i
högre grad försörjningsstöd som försörj-
ningskälla och dessutom är det en större
andel klienter som helt saknar inkomst.
Figur 51. Fördelning av missbruket bland villkorligt frigivna och beroende per drog (i procent)
68
69
Figur 53. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges befolkning (16-70 år) och villkorligt frigivna klienter i Kriminalvården i genomsnitt (i procent)
Familj
Cirka 72 procent av klienterna är ogifta, 15
procent är skilda och nio procent är gifta.
I tabell 7 visas olika familjetyper för klien-
ter som var villkorligt frigivna jämfört med
befolkningen i riket. Att vara ensamstå-
ende utan barn är vanligast bland klienter-
na, dessa utgör nästan två tredjedelar, 66
procent. Näst vanligast är att vara ensam-
stående mor med minst ett hemmavarande
barn under 18 år. Bland befolkningen i
riket är det betydligt vanligare att vara i
olika familjekonstellationer tillsammans
med make/sambo.
Cirka 38 procent av klienterna hade hem-
mavarande barn under 18 år. I genomsnitt
hade klienterna 0,6 barn per klient och
varje klient hade vårdnaden om i genom-
snitt 0,3 barn.
Figur 52. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för villkorligt frigivna klienter (i procent)
70
Utbildning
Ungefär 46 procent av de villkorligt fri-
givna har högst nioårig grundskoleutbild-
ning eller sjuårig folkskola som högsta ge-
nomförda utbildning. Drygt 15 procent
har ingen fullföljd utbildning. Drygt 20
procent har en gymnasieutbildning och
åtta procent en yrkesutbildning. Drygt två
procent har en eftergymnasial utbildning.
Används SCB:s indelning i utbildnings-
nivå, framgår det av figur 54 att skillnader-
na i utbildningsnivå mellan de villkorligt
frigivna klienterna och Sveriges befolkning
är betydande. Cirka 60 procent av klienter-
na har ingen högre utbildning än grund-
skola/folkskola, motsvarande siffra är för
befolkningen är cirka 20 procent. Utbild-
ningar som är treårigt gymnasium eller
längre har klienterna en betydligt lägre ut-
bildningsnivå än befolkningen i stort.
Familjetyp 2011 Klienter Riket
Make-maka familj (inkl. partnerskap) utan hemmaboende barn 2 17
Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 5 21
Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
6 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) utan hemmaboende barn 0 1
Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 3 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
1 1
Ensamstående far med minst ett hemmaboende barn under 18 år 1 1
Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 3 1
Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 2 4
Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 7 3
Ensamstående (övriga) 66 32
Okänt 3 0
Totalt 100 100
Tabell 7. Familjesituation 2011 för villkorligt frigivna klienter jämfört med riket (i procent)
Figur 54. Villkorligt frigivna klienters utbildningsnivå jämfört med Sveriges befolkning 2011 (i procent )
70
71
Hälsa
Ungefär 11 procent av klienterna har un-
der de tre senaste åren före verkställighet-
en någon gång varit inlagda på sjukhus. En
fjärdedel har utryckt oro för den fysiska
hälsan under verkställigheten. De vanlig-
aste diagnoserna som är satta i Kriminal-
vården är sjukdomar i det muskulära syste-
met och bindväv (30 procent), symptom,
sjukdomstecken och onormala fynd som
ej klassificeras annorstädes (21 procent),
och hudsjukdomar (19 procent).
En tredjedel av de villkorligt frigivna klien-
terna har varit i kontakt med den öppna
psykiatriska vården och fyra procent har
vårdats inom den slutna psykiatrin. Cirka
38 procent har uttryckt oro för den psy-
kiska hälsan under verkställigheten. Hälf-
ten, 50 procent, har under tiden i Krimi-
nalvården fått diagnosen psykiska stör-
ningar och syndrom samt beteendestör-
ningar, varav 26 procent är missbruksrela-
terade psykiska diagnoser och drygt 12
procent ADHD.
Med ohälsotalet menas summa dagar med
sjukpenning, dagar med sjuk- och aktivi-
tetsersättning förtidspension/sjukbidrag,
dagar med rehabiliteringsersättning och
dagar med förebyggande sjukpenning, di-
viderat med befolkningen (16-64 år). De
villkorligt frigivna klienternas genomsnitt-
liga ohälsotal var 28 dagar under 2011 vil-
ket är något mer än i Sveriges befolkning
som i genomsnitt hade cirka 23 dagar.
Bland klientgrupperna har de villkorligt
frigivna det lägsta ohälsotalet vilket möjlig-
en förklaras av att klienterna kan ha varit i
anstalt under perioden mätningen gjordes
eller att de har en svag koppling till väl-
färdsystemen.
För 11 procent av klienterna finns doku-
menterat att klienten utryckt själv-
mordstankar och för åtta procent finns
dokumenterade självmordsförsök. Något
mer än tre procent av de villkorligt fri-
givna klienterna har rätt till eller använder
stöd enligt LSS.
Nätverk
Kriminalvården bedömer att 39 procent av
de villkorligt frigivna klienterna har ett po-
sitivt nätverk kring sig som kan vara av
professionell karaktär och/eller bestå vän-
ner och familj. Ungefär 29 procent har
både ett positivt och negativt nätverk kring
sig. Cirka 16 procent har till övervägande
del ett negativt nätverk kring sig, fem pro-
cent saknar nätverk och för cirka 11 pro-
cent är situationen okänd eller kan inte
bedömas.
Problemområden
I figur 55 redovisas resultatet av gruppe-
ringen i åtta problemområden (se definit-
ion i tidigare avsnitt). I genomsnitt har de
villkorligt frigivna klienterna med 3,7 om-
råden samtidigt. I detta fall har de villkor-
ligt frigivna högst antal problem i genom-
snitt bland Kriminalvårdens klientgrupper.
Cirka tre procent av klienterna har inga
kända problem inom problemområdena.
Nästan en fjärdedel av klienterna har en
till två problem, nästan två tredjedelar har
tre till fem problemområden och 14 pro-
cent har sex eller fler problemområden.
I figur 56 visas de vanligast förekom-
mande problemområdena för de villkorligt
frigivna klienterna. Där framgår att miss-
bruk, kriminalitet, utbildning, försörjning
och psykisk hälsa är de vanligast förkom-
mande problemområdena. Minst problem
verkar bostadssituationen innebära. Detta
är en redovisning på gruppnivå och för
72
Figur 56. Problemområden för villkorligt frigivna klienter i Kriminalvården (i procent)
Figur 55. Andel villkorligt frigivna klienter efter antalet problem
enskilda individer kan det finnas bety-
dande skillnader för hur allvarliga och in-
gripande dessa problem är.
72
73
Kvinnorna som är dömda till kriminalvård
är något äldre jämfört med hela kriminal-
vårdspopulationen. De är oftare dömda
för narkotikabrott och tillgreppsbrott.
Cirka två tredjedelar är missbrukare i nå-
gon form och ungefär en tredjedel har va-
rit i öppen beroendevård. Jämfört med
kvinnorna i riket har klienterna en svag
anknytning till arbetsmarknaden, låg ut-
bildningsnivå och är oftare ensamstående.
Den främsta försörjningskällan är försörj-
ningsstöd. Kvinnorna uppger att de mår
dåligt både fysiskt och psykiskt. De har
också ett mycket högt ohälsotal vilket ta-
lar, förutom att hälsan är dålig också att de
håller sig kvar i välfärdssystemet eftersom
ohälsotalet är ett mått på olika typer av
ersättningsdagar.
11. Kvinnor i Kriminalvården
Elin är 23 år och dömd till fyra år för grov misshandel, vilket hon avtjänar på anstalt. Elins
föräldrar separerade när hon var väldigt ung. Hennes mamma har berättat att Elins pappa bru-
kade slå mamman, men Elin själv minns inget av det. Elins mamma var manodepressiv och
brukade även alkohol. När Elin var ung brukade mamman umgås med människor som Elin
uppfattade som jobbiga och oftast påverkade av alkohol. Socialtjänsten blandades in tidigt och
under sin uppväxt har hon spenderat mycket tid i familjehem (bland annat har hon bott hos
sina morföräldrar med vilka hon har haft god kontakt) men även på institution.
Elin säger sig ha varit bråkig redan som liten. Till exempel hoppade hon på de äldre eleverna
när hon upplevde att de var dumma mot henne. Elin fantiserade ofta om hur hon skulle häm-
nas när någon gjorde något dumt. I högstadiet började Elin umgås med ett gäng mer likasin-
nade killar och tjejer, utanför skolan. De skolkade, festade och Elin introducerades för droger.
När det gäller droger har Elin provat det mesta. Hon menar att det var ett sätt att komma bort
från det jobbiga, målet var att bli avtrubbad.
Efter högstadiet började Elin få bättre kontakt med sin mamma. Hon flyttade så småningom
hem till mamman igen och upplevde att mamman var mer stabil då. Elin hade planer att gå
omvårdnadsprogrammet på gymnasiet men fick för dåliga slutbetyg från högstadiet. Istället
provade hon på några olika praktikplatser och fick bland annat ett sommarjobb som fastig-
hetsskötare via sin morfars kontakter. Hon ströjobbade också lite i en matbutik men lyckades
aldrig etablera sig på arbetsmarknaden.
Elin blev dömd till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård) när hon var 21
år. På grund av misskötsamhet utdömdes hon istället till alternativstraffet fängelse. Hon blev
villkorligt frigiven men begick under sin prövotid det brott hon nu är dömd för. Elin var på
fest med några kompisar. På festen fanns en kvinna som Elin ogillade sedan tidigare och de
hamnade i ett bråk där båda skadade sig. Elin kunde inte släppa händelsen och väntade ett par
veckor innan hon beslutade sig för att hämnas. En kväll när den andra kvinnan gick hem från
sin danskurs väntade Elin på henne. Hon överföll henne med kniv och lyckades skära kvinnan
i ansiktet innan det kom några personer springandes och Elin avbröt sin attack. Polisen häm-
tade Elin hos hennes mamma samma kväll. Hon går nu i ett behandlingsprogram som ska
hjälpa henne hantera sina aggressioner och sin ångest.
74
Urval
Urvalet avseende de kvinnliga kriminal-
vårdsklienterna kom att bestå av 677 klien-
ter vilka fördelades enligt tabellen nedan.
Påföljd Antal Procent
Fängelse 156 23
IÖV 68 10
Skyddstillsyn 386 57
Villkorligt 61 9
frigivna
Totalt 677 100
Resultaten överensstämmer för de kvinn-
liga klienterna i denna kartläggning med
Kriminalvårdens rapport – Dömda kvin-
nors förutsättningar på arbetsmarknaden.
Statiska faktorer
Huvudbrott
Kvinnor är i första hand dömda för narko-
tikabrott, i andra hand tillgreppsbrott och i
tredje hand rattfylleri, vilket framgår av
figur 57. Kvinnor är oftare dömda för nar-
kotikabrott och tillgreppsbrott än den to-
tala populationen, och i lägre utsträckning
dömda för våldsbrott, rån och sexualbrott.
Ålder
Medelåldern är 37 år och medianåldern är
36 år, vilket innebär att kvinnorna är i ge-
nomsnitt något äldre än den totala krimi-
nalvårdspopulationen.
Belastning
I figur 58 visas kvinnornas strafftidsfördel-
ning. Strafftiderna avser fängelse, intensiv-
övervakning och villkorligt frigivna med
övervakning. Medelstrafftiden är ett år och
medianstrafftiden är cirka fyra månader.
Hälften av kvinnorna är dömda till krimi-
nalvård för första gången. Ungefär 17 pro-
cent har en tidigare dom, nio procent har
två tidigare domar, 11 procent har tre till
fem tidigare domar, 11 procent har mellan
sex och 20 domar och två procent har fler
än 21 tidigare domar, vilket framgår av
figur 59.
