klimat och transporter

klimat & transporteren tidning om miljöbilar, förnybara bränslen och en grönare trafik | nov-10

Mormor klimathjälte Spårtaxi möjlighet för framtiden

Östra Göinge årets miljöbilskommun

Hon ger Saabs elbil kraft med unik teknikSvenskan Christina Lampe-Önnerud är en av världens mest kunniga batterikonstruktörer. I samverkan med Saab har hon varit med att utveckla en elbil med en räckvidd på över 20 mil. Detta gör Saab till en av de ledande elbils-tillverkarna i världen. sidan 30

sidan 16 sidan 34 sidan 20

Sparsam körning med hjälp av datorn sidan 50 • Skåne kraftsamlar för biogasen sidan 56

hela denna bilaga är en annons från sveriges regionala energikontor

Succé för trafikantveckan

Biodiesel möjlighet för landsbygden

Resfria möten sparar tid, pengar och miljö

sidan 32

sidan 26

sidan 12


2

en tuff utmaning stundar inom trans-portområdet, ett arbete för både ökad energieffektivitet och minskad klimatbelast-ning. Den växande ekonomin och ökande folkmängden ställer stora krav på fung-erande transporter för både medborgare och näringsliv. För att skapa ett effektivt trans-portsystem behöver planeringen samordnas bättre och den struktur för transporter som redan finns måste utnyttjas mer effektivt.

nationellt satsar Energimyndigheten mer på hållbara transporter genom att ge stött-ning till kommuner och enskilda projekt. De har exempelvis i samverkan med Tra-fikverket genomfört transportutbildning under våren 2010 för landets kommunala energi- och klimatrådgivare. Energimyndigheten ger också kommu-nerna ökade resurser genom stöd till energi-effektivisering, satsar även på forskning och teknikutveckling genom stöd till förnybara drivmedel och elbilar. Energimyndighetens satsning på hållbara transporter komplette-rar Trafikverkets redan gedigna arbete inom området. Detta leder fram till mer kunniga kommunala energi- och klimatrådgivare samt ökat engagemang för hållbara och effektivare transportsystem på lokal nivå. Exempelvis medverkade 103 kommuner och städer i Sverige under årets Trafikantvecka, att jämföras med 51 året innan. En för-dubbling!

på det regionala och lokala planet bidrar de regionala Energikontoren i nära samar-bete med kommuner, kommunförbund, landsting, regionförbund och länsstyrel-ser, Trafikverket mm till en smart tillväxt och hållbar samhällsutveckling. Energikon-torens främsta ansvar är att vara katalysator och drivkraft i den

egna regionen. Det finns 13 regionala kontor som täcker hela landet. Kontoren samordnas via FSEK, Föreningen Sveriges regionala energikontor. Inom EU finns idag över 380 energikontor, vilket innebär att Energikon-toren har tillgång till ett unikt europeiskt nätverk.

denna informationstidning om klimat och transporter är en satsning för att sprida kunskap och goda exempel för miljöanpas-sade transporter till beslutsfattare inom kommuner och landsting. Målet är att få igång en utökad lokal och regional diskus-sion kring hur vi tillsammans kan hjälpas åt i omställningsarbetet för hållbara och effektivare transportsystem.

Välkomna att kontakta ert regionala energi-kontor.

Said Ashrafi Ordförande Föreningen för Sveriges Energi-kontorwww.fsek.se

Energimyndigheten: Omställning inom transportsektorn är nödvändig

Energimyndigheten stöder hållbara transporter

4

Unikt danskt spårtaxisystem

Kommunerna allt bättre på miljöbilar

Resfria möten sparar tid, pengar & miljö

Goda exempel stimulerar utveckling av hållbara transporter

Klimat & tranSporter är en informationstidningutgiven av Föreningen Sveriges Regionala Energi-kontor i samverkan med Miljöfordon Syd och medstöd av Energimyndigheten. www.fsek.se

ansvarig utgivare: Said [email protected]

projektledning och annonser:Jonas Lööf, Miljöfordon Sydwww.miljofordonsyd.se

Grafisk form:Ronny Östling/RÖDwww.ostlingdesign.se

tryck:Mittmedia print, 2010Klimatneutralt och Svanenmärkt tryckeri. Tidningen trycks på miljömärkt papper.

21

37

34

28

26

5

Krafttag för hållbara och effektivare transportsystem

ur innehållet

Det investeras i järnvägar igen i bilismens förlovade land, USA. För ett år sedan investerade War-ren Buffett, en av USA:s rikaste män, i järnvägsbolaget Burlington

Northern Santa Fe. På ett år har hans investering vuxit från mot-svarande 288 miljarder kronor till 380 miljarder svenska kronor, med dagens valuta.

Samma järnvägsbolag är inblan-dade i ett stort utbyggnadsprojekt i Texas. Det handlar om en sträck-ning som kallas för Tower 55 där det idag är trångt på spåret. Nu går ett

antal privata järnvägsbolag in och samfinansierar en utbyggnad som dessutom får ett statligt stöd på motsvarande 220 miljarder svenska kronor.

Järnvägen är het i USa med stora privata investeringar

Lokala ambassadörer inom transportområdet

Bilsalongen i Paris: Politiska beslut i centrum

6


3

gånger ökad olyckriskAtt sms:a medan man

kör bil ökar olycks- risken med hela 23

gånger. Sms:andet är lika farligt som att köra bil kraftigt beru-sad, enligt tidningen Motor från Mo-

tormännen. Sverige är enda landet i Europa där samtal i mobiltelefon utan

handsfree och sms-ande är tillåtet.

Biogas är nästan för bra för att vara sant. Det är något så fantastiskt som ett

i stort koldioxidneutralt drivmedel som fungerar och som finns här och nu.

Råvaran är organiskt avfall – som matavfallet i dina sopor – och till skillnad

från bensin är avgaserna nästan fria från gifter.

Och väljer du en gasbil sparar du massa pengar. Gas är billigare per liter än

bensin och du behöver inte betala någon fordonsskatt de första fem åren.

Har du tjänstebil sjunker förmånsvärdet med 40 procent.

Nackdelar, då? Nej. Finns inga. Byt till biogas.

Framtidens drivmedel är här: Potatisskal och mögligt bröd.

Vi tror på handling. Läs mer på eon.se

Tankställena blir fler och fler. Just nu kan du tanka gas (biogas och/eller naturgas) på drygt 100 platser i Sverige. Dessutom: Gasbilar går att köra på bensin också, de har två tankar, och den totala räckvidden är jämförbar med alla andra bilar.

Koldioxidneutralt, vad är det? Väldigt förenklat: När vi kör en bensindriven bil eldar vi upp olja som annars hade stannat under jorden i evig heters evigheter. Då tillför vi koldioxid till atmosfären. Kör vi en biogasdriven bil kommer bränslet från organiskt avfall, och koldioxi-den som bildas då ingår i det naturliga kretsloppet.

Bilen. Miljöbov nr 1. Ungefär 40 procent av all koldioxid som släpps ut i Sverige kom-mer från trafiken. Så kan det inte hålla på. En utbyggnad av biogasproduktionen och fler gasbilar är det snabbaste och enklaste sättet att hyfsa till siffrorna.

63%Fordonsgas är samlingsnamnet för biogas och naturgas, som används som drivmedel till fordon. Biogas är förny-elsebart medan naturgas är ett fossilt bränsle. Under åren har andelen biogas i fordonsgas ökat. Under år 2009 var andelen biogas 63 procent.

1 453 milSvenska bilister körde under 2009 i ge-

nomsnitt 1 453 mil, en minskning med

4,3 procent jämfört med föregående

år, enligt Statoil, vars undersökning

baseras på ny statistik från Statistiska

Centralbyrån.

1816I slutet av oktober 2010 finns 1 699 etanolstationer och 117 stationer med fordonsgas vil-ket innebär förnybart drivme-del på 1816 publika stationer i Sverige. Källa: www.etanol.nu och www.gasbilen.se.

386,80 ppmKoldioxidhalten i atmosfären under september månad var 387 ppm (parts per million) mätt vid Mauna Loa Observatory, Hawaii. Motsvarande period för 2009 och 2008 var 385 respektive 383 ppm. Detta innebär att koncen-trationen av koldioxid för närvarande ökar med 2 ppm per år och totalt sedan slutet av 1800-talet har koldioxidhalten ökat med drygt 38 procent. Källa: www.co2now.org

23

foto e.on

foto: istockphoto

I år går enligt prognosen 54 procent av infrastrukturinvesteringarna till järnväg. I budgeten för nästa år föreslås 48 procent, 12,9 miljarder kronor. För 2014 beräknas 27 pro-

cent gå till järnväg, fem miljarder kronor. Då blir de sammanlagda investeringarna för väg och järnväg 31 procent mindre mot i år. Hela den minskningen drabbar järnvägen.

Investeringarna där skärs ned med två tredjedelar. Även anslaget för bl.a. drift och underhåll skärs ner.

Källa: Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet

regeringens budgetförslag minskar anslagen till järnvägen

foto: sj


4

Omställning inom transportsektorn nödvändigIdag står transportsektorn för en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning och en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. Fossila bränslen dominerar stort, endast 5,4 procent var förnybar energi 2009. – Att ställa om dagens transportersektor till mer energieffektiv och minskade utsläpp av växthusgaser är både en viktig och en tuff utmaning, säger Kristina Birath, transporthandläggare på Energimyndigheten.

Våra transporter är viktiga för sam-hället. Vi behöver exempelvis ta oss till och från arbetet, transporter ger oss möjlighet att träffa människor och se nya platser samt att livsmedel och andra produkter behöver trans-porteras till olika ställen.

Men samtidigt har transportsek-torns energianvändning ökat med 80 procent under perioden 1970

till 2009 och står idag för en fjärdedel av Sveriges energianvänd-ning. Eftersom transportsektorn nästan uteslutande använder fossila bränslen, 5,4 procent var förnybar energi 2009 kommer dess omställ-ning få stor betydelse de närmaste åren i och med de ökande kraven på både energieffektivitet och på minskade utsläpp av växthusgaser. Idag står transporterna för cirka en tredjedel av landets växthusgas-utsläpp.

Vad kan vi göra för mer hållbara transporter? – Det finns i huvudsak tre åtgärder som behöver kombineras för att minska transportsektorns klimat-påverkan. Det handlar om energi-effektivare fordon, en övergång från fossila till förnybara drivmedel samt överflyttning till energieffektivare transportslag och ett minskande transportbehov, informerar Kristina Birath.

Var tycker du man ska börja för att få störst effekt? – Drygt 90 procent av energian-vändningen för inrikes resor står vägtransporterna för, vilket kan tjäna som en vägledning var vi bör

börja och var olika åtgärder kan få störst effekt.

Vad gör Energimyndigheten inom transportområdet? – Energimyndighetens uppdrag på transportområdet är att främja energieffektivisering och att öka andelen förnybart bränsle. Myndig-heten arbetar med forskning och utveckling av effektivare fordon och produktionsmetoder för förnybara bränslen, såväl som energieffekti-visering genom överflyttning till energieffektivare transportslag. Energieffektivisering är en viktig del i arbetet med att minska trans-portsektorns klimatpåverkan, säger Kristina Birath.

Att stimulera till ökad cykling är ett område som ligger Kristina extra varmt om hjärtat:

– Jag försöker få familjen att

cykla mer genom att visa på möj-ligheter och nytta. Exempelvis är ungefär hälften av alla bilresor i Sverige under fem kilometer, ett avstånd som i de flesta fall är möj-ligt att cykla, vilket samtidigt ger motion och en bättre hälsa.

text: jonas lööffoto: stefan nilsson

79 % Köra mer bränslesnålt72 % Köpa en mer miljövänlig bil71 % Åka tåg istället för flyg62 % Köra långsammare54 % Samåka mer53 % Köra bil mindre45 % Åka mer kollektivt

Källa: Naturvårdsverket

Vad svenskarna ”absolut” kan tänka sig att göra för att minska sin klimatpåverkan:

Vägtrafik, 93 % Luftfart, 2 %

Sjöfart, 1 %Bantrafik, 3 %

Energianvändning för inrikes transpor-ter år 2009 fördelad på trafikslag

Kristina Birath är transporthandläggare på Energimyndigheten, som arbetar för mer energieffektiva och hållbara transporter. Cykel är ett område som ligger henne varmt om hjärtat.

Den första bilen som någonsin upp-nådde hastigheten 100 km/h var en batteribil – La Jamais Contente. Året var 1899 och föraren en belgare vid namn Camille Jenatzy.

Bilen hade två motorer på totalt 50 kW och en batterispänning på 200 V. Batterierna var förstås bly-batterier, något annat fanns inte vid denna tidpunkt. Namnet La Jamais

Contente betyder ”Aldrig nöjd”. Bilen fick namnet eftersom bat-terierna ständigt krävde påfyllning av vatten.

en elbil var första bilen över 100 km/h


5

Kommunal energi- och klimat-rådgivningEtt viktigt uppdrag är att förmedla kunskap om energi till allmänhe-ten. De kommunala energi- och klimatrådgivarna fungerar som myndighetens kanal. I varje kom-mun i Sverige finns rådgivare som har till uppgift att informera om åtgärder för energieffektivisering och förnybar energi till allmänhet, organisationer och företag. Rådgiv-ning om transporter är en del av arbetet. Under den Europeiska trafi-kantveckan genomförde energi- och klimatrådgivare runt om i landet en rad aktiviteter som uppmuntrade till att använda energieffektivare ressätt på korta sträckor. Läs mer om dem längre fram i tidningen.

EnergikontorenEnergimyndigheten samarbetar med de regionala energikontoren som finns runt om i landet. De har i uppdrag att stå för regional energikompetens och kunna stötta kommuner, företag och regionala aktörer med kunskap om energi-effektivisering inom alla sektorer. Energikontoren bedriver projekt för att utveckla kunskap och metoder för energieffektivisering i fastig-heter, transporter och processer hos företag, kommuner och andra organisationer.

Uthållig kommunEnergimyndigheten driver projektet ”Uthållig kommun” som bygger på erfarenhetsutbyte och nätverkande mellan de 66 deltagande kom-munerna. Transportfrågor berörs främst inom två så kallade tema-område – transporter och fysisk planering. Förutsättningarna att effektivisera transporterna skiljer

sig stort mellan en storstads-kommun, glesbygdskommun och pendlarkommun och därför bygger mycket av arbetet på att skapa nätverk mellan kommuner med likartade transportproblem.

EnergikartläggningscheckarFöretag som använder mer än 500 MWh energi per år kan söka medel för att göra en energikart-läggning, en s.k. energikartlägg-ningscheck. Företaget kan söka upp till 30 000 kronor och stå för en lika stor summa själv. Kartläggningen ska omfatta energianvändning för el och värme, men även för trans-porter och mynna ut i en plan med konkreta åtgärder för minskad energianvändning.

Forskning och utveckling på transportområdetEn viktig uppgift är att stötta forsk-ning och utveckling av ny teknik på energiområdet. Myndigheten har gett stöd till flera projekt som syftar till att utveckla metoder för att

göra drivmedel av biomassa. Bland annat är det utveckling av metoder för att göra cellulosaetanol samt förgasning av biomassa för produk-tion av DME och biogas. Nyligen har myndigheten fattat beslut att elva projekt får ta del av drygt 100 miljoner kronor som ska främja teknikutvecklingen inom biogas-sektorn. Myndigheten stöttar också demonstrationsprogram med fokus på elbilar i flera svenska städer, samt en teknikupphandling av 1000 elfordon.

Informations- och utbildnings-projektLokala och regionala aktörer kan i samverkan söka pengar från Energi-myndigheten för informations- och utbildningsprojekt för energi-effektivisering och förnybar energi. Ny ansökningsomgång är i början av 2011. Än så länge är det inte så många projekt som fokuserar på transporter men det kan ju bli fler! I ett antal kommuner på västkusten ska familjer som vanligtvis kör bil

prova hur det fungerar att använda cykelkärra för korta sträckor, både för transport till skolor och fritids-aktiviteter samt för matinköp. Ett annat projekt fokuserar på idrotts-föreningar; deras lokaler och trans-porter till träning och match.

Energieffektivisering i transportsektornDet är viktigt att öka kunskapen om metoder och medel för energi-effektivisering av transportsektorn, utöver förbättringar i fordonen. Energimyndigheten har ett nytt forsknings- och demonstrations-program för energieffektivisering i transportsektorn. Det kan omfatta lösningar för att underlätta över-flyttning till energieffektivare trans-portslag, beteendepåverkansmeto-der, informationsteknik inriktat på person- och godstrafik inom väg- och spårtransport och sjöfart, sätt att öka andelen resfria möten eller andra lösningar inom området.

Energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting Sedan januari 2010 finns ett energieffektiviseringsstöd som alla kommuner och landsting kan söka för att ta fram en energieffektivise-ringsstrategi för den egna organi-sationen. Där ingår transporternas energianvändning som en viktig del. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna kommunernas arbete med stödet. 263 kommuner och 19 landsting har beviljats stöd. Stödet finns under 2010–2014. De som får stödet åtar sig att aktivt arbeta med att genomföra energi-effektiviseringsstrategin samt att rapportera effekter av sitt arbete till Energimyndigheten årligen.

Energimyndighetens uppdrag på transportområdet är att främja energieffektivisering och öka andelen förnybart bränsle. Genom olika program och verktyg stimulerar myndigheten företag, kommuner och regioner att arbeta mer med energieffektivisering och hållbara transporter. På denna sida presenteras flera av Energimyndighens olika program. Mer information finns även på Energimyndighetens hemsida: www.energimyndigheten.se

Energimyndigheten stöder hållbara transporter

Bränsleförbrukningen kan påver-kas på flera sätt. Ett av de enklaste sätten är att lätta på gasen och hålla hastighetsgränsen. Bränsleför-brukningen ökar med hastigheten.

Om alla höll de skyltade hastighets-gränserna skulle koldioxidutsläppen minska med cirka 700 000 ton/år i Sverige. En sänkning från 100 km/tim till

90 km/tim ger en bränsle-besparing på cirka 1 dl/mil för personbilar och 5 dl/mil för lastbilar.

Källa: Energimyndigheten

Hastighetsanpassning sparar bränsle

foto: fotoakuten

foto: istockphoto


6


Vad kan få dig att ändra beteende? De flesta av oss ändrar beteende om vi tjänar på det, inte sant?

Saker vi tjänar på kan till exempel vara att spara pengar, att rädda miljön eller helt enkelt att må bättre. Att tjäna eller spara pengar och må bättre är oftast kanske de starkaste drivkrafterna av dessa tre, men allt fler av oss tycker att miljöfrågan är viktig.

Du väljer väl alltid den snålaste och miljörikti-gaste produkten när du ska köpa kylskåp, bil eller lampa?

En självklarhet, eller… Ofta är den miljöriktiga produkten lite dyrare i inköp än alternativet – är då valet lika lätt? Denna prisskillnad får självklart många av oss att tveka. Låt mig ta ett vardagligt exempel:

Du är i affären för att köpa en ny lampa till din bordsbe-lysning. Varför ska du då köpa

en lågenergilampa för 50 kronor, när alternativet är en glödlampa för fem kronor?

Jo, för om du köper glödlampan så förlorar du drygt 100 kronor per år i energikostnad, jämfört med lågenergi-lampan (om du har

lampan tänd cirka fem timmar per dygn).

Alternativet med lågenergilampan blir ännu

bättre, om man också betänker att den har fem gånger längre hållbar-hetstid än glödlampan.

Ibland kan den mest miljöriktiga produkten vara billigast men ändå väljer vi inte denna.

Ett annat exempel på detta är när vi ska köpa bil. Många av oss köper bil efter hur vi ska använda den när vi är på semester. Vi gör inte valet med utgångspunkt att vi till kanske 95 procent åker helt själva i bilen.

I många fall skulle en liten bil

mera matcha de behov som vi har, ibland kan kanske cykel vara det bästa alternativet?

Förändringar behövsVisste du att ungefär 25 procent av alla våra bilresor är under två kilometer, 50 procent är under fem kilometer? Många av dessa resor går fortare och är billigare med en cykel – framför allt i större städer där man ska hitta och betala för en parkeringsplats till bilen. Ändå åker vi bil.

det finns fortfarande mycket att göra för att minska fordonens för-brukning och därmed miljöpåver-kan. Vi vet att ett högre ringtryck minskar förbrukningen i person-bilar och nu har Michelin tillsam-mans med Volvo gjort ingående tester på lastbilar.

Det visade sig att två tredjedelar av Europas lastbilar idag rullar med felaktiga hjulinställningar och många av dessa fordon har fel typ av däck eller fel ringtryck. I vissa fall skulle man kunna sänka koldioxidutsläppet med 15 procent genom att rätta till de här felen.

– Vi vet att hjulinställningen, däcktypen och ringtrycket har en avgörande effekt på fordonets förbrukning, säger Arne-Helge Andreassen, affärsområdeschef för däck och hjulinställningar på Volvo Trucks eftermarknadsavdelning.

Hjulen viktiga även för lastbilar

Roger Gunnarsson, är sam-ordnare för energi- och kli-matrådgivarna i sydost och projektledare på Energikontor Sydost. Han skriver här om hållbara transporter, landets energi- och klimatrådgivare som lokala ambassadörer samt reflekterar över vad som styr våra beteenden och får oss att tänka nytt.

Roger Gunnarsson, är samordnare för energi- och klimatrådgivarna i sydost och projektledare på Energikontor Sydost. Genom stöd från Energimyndigheten har han under våren 2010 varit med och utbildat cirka 200 av landets energi- och klimatrådgivare till att bli lokala ambassadörer i transportfrågor.

Vindkraft kan stå för 12 procent av den globala efterfrågan på el fram till 2020, och så mycket som 22 pro-cent år 2030, enligt en ny studie som publicerats av Global Wind

Energy Council och Greenpeace International. – År 2010 sätts en ny vindturbin upp ungefär var 30:e minut, varav en av tre turbiner uppfördes i Kina.

År 2030 kan marknaden vara tre gånger större än i dag, med 202 miljarder i investeringar, säger Sven Teske, senior energiexpert på Greenpeace International. Källa: Greenpeace

Vindkraft står för en femtedel av världens el år 2030

foto: fotoakuten


7


Att tänka på det vi gör och inte välja av gammal vana gällande energi- och klimatfrågor i allmänhet och transporter i synnerhet är viktigt för vår gemensamma framtid. De kommunala energi- och klimatråd-givarna runt om i landet har detta som sin kanske viktigaste uppgift nu när man har börjat arbeta även med transportfrågor.

Kompetenshöjning på vägFram till idag har nästan 200 råd-givare utbildat sig inom transport-området för att kunna vara den oberoende och kunniga transport-rådgivare som just du behöver i din kommun.

Behöver du exempelvis hjälp inom hållbart resande för att smartast planera transporter i din verksamhet så kan den kommunala energi- och klimatrådgivaren kan-ske hjälpa dig. Likaså om du vill få reda på hur man skapar en bilpool, vilka fordon och bränslen som är mest energi- och klimateffektiva eller bara ha tips om sparsam körning så kontakta din energi- och klimatrådgivare i hemkom-munen.

Vi behöver göra mycket inom transportområdet i Sverige fram-

över och alla behöver vi dra vårt strå till stacken.

Många aktiviteter är redan igångUnder hösten har många trans-portaktiviteter genomförts av energi- och klimatrådgivarna ofta i samarbete med de regionala energi-kontoren runt om i landet. Exem-pelvis medverkade 103 kommuner och städer i Sverige under Europe-iska trafikantveckan, att jämföras med 51 året innan. En fördubbling! Det genomfördes miljöbilsdagar, cykelkampanjer, utbildningar inom sparsam körning, föreläsningar och utställningar med mera. Flera akti-viteter, utbildningar, seminarier och utställningar kommer att genom- föras framöver av energi- och kli-matrådgivarna och energikontoren.

Detta visar att Energimyndig-hetens och Trafikverkets satsningar stärker arbetet för en mer hållbar transportsektor.

Samverkan som stärkerGenom myndigheternas stöd ökar kunskaperna och engagemanget hos till de kommunala energi- och klimatrådgivarna på lokal nivå ute i landets kommuner. Detta är mycket bra och kanske helt nödvändigt för

att verkligen få till en långsiktig och hållbar förändring inom transport-området.

Men genom Energimyndig-hetens och Trafikverkets satsningar stärks och utvecklas även arbetet på regional och nationell nivå genom bland annat gemensamma utbild-ningar och aktiviteter.

Nya idéer föds och projekt ska-pas på lokal, regional och nationell nivå och man utvecklar nya gemensamma informationskanaler för transportfrågor, vilket ger ökat engagemang och drivkraft som borgar för mer hållbara och effekti-vare transportsystem.

Sammanfattningsvis ligger den största besparing gällande energi- och klimat i att förändra vårt bete-ende och vårt tankesätt. En sanning såväl hemma som på arbetsplatsen och det gäller inte minst inom transportområdet. De kommunala energi- och klimatrådgivarna är med sin unika kompetens perfekta lokala ambassadörer även i trans-portfrågor.

Roger Gunnarsson, samordnare energi- och klimatråd-givarna i sydost samt projektledare på Energikontor Sydost

Att tänka på det vi gör och inte välja av gammal vana (...) är viktigt för vår gemensamma framtid. De kommunala energi- och klimatrådgivarna runt om i landet har detta som sin kanske viktigaste uppgift nu när man har börjat arbeta även med transportfrågor.

»– roger gunnarsson, samordnare energi- och klimatrådgivarna i sydost

projektet ”Den goda staden” med syfte att forma håll-bara och väl fungerande städer har pågått i sex år. ”Den goda staden” är ett samverkansprojekt mellan kommunerna Jönköping, Norrköping och

Uppsala, Sveriges kommuner och lands ting, Boverket och

Trafikverket. Samarbets-parterna har utvecklat gemensamma kunskaper och erfarenheter om stads-

utveckling och transporter. Det finns många inspire-

rande rapporter att ta del av. Pro-jektet avslutas med en konferens 25–26 november i Stockholm, där deltagarna delar med sig av sina erfarenheter och goda exempel.

Mer information: www.trafikverket.se/dengodastaden

Projektet ”Den goda staden” skapar hållbara städer

Europas första publika tankstationför flytande biogas invigdes i oktober. Stationen ligger vid Stigs Center i Göteborg, där det årligen säljs mest drivmedel i Sverige. Tank-

stationen är ett samarbete mellan Fordons-Gas Sverige, Volvo Lastvag-nar, EON och AGA och en direkt följd av Volvo Lastvagnars beslut att satsa på en ny lastbilmodell

som drivs med flytande biogas. – Flytande biogas för lastbilar ären ny marknad där vi vill vara medoch konkurrera, säger Tula Eken- gren, på FordonsGas Sverige.

europas första tankstation med flytande biogasfoto: peter lydén

foto: fordonsgas sverige

Målet är klimat-neutrala gods-transporterKNEG eller Klimatneutrala godstransporter på väg är ett samarbetsprojekt som arbetar för att godstrans-porterna på de svenska vägarna ska vara klimat-neutrala.

Chalmers har gjort förstudien som säger att en halvering av klimatpåverkan från en typisk svensk fjärrtransport är möjlig mellan 2005 och 2025. De totala utsläppen av växthusgaser från den vägburna godstrafiken kan minskas med upp till 15 procent under samma period, trots den förväntade trafikökningen. Den historiska trenden att mer trafik leder till större utsläpp kan alltså brytas och grunden för koldioxidneutrala godstranspor-ter är lagd.

Medlemmar i KNEG är Green Cargo, Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum vid Chalmers tekniska hög-skola, ICA Sverige AB Logistik, Lantmännen, Posten Logistik, Preem, Ragn-Sells, Renova AB, SCA, Schenker AB, Stora Enso, Sveriges Åkeriföretag, Trafikver-ket, Volvo Lastvagnar, Volvo Logistics, och Östgötafrakt AB.