Figur 57. Fördelning per huvudbrottsbrottkategori bland kvinnor i Kriminalvården (i procent)
74
75
Figur 58. Andelen kvinnliga klienter fördelade efter strafftid
Figur 59. Andelen kvinnliga klienter i Kriminalvården efter antal tidigare domar till kriminalvård
76
Drygt en tredjedel av kvinnorna (37 pro-
cent) var 24 år eller yngre vid första do-
men till kriminalvård, varav 16 procent var
under 21 år. Innan verkställigheten i Kri-
minalvården har drygt sex procent vårdats
enligt LPT, drygt 12 procent har vårdats
enligt LVM och drygt tio procent vårdats
enligt LVU.
Hemvist och medborgarskap
Ungefär 52 procent av Sveriges kvinnor i
åldern 16-70 år bor i något av storstadslä-
nen och även 53 procent Kriminalvårdens
kvinnliga klienter kommer från något av
storstadslänen. I övrigt stämmer andelen
kvinnor i respektive län väl överens med
andelen kvinnliga klienter i Kriminalvår-
den.
Mindre än en procent av kvinnorna har
skyddad identitet. Cirka 85 procent av
kvinnorna är svenska medborgare, fyra
procent är medborgare i något av de nor-
diska länderna, fem procent är medbor-
gare i EU förutom i de nordiska länderna
och ungefär en procent kommer från öv-
riga Europa. De övriga cirka fem procent
är medborgare i länder i andra världsdelar.
Cirka en procent av kvinnorna har utvis-
ning i domen. Cirka sju procent av kvin-
norna har uppgett att de har behov av
tolk.
Dynamiska faktorer
Missbruk
Kriminalvården har klassificerat att 67
procent av de kvinnliga klienterna har nå-
got eller flera former av missbruk. Endast
33 procent har inget känt missbruk. Nar-
kotika är den vanligaste missbruksdrogen.
Se figur 60.
Mer än en tredjedel av kvinnorna, 36 pro-
cent, har tidigare deltagit i öppen beroen-
devård och tio procent har varit inskrivna i
sluten beroendevård.
Figur 60. Fördelning av missbruket bland kvinnliga klienter och beroende per drog (i procent)
76
77
Boende
Ungefär 63 procent har en egen bostad
eller är sammanboende och cirka 14 pro-
cent bor hos föräldrar eller släktningar,
vilket framgår av figur 61. Cirka 14 pro-
cent bor i andra hand eller i träningslägen-
het eller i någon form av institution. Cirka
åtta procent av kvinnorna är bostadslösa
varav sju procent har någon typ av tillfällig
bostad och en procent är uteliggare. Cirka
en procent bor på hotell eller härbärge.
Sysselsättning och inkomstkälla
Den huvudsakliga sysselsättningen före
den aktuella påföljden bestod i att cirka 20
procent hade en anställning, 18 procent
var arbetssökande, cirka 17 procent var
sjuka, åtta procent var pensionärer, sex
procent var i behandling och fem procent
studerade. Jämfört med den totala krimi-
nalvårdspopulationen är kvinnorna i högre
grad sjuka före verkställigheten och har
lägre anknytning till arbetsmarknaden.
Den vanligaste försörjningskällan före
verkställigheten var försörjningsstöd drygt
31 procent, 22 procent hade inkomst från
anställning eller eget företag och cirka 12
procent hade sjukersättning (före detta
sjukpension). Försörjningskällan stämmer
väl överens med den huvudsakliga syssel-
sättningen.
Figur 62. Huvudsaklig inkomstkälla bland Sveriges kvinnor och Kriminalvårdens kvinnliga klienter (i procent)
Figur 61. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens kvinnliga klienter (i procent)
78
Jämförs den huvudsakliga inkomstkällan
mellan kvinnor i Sverige 2011 med Krimi-
nalvårdens kvinnliga klienter år 2013 och
deras inkomstkälla under 2009-2011 så
framgår det av figur 62, på föregående
sida, att det finns betydande skillnader.
Framförallt är det skillnader i förvärvsfre-
kvensen som är betydligt lägre de kvinn-
liga klienterna och de har en betydligt
högre grad av ekonomiskt bistånd och för-
tidspension.
Familj
Cirka 59 procent av de kvinnliga klienterna
är ogifta, 22 procent är skilda, cirka 14
procent är gifta. Detta kan till viss del jäm-
föras med kvinnorna i riket där 43 procent
är ogifta, 42 procent ogifta och där 13 pro-
cent är skilda. I tabell 8 visas olika familje-
typer för kvinnorna i Kriminalvården jäm-
för med kvinnor i riket. Att vara ensamstå-
ende utan barn är det är vanligast bland
kvinnliga klienter, något mer än hälften
har den familjesituationen. Näst vanligast
är att vara ensamstående mor med minst
ett hemmavarande barn under 18 år. Bland
kvinnorna i riket är det betydligt vanligare
att vara i olika familjekonstellationer till-
sammans med make/sambo.
Ungefär 42 procent av kvinnliga klienterna
hemmavarande barn under 18 år. Antalet
barn under 18 år per klient är i genomsnitt
0,8 barn varav klienten har vårdanden om
0,6 barn.
Familjetyp år 2011 Klienter Riket
Make-maka familj (inkl. partnerskap) utan hemmaboende barn 4 18
Make-maka familj (inkl. partnerskap) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 6 21
Make-maka familj (inkl. partnerskap) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
3 8
Sambo-familj (med gemensamt barn) utan hemmaboende barn 1 1
Sambo-familj (med gemensamt barn) med minst ett hemmaboende barn under 18 år 4 9
Sambo-familj (med gemensamt barn) där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre
0 1
Ensamstående far där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 1 0
Ensamstående mor med minst ett hemmaboende barn under 18 år 17 8
Ensamstående mor där yngsta hemmaboende son/dotter är 18 år eller äldre 7 5
Ensamstående (övriga) 54 29
Okänt 3 0
Totalt 100 100
Tabell 8. Familjesituation 2011 för kvinnliga klienter jämfört med riket (i procent)
78
79
Utbildning
En tredjedel av de kvinnliga klienterna
som högst har en utbildning som motsva-
rar nioårig grundskola, cirka en procent
har högst sjuårig folkskola och drygt 12
procent har ingen fullföljd utbildning alls.
Dessutom saknar Kriminalvården kunskap
om utbildningsnivån för 11 procent av
kvinnorna. Nästan 22 procent har en gym-
nasieutbildning och tio procent har en ef-
tergymnasial utbildning. Några kvinnor
har gått i särskola. Används SCB:s indel-
ning avseende utbildningsnivå och det
görs en jämförelse med kvinnorna i riket,
framgår av figur 63 betydande skillnader i
utbildningsnivå. I stort råder det övervikt
för klienterna när det gäller lägre utbild-
ning och tvärtom för högre utbildning.
Där det råder någorlunda jämvikt är gym-
nasieutbildning som högst är två år.
Figur 63. Kriminalvårdens kvinnliga klienters utbildningsnivå jämfört med kvinnor i Sveriges befolkning 2011 (i procent)
Hälsa
Ungefär 15 procent av kvinnorna har varit
inlagda på sjukhus för somatisk vård under
de senaste tre åren före den aktuella krimi-
nalvårdspåföljden. Mer än en tredjedel har
uttryckt oro för sin fysiska hälsa under
verkställigheten.
För kvinnor som under verkställigheten
varit i anstalt eller varit villkorligt frigivna
är de vanligaste diagnoserna, i nedstigande
ordning; sjukdomar i muskulära systemet
och bindväv (22 procent), symptom, sjuk-
domstecken som ej klassificeras annor-
städes (22 procent), hudsjukdomar (19
procent) och infektionssjukdomar (16 pro-
cent).
Nästan hälften av kvinnorna som varit i
anstalt eller varit villkorligt frigivna har
under de tre senaste åren före den aktuella
verkställigheten varit i kontakt med den
öppna psykiatriska vården. Något mer än
åtta procent har under samma tidsperiod
varit inskrivna i sluten psykiatrisk vård.
Hälften av kvinnorna har uttryckt oro för
den psykiska hälsan under verkställigheten.
Mer än hälften (58 procent) av de kvinnor
som varit i anstalt eller villkorligt frigivna
har under verkställigheten fått en diagnos
som omfattar psykiska sjukdomar och
syndrom samt beteende störningar. Unge-
fär 15 procent avser ADHD och 33 pro-
cent tillhör missbruksrelaterade psykiska
80
diagnoser. För cirka 11 procent av kvin-
norna finns det dokumenterat att klienten
utryckt självmordstankar och nästan åtta
procent har försökt att begå självmord.
Nästan fem procent av kvinnorna har rätt
till eller använder stöd enligt lagen om sär-
skilt stöd och särskild service (LSS, se defi-
nition tidigare avsnitt).
I tidigare avsnitt har måttet ohälsotal be-
skrivits. Kriminalvårdens kvinnliga klien-
ters ohälsotal är cirka 66 dagar vilket kan
jämföras med kvinnliga befolkningen i ri-
ket i åldern 16-64 år som har i genomsnitt
ett ohälsotal om 27 dagar. Det ger en skill-
nad om 39 dagar, något mer än en månad.
Skillnaden uppkommer i tidiga år och ökar
med åldern. De största skillnaderna finnes
i åldern 41-50 år.
Nätverk
Mer än hälften av kvinnorna bedömer Kri-
minalvården att de har ett positivt nätverk
kring sig som kan vara både av profession-
ell karaktär och/eller bestå vänner och
familj. Drygt en fjärdedel har både ett po-
sitivt och negativt nätverk kring sig. Näst-
an var tionde kvinnlig klient har till över-
vägande del ett negativt närverk kring, fyra
procent saknar nätverk och för nio pro-
cent är situationen okänd eller kan inte
bedömas.
Problemområden
I figur 64, på nästa sida, redovisas resulta-
tet av grupperingen i åtta problemom-
råden (se definition i tidigare avsnitt) i ge-
nomsnitt har de kvinnliga klienterna 3,3
problemområden samtidigt. Cirka fyra
procent av klienterna har inga kända pro-
blem. Nästan en tredjedel av klienterna har
ett till två problem och mer än hälften har
tre till fem problemområden och tio pro-
cent har sex eller fler problemområden.
I figur 65, på nästa sida, visas de vanligaste
problemområdena för de kvinnliga klien-
terna. Av diagrammet framgår att inom
områdena missbruk, psykisk hälsa, försörj-
ning och utbildning, är de vanligast för-
kommande och minst problem verkar bo-
stadssituationen vara. Detta är en redovis-
ning på gruppnivå och för enskilda indivi-
der kan det finnas betydande skillnader för
hur allvarliga och ingripande problemen
är.
80
81
Figur 65. Problemområden för de kvinnliga klienterna i Kriminalvården (i procent)
Figur 64. Andel kvinnor i Kriminalvården efter antalet problem
82
Våldsbrott är det vanligaste huvudbrottet
bland unga klienter. För de allra flesta är
det första gången de har dömts till Krimi-
nalvård. Mer än två tredjedelar, 70 pro-
cent, har ett missbruk, narkotika är vanlig-
ast. En fjärdedel har varit i kontakt med
den öppna beroendevården. De flesta bor
hemma hos föräldrarna och studerar. Un-
gefär två tredjedelar har högst nioårig
grundskoleutbildning. Redan i unga år lig-
ger gruppen unga klienter efter utbild-
ningsmässigt med jämförbara åldrar i riket.
En fjärdedel har varit i kontakt med den
öppna psykiatriska vården. Bland de unga
som varit i anstalt eller varit villkorligt fri-
givna har Kriminalvårdens organisation
för sjukvård och hälsa diagnostiserat mer
än en tredjedel, 38 procent, att ha psykiska
sjukdomar och syndrom samt beteende-
störningar.
12. Unga, 18-20 år, i Kriminalvården
Simon är 20 år och avtjänar på anstalt ett 1½-årigt straff för grovt narkotikabrott. Han berättar
att han växte upp med sin mamma och pappa och tre småsyskon. Simon säger att han var
”jobbig” som barn och att pappan ibland tappade tålamodet och gav honom en smäll. Föräldrar-
na skilde sig när han var 11 år. Efter skilsmässan flyttade han med sin mamma och sina tre yngre
syskon till ett helt nytt område.
I slutet av mellanstadiet började Simon få kompisar som hellre hittade på annat än att gå i skolan.
Bland annat brukade de snatta. I högstadiet började de hänga mer på stan eller hos äldre kompi-
sar, Simon började även stjäla och hjälpte också till att sälja droger. Inte sällan använde han alko-
hol eller cannabis. Ibland hamnade Simon i fylleslagsmål och diverse bråk. Han struntade mer och
mer i skolan, trots att han tyckte om och var duktig på ämnen som historia och geografi. Det på-
börjades en neuropsykiatrisk utredning i högstadiet som aldrig fullföljdes på grund av avbruten
skolgång.
På grund av Simons problem med alkohol och droger blev socialtjänsten inblandad och han fick
komma till ett ungdomshem för utredning när han var nästan 16 år. Simons första dom kom när
han var 17 år, för narkotikabrott och olaga hot. Han blev då dömd till skyddstillsyn. Efter ung-
domshemmet flyttade Simon hem till sin pappa och började så småningom läsa in några ämnen
för att kunna komma in på samhällsvetenskapliga programmet. Motivationen brast dock, Simon
menar att det lockade mer att umgås med kompisarna.
När Simon var 18 år hade han haft ett par praktikplatser och ett, avbrutet, sommarjobb, men han
saknade gymnasieutbildning och hade ingen reell arbetslivserfarenhet. Han berättar att drogerna
inte bara var en livsstil, något han och hans vänner umgicks kring, utan också ett relativt enkelt
sätt att försörja sig på. Det var först när Simon hamnade på häktet, misstänkt för grovt narkoti-
kabrott, som han började känna att saker vände på riktigt. Han blev flyttad till en ungdomsavdel-
ning och fick bra kontakt med en lärare som hjälpte honom att komma igång med studierna igen.
Där fanns även en uppsökare som engagerade sig i Simons missbruksproblem. Simon spenderade
en stor del av sin nuvarande verkställighet på häktet innan han flyttades till en ungdomsavdelning
på anstalt och nu är det inte lång tid kvar innan han friges.
82
83
Figur 66. Fördelning per brottskategori bland unga klienter i Kriminalvården (i procent)
Urval
Urvalet avseende unga dömda kom att
bestå av 350 klienter mellan 18 och 20 år
och som fördelades enligt tabellen nedan.
Påföljd Antal Procent
Fängelse 66 19
IÖV 7 2
Skyddstillsyn 259 74
Villkorligt 18 5
frigivna
Totalt 350 100
Statiska faktorer
Huvudbrott
Våldsbrott är det vanligaste brottet som
unga är dömda för, det är nästan en tredje-
del, vilket framgår av figur 66. Cirka 17
procent av de unga är dömda för narkoti-
kabrott. Rån är det tredje vanligaste brot-
tet unga blir dömda för. Rån är mer vanligt
förekommande bland de unga och narkoti-
kabrott förekommer i lägre utsträckning
jämfört med den totala populationen.
I en rapport från Brottsförebyggande rådet
(Brå)13, är rån en av de brottstyper som
tydligast indikerar en fortsatt lång intensiv
brottskarriär, en annan brottstyp är till-
grepp av motorfordon.
Belastning
I figur 67 visas de unga klienterna förde-
lade efter strafftid. Strafftiderna omfattar
fängelse, intensivövervakning och villkor-
lig frigivning med övervakning.
Medelstrafftiden är cirka tio månader och
medianstrafftiden sex månader.
För 87 procent av ungdomarna är det
första gången de har fått en kriminal-
vårdspåföljd. Cirka åtta procent har haft
en tidigare dom och fem procent haft två
tidigare domar till kriminalvård. Cirka 22
procent har vårdats enligt LVU och cirka
fyra procent har haft sluten ungdomsvård
innan verkställigheten.
13 Granath, Sven. och Westlund, Olle. (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. (Rapport: 2011:21). BRÅ.
84
Hemvist och medborgarskap
Cirka 53 procent av de unga klienterna
kommer från något av storstadslänen och i
storstadslänen fanns under 2012 cirka 50
procent av landets ungdomar 18-20 år,
vilket innebär en liten överrepresentation
av unga klienter. I övrigt överensstämmer
andelen klienter med andel unga i åldern
18-20 år i riket. Ungefär nio procent av de
unga klienterna saknar fast adress eller har
en utländsk adress. Cirka 86 procent av
ungdomarna är svenska medborgare.
Cirka tre procent är nordiska medborgare
och ytterligare tre procent har medborgar-
skap i EU utom Norden och en procent är
medborgare i Europa utom Norden eller
EU. Övriga sju procent kommer från
andra världsdelar. Cirka två procent har
utvisning i domen. Cirka sex procent har
uppgett att de behöver tolk.
Dynamiska faktorer
Missbruk
Kriminalvården har klassificerat att 70
procent av ungdomarna har någon form
av missbruk, detta framgår figur 68. Den
vanligaste drogen är narkotika. Ungefär en
Figur 67. Andelen unga klienter fördelade efter strafftid
Figur 68. Fördelning av missbruket bland unga och beroende per drog (i procent)
84
85
fjärdedel, 24 procent, har varit i kontakt
med den öppna beroendevården och åtta
procent har varit inskrivna i sluten beroen-
devård.
Boende
Den stora majoriteten, 70 procent, av ung-
domarna bor hemma hos föräldrarna eller
hos släktingar, vilket framgår av figur 69.
Cirka 15 procent har egen bostad och fem
procent bor på institution eller familjehem.
Ungefär tre procent är bostadslösa men
har en tillfällig bostad. Ingen av ungdo-
marna var bostadslös och uteliggare.
Sysselsättning och inkomstkälla
Ungefär en tredjedel av de unga studerade
innan den aktuella kriminalsvårdpåföljden
startade. Nästan lika många var arbetssö-
kande. Cirka tio procent hade en anställ-
ning. Enligt arbetsförmedlingen uppgick
ungdomsarbetslösheten i åldrarna 18-24 år
i augusti 2013 till 17,6 procent. Den hu-
vudsakliga försörjningen innan den aktu-
ella kriminalvårdspåföljden var i första
hand studielån/studiebidrag (22 procent), i
andra hand försörjningsstöd (också 22
procent) och i tredje hand försörjd av an-
nan person och okänt/övrigt (som båda
var 19 procent). Cirka tio procent för-
sörjde sig på en lön från egen anställning
och cirka fem procent erhöll aktivitets-
stöd/aktivitetsersättning. Jämförs den hu-
vudsakliga inkomstkällan med hjälp av
SCB:s statistik mellan unga klienter (18-21
år) och unga riket mellan (16-20 år) 2011
framgår det av figur 70 att det är bety-
dande skillnader. Grupperna är dock inte
riktigt jämförbara eftersom de omfattar
olika ålderskategorier. Ekonomiskt bi-
stånd är mer vanligt förekommande bland
klienterna i Kriminalvården och de stude-
rar och förvärvsarbetar i lägre grad.
Figur 69. Bostadssituationen före aktuell verkställighet för Kriminalvårdens unga klienter (i procent)
86
Institutet för arbetsmarknads- och utbild-
ningspolitisk utvärdering har i rapporten
”Prediktorer för arbetslöshet och förtids-
pension”14 undersökt hur ungdomars psy-
kiska hälsa, personlighet, förmåga att an-
passa sig i skolan samt intelligensnivå på-
verkar deras framtida arbetsliv. Slutsatsen i
rapporten är ”Denna studie har visat skill-
nader i intelligens, mental hälsa och bete-
ende kan förklara skillnader i arbetslöshet
mellan individer. Sambandet mellan ung-
domsarbetslöshet och senare arbetslöshet
drivs delvis av dessa individfaktorer och
om de inte beaktas överskattas effekterna
av ungdomsarbetslöshet på senare arbets-
löshet och förtidspension. Efter att indi-
vidfaktorerna har beaktas kvarstår dock ett
positivt samband mellan ungdomsarbets-
löshet och arbetslöshet och förtidspension
senare i livet. Ett tidigt misslyckande i ar-
betslivet, i form av ungdomsarbetslöshet,
kan därför vara början på ett arbetsliv kan-
tat av utanförskap och med svag anknyt-
ning till arbetsmarknaden.”
Figur 70. Huvudsaklig inkomstkälla bland 16-20åringar i riket och Kriminalvårdens unga klienter år 2011 (i procent)
Familj
Cirka sex procent av ungdomarna är själva
föräldrar och vårdnadshavare.
Utbildning
Det är 60 procent av de unga klienterna
som högst har en utbildning motsvarande
nioårig grundskola. Ungefär 20 procent
har en gymnasieutbildning och 16 procent
har ingen fullföljd utbildning alls.
Några har även gått i särskola, vilket fram-
går av figur 71, nästa sida.
Används SCB:s utbildningsindelning och
det görs en jämförelse mellan utbildnings-
nivån bland de unga klienterna (18-20 år)
och utbildningsnivån i riket för samma
åldersgrupp framkommer betydande skill-
nader vilket framgår av figur 72. Det en
betydligt lägre andel bland klienterna som
har en gymnasieutbildning.
14 Lundin, Andreas. och Hemmingsson, Tomas. (2013). Prediktorer för arbetslöshet och förtidspension. (Rapport 2013:25). IFAU.
86
87
Figur 71. Unga klienternas 18-20 år högsta utbildningsnivå per skolform år 2013 (i procent)
Figur 72. Unga klienters utbildningsnivå i jämförelse med unga 18-20 år i riket år 2011 (i procent)
88
Hälsa
Cirka sex procent har tre år innan den ak-
tuella kriminalvårdspåföljden varit inlagda
på sjukhus för somatisk vård och ungefär
11 procent har utryckt oro för sin fysiska
hälsa. För ungdomar som varit i anstalt
eller varit villkorligt frigivna är de vanlig-
aste diagnoserna, som är satta av Kriminal-
vårdens organisation för hälsa och sjuk-
vård, hudsjukdomar (14 procent) och sjuk-
domar i det muskulära systemet och bind-
väv (12 procent). De yngre är i bättre fy-
sisk status jämfört med total populationen,
vilket inte är förvånade med tanke på ål-
dern.
Cirka en fjärdedel av de unga klienterna
har någon gång under de tre åren innan
påföljden varit i kontakt en eller flera
gånger med den psykiatriska öppenvården.
Cirka två procent har varit föremål för
psykiatrisk slutenvård. Ungefär en tredje-
del har under verkställigheten utryckt oro
för sin psykiska hälsa. Bland de unga som
varit i anstalt eller varit villkorligt frigivna
har Kriminalvårdens organisation för hälsa
och sjukvård diagnostiserat mer än en
tredjedel, 38 procent, att ha psykiska sjuk-
domar och syndrom samt beteendestör-
ningar. Av de 38 procenten är cirka 11
procent ADHD och cirka tio procent
missbruksrelaterade psykiska diagnoser.
Det finns dokumenterat att 11 procent har
utryckt självmordstankar och sex procent
har någon gång försökt att begå självmord.
Cirka fyra procent av de unga klienterna
har rätt till eller använder stöd enligt lagen
om särskilt stöd och särskild service (LSS,
se definition tidigare avsnitt).
Nätverk
Enligt Kriminalvårdens bedömningar har
45 procent av de unga klienterna en till
övervägande del positivt nätverk kring sig,
det kan bestå både av professionella eller
vara av mer privat karaktär som exempel-
vis den egna familjen. Ungefär en tredjedel
har både ett positivt och negativt nätverk
kring sig. Cirka sju procent har en till över-
vägande del negativt nätverk, tre procent
saknar nätverk och för 11 procent är situ-
ationen okänd eller kan inte bedömas.