Genom att arbeta med ef-fektivare transporter, effektivare fordon, effektiv bränsleproduk-tion och utökad användning av förnybara drivmedel är målet att halvera klimatpåverkan från godstransporter redan till 2020.foto: jönköpings

kommun


8

Nya möjligheter för infrastrukturenVi står inför ett avgörande steg i mänsklighetens utveckling. Ett steg som påverkar vår miljö till det bättre samtidigt som den kommer att skaka om vår arbetsmarknad och vår eko-nomi.

Allt pekar på att framtidens mobili-tet kommer att bygga på elektricitet. Vi har redan eldrivna bilar i liten skala och vi kommer att ha eldrivna bilar i allt större utsträckning i framtiden. Förmodligen inte de bilar vi idag kallar för elbilar men väl eldrivna bilar.

Den avgörande skillnaden är när vi får bilar som går att köra på el i några mil och detta i samma tempo som den övriga trafiken. När det gäller bussar finns det redan idag trådbussar. En teknik som kan utvecklas och som även finns före-slagen för viss lastbilstrafik.

Det finns både bussar och lastbilar med hybridteknik men framför allt finns det personbilar med hybridteknik. Toyota, med systermärket Lexus, leder den ut-vecklingen med flera modeller. Från extremt snåla Toyota Auris, en av de bästa stadsbilarna just nu, till tek-niskt avancerade stadsjeepen Lexus RX450h. Den senare har under ett antal år funnits med fyrhjusldrift där bakaxeln är eldriven.

toyota har levererat ett antal Prius med större batterikapacitet till ett fältförsök i Strasbourg. De första personbilarna med kapacitet att gå flera mil på el och detta i en hastighet där de följer trafiktempot i tätorten. Det dagliga användandet av de här bilarna har bl.a. visat att behovet av laddstolpar inte är så stort som man räknat med. De här bilarna är laddhybrider, vilket bety-der att batterierna laddas hemma på natten och på jobbet under dagen. De har då batterikapacitet för några mil innan en förbränningsmotor tar över.

Det betyder i korthet att man kan börja planera för en stadskärna utan bullrande och förorenande förbränningsmotorer. Det betyder

också att vi kan ändra vår syn på bilen som ett problembarn i tätor-terna. I stället för att leta olika meto-der att bekämpa bilismen kan vi ta den till vårt hjärta och leva i fredlig samexistens med våra hjulförsedda transportmedel. Även scootrar med eldrift är på väg ut på marknaden.

alla drömmer vi om renare luft och mindre buller. Fullt möjligt att uppnå genom att stänga stadskär-norna för förbränningsmotorer. Under en övergångsperiod kan vi komma att behöva större p-hus med uthyrning av elfordon för de som inte skaffat eldrivna fordon. Ytterligare ett incitament för att byta teknik. På tal om p-hus så kan vi med hjälp av eldrift och modern it-teknologi göra dem betydligt kom-paktare med större kapacitet och mindre risk för stölder. Bilarna kan fjärrstyras till att packas väldigt tätt och den som behöver sin bil ringer den från mobilen så ser logistikda-

torn i p-huset till att den rullas fram för avhämtning.

det här teknikskiftet ger oss många möjligheter med en smart styrning av infrastrukturen. Vi kan få större frihet att välja typ av boende och utnyttja städernas omland bättre. Vi kan ha helt bilfria stadsdelar för i första hand ung-domar och pensionärer. Vi kan ha bostadsområden med flerfamiljshus och parkeringsgarage för unga familjer med bil och ett jobb eller fritidsintresse som gör att de måste ha en bil. Vi kan också ha villakvar-ter som idag, och mindre autonoma förorter på endast ett par kvarter där det finns möjlighet att ha häst eller egen grönsaksodling. Allt inom ramen för transporter med förny-bara bränslen.

Nyckeln för att komma dit ligger i laddhybrid-tekniken som ger oss elfordon som kan användas på exakt samma sätt som vi använder dagens

bilar. De kan också vara lika stora för dem som behöver det.

Opel Ampera är ett exempel på en framtidssäker lösning där elmotorn är kompletterad med en räckviddsförlängare i form av en förbränningsmotor som kan köras på E85. Den används endast för att producera el till eldriften och till att ladda batterierna. Mercedes-Benz har tre olika lösningar. Antingen bara en elmotor och en batteri-kapacitet för 20 mil eller mindre batterikapacitet med en räckvidds-förlängare som gör att den kan gå 60–80 mil. Både en vanlig förbrän-ningsmotor och en bränslecell, som drivs med vätgas, testas som räckviddsförlängare.

toyota Prius i laddhybridversion har däremot en bensinmotor som driver hjulen tillsammans med en elmotor, eller var för sig. Mindre energiförluster, säger Toyotas repre-sentanter.

Jaguar har precis visat en prototyp av laddhybrid med fyra elmotorer som tillsammans ger nästan 800 hk och kan förses med el från mikrogasturbiner när batterierna är slut.

Volvos testflotta av V70-bilar i laddhybridversion har en diesel-motor som driver framhjulen och en elmotor som driver bakhjulen. Framhjulsdrift med förbrännings-motor vid långresor, bakhjulsdrift med elmotor i stadstrafik och fyr-hjulsdrift med båda motorerna om väglaget är dåligt.

Renault har löst problemet med räckvidden genom att erbjuda en enkel teknik för batteribyten längs vägen. Även Tesla har en liknande lösning för sin sedan-modell.

Det är inte svårt att inse vad tekniken betyder för miljön och vårt beroende av fossila bränslen då mer än 2/3 av alla bilresor är kortare än 3 mil. En dörr för biobränslen öpp-nas och vi kan få be-tydligt trevligare stadskärnor.

Stefan NilssonMiljöintresserad motorjournalist

Företaget SolarCity har tagit fram ett komplett system för att ladda elbilen med hjälp av solceller. Systemet bygger på att solceller monteras på exempelvis hustaket.

Solcellerna producerar likström som konverteras till vanlig hushållsel innan den används för att ladda bilen. Skiner solen och du väljer att cykla till jobbet istället skickar

systemet ut den överblivna elektri-citeten på nätet och du krediteras för den ström du bidrar med.

Komplett system för solcellsladdning av elbilen

Nissans modell av en tänkt framtida infrastruktur med speciella filer och parkeringsplatser för elfordon.

Kom och lyssna på spännande föredrag och nätverka med regionens och landets biogasaktörer.

Välj mellan olika sessioner med teman som lokala biogasnät, förgasningsteknik, uppgraderingstekniker, flytande biogas samt politik och regional utveckling.

Välkommen till BiogasTing!

Studiebesök på Louddens kryoanläggning!

Varmt välkommen till en fullspäckad dag i biogasens tecken!

www.energikontor.se

Office of Regional PlanningStockholm County Council

Kom och se den nya anläggningen för uppgradering och produktion av flytande biogas.

Utställning:

• Regionbuss med flytande gas

• Biogasambulans

• Småskalig uppgradering

TEMA: Ny teknik, Infrastruktur & Politik

- Stockholm den 1:a december

Mer information och program finns på www.biogasost.se

OBS! Sista dag för anmälan är 22 november

Biogas Öst

- Över 40 aktörer inom hela biogaskedjan i samverkan

www.biogasost.se• Blogg med biogasnyheter från regionen

• Biogasstatistik för regionen

• Information om seminarier och arrangemang

• Dekaler för uppstripning av Din gasbil

• Rapporter, utredningar och broschyrer

• Information om Biogas Öst och vårt arbete

Vi arbetar för mer produktion, förbättrad distribution och ökad konsumtion av biogas i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Västmanland, Östergötland och Örebro län.

Få information via vår t Nyhetsbrev anmälan: [email protected]


10

Energikontoren – unik kraft i energi- och miljöarbetet

– Energikontoren är unika då vi jobbar utan vinstintresse för en hållbar regional och lokal tillväxt

inom områdena förnybar energi, energi-effektivisering och miljö-anpassade transporter, säger Fred Nordström, VD Nenet Norrbottens Energikontor.

Inom EU finns idag 380 lokala och regionala energikontor, av dessa finns 13 i Sverige som täcker hela landet från Kiruna i norr till Malmö i söder.

De flesta svenska energikontoren har startats som tidsbegränsade projekt med stöd från EU:s olika program. Men idag har energikon-toren utvecklats till långsiktiga verksamheter genom samarbete mellan Energimyndigheten, EU-kommissionen, regionförbund, landsting, länsstyrelser, kommunal-förbund, näringsliv och kommuner. Det finns idag drygt 110 anställda medarbetare på landets energikon-tor med bred kompetens.

God samverkanI Föreningen Sveriges Regionala Energikontor, FSEK, samarbetar alla energikontor för att driva gemen-samma projekt på nationell nivå, utbyta erfarenheter med varandra samt vara en enhetlig röst i natio-nella frågor. Samtidigt medverkar man i olika EU-projekt tillsammans med energikontor och organisatio-ner i hela Europa vilket ger en stark samverkan och ett världsomspän-nande kontaktnät.

Det nära samarbetet med kom-muner, landsting och länsstyrelser tydliggör energikontorens lokala och regionala roll och närvaro.

Exempelvis samordnar energikon-toren landets kommunala energi- och klimatrådgivare på uppdrag av Energimyndigheten. Genom detta nätverk har energikontoren skapat en mycket effektiv informations-kanal ut i samhället via kontakter i samtliga 290 kommuner.

– Genom vår oberoende ställ-ning och vårt strategiska arbete flätar energikontoren ihop interna-tionella, nationella, regionala och lo-kala förutsättningar för att utveckla energi- och klimatfrågorna runt om i Sverige, berättar Fred Nordström.

En naturlig samarbetspartner – även inom transportområdetEn stor utmaning stundar nu inom transportområdet, ett betydelsefullt arbete för både ökad energieffektivi-tet och minskad klimatbelastning. I Sverige finns erfarenheter att det är viktigt att offentliga myndighe-ter, organisationer och företag går före och visar upp framkomliga utvecklingsvägar. Här har Sveriges kommuner en mycket viktig roll att spela.

– Ska vi lyckas med den tuffa omställningen inom transportsek-

Sveriges regionala energikon-tor finns i hela landet och är en etablerad kraft i det interna-tionella, nationella och regio-nala energi- och klimatarbetet.

Konkreta exempel – energikontoren samordnar hållbara transporter:

illustration: w

ickstrom illustration

energikontoret Regionförbun-det Örebro har samordnat fram-tagning av en utställning med tips och råd för miljöanpassat resande. Genom denna samverkan har nu alla energikontor tillgång till minst var sin utställning som även de kommunala energi- och klimatrådgivarna använder för att sprida oberoende råd om miljö, klimat och resande. Projektet har kunnat genomföras tack vare stöd från Energimyndigheten.

Utställning för miljöbättre resande

Katarina Bååth, projektledare för utställningen, Energikontoret

Regionförbundet Örebro.

Det finns 13 regionala Energikontor i Sverige. De utgör en oberoende och naturlig samarbets-partner för kommuner och näringsliv inom områdena förnybar energi, energieffektivisering och miljöanpassade transporter.

Sveriges regionala energikontorDet finns 13 energikontor i Sverige. Energikontoren är regionala kompe-tenscentrum inom områdena förny-bar energi, energieffektivisering och miljöanpassade transporter.

Energikontoren är oberoende aktörer utan vinstintresse som kan erbjuda:

• Bred kompetens inom energi-området

• Kunskapen att leda och samordna stora som små projekt

• Stor erfarenhet av informations-

arbete via kampanjer och utbild-ningar

• Omfattande nätverk såväl regio-nalt, nationellt och internationellt

• Hög trovärdighet som oberoende och icke vinstdrivande aktörer

Energikontoren tar initiativ till och medverkar i olika projekt kring energieffektivisering och förnybara energikällor med finansiering från Energimyndigheten, EU, länsstyrelser, regionalförbund och andra organisa-tioner.

Den 1 april 2010 startade Tra-fikverket. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och SIKA. Trafikverket ansvarar för den sam-lade långsiktiga infrastrukturpla-

neringen samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Det är en stor föränd-ring som öppnar möjligheter att förbättra funktionen i det sam-

lade transportsystemet. Trafikverket ska förenkla för resenärer, trafikanter och operatörer och stödja utvecklingen i Sveriges regioner.

Målet är ett tillgängligt och säkert transportsystem som

tar hänsyn till miljö och hälsa.

trafikverket ansvarar för långsiktiga infrastrukturplaneringenGunnar Malm, generaldirektör på Trafikverket.


11

foto: nenet

Energikontoren – unik kraft i energi- och miljöarbetet

Konkreta exempel – energikontoren samordnar hållbara transporter:

energikontor sydost driver sedan 2005 regionala mobilitets-kontor i Kalmar och Kronobergs län och från 2008 även i Blekinge län. Kontoren samverkar med Trafikverket Region Syd, kommu-nerna, Regionförbunden och läns-trafikbolagen i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Syftet med kontoren är att driva frågor som rör personresor för att få till stånd ett hållbart trafiksystem i hela re-gionen. Exempel på projekt inom mobilitetskontoren är kommunala avsiktsförklaringar för hållbara transporter, smarta hemtjänstre-

sor, smarta landstingsresor, sydost trampar och upphandlingsnätverk i Blekinge. Nuvarande projektperi-od sträcker sig till 2012. Projektet har finansiering från Naturvårds-verket, Trafikverket och EU.

för att möjliggöra genom-förande av lokala aktiviteter så krävs emellanåt specifik använ-darutbildning. Mälardalens och Västernorrlands energikontor har samordnat handledarutbildning i sparsam körning med simulatorer för egen personal samt kommu-nernas energi- och klimatrådgi-vare. Genom denna utbildning lärde sig deltagarna att på egen hand hantera simulatorer för sparsam körning på mässor och utställningar. En kunskap som använts för att genomföra flera lokala aktiviteter

under bland annat Europeiska Trafikantveckan, med syfte att öka intresset för bränslesnål bilkör-ning.

Regionala mobilitetskontor Samordning av utbildning

Carita Wiklund, samordnare av utbild-ningen, Energikontoret i Mälardalen.

foto: kristina birath.

foto: ronny östling/röd

Hannele Johansson, en av tre projekt-ledare för mobilitetskontoren.

» Ska vi lyckas med den tuffa omställningen inom transportsektorn behöver vi samverka mer och i denna process har Sveriges regionala energikontor en viktig roll att spela

– fred nordström, vd för norrbottens energikontor ab (nenet)

torn behöver vi samverka mer och i denna process har Sveriges regio-nala energikontor en viktig roll att spela, säger Fred Nordström.

Hos energikontoren finns kom-petens och uppbyggda kontakter för att bidra till mer hållbara transpor-ter genom att:• vara regionala samordnare för

hållbara transporter• vara mentorer för ökad kunskap

hos beslutsfattare• stötta fler kommuner att visa

vägen för en mer hållbar trans-portsektor

• öka engagemanget hos lokala företagare och allmänhet inom transportområdet

• skapa ekonomiska resurser till olika regionala utvecklingsprojekt för hållbara transporter genom att söka medel från stat och EU.

– Genom energikontorens omfat-tande kompetens och olika nätverk ser vi det både naturligt och som en utmaning att dra vårt strå till stacken och öka fokus och göra en arbetsinsats för mer hållbara trans-porter, säger Fred Nordström.

text: roger gunnarsson

Redan under det första halvåret 2010 minskade koldioxidutsläp-pen från nya bilar med 5,1 procent jämfört med helåret 2009, från 165 till 156 gram per kilometer. Men det

är stora skillnader mellan kommu-nerna, där utsläppen varierar från 129 gram per kilometer i Dals-Ed till 181 gram per kilometer i Bräcke, en skillnad på 40 procent.

Det framgår av ett index för första halvåret 2010 över nya bilars kli-matpåverkan, som presenteras av Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket.

rekordsnabb minskning av nya bilars klimatpåverkanfoto: daniel k johansson


12

Europeiska trafikantveckan startade 1998 med en bilfri dag och utöka-des till en hel vecka 2002. Syftet är att visa upp hållbart resande och sprida kunskap och information om hur fler kan resa på ett mer miljöanpassat sätt. I år registrera-des aktiviteter i 103 svenska städer och kommuner från Kiruna i norr till Simrishamn i söder. Detta var dubbelt så många som förra året då 51 kommuner deltog. Årets tema var ”Res smartare, må bättre” ett tema som förenar miljö och hälsofrågor. Genom att ersätta flera av alla korta bilresor med att cykla, gå eller åka kollektivt så får man mer motion som leder till både bättre hälsa och miljö.

Kontinuerligt arbeteArbetet med hållbara transporter är ett långsiktigt och kontinuerligt arbete, alltså inte något som sker under en vecka om året. Trafikant-veckan är dock ett effektivt sätt att belysa vikten av det miljöarbete som görs ute i kommunerna. På kom-mande sidor visas ett urval av alla goda exempel som genomfördes under årets trafikantvecka.

text: stefan nilsson

Arjeplog ArvidsjaurAskersundAvestaBodenBollnäsBorgholmBotkyrkaBoxholmBräckeBåstadEdsbynEksjöEmmaboda

EnköpingEskilstunaEslövFinspångFlenForshagaGagnefGrumsGällivareGävleGöteborgHalmstadHaparandaHelsingborg

HuddingeHudiksvallHultsfredHögsbyJokkmokkJönköpingKalixKalmarKarlskronaKarlstadKilKindaKirunaKnivsta

KramforsKristianstadKöpingLandskronaLaxåLeksandLesseboLinköpingLuleåLysekilMalung-SälenMariestadMjölby

MoraMotalaMunkforsMölndalMönsteråsMörbylångaNordanstigNorrköpingNyköpingNässjöOlofströmOskarshamnOxelösundPajala

PiteåRättvikSandvikenSimrishamnSkellefteåSollefteåStockholmSträngnäsSundbybergSundsvallSvalövSöderhamnSölvesborgTibro

TimråTingsrydTranemoTrosaUppvidingeVadstenaVansbroVarbergVästeråsVäxjöÅngeÅtvidabergÄlmhultÄlvsbyn

ÖdeshögÖrnsköldsvikÖstersundÖsthammarÖverkalix Övertorneå

Under trafikantveckan 2010 medverkade 103 städer och kommuner från Kiruna i norr till Simrishamn i söder.

Uppsving för trafikantveckan

Trafikantveckan är ett årligen återkommande arrangemang som hålls runt om i Europa. Tanken med arrangemanget, som alltid hålls 16–22 september, är att öka intresset för mer hållbara transporter. Under årets trafikantvecka deltog 103 svenska städer och kommuner, jämfört med 51 förra året.

I Gagnef, Leksand och Rättvik genomfördes en morotskampanj 22 september under trafikantveckan. Cyklister och resande med kollektivtrafiken fick dela på 500 lokalod-lade morötter som uppmuntran för att de lämnade bilen hemma denna dag.

Europeiska trafikantveckan genomförs varje år, 16–22 september runt om i Europa. Syftet är att visa upp hållbart resande och sprida kunskap och information om hur fler kan resa på ett mer miljöanpassat sätt. I Sveg genomfördes som exempel en kampanj i samverkan med Bilprov-ningen. Totalt deltog 103 svenska kommuner och städer under årets trafikantvecka, där temat var ”Res smartare, må bättre”.

Anders Lewald, enhetschef på Ener-gimyndigheten, säger att tillgången på el är god i Sverige och räcker för att driva dagens 4,3 miljoner per-sonbilar. Om alla bilar byts mot elbi-

lar ger det en ökning på 10–15 TWh, vilket är ungefär 10 procent av vår totala elanvändning. Miljöeffekterna beror på hur man betraktar energisystemet och vad

som händer på sikt. Enbart planer-ingsmålen för ny vindkraft i Sverige ger mer el än vad dagens samtliga bilar behöver.

Källa: DN Motor

elen räcker för alla bilar i Sverige

foto: peugeot

Peugeots elbil iOn.


13

När solen precis lyfter över hori-sonten ger sig gruppen i väg från samlingspunkten i utkanten av Avesta. Cykelpendlingen är en del i det arbete som energi- och klimat-rådgivarna gör för att underlätta för cyklisterna i kommunen och för att få allt fler att välja cykeln i stället för bilen.

Själva navet i det här arbetet är en Facebook-grupp för alla cykel-intresserade i kommunen. En mötesplats där det informeras om event samtidigt som cyklisterna själva kan framföra sina synpunkter och önskemål.

– Facebook är bra för att skapa intresse och en samhörighets- känsla, säger Magnus Hellstrand.

Friskvård och miljöInför evenemanget hade energi- och klimatrådgivarna varit ute och delat ut sadelskydd med informa-tion om Facebook-gruppen och Stora Enso hade informerat om den gemensamma cykelpendlingen i sin interninformation.

– För företagets del handlar det både om friskvård och miljö,

förklarar Mirjam Nykvist, och de har visat ett riktigt stort intresse för vårt arbete.

Med vädergudarnas goda samar-betsvilja blir det en trevlig cykeltur till jobbet och man är framme tidi-gare än beräknat. En bonustid som används för att testa den elcykel som Magnus tagit med sig.

– Jag vill visa att det finns lös-ningar för de som vill komma fram till jobbet och känna sig fräscha trots en cykeltur på en timme, berättar Magnus Hellstrand.

Vandrande skolbussenAndra aktiviteter med fokus på cyklingen var ett samarbete med cykelhandlarna där de fick erbjuda någon produkt med rabatt i an-nonseringen inför Trafikantveckan. Dessutom satte kommunen upp en cykelpump centralt för att under-lätta för alla på två hjul.

– Det är viktigt med morötter som offentliga cykelpumpar, bra cykelvägar och trygga cykelparke-ringar, berättar Mirjam.

Trafikantveckan innehöll också föräldramöten där energirådgivarna

var ute och informerade föräldrarna om tanken bakom den vandrande skolbussen. Ett projekt för att få för-äldrar att hjälpas åt med att gå med barnen till skolan i stället för att trängas med bilarna utanför skolan.

Slutligen noterades att bilhand-larna i kommunerna lyckats väldigt bra med miljöbilsförsäljningen.

En handlare i Hedemora hade sålt 68 procent miljöbilar och nu räknar man med att göra det till en åter-kommande mätning för att se vilka som lyckats bäst.

– Tävlingsmomentet är bra när det gäller att sätta fokus på miljö-bilsförsäljningen, avslutar Magnus.

text och foto: stefan nilsson

En tidig tidig höstmorgon i Grytnäs utanför Avesta samlas några som tror på cykeln som transportredskap och en bra väg till bättre hälsa. Solen har ännu inte gått upp men energi- och klimatrådgivarna Magnus Hellstrand och Mirjam Nykvist är redan på plats vid Grytnäs kyrka. Trafikantveckan i Avesta satte cykeln i fokus och nu skall de vara med i en gemensam cykelpendling till Stora Enso en mil bort.

Cykelpendling för miljön och hälsan

Avesta:

Det är viktigt med morötter som offentliga cykelpumpar, bra cykelvägar

och trygga cykelparkeringar

»– mirjam nykvist

Först på plats var Från vänster: Hans-Olov Andersson samt energi- och klimatrådgivarna Mirjam Nykvist och Magnus Hellstrand.

OKQ8 och Eon fortsätter att tillsam-mans bygga upp ett nät av nya tankställen för fordonsgas i Sverige. I september invigdes en ny sta-tion i Rinkeby utanför Stockholm

och den kommer att följas av fler. Målsättningen är att OK/Eon under 2012 ska ha ett 70-tal tankställen för gasbilar från södra delarna av landet upp till Uppsala, vilket inne-

bär minst 40 nya tankställen. Idag finns 110 tankställen för gasbilar i Sverige. Se dem på www.gasbilen.se

minst 40 nya tankställen för gasbilar till 2012foto: eon


14

Den soliga lördagen var cyklisternas dag på torget i Helsingborg. Som ett led i Trafikantveckan bjöds under-hållning, information och lopp-marknad, med cykeldelar, på torget. Cykelhandlare visade både vanliga cyklar och elcyklar.

Den lokala cykelklubben berät-tade om sin verksamhet för både motionärer och aktiva tävlande lik-som Friskis och Svettis som cyklade på stället genom att ha tre instruk-törer som visade spinning.

Backigt i HelsingborgPetter Blomquist hade parkerat den gröna trehjuliga miljöcykeln utan-för det stora tältet och bjöd barnen på ballonger och underhållning i clownskrud.

Publiken fick också tillfälle att prova olika cyklar på sina hemma-gator.

– Helsingborg är faktiskt en

Helsingborg har länge haft en medveten strategi att under-lätta för kollektivtrafiken och för cyklister. Bussarna går tätt och det finns väl markerade cykelbanor. Alltså var det inte oväntat att fokus låg på just dessa grupperna under Trafi-kantveckan vid Öresund.

Gitte Martinsson demonstrerar en elcykel för Sys Borgquist.

Solig dag med cykeltemaHelsingborg:

Enligt Guinness världsrekordbok har vi nu ett nytt rekord i hur långt man kan komma på en tank: 245,7 mil. Rekordet sattes med en helt orörd, standardmässig VW Passat

BlueMotion. Genomsnittshastig-heten blev 72,5 km/h och även om man mestadels höll sig på landsvä-gen innehöll körningen även en del stadstrafik. Innan start hade tanken

tömts fullständigt och fyllts med 77,25 liter diesel. Genomsnittsför-brukningen blev därmed 3,14 l/100 km. Men visst borde någon kunna klå det rekordet?

Världsrekord i snålkörning av VW passat

foto: vw


15

backig stad, sa Gitte Martinsson som visade en laddhybrid i cykel-tappning.

El/pedal-hybrid cykeln Ketonic möttes av ett mycket stort intresse av besökarna på det solvärmda hösttorget. De flesta var överens om att hjälpen från elmotorn mycket väl kan vara den avgörande faktorn för att en och annan skåning väljer att bli en cyklande bilist. Just det begreppet var också temat för cykel-dagen. Ett tema som gick igen på kampanj-väskorna.

Cykelns alla möjligheter– Vi har satsat på den här dagen med bland annat plakatbärare som vandrat runt i stan och gjort CO2-neutral mobil reklam för

cykelmässan, berättar Karolina Nilzen, energi- och klimatrådgivare i Helsingborg.

Hela mässan visade på ett impo-nerande sätt upp mångsidigheten hos det kanske allra miljövänligaste fordon som rullar på våra gator. Fem man starka Odd Trial Team, från Jönköping, körde uppvisning med trickcyklar och gjorde även några nummer tillsammans med clownen.

Faktum är att bilarna också fick vara med på ett hörn men endast i form av eldrivna modellbilar där de tävlande själva genererade kraften genom att trampa på en motions-cykel. Bäste tramparen körde också snabbast på miniracingbanan.

Bland alla roliga och hälsosam-ma inslag fanns också ett riktigt seriöst i form av Trafikverkets infor-mationsstånd.

– Vi testar reflexer och informe-rar om trafiksäkerhet och miljö, förklarade Mikael Wendel och visade upp Trafikverkets mycket informativa nya broschyrer om regler för cyklister och fotgängare.

Det var andra året i rad som cykelmässan blev ett inslag i Trafi-kantveckan som i sin tur arrangera-des för tionde året i Helsingborg.

– Vi har haft dagar med fokus på elbilar och andra dagar med fokus på kollektivtrafiken, berättade Karolina Nilzen, som höll i trådarna den dagen då många bilister valde att cykla.


Petter Blomquist hade parkerat den gröna trehjuliga miljöcykeln på torget.

Karolina Nilzen höll i trådarna dagen då många bilister valde att cykla.

Mikael Wendel från Trafikverket visade verkets mycket informativa nya broschyrer om regler för cyklister och fotgängare. Modellbilstävling där flitigaste tramparen körde fortast.

ResRobot gör det enkelt för dig att jämföra resealternativ med tåg, buss, båt, flyg samt bil i hela Sverige och i detalj planera resan från dörr till dörr.

Företaget bakom ResRobot är Samtrafiken i Sverige, som arbetar med att göra det enklare att resa kollektivt genom att erbjuda kombinerade resor med fungerande

byten mellan olika trafik-företag och färdmedel i Sverige.

resrobot.se – hitta den smartaste resan från dörr till dörr

R e s R o b o t


16

Energirådgivarna i Karlstad jobbade på bred front under Trafikantveck-an. En kommunikationsplan togs fram redan inför veckan och fototäv-lingen med temat: ”Klimathjältar i vardagen” utlystes. Inför tävlingen puffade man för den med bland an-nat radioreklam och webannonser.

– Vi fick bra respons på de we-bannonser vi köpte på lokaltidning-arnas hemsidor, berättar Mikael Laakso som är projektledare. Vi

kände att vi verkligen nådde ut med vårt budskap. Nästan alla i Karlstad visste att nu var det dags för Trafi-kantveckan.

När tävlingsbidragen räknats kunde man konstatera att 24 bidrag skickats in och att man fått in en rejäl bredd på kandidaterna. Där fanns en ung bilintresserad kille som ställer bilen och väljer att cykla till och från jobbet med en 70 år gammal damcykel. Han uppmärk-

sammades i ett lokalt tv-inslag och på så vis fick hela projektet nyttig uppmärksamhet. Där fanns också en ung kvinna som cyklar 450 mil om året och en annan kvinna som städar efter både sig själv och andra när hon cyklat ut till någon rast-plats.

– Visst hade vi hoppats på några fler deltagare men folk är alltid rädda för att framhålla sig själva och så var det ju första gången vi hade

en sådan här tävling där fokus var på den enskilda individen, förklarar Mikael.

Ställde bilen vid 75Så fanns där naturligtvis Ruth Haff-ling i Molkom. Hon ställde av bilen när hon var 75 och konstaterade att det var både kul och hälsosamt att cykla i stället. Under sommaren kan det hända att hon cyklar flera mil på samma dag och då handlar det om

I Karlstad månar man om sina hjältar. Inte minst klimathjältarna. Som ett led i årets Trafikantvecka utlystes en fototävling med temat klimathjältar och gensvaret kom från en rad olika håll. Segrade gjorde en 83-årig klimathjälte som nominerats av barn-barnet. Nu är båda riktigt glada, faktiskt, då första priset var en elcykel som nu kommer att hjälpa mormor i hennes dagliga cyklande i det backiga Molkom, strax norr om Karlstad.

Mormor blev klimathjälteKarlstad:

Ruth Haffling heter klimathjältinnan i Molkom. Hon vann fototävlingen och därmed en elcykel.

Under Michelins informationskam-panj i somras undersöktes 459 bilar. Var tredje bilist körde med ett så lågt däcktryck, 0,5 bar eller mer under rekommenderat tryck, att

Michelin benämner det som ”farligt”. – Vid 0,5 bar under det rekom-menderade trycket har bilens prestanda förändrats och risken

för vattenplaning startar redan vid 70 km/h istället för 90 km/h. Dess-utom är ett för lågt lufttryck den vanligaste orsaken till punkteringar, säger Lennart Lomaeus, nordisk

miljö- och trafiksäkerhetsansvarig på Michelin.

Däck: ”Var tredje bilist kör med farligt tryck” foto: michelin


17

Syftet med dagen var att väcka intresse för mer miljöanpassade resor genom att visa upp olika sorters elcyklar, en cykelkärra, en elmoped, en elbil samt en laddstolpe. Förbipasserande kunde prova på att cykla eller att åka moped.

– Det är fortfarande många som inte vet vad en elcykel är för något, än mindre provcyk-lat. Gemensamt för alla som provade på att testa elcykel var att de hade ett leende på läpparna när de kom tillbaka, säger Malin Brandt en av tre energi- och klimatrådgivare på Energicentrum A6.

Sammanfattningsvis så blev Jönköpings Trafikantdag en lyckad dag. Energicentrum A6 visade upp sin verksamhet och Jönköpings kommuns stads-byggnadsavdelning visade vad de arbetar med när det gäller att förbättra för cyklisterna. Läns-

trafiken var representerat genom broschyrer. De lokala handlarna ställde upp och visade upp en del av deras utbud.

– En positiv följd av dagen var att vi knöt bra kontakter med samtliga medverkande.

– Detta var första gången som Energicentrum A6 arrangerade något under Trafikantveckan.

Förhoppningsvis kommer detta att bli en åter-

kommande aktivitet, avslutar Malin Brandt.

text: jonas lööffoto: peter lameksson

Lyckad trafikantdag i Jönköping

Energicentrum A6, som energi- och klimatrådgivningen i Jönköping heter anordnade i samarbete med Jönköpings kommun, Stadsbyggnadsavdelningen, och lokala cykel- och mopedhandlare en ”Trafikantdag” 22 september utanför entrén till köpcentrumet A6 i Jönköping. att besöka barn och barnbarn samt

att köra till återvinningsstationen med gamla tidningar och annat som går att återanvända.

– Mormor är en riktig klimat-hjältinna, säger barnbarnet Connie Fredriksson. Hon är vegetarian och äter bara kravmärkt mat.

Självklart reflexväst Connie var den som anmälde mor-mor till fototävlingen där både det bildmässiga i bilden och historien bakom var av avgörande betydelse. Hon är riktigt lycklig över att mor-mor nu får elcykeln som hjälp under sina långa rundor. Connie månar om sin pigga mormor och uppma-nar henne att ta på reflexvästen nu när mörkret kommer.

– Klart jag har min reflexväst svarar Ruth med ett stort leende.

Hon ser verkligen fram emot att kunna cykla även när hösten kom-mer och hon har redan räknat ut att hon slipper generatorn till cykellyset som bromsar en del. Juryn, som utsåg Ruth till vinnare, konstaterade att hon var ett föredöme i sin breda syn på miljön och att det var bra att Connie lyckats övertyga mormor om att vara med i tävlingen.

– Till nästa år skall vi nog

bredda tävlingen lite till och försöka få med sådant som klimatsmart uppvärmning, säger Mikael Laakso.

Han berättar också att det är ett stort intresse för cyklandet i kommunen och att man gör sitt bästa för att öka intresset ännu mer. Offentliga luftpumpar finns redan och det kommer att byggas fler. Digitala cykelräknare är också något som man räknar med att montera upp under hösten för att visa hur många som ställer bilen till förmån för cykeln.

– Förra året hade vi fokus på biogas och i år är det fokus på cyklingen, avslutar Mikael.


Mormor är en riktig klimathjältinna. Hon är vegetarian och äter bara kravmärkt mat

»– connie fredriksson, barnbarn

Mikael Laakso, projektledare, och Jens Sandhäll, som ingick i juryn, vid resultatet av foto-tävlingen.

Stort intresse under trafikantdagen i Jönköping, gav många frågor om elcyklar, elmopeder och hållbara transporter.

Svenska regeringen vill se att fler cyklar i Sverige men samtidigt sat-sar svenska staten mindre pengar än både Norge och Danmark på cykelfrämjande åtgärder som att till

exempel bygga cykelvägar. Enligt Trafikverket riskerar dessutom de planerade cykelsatsningarna att krympa till förmån för andra projekt.

Av de 417 miljarder kronor som regeringen vill satsa på transport-nätet kommer knappt en miljard läggas på projekt som underlättar för cyklisterna.

Beräknat per invånare och år så sat-sar Sverige 38 kronor, medan Norge lägger 64 och Danmark 45 kronor.

Källa: Ekot

Sverige satsar minst i Skandinavien på cyklism


18

På plats riggade man upp med roll-ups med sitt budskap i form av olika tips riktade till bilisterna. Sedan var det bara att möta kunderna tillsam-mans med bilprovaren.

–Det roliga är att vi mötte förvå-nansvärt intresserade och medvetna människor under dagen, berättar Jimmy Anjevall, som är energi- och klimatrådgivare i Östersund.

Trots att älgjakten dragit igång, med allt vad det betyder av inbroms-ning för övriga verksamheter, hann Jimmy och kollegan Ann-Kristin Olofsson med dryga tiotalet bilister. De tog upp saker som ringtryck, lastning och att hålla bilen servad så att motorn går effektivt.

Kunskapen finns– Vi hittade några som slarvat med ringtrycket men ingen som körde med tom skidbox, fortsätter Jimmy. Dessutom träffade vi en Ford-ägare vars Mondeo gått 60 000 mil men bara såg ut som om den gått en

tiondel av den sträckan. Också det en form av hushållande med resurserna.

Budskapet på de roll-ups som Jimmy och Ann-Kristin satt ut är baserade på boken 30 biltips. En bok som också delades ut till alla som passerade Bilprovningen just den dagen. Tillsammans med personalen på Bilprovningen pratade man med kunderna om vad de kunde göra för att minska sin miljöpåverkan och hushålla med energin. Efteråt var de överens om att kunskapen i de allra flesta fallen

redan finns men att det gäller att få människor att använda sig av den och då kan ett sådant här initiativ vara direkt avgörande.

Jobbat med energibesparingDe tog även upp det här med ecodriving och även där finns en medvetenhet men de möttes också av ett erkännande att det är lätt att glömma sig i det dagliga körandet.

– Det visade sig också att det fanns ett stort intresse för energi-frågorna på Bilprovningen i Sveg, konstaterar Jimmy. Vi fick veta att

de genomfört en rad med åtgärder som nya effektivare lysrör, sänkt innetemperatur och fläktar som minskar energispillet när dörrarna öppnas.

Under Trafikantveckan jobbade Energikontoret Jämtlands län på olika sätt runt om i länet. I Krokom deltog man i en halvtimmes direkt-sändning i radio medan det hölls ett seminarium om vad som händer efter Köpenhamns klimatkonferens i Östersund. I Bräcke arrangerades en minimässa om miljöbilar.


Energikontoret Jämtlands län valde att möta allmänheten tillsammans med Bilprovningen i Sveg. Här finns det bilister som faktiskt har tid att lyssna medan personalen går igenom deras bil, tänkte man. Ett utmärkt tillfälle att prata om vad man kan göra med den egna bilen för att minska förbrukningen och därmed både miljöpåver-kan och egna kostnader.

Biltips hos bilprovningenSveg:

Energi- och klimatrådgivarna Jimmy Anjevall och Ann-Kristin Olofsson på Bilprovningen i Sveg.

Det pågår en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraft i Sverige. Detta visar en sammanställning av de vindkraftverk som finns i Elcer-tifikatsystemet i mitten av augusti,

skriver Energimyndigheten på sin webbplats. Under årets första åtta måna-der har cirka 150 nya vindkraft-verk anslutit sig till systemet och

tillsammans står de för ett tillskott på 280 MW. Enligt denna statistik finns nu drygt 1 500 vindkraftverk med en installerad effekt på nästan 1 730 MW. Källa: Energimyndigheten

Vindkraften fortsätter att expandera kraftigt

foto

: ist

ockp

hoto

foto: volvo

toyota är föregångare när det gäller hybriddrift för personbilar och visar med sina två senaste modeller, Prius och Auris, att de fungerar allra bäst i stadstrafik. Helt logiskt väljer Volovo att utnyttja tekniken i en stadsbuss. En buss som startar och stannar i täta intervaller och därmed kan dra nytta av hybridtekniken fullt

ut och nå en bränslebesparing på 30 procent. Vid inbromsning laddas batterierna av elmotorn som då fungerar som generator. Vid stillastående är alla motorer avstängda och vid start används en-dast elmotorn upp till 20 km/tim. Detta betyder väldigt mycket för miljön i städerna och framför allt för miljön vid busshållplatserna.

Dubbel nytta med hybriddrift i dubbeldäckare


19

Politiker från båda blocken tävlade i ecodriving i datormiljö och media spred budskapet till allmänheten. Engagemanget var stort och det var trångt runt bordet.

Det var trångt runt borden i kom-munhuset eftersom politiker från båda blocken ställde upp för att visa hur duktiga de var på ecodriving. Allt ivrigt bevakat av lokala medier ty detta tilldrog sig några dagar innan Sverige gick till val. Alla ville sprida budskapet om politikernas engagemang eller brist på detsam-ma till Norrköpingsborna.

Satsning på dator-baserad utbildningEcodriving för politikerna var en av aktiviteterna i Trafikantveckan i Norrköping men redan vid infarter-na möttes man av ett annat av Trafikant-veckans budskap. Vilan-de bilar under bilöverdrag med texten: ”Ge din bil semester den 22 september”. En uppmaning till Norrköpings-borna att lämna bilen hemma och känna på hur staden allt mer anpassas för ett hållbart resande. Spårvagnarna är lite av flaggskepp i den allt miljövänligare

kollektivtrafiken som kompletterats

med satsningar på både cykelvägar och

bättre gångbanor.– Under året har vi bland

annat breddat gångbanor och byggt bättre cykelväg längs Hageby-gatan, säger Johan Swärd, trafikplanerare i Norr-köpings kommun.

Norrköping är också först i Sverige

med datorbaserad utbildning i sparsam körning. En utbildning som först kommer att erbjudas de kommunanställda som kör längst i tjänsten.

Lärorikt och realistisktDet var just de här datorsimu-

lerade trafikexemplen som politikerna utsattes

för när de invigde körsimulatorerna. Eftersom körningen genomfördes veckan innan valet var det

uppkavlade armar och tävlingsinstinkt som

gällde för de fyra politikerna från de båda blocken. Alla fick och tog chansen att visa sina färdighe-ter i den allra billigaste formen av miljövänligare bilism. Någon tog faktiskt i så hon blev åksjuk.

– Det var lärorikt och tillräckligt

realistiskt, sa Jörgen Rundgren, oppositionsråd för Moderaterna. Det finns flera saker i den här körsimu-latorn som jag känner att man kan ta med sig ut i verkliga trafiken och spara både bränsle och miljö.

Idén föddes under transportutbildningenEtt sådant exempel som han nämnde var tekniken att rulla på i nedförsbacken och sedan inte acce-lerera i uppförsbacken efteråt.

– Jag fick idén till det här under transportutbildningen, avslöjade energi och klimatrådgivaren Rolf Karlberg, som skapade den här kampanjen som sitt examensarbete.

Sedan var det bara att låta media berätta om hur duktiga kommu-nens politiker är på att köra miljö-enligt och kampanjen blev känd i hela Norrköping.


Använd bilen mindre och använd den smartare var nyckelorden för några av akti-viteterna i norrköping under Trafikantveckan. I kommun-huset stod några datorer upp-ställda för övning av teknik-en i ecodriving och först ut i cybertrafiken var kommunens politiker. Ett smart drag som lockade media att skriva om Trafikantveckan.

Ecodriving för politikernaNorrköping:

Andra generationens etanolproduk-tion från jordbruksrester kan ge en miljon jobb i EU år 2020 och ersätta 62 procent av EU:s bensinanvänd-ning, enligt Bloomberg New Energy

Finance, som föreslår 15 procent etanol i all bensin och fler flexfuel bilar.

Källa: Gröna Bilisters nyhetsbrev

Statoil har utsetts till Bästa Bräns-lebolag i Gröna Bilisters Granskning 2010, bland annat för spårbarhet av biobränslen, relativt högt ställda krav på alla bränslen i linje med

FN:s Global Compact och en bred satsning på förnybara drivmedel. Statoil, Preem, OKQ8 och Shell besvarade föreningens enkät.

EU: 62 procent biobränsle möjligt Gröna Bilister: Statoil bästa bränslebolag

Det var lärorikt och tillräckligt realistiskt. Det finns flera saker i den här körsimulatorn som jag känner

att man kan ta med sig ut i verkliga trafiken och spara både bränsle och miljö.

»– jörgen rundgren, oppositionsråd för moderaterna


20

Östra Göinge kommun gjorde årets största miljöbilsökningKommunerna är viktiga föregångare som kan visa att det går att göra ett miljövänliga fordonsval. Därför följer Miljöfordon Syd och Trafikverket utvecklingen genom att granska kommunerans bilval. I årets granskning har vi tittat på vilka kommu-ner som tagit krafttag för att välja så klimatsmart som möjligt. Årets komet när det gäller miljöbilsinnehav är Östra Göinge kommun, med kommunhus i Broby, som gått från inga miljöbilar alls till 62,3 procent på ett år.

Närmare två av tre förare kör för fort på 30-sträckor vid skolor. Det visar den kontroll som Motormän-nens vägombud gjort av 1 300 trafi-kanter på elva platser i landet.

– Vid 30 kilometer i timmen överle-ver 90 procent av fotgängarna. Om hastigheten ökar till 50 kilometer dör cirka 80 procent av dem som blir påkörda, därför är det viktigt

att hastigheterna efterlevs utanför skolorna, säger Niklas Stavegård trafiksäkerhetsansvarig på Motor-männen.

Källa: Motormännen

Barn lever farligt – två av tre kör för fort vid skolorna

– Det hela bygger på att vi den 21 augusti 2008 tog en kommunal inköpspolicy i full politisk enighet, säger Tommy Johansson som sitter som kommunalråd för Socialdemo-kraterna.

I Inköpspolicyn har man satt upp vissa krav när det gäller miljön och vissa krav när det gäller säkerheten. Dessutom har man lagt till vissa saker som bör beaktas utöver kraven. När det gäller kraven så heter det att man i första hand skall välja en miljöbil enligt den statliga definitionen. För de lägen det inte går att välja en sådan bil har man satt upp specifika krav på energieffektivitet. Helt enkelt en maxförbrukning för bilar i olika storleksklasser. Tänkbara drivmedel har också rangordnats i en prio-riteringsordning där biogas och förnybar el ligger i topp.

Biogas var på gång– Det är lite besvärligt med bio-gasen här i Broby eftersom vi inte har någon biogasmack just i orten, förklarar Tommy.

Biogasalternativet var på tapeten under en längre tid då kommunen även förde samtal med E.on om att sätta upp en biogasmack i Broby. Det hela föll på att man inte hittade biogasbilar i lämplig storlek. Det lokala bussbolaget som kör åt Skånetrafiken har dock ett eget tankställe för biogas.

– Hade marknaden erbjudit gas-bilar som motsvarade våra krav så hade vi med stor sannolikhet köpt sådana istället, fortsätter Tommy.

Dagens flotta av kommunägda personbilar består av tre Opel Zafira med biogasdrift, tre VW Golf som drivs med E85 några bensindrivna Toyota IQ och en stor nyinköpt

flotta av Toyota Yaris i dieselversion. Dessutom finns några äldre bensin-drivna Yaris kvar ett tag till.

– Jag har själv varit mycket engagerad i det här med bilinköpen, förklarar Tommy. Det var inget svårt beslut eftersom vi bara har en nämnd, Kommunstyrelsen, och enigheten var stor över den politiska blockgränsen.

Genomarbetad inköpspolicyEftersom inköpspolicyn nu är anta-gen så kommer andelen miljöbilar

stadigt att öka i Östra Göinge. Varje upphandling kommer att följa poli-cyn och det innebär att bilarna skall drivas så miljövänligt som möjligt. Det innebär också att däcken skall ha mindre än tre procent HA-oljor och att bilar som drivs med diesel eller E85 skall ha elektrisk motor-värmare.

Dessutom ställs krav på alkolås i alla fordon utom utryckningsfordon, luftkonditionering, pisksnärts-skydd, antisladd med mera. Man tittar också på sådana saker som

en bils krockskydd för oskyddade trafikanter, lastförskjutningsskydd och ett system för hastighetsöver-vakning, men det är saker som övervägs från fall till fall.

Slutligen vägs policyn mot de anbud som kommer in.

I dagsläget är de flesta nöjda med de nya miljöbilarna och kom-munen har valt att tydligt markera sitt ställningstagande med en dekal på dörrsidan som talar om att kom-munen valt att köra klimatsmart.


Jag har själv varit mycket engagerad i det här med bilinköpen. Det var inget svårt beslut

eftersom vi bara har en nämnd, Kommunstyrelsen, och enigheten var stor över den politiska blockgränsen.

»– tommy johansson, kommunalråd för socialdemokraterna

foto

: fot

oaku

ten


21

Varför är kommunernas 25 000 personbilar viktiga när det finns cirka 4,3 miljoner bilar i Sverige?

Svaret ligger i att kommunerna med sin offentliga upphandling kan få igång en marknad för det som är bra för miljön. På så sätt visar man även vägen för företag och allmän-het att också göra bättre miljöval.

Att köpa in fler miljöbilar bidrar även till att fler miljöbilar på sikt kommer ut på begagnatmarknaden. Detta ger fler möjligheten att bidra till en bättre miljö – alla har ju inte råd att köpa en ny bil.

”Granskning av 290 kommu-ners personbilar utifrån ett miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv” är ett projekt som drivs av Miljöfordon Syd med stöd från Trafikverket.

– Syftet med projektet är att granska och redovisa hur bra landets kommuner är på att köpa miljöbilar samt ge dem ett underlag som stimulerar till kontinuerlig förbättring, säger Pernilla Hansson, projektledare Miljöfordon Syd.

Ny granskning 2010En första granskning gjordes under 2009 för att få reda på hur bra kommunerna i landet är på att köpa miljöbilar. Genom utdrag från Vägtrafikregistret kunde samtliga registrerade personbilar hos kom-munerna och tillhörande enhe-ter listas. Med hjälp av Bilfaktas databas innehållande information om alla marknadens bilar kunde sedan andel miljöbilar bestämmas. Dessutom redovisades även hur bränslesnåla kommunernas bilar är, samt dess klimatpåverkan och trafiksäkerhet.

Under september 2010 gjordes en uppföljning för att kunna se hur

läget utvecklats sedan förra året. Årets granskning har lagt fokus på att se föränd-ringar jämfört med föregå-ende år, detta för att engagera så många kommuner som möjligt att bli bättre. 149 kommuner visade intresse och medverkade i årets granskning.

Östra Göinge bäst 2010I klassen störst förbättring i andel miljöbilar segrar Östra Göinge kommun som gått från noll till hela 62,3 procent – en förbättring på 62,3 procentenheter. Närmast följer Skinnskatteberg och Bromölla med en förbättring på 61,5 respektive 42,6 procentenheter. Precis som förra året är Lessebo i topp avseende störst andel miljöbilar, med fantas-tiska 100 procent. Genomsnittlig andel miljöbilar 2010 hos kom-munerna är 51,6 procent jämfört med 44,1 procent förra året, vilket innebär att landets kommuner blir allt bättre på att köpa miljöbilar.

I kategorin störst förbättring av-seende bränslesnålare fordon segrar även här Östra Göinge vars fordon

har blivit nästan 20 procent snå-lare vilket motsvarar en minskad bränsleförbrukning på 1,4 deciliter per mil i genomsnitt i kommunens 53 personbilar. Skinnskatteberg och Gullspång tar hand om andra respektive tredje plats.

Karlshamn klimatbästNär det gäller störst förbättring i klassen låg klimatpåverkan visar det sig att Karlshamns kommun tar hem första platsen med impone-rande 28 procents reduktion av koldioxidutsläppen, med Östra Göinge och Oxelösund på övriga pallplatser. I klassen minskad klimatpåverkan handlar det om en kombination av fordon med lägre förbrukning och andel bilar som kan drivas med förnybara drivmedel såsom etanol och biogas.

I en fordonsgranskning är det även viktigt att studera hur trafik-säkra kommunbilarna är. Tyvärr så saknas krocksäkerhetsinformation om flera bilar/bilmodeller i Vägtra-

fikregistret vilket gör att resultatet i denna del mer ska ses som en indikation. I Heby, Hedmora och Trosa har 87 procent av kommuner-nas personbilar högsta krocksäker-het, fem stjärnor i Euro-NCAP. Tre kommuner som kan tjäna som gott exempel och visar att kommuner även satsar på trafiksäkra fordon.

Kommunerna visar vägenGenom att konsekvent köpa miljö-bilar alternativt snålast bil i klassen och tanka med miljöbästa bränsle bedömer Miljöfordon Syd det som fullt möjligt för landets kommuner att nå ner till 130 g/km både avseen-de energieffektivitet och klimatpå-verkan senast 2012 (motsvarar cirka 0,50 liter bensin per mil), vilket är EU’s mål för nybilsförsäljningen.

Detta är mål som redan uppfylls av de bästa kommunerna i landet, vilket visar att det är möjligt för fler kommuner att följa efter.

text: jonas lööf

Kommunerna allt bättre på miljöbilar

illustration: wickstrom

illustration

– Syftet med projektet är att granska och redovisa hur bra landets kommuner är på att köpa miljöbilar samt ge dem ett underlag som stimulerar till kontinuerlig förbättring, säger Pernilla Hansson, projekt-ledare Miljöfordon Syd.

Det finns fordon på tre himlakrop-par vad vi känner till – jorden, månen och Mars. På två av dessa är samtliga fordon eldrivna, nämligen på månen och på Mars. Det finns

alltså en övervägande majoritet av himlakroppar med enbart elfordon... En eldriven Lunar Rovar parkerad på månen nära Hadley Rille, en lång kanal som antagligen formades

av lava för 3–4 miljarder år sedan. Fotot togs under Apollo 17-färden till månen 1971.

elfordon på andra planeter

foto: nasa

Fortsättning på nästa uppslag >>

Hur bra är kommunerna i landet på att själva köpa miljöbilar? År 2009 granskade Miljöfordon Syd samtliga kommuners personbilsflottor utifrån ett miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv med stöd av Trafikverket. I årets uppföljning medverkade 149 kommuner.


22

Kommun Antal bilar 2010

Antal miljöbilar

2010

Andel miljöbilar

(%) 2010

Andel miljöbilar (%) 2009

Förändring %-enheter

ÖSTRA GÖINGE 53 33 62,3 0,0 62,3

SKINNSKATTEBERG 13 8 61,5 0,0 61,5

BROMÖLLA 41 24 58,5 15,9 42,6

NORSJÖ 21 11 52,4 14,3 38,1

OXELÖSUND 20 14 70,0 35,3 34,7

GULLSPÅNG 28 10 35,7 3,7 32,0

ÄLVKARLEBY 29 10 34,5 3,4 31,0

RONNEBY 152 98 64,5 34,9 29,6

GRUMS 35 11 31,4 3,0 28,4

PITEÅ 172 99 57,6 32,1 25,5

NORRKÖPING 253 215 85,0 60,2 24,7

TIERP 77 21 27,3 2,7 24,5

STRÄNGNÄS 68 28 41,2 16,7 24,5

ÅSTORP 34 10 29,4 6,1 23,4

TRANEMO 53 29 54,7 31,7 23,0

FALU 157 86 54,8 31,9 22,9

ALE 86 52 60,5 40,5 20,0

KÄVLINGE 63 30 47,6 27,9 19,8

SKÖVDE 202 138 68,3 48,6 19,7

LINDESBERG 130 28 21,5 2,3 19,2

Snitt granskade kommuner

14 844 7 656 51,6 44,1 7,5

Kommun Antal bilar 2010

Antal miljöbilar

2010

Andel miljöbilar

(%) 2010

Andel miljöbilar (%) 2009

LESSEBO 21 21 100,0 100,0

KNIVSTA 19 18 94,7 100,0

LERUM 61 56 91,8 82,5

TROSA 23 21 91,3 84,2

HEDEMORA 54 47 87,0 88,4

NORRKÖPING 253 215 85,0 60,2

VINGÅKER 29 24 82,8 81,5

LILLA EDET 55 45 81,8 78,4

MELLERUD 63 50 79,4 75,9

TINGSRYD 53 42 79,2 64,4

KARLSTAD 289 226 78,2 66,0

ESKILSTUNA 266 206 77,4 66,1

HEBY 39 30 76,9 77,8

NYKÖPING 122 93 76,2 64,5

KARLSKRONA 297 226 76,1 80,8

ÖSTHAMMAR 79 59 74,7 75,0

MALMÖ 592 442 74,7 70,7

PARTILLE 121 90 74,4 65,5

VÄXJÖ 257 189 73,5 66,8

BORGHOLM 65 47 72,3 53,6


14 844 7 656 51,6 44,1

Störst förbättring av miljöbilar i absoluta procentenheter 2010 jämfört med 2009

Högst andel miljöbilar personbilar, 20 i topp 2010

personbilar som uppfyller den nationella miljöbilsdefinitionen behöver inte betala fordonsskatt under de fem första åren från det att fordonet togs i bruk.