Problemområden
I figur 73 redovisas resultatet av gruppe-
ringen i åtta problemområden (se definit-
ion i tidigare avsnitt). I genomsnitt har de
Figur 73. Andel unga klienter i Kriminalvården efter antalet problem
88
89
unga klienterna 2,6 problemområden sam-
tidigt. Cirka fem procent av klienterna har
inga kända problem. Cirka 40 procent av
klienterna har ett till två problemområden.
Hälften har tre till fem problemområden
och två procent har sex eller fler problem-
områden.
I figur 74 visas de vanligaste förekom-
mande problemområdena för de unga kli-
enterna. Av diagrammet framgår att inom
områdena missbruk, utbildning och till
viss del psykisk hälsa är de vanligast för-
kommande problemområdena. Minst pro-
blem verkar bostadssituationen vara.
Att kriminalitet inte ger något större utslag
i diagrammet nedan beror på att definit-
ionen av kriminalitet i denna rapport byg-
ger två eller fler tidigare kriminalvårdspå-
följder eller att klienten varit i sluten ung-
domsvård och de flesta 87 procent av
ungdomarna är dömda för första gången. I
denna definition har det inte varit möjligt
att ta hänsyn till exempelvis pro-kriminella
värderingar och attityder. Detta är en re-
dovisning på gruppnivå och för enskilda
individer kan det finnas betydande skillna-
der för hur allvarliga och ingripande pro-
blemen är.
Figur 74. Problemområden för de unga klienterna i Kriminalvården (i procent)
90
Det finns två tidigare undersökningar om
Kriminalvårdens anstaltsklienter, en gjor-
des 1994 och avsåg klienter aktuella 1992
och den andra gjordes 2004 och avsåg kli-
enter aktuella 2002. Båda undersökningar-
na omfattade frigivna i oktober månad.
Urvalen kontrollerades mot årspopulation-
en frigivna avseende ålder, kön, strafftid,
medborgarskap och huvudbrott. Utfallet
ansågs vara representativt för hela årspo-
pulationen. Metoden byggde på att hämta
in uppgifter om alla som frigavs under ok-
tober månad. Då erhölls dels uppgifter om
den aktuella avgångssituationen, alla hän-
delser, problem, behov och annat som
hänt under hela straffavtjänandet. Urvalet
1994 uppgick till 1 199 klienter, 2004 till
867 klienter och 2013 till 1161 klienter.
Metoderna är ungefär likadana i undersök-
ningarna, grunden är information i de kli-
entadministrativa systemen samt komplet-
terat med utskick av enkäter.
Skillnaden är att i undersökningen 2013
har fler källor varit möjliga att använda
och att urvalet 2013 bygger på samtliga
som kommer i kontakt med Kriminalvår-
den under ett år, vilket inte är direkt jäm-
förbart med de tidigare undersökningarna.
Det som ytterligare komplicerar jämförel-
ser med tidigare undersökningar är att
samhället förändrats och nya begrepp in-
förts, exempelvis aktivitetsersättning, sjuk-
ersättning och försörjningsstöd. Även de-
finitioner förändras för exempelvis narko-
tikamissbruk. Frågeställningarna har också
förändrats och tenderar att bli mer detalje-
rade över tid och stämmer inte helt med
frågeställningar i tidigare undersökningar.
Av ovan nämnda skäl blir osäkerheten för
stor för att göra detaljerade jämförelser
med tidigare undersökningar. Det är ändå
möjligt att på ett övergripande plan göra
vissa jämförelser avseende anstaltspopulat-
ionen.
Ålder och kön
Vid en översiktlig jämförelse mellan an-
staltsklienter år 2002 och år 2013 är det
ungefär samma åldersfördelning och ande-
len kvinnor är i båda undersökningarna sju
procent.
Brottstruktur och strafftider
Brottsstrukturen skiljer sig åt, andelen
dömda för våldsbrott, sexualbrott, narkoti-
kabrott har ökat, medan andelen dömda
för tillgreppsbrott, rattfylleri och brott mot
allmänhet och stat har minskat.
Andelen dömda till korta straff upp till två
månader är lika, däremot så har strafftider-
na mellan två månader och två år minskat
medan strafftider över två har ökat. Ande-
len som inte har någon tidigare erfarenhet
av kriminalvård är i sort sett oförändrad.
Medborgarskap
År 2002 var 73 procent svenska medbor-
gare och 2013 var det 71 procent och an-
delen intagna med utvisning i domen var
fem procent 2002 och sex procent 2013.
Skillnaderna är således obetydliga.
Boende
Svarsalternativen när det gäller bostadssi-
tuationen är inte direkt jämförbara, 2002
angavs 14 procent vara bostadslösa medan
det har ökat till 22 procent år 2013. Om
ökningen beror på olika definitioner eller
om det är en verklig utveckling går inte att
fastställa.
13. En jämförelse med tidigare undersökningar
90
91
Sysselsättning och inkomstkälla
Ungefär lika många klienter i 2002 års
undersökning har arbete (25 procent) om
man jämför med 2013 års undersökning
(27 procent). Även här är skillnaden obe-
tydlig.
När det gäller inkomstkälla före aktuell
verkställighet verkar det som att det år
2013, jämfört med 2002, skett en viss ök-
ning av inkomster från anställning och en
viss minskning av inkomster från sjuk-
pension och försörjningsstöd.
Utbildning
Utbildningsnivån verkar ha höjts en aning
mellan 2002 och 2013, andelen som inte
har högre utbildning än grundskola har
minskat från 50 procent till 47 procent. I
övrigt är det marginella förändringar. Ut-
bildningsnivån i riket har dock ökat i
större utsträckning än hos Kriminalvår-
dens klienter.
Sammanfattning
Utan att dra alltför stora slutsatser verkar det inte som att klienterna
blir ”värre” och ”sämre” över tid. De sociala strukturerna bland an-
staltsklienterna verkar i stora drag oförändrade eller bestå av små för-
ändringar vid en jämförelse mellan dessa två tidpunkter. Den föränd-
ring som kan ses är inom brottstrukturen och i strafftiderna.
92
Arbetsförmedlingen. Information om ar-betsmarknadsläget. (2013). Arbetsmarknads-l ä g e t a u g u s t i 2 0 1 3 . h t t p : / /w w w . a r b e t s f o r m e d l i n g e n . s e /download/18.3f8eb9ad140aabd13a11b42/Augusti_2013_fakta1.pdf (Hämtad 2013-12-12). Clausen, Susanne. (2013). KlientundersØgelsen 2011. Direktoratet for Kriminalforsorgen, Danmark. Frågor och svar om alkohol. (2013). CAN. http://www.can.se/sv/Drogfakta/Fragor-och-Svar/Alkohol/#1 (Hämtad 2013-12-12). Ginsberg, Ylva. (2013). Kan onda cirklar brytas? Om ADHD med antisocialitet och ADHD-behandling på Norrtäljeanstalten. Soci-almedicinsk tidskrift. Nr. 3/2013.
Granath, Sven. och Westlund, Olle. (2011) Strategiska brott bland unga på 00-talet. (Rapport: 2011:21). BRÅ. Gustavsson, Jan., Krantz, Lars. och So-mander, Lis. (1994). Kriminalvårdens anstalts-klienter: Utvecklingsperspektiv och Nuläge. (Rapport 1994: 1) Kriminalvården. Handbok om intensivövervakning med elektro-nisk kontroll (IÖV). (2011:6). Norrköping: Kriminalvården. Handbok om verkställighetsplanering och plane-ring av häktesvistelse. (2012:10). Norrköping: Kriminalvården.
Harnesk, Hanna. et al.(2013). Vägledning I arbetet med sex- och relationsproblematik – brottsoffer i fokus. Kriminalvården. Hemmingsson, Tomas. och Lundin, And-reas. (2013). Prediktorer för arbetslöshet och förtidspension. (Rapport 2013:25). IFAU.
Nilsson, Anders. (2002). Fånge i marginalen, Uppväxtvillkor, Levnadsförhållanden och återfall i brott bland fångar. Stockholm: Kriminolo-giska institutionen, Stockholms universitet. RBM. Risk-, behov– och mottaglighetsprinciper-na. Fördjupningsmaterial. (2013). Norrkö-ping: Kriminalvårdens utvecklingsenhet. SOU 1971:74. Kriminalvårdens anstaltklienter: betänkande/avgivet av Kommittén för anstaltsbe-handling inom kriminalvården. Stockholm: Esselte. Statens folkhälsoinstitut (2010). Narkotika-bruket i Sverige. (R 2010:13). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Wenander, Diana. och Yourstone, Jenny. (2013) Dömda kvinnors förutsättningar på ar-betsmarknaden. Kriminalvården. Young, Susan. et al. (2011). The identificat ion and management of ADHD offenders within the criminal justice system: a consensus statement from UK Adult ADHD Network and criminal agencies. BMC Psychiatry. Nr. 11:32.
Källförteckning
92
93
Tips: Fö r att underla tta ifyllandet av enka ten, ha hela tiden klientens VSP ö ppen. Svaren pa fra görna finns fra mst under fliken dynamiska faktörer öch/eller under fliken plan fö r verksta lligheten, en del svar kan a ven finnas under fliken bakgrundsfaktörer.
1. Ange klientens hö gsta fullfö ljda utbildning (i Sverige eller mötsvarande utbildningsla ngd i annat land)
Kryssa för det alternativ som stämmer bäst
Ingen fullfö ljd utbildning
Sa rsköla
Fölksköla (7 a r)
Grundsköla (9 a r)/mötsvarande inöm vuxenutbildningen
Yrkesutbildning
Gymnasium /mötsvarande inöm vuxenutbildningen
Eftergymnasial utbildning (kvalificerad yrkesutbildning, universitet etc.)
Annan utbildning (till exempel fölkhö gsköla,)
Oka nt
2. Vilken var klientens huvudsakliga sysselsa ttning ma naden innan den aktuella kriminalva rdspa fö lj-den?
Kryssa för det alternativ som stämmer bäst
Anställning
Eget företag
Utbildning (kömmunal vuxenutbildning, hö gsköla, fölkhö gsköla etc..)
Pensiön
Fö ra ldraledig
Sjuk
Arbetsfö rberedande insats
Daglig verksamhet (till exempel enligt lagen öm stö d öch service till vissa funktiönshind-rade - LSS)
Arbetssö kande
O ppenva rdsbehandling eller institutiönsva rd
O vrigt
Oka nt
3. Vilken var klientens huvudsakliga fö rsö rjning fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden?
Kryssa för det alternativ som stämmer bäst
Lö n fra n ansta llning eller eget fö retag
Studiela n öch/eller studiebidrag fra n CSN
Arbetslö sersa ttning
Bilaga 1. Enkäten.
94
Fö rsö rjningsstö d
Fö rsö rjd av annan persön
Aktivitetsstö d/Aktivitetsersa ttning
A lderspensiön
Sjukpenning
Sjukersa ttning (f.d. sjukpensiön)
Fö ra ldrapenning
O vrigt
Oka nt
4. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i köntakt med sömatisk (kröppslig) öppen sjukhusvård?
Ja
Nej
Oka nt
5. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit inlagd på sjuk-hus (sömatisk kröppslig va rd)?
Ja
Nej
Oka nt
6. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i köntakt med psykiatrisk öppenvård?
Ja
Nej
Oka nt
7. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit fö rema l fö r psykiatrisk slutenvård?
Ja
Nej
Oka nt
8. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i köntakt med öppen beroendevård?
Ja
Nej
Oka nt
94
95
9. Har klienten under de 3 senaste a ren fö re den aktuella kriminalva rdspa fö ljden varit i intagen fö r sluten beroendevård?