Skattebefrielsen infördes 1 janu-ari 2010 och gäller personbilar som tas i bruk för första gången i Sverige efter den 1 juli 2009. Den gäller för alla, oavsett om man köper bilen som privatperson, juridisk person eller i ett företag.

Granskningen avser personfordon som är registrerade på respektive kommun eller tillhörande enheter. Utdraget från Vägtrafikregistret är gjort september 2010. Vissa förändringar i kommuner-nas bilinnehav kan ha skett efter detta utdrag. Bilar som används av kom-munerna men som är registrerade på annat sätt omfattas endast om kom-munen själv aktivt förmedlat detta vid avstämningen. Som miljöbil räknas bilar som upp-fyller den nationella definitionen som gällde för miljöbilspremien (förordning (2007:380) om miljöbilspremie) som i innehåll är samma som nu gäller för befrielse från fordonsskatt i fem år för miljöbilar (se sidan jämte).

Co2-energi (g/km) avser värdet från europeisk standardtest som är lika för alla bilar och det värde som redovi-sas av alla biltillverkare. Detta värde tar hänsyn till bilens förbrukning på

standardbränsle. Eftersom inte hänsyn tas till om bilen drivs med fossilt eller förnybart bränsle, så blir detta ett värde på bilens energiförbrukning eller energieffektivitet. I tabellen redovisas respektive kommuns genomsnitt.

Co2-energi (l/mil) är ovan värde omräknat till genomsnittsförbrukning liter bensin per mil.

Co2-klimat (g/km) har beräknats ba-serat på CO2-energi-värdet, där hänsyn tagits till klimatnyttan för alternativa drivmedel. Jämförs detta värde med CO2-energi så framkommer klimatnyt-tan av förnybara drivmedel jämfört med bensin och diesel.

Fem stjärnor eUro-nCap ( ),Andel bilar med högsta betyg, fem stjärnor, i Krocktestet EURO-NCAP, ett mått på hur trafiksäkra fordon kom-munerna köper.

Kommunernas gasbilar antas i denna undersökning tankas med 100 procent biogas och etanolbilarna med 100 pro-cent E85. Detta ger en klimatnytta för gasbilar (-80 procent) och etanolbilar (-51 procent) baserad på uppdaterade utsläppsvärden för rapporten ”Bilindex 2009” (utgiven av Vägverket, Natur-vårdsverket och Konsumentverket). Tankas gasbilarna enligt snittet i Sve-rige (15 procent bensin och 85 procent fordonsgas bestående av 63 procent biogas och 37 procent naturgas) så blir klimatnyttan -42 procent i stället för -80 procent. Om etanolbilarna tankas enligt snittet för 2009 (60 procent E85 och 40 procent bensin) så blir klimat-nyttan -24 procent i stället för -51 procent jämfört med bensin. För största miljönytta är det viktigt att man som kommun även har upp-följning av vad som tankas i bilarna.

Om granskningen

forts. Kommunerna allt bättre på miljöbilar

foto: ronny östling

Femårig skattebe-frielse för miljöbilar

I oktober registrerades 10 845 miljöbilar,motsvarande 41,0 procent mot 35,9 procent i oktober 2009.Hittills i år är miljöbilsandelen 39,0 procent mot 38,5 procent samma

period i fjol. Av miljöbilarna i ok-tober var 47,5 procent diesel, 29,2 procent etanol, 15,9 procent bensin, 2,8 procent hybrid och 4,6 procent gas, enligt BilSweden.

Falskt! Hälften av alla bilförare håller hastighetsgränserna. De flesta som inte gör det kör något för fort. Det är dock ett pedagogiskt problem att övertyga dessa om att

skillnaderna i olycksrisk – skade-följd är mycket stora redan vid små hastighetsskillnader! De som kör så fort att de riskerar sitt körkort är lyckligtvis få. Källa: NTF

Oktober 2010: 41,0 procent miljöbilar alla kör för fort – sant eller falskt?


23

Kommun Antal bilar

Andel 5 stjärnor

Andel 4 stjärnor

Andel 3 stjärnor

eller lägre

Saknar info

HEBY 39 87,2 2,6 0,0 10,3

HEDEMORA 54 87,0 1,9 0,0 11,1

TROSA 23 87,0 13,0 0,0 0,0

LERUM 61 85,2 1,6 1,6 11,5

GRUMS 35 82,9 0,0 0,0 17,1

FALU 157 82,8 3,8 1,3 12,1

KARLSKRONA 297 81,8 5,4 0,0 12,8

LEKEBERG 22 81,8 4,5 0,0 13,6

LILLA EDET 55 81,8 5,5 0,0 12,7

MELLERUD 63 79,4 15,9 0,0 4,8


14 844 44,8 28,1 3,1 24,0

Kommun Antal bilar

CO2-Klimat

2009

CO2-Klimat 2010

Förbättringg CO2/km

Förbättring %

KARLSHAMN 109 143,5 103,4 40,1 28,0

ÖSTRA GÖINGE 53 175,1 130,1 45,1 25,7

OXELÖSUND 20 149,7 112,9 36,9 24,6

NORRKÖPING 253 127,8 99,0 28,8 22,5

SKINNSKATTEBERG 13 177,8 144,2 33,5 18,9

RONNEBY 152 156,6 127,5 29,2 18,6

GULLSPÅNG 28 180,9 155,2 25,7 14,2

STRÄNGNÄS 68 171,6 147,7 24,0 14,0

LJUSNARSBERG 22 192,0 165,7 26,4 13,7

NORSJÖ 21 163,3 141,3 22,0 13,5


14 844 142,0 135,3 6,7 4,7

Kommun Antal bilar

CO2-Energi

g CO2/km

CO2-Energi liter

bensin/mil

LESSEBO 21 109,0 0,45

KNIVSTA 19 121,7 0,51

HEBY 39 140,4 0,58

MÖRBYLÅNGA 57 141,2 0,59

ÖSTRA GÖINGE 53 141,5 0,59

VARBERG 179 141,6 0,59

MÖLNDAL 145 143,4 0,60

SKINNSKATTEBERG 13 144,2 0,60

LEKEBERG 22 144,4 0,60

ÄLVKARLEBY 29 144,7 0,60


14 844 169,1 0,70

Kommun Antal bilar

CO2-Klimat 2010

LERUM 61 81,9

TROSA 23 83,7

LILLA EDEt 55 84,6

KATRINEHOLM 90 87,1

VINGÅKER 29 94,7

HEDEMORA 54 96,5

HELSINGBORG 297 96,7

NORRKÖPING 253 99,0

TINGSRYD 53 99,9

MELLERUD 63 100,2


14 844 135,3

energieffektivast fordonspark 2010

Klimateffektivast fordon 2010

Störst förbättring av energieffektivitet 2010 jämfört med 2009

Högst andel trafiksäkra fordon 2010

Störst förbättring klimateffektivitet 2010 jämfört med 2009

forts. Kommunerna allt bättre på miljöbilar

Kommun Antal bilar

CO2-Energi 2009

g CO2/km

CO2-Energi 2010

g CO2/km

Förbättringg CO2/km

Förbättring %

ÖSTRA GÖINGE 53 175,1 141,5 33,6 19,2

SKINNSKATTEBERG 13 177,8 144,2 33,5 18,9

GULLSPÅNG 28 180,9 155,2 25,7 14,2

LJUSNARSBERG 22 192,0 165,7 26,4 13,7

ÄLVKARLEBY 29 162,3 144,7 17,6 10,9

TYRESÖ 90 186,7 166,8 19,9 10,6

FALU 157 172,0 154,1 18,0 10,4

NORSJÖ 21 176,3 158,6 17,7 10,0

GRUMS 35 183,2 165,4 17,8 9,7

TIERP 77 172,3 155,9 16,4 9,5


14 844 174,5 169,1 5,4 3,1

• Bensin- och dieseldrivna fordon in-klusive elhybridmodeller, som tillhör miljöklass 2005 eller uppfyller nya eUro 5-normen, där utsläppen av växthusgasen koldioxid (CO2) maxi-malt är 120 g/km (motsvarar ungefär 0,5 liter bensin och 0,45 liter diesel per mil). För dieselbilar krävs även ett partikelfilter eller annan effektiv rening som släpper ut maximalt 5 mg partiklar per km.

• Bilar som tillhör miljöklass 2005 eller uppfyller nya eUro 5-normen och drivs med alternativa drivmedel, såsom etanol E85 (85 procent etanol, 15 procent bensin), naturgas och bio-

gas, tillåts ha en bränsleförbrukning som motsvarar 9,2 liter bensin/100 km, 8,4 liter diesel/100 km alternativt 9,7 Nm3 gas/100 km.

• elbilar som tillhör miljöklass el och har en maximal energianvändning på 37 kWh/100 km. Flera elbilar förvän-tas komma in på svenska marknaden de närmaste två åren.

Automatväxlade versioner av fordon som drivs med alternativa drivme-del tillåts förbruka mer bränsle än maxnivåerna som anges ovan om de är identiska i övrigt med en manuellt växlad modell som klarar kraven.

nationell miljöbilsdefinition

Inlandsisen på Grönland smälter fortare än någon förutspått. Värme-rekord i området har gjort att hela 540 kubikkilometer is försvann den här sommaren.

Avsmältningen är den kraftigaste sedan mätningarna började på Grönland 1873 och beräknas vara mellan 25 och 50 procent större än normalt. De illavarslande uppgif-

terna kommer från klimat- och polarforskaren Sebastian H. Mernild vid Universitetet Alaska Fairbanks.

Källa: Aftonbladet

Grönlandsisen smälter snabbare än någonsinalla kör för fort – sant eller falskt?foto: stock.xchng


24

Miljön slagträ i infekterad debatt om dubbdäckVintern står för dörren och frågan är om man skall satsa på dubbfria eller dubbade vinterdäck. Just den här hösten har debatten hårdnat efter att Trafikverket presenterat en undersökning som visade att man löper 42 procent högre risk att dödas om man väljer dubbfria vinterdäck istället för dubbade när det är vinterväglag. Samtidigt betraktas dubbdäcken som ett större hot mot miljön.

Det råder ingen tvekan om att vi bor i ett land där vinterväglaget är ett problem för de flesta trafikanterna. Det är också ett miljöproblem men ur många olika perspektiv. Rent generellt ökar vinterdäcken en bils förbrukning genom att de har ett högre rullmotstånd. Samtidigt är salt- och sandspridning två olika miljöproblem. Saltet påverkar växt-ligheten intill vägkanten och sanden ökar slitaget på vägarna och ger upp-hov till fler hälsofarliga partiklar.

Just de här partiklarna är riktigt heta i debatten och det råder delade meningar om var de kommer ifrån. Det har konstaterats att små par-tiklar kan vara dödliga i en viss dos för människor med andningssvå-righeter. Det har också konstaterats att partiklar i den här storleken har sitt ursprung i slitage som kan vara hjul, bromsar och spår i tunnel- banan eller fordon som körs på isfria vägar med sand- och saltrester kvar. Det kan också komma från dubbarnas nötning mot asfalten eller fordonens bromssystem. Dess-utom vet vi att partiklarna kommer från förbränning av dieselolja utan att man har partikelfilter och från förbränning av villaolja samt ved.

Då återstår frågan om vi vågar köpa dubbade vinterdäck utan att betrak-tas som miljöbovar.

Val för miljön och säkerhetenDå flera däcktillverkare har tagit fram lättrullande vinterdäck med och utan dubb kan vi göra ett aktivt val för miljön. Detta genom att välja ett modernt lättrullande däck som samtidigt har ett bättre fäste än ett gammalt däck.

När det gäller partiklarna så vet vi att de som dör av partiklarna dör tidigare än de annars skulle gjort.

Det kan röra sig om några timmar tidigare till några månader. Detta skall då vägas mot Trafikverkets undersökning som slår fast riskerna med dubbfria däck. Vi vet också att dubbdäcken ruggar isytan så att de dubbfria fungerar bättre. Enbart dubbfria polerar däremot isytan så att alla däck får sämre fäste.

Vi vet också att det minskade dubbdäcksanvändandet i Norge inte gav avsett resultat förrän hastighe-ten sänktes och gatorna sopades oftare. Finska undersökningar visar på att dubbfria vinterdäck sprider partiklarna mer än andra däck, tack vare mjukare gummi och mer sajp-ning (skåror i mönstret). De visar också att det bästa resultatet, när det gäller att minska antalet farliga par-tiklar, nås genom ökad rengöring av gatorna. Alla har vi använt sandpap-per i skolan.

Smutsiga gator är problemetI Sverige har det gått en vinter med dubbdäcksförbud på Hornsgatan i Stockholm. En gata som inte sopades ren under vintern. I början av april låg det drivor med sand och små partiklar på gatan men inte på trottoaren som sopats. Hur var det

med amibitionen att sänka partikel-halten här?

Det tråkiga är att miljön an-vänds som slagträ och ett hot mot trafiksäkerheten. De allra flesta halkolyckorna inträffar i korsningar och skarpa kurvor så det går att adressera halkbekämpningen till utsatta ställen och på så vis minska partikelhalten i luften. Enbart dubb-fria vinterdäck ställer högre krav på sandning och saltning, vilket också betyder mer partiklar i luften.

Min rekommendation är att den som vet med sig att han/hon inte stressar i trafiken och kör medvetet med koll på yttertemperaturen kan klara sig bra med dubbfria däck. Det gäller dock att hålla ett längre avstånd och att inte låta sig ryckas med när någon annan kör fortare.

Den som måste passa tider i tra-fiken och måste ut i alla väder eller vet med sig att hon/han inte har full koll på temperatur och väglag bör satsa på dubbade vinterdäck för sitt eget och för andras bästa.

Jag är helt övertygad om att valet har försumbar betydelse för miljön som däremot mår bättre av att däcken är nya och lättrullande.

text & foto: stefan nilssonDubbdäcksförbudet blir ett slag i luften när omtanken saknas och gruset blir kvar.

Mackdöden har blivit ett begreppoch många menar att det är ett avlandsbygdens största hot. Qstar,Pump och Bilisten har tillsammansnärmare 440 stationer från norr

till söder och är ett exempel somhjälper till att hålla landsbygdenlevande. – Att hitta lönsamhet på landbyg-den är ingen självklarhet. En liten

organisation och stordriftsfördelar att ha många stationer gör det möj-ligt för oss att satsa på landsbygden samt på små och medelstora städer, säger Claes Bergström, vd på Qstar.

Mackdöden: Qstar tror på landsbygden

foto: qstar


25

peugeot sverige undertecknade i oktober ett samarbetsavtal med Östersunds kommun om test av elbilen Peugeot iOn i vinterklimat. Avtalet innebär att Peugeot place-rar 40 av de första Peugeot iOn i Östersund. Peugeot iOn, som är

den första i en helt ny generation 100-procentigt eldrivna fullstora bilar, beräknas rulla in i vinter- staden Östersund i februari 2011.

Östersunds kommun driver tillsammans med Jämtkraft, ”Green Highway – demonstration

av elbilar i vinterklimat”. Det är ett projekt med stöd av Energimyn-digheten, som innebär att företag, organisationer och privatpersoner får ett bidrag på 25 000 kronor när de köper eller leasar en elbil. Totalt ingår 56 elbilar i projektet.

Nu är elbilarna på gångunder oktober och fram till 19 november har företag, organisa-tioner och myndigheter chansen att gå med i den nationella elbils-upphandlingen. Elbilsupphandling-en ska bidra till att fler elbilsmodel-ler kommer till Sverige - snabbare och till bästa möjliga kommersiella villkor. Upphandlingen ska också underlätta elbilsköpen för delta-gande företag och organisationer. Dessutom kommer det finnas möj-lighet att ansöka om viss ekonomisk

ersättning till de cirka 1 000 första fordonen.

Stockholms stad och Vattenfall har initierat projektet och SKL Kom-mentus genomför den nationella samordnade upphandlingen, Elbils-upphandling 2011, av elfordon som ombud åt de upphandlande myndig-heter och organisationer som väljer att delta.

Ett av de första stegen i genom-förandet för intressenter som vill skaffa fordon genom upphandling-

en är att formellt anmäla sig och samtidigt precisera sin efterfrågan på elbilar.

– Även de som förra året medverkade i vår mätning av elbilsintresset måste alltså göra en ny anmälan för att ingå i upphand-lingen, säger Eva Sunnerstedt, projektledare Miljöförvaltningen i Stockholm.

Anmälan görs på: https://www.sklkommentus.se/web/Elbilar2011.aspx

startskottet för Audis elbilspro-jekt tillsammans med E.ON, Stadt-werke München och Münchens tek-niska universitet (TUM) har nu gått. Det handlar om en testflotta med 20 Audi A1 e-tron som under nästa år ska rulla på Münchens gator i syfte att öka kunskapen om e-mobilitet i framtiden. Bakom ratten i Audi A1 e-trons premiärtur i trafik satt Tysklands transportminister Peter Ramsauer.

toyota inleder två års test med två Prius laddhybrid i Sverige, med planer på storskalig introduktion

2012. Körsträckan på el är 20 km. Totalt har drygt 600 Prius laddhy-brid producerats.

mitsubishi börjar leverera elbilen i-MiEV våren 2011 i Sverige, som ett av de första länderna i Europa, pris 379 000 kr. Beräknad volym för 2011 är 800 elbilar. Kunder är bland annat OKQ8, Fortum och Gävle, Malmö och Växjö.

både nissans kommande elbil Leaf och GM:s laddhybrid Volt får 8 års eller 160 000 km batterigaranti. Detta innebär att tillverkarna tror på sin teknik och kunderna kan känna sig tryggare.

många kan tänka sig att köpa in eller leasa en elbil, men är oroliga för dess andrahandsvärde.

Citroën leasar ut elbilen C-Zero med garanterade restvärden, vilket ger kunden en fast och trygg må-nadskostnad.

Göteborgsbaserade COT har utvecklat en patenterad miljö-teknik för kontinuerlig rening av smörj- och hydrauloljor under drift. Med hjälp av COTs teknik minskas

konsumtionen av fossila bränslen eftersom oljan inte behöver bytas lika ofta. Detta är extra intressant för den som har stora fordonsflot-tor som drivs av nyare bränslen som

RME-diesel och etanol som gör att oljan behöver bytas oftare än med konventionella bränslen som diesel och bensin.

Källa: Business Region Göteborg

Göteborgsk miljöteknik minskar oljeanvändningenfoto: scania

Nationell elbilsupphandling – anmäl ert intresse nu!

Testflotta med Audi A1 e-tron för ökad kunskap om e-mobilitet

Mitsubishi börjar sälja elbil i Sverige Elbilen Peugeot iOn rullar snart i Östersunds kommun

Toyota testar laddhybrid i Sverige

GM och Nissan garanterar batterier

Citroën garanterar restvärde

foto: mitsubushi

foto: peugeot

foto: audi

foto: citroënfoto: nissan


26

Resfria möten sparar tid, pengar och miljöDen mest miljövänliga resan är den som aldrig blir av. AV-media i Växjö är en del av Regionförbundet Småland. Här jobbar Joey Hofwander och Marie Renevall med det resfria mötet. Det handlar om utbildning och olika former av möten där man utnyttjar internet för att nå varandra utan att belasta miljön och sig själva med långa eller korta resor.

Trafikverket införde i oktober en ny tuff policy för sina egna tjänstebilar som innebär krav på energieffekti-vitet och buller, med en skärpning 2012. Kraven är utformade så att

även tyngre fordon accepteras om de är tillräckligt energieffektiva. En bil på 900 kg får släppa ut 101 gram CO2/km, och en bil som väger 1900 kg får släppa ut 147 gram CO2/km.

I nuläget är Trafikverket bundna av den svagare nationella miljöbils-definitionen, men Trafikverkets kan komma att bli gällande för framti-den.

Den skotska whiskyindustrins rest-produkter kan bli biobutanol, som kan låginblandas i bensin.

Källa: Edinburgh Napier University

Trafikverket: ny miljöbilspolicy Whisky blir biobränsle


27

Istället för att sätta sig på tåget sät-ter man sig istället framför sin dator och slår på webb-kameran. Sedan är dörren öppen för ett möte där man kommunicerar med både bild, ljud och text. Sitter man som ensam mötesdeltagare kan man använda datorns ordinarie skärm medan en grupp kan ha en projektor som ger en större bild på vita duken.

Alla deltagarna ser varandra och kan prata fritt med varandra. Här finns också många mötesspecifika funktioner som exempelvis ett gemensamt anteckningsblock där vem som helst kan gå in och göra sina anteckningar under mötet.

Tekniken är flexibelRent tekniskt bygger man upp det hela runt programvaran Adobe Con-nect, som körs i webb-läsaren och fungerar oavsett om användaren sitter vid en pc- eller en mac-dator. Den som inte har webb-kamera och head-set (lurar och mikrofon) måste dock komplettera med sådana.

– Vi jobbar med den här lös-ningen åt kommunerna, skolorna och Landstinget, berättar Joey, som är it-pedagog.

Det kan handla om att koppla samman ett antal skolor för ge-mensam hemspråksundervisning eller att koppla samman deltagare i kommunens EU-projekt med andra deltagare ute i Europa. Tekniken är flexibel och ger stora möjligheter att lösa olika former av möten på ett kostnadseffektivt och smidigt sätt. När det gäller exemplet med hem-språksundervisningen kan det vara oerhört svårt att överhuvudtaget ge-nomföra den utan den här tekniken om det är väldigt få elever spridda över ett stort geografiskt område.

– Inget kan ersätta det fysiska mötet helt och hållet, men det har visat sig att en kombination kan vara alldeles utmärkt, förklarar Marie Renevall, medieinformatör

på AV-media. Ett första möte på plats i exempelvis Stockholm kan sedan följas upp av flera web-möten med deltagarna utspridda över hela Sverige, eller världen med för den delen.

Tänka i nya banorHon berättar om ett tillfälle där ett tiotal pedagoger deltog i några föreläsningar som hölls i Stock-holm. Varje webb-möte innebar en besparing på dryga tusenlappen i reskostnad per deltagare, lågt räknat. Dessutom slapp de väckning vid femtiden och fakirtåget med avresa innan 06.00.

– Det handlar alltså om att spara pengar och miljö samtidigt som man ger människor mer tid över för annat än att resa, säger Joey.

Det handlar även om att lära människor att tänka i nya banor. Både Joey och Marie är ute och berättar om webb-mötena för att öka intresset och få alla att se möjlig-heterna. Hela projektet är ett led i Regionförbundet södra Smålands arbete för regional utveckling och en hållbar tillväxt.

I dagsläget finns två virtuella mötesrum tillgängliga med stöd från AV-media. Det fungerar så

att Marie eller Joey först skickar ut enkla skriftliga instruktioner till hur man kopplar upp sig. Sedan är de med, från sina datorer, vid uppstarten av första mötet och ser till att allt rullar igång. Skulle ett problem uppstå så står de för support även efter första mötet.

Dessutom har man nu köpt till tio licenser där åtta av dem skall finnas tillgängliga ute på de åtta kommunerna, en på Landstinget och en finnas som back-up. En användarlicens kostar knappt fem tusen för ett år. Det finns också en enklare skollicens som kostar dryga tusenlappen per år. Den har man köpt till 25 skolrum ute i regionen och ger bland annat både elever och personal möjlighet att hålla kontakt med exempelvis vänortsskolorna. Dessutom används skollicenserna i EU-projektet Comenius där låg- och mellanstadieskolorna har kontakt med motsvarande skolor i två andra EU-länder.

– Efter att ha jobbat med det här en tid har vi kunnat konstatera att många blir glada när de inser att möjligheten finns och att det är så enkelt att koppla upp sig, samman-fattar Marie.


Inget kan ersätta det fysiska mötet helt och hållet, men det har visat sig att

en kombination kan vara alldeles utmärkt. Ett första möte på plats i exempelvis Stockholm kan sedan följas

upp av flera webb-möten med deltagarna utspridda över hela Sverige, eller världen med för den delen

»– marie renevall, medieinformatör på av-media

– Efter att ha jobbat med det här en tid har vi kunnat konstatera att många blir glada när de inser att möjligheten finns att konferera via datorn och att det är så enkelt att koppla upp sig, säger Marie Renevall..

Audi transporterar sina bilar på tåg med DB Schenker Eco Plus som an-vänder 100 procent grön el, mellan fabriker och till hamnen i Nordsjön, med tre tåg om dagen. 70 procent

av alla nya Audi transporteras med tåg. Utsläppen minskar med 5 250 ton CO2/år, eller 35 kg CO2/bil.

Audi: Bilen tar tågetVisste du att alla som jobbar hemifrån en dag i veckan sparar 20 procent bränsle och utsläpp varje vecka på minskade arbetsresor?

Klimatsmart i ”One Tonne Life”Flera stora aktörer har gått ihop i ett projekt för att se hur man kan minska privatpersoners miljöpåverkan på bred front med fokus på vardagslivet. Det handlar om boende, resande och mathållning.I början av 2011 börjar en utvald tvåbarnsfamilj leva ”One Tonne Life” i en nybyggd villa i Hässelby utanför Stockholm. Att komma ner till ett ton per person är en tuff utmaning med tanke på att årsgenomsnittet i världen idag ligger på cirka sju ton.

Projektet har initierats av de tre företagen A-hus, Vattenfall och Volvo Personvagnar, som tillsammans förser familjen med ett klimatsmart boende, en elbil, förnybar el samt mättek-nik och expertis på energiom-rådet.

ICA och Siemens har också gått in som branschpartners och breddar därmed ”One Tonne Life”-expertisen med kunnande på ytterligare två områden. Maten är en betydande del av vår klimatpåverkan. Hushålls-apparater står för cirka hälften av familjens elanvändning, om vi bortser från uppvärmning och varmvatten.

Köpenhamnsbor: Hellre cykel än elbilköpenhamns kommun investe-rar 25 miljoner Dkr för inköp av vätgasbilar och en vätgasmack, som led i att bli koldioxidneutral år 2025. Men en opinions- undersökning visar att kom-muninvånarna hellre ser utbyggda cykelsatsningar.

foto: one tonne life


28

Skall man våga sig på en summe-ring av årets bilnyheter så var fokus i högsta grad på snåla dieselbilar samtidigt som elbilarna visades upp som enkla stadsbilar, spektakulära sportbilar och i allt fler hybridver-sioner.

Toyota sitter tryggt i hybridbåten och kunde lugnt lansera en helt ny mellanklassbil under varumärket Lexus. Toyotas pretsigemärke, eller premiummärke som branschen säger. I Lexus CT 200h har man helt enkelt monterat en drivlina från Toyota Prius och emballerat den med en lyxigare outfit i form

av en sportigt designad femdörrars halvkombi.

Honda valde i stället att följa upp sina hybridmodeller, Insight och CR-Z, med en billigare och rymli-gare hybridversion av Honda Jazz. CR-Z är en kompakt och futuristiskt designad sportbil som finns på marknaden medan Jazz är en högre och mer praktiskt designad femdör-rars familjebil. Här ligger fokus på utrymme och praktiska lastegenska-per i kombination med hybriddrift.

PSA-gruppen, Citroën och Peugeot, slog på trumman för sin dieselhybrid. Inte första mässan

man talat lyriskt om sin kommande supersnåla hybrid. Nu lovar dock Peugeot att ha 3008 i hybridver-sion hos handlarna per omgående och Citroën kramar sitt nygamla varumärke, DS, genom att visa upp en DS4. Mer lyx och flärd än både C4 och DS3 men också en viskning om att den kommer i dieselhybrid-version.

Renaults elbilar prissattaFransmännen är överlag förtjusta i elbilar. Renault offentliggjorde prissättningen för sina elbilar, Fluence och Kangoo, samtidigt som

man vänligen öppnade orderböck-erna för dessa modellerna. Fluence kostar 266 750 kr inklusive moms i Sverige och Kangoo 194 000 kr exklusive moms (vänder sig mest till företagare). Batterier ingår inte i priserna. De kan hyras för 799 kr inklusive moms, Fluence, eller 699 kr exklusive moms för Kangoo. Renault samarbetar med Nissan som naturligtvis visade sin elbil Nissan Leaf. En bil vi får vänta lite på i Sverige då Nissan prioriterar länder där det finns ett statligt stöd för elbilar. Nissan visade också en respektlös stadsbil kallad Townpod

Politiska beslut slog igenom i ParisDet har varit bilmässa i Paris. En mässa där biltillverkarna bjuder över varandra i innovationskraft. Som vanligt skulle man kunna säga men i år låg ett tydligt fokus på låga utsläpp. Krasst kan man säga att politiska beslut skapat en marknad där miljövänligare bilar får marknadsfördelar. Det är därför nian var den vanligaste siffran i mässhallarna intill Versailles. Nio som i 99 gram CO2/km eller 119 gram eller 139 gram...

Det var mycket eldrivet på bilmässan i Paris. längst till vänster uppifrån: Citroën SurVolt, Audi e-tron (dieselhybrid) och Pininfarina/Bolloré Bluecar. Ovan Seat Paris. till höger uppifrån: Nissan Leafs teknik och Lexus CT 200h (bensinhybrid). längst till höger uppifrån: Honda Jazz (bensinhybrid) och Peugeot HR1.

I oktober gavs Energimyndigheten i uppdrag att beräkna och förvärva reduktionsenheter för högst fem miljoner kronor som kompensation för de klimatutsläpp som genereras

när regeringens ministrar och tjän-stemän reser i tjänsten med flyg. – Klimatkompensationen görs i avvaktan på att flyget inkluderas i systemet med utsläppshandel. Alla

transportslag ska bärasina miljökostnader, men innan så sker klimatkompenserar regeringen för flygresorna, säger miljöminister Andreas Carlgren. Källa: Miljödepartementet

regeringen klimatkompenserar för fem miljoner kronor foto: istockphoto


29

med teknik från Leaf och en fyr-kantig kaross vars interiör anpassas efter det dagliga behovet.

Supersportbil med hybriddriftSpanska Seat visade ett elbilskon-cept av typen kompakt sportig halv-kombi med namnet Seat Paris. Audi visade tredje generationen e-tron. Den här gången handlar det om en fyrhjulsdriven öppen supersportbil med hybriddrift. Oh Lord! Can t́ you buy me an Audi!

Förlåt denna travestering på Ja-nis Joplins klassiker, men det finns tillfällen då man blir lyrisk över det som bilindustrin åstadkommer bara de politiska piskorna kittlar de rätta feta nackarna.

Nu ville ju Janis ha en Mercedes och det är heller inte omöjligt även om man vill hålla sig till eldrift.

A-klass med eldrift offentliggjordes i Paris och det talades om en SLS-AMG med massor av el-hästkrafter samt en eldriven lastbil för när-transport.

Saab i fokusVolvo då? Sveriges industriella flaggskepp berättade naturligtvis gärna om den eldrivna C30:n, V70 hybrid-testerna och ett framtida infrastrukturprojekt samt kaross i material som gör att den också fungerar som batteri.

Saab då? Biltillverkaren som fungerar som en sådan där docka med blyfot och rund botten. Dockan som kan nockas hur många gånger som helst men ändå reser sig med ett leende måste vara den perfekta maskoten för Trollhätte-gänget. Plötsligt stod de i fokus för hela

världens elbilsintressenter med en 9-3 som just där och då kunde stoltsera med världsledande batteri-teknik och en eldriven bakaxel som dessutom hjälper till att förbättra väghållningen.

Än lever svensk fordonsindustri. Än lever tron på framtida mobilitet med förnybara bränslen.

Den stolta brittiska bilindustrin då?

Jaguar chockade alla med en laddhybrid med fyra elmotorer på sammanlagt 778 hk och mikrogasturbiner som räckviddsförlänga-re. Räckvidd på el är 11 mil och den rullar 90 mil med gasturbinerna som batteriladdare. Toppfart: 330 km/t.

Lotus visade en rad nya energi-effektiva sportbilar men också en eldriven stadsbil, sin trecylindriga

motor som är tänkt som range-extender till laddhybrider och en motor för en rad olika biobränslen.

Land Rover hade världspremiär för nya mindre och snålare lyx-terrängbilen Range Rover Evoque. Men, va f-n, som Berglings hade uttryckt sig. Varför har indienägda Land Rover hämtat instrumente-ringen i nya baby Range Rovern från japansk-franska Mitsubishi Outlander/Citroën C-Crosser.

Slutligen så berättade Opel att man kommer att bygga sin Opel Ampera, laddhybriden, med en förbränningsmotor som går på E85. Den i särklass mest realistiska miljöbilen på hela mässan och en bil som är på marknaden under nästa år.


Svensk Kollektivtrafik, Bussbran-schens Riksförbund, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna samt Sveriges Kommuner och Landsting har star-

tat ett gemensamt projekt ”Fördub-blad kollektivtrafik” med visionen att resandet med kollektivtrafik ska fördubblas till 2020, jämfört med år 2006. Vidare ska resenärer

år 2020 se kollektivtrafiken som ett naturligt inslag i det vardagliga resandet enligt devisen ”Kollek-tivtrafiken är en självklar del av resandet i ett hållbart samhälle”. Källa: Fördubbling.se

Fördubblad kollektivtrafik till 2020

ovan: När det drog ihop sig till pressvisning i Peugeot-montern och pu-bliken samlades framför scenen där nya 508 rullades ut hördes plötsligt ett irriterat Määärd!!!. Någon nyfiken mässbesökare lyfte helt kallt på täckelsen och kikade på Peugeots nya stadsbil innan täckelsen officiellt skulle falla. Määärd skulle kunna översättas till någon svensk svordom och fördömandet kom från någon av mässvärdarna som skulle lyfta täckelsen för HR1 efter 508:ans premiär. HR1 är Peugeots bensinhybrid för den täta urbana miljön med en instrumentering och ett handhavande som hämtat inspiration från mobiltelefonerna.

foto: michael engm

an


30

Hon ger Saab en kanonstart i elbilsracetSaab är en biltillverkare som varit nere för räkning otaliga gånger. På årets bilmässa i Paris visade Trollhätte-företaget att man är med i striden om framtidens fordonsteknik med en lovande elbil och bakaxel med elektrisk drivning. En antydan om en framtida fyrhjusldriven hybrid-Saab.

När det gäller elbilar är batterierna den svåraste nöten att knäcka. Batteriernas lagringskapacitet, uthållighet och laddningsegen-skaper är direkt avgörande för en elbilsintroduktion. Detta gäller alla bilar med eldrift från hybrider över laddhybrider till rena elbilar.

I dagsläget är det bara Tesla, Renault och nu också Saab som talar om längre räckvidder än 15–16 mil på en uppladdning. Saab visade sitt första elbilsbygge på bilmässan i Paris och då avslöjade man också ett intressant samarbete med en av världens mest kunniga batterikonstruktörer, svenskan Christina Lampe-Önnerud med företaget Boston Power.

Batterikapaciteten ökar stadigtDå japanska och amerikanska forsk-ningsinstitut spår en dubblering av batterikapaciteten i femårsinter-valler frågar vi henne om framtiden och vad hon tror om forsknings-institutens uppgifter.

– Kanske lite väl optimistiskt

men vi har bara sett början av ut-vecklingen ännu svarar hon.

Christina, en auktoritet när det gäller utvecklingen av litiumjonbat-terier, fastnade för naturvetenskap på gymnasiet. Hon började plugga kemi och matte på universitetet i Uppsala, där hon intresserade sig för litiumjonens egenskaper redan i slutet på 80-talet. Litiumjontekni-ken var känd på 70-talet och började

användas i mobiltelefoner och bärbara datorer under 90-talet.

Hon jobbade bland annat med litiumjonbatterierna katoder. Ett viktigt område än idag. En syd-koreansk forskare har nått mycket bra resultat med en ny typ av katod. Forskarna som jobbar med nästa generation batterier, litium-air, jobbar också med katoden. Där talar kanadensiska forskare om en tredubbel energitäthet jämfört med dagens litiumjonbatterier.

MIT ringdeUniversitetet stödde henne på alla sätt och hon introducerades redan där i det här med patenträtt. Under sin forskning i Uppsala registrerade hon två patent kopplade till litium-jonen.

Hennes forskning väckte in-tresse andra sidan Atlanten och en dag ringde man från Massachusetts Institute of Technology, MIT, som det heter i forskarvärlden, för att locka över henne dit.

– Jo, det är sant, de ringde fak-

tiskt och ville att jag skulle komma över och jobba för dem, säger Chris-tina med ett stort leende.

På MIT jobbade hon med sina litiumjoner och hennes forskning var så framgångsrik att hon erbjöds att bli professor.

– Jag hade en underbar tid på MIT, säger hon. Intressant forsk-ning på jobbet och körsång på min fritid.

Hon funderade på om det var det här hon ville, tvekade lite och antog istället utmaningen att kommersia-lisera sitt kunnande.

Startade eget som Boston Power– Bell Labs ringde och erbjöd mig en tjänst där jag fick möjligheten att jobba med batteriteknologi som affärsidé, säger hon.

Hon flyttade till New York och tog steget över till affärsvärlden för att slutligen konstatera att liti-umjontekniken höll på att slå i taket runt millenieskiftet.

– Det började uppstå säkerhets-problem ute hos användarna, som överhettning, förklarar Christina.

Efter en nedgång i affärsvärlden i början av 2000-talet, ett resultat av terrordåden den 11/9 2002, bör-jade hon bli rastlös och bestämde sig för att starta företaget Boston Power.

– Jag kavlade upp armarna och satte mig på en 200 år

gammal gård i Boston, berättar Christina.

Hunden, en amerikansk cocker spaniel, blev lycklig av att se mer av sin matte som satte sig ner och tittade på vad som gått snett i batteriteknologin. Hon tittade på den tidens batterier och satte ihop ett helt nytt system baserat på sina erfarenheter. Hon såg över allt från kemin i batteriet över mekaniken

till produk-tionen och

slutligen hade hon registrerat

120 patent. Nu var det återigen fokus på

svenskan som kunde det här med batterier. Kineserna ringde och erbjöd henne att prova det de kalla-de: ”Your crazy ideas”, i produktion. Teorierna höll och resultatet såg vi i Saabs monter på Paris bilmässa 2010. Ett batteri som har högre en-ergitäthet än andra batterier och det betyder att Saabs eldrivna 9-3 kombi går 20 mil på en uppladdning.

Men är det siffror vi kan lita på och hur länge håller batteriet?

När jag konstruerade det här batteriet satte jag som mål att det skulle hålla vad vi lovade, kunna laddas snabbt, inte utgöra någon säkerhetsrisk och vara helt miljövänligt i fråga om råvaror, produktion och återvinning

»– christina lampe-önnerud

Regeringen föreslår i budgeten som presenterades i oktober införan-det av en ny supermiljöbilspremie 2012 på 40 000 kronor per bil som släpper ut minimalt med koldioxid.

För att påskynda elektrifieringen av busstrafiken föreslår Svenska Bussbranschens Riksförbund att även en ”supermiljöbusspremie” bör införas för bussar som drivs med el.

Denna supermiljöbusspremie borde vara på cirka 400 000 kronor per buss för att motsvara premien för personbilar. Källa: Svenska Bussbran-schens Riksförbund.

Bussbranschen vill införa en supermiljöbuss-premie

foto

: sca

nia


31

Hon ger Saab en kanonstart i elbilsracet

– I love your questions, säger Christina och hennes ögon glittrar när hon får en chans att berätta om batteriet som just nu väckt hela bilindustrins intresse.

– När jag konstruerade det här batteriet satte jag som mål att det skulle hålla vad vi lovade, kunna laddas snabbt, inte utgöra någon säkerhetsrisk och vara helt miljö- vänligt i fråga om råvaror, produk-tion och återvinning, berättar hon.

Saab är coolaHon lovar att batteriet fungerar i tio år med minimala kapacitetsförluster och att det kan laddas på en mängd olika sätt utan att åldras i förtid.

– Vi kanske tappar 20 procent av kapaciteten på tio år, säger hon. Bättre än alla andra.

Då återstår frågan om varför det blev Saab som fick tillgång till batteriet först av alla.

– Det coola med Saab är att det är ett tekniskt kunnigt bolag med tekniskt kunnig och driven perso-nal, svarar hon.

Jag vill minnas att Per Gillbrand sa samma sak när han visade nya Saab-motorer. Låt oss hoppas att Christinas batterier kan bära Saab mot en ljusare framtid och inte skrotas innan världen är mogen som fallet var med Pers motor med variabel kompression.

– Jag tror att vår timing är så bra, svarar Christina som om hon läst mina tankar. Eldriften kommer på ett eller annat sätt och batterierna är nyckeln, avslutar hon.

För Saabs del handlar det om en förserie på 5 bilar som följs upp av ytterligare 75 bilar. De senare kom-mer att leasas ut till privatpersoner och företag för att utvärderas inför en framtida produktion.

– Vår nya plattform för nästa generation av bilar, Phoenix-platt-formen som kommer 2012, är för-beredd för bilar med eldrift, berättar Mats Fägerhag, som är ansvarig för fordonsutveckling på Saab.

text & foto: stefan nilsson

Christina Lampe- Önnerud var på plats vid bilmässan i Paris och kunde visa den Saab 9-3 som utustats med hennes bilteknik till-sammans med Saabs Mats Fägerhag, som är ansvarig för fordonsutveckling på Saab.

Svenska lastbilstillverkaren Scania har tagit fram en spoiler som styr luftströmmarna bakom lastbilen så att luftmotståndet minskas. Konstruktionen minskar inte bilens

nyttolast och den kan monteras även på befintliga fordon. Bräns-leförbrukningen beräknas minska med 2 procent. – För Transportlaboratoriets bilar,

som rullar 36 000 mil om året och förbrukar i genomsnitt 2,6 liter/mil handlar det om en årlig besparing på nästan 1 900 liter och 5 ton lägre CO2-utsläpp – per bil. Det positivt

för näringens lönsamhet såväl som för miljön motsvarar resultatet av flera års motor- och chassiutveck-ling, säger Anders Gustavsson, vd för Scania Transportlaboratorium.

Spoiler minskar bränsleförbrukningen för lastbilar


32

Vi talar om fossila drivmedel och biodrivmedel.De förstnämnda be-traktas som miljöbovar som i snabb takt ökar växthuseffekten. Begrepp som är lite missvisande då även de fossila drivmedlen är biodrivmedel i grunden men med den skillnaden att de finns lagrade från en svunnen tid. När vi använder nyproducerad biomassa för att producera drivme-del balanseras CO2-tillskottet vid förbränningen mot den CO2 som växterna tar upp när de växer.

Kort sagt så kan man beskriva vårt användande av bränsle som ett kretslopp där kol-, väte- och syre-atomer ingår som huvudkomponen-

ter. Haken med de fossila bränslena är att balansen i det här kretsloppet haltar då vi tillför CO2 i atmosfä-ren. Koldioxid som enligt de flesta forskarna höjer temperaturen på jorden och skapar extrema väder- situationer. Ett mer handfast problem där det råder konsensus är att våra lager av fossila bränslen kommer att ta slut. Vi lever högt på en lagrad resurs och vi spelar ett högt spel med balansen i klotets vädersystem.

Diesel från naturgasPrincipen för alla förbrännings- motorer är densamma ur ett

kemiskt perspektiv. Kolväten reage-rar med syre och det bildas bland annat koldioxid. De här grundläg-gande kemiska principerna ligger bakom ett patent som svenska Ecopar har. Ett patent som ger dem möjlighet att producera ett diesel-bränsle av naturgas eller biogas.

Nu används detta bränslet i miljöer där de cancerogena avgas-erna med höga partikelhalter som orsakats av dieselbränsle är ett pro-blem. Ecopar, som bränslet kallas, ger väldigt rena avgaser. Haken är dock att bränslet har sitt ursprung ur våra fossila lager.

Nästa steg är en förvätskning av

biogas till ett bränsle som fungerar i alla dieselmotorer. En process som löser en lång rad av biogasens begränsningar. Transporterna blir enklare och billigare. Fordonen blir billigare, rymmer mer och får en längre räckvidd.

Spännande framtidsmöjligheter– Även om vi räknar med en viss energiförlust i och under processen går ekvationen ihop mot bakgrund av att en buss byggd för att drivas med fordonsgas är närmare mil-jonen dyrare än en som drivs med diesel, säger Roland Davidsson, som är motortekniker och en av referens-

Lovande teknik för bränsleI Göteborg finns företaget Ecopar med Hans Jansson som eldsjäl, delägare och styrelseordförande. Han följer noga och deltar i utvecklingen mot nya bränslen. Idag säljer företaget ett bränsle som ersätter diesel i fordon där kravet på renare avgaser är direkt avgörande. Bränslet tas fram med en teknik som gör om naturgas till en vätska som kan användas i dieselmotorer. En metod som går att överföra till biogas och i förlängningen skulle kunna ge oss gårds-butiker som säljer biodynamiskt odlade grönsaker, kött och miljövänligt bränsle. Allt dessutom närproducerat.

etanol Framställs av cellulosa, spannmål eller sockerrör. E85 består av 85 procent etanol och 15 procent bensin. Etanol-bilar har en tank och kan köras på ren bensin, ren E85 eller vilken blandning som helst av de två bränsleslagen. Bilen känner av vilken blandning som är i tanken. Nästan all bensin i Sverige har 5 procents inblandning av etanol. Under 2011 utökas etanolinblandningen i bensin till 10 procent. E95 är ett eta-nolbränsle för bussar – 95 % etanol som blandas med 5 % glykolliknande vätska som hjälper till att antända bränslet i en dieselmotor.

+ Väl utbyggd infrastruktur finns på cirka 1 700 bensinstationer i Sverige

+ E85 minskar utsläppen av CO2 med cirka 50 % jämfört med bensin 1)

– Kortare räckvidd, drar 35 % mer bränsle jämfört med bensin (lägre energiinnehåll)

– Dåliga produktionsmetoder förekom-mer

– Kan produceras av potentiell mat-råvara

Biogas Framställs genom rötning av organiskt material såsom avfall från slakterier, matrester från hushåll och restau-ranger, gödsel från hästar och kor. De gasfordon som finns i Sverige har två tanksystem, ett för gas och ett för bensin. Om gasen tar slut slår bilen automatiskt om till bensindrift. Biogas kan blandas med naturgas och säljs under samlingsnamnet fordonsgas.

+ Minskar jordbrukets klimatpåverkan+ Ren biogas minskar utsläppen av

fossil CO2 med 80 % jämfört med bensin 1)

+ Minskar övriga utsläpp med cirka 70 procent

+ Cirka 3–4 kronor lägre milkostnad jämfört med bensin

– Kortare räckvidd på gas jämfört med bensinbil

– Begränsad infrastruktur, ca. 120 stationer i Sverige

– Ungefär 40 % av all fordonsgas som tankas är fossil naturgas

– Inköpskostnad för fordon fortfarande hög

rapsmetylester, rme Dieselersättare som framställs genom kemisk förädling av rapsolja med hjälp av metanol. Används idag främst som låginblandning, 5 % i MK1-diesel. Under 2011 möjliggörs låginblandning upp till 7 %.

+ Har cirka 50 % lägre klimatpåverkan jämfört med diesel

+ Används främst som bränsle i bussar och lastbilar

– Ren RME fungerar ej ihop med personbilars partikelfilter, men inga problem vid låginblandning

– Få tankställen med ren RME i Sverige– Risk för högre utsläpp av kväveoxider

än diesel

elElbilar och så kallade plug-in hybrider eller laddhybrider kommer in på mark-naden inom ett par år. Dessa behöver laddas med el. Redan idag finns elybrid-bilar som kombinerar en förbrännings-motor med en eller flera elmotorer.

+ Hög verkningsgrad, ca 90 %, jämfört med bensin- och dieselbilens, ca 20 respektive 25 % där resten blir värme

+ El kan produceras från förnybara källor som biobränsle, sol, vind och vatten

+ Låg milkostnad, runt 3 kronor + Ren eldrift minskar bilens utsläpp av

luftföroreningar ur ”avgasröret” med 100 %

+ Kan laddas med två hål i väggen

– El på marginalen är kolkraft idag– Hög inköpskostnad för fordonen

BioDmeDME står för DiMetylEter, en dieseler-sättare som bland annat tillverkas av svartlut och nyligen introducerats som bränsle till i första hand lastbilar.

VätgasFramställs genom att vatten delas till syre och väte med hjälp av elektricitet. Kan sedan förbrännas i en förbrän-ningsmotor som får ungefär halva effekten jämfört med om den körs på bensin. Kan också användas i en bränslecell som producerar el genom att vätet reagerar med syret i luften och bildar vatten.

Vanliga förnybara drivmedel

1) Enligt Bilindex 2009, rapport från Trafikverket, Naturvårdsverket och Konsumentverket

Skåne är bäst i Sverige på att pro-ducera biogas, men bara 11 procent av regionens potential på tre TWh/år, motsvarande 300 000 bilar, tas till vara, anger Eon Gas. De begär

långsiktigt spelregler för biogas-produktion och gasfordon, med bl.a. fortsatt reduktion av förmån-svärdet och skattebefrielse för biodrivmedel.

American Public Transport Asso-ciations studie visar att människor som lever i samhällen med omfat-tande kollektivtrafiknät motionerar mer, lever längre och är friskare än

de som bor i städer där man är mer bilberoende. Trafikdödligheten är lägre där kollektivtrafiken är väl utbyggd.

Eon: långsiktiga biogasregler krävs mer kollektivtrafik = friskare människor


33

personerna för företaget Ecopar.Han berättar också att det finns

andra spännande framtidsmöjlighe-ter med den här tekniken.

– Ta exempelvis ett lantbruk som har några hundra djur, fortsät-ter Roland. De skulle kunna röta gödsel, eventuellt kombinerat med restprodukter från odlingen av grödor, till metangas, upparbeta den till fordonsgas och sedan förvätska den till diesel.

– Då skulle bonden kunna sälja både bränsle, biodynamiskt odlade grönsaker och närslaktat kött i en gårdsbutik. Det ger ett helt nytt perspektiv på en framtida infra-struktur. Då kan vi glömma det här med mackdöden på landsbygden avslutar han.

Tror på biodrivmedelTekniken finns och kostnaderna är inte avskräckande. En pilotanlägg-ning är inte långt borta.

– Det handlar om några mil-joner för biogasanläggningen och några miljoner för anläggningen som förvätskar det hela, säger Hans Jansson som är eldsjäl, delägare och styrelseordförande i Ecopar.

– Än så länge är detta framtiden,

dock, fortsätter Hans. Nu gäller det att vi börjar ta tillvara den naturgas som eldas upp ute på oljefälten världen runt.

I dagsläget är det knappt lönsamt att utnyttja den naturgas som hittas tillsammans med råoljan. Den eldas upp på plats istället.

– Kort sagt så betyder det att dieselersättning som är framställd av naturgas gör större miljönytta eftersom vi tar tillvara en överskotts-produkt som i dag bara bidrar till växthus-effekten genom att den förbränns till ingen nytta, konstate-rar Hans.

Just det här med att tillvarata sådant som bara blir skräp är för Hans nyckeln till en hållbar mobili-tet i framtiden. Han beskriver med entusiasm kall katalytisk omvand-ling av bioprodukter och vanligt hederligt skräp från soptippar. Metoden kan producera dieselersätt-ning och bensinersättning från det vi i dag bara eldar upp.

– Ta sockerrörsodlingarna i Brasilien, säger han. I dag eldas

allt som blir över upp och det ökar CO2-utsläppet. Allt skulle kunna konverteras till diesel och bensin för att i ett slag dubbla energiuttaget, minska utsläppen och förbättra arbetsmiljön.

Hans är optimistisk när det gäller tillgången på biobränsle och hänvisar till en rapport som US na-tional renewable energy laboratory gjort. En undersökning som visar att biobränsle har en potential att ersätta dagens fossilbränsleförbruk-ning.

– Nu handlar det om potential, inte reella produktionssiffror, säger Hans. Men det är inte omöjligt. Lär vi oss att hushålla med bränslet och inte äta kött så klarar vi framtidens bränsleförsörjning.

Hans försiktighet med köttätan-det har sin orsak i att det går åt stora åkerarealer för köttproduktion.

text & foto: stefan nilssonRoland Davidsson är motortekniker och en av referenspersonerna för företaget Ecopar.

Ta sockerrörsodlingarna i Brasilien. I dag eldas allt som blir över efter skörden upp (...) Allt detta skulle kunna konverteras

till dieselersättning och bensinersättning för att i ett slag dubbla energiuttaget från odlingen,

minska utsläppen och förbättra arbetsmiljön.

»– hans jansson, delägare och styrelseordförande i ecopal

Pilotfasen av Stockholms stads och Vattenfalls elbilsupphandling är av-slutad, med Mitsubishi i-MiEV och Fiat 500 EV som vanligast beställda bilarna och en merkostnad på

76 000–239 500 SEK, vilket ersätts till 25 procent. 26 elbilar är bokade, med utrymme för fler bilar varför en ny ansökningsomgång genom-förs till och med 1 december, med

en senare upphandling som siktar på 6 000 elbilar och laddhybrider. De som beviljats anslag är bl.a. Örebro kommun, Dagens Nyheter, Öresundskraft och Taxi 020.

Första elbilspionjärerna utseddafoto: ev adapt ab


34

Flexibelt spårtaxisystem på väg mot ett genombrottElbilar är på tapeten och spårtaxi är ett lockande system i en värld där tätorterna växer sig allt större och bebyggelsen blir allt tätare. Kan vi byta ut dagens bilar mot eldrivna diton med batterier eller skall vi satsa på eldrivna spårtaxibanor?

Vågar vi göra något radikalt åt infrastrukturen i framtiden? Vågar vi behålla dagens infrastruktur och låta den förändras utan politisk styr-ning? Vågar vi fråga en uppfinnare om han/hon tror att vi kan skapa ett klimatsmart samhälle.

Vi vågade fråga Palle R Jensen, uppfinnare som funderat på ett hållbart transportsystem i framtida metropoler de senaste tjugo åren. Hans svar är både genomtänkta och skapar en tro på en smärtfri över-gång till en framtid med hållbara transporter med minimal miljöpå-verkan och maximal flexibilitet. Frå-gan är bara vilken världsmetropol som blir först med världens enda spårtaxi med utrymme för både

kollektivtrafik, godstransporter och individualism.

Spårtaxi för individualistenPalle R Jensen är uppfinnare och jobbar med sitt livsverk på ingen-jörshögskolan i Köpenhamn. Han ser framför sig ett transportsystem som tar storstadsproblematiken på allvar men samtidigt öppnar dörren för både individualism och valfri-het. På något sätt verkar Palle ha tänkt på allt. Hans konstruktion bygger på en trekantig skena där olika typer av fordon samsas om utrymmet och drivs med elektricitet som distribueras i skenan. Fordo-nen styrs med dator och kommu-nicerar med varandra i ett trådlöst

nätverk. Alla fordon har egna batte-rier som gör att de kan köras några mil på egen hand. Längs spåret finns ett antal påfarter och utfarter där fordonen växlas in på spåret eller ut från det.

Poängen är att man kan in-tegrera ett spårtaxisystem i den befintliga infrastrukturen. Man kan ha ringleder och eller matarleder till och från city där fordonen följer spåret för att lämna det på lämpligt avstånd från målet. Man behöver inte bygga allt på en gång och man kan lämna känsliga kulturmiljöer orörda.

Man behöver heller inte lika stor batterikapacitet som i rena elbilar och man öppnar upp för flera olika

fordonstillverkare då fordonen inte är bundna till spåret. Någon vill ha en kompakt sportig bil medan någon annan vill ha en minibuss som rymmer nio personer.

Vill man ge sig iväg en längre sträcka från spåret hyr man en räckviddsförlängare i form av en bränslecell eller en förbrännings-motor som förser bilen med elkraft.

Jag frågar honom om hur det här fungerar på vintern. I snöstorm till exempel.