Ja
Nej
Oka nt
10. Har klienten va rdats enligt LPT (lag öm psykiatrisk tva ngsva rd)?
Ja
Nej
Oka nt
11. Har klienten va rdats enligt LRV (lag öm ra ttspsykiatrisk va rd)?
Ja
Nej
Oka nt
12. Har klienten va rdats enligt LVM (lag öm va rd av missbrukare)?
Ja
Nej
Oka nt
13. Har klienten va rdats enligt LVU (lag söm sa rskilda besta mmelser fö r va rd av unga)?
Ja
Nej
Oka nt
14. Har klienten varit intagen enligt LSU (lag öm verksta llighet av sluten ungdömsva rd)?
Ja
Nej
Oka nt
15. Har klienten ra tt till/anva nder LSS (lag öm stö d öch service till vissa funktiönshindrade?
Ja
Nej
Oka nt
16. Har klienten under nuvarande verksta lligheten uttryckt örö fö r sin fysiska ha lsa?
Ja
Nej
96
Oka nt
17. Har klienten under nuvarande verksta lligheten uttryckt örö fö r sin psykiska ha lsa?
Ja
Nej
Oka nt
18. Finns det dökumenterat att klienten uttryckt sja lvmördstankar?
Ja
Nej
Oka nt
19. Finns det dökumenterat att klienten fö rsö kt bega sja lvmörd?
Ja
Nej
Oka nt
20. Hur kömmer klienten att fö rsö rja sig efter kriminalva rdspa fö ljden eller under ö vervakningstiden? Kryssa för det alternativ som stämmer bäst
Lö n fra n ansta llning eller eget fö retag
Studiela n öch/eller studiebidrag fra n CSN
Arbetslö sersa ttning
Fö rsö rjningsstö d
Fö rsö rjd av annan persön
Aktivitetsstö d/Aktivitetsersa ttning
A lderspensiön
Sjukpenning
Sjukersa ttning (f.d. sjukpensiön)
Fö ra ldrapenning
O vrigt
Oka nt
21. Har klienten mindera riga barn (under 18 a r)?
Ja
Nej
Oka nt
22. Hur ma nga minderåriga barn (under 18 a r) har klienten?
Antal ___________
96
97
23. Hur ma nga av dessa har klienten va rdnaden av?
Antal ___________
24. Finns det kring klienten ett stö djande na tverk?
Kryssa för det alternativ som stämmer bäst
Ja, ett till övervägande del positivt nätverk av professionell karaktär
Ja, ett till övervägande del positivt nätverk av privat (vänner familj mm) karakta r
Ja, ett till övervägande del positivt nätverk av både professionell och privat karakta r
Ba de ett pösitivt öch negativt na tverk
Nej, nätverk saknas
Nej, ett till övervägande del negativt nätverk
Okänt/kan ej bedömas
98
Tabellförteckning
Tabell 1 Påföljdskategori .............................................................................................................. 99
Tabell 2 Ålder ................................................................................................................................ 99
Tabell 3 Kön ............................................................................................................................... 100
Tabell 4 Huvudbrott .................................................................................................................. 100
Tabell 5 Missbruk ...................................................................................................................... 100
Tabell 6 Medborgarskap ........................................................................................................... 100
Tabell 7 Anstalt – Ålder ............................................................................................................ 101
Tabell 8 Anstalt – Kön .............................................................................................................. 101
Tabell 9 Anstalt – Huvudbrott ................................................................................................. 101
Tabell 10 Anstalt – Missbruk ................................................................................................... 102
Tabell 11 Anstalt – Medborgarskap ......................................................................................... 102
Tabell 12 Anstalt – Strafftid (T) ................................................................................................ 102
Tabell 13 Skyddstillsyn – Ålder ................................................................................................ 103
Tabell 14 Skyddstillsyn – Kön ................................................................................................. 103
Tabell 15 Skyddstillsyn – Huvudbrott .................................................................................... 103
Tabell 16 Skyddstillsyn – Missbruk ......................................................................................... 104
Tabell 17 Skyddstillsyn – Medborgarskap .............................................................................. 104
Tabell 18 Skyddstillsyn – Påföljdskategori skyddstillsyn ...................................................... 104
Tabell 19 VF – Ålder ................................................................................................................. 105
Tabell 20 VF – Kön .................................................................................................................... 105
Tabell 21 VF – Huvudbrott ..................................................................................................... 105
Tabell 22 VF – Missbruk .......................................................................................................... 106
Tabell 23 VF – Medborgarskap ................................................................................................ 106
Tabell 24 IÖV – Ålder ............................................................................................................... 106
Tabell 25 IÖV – Kön ................................................................................................................ 106
Tabell 26 IÖV – Huvudbrott ................................................................................................... 107
Tabell 27 IÖV – Missbruk ........................................................................................................ 107
Tabell 28 IÖV – Medborgarskap ............................................................................................ 107
Tabell 29 IÖV – Strafftid (T) ................................................................................................... 107
Bilaga 2. Statistisk prövning av urvalet år 2012 och 2013
98
99
Tabell 30 Kvinnor – Påföljdskategori ..................................................................................... 108
Tabell 31 Kvinnor – Ålder ....................................................................................................... 108
Tabell 32 Kvinnor – Huvudbrott ............................................................................................ 108
Tabell 33 Kvinnor – Missbruk ................................................................................................. 109
Tabell 34 Kvinnor – Medborgarskap ...................................................................................... 109
Tabell 35 Unga – Påföljdskategori............................................................................................ 109
Tabell 36 Unga – Kön ............................................................................................................... 109
Tabell 37 Unga – Ålder ............................................................................................................. 110
Tabell 38 Unga – Huvudbrott .................................................................................................. 110
Tabell 39 Unga – Missbruk ...................................................................................................... 110
Tabell 40 Unga – Medborgarskap ........................................................................................... 110
Alla klientgrupper
Jämförelse 2012
(n=39 343) Urval 2013, del 1 och 2 * 1
(n=2 142)
Procent Procent
Fängelse 36 41
Intensivövervakning 6 7
Skyddstillsyn 38 35
Villkorligt frigivna med övervakning 20 17
Jämförelse 2012
(n=39 343)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=2 142)
Procent Procent
≤20 7 6
21-24 16 16
25-29 17 16
30-34 13 13
35-44 20 21
45-54 17 18
55-64 7 8
65≥ 2 2
Medelålder 35,9 år 36,5 år *
Medianålder 33 år 34 år
Tabell 1. Påföljdskategori.
Tabell 2. Ålder.
1 * För faktorerna påföljd, kön, huvudbrott, missbruk, medborgarskap och utvisning avser markeringen statistisk signifi-
kant skillnad med Chi2-test på 5procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad
med t-test på 5 procent-nivå.
100
Jämförelse 2012
(n=39 343)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=2 142)
Procent Procent
Kvinnor 10 11
Män 89 90
Tabell 3. Kön.
Jämförelse 2012
(n=39 343)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=2 142)
Procent Procent
Våldsbrott 22 21
Sexualbrott 4 3
Tillgreppsbrott 14 13
Rån 5 6
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 5 5
Brott mot allmänhet och stat 8 7
Rattfylleri 10 12
Övriga trafikbrott 2 4
Narkotikabrott och varusmuggling 25 24
Övriga brott 4 4
Jämförelse 2012 Urval 2013, del 1 och 2
Procent Procent
Narkotika 30 30
Blandmissbruk 19 21
Alkohol 20 20
Inget känt missbruk 28 28
Uppgift saknas 3 1
Tabell 4. Huvudbrott.
Tabell 5. Missbruk.
Jämförelse 2012
(n=39 343)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=2 142)
Procent Procent
Sverige 80 81
Norden 3 4
EU 5 4
Övriga 11 11
Andel utvisade 3 2
Tabell 6. Medborgarskap.
100
101
Anstalt
Jämförelse 2012
(n=14 150)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=885)
Procent Procent
≤20 4 3
21-24 14 13
25-29 18 15
30-34 15 15
35-44 22 23
45-54 18 20
55-64 8 10
65≥ 2 2
Medelålder 36,9 år 38,1 år * 2
Medianålder 35 år 36 år
Jämförelse 2012
(n=14 150)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=885)
Procent Procent
Kvinnor 7 7
Män 93 93
Jämförelse 2012
(n=14 150)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=885)
Procent Procent
Våldsbrott 21 22
Sexualbrott 5 5
Tillgreppsbrott 13 13
Rån 7 8
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 5 5
Brott mot allmänhet och stat 6 6
Rattfylleri 7 9
Övriga trafikbrott 4 5
Narkotikabrott och varusmuggling 26 23
Övriga brott 5 4
Tabell 7. Anstalt – Ålder.
Tabell 8. Anstalt – Kön.
Tabell 9. Anstalt – Huvudbrott.
2 * För faktorerna påföljd, kön, huvudbrott, missbruk, medborgarskap och utvisning avser markeringen statistisk signifi-
kant skillnad med Chi2-test på 5 procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad
med t-test på 5 procent-nivå.
102
Jämförelse 2012
(n=14 150)
Urval 2013, del 1 och 2 * 3
(n=885)
Procent Procent
Narkotika 31 28
Blandmissbruk 20 25
Alkohol 15 17
Inget känt missbruk 31 28
Uppgift saknas 3 2
Jämförelse 2012
(n=14 150)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=885)
Procent Procent
Sverige 69 71
Norden 4 5
EU 10 8
Övriga 17 16
Andel utvisade 6 * 8
Jämförelse 2012
(n=14 150)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=885)
Procent Procent
T <= 2 mån 23 21
2 mån < T <= 6 mån 20 22
6 mån < T <= 1 år 16 17
1 år < T < 2 år 12 8
2 år <= T < 4 år 15 15
4 år <= T < 10 år 11 13
10 år <=T 4 4
Medelstrafftid 22 månader 23 månader
Tabell 10. Anstalt – Missbruk.
Tabell 11. Anstalt – Medborgarskap.
Tabell 12. Anstalt – Strafftid (T).
3 * För faktorerna påföljd, kön, huvudbrott, missbruk, medborgarskap och utvisning avser markeringen statistisk signifi-
kant skillnad med Chi2-test på 5 procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad
med t-test på 5 procent-nivå.
102
103
Skyddstillsyn
Jämförelse 2012
(n=14 895)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=741)
Procent Procent
≤20 13 12
21-24 19 20
25-29 15 16
30-34 11 11
35-44 18 20
45-54 16 14
55-64 7 6
65≥ 2 2
Medelålder 34,2 år 33,8 år
Medianålder 31 år 30 år
Jämförelse 2012
(n=14 895)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=741)
Procent Procent
Kvinnor 16 18
Män 84 82
Jämförelse 2012
(n=14 895)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=741)
Procent Procent
Våldsbrott 23 21
Sexualbrott 2 1
Tillgreppsbrott 16 16
Rån 3 4
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 5 5
Brott mot allmänhet och stat 10 11
Rattfylleri 13 13
Övriga trafikbrott 1 0
Narkotikabrott och varusmuggling 25 27
Övriga brott 3 2
Tabell 13. Skyddstillsyn – Ålder.
Tabell 14. Skyddstillsyn – Kön.
Tabell 15. Skyddstillsyn – Huvudbrott.
104
Jämförelse 2012
(n=14 895)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=741)
Procent Procent
Narkotika 28 32
Blandmissbruk 18 19
Alkohol 26 25
Inget känt missbruk 24 24
Uppgift saknas 1 4
Jämförelse 2012
(n=14 895)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=741)
Procent Procent
Sverige 89 90
Norden 3 3
EU 2 1
Övriga 6 6
Andel utvisade 0 0
Jämförelse 2012
(n=14 895)
Urval 2013, del 1 och 2 * 4
(n=741)
Procent Procent
Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan 14 11
Skyddstillsyn med samhällstjänst 21 19
Skyddstillsyn 65 70
4 * För faktorerna påföljd, kön, huvudbrott, missbruk, medborgarskap och utvisning avser markeringen statistisk signifi-
kant skillnad med Chi2-test på 5 procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad
med t-test på 5 procent-nivå.
Tabell 16. Skyddstillsyn – Missbruk.
Tabell 17. Skyddstillsyn – Medborgarskap.
Tabell 18. Skyddstillsyn – Påföljdskategori skyddstillsyn.