– Det fungerar fint, säger han, spårets trekantiga utformning och placering fyra meter över marken gör att snön inte kan fastna. Dess-utom kan varje fordon individuellt öka friktionen mot skenan om det behövs genom att en elmotor

ökar trycket mellan drivhjulen och skenan.

Transporter då. Var skall lastbilarna gå?

– På samma spår som person-bilarna, svarar han omedelbart. Det finns speciella containertransport-fordon och det går att bygga små lastbilar.

De som inte vill ha en egen bil då?, är min nästa fråga.

– Det finns ett modulsystem av små bussar med hög komfort. Bussar med tio platser där varje passagerare har en egen stol och en egen dörr, svarar Palle. Dessa bussarna kopplas ihop till längre enheter allt efter behov.

Kapacitet?– Kapaciteten är betydligt högre

än dagens transportsystem. Vi behöver en bredd på 2,5 meter och då har vi samma kapacitet i antal fordon som en tvåfilig motorväg.

Löser vi storstadsproblematiken på det här viset?, är min viktigaste fråga.

– På flera sätt, förklarar Palle. Trafiken kräver mindre yta, vi får lägre ljudnivå och mindre miljö-påverkan i ett trafiksystem som bygger på förnybar energi. Dessut-om får vi en större frihet att utforma infrastrukturen. Det blir billigare och smidigare att pendla samtidigt som tiden på spåret kan utnyttjas för arbete eller frukost. Föraren tar fordonet till spåret, programmerar resrutten och tar hand om fordonet när det växlats av.

– Det här borde tilltala även for-donstillverkarna eftersom 80 pro-cent av fordonen byggs av vanliga fordonskomponenter som används i dagens bilindustri, lägger Palle till.En liten modell som visar en korsning där bilarna lämnar spåret eller kör upp på det.

Kapaciteten är betydligt högre än dagens transportsystem. Vi behöver en bredd på 2,5 meter och då har vi

samma kapacitet i antal fordon som en tvåfilig motorväg.

»– palle r jensen

Preems raffinaderi i Göteborg är först i världen att kommersiellt framställa standarddiesel av rest-produkter från skog och växtoljor. Sunpine levererar råtalldiesel från

hösten. Till dess används rapsolja, vilket minskar CO2-utsläppen med 14 procent. Innehållet förändras över tid, i början med en sommar-kvalitet med hög andel förnybar rå-

vara och en vinterkvalitet med lägre andel för att klara låga temperatu-rer. I början distribueras produkten till företagskunder, 2011 finns den på Preems mackar.

preem: talldieselraffinaderi invigd

foto

: pre

em


35

Glesbygden då?, fortsätter jag.– Spåret kan byggas ut mellan

två storstäder med flera av- och på-farter längs spåret. Det ger fler möj-ligheter att bo utanför städerna och pendla till och från arbetsplatsen.

Palle tar med mig in i ett av utbildningsrummen på högsko-lan. Där sitter tre studenter från Finland, Nederländerna och Polen. Han visar en bild på hur man tänker sig att Öresundsregionen skulle kunna knytas ihop med spår

från Helsingborg och Lund till Malmö och vidare till Köpenhamn samt förgrenas till Roskilde och Helsingör därefter.

Då återstår frågan om var projektet står idag?

– Vi är med i slutupphand-lingen när det gäller Köpenhamns Ring 3-projekt, berättar Palle.

Han har stora förhoppningar på Köpenhamns-projektet då det finns fler som är intresserade men helst

vill se ett system i drift innan de bestämmer sig. I dagsläget finns endast en 25 meter lång testbana och ett fungerande fordon vid Ingenjörshögskolan i Köpenhamn.

– Vi har kommit så långt med testerna att vi fått ett ”Proof of concept”, men vi behöver något att visa upp. Vi har en konkret förfrå-gan från Rumänien och i Calcutta finns lokala entreprenörer som är intresserade av att bygga och driva det danska systemet.

Det finns alltså intresse jorden runt. Senast var RUF (Rapid Urban Flex-ible) med till finalen i en google-tävling som lockat 150 000 olika projekt med fokus på miljövänliga uppfinningar. Endast 16 projekt gick vidare till finalen där RUF var ett av två projekt som handlade om transporter. Kanske kan Köpenhamns Ring 3 bli den avgörande öppningen för Palles RUF.


Palle och hans studenter har skissat på ett spårtaxisystem som knyter ihop Köpenhamn under rubriken Ring 3. Så här skulle RUF kunna integreras i dagens öresundsbro.

Toyotas hybridbil Prius, som kombi-nerar el och förbränningsmotor, har nu sålt i över två miljoner exemplar sedan den första modellen lansera-des i Japan 1997.

På övriga marknader startade för-säljningen 2000. Totalt har Toyota sålt 2,8 miljoner hybridfordon. Målet är att inom några år sälja minst en miljon hybridbilar om året.

2012 kommer också en elbil, men till en början bara för USA. Under 2012 lanseras Toyota Prius även som laddhybrid i Sverige.

prius över 2-miljonerstrecket

foto

: toy

ota

ovan: Rullarna som styr friktionen mot spåret hindrar att bilen slirar vid halka.

nedan: Palle i den rullande prototypen i testlabbet.


36

Istället för att montera en elmotor på en vanlig bil och låta den samver-ka med bilens förbränningsmotor har Lotus valt att bygga en speciell förbränningsmotor och montera den på en elbil. Resultatet är en bil som klarar av att gå 6 mil som ren elbil men har en räckvidd på 50 mil och kan startas omedelbart igen så snart den tankats. Toppfarten är 170 km/t, men den farten kan bilen bara hålla så länge det finns

ström i batterierna och bränsle i tanken. Nöjer man sig med svensk motorvägsfart, 120 km/t, hinner förbränningsmotorn med att ladda batteriet under färd. Den uppgivna räckvidden gäller dock en något försiktigare körning. Accelerationen 0–100 km/t går på 9 sekunder.

Motorn är konstruerad för att användas till att ladda en generator i en laddhybrid och den väger endast 56 kg tack vare att man lyckats kon-struera den så att det går att gjuta motorblock, topplock och grenrör i ett enda stycke aluminium.

Fördelarna är att det blir betydligt billigare än att använda en bränslecell som räckviddsför-längare och man får en bil som kan användas på exakt samma sätt som dagens bilar med den skillnaden att det dagliga pendlandet och stads-körning görs på el utan att man behöver en bil med många dyra och

tunga batterier. Bilen blir också lika lättkörd som en elbil då den inte behöver någon växellåda och startar med maximalt vridmoment, vilket betyder att den är lätt att starta även i brantaste uppförsbacken.Motorn har tre cylindrar med en

sammanlagd cylindervolym på 1,2 liter. Den går att köra på bensin, etanol eller metanol, vilket betyder att den fungerar med förnybara bränslen som ger ett mindre CO2-tillskott i atmosfären.


Lotus lösning för framtiden

EU:s biobränslen för transportsek-torn ökade 18,7 % under 2009, till 12,1 Mton eller 4 % mot målet på 5,75 % för 2010. Mest etanol använ-des i Tyskland, drygt 580 000 ton,

före Frankrike, 455 000 ton och Sve-rige, 200 000 ton. Mest biodiesel användes i Tyskland, 2,2 Mton, före Frankrike, 2,1 Mton med Sverige på 11:e plats med 160 000 ton. Biogas

används i princip enbart i Sverige, medan cellulosabaserade bränslen närmar sig kommersialisering iflera länder, allt enligt EU:s bränsle-barometer.

EU: mer biobränslen, etanol ökar snabbare än biodiesel

Energikontoret Skåne046-71 99 00www.ek-skane.se

Energikontoret i Mälardalen AB016-550 0090www.energikontor.se

Gävle Dala Energikontor026-40 40 200www.gde-kontor.se

Hållbar utveckling Väst031-339 18 00www.hallbarutvecklingvast.se

Energikontoret Regionförbundet Örebro019-602 63 00www.regionorebro.se/energikontoret

Jämtlands län Energikontor063-57 01 62www.energikontoret.z.se

Energikontor Värmland054- 701 10 95www.regionvarmland.se

Västernorrlands Energikontor0620-68 27 68www.energikontoret.nu

Energikontoret Östra Gö[email protected]

Norrbottens Energikontor AB0920-20 02 60www.nenet.se

Energikontor Sydost0470-72 33 20www.energikontorsydost.se

KSL Kommunförbundet Stockholms Län08-615 94 00www.ksl.se

Energikontoret Halland035-17 98 00www.regionhalland.se

13 Regionala Energikontor i Sverige – en oberoende och naturlig samarbetspartner för kommuner och näringsliv inom områdena

förnybar energi, energieffektivisering och miljöanpassade transporter.

Jämtlands Läns EnergikontorJämtland County Energy Agency

Energikontoret

Gävle Dala EnergikontorEnergy Agencywww.gde-kontor.se

Sportbilstillverkaren Lotus har presenterat en intressant lös-ning för en framtida stadsbil, Lotus City Car Concept. Det finns två riktigt intressanta lösningar i den här bilen, som gör den användbar både som stadsbil och för längre resor utan att den behöver fossila bränslen.

37

Miljötipsbok sparar bränsle, pengar & miljö!Bilen behövs. Likaså en bra miljö! Tiden är kommen där vi behöver hjälpas åt att

minska våra bilars miljöbelastning. I denna bok har vi samlat ett smörgåsbord av

tänkbara tips som varje bilförare kan använda för att spara både pengar och miljö!

Varje tips presenteras med en intresseväckande illustration samt kort fakta och

hur mycket man kan spara.

Boken är en rolig, miljövänlig och billig gåva till anställda, kunder,

leverantörer, kommunens invånare, vänner m.fl.

Specialpris: 30 kr exkl. moms (6 procent). Porto tillkommer.

Författare: Jonas Lööf, Miljöfordon Syd

Beställ på: [email protected] antal böcker, leveransadress och faktureringsadress.

37

20 % rabatt vid köp av hel kartong

(116 böcker).

Goda exempel stimulerar till hållbara transporterLåt dig inspireras av lokala och regionala goda exempel för mer hållbara transporter som sker runt om i landet. Uppslag som visar på möjligheter och som kan tjäna som underlag för beslutsfattare i kommuner och landsting att ta efter och genomföra på hemmaplan.

Denna informationstidning om klimat- & transporter är ett initiativ från Sveriges regionala energikontor i samverkan med Miljöfordon Syd och med stöd av Energimyndig-heten för att sprida kunskap och

goda exempel för miljöanpassade transporter till beslutsfattare inom kommuner och landsting. Målet är att få igång en utökad lokal och regional diskussion kring hur vi till-sammans kan hjälpas åt i omställ-

ningsarbetet för hållbara och mer effektiva transportsystem.

Runt om i landet genomförs många intressanta åtgärder och aktiviteter med syfte att göra våra transporter mer hållbara. Inspireras

av vad andra redan gör och ta gärna kontakt med de exempel som kan vara intressanta för er att genomföra i er kommun eller region. Genom att hjälpa varandra slipper var och en uppfinna hjulen på egen hand.

Bläddra vidare och läs om exempelvis: – Elmopedsturné med Pär Holmgren

– Regional färdplan för biogas i Skåne

– Bilhandlare visar vägen till grönare fordon

– Elfordon tillverkade i Sverige tillgängliga för leverans

– Hockeybussar och användning av cykelkärror minskar bilåkning

– Sparsam körning sänker förbrukningen

– Bränslebolaget som satsar på landsbygden

– Miljöbilar gillar grön energi

– Landsting satsar på smarta resor

...och många fler.

38

Unikt samarbete ska leda till hållbara transporter i Sydost

Tillsammans med forskaren vid KTH, Markus Robért, ska parterna identifiera och genomföra åtgär-der enligt den så kallade CERO-metodiken som gör det möjligt att omvandla fluffiga klimatmål till mål för resbeteende. Det kan t.ex. handla om att gå eller cykla till jobbet, att åka kollektivt i stället för att köra bil eller att ersätta fysiska möten med videokonferenser osv. Men först måste de anställdas tra-fikvanor dokumenteras och kartläg-gas med hjälp av en enkät, något som görs i en förstudie finansierad av Trafikverket.

– Kring årsskiftet ska studien vara klar. Då börjar det verkliga ar-betet, säger Liselott Sjöholm, miljö-chef på landstinget i Kalmar län.

Stor besparinspotentialHörnstenen i förstudien är att hitta ekonomiskt lönsamma vägar mot målet, samt att hitta sätt att tillvarata medarbetarnas behov och önskemål. Tidigare studier visar att organisationer sparar mellan en till två miljoner kronor per 1000 an-ställda och år. Totalt handlar det här om drygt 16 000 anställdas resor i tjänst samt till och från arbetet.

Metodiken, som har tagits fram i forskaren Markus Robérts doktors-avhandling vid KTH, har använts framgångsrikt i flera stora före-tag som Swedbank, Telia Sonera, Apoteket, Posten samt ett femtontal kommuner och andra offent-liga organisationer. Nu ska alltså CERO-modellen ligga till grund för miljöarbetet vid de tre landstingen i sydost.

Att flera parter gemensamt beslutar sig för att arbeta för smartare resor på ett så här strukturerat sätt är unikt. Arbetet enligt CERO i lands-tingen i sydost är tänkt att användas som ett gott exempel och spridas till andra organisationer i landet.

Föregångare i regionen Hannele Johansson, projektledare på Energikontor Sydost och ini-tiativtagare till projektet vid de tre landstingen säger så här:

– Jag ser den förstudie som nu genomförs på de tre landstingen i sydöstra Sverige som ett mycket intressant projekt som det är viktigt att nå ut med för att ge andra aktörer i vår egen region, i hela landet och i förlängningen kanske i Europa, en möjlighet att följa efter. CERO-metodiken borde vara allmänt intressant eftersom den

hjälper organisationer att formulera praktiskt genomförbara klimatmål som är förenliga med såväl ekono-misk lönsamhet som med persona-lens acceptans. Genom att alla tre landstingen i Sydost nu bestämt sig för att tillämpa metodiken kommer

vi att få mycket kraftfulla exempel som kan spridas till såväl offentliga som privata aktörer. Den tydliga kopplingen till ekonomiska mål hoppas vi även ska locka företag i re-gionen att intressera sig för metodi-ken och för hållbara transporter.

Den 27 augusti 2010 under-tecknades av Landstingen i Blekinge, Kalmar och Krono-bergs län, Trafikverket samt Energikontor Sydost en gemen-sam avsiktsförklaring som ska leda till mer hållbara transpor-ter vid de tre arbetsplatserna.

38

Idel glada miner bland representanter för Landstinget i Kalmar län, Trafikverket, Energikontor Sydost samt KTH efter undertecknandet av avsiktsförklaringen i Kalmar den 27 augusti 2010.

Mobilitetskontoren i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län är ett samver-kansprojekt mellan olika aktörer inom den regionala energi- och transport-sektorn såsom länstrafikbolagen, Tra-fikverket, kommunerna, landstingen och regionförbunden. Kontoren drivs av Energikontor Sydost och finansie-ras av Trafikverket, Naturvårdsverket genom s.k. KLIMP-medel samt EU. Genom olika utvecklingsprojekt och informationsåtgärder sprider

mobilitetskontoren kunskap som underlättar för människor att göra klimatsmarta resval. Men mobilitets-kontorens arbete handlar också om att tydliggöra samspelet mellan såväl folkhälsa som ekonomi och miljö. Koordinering och informationssprid-ning av landstingens CERO projekt sker inom ramen för mobilitetskon-toren. Andra motsvarande regionala projekt som drivs av de tre mobilitets-kontoren är t.ex. Bättre kommunala hemtjänstresor och SydostTrampar.

regionala klimat- och mobilitetskontor i Sydost

0470-72 33 20www.energikontorsydost.se

CERO-metodiken borde vara allmänt intressant eftersom den hjälper organisationer att formulera

praktiskt genomförbara klimatmål som är förenliga med såväl ekonomisk lönsamhet som med personalens acceptans.

» – hannele johansson, projektledare på energikontor Sydost

39

Enkelt att leva utan bil

Kommunen har startat biogaspro-duktion och om två år ska stads-bussarna drivas av biogas.

– Att arbeta på båda planen är det bästa och inte bara titta isolerat på bussens utsläpp. Kan vi få fler att åka buss istället för bil bidrar bussen till att utsläppen mins-kar betydligt mer, säger Robert Sahlberg, marknadsanalytiker på Karlstadsbuss.

Resa utan tidtabell2007 gjorde Karlstad en omlägg-ning av busslinjerna. Täta turer, digitala tavlor på hållplatsen visar när nästa buss går och på lättlästa linjekartor hittar man snabbt rätt buss. Det har gjort det enklare att resa utan att läsa tid-tabellen.

– Linjeomläggningen är den största anledningen till att vi lyckats öka resandet, berättar Robert Sahl-berg.

Nu får Karlstad ta emot studie-besök från andra städer som vill veta hur de har gjort.

Kollektivtrafik i attraktiv förpackningMålet för branschen är att fördubbla resandet till 2020.

– Vi har den tuffaste biten kvar, för att nå dit ska vi arbeta med det vi kallar Kollektivtrafikens förpack-ning, säger Robert Sahlberg.

En bekvämare resa, kortare restid, fasta linjesträckningar inspirerade av spårvagnstrafik, bussar genom gröna områden, modernare design på bussarna och

tystare fordon tack vare biogas ska göra bussen till ett attraktivt val för fler. Dessa utvecklingsområden ska

testas i en ny linjesträckning som skär genom hela staden.

Med en linjeomläggning, tydligare information och nytänkande marknadsföring har kollektivtrafiken i Karlstad ökat resandet med 38 procent. Visionen för Karlstadsbuss är att det ska vara enkelt att leva i staden utan bil.

Region Värmlands energikontor har under de senaste tre åren arbetat med att öka kunskaperna om miljö-bilar och drivmedel. Detta under en period när transport och klimat har kommit allt högre upp på agendan för allt fler. Med seminarier, mil-jöbilsmässor, utbildningar och ett nätverk av producenter, distributö-rer och användare, har man försökt bidra till att släcka kunskapstörsten.

– Nätverket efterfrågar en fort-sättning av arbetet med mer konkret inriktning, säger Siv Jansson, pro-jektledare Energikontor Värmland.

Därför söker Energikontoret till-sammans med kommunerna, Läns-

styrelsen, Trafikverket och Värm-landstrafik medel till ett regionalt projekt för att dyka djupare i hur regionens råvaror, från gödsel, avfall och skogsråvara, kan användas till produktion av biodrivmedel. Pro-duktion av biogas och RME finns redan i regionen och fler aktörer är på väg in på marknaden. Samtidigt börjar kommunernas hushållsavfall bli efterfrågade råvaror.

– Här behövs en strategi för hur vi bäst utnyttjar resurserna och stimulerar företagandet, säger Dag Hallén, verksamhetsledare Energi-kontor Värmland.

Biodrivmedel i Värmland

Visning av miljölastbilar är en av de informationsinsatser Energikontor Värmland genomfört inom EU-projektet ”BIONIC – biodrivmedel i Värmland”.

Miljöanpassade transporter är en nyckelfråga, inte minst i Värmland som satt upp ett mål att vara klimatneutralt år 2030.

Tel: 054-701 10 95www.regionvarmland.se

• Förarutbildning i bemötande.• Tavlor vid busshållplatser och

mobilen visar i realtid när bussen kommer.

• Tydliga linjekartor inspirerade av Stockholms tunnelbana.

• På de mest trafikerade stråken går en buss var tionde minut.

• Särskilda hockeybussar till och från Färjestads matcher.

• Marknadsföring som sticker ut.

Så här har Karlstadsbuss ökat resandet

Robert Sahlberg vill få Karlstadborna att se bussen som ett attraktivt sätt att resa.

40

Hockeybussar till Skellefteå AIK:s hemmamatcher!

Sparsam körning tillsammans med en sparcoach spar både pengar och miljö

Trafiksituationen i samband med Skellefteå AIKs hemmamatcher innehöll många problem. En stor mängd bilar skulle under en väldigt begränsad tidsperiod färdas till samma ställe. Trafiken gav upphov till stora utsläpp av koldioxid och andra avgaser, och ledde också till att farliga och onödiga situationer uppstod.

Inledningsvis kördes fem linjer och avgiftsfria resor. Bussarna kör från olika startpunkter runtom i kommunen och går direkt till hockeyarenan. Efter avslutad match finns bussarna alldeles utanför entrén och har en egen bussfil, med företräde före annan trafik. De från början avgiftsfria resorna kostar numera 20 kr korta turer och längre turer 40 kr (tur&retur).

Konceptet med hockeybussar har slagit väldigt väl ut i Skellefteå. Bussarna fick stort lokalt mediaut-rymme, marknadsföring skedde i matchernas periodpauser och flyers sattes på parkerade bilar m m. Arbe-tet med Hockeybussarna i Skellefteå präglas av stark målmedvetenhet

och stor noggrannhet. Statistik förs över passagerare, minskade CO2-utsläpp och vädersituationer under matchdagarna. Med gemensamma krafter har kommunen, Skellefte-buss och Skellefteå AIK lyckats för-bättra situationen i alla avseenden.

De ekonomiska förutsättningar-na har skapats genom jämn och hög beläggning på bussarna, rimligt pris och långsiktiga sponsoravtal med näringslivet (ofta kopplat till

företag i den by/förort där bussen går). Skellefteå-exemplet har väckt stort intresse bland övriga elitserie-klubbar tack vare hög originalitet och stort innovationsvärde, och flera klubbar har uttryckt intresse för en liknande lösning.

För vidare information, kontakta Helena Stefansson-Nilsson, Skellefteå kommun, Bo Andersson, Skelleftebuss AB eller PA Israelsson

Skellefteå AIK eller gå in på: www.skelleftebuss.sewww.skelleftea.se/hockeybussenwww.skellefteaaik.se

– Den stora vinnaren är miljön men även företaget och personalen är ekonomiska vinnare då besparingen delas lika, 50 procent av pengarna går tillbaka till personalen i form av aktiviteter , berättar Michael Nils-son, chef på Gatu/VA-avdelningen på Tekniska Verken i Kiruna AB.

Tekniska Verken i Kiruna AB jobbar aktivt med miljöfrågor och de många och ofta tunga trans-porterna utgör en betydande del av företagets totala miljöpåverkan. Bland annat ska snö röjas, avfall transporteras och olika typer av uppdrag ska utföras på hela Kiruna kommuns 20 000 kvadratkilometer stora yta.

Bra verktyg betyder mycketEtt bra verktyg för att börja jobba med en sänkt bränsleförbrukning är konceptet Sparcoach tillsam-mans med utbildning i Sparsam körning. Sparsam körning är ett sätt att minska bränsleförbruk-ning genom att man utbildas i att använda gaspedal och växelspak på

ett bättre sätt. Sparcoachen fungerar som rådgivare och hjälper företag att utveckla rutiner för att följa upp bränsleförbrukningen och att motivera och engagera förarna att

behålla och utveckla sitt sparsamma körsätt.

Upplägget fungerar på alla typer av fordon men det är på de tunga fordonen som det snabbt blir stora

Projekt Hockeybussar starta-des 2007/2008 för att minska biltrafiken till och från hockey-matcherna, och har nu etable-rats som ett mycket gott ex-empel på hur man med enkla medel kan uppnå stor nytta.

Samma bil, samma förare och samma jobb utfört på samma tid men med upp till 10 % lägre bränsleförbrukning. Det är resultatet av att Tekniska Verken i Kiruna AB genomfört utbildning i Sparsam körning och lagt upp ett långsiktigt uppföljningsarbete tillsam-mans med en Sparcoach.

Totalt för alla fem bussar: • Minskning av koldioxidutsläpp

13,8 ton• 10 896 passagerare

Säsongen 2009/2010

41

På resenärens sida i alla lägen

Sparsam körning tillsammans med en sparcoach spar både pengar och miljö

Mer än hälften av resorna i Umeå-regionen är kortare än fem kilome-ter. Är inte det löjligt? Det tycker i alla fall projektet Hållbart resande i Umeåregionen.

– Det gäller att få människor att prova på ett nytt beteende och det är något vi har tagit fasta på. Förra året släppte vi ut 100 vanebilister som testresenärer på stadsbussarna och ytterligare 38 som fick testa att buss-pendla mellan Umeå och Vännäs, säger Ida Lundström på Hållbart resande i Umeå.

Buss på provTestresenärna får ett gratis månads-kort. I gengäld lovar de att lämna bilen hemma minst tre arbetsdagar per vecka, eller totalt tolv arbetsda-gar under perioden. Testresenä-rerna hjälper också till att förbättra lokaltrafiken genom att ge synpunk-ter och förslag ur en bilists synvin-kel. Mer än 80 procent har fortsatt att åka buss efter periodens slut.

Skolorna visar vägenProjektet samarbetar också med sju skolor i Umeåregionen. Skolorna får stöd i att komma igång med aktiviteter för att få fler att gå eller cykla till skolan. Vid två av skolorna

har föräldrarna också fått hjälp att starta en Vandrande skolbuss. Det är ett organiserat samgående, där föräldrarna turas om att gå med barnen till skolan.

Taxi utan tomgångTaxichaufförerna på de två största taxibolagen i Umeå uppmuntrades att stänga av motorn när de hämtar och lämnar passagerare. Den lilla förändringen minskar tomgångs-körningen med i genomsnitt fem minuter per taxiresa. Utslaget på alla bilarna ger det en bränslebe-

sparing på sex procent. En stor besparing för taxibolagen och en betydande minskning av utsläppen!

Resenären i centrum – Den stora utmaningen för oss som projekt är att inte bara få män-niskor att tänka nytt, utan också omsätta tanken i handling. Att faktiskt ändra sitt resbeteende. Sen ser jag som vår roll att alltid, alltid, stå på resenärens sida och ta varje tillfälle att föra resenärens talan, sä-ger Carina Aschan, projektledare på Hållbart resande i Umeåregionen.

Lite mer än halvvägs in i projektet har man redan börjat se en del effekter. Projektet har nått drygt 40 000 personer och engagerat fler än 3 000 personer i olika aktivite-ter. Sammanlagt har detta bespa-rat Umeås luft ungefär 500 ton kväveoxider på grund av minskade bilresor. En lovande start på vägen mot slutmålet – en god luftmiljö i Umeåregionen.

Färre bilar i Umeå centrum. Ökad tillgänglighet för arbets-pendlare i Umeåregionen. Allt för en bättre luftkvalitet i Umeåregionen. Det är målet för Hållbart resande i Umeå-regionen.

0920-20 02 60www.nenet.se

anställda: 5 personerprojektperiod: juni 2008 – maj 2011

besparingar. En sänkt bränsleför-brukning på 10 procent för en lastbil som drar 5 liter per mil och rullar 10 000 mil per år ger en besparing på 5 000 liter eller 50 000 kronor. Samtidigt minskar koldioxidut-släppen med ca 12 ton per år. För Tekniska Verken i Kiruna AB ger arbetet en totalt besparing på mer än 20 000 liter bränsle per år.

Kunskap och motivation betyder alltFör att nå resultat krävs att per-sonalen är motiverad och därför

delar bolaget och berörd personal på den ekonomiska besparingen. Personalens pengar går till perso-nalaktiviteter och för dessa har man kunnat genomföra uppskattade arrangemang. – Det är viktigt att personalen är motiverad, dessutom får vi chansen att göra något trevligt tillsammans samtidigt som det ger en besparing som annars antagligen skulle ha uteblivit, säger Michael Nilsson, Gatu/VA-chef.

Uppföljningen sker genom

noggrann statistik över förbruk-ningen för varje fordon.

– Att förändra ett reflexmäs-sigt beteende som sättet att köra bil kräver systematisk uppföljning av förbrukningen och kommunikation med förarna. En liten bonus stimu-lerar till ytterligare ansträngningar. Att TVABs systematiska arbete burit frukt syns på bränslestatistiken, berättar utbildaren Jan Sörvåg och sparcoachen Staffan Svanberg.

– Vår förhoppning är att andra ska se vad man åstadkommit i det

här fallet och ta efter. För ett åkeri finns hundratusentals kronor att spara samtidigt som miljöbelast-ningen minskar, avslutar de.

Kontaktinformation: Mats Nilsson, Informationschef TVABTel: 0980-705 30Staffan Svanberg, SparcoachTel: 070-552 76 36

42

Biogas i VadstenaVadstenas kommunledning tar nu initiativ för att få igång en lokal biogasproduktion. I Vadstena kommun finns flera gårdar med betydande gödselmängder som till stor del fortfarande är en outnyttjad resurs. Med stöd av landsbygdsprogrammet inleds nu en utredning om tillgängliga gödselmängder och hur arbetet för en lönsam och koldioxideffektiv produktion av biogas i kommunen ska drivas vidare.

Kommunens målsättning med utredningen är att i samarbete med kommunens lantbrukare ta fram ett affärsmässigt beslutsunderlag för förutsättningarna att producera biogas av gödsel. Intresset bland lantbrukarna är stort.

– Projektet ska i samarbete mellan lantbrukare och andra intressenter utveckla en affärsmo-

dell där både leverantörer, ägare och köpare i produktions- och distribu-tionskedjan är aktivt involverade, säger kommunens planeringschef Leif Gustavsson. Idag är efterfrågan på biogas som fordonsgas betydligt större än produktionen så vi ser fram emot en framgångsrik etable-ring av en lokal biogasproduktion i Vadstena.

Både små och stora kommuner slöt upp kring den Europeiska trafikant-veckan. En rad spännande aktivite-ter pågick i Östergötland, allt från uppmuntran av personer som väljer att resa kollektivt, till utbildningar och större evenemang som cirkus-konster!

Norrköpings politiker pausade i valarbetet för att testa Eco2Trainer, som är en utbildning i sparsam körning. I Linköping stängdes stor-gatan av under en dag för biltrafik och förvandlades till en pulserande marknadsplats. Men det var inte bara de stora kommunerna som bjöd på engagemang och inspira-tion. Birgitta Palmqvist, samordnare för hållbar utveckling i Boxholm, höll ställningarna i kommunen och var på plats och pratade med rese-närer på pendeltåg och bussar och delade ut uppmuntrande reflexer.

– För oss små kommuner är

det viktigt att ha en gemensam mötesplats inom regionen för att diskutera och utbyta erfarenhet kring frågor om hållbart resande. Energikontoret spelar en viktig roll som regional samordnare. Jag är stolt över att regionen står enad i den Europeiska trafikantveckan, säger Birgitta.

Energikontorets uppdrag samman-faller med Trafikverkets ansvar för vägtransporternas miljöpåverkan. Åke Ståhlspets, projektledare på Trafikverket, har mångårig erfaren-het av samarbete med Energikontor.

– I tidigare samarbeten har jag sett stora fördelar i Energikontoren när det gäller att koordinera verk-samhet och aktiviteter inom ett län eller region. Jag ser Energikontoret som en naturlig samarbetspartner och tror på fortsatt goda resultat i Östergötland, säger Åke.

Energikontorets särskilda uppdrag från Trafikverket innebär att initiera, realisera och samordna aktiviteter inom transportområdet.

– På Energikontoret satsar vi på kunskapsspridning, kampanjer och gemensamma regionala aktiviteter för att minska miljöbelastningen från trafiken. Stödet och samarbetet med Trafikverket gör att vi kan ta oss an transportfrågor från ett bre-dare perspektiv, säger Ida Svensson, projektledare på Energikontoret. Vi har goda förutsättningar att arbeta med dessa frågor, då vi har förmå-nen att samordna ett nätverk med representanter från alla kommuner i Östergötland. I nätverket finns mycket kunskap kring dessa frågor och framförallt ett stort engage-mang, avslutar Ida.

Ett enat ÖstergötlandUppslutningen kring den Europeiska trafikantveckan har ökat från år till år och Öster-götland är inget undantag. Kampanjen samordnades i år av Energikontoret och alla kommuner i regionen medver-kade.

Elke Schmelt, Birgitta Palmqvist, Lisbeth Wolander. på torget i Boxholm under Europeiska trafikantveckan. foto: fredrik svaton

Tillsammans för hållbara transporterParallellt med att leda och utforma biogasprojekt så samarbetar Energikontoret Östra Götaland med Trafikverket region Öst för att fler människor ska välja ett hållbart resande. Tillsammans antar man utmaningen att öka energieffektiviteten och minska koldi-oxidutsläppen från regionens fordonsflotta.

Martin Kleivard visar att det går att göra det omöjliga möjligt på cykel i Linköping under Europeiska trafikantveckan. foto: ida svensson, energikontoret

43

En viktig profilfråga för Energi-kontoret Östra Götaland är att leda och utforma nya biogasprojekt samt att bistå regionens samarbets-partners vid ansökningar om pro-jektmedel. I höst har Energikontoret bistått vid två ansökningar som fått finansiering: ett fullskaleprojekt för ny biogasanläggning i Ydre kom-mun samt en utredning kring förut-

sättningarna för biogasproduktion i Vadstena kommun.

– Energikontorets uppgift är att samordna och stimulera det arbete som genomförs av lokala aktörer. Det är väldigt viktigt att insatser och projekt genomförs i samarbete med näringslivet, regionala organisatio-ner och forskningen, säger Energi-kontorets VD Kerstin Konitzer.

1,7 miljoner till Ydre kommun för att satsa på biogasMed stöd från Landsbygdsprogrammet och regionala utveck-lingsmedel satsar nu Ydre kommun tillsammans med ett antal lantbrukare på att bygga en anläggning för biogasproduktion. Anläggningen ska stå klar senast sommaren 2013.

Ydre är en av Sveriges minsta kom-muner med knappt 3 700 invånare. Att kommunen nu satsar på biogas-produktion är ett led i kommunens arbete med att utveckla produktio-nen av förnybar energi och bidra till samhällets klimatomställning i kombination med en satsning på landsbygdsutveckling.

– Vi ser mycket fram emot den här satsningen säger Pär Frans-son, kommunchef i Ydre. Vi såg med en gång potentialen efter den förstudie som gjordes i våras. Jag hoppas vi kommer se flera positiva effekter på kommunens landsbygds- och näringslivsutveckling. Vi är övertygade om att arbetet med pro-duktion och användning av biogas som minskar utsläppen av klimat-påverkande koldioxid går att förena med ett tillväxtvänligt företagskli-mat, avslutar Pär Fransson.

Under våren 2010 gjordes en förstudie kring förutsättningarna att starta en gödselbaserad biogas-produktion i kommunen. En dryg fjärdedel av kommuninvånarna arbetar direkt eller indirekt med livsmedelsproduktion. Energi-

mängden i den gödsel som pro-duceras inom lantbruken räcker omvandlad till fordonsgas till omkring 1 250 bilar som kör 1000 mil om året på biogas. En satsning på biogas inom Ydre kommun er-bjuder därmed en ny grön marknad med nya affärsmöjligheter för de lo-kala företagen i produktionskedjan.

Idag efterfrågas den biogas som produceras i Sverige framförallt som fordonsbränsle, men det finns fler användningsområden som ex-empelvis el- och värmeproduktion. Allt som idag drivs med naturgas kan också drivas med biogas. Vilket alternativ som blir mest lönsamt i Ydre kommun får kommande utredningar visa.

– Det är härligt att vi får ekonomiskt stöd för projektet! säger Mikael Stenquist, ledamot i kommunstyrelsen och även den som ansvarat för kommunens förstudie. För att kunna produ-cera biogas av våra lokala råvaror behöver naturligtvis ett antal frågor lösas, fortsätter Mikael. Under pro-jektets gång ska vi lösa frågor om affärsform, lokalisering, substrat,

miljötillstånd och upphandling. Vid projektets slut ska vi ha driftstartat biogasanläggningen. Vi hoppas kunna visa att en satsning på bio-

gas kan bli en lönsam affär även för små kommer och naturligtvis för våra lokala lantbruk.

Välkommen till Östergötlands årliga Biogasdag!Biogasdagen 2011 arrangerar Energikontoret Östra Götaland i samarbete med Linköpings kommun och Svensk Biogas AB. Välkommen till Linköping den 5 maj 2011! Mer information kommer inom kort på www.energiost.se

Biogasregionen ÖstergötlandLinköpings kommun är idag världsledande i andel fordon som drivs på biogas. Flera andra kommuner i regionen har de senaste åren gjort omfattande satsningar på biogas och nu sker utveck-ling i en stor del av länet inte minst inom lantbrukssektorn. I länet körs bland annat över 1 200 personbilar och omkring 100 bussar på biogas. Världens enda biogaståg trafikerar dessutom sträckan Linköping – Västervik.

Mikael Stenquist, ledamot i kommunstyrelsen och projektledare för Ydres satsning på biogas.

[email protected]

44

den svenska biogasproduktionen uppgår för närvarande till ca 1,4 TWh per år. Med dagens utbygg-nadstakt kan produktionen vara uppe i 3,3 TWh redan om två år (baserat på planerade anläggning-ar). Att siffran är så hög kan förvåna många. Biogas är en underskattad pusselbit i energiomställningen. Branschorganisationen EnergiGas Sverige räknar med en potential för den svenska biogasproduktionen från inhemska restprodukter som gödsel, matavfall, avloppsslam och skörderester som motsvarar 10,6 TWh. Denna potential kan uppnås med dagens tekniska förutsätt-ningar och motsvarar drivmedel till cirka 900 000 personbilar varje år. Det är en femtedel av personbils-flottan!

för att den positiva utvecklingen för biogasen ska fortsätta, behövs politiska beslut som ger aktörerna i branschen trygghet. Många bio-gasprojekt drivs idag med en stor portion god vilja och med övertygel-sen att biogas är en framtidsprodukt när vi ställer om energisystemet. Samhället måste våga satsa på de nya gröna energiformerna även om lönsamheten i företagsekonomiska termer inte alltid är den bästa i en ung bransch. I dagsläget är det därför nödvändigt med ekonomiskt stöd till utveckling av infrastruktur för biogas. I en samhällsekonomisk analys, där lokala arbetstillfällen och miljönytta vägs in är sådana stödinsatser definitivt lönsamma.

kommuner och offentliga aktörer har en mycket viktig roll när det gäller biogasens utveckling, t ex genom trafikupphandlingar, avfalls-hantering, planer och mål. Att kom-munala och regionala trafikanord-nare deklarerat att de väljer biogas har varit förutsättningen för många biogasanläggningars tillkomst. Att kommuner upphandlar tjänstebilar som kan drivas med biogas ger

också viktig draghjälp åt producen-ter och distributörer. Både när det gäller koldioxidutsläpp och avfalls-hantering kan biogasproduktion hjälpa oss att uppnå nationella och lokala miljömål. Enligt det natio-nella miljömålet för matavfall skulle minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling senast i år. Målet är långt ifrån uppnått. En effektivare sortering av avfall har stor betydelse

för utvecklingen på biogasområdet. Ju mer organiskt avfall som sorte-ras ut, desto större blir mängden tillgängligt substrat för biogaspro-duktion. Ett lokalt avfallsproblem kan bli en lokal energitillgång som skapar lokala arbetstillfällen och bidrar till regional utveckling och försörjningstrygghet.

Men det är inte bara genom att öka mängden tillgängligt substrat och genom att erbjuda avsättning för slutprodukten som offentliga aktörer kan bidra till utvecklingen. Långsiktiga spelregler och lagar är också en väsentlig förutsättning för biogasaktörernas möjligheter att göra nya satsningar. En annan viktig uppgift är att underlätta till-ståndsprocesserna för ny biogasin-frastruktur.

varje år tar svenska biogasan-läggningar och tankstationer emot studiebesök av biogasaktörer från andra länder. Internationellt ligger Sverige i täten när det gäller att utnyttja biogas som fordonsbränsle. Trots det upplever vi att frågan får liten uppmärksamhet på hem-maplan. Inom branschen råder stor enighet om att biogas gör störst samhällsnytta när den uppgraderas

till fordonsgas. Regeringens mål är att den svenska fordonsflottan ska vara oberoende av fossila bränslen år 2030. Uppgraderad biogas är tillgänglig redan idag och kommer att ha stor betydelse inom överskåd-lig framtid. Fordon som drivs med uppgraderad biogas är inte bara ett klimatsmart val, utan ger också förbättringar i stadsmiljön genom att mängden hälsofarliga utsläpp och buller minskar.

Det finns idag sex regionala samverkansorganisationer med det gemensamma målet att påskynda biogasutbyggnaden. Vi bidrar till att kunskaper och behov kommu-niceras inom branschen och att nya idéer och lösningar uppstår. Det offentliga måste bidra med ekono-miska och juridiska ramar som gör det attraktivt att satsa på en av de viktigaste pusselbitarna i ett grönt energisystem – biogasen.

Anna Säfvestad Albinsson, Biogas NorrAnna Hansson, Biogas SydBeatrice Torgnyson Klemme, Biogas ÖstClaes Rosengren, Biogas MittHans Larsson, Biogas VästJohnny Lilja, Biogas Sydost

Biogas är en klimatsmart energibärare med stor poten-tial och med en viktig roll att spela i omställningen mot ett klimatvänligare transportsys-tem. Med offensiva offentliga satsningar kan vi se till att hela den inhemska produktionspo-tentialen utnyttjas och sam-tidigt lösa avfallsproblem och skapa jobb.

Tillvarata den inhemska biogaspo tentialen för jobben och klimatet!

foto: biogas öst

Stockholm Gas tankställe vid Arlanda.

foto: biogas öst

45

Tillvarata den inhemska biogaspo tentialen för jobben och klimatet!I norra Sverige har vi tillgång till biogas, men förädlar den för lite och facklar för mycket. Vi behöver i första hand

satsa på fler uppgraderingsanläggningar till fordonsgas och på tankstationer. De stora avstånden gör att samverkan mellan kommuner, länsstyrelser och näringsliv i alla länen är avgörande för att lyckas. Den stora potentialen för ny produktion av biogas kommer från jordbruket. Stora arealer trädesmark kan användas för vall- och rörflensodling utan att det påverkar matproduktio-nen“

Anna Säfvestad Albinsson, projektledare Biogas Norrwww.biofuelregion.se

I Västsverige är utvecklingen fortsatt mycket stark inom området biogas till fordon. Nya produktionsanläggningar

byggs, en kraftig utbyggnad av tankstationer pågår och tunga fordon med metan/dieselteknik lanseras. Den stora utmaningen är att få producenterna, distributörerna, fordonstillverkarna och kunderna att gå någorlunda i takt med varandra.

Hans Larsson, projektledare Biogas Västwww.biogasvast.se

I södra Sverige har vi satt upp ambitiösa mål för

biogasen. 2020 ska Skånes kol-lektivtrafik vara fossilfri och 3 TWH biogas produceras. Med en stark gemensam vilja bland aktörerna och en stark forskning i regionen har vi goda förutsättningar att nå dessa mål. Som redskap i arbetet har vi tagit fram en färdplan med tydliga åtgärder som ska samla aktörerna i kraftsamlingen. Den stora utmaningen är att skapa de goda förutsättningarna som krävs för att den positiva biogasutveck-lingen ska nås.

Anna Hansson, verksamhetsledare Biogas Sydwww.biogassyd.se

I Sydostregionen bygger biogasens framtid på sam-verkan. Fler biogasmackar kräver mer produktion från

närområdet, eftersom substrat är bristvara i regionen. Biogasut-vecklingen bygger på samverkan inom fyra områden, kommu-nerna med hushållsavfall, lantbruket med grödor och gödsel, kommunernas reningsverk samt utvecklingsområden som t.ex. marina substrat.

Johnny Lilja, projektledare Biogas Sydostwww.biogassydost.se

I Gävle Dala-regionen har vi nyligen fått den första fordonsgasmacken. Kommunerna och stora skogsföre-

tag och energiföretag sitter på stora potentialer att producera biogas. Deras engagemang behövs! Vår region satsar på förny-bar energi och siktar på att försörja hela fordonsflottan med inhemskt producerade biodrivmedel och fordonsel!

Claes Rosengren, ordförande BiogasMittwww.biogasmitt.se

I östra Mellansverige och Mälardalsregionen har vi fått uppleva en fantastisk marknadsutveckling när det gäller

fordonssidan. Nu är det viktigt för oss att produktionen hinner ifatt så att de aktörer som vill satsa har tillgång till fordonsgas. Därför behövs det stöd till biogasproduktion och det är av stor vikt att tillståndsprocesser för nya produktionsanläggningar underlättas.

Beatrice Torgnyson Klemme, projektledare Biogas Östwww.biogasost.se

”

”

”

”

”

”

www.biogasmitt .se

46

Snålbilsrally väcker intresse för bilar och miljö

Under 2008 bjöd kommunalrådet i Tingsryds kommun in tänkbara intressenter i form av bilhandlare, centrumföreningen, Tingsrydstra-vet, och flera andra organisationer att planera och genomföra olika aktiviteter under en temavecka om hållbara transporter senare samma år i anslutning till den Europeiska trafikantveckan.

Sven-Olof Carlsson är miljöen-gagerad bilhandlare och säljer Saab, Opel och Chevroletbilar på familje-företaget Autoverkstaden i Tingsryd och Karlshamn.

– För oss är det viktigt att vara med och visa upp oss när det hän-der saker i kommunen och lite extra intressant när det gäller miljö.

Hållbara Hästkrafter i Tingsryd blev arbetsnamnet på veckan som skulle ha fokus på att väcka intres-set för miljöfrågor hos invånarna i kommunen som merparten är bilägare.

Snålbilsrally engagerarPå Autoverkstaden i Tingsryd fun-derade man på vad de skulle göra för aktiviteter under veckan för att locka fram intresset hos tänkbara kunder att sig till deras bilhall. Det var då Sven-Olof fick idén om snålbilsrally.

– Tanken med snålbilsrally är enkel. Det handlar i grunden om att kombinera provkörning av miljöbilar med att köra snålt på en bestämd sträcka. Det har potential att öppna upp en spännande dialog mellan säljare och kund, där vi som bilhandlare även kan visa att vi har kunskaper inom miljöområdet som kan leda till bättre användning och lägre förbrukning av de bilar vi säljer.

Syftet med snålbilsrally handlar om att öka intresset för att köra bränsle-snålt på ett stimulerande sätt.

– Genom att erbjuda alla som testar en present så känner sig alla från början som en vinnare samt att ha priser till de bästa så lockas även tävlingsgenen fram hos de flesta. Miljö måste vara kul och inte uppfattas som en uppoffring, då blir det bara några få som kommer och de är allt som oftast redan frälsta, menar Sven-Olof.

Planering a och oPå Autoverkstaden avsatte man två Saab 9-3 Biopower miljöbilar. En bana på cirka två mil bestämdes som innehöll landsväg, körning i samhället och på mindre vägar. Då nya bilar är utrustade med

färddator är det enkelt att mäta bränsleförbrukningen, det är bara att nollställa innan start och läsa av den vid målgång. Annonser sattes in i lokalpress med erbjudande att besöka bilhallen och testa snålbils-rally. Frågan var nu bara hur många som skulle komma.

– Vi blev positivt överraskade av det stora intresset, drygt ett 50-tal kom till oss och testade under veckan, vilket är mycket bra för en aktivitet som man kör för första gången. Flera av dem körde mer än ett varv, då man tyckte att man haft otur med trafiken och därför fått onödigt hög förbrukning, berättar Sven-Olof.

Vad blev bästa resultat under veckan? – En Saab 9-3 Biopower drar

enligt tillverkaren cirka 1,1 liter E85 per mil blandad körning och det brukar vara bra om man kan kom-ma ner till den siffran på svenska vägar. Bästa resultat i Tingsryd blev imponerande 0,80 liter per mil, vilket bevisar att det är möjligt att spara mycket bränsle och pengar samt att miljön tjänar på det.

Hur skulle du vilja sammanfatta aktiviteten snålbilsrally?

– Många deltagare, låg förbruk-ning samt ett stort intresse från media med flera artiklar gör att snålbilsrallyt får betecknas som en succé. Extra roligt är att många lokala energi- och klimatrådgivare hört av sig och använt konceptet snålbilsrally runt om i landet för att öka intresset för snålare bilkörning. Nästan så att man känner sig lite stolt och som en uppfinnare, så nu kanske man även som bilhandlare kan bli nominerad till nobelpriset i miljö, funderar Sven-Olof Carlsson lite skämtsamt som avslutning.

Söker ni en enkel och rolig aktivitet för att väcka intresset för transportfrågor och bättre bilanvändning? Vill ni dessut-om engagera bilhandlare och få möjlighet att provköra olika miljöbilar? Då kan snålbilsrally vara ett bra alternativ att ar-rangera i er kommun.

Telefon: 0477-551 50www.autoverkstaden.se

Tanken med snålbilsrally är enkel. Det handlar i grunden om att kombinera provkörning av miljöbilar

med att köra snålt på en bestämd sträcka. Det har potential att öppna upp en spännande dialog

mellan säljare och kund, där vi som bilhandlare även kan visa att vi har kunskaper inom miljöområdet

som kan leda till bättre användning och lägre förbrukning av de bilar vi säljer.

»

– sven-olof carlsson, autoverkstaden i tingsryd

foto: stefan nilsson

47

Bidrag till gröna pumpar i Kronoberg

I Kronobergs län eftersträvas ett oberoende av fossila drivmedel. Detta innebär en extra tuff utma-ning inom transportsektorn, som idag är mer eller mindre beroende av fossilt bränsle. Därför är det en viktig uppgift att öka introduktio-nen av miljöbilar hand i hand med fler tankställen med förnybara drivmedel.

För att ett län ska kunna bli oberoende av fossila drivmedel be-höver man kunna tanka förnybara drivmedel även på mindre orter och landsbygden.

Som en del inom klimatinves-teringsprogrammet, KLIMP, i Kro-nobergs län (2007–2011) finns det ett bidrag för att stimulera mindre bensinstationer och aktörer som vill installera pumpar med förnybart drivmedel.

• Bidraget gäller för stationer i Kronobergs län, som inte berörs av den så kallade pumplagen,

vilket innebär att de säljer under 1 000 m3 bensin och diesel till personbilar per år.

• Bidraget gäller alla förnybara drivmedel såsom etanolbränslet E85, biogas, biodiesel (RME), men även el-laddstationer med grön el.

• Bidraget är maximerat till drygt 20 procent av investeringskostna-den med ett tak på 63 750 kronor per pump. Bidraget räcker till 40 gröna pumpar i Kronobergs län.Arbetet i projektet samordnas

av Energikontor Sydost där bland annat en arbetsgrupp har bildats bestående av bränslebolag, energi-bolag, mackägare, bilhandlare och kommuner. Genom erfarenhetsut-byte och samverkan mellan olika

aktörer och intressenter skapas ökat intresse och förutsättningar för fler gröna pumpar.

Intresset för projektet och gröna drivmedel har hittills varit ganska stort, speciellt under projektets första två år, och många stationer uppvisat ambitioner att investera i en grön pump. Dock har bränsle-branschens kraftfulla strukturratio-naliseringar och den ekonomiska krisen hämmat utvecklingen och flera av de mindre stationerna som visat intresse har till och med tving-ats lägga ned.

Fortfarande pengar kvarTrots tuffa tider på bränslemarkna-den finns förhoppningar att stora delar av projektets miljönytta på

drygt 3 000 ton koldioxid ska kunna nås i Kronobergs län.

Hittills har fyra pumpar med etanolbränslet E85 installerats i länet. Prognosen är ytterligare fem stationer med E85 under projekt-tiden. Detta är mycket lägre än förväntat, däremot är två stationer med biogas på gång samt att intres-set ökar kraftigt för el-laddstationer. Den första el-laddstation är redan invigd och flera är under byggande och det finns indikationer på att upp emot 20 till 30 el-laddstationer totalt kommer att installeras under projektperioden. Men fortfarande finns mycket pengar kvar att söka i projektet.

Behovet av statliga bidrag är betydelsefullt om det i fortsättningen ska vara möjligt att tanka förnybara drivmedel även på mindre orter och landsbygd, där de allra flesta mindre bensinstatio-ner finns. I denna utveckling är pumpbidraget i Kronobergs län ett mycket bra verktyg som stimulerar en utveckling mot ett fossilbränslefritt samhälle.

Statliga bidrag, samverkan mellan flera olika aktörer samt informationsspridning och marknadsföring är betydelsefulla faktorer för ökad introduktion av miljöbilar och tankställen med förnybara drivmedel.

foto: stefan nilsson

0470-72 33 20www.energikontorsydost.se

48

Clean Drive – miljöintresserade bilhandlare i Europa visar vägenI Europa är målsättningen tydlig, nya personbilars kol-dioxidutsläpp måste minska. Biltillverkare tvingas genom EU-lagstiftning att minska utsläppen senast 2012 eller så väntar dryga böter. Clean Drive är projektet som stöttar bil-handlare att bli en del av lös-ningen för ett grönare Europa, genom att rekommendera mer energi- och klimateffektiva fordon till sina kunder.

Clean Drive är ett spjutspetspro-jekt för ökad introduktion av mer energi- och klimateffektiva fordon (miljöbilar), som involverar en vik-tig målgrupp: bilhandlare, biluthyr-nings- och billeasingföretag för att nå det övergripande EU-målet 130 gram fossil CO2/km i genomsnitt från nybilsförsäljningen till 2012-2015. En nivå som i genomsnitt motsvarar en förbrukning på 0,55 liter bensin per mil eller 0,50 liter diesel per mil. 65 procent av nybils-försäljningen omfattas 2012 för att 2015 omfatta samtliga bilar som säljs. Om inte detta uppfylls väntar dryga böter för biltillverkarna.

Tuff utmaning2007 var genomsnittet i nybilsför-säljningen i EU-25 158 gram fossil CO2/km. För att nå 130 g CO2 målet behövs en minskning med i storleksordningen 20 procent totalt eller runt 3 procent per år fram till 2015 jämfört med 2007. I Sverige är utmaningen ännu tuffare eftersom vårt genomsnitt 2009 låg på 165 gram CO2/km.

Exempelvis om alla kunder köper den snålaste bilen i varje storleksklass finns redan idag en potential att minska utsläppen med cirka 25 procent. Detta tillsammans

CO2 är den kemiska beteckningen för koldioxid. Koldioxid är en växt-husgas som uppstår vid all typ av förbränning. Utsläppen kan beräknas på följande sätt: när 1 liter bensin förbränns bildas 2,36 kg koldioxid medan 1 liter diesel ger upphov till 2,6 kg. Detta innebär att 130 gram CO2/km motsvarar en bränsleför-brukning på cirka 5,5 liter bensin och 5,0 liter diesel per 100 km.

Vad betyder egentligen Co2?Clean Drive bygger på en arbetsmodell

som provats i ett svenskt pilotpro-jekt ”Koldioxideffektiva bilhandlare i Kalmar län” med goda resultat. Den är strukturerad som ett ledningssystem och syftar till att stödja bilhandlare att öka försäljningen av miljöfordon.

Steg 1: Var är du nu? – Analys av den aktuella situationen avseende sålda bilar, andel miljöbilar etc.Steg 2: Workshop – Planering och utbildning för att möta framtida

marknader, kundernas behov, ökad marknadsföring av miljöbilar etc. Steg 3: Marknadsföring – Använd kampanjverktygen (broschyrer, evenemang etc.) för att locka nya kunder. Nätverkande – utbyte av erfarenhe-ter med andra progressiva företag och aktörer. Steg 4: Uppföljning och utvärdering – Följ upp verksamheten kontinu-erligt. Utvärdera vilka förändringar som kan uppnås efter kampanjen?

arbetsmodellen i Clean Drive

För oss är miljön mycket viktig, och vi vill som bilhandlare vara en del av lösningen. Clean Drive projektet

är spännande då det har ett hållbart tänk som förenar affärer hand i hand med bättre miljö.