104
105
Villkorligt frigivna med övervakning
Jämförelse 2012
(n=8 037)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=368)
Procent Procent
≤20 2 3
21-24 16 16
25-29 20 19
30-34 15 15
35-44 22 20
45-54 18 19
55-64 6 6
65≤ 1 2
Medelålder 36 år 36,2 år
Medianålder 34 år 33 år
Jämförelse 2012 Urval 2013, del 1 och 2
Procent Procent
Kvinnor 6 6
Män 94 94
Jämförelse 2012
(n=8 037)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=368)
Procent Procent
Våldsbrott 24 26
Sexualbrott 6 5
Tillgreppsbrott 13 14
Rån 9 10
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 6 7
Brott mot allmänhet och stat 7 5
Rattfylleri 2 2
Övriga trafikbrott 1 2
Narkotikabrott och varusmuggling 27 25
Övriga brott 5 5
Tabell 19. VF – Ålder.
Tabell 20. VF – Kön.
Tabell 21. VF – Huvudbrott.
106
Elektronisk intensivövervakning, IÖV
Jämförelse 2012
(n=8 037)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=368)
Procent Procent
Narkotika 36 40
Blandmissbruk 24 22
Alkohol 12 9
Inget känt missbruk 27 29
Uppgift saknas 0 0
Medborgarskap Jämförelse 2012
(n=8 037)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=368)
Procent Procent
Sverige 83 80
Norden 4 4
EU 2 2
Övriga 11 14
Andel utvisade 0 0
Jämförelse 2012
(n=2 261)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=373)
Procent Procent
≤20 2 1
21-24 14 13
25-29 14 14
30-34 11 13
35-44 20 17
45-54 21 22
55-64 13 15
65≤ 5 5
Medelålder 39,9 år 40,8 år
Medianålder 39 år 40 år
Jämförelse 2012
(n=2 261)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=373)
Procent Procent
Kvinnor 12 15
Män 88 85
Tabell 22. VF – Missbruk.
Tabell 23. VF – Medborgarskap.
Tabell 24. IÖV – Ålder.
Tabell 25. IÖV – Kön.
106
107
Jämförelse 2012
(n=2 261)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=373)
Procent Procent
Våldsbrott 16 14
Sexualbrott 1 1
Tillgreppsbrott 5 5
Rån 0 0
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 4 3
Brott mot allmänhet och stat 7 7
Rattfylleri 47 44
Övriga trafikbrott 7 9
Narkotikabrott och varusmuggling 13 13
Övriga brott 0 3
Jämförelse 2012
(n=2 261)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=373)
Procent Procent
Narkotika 11 12
Blandmissbruk 6 6
Alkohol 35 42
Inget känt missbruk 38 38
Uppgift saknas 10 2
Jämförelse 2012
(n=2 261)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=373)
Procent Procent
Sverige 84 88
Norden 3 2
EU 4 4
Övriga 8 6
Andel utvisade 0 0
Strafftid (T) Jämförelse 2012
(n=2 261)
Urval 2013, del 1 och 2
(n=373)
Procent Procent
T <= 1 mån 51 46
1 mån < T <= 2 mån 22 23
2 mån < T <= 3 mån 10 11
3 mån <= T 22 20
Medelstrafftid 2,2 månader 2,3 månader
Tabell 26. IÖV – Huvudbrott.
Tabell 27. IÖV – Missbruk.
Tabell 28. IÖV – Medborgarskap.
Tabell 29. IÖV – Strafftid (T).
108
Kvinnor
Jämförelse 2012
(n=4 111)
Urval 2013, del 1,2 och 3 * 5
(n=677)
Procent Procent
Fängelse 22 23
Intensivövervakning 7 10
Skyddstillsyn 60 57
Villkorligt frigivna med övervakning 11 9
5 * För faktorerna påföljd, kön, huvudbrott, missbruk, medborgarskap och utvisning avser markeringen statistisk signifi-
kant skillnad med Chi2-test på 5 procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad
med t-test på 5 procent-nivå.
Jämförelse 2012
(n=4 111)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=677)
Procent Procent
≤20 5 6
21-24 14 14
25-29 14 14
30-34 10 14
35-44 21 20
45-54 24 26
55-64 9 6
65≥ 2 1
Medelålder 37,8 år 37,1 år
Medianålder 37 år 36 år
Jämförelse 2012
(n=4 111)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=677)
Procent Procent
Våldsbrott 15 14
Sexualbrott 0 0
Tillgreppsbrott 22 20
Rån 2 2
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 7 6
Brott mot allmänhet och stat 9 10
Rattfylleri 15 17
Övriga trafikbrott 2 3
Narkotikabrott och varusmuggling 24 26
Övriga brott 2 2
Tabell 30. Kvinnor – Påföljdskategori.
Tabell 31. Kvinnor – Ålder.
Tabell 32. Kvinnor – Huvudbrott.
108
109
Unga (18-20 år)
Jämförelse 2012
(n=4 111)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=677)
Procent Procent
Narkotika 29 27
Blandmissbruk 14 16
Alkohol 21 24
Inget känt missbruk 31 31
Uppgift saknas 4 1
Medborgarskap Jämförelse
2012(n=4 111)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=677)
Procent Procent
Sverige 85 83
Norden 4 4
EU 4 5
Övriga 6 6
Andel utvisade 2 1
Jämförelse 2012
(n=2 632)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=350)
Procent Procent
Fängelse 19 19
Intensivövervakning 2 2
Skyddstillsyn 72 74
Villkorligt frigivna med övervakning 5 7
Jämförelse 2012
(n=2 632)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=350)
Procent Procent
Kvinnor 9 11
Män 91 89
Tabell 33. Kvinnor – Missbruk.
Tabell 34. Kvinnor – Medborgarskap.
Tabell 35. Unga – Påföljdskategori.
Tabell 36. Unga – Kön.
110
Jämförelse 2012
(n=2 632)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=350)
Procent Procent
≤17 1 1
18-20 99 99
Medelålder 19,4 år 19,6 år * 6
Medianålder 20 år 20 år
Jämförelse 2012
(n=2 632)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=350)
Procent Procent
Våldsbrott 27 31
Sexualbrott 3 1
Tillgreppsbrott 16 15
Rån 16 16
Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 3 5
Brott mot allmänhet och stat 9 8
Rattfylleri 3 3
Övriga trafikbrott 1 1
Narkotikabrott och varusmuggling 16 17
Övriga brott 5 3
6 * För faktorerna påföljd, kön, huvudbrott, missbruk, medborgarskap och utvisning avser markeringen statistisk signifi-
kant skillnad med Chi2-test på 5 procent-nivå. För ålder och strafftid avser markeringen statistisk signifikant skillnad
med t-test på 5 procent-nivå.
Jämförelse 2012
(n=2 632)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=350)
Procent Procent
Narkotika 33 34
Blandmissbruk 18 19
Alkohol 14 17
Inget känt missbruk 30 29
Uppgift saknas 1 6
Jämförelse 2012
(n=2 632)
Urval 2013, del 1,2 och 3
(n=350)
Procent Procent
Sverige 86 86
Norden 2 3
EU 2 3
Övriga 9 9
Andel utvisade 1 2
Tabell 37. Unga – Ålder.
Tabell 38. Unga – Huvudbrott.
Tabell 39. Unga – Missbruk.
Tabell 40. Unga – Medborgarskap.
110
111
Statistisk prövning av urvalet år
2013 och 2012
I huvudgruppen blev andelen fängelse-
dömda fler i urvalet än för 2012, medan
skyddstillsynsdömda och villkorligt fri-
givna blev något färre. Medelåldern skiljer
mindre än ett år men skillnaden är signifi-
kant. Könsfördelningen är jämn med cirka
10 procent kvinnor i både huvudgruppen
och år 2012. Huvudbrott har fördelats i
åtta olika grupper och fördelning är jämn
mellan huvudgruppen i urvalet 2013 och
år 2012. Missbruk är fördelat mellan nar-
kotikamissbruk, blandmissbruk och alko-
holmissbruk där ingen signifikant skillnad
fanns mellan grupperna. Andelen svenska
medborgare är cirka 80 procent och ande-
len utvisade är 2-3 procent i båda grupper-
na.
Mellan urvalet år 2013 och 2012 för fäng-
elsedömda är skillnaden i ålder på 1,2 år
signifikant. Fördelningen av missbruk skil-
jer sig signifikant åt genom att något färre
har något känt missbruk, något färre är
narkotikamissbrukare och istället är ande-
len alkohol- och blandmissbrukare fler.
Andel utvisade är statistiskt signifikant
mellan grupperna där 8 procent var utvi-
sade 2012 och 2 procent i fängelseurvalet
2013. För faktorerna kön, huvudbrott,
medborgarskap och strafftid fanns inga
statistiskt signifikanta skillnader.
Gruppen som avtjänar intensivövervak-
ning är förhållandevis homogen och inga
statistiskt signifikanta skillnader fanns mel-
lan grupperna för faktorerna ålder, kön,
huvudbrott, missbruk (när klienter med
saknade uppgifter exkluderas), medborgar-
skap, utvisning och strafftid.
Urvalet av skyddstillsynsdömda 2013 skil-
jer sig statistiskt signifikant från 2012 avse-
ende olika typer av påföljden; skyddstillsyn
med särskild behandlingsplan (11 procent
respektive 14 procent), skyddstillsyn med
samhällstjänst (19 procent respektive
21procent) och övrig skyddstillsyn (70
procent respektive 65 procent). Inga stat-
istiskt signifikanta skillnader fanns mellan
grupperna för faktorerna ålder, kön, hu-
vudbrott, missbruk (när klienter med sak-
nade uppgifter exkluderas), medborgar-
skap och utvisning.
Inga statistiskt signifikanta skillnader fanns
mellan grupperna villkorligt frigivna med
övervakning för faktorerna ålder, kön, hu-
vudbrott, missbruk (när klienter med sak-
nade uppgifter exkluderas), medborgar-
skap och utvisning.
Andelarna av olika påföljder bland kvin-
norna skiljde sig statistiskt signifikant mel-
lan urvalet 2013 och år 2012. Dömda till
fängelse (23 procent respektive 22 pro-
cent) och intensivövervakning (10 procent
respektive 7 procent) var något fler i urva-
let 2013 medan dömda till skyddstillsyn
(57 procent respektive 60 procent) och
villkorligt frigivna med övervakning (9
procent respektive 11 procent) var något
färre. Inga statistiskt signifikanta skillna-
der fanns mellan grupperna för faktorerna
ålder, huvudbrott, missbruk (när klienter
med saknade uppgifter exkluderas), med-
borgarskap och utvisning.
Åldersspridningen i ungdomsgruppen är
liten och därför blev skillnaden på 0,2 år
mellan urvalet 2013 och år 2012 statistiskt
signifikant. Inga statistiskt signifikanta
skillnader fanns mellan grupperna för fak-
torerna kön, huvudbrott, missbruk (när
klienter med saknade uppgifter exklude-
ras), medborgarskap och utvisning.
112
EU:s definition av grov organiserad brottslighet.
Minst sex av kriterierna nedan ska uppfyllas för att det ska röra sig om organiserad brotts-
lighet. Punkterna 1, 3, 5 och 11 är obligatoriska.
1. Samarbete mellan fler än två personer.
2. Egna tilldelade uppgifter åt var och en
3. Lång eller obegränsad utsträckning i tiden
4. Någon form av disciplin och kontroll
5. Misstanke om allvarliga kriminella handlingar
6. Verksamhet på lokal nivå
7. Användning av våld eller andra metoder för hot
8. Användning av kommersiella eller affärsmässiga strukturer
9. Deltagande i penningtvätt
10. Otillbörlig påverkan på politik, medier, offentlig förvaltning, rättsliga myndigheter eller
ekonomi
11. Strävan efter vinning och/eller makt.
Källa: Dokument 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2.
Bilaga 3. Definitioner.
112
113
Tabellförteckning
Tabell 1 Kategorier ..................................................................................................................... 114
Tabell 2 Kön................................................................................................................................ 114
Tabell 3 Ålder .............................................................................................................................. 114
Tabell 4 Ålder, medelvärde och median .................................................................................. 115
Tabell 5 Huvudbrott .................................................................................................................. 115
Tabell 6 Förekomst av relationsbrott ...................................................................................... 115
Tabell 7 Strafftid, procentuell fördelning samt medelvärde och median ........................... 115
Tabell 8 Hemmahörande fördelat på storstadslän och övriga ............................................. 116
Tabell 9 Saknar fast postadress eller har utländsk adress ..................................................... 116
Tabell 10 Klienten har skyddad identitet ................................................................................ 116
Tabell 11 Medborgarskap .......................................................................................................... 116
Tabell 12 Personnummer eller samordningsnummer ........................................................... 116
Tabell 13 Utvisningsbeslut ........................................................................................................ 116
Tabell 14 Drogmissbruk ............................................................................................................ 117
Tabell 15 Bostadssituation ........................................................................................................ 117
Tabell 16 Sysselsättning ............................................................................................................. 117
Tabell 17 Försörjning före aktuell verkställighet ................................................................... 118
Tabell 18 Försörjning efter aktuell verkställighet ................................................................... 118
Tabell 19 Utbildningsnivå ......................................................................................................... 118
Tabell 20 Behov av tolk ............................................................................................................. 119
Tabell 21 Klienter talar svenska................................................................................................ 119
Tabell 22 Har klienten barn under 18 år samt genomsnittligt antal barn ........................... 119
Tabell 23 Somatisk hälsa ............................................................................................................ 119
Tabell 24 Somatiska diagnoser.................................................................................................. 120
Tabell 25 Psykisk hälsa .............................................................................................................. 120
Tabell 26 Psykisk hälsa .............................................................................................................. 121
Tabell 27 Rätt till LSS ................................................................................................................ 121
Tabell 28 Självmordstankar och självmordsförsök ................................................................ 121
Tabell 29 Beroendevård ............................................................................................................. 121
Bilaga 4. Tabeller.
114
Tabell 30 Andra påföljder .......................................................................................................... 122
Tabell 31 Tidigare belastning .................................................................................................... 122
Tabell 32 Antal tidigare domar ................................................................................................. 122
Tabell 33 Bedömd risk för återfall i brott ................................................................................ 122
Tabell 34 Nätverk ....................................................................................................................... 123
Tabell 35 Multiproblem ............................................................................................................. 123
Tabell 36 Typ av problem .......................................................................................................... 123
Teckenförklaring till tabellerna
- Noll
0 Mindre än 0,5 av enheten
. Ingen uppgift tillgänglig
.. Ingen adekvat uppgift finns
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Urvalets storlek (n) 2 142 885 373 741 368 677 350
Tabell 1. Kategorier.
Total Fä IÖV ST VF Unga Kvinnor
Kvinnor 11 % 7 % 15 % 18 % 6 % 11 % 100 %
Tabell 2. Kön.
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
– 20 6 % 3 % 1 % 12 % 3 % 5 % 100 %
21-24 16 % 13 % 13 % 20 % 16 % 14 % -
25-29 16 % 15 % 14 % 16 % 19 % 14 % -
30-34 13 % 15 % 13 % 11 % 15 % 14 % -
35-44 21 % 23 % 17 % 20 % 20 % 20 % -
45-54 18 % 20 % 22 % 14 % 19 % 26 % -
55-64 8 % 10 % 15 % 6 % 6 % 6 % -
65- 2 % 2 % 5 % 2 % 2 % 1 % -
Tabell 3. Ålder.
114
115
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Medelvärde 36,5 år 38,1 år 40,8 år 33,8 år 36,2 år 37,1 år ..
Median 34 år 36 år 40 år 30 år 33 år 36 år ..
Tabell 4. Ålder, medelvärde och median.
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Våldsbrott 21 % 22 % 14 % 21 % 26 % 14 % 31 %
Sexualbrott 3 % 5 % 1 % 1 % 5 % 0 % 1 %
Tillgreppsbrott 13 % 13 % 5 % 16 % 14 % 20 % 15 %
Rån o Gr rån 6 % 8 % 0 % 4 % 10 % 2 % 16 %
Bedräg, försk, borge-närsbrott
5 % 5 % 3 % 5 % 7 % 6 % 5 %
Allm. o stat 7 % 6 % 7 % 11 % 5 % 10 % 8 %
Trafikbrott ej rf 4 % 5 % 9 % 0 % 2 % 3 % 1 %
Rattfylleri/grovt rf 12 % 9 % 44 % 13 % 2 % 17 % 3 %
Narkotikabrott o smugg-ling
24 % 23 % 13 % 27 % 25 % 26 % 17 %
Övriga 4 % 4 % 3 % 2 % 5 % 2 % 3 %
Tabell 5. Huvudbrott.
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Ja 9 % 11 % 4 % 6 % 11 % .. 1 %
Nej 90 % 87 % 89 % 93 % 89 % .. 98 %
Okänt 1 % 2 % 7 % 1 % - .. 1 %
Tabell 6. Förekomst av relationsbrott.
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
T<= 2mån 22 % 21 % 69 % .. 6 % 36 % 23 %
2mån <T<= 6mån 22 % 22 % 31 % .. 22 % 32 % 34 %
6mån <T<= 1år 18 % 17 % - .. 28 % 9 % 16 %
1år <T< 2år 11 % 8 % - .. 22 % 8 % 15 %
2år <=T< 4år 13 % 15 % - .. 14 % 10 % 9 %
4år <=T< 10år 10 % 13 % - .. 8 % 5 % 1 %
10år <=T 3 % 4 % - .. 1 % 1 % -
Medel 1,6 år 1,9 år 0,2 år .. 1,5 år 1,0 år 0,8 år
Median 0,7 år 0,8 år 0,2 år .. 0,9 år 0,3 år 0,5 år
Tabell 7. Strafftid, procentuell fördelning samt medelvärde och median.
116
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Storstad 55 % 55 % 48 % 56 % 57 % 53 % 53 %
Övriga 45 % 45 % 52 % 44 % 43 % 47 % 47 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Utländsk adress/ Saknar fast postadress
17 % 31 % - 3 % 21 % 10 % 9 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Ja 1 % 1 % - 1 % 1 % 1 % 1 %
Nej 99 % 99 % 100 % 99 % 99 % 99 % 99 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Sverige 81 % 71 % 88 % 90 % 80 % 85 % 86 %
Norden 4 % 5 % 2 % 3 % 4 % 4 % 3 %
EU utom Norden 4 % 8 % 4 % 1 % 2 % 5 % 3 %
Övriga 11 % 16 % 7 % 6 % 14 % 6 % 9 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Personnummer 96 % 90 % 100 % 100 % 99 % 97 % 96 %
Samordningsnummer 4 % 10 % 0 % 0 % 1 % 3 % 4 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Ja 2 % 6 % - - - 1 % 2 %
Nej 98 % 94 % 100 % 100 % 100 % 99 % 98 %
Tabell 8. Hemmahörande fördelat på storstadslän och övriga.
Tabell 9. Saknar fast postadress eller har utländsk adress.
Tabell 10. Klienten har skyddad identitet.
Tabell 11. Medborgarskap.
Tabell 12. Personnummer eller samordningsnummer.
Tabell 13. Utvisningsbeslut.
116
117
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Narkotika 30 % 28 % 12 % 32 % 40 % 27 % 34 %
Bland 21 % 25 % 6 % 19 % 22 % 16 % 19 %
Alkohol 20 % 17 % 42 % 25 % 9 % 24 % 17 %
Inget känt 28 % 28 % 38 % 24 % 29 % 31 % 29 %
Okänt 1 % 2 % 2 % 1 % - 1 % 1 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Egen bostad/sammanboende 51 % 47 % 76 % 55 % 45 % 63 % 15 %
Andra hand 2 % 1 % 5 % 2 % 5 % 4 % 1 %
Hos föräldrar/släktingar 25 % 23 % 16 % 25 % 29 % 14 % 70 %
Övergångs/träningslägenhet 3 % 1 % 1 % 3 % 5 % 4 % 3 %
Institution, familjevård, halv-vägshus
4 % 1 % 1 % 9 % 3 % 6 % 5 %
Hotell, härbärge 1 % 1 % - 1 % 2 % 1 % 0 %
Bostadslös (tillfällig bostad) 11 % 20 % 0 % 3 % 9 % 7 % 3 %
Bostadslös uteliggare 1 % 2 % - 1 % 0 % 1 % -
Annat 1 % 2 % 0 % 0 % 1 % - 1 %
Okänt 1 % 2 % 0 % 1 % 0 % 1 % 1 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Anställning 21 % 21 % 38 % 22 % 15 % 20 % 10 %
Arbetsförberedande insats 4 % 2 % 8 % 6 % 4 % 4 % 3 %
Arbetssökande 26 % 26 % 15 % 24 % 31 % 18 % 29 %
Daglig verksamhet (till exempel enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS)
0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 1 % -
Eget företag 4 % 6 % 7 % 2 % 4 % 1 % 0 %
Föräldraledig 0 % 0 % 1 % 0 % - 2 % 0 %
Okänt 7 % 9 % 2 % 4 % 11 % 4 % 6 %
Pension 8 % 9 % 12 % 6 % 9 % 8 % -
Sjuk 8 % 9 % 9 % 10 % 5 % 17 % 1 %
Utbildning (kommunal vuxenutbildning, högskola, folkhögskola etc.)
4 % 2 % 3 % 8 % 4 % 5 % 32 %
Öppenvårdsbehandling eller institutions-vård
4 % 1 % 1 % 8 % 3 % 6 % 3 %
Övrigt 12 % 14 % 4 % 9 % 14 % 14 % 14 %
Tabell 14. Drogmissbruk.
Tabell 15. Bostadssituation.
Tabell 16. Sysselsättning.
118
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Aktivitetsstöd/Aktivitetsersättning
5 % 3 % 7 % 7 % 5 % 5 % 5 %
Arbetslösersättning 3 % 3 % 5 % 3 % 2 % 2 % 1 %
Försörjd av annan person 5 % 4 % 3 % 7 % 3 % 5 % 19 %
Försörjningsstöd 24 % 21 % 16 % 28 % 30 % 31 % 22 %
Föräldrapenning 0 % 0 % 1 % 0 % - 2 % 0 %
Lön från anställning eller eget företag
27 % 28 % 45 % 25 % 20 % 22 % 10 %
Okänt 10 % 12 % 2 % 6 % 14 % 4 % 12 %
Sjukersättning (f.d. sjukpens-ion)
10 % 11 % 9 % 8 % 10 % 12 % 0 %
Sjukpenning 4 % 3 % 2 % 5 % 2 % 7 % 1 %
Studielån och/eller studiebi-drag från CSN
3 % 1 % 1 % 5 % 2 % 3 % 22 %
Ålderspension 2 % 3 % 6 % 2 % 2 % 1 % -
Övrigt 8 % 10 % 2 % 5 % 10 % 5 % 7 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Aktivitetsstöd/Aktivitetsersättning 9 % 7 % 9 % 12 % 10 % 11 % 11 %
Arbetslösersättning 3 % 3 % 5 % 3 % 2 % 2 % 1 %
Försörjd av annan person 2 % 2 % 1 % 3 % 2 % 3 % 5 %
Försörjningsstöd 23 % 22 % 13 % 24 % 26 % 28 % 25 %
Föräldrapenning 0 % - 1 % 1 % - 3 % -
Lön från anställning eller eget företag
25 % 21 % 46 % 27 % 21 % 21 % 17 %
Okänt 17 % 24 % 4 % 11 % 14 % 8 % 21 %
Sjukersättning (f.d. sjukpension) 10 % 11 % 10 % 9 % 11 % 14 % -
Sjukpenning 2 % 2 % 2 % 3 % 2 % 4 % 0 %
Studielån och/eller studiebidrag från CSN
2 % 1 % 2 % 3 % 3 % 3 % 16 %
Ålderspension 3 % 3 % 6 % 2 % 2 % 2 % -
Övrigt 4 % 5 % 2 % 3 % 5 % 2 % 3 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Annan utbildning (till exempel folk-högskola)
1 % 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 1 %
Eftergymnasial utbildning, kvalifice-rad yrkesutbildning, universitet etc.
6 % 6 % 10 % 6 % 2 % 10 % -
Folkskola (7 år) 2 % 2 % 3 % 2 % 3 % 1 % -
Grundskola (9 år)/motsvarande inom vuxenutbildningen
35 % 30 % 21 % 39 % 43 % 33 % 60 %
Gymnasium/motsvarande inom vuxenutbildningen
21 % 18 % 24 % 22 % 21 % 22 % 20 %
Ingen fullföljd utbildning 12 % 15 % 5 % 9 % 15 % 12 % 16 %
Okänt 13 % 16 % 20 % 11 % 6 % 11 % 1 %
Särskola 0 % 0 % 0 % 1 % - 0 % 1 %
Yrkesutbildning 10 % 12 % 15 % 9 % 8 % 8 % 1 %
Tabell 17. Försörjning före aktuell verkställighet.
Tabell 18. Försörjning efter aktuell verkställighet.
Tabell 19. Utbildningsnivå.
118
119
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Ja 7 % 13 % 4 % 3 % 2 % 7 % 6 %
Nej 92 % 85 % 94 % 97 % 98 % 92 % 93 %
Okänt 1 % 2 % 2 % 1 % - 1 % 1 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Ja 89 % 82 % 90 % 93 % 96 % 89 % 93 %
Hjälpligt 4 % 5 % 3 % 2 % 3 % 4 % 2 %
Nej 5 % 10 % 1 % 2 % 1 % 4 % 3 %
Uppgift saknas 2 % 2 % 5 % 3 % 0 % 3 % 3 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Ja 35 % 37 % 30 % 33 % 38 % 42 % 6 %
Nej 64 % 61 % 69 % 67 % 61 % 57 % 93 %
Okänt 1 % 2 % 1 % 1 % 2 % 1 % 1 %
Antal barn per klient i genomsnitt 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 0,1
Antal barn som klienten har vårdnaden av i genomsnitt
0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,6 0,04
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Öppen somatisk vård
Ja 31 % 32 % 34 % 31 % 30 % 40 % 19 %
Nej 33 % 32 % 31 % 35 % 32 % 30 % 47 %
Okänt 36 % 37 % 35 % 34 % 38 % 30 % 33 %
Sluten somatisk vård
Ja 13 % 12 % 12 % 14 % 11 % 14 % 6 %
Nej 40 % 40 % 39 % 41 % 39 % 41 % 55 %
Okänt 47 % 47 % 48 % 45 % 51 % 45 % 39 %
Oro fysisk hälsa
Ja 26 % 28 % 22 % 28 % 23 % 35 % 11 %
Nej 70 % 68 % 76 % 69 % 74 % 62 % 87 %
Okänt 4 % 5 % 2 % 4 % 3 % 3 % 2 %
Tabell 20. Behov av tolk.
Tabell 21. Klienter talar svenska.
Tabell 22. Har klienten barn under 18 år, samt genomsnittligt antal barn.
Tabell 23. Somatisk hälsa.
120
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Infektions- och parasitsjukdom (A00-B99)
14 % 13 % .. .. 15 % 16 % 8 %
Tumörer (C00-D48) 4 % 4 % .. .. 4 % 4 % 2 %
Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i im-munsystemet (D50-D89)
0 % 1 % .. .. - 3 % 1 %
Endokrina sjukdomar, nutritionsrubb-ningar och ämnesomsättningssjukdo-mar(E00-E99)
7 % 7 % .. .. 6 % 5 % -
Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 14 % 13 % .. .. 16 % 14 % 10 %
Sjukdomar i ögat ((H00-H59) 5 % 5 % .. .. 4 % 5 % 4 %
Sjukdomar i örat (H60-H95) 7 % 7 % .. .. 7 % 6 % 5 %
Sjukdomar i cirkulationsorganen (I00-I99)
9 % 9 % .. .. 9 % 10 % 1 %
Sjukdomar i andningsorganen (J00-J99)
9 % 9 % .. .. 10 % 8 % 2 %
Sjukdomar i matsmältningsorganen (K00-K99)
13 % 13 % .. .. 13 % 14 % 4 %
Hudsjukdomar (L00-L99) 19 % 19 % .. .. 19 % 19 % 14 %
Sjukdomar i muskulära systemet och bindväv (M00-M99)
30 % 30 % .. .. 30 % 22 % 12 %
Sjukdomar i urin- och könsorgan (N00-N99)
4 % 4 % .. .. 4 % 5 % -
Symptom, sjukdomstecken och onor-mala fynd som ej klassificeras annor-städes (R00-R99)
24 % 25 % .. .. 21 % 21 % 14 %
Skador och förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98)
13 % 13 % .. .. 13 % 10 % 10 %
Diagnoser satta i Kriminalvården endast för klientgrupperna fängelse/anstalt och villkor-
ligt frigivna.
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Öppen psykiatrisk vård
Ja 31 % 23 % 21 % 40 % 33 % 48 % 25 %
Nej 47 % 52 % 55 % 42 % 45 % 36 % 55 %
Okänt 22 % 25 % 23 % 18 % 22 % 16 % 20 %
Sluten psykiatrisk vård
Ja 5 % 4 % 1 % 8 % 4 % 8 % 2 %
Nej 79 % 77 % 85 % 78 % 82 % 77 % 87 %
Okänt 16 % 20 % 14 % 14 % 14 % 16 % 10 %
Oro psykisk hälsa
Ja 36 % 31 % 14 % 46 % 38 % 50 % 32 %
Nej 60 % 65 % 85 % 50 % 57 % 47 % 64 %
Okänt 4 % 4 % 2 % 4 % 4 % 3 % 4 %
Tabell 24. Somatiska diagnoser.
Tabell 25. Psykisk hälsa.
120
121
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteende-störningar (F00-F99)
46 % 44 % .. .. 50 % 58 % 38 %
varav hyperaktivitetsstörningar/ADHD
10 % 9 % .. .. 12 % 15 % 11 %
varav missbruksrelaterade psy-kiska diagnoser
21 % 20 % .. .. 26 % 33 % 10 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Ja 3 % 2 % 1 % 4 % 3 % 5 % 4 %
Nej 90 % 87 % 94 % 91 % 92 % 89 % 89 %
Okänt 7 % 11 % 5 % 5 % 5 % 6 % 7 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Självmords-tankar
Ja 10 % 10 % 2 % 11 % 11 % 11 % 11 %
Nej 83 % 85 % 91 % 83 % 77 % 82 % 85 %
Okänt 7 % 5 % 8 % 6 % 12 % 7 % 4 %
Självmords-försök
Ja 6 % 7 % 1 % 6 % 8 % 8 % 6 %
Nej 85 % 85 % 90 % 87 % 79 % 83 % 90 %
Okänt 9 % 8 % 9 % 7 % 13 % 9 % 4 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Öppen beroendevård
Ja 31 % 21 % 26 % 43 % 31 % 36 % 24 %
Nej 55 % 59 % 61 % 49 % 56 % 53 % 65 %
Okänt 14 % 20 % 13 % 8 % 13 % 11 % 11 %
Sluten beroendevård
Ja 8 % 5 % 4 % 11 % 11 % 10 % 8 %
Nej 80 % 78 % 87 % 80 % 81 % 78 % 85 %
Okänt 12 % 17 % 9 % 9 % 8 % 12 % 7 %
Tabell 26. Psykisk hälsa.
Tabell 27. Rätt till LSS.
Tabell 28. Självmordstankar och självmordsförsök.
Tabell 29. Beroendevård.
122
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
4 % 3 % 1 % 5 % 4 % 6 % 1 %
Lagen om rättspsyki-atrisk vård (LRV)
1 % 1 % 0 % 1 % 3 % 1 % -
Lagen om vård av missbrukare (LVM)
6 % 7 % 2 % 5 % 6 % 12 % 1 %
Lagen om vård av unga (LVU)
12 % 13 % 6 % 10 % 17 % 9 % 22 %
Lagen om sluten ung-domsvård (LSU)
2 % 3 % 1 % 1 % 4 % 0 % 4 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Tidigare anstaltsvistelse 40 % 40 % 16 % 18 % 98 % 24 % 7 %
Tidigare skyddstillsyn 27 % 28 % 16 % 21 % 37 % 23 % 16 %
Tidigare IÖV 6 % 8 % 1 % 4 % 9 % 5 % 1 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
0 36 % 35 % 28 % 56 % 4 % 50 % 87 %
1 17 % 16 % 39 % 13 % 18 % 17 % 8 %
2 9 % 8 % 8 % 7 % 14 % 9 % 5 %
3-5 16 % 15 % 12 % 11 % 27 % 11 % 0 %
6-10 10 % 10 % 5 % 7 % 18 % 7 % -
11-20 7 % 9 % 5 % 4 % 9 % 4 % -
21 eller fler 5 % 7 % 2 % 2 % 10 % 2 % -
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Hög 49 % 55 % 17 % 37 % 71 % 34 % 41 %
Medel 41 % 35 % 39 % 53 % 27 % 51 % 51 %
Låg 8 % 6 % 36 % 7 % 2 % 12 % 3 %
Uppgift saknas 3 % 4 % 8 % 2 % - 3 % 5 %
Tabell 30. Andra påföljder.
Tabell 31. Tidigare belastning.
Tabell 32. Antal tidigare domar.
Tabell 33. Bedömd risk för återfall i brott.
122
123
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Både ett positivt och negativt nätverk 25 % 26 % 14 % 25 % 29 % 27 % 32 %
Ja, ett till övervägande del positivt nät-verk av både professionell och privat karaktär
17 % 10 % 22 % 23 % 19 % 22 % 16 %
Ja, ett till övervägande del positivt nät-verk av privat (vänner familj mm) karak-tär
24 % 27 % 45 % 21 % 16 % 20 % 23 %
Ja, ett till övervägande del positivt nät-verk av professionell karaktär
5 % 3 % 4 % 9 % 4 % 9 % 7 %
Nej, ett till övervägande del negativt nätverk
11 % 13 % 3 % 7 % 16 % 9 % 8 %
Nej, nätverk saknas 5 % 6 % 2 % 4 % 5 % 4 % 3 %
Okänt/kan ej bedömas 13 % 16 % 10 % 11 % 11 % 9 % 11 %
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
0 5 % 6 % 14 % 3 % 3 % 4 % 5 %
1 14 % 14 % 27 % 12 % 10 % 12 % 16 %
2 19 % 19 % 25 % 21 % 13 % 20 % 25 %
3 21 % 19 % 18 % 26 % 16 % 20 % 27 %
4 19 % 17 % 9 % 21 % 23 % 20 % 18 %
5 13 % 13 % 4 % 11 % 21 % 15 % 6 %
6 7 % 9 % 1 % 4 % 11 % 8 % 1 %
7 2 % 3 % 1 % 1 % 3 % 2 % 1 %
8 0 % 0 % - - 0 % 0 % -
Medel 3,1 3,2 2,0 3,1 3,7 3,3 2,6
Total Fä IÖV ST VF Kvinnor Unga
Utbildning 49 % 46 % 29 % 50 % 61 % 46 % 77 %
Försörjning 50 % 48 % 36 % 52 % 57 % 61 % 36 %
Fysisk hälsa 31 % 33 % 27 % 32 % 27 % 39 % 15 %
Psykisk hälsa
50 % 44 % 27 % 59 % 53 % 66 % 41 %
Missbruk 75 % 71 % 67 % 81 % 73 % 71 % 73 %
Nätverk 15 % 19 % 5 % 12 % 20 % 13 % 11 %
Bostad 13 % 23 % 0 % 5 % 11 % 9 % 3 %
Kriminalitet 31 % 34 % 12 % 14 % 67 % 20 % 8 %
Tabell 34. Nätverk.
Tabell 35. Multiproblem
Tabell 36. Typ av problem.
124
www.kriminalvarden.se
601 80 Norrköping
Telefon 077-22 80 800
Fax 011-496 40 00
Beställningsnr: 7048