»– joakim ulestedt är marknadschef på liljas personbilar

49

Clean Drive – miljöintresserade bilhandlare i Europa visar vägen

www.clean-drive.eu

Bilhandlare intresserade att med-verka i den regionala arbetsgruppen i Sverige. Flera av de medverkande bilhandlarna har försäljningsställen på flera orter, enbart huvudsäte anges inom parantes: Holmgrens bil (Jönköping), Liljas Per-sonbilar (Kalmar), Smålands Motor-centrum (Kalmar), Hermibil (Växjö),

Tingsryds Autoverkstad, Karlshamns Autoverkstad, Bilbolaget i Växjö, Be-Ge Personbilar (Oskarshamn), Autogruppen Sydost (Toyota & BMW i Kalmar), Hertz biluthyrning (Kalmar), AVIS biluthyrning (Växjö), AVIS bilut-hyrning (Kalmar), Bilkompani Kalmar, Råbergs bil (Karlskrona), Kronobergs bilaffär (Växjö).

med bättre teknik och förnybara drivmedel samt beteenderelaterade åtgärder (till exempel ökad medve-tenhet, bättre informationsmate-rial och högre motivation) gör att det finns goda förutsättningar att uppnå projektets mål.

Clean Drive som startade i april 2010 och är treårigt, samordnas av Energikontor Sydost, och förutom Sverige medverkar: Tyskland, Frankrike, Irland, Lettland, Italien, Slovenien, Grekland och England.

Stort intresseI projektet ska en regional arbets-grupp med ett tiotal bilhandlare bildas i varje medverkande land. I Sverige har redan ett femtontal bilhandlare från sydost anmält sitt intresse.

Joakim Ulestedt är marknads-chef på Liljas Personbilar:

– För oss är miljön mycket vik-tig, och vi vill som bilhandlare vara en del av lösningen. Clean Drive projektet är spännande då det har ett hållbart tänk som förenar affärer hand i hand med bättre miljö.

På Liljas Personbilar är miljö-frågor inget nytt. Exempelvis upp-visade de lägst CO2-genomsnitt av alla Volvohandlare i Sverige 2008. Joakim betonar att det är viktigt att arbeta med miljöfrågorna kontinu-erligt, att man hela tiden kan bli bättre och att det inte bara handlar om att sälja en miljöbil med låga utsläpp.

– Vi vill hjälpa kunden med ett helhetstänk när det gäller miljö, det handlar dels om bilen men även om val av drivmedel, tillbehör såsom däck, tvättning och service. Det måste vara enkelt för kunden att välja rätt med tanke på vad som är bra för miljön.

Ökad försäljningÄven Smålands största bilhandlare Holmgrens Bil medverkar i Clean Drive med målsättning att bli bättre på miljöfrågor och sälja fler miljö-bilar.

– Vi är självfallet intresserade av att sälja fler miljöbilar och varje projekt som har till uppgift att ge stöttning och rådgivning om hur vi ska bli bättre på att sälja miljövän-ligt är bra, säger Benny Holmgren, vd för Holmgrens Bil.

Inte heller på Holmgrens Bil är miljöfrågor något nytt menar Benny Holmgren:

– Vi har tidigare utbildat hela vår personal i miljöfrågor och förra året hade vi exempelvis en miljö-tävling där våra kunder fick köra en Toyota Prius en bestämd sträcka så bränslesnålt som möjligt, vilket var både uppskattat och manade till eftertanke.

Ambassadörer visar vägenI projektet Clean Drive ska även en nationell referensgrupp bildas i respektive deltagarland. Den svenska referensgruppen består av Trafikverket, Energimyndigheten, Miljöstyrningsrådet, LRF, regio-nala aktörer som Miljöfordon Syd, Norrbottens Energikontor, BioFuel Region, Hållbar Mobilitet Skåne, generalagenter som Saab, Volvo, Opel, bränslebolag som Statoil,

samt ett antal kundreferenser som leasingföretaget Autoplan och några kommuner.

Genom att stötta medverkande bilhandlare med miljökunskap och samordning av gemensamma aktiviteter visar erfarenheter från ett svenskt pilotprojekt att bilhand-larna känner sig mer trygga i sin roll att diskutera miljöfrågor med sina kunder och på så sätt rekom-menderar dem att köpa bilar med lägre koldioxidutsläpp och bilar som

i högre grad kan drivas med förny-bara drivmedel.

Projektet vill visa att engagerade bilhandlare minst når ner till EU’s mål för nybilsförsäljningen 2012 om maximalt 130 gram CO2/km samt fördubblar sin försäljning av bilar som släpper ut mindre än 120 gram CO2/km till 2012 (16 procent av totala försäljningen i EU-27 2008 är riktvärde). Summa summarum miljöintresserade bilhandlare visar vägen för ett grönare Europa.

Vi är självfallet intresserade av att sälja fler miljöbilar och varje projekt som har till uppgift att ge

stöttning och rådgivning om hur vi ska bli bättre på att sälja miljövänligt är bra

»– benny holmgren, vd för holmgrens bil

0470-72 33 20 • www.energikontorsydost.se

50

Sparsam körning möjligt även med hjälp av simulator

Med hjälp av simulatorn Eco2Trai-ner kan du exempelvis träna på acceleration, framförhållning och jämnare körrytm och nå din desti-nation på samma tid men med mer bränsle kvar i tanken. Ett körsätt som skonar både plånbok och miljö.

Miljöfordon Syd i samverkan med flera regionala energikontor arbetar för att sprida erfarenheter och öka intresset kring sparsam körning. Ett körsätt som fungerar lika bra på personbilar som på tunga fordon och arbetsmaskiner. I samverkan med trafikskolor, utbildnings- och utvecklingsföretag stimuleras kommuner och företag att utbilda sina medarbetare genom ett upplägg som skräddarsys för respektive organisation.

I samverkan med utvecklings-företaget Stage IT, erbjuds bland

annat unik utbildning i sparsam körning med hjälp av det datorbase-rade verktyget Eco2Trainer. Eco-2trainer liknar en körsimulator med ratt och pedaler placerade framför datorskärm. Datorn innehåller en programvara som består i både teoretiska avsnitt och praktiska övningsmoment i en virtuell trafik-miljö.

Fördelar med virtuell miljöAtt träna sparsam körning i en virtuell miljö ger ett lika gott inlär-ningsresultat som utbildning i en verklig trafikmiljö. I båda fallen är det möjligt att spara upp till mellan 10 och 15 procent bränsle.

Fördelarna med att använda en datorbaserad utbildning i sparsam körning är:• En lärare utbildar flera förare

samtidigt vilket är tids- och kost-nadseffektivt.

• På cirka 2–4 timmar lär sig delta-garna att behärska sparsam kör-ning. Övningarna är datorbase-rade och helt självinstruerande, så den som vill kan öva hur mycket som helst och förfina sin teknik.

• Inget bränsle förbrukas under ut-bildningen, vilket sparar miljön.

• Det finns ingen risk för trafiko-lyckor under utbildningen.

• Deltagarna kan fokusera på öv-ningsmomenten, utan att störas

av omgivande trafik.• Eco2Trainer är ett motiverande

och roligt träningsverktyg. Efter-som förutsättningarna för alla deltagare är exakt de samma så kan resultaten jämföras och delta-garna kan tävla mot varandra.

• Eco2Trainer är även ett bra verktyg för repetition för alla som tidigare genomgått en utbildning i sparsam körning och behöver fräscha upp sina kunskaper för att behålla en låg förbrukning. Efter avslutad utbildning får

deltagarna ett diplom som bevis på att de genomgått en utbildning i sparsam körning.

miljöfordon Syd

… är en icke vinstrivande förening som sedan 2002 verkar för ökad introduktion av miljöbilar, grönare drivmedel och en mer miljöanpas-sad fordonsanvändning, såsom sparsam körning, val av däck med mera. … samlar aktörer som är intres-serade av bilar och en bättre miljö. Medlemmar är kommuner, lands-ting, energikontor, bränslebolag, bilhandlare, taxibolag, biluthyr-ningsföretag och privatpersoner.… är politiskt obundna… är som starkast i Småland och Blekinge, men har uppdrag och samverkansaktörer över hela Sverige

Visste du att du kan spara 10 till 15 procent bränsle enbart genom att förändra ditt bete-ende bakom ratten? Sparsam körning är ett utbildningskon-cept som kan genomföras på olika sätt – grundläggande teoriutbildning, körning med bil i verklig trafikmiljö samt utbildning i virtuell miljö.

Tel: [email protected]

foto: gun noord

Utbildningsdeltagarna får direkt feedback från Eco2Trainer och märker omedelbart på vilket sätt deras beteende förändras.

Med Eco2Trainer är det möjligt att utmana sina arbetskamrater och chefen under rättvisa förhållanden.

51

Qstar, Pump och Bilisten håller landsbygden levande

Mitt ute på den östgötska landsbygden, mellan Valde-marsvik och Åtvidaberg, ligger det lilla bysamhället Kvarnvik. Här möts de smala landsvä-garna i en korsning och man har både Önn och Storsjön i sin omedelbara närhet.

– Här i Kvarnvik har vi inte mer än kanske 150 personer som är året-runt-boende, berättar Astrid Marie Jonsson. Lite fler under sommaren, förstås, och så stannar det till en del långtradare och arbetsfordon när de ändå passerar.

Astrid är en av tre kvinnor som tillsammans driver byns lanthandel. De tre kvinnorna är mellan 35 och 50 år. De driver lanthandeln och är skötare på automatstationen som ligger rakt över vägen.

– Vi har drivit butiken och tagit hand om stationen sedan Qstar tog över och byggde om till en automat-station med kortpelare 2002, fort-sätter Astrid. För vår verksamhet är macken ett komplement som verkli-gen är jätteviktigt! Den erbjuder en service som tillsammans med vår butik är helt avgörande för att inte byn ska dö ut.

Drivmedelsföretaget Qstar bör-jade sin bana med en automatsta-tion i Östra Husby. Året var 1990.

Man etablerade nya stationer allt eftersom ekonomin tillät. Konceptet var enkelhet och funktionalitet i form av automatstationer. Allt efter-som företaget växte såg man vilka fördelar det ändå är att ha många stationer i sin kedja. Under 2008 genomfördes ett större förvärv, som inneburit att Qstar, Pump och Bilisten nu finns under ett och samma tak.

– Nu har vi närmare 440 sta-tioner från norr till söder, berättar Claes Bergström, vd på Qstar. Vi har kortsamarbete så att man kan använda sitt tankkort på samtliga Qstar-, Pump- och Bilistenstationer.

Ensam är inte starkSom enskild handlare är det oerhört svårt att driva en egen mack, om man inte har en större organisation i ryggen. Stordriftsfördelarna är många. Bränsleinköp, kortsamarbe-te och arbetet kring myndigheters miljökrav är viktiga fördelar man som enskild handlare drar nytta av om man tillhör en större kedja.

Den svenska drivmedelsbrans-chen genomgår mycket omvälvande

strukturförändringar. De stora bolagen har under flera år satsat på genomgripande rationaliseringar, som inneburit att de lagt ner ett stort antal stationer, framför allt på landsbygden. Mackdöden har blivit ett begrepp och hotar landsbygdens möjligheter.

Pump och Bilisten är till största delen återförsäljarägda bolag. De har en lång tradition av driftiga företagare som ofta utgör en viktig knutpunkt lokalt. Roland Larsson är återförsäljare för Bilisten med en väl inarbetad bensinstation och verkstad i Tibro i Västergötland.

– Att ha en stark organisation i ryggen är oerhört viktigt. Vi skulle aldrig kunna driva en mack som inte var del av en större kedja, säger Roland, som varit med länge i branschen. Vi tillhörde förut en av marknadsledarna, men när de rationaliserade från 700 till 400 sta-tioner stod vi maktlösa. Nu tillhör vi Bilistenkedjan och känner oss mycket nöjda med det samarbetet, avslutar Roland.

Den senast byggda stationen är Qstars automatstation i Tidaholm.

Den är en av de drygt 60 stationer som även säljer E85.

– Det är bara ca 20 stationer som p.g.a. sin försäljningsvolym har krav på sig att erbjuda ett alternativt bränsle, såsom E85, men på alla nya stationer försöker vi se till att erbju-da ett sådant alternativ, säger Sofia Bergström som arbetar med avtal/etablering på Qstar i Norrköping. Vi tycker att vi har hittat en nisch som passar vårt bolag och känner oss glada och stolta över att vi samtidigt kan hjälpa till att hålla landsbygden levande, avslutar Sofia.

Qstar, Pump och Bilisten är ett svenskt bensin- och drivmedels-bolag med ca 440 bensin- och dieselstationer runt om i Sverige. Under varumärket Qstar finns 170 automatstationer. Under varumär-ket Bilisten finns ca 150 st stationer, varav 1/3 är återförsäljarägda. Un-der varumärket Pump finns ca 100 stationer, varav ca 1/3 är återförsäl-jarägda. De flesta stationerna finns på små och medelstora orter samt på landsbygden.

Tel: 011-28 00 00

52

En del flyger jorden runt i jetplan för att prata klimat, andra kör elmoped från Ystad till Haparanda. I sommar ger sig meteorologen Pär Holm-gren ut på turné för tredje året i rad. Och färdmedlet är en del av budskapet:

– Ofta när det handlar om klimat och hållbarhet lyfter man fram att det behövs ny teknik, men elmope-der finns ju redan. Det är bara att gå in i affären, köpa en och börja köra.

Enligt Pär Holmgren finns det ingen anledning att gå och vänta på den perfekta elbilen. I stan kan en elmoped ofta ersätta bilen helt, och ska man ut på långresor är det ändå bekvämare att åka kollektivt. Fast Pär är något av en pionjär också när det gäller långfärdsåkning. På elmopedturnéerna tillsammans med artisten Staffan Lindberg sätts mopparna på rejäla prov.

– Under en dag på årets turné åkte vi nästan tolv mil. Jag tror

faktiskt att det är ett inofficiellt världsrekord!

Kör man genom hela Sverige kan det krävas en del inplanerade laddningspauser, men till vardags är det inte krångligare att ladda sin elmoped än att ladda mobilen. Pär har själv satsat på en modell med urtagbart batteri som man kan ta med sig upp på kontoret eller in i lägenheten. Då behöver man inte tänka på förlängningssladdar och annat som kan trassla till det.

– Jag brukar säga att det tar cirka tio sekunder att ladda. Det är ungefär så lång tid, högt räknat, som jag behöver för att sätta in stickkontakten på kvällen och dra ut den på morgonen. Att batteriet sedan står där hela natten, det bryr jag mig inte så mycket om.

Kostnaden är inte hårresande – för några kronor kan Pär köra så mycket han behöver under en vecka hemma i Uppsala. Själva fordonet är naturligtvis en lite större inves-tering:

– Visserligen kan man hitta billi-

ga mopeder för fem–sex tusen, men då har de blybatterier. Det är mycket bättre att välja en moped med liti-umbatteri i stället. Den kostar mer, men litium har stora miljöfördelar jämfört med bly.

Elmopedturnén handlar förstås om mer än mopeder, laddningar och batterier. Den är en manifesta-tion för klimatet, och Pär Holmgren ryggar inte för att föra fram ett obe-kvämt budskap. Det räcker inte att minska utsläppen – de ska i princip bort helt. Dessutom måste vi rensa upp bland de utsläpp som vi redan har gjort:

– I dag är andelen koldioxid i atmosfären uppe i 390 miljontede-lar, men den siffran borde ner till 350, alltså långt under gränsvärdet på 450 som fortfarande det mesta av klimatförhandlingarna och kli-matpolitiken utgår ifrån. Då krävs inte bara ny teknik utan också en omställning av samhället.

Om tillräckligt många männis-kor bryr sig tillräckligt mycket kan det bli en snabb förändring, menar Pär. Att börja köra elfordon handlar egentligen om samma processer som att gå över från skrivmaskin till dator. I början kan det väcka upp-märksamhet, men så småningom blir det avvikande helt normalt. Till

dess kommer elmopedturnén med Pär Holmgren att rulla vidare:

– Vi kommer att köra tills folk inte lägger märke till oss längre, tills vanliga artister också tar elmo-ped. Det ligger förhoppningsvis inte så många år fram i tiden.

www.zetelectric.seTel: 08-640 07 94

Pär Holmgren – en klimatriddare på elmoped

Pär kör ZET 45, en svart-vit elmoped med en maxhastighet på 45 km i timmen. Motorn är helkapslad och borstlös med en effekt på 1 500 watt, och drivs av ett litium-jon batteri (48 volt, 40 amperetim-mar). En laddning tar 6 timmar, och räcker för 7 mils körning. Batteriet kan laddas 2 000 gånger. Det är ett så kallat intelligent batteri. Mopeden kostar 19 920 kr i inköp, exklusive moms. Hjälmen kostar 450 kr.

För 10 000 mils körning får man räkna med följande utgifter: Laddning: 10 000 kr (beräknat på ett elpris på 1 kr/kWh)Två däckbyten: 1 000 krTvå byten av bromsbelägg: 700 krÖvrig allmän service och byte av slitagedelar: 2 000 kr. Totalkostnad vid körda 10 000 mil = 34 070 kr eller 3,40 kr/mil

pärs elmoped

53

För att öka intresset och kunskapen för elbilar bygger Hans-Olof Nilsson nu även upp en elbilspool. Genom denna pool får andelsägare i vind-kraftverket möjlighet att låna och provköra marknadens olika elbilar. Inledningsvis har han köpt in en C-Zero, en Mitsubishi iMiev och ytterligare ett par är på gång. Sedan tidigare har han sin elsport-bil, Tesla Roadster, som han gärna kommer ut och visar upp. – Många vill klämma och känna innan man bestämmer sig för vilken elbil man ska köpa. Jag vill ge dem som verkligen är intresserade möjlighet att testa olika model-ler, så att vi tillsammans kan göra omställningen möjlig till en mer energieffektiv fordonsflotta som kör på grön energi med låga eller inga koldioxidutsläpp alls, säger miljöentreprenören Hans Olof Nilsson.

pool med elbilar

Miljöbilar på grön energi

Hans-Olof driver sitt företag H-O Enterprise AB med affärs-idén att producera miljövänlig el i vindkraftverk runt om i Sverige. Vid årsskiftet 2010/2011 är nio verk igång från Skåne i söder till Dalarna i norr. Elen som produceras säljs sedan till kraftbolagen.

Säljer andelarI år har han varit med att starta bolaget Isgrannatorp Enterprise AB med ett Enercon E-82 vindkraftverk utanför Kristianstad. Idén med detta verk är att sälja andelar till elbilsägare. Ett sätt att försäkra sig om att man bidrar med lika mycket ny grön energi som den energi man använder till sin bils laddning.

– Vi säljer 5000 aktier eller an-delar på 1 000 kWh produktion och varje andel motsvarar grön energi till cirka 650–900 mils körning för en elbil, då en elbil förbrukar runt 1,1–1,5 kWh/mil, beroende på körsätt förklarar Hans-Olof.

Kör man längre köper man två andelar och så vidare.

Mycket snack Hans-Olof tycker det snackas för mycket och vill genom sina vind-kraftverk vara med att göra trans-portsektorn grönare.

– Vi vet att kunder som tänker investera i en elbil också har ett miljöintresse och vill säkerställa att

köra sin bil på 100 procent förnybar energi och helst utan koldioxidut-släpp. För att hjälpa dessa kunder i sin strävan om en bättre miljö in-formerar vi om vår lösning där varje andel ger grön energi till laddning motsvarande 650–900 mils kör-ning och i princip helt utan utsläpp av koldioxid.

Köp av en andel innebär också att bilföraren hjälper till att bygga upp ny förnybar energi, blir deläga-re i ett vindkraftverk och en mycket trovärdig ambassadör för konceptet elbilar, vindkraft och förnybar en-ergi. Denna kunskap och medveten-het gör också att elbilsföraren kan föra sakliga och konstruktiva samtal med sina grannar, arbetskamrater och andra ännu inte så väl upplysta personer. Varje andel kostar 3 500 kronor och ger en årlig avkastning på några procent vid normal drift av vindkraftverket.

Andelarna till för allaAndelarna är tillgängliga för alla som på sikt kan tänka sig att köpa en elbil, men redan idag vill vara med och skapa förutsättningar för grönare fordon och transporter.

Kompensationen sker på energi-basis där 1 liter bensin eller diesel motsvarar cirka 10 kWh energi. Använder man 1000 liter bensin eller diesel på årsbasis så motsvarar det 10 andelar. För att snabba på inköp av en elbil, en bil med lägre förbrukning och minskat bilåkande, köper H-O Enterprise AB tillbaka andelar som inte längre behövs i takt med minskade utsläpp.

FordonstillverkareHans-Olof tycker att alla fordonstill-verkare och bilhandlare som verkli-gen tror på övergången till elfordon skulle leverera varje fordon med en andel i förnybar energiproduktion som exempelvis står för de första cirka 1 000 milens körning. Denna andel följer bilen tills den återvinns och andelen blir då tillgänglig för en annan ny bil. Personer som kör mer än 1 000 mil kan naturligtvis köpa egna andelar som matchar det årliga körandet.

– Vi står just vid soluppgången av övergången till elfordon och vi är övertygade om att bilförarna kommer att bestämma hastigheten på detta skifte och ju mer de förstår

och är involverade, ju mer vill de stötta denna process och inte minst hjälpa till att spara vår miljö, avslu-tar Hans-Olof.

031-330 22 50 www.hoenterprise.se [email protected]

Själva tanken med vindkraftsproducerad el och eldrivna bilar är en mycket lockande framtidsvision. Ren och förnyelsebar el till helt rena bilar. Hans-Olof Nilsson har redan i dag förverkligat den tanken.

H-o enterprise aB

54

www.miljofordonsyd.seTel: 0470-74 50 55

Elbilar på väg – regionalt upprop i sydöst

elbilar på väg – elbilsupprop i sam-verkan är ett regionalt initiativ som söker 200 intressenter till elbilar i sydostregionen.Är ni en föregångare/pionjär? Är ni intresserade att köpa minst en elbil?Är ni intresserad av samverkan?Anmäl ert intresse och bli en del av projektet ”Elbilar på väg” För mer information och intresse-anmälan - www.elbilsupprop.se

– Som energibolag kommer vi att bli berörda och vi vill redan nu vara med och följa utvecklingen, säger Magnus Eriksson marknadschef på Växjös energibolag VEAB. Vi vill helt enkelt inte sitta i baksätet och se på.

VEAB har i dag en elbil från norska Think men har också beställt två stycken elbilar från Mitsubishi. Bilar som kommer att användas i företagets dagliga verk-samhet. VEAB vill samtidigt bidra till att leva upp till Växjö kommuns ambitioner att fortfarande vara Europas grönaste stad.

– Någon måste gå före och skapa efterfrågan och uppmärksamhet konstaterar Magnus, och det är lättare för oss som företag än för exempelvis en privatperson.

Länsförsäkring Kronoberg har också valt att beställa en Mitsubishi iMiev och ser ram emot att kunna använda bilen som reklamplats, där man profilerar sig som miljömed-vetna och framtidsintresserade. Även här kommer bilen att använ-das till dagliga transporter i och runt Växjö.

– Vi ser oss som ett miljöföretag som jobbar för att förebygga skador, säger Fredrik Daveby, vd Länsför-säkring Kronoberg, och tillägger att han gärna vill vara med och påverka utvecklingen mot nästa generation miljöbilar.

Bakgrunden till projektet är att det i dag kan vara svårt som ensam aktör att få köpa ett elfordon. Till-verkningen är ännu liten och kön är lång. Kort sagt så finns det flera

intressenter som vill vara med på tåget från början och detta projekt syftar till att man hjälps åt med att skapa efterfrågan på flera fordon och ett ömsesidigt erfarenhetsut-byte när elbilarna väl börjar rulla.

– Projektet syftar till att lägga grunden och skapa en stabil platt-form för att möjliggöra en hållbar introduktion av elfordon i ett regio-nalt perspektiv, säger Miljöfordon Syds Jonas Lööf, som är projekt-ledare.

Under augusti 2010 påbörjades arbetet genom företagsbesök och andra informationsinsatser för att samla ihop minst 200 intressenter som har för avsikt att köpa minst var sitt elfordon (minst 200 elbilar) under projektets första år. Initiativ-tagare till projektet är Växjö Energi, Växjö Hem, Hyresbostäder i Växjö, Växjö Fastighetsförvaltning, Vidingehem, Videum och Växjö kommun. I samverkan med Miljö-fordon Syd har perspektivet bred-dats och blivit regionalt med ytter-

ligare intressenter som Uppvidinge och Älmhults kommuner, Region-förbundet södra Småland, IKEA, Länsförsäkring Kronoberg, Energi-kontor Sydost med flera. Miljöfor-don Syd har utsetts till samordnare och nu bjuds företag, kommuner, organisationer och privatpersoner in att medverka i projektet för att tillsammans möjliggöra en hållbar introduktion av elfordon i regionen.

Magnus Eriksson, Växjö energi, till vänster och Fredrik Daveby, Länsförsäkring Kronoberg, med Växjö energis elbil vid flishögen på Växjös biobränsleeldade fjärrvärmeverk.

Mycket talar för att elbilar är lösningen för våra framtida transporter. Frågan är bara hur det är att leva med en elbil. Miljöfordon Syd har med stöd av Trafikverket startat ett projekt i syfte att räta ut en del frågetecken runt elbilen i praktiskt bruk. Ett regionalt projekt i sydostsverige där redan ett par företag valt att gå med för att stödja en elbilsintroduktion.

55

Kraftsamling för biogasens utveckling i Stockholm

Efterfrågan på fordonsgas, som kan bestå av det fossila bränslet naturgas eller det förnybara bränslet biogas, har stigit snabbt i Stockholm i takt med att antalet bilar som drivs med fordonsgas ökat. Detta då regeringen tydligt visat på bioga-sens fördelar genom ökat stöd för gasbilar.

Initialt uppstod en brist bero-ende på att produktionen inte ökade i takt med efterfrågan och markna-dens aktörer drog åt olika håll. En situation som krävde samordning och handlingskraft. Särskilt mot bakgrund av att potentialen för ökad biogasproduktion i Stockholm är stor.

– För att råda bot på situationen har Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) sedan 2009 arbetat med att föra samman VA-sidans och avfallssidans aktörer i diskussioner kring hur man kan genomföra biogassamarbeten, berättar Said Ashrafi, Kommunförbundet Stock-holms Län (KSL).

Samarbete gav resultatEfter att beslutsfattare i de olika kommunstyrelserna i regionen fattat beslut om ett ökat utnyttjande av avfallet till biogasproduktion, genom samarbete mellan aktörerna och ett användande av den befint-liga infrastrukturen, märks nu en stadig ökning av produktionen och en bättre tillgänglighet för de som använder bränslet, som exempelvis taxiförare.

De senaste åren har man därför kunnat märka en påtaglig höjning av aktivitetsnivån på området då många aktörer – varav en del nya – börjat agera mer konkret på mark-naden och genomfört såväl olika planeringsarbeten och utredningar som rena anläggningsprojekt.

Ett led i arbetet för en ökad biogasproduktion var en stor biogaskonferens som genomfördes

av Kommunförbundet Stockholms Län i samarbete med länets VA och avfallsorganisationer, Regionpla-nekontoret i Stockholms län samt samverkansorganet Biogas Öst den 8 oktober i år. 120 aktörer samlades på Nalen för att diskutera framtiden när det gäller hur biogasproduktio-nen i Stockholm. Utgångspunkten för diskussionerna var det regionala handlingsprogrammet för Energi och Klimat för Stockholms län. Detta med fokus på att effektivisera energiförsörjningen, ställa om till

förnybara energikällor samt använ-da avfall som resurs. Vid konferen-sen presenterades goda erfarenheter och satsningar från aktörer som Sol-lentuna Energi, Sundbybergs Stad, SÖRAB, Stockholm Vatten och SRV Återvinning. Dessutom berättade Telge Återvinning och SYVAB om sitt samarbete för att producera biogas från matavfall.

Stor potential för biogasIdag är läget det att Stockholm vatten, Käppalaförbundet och

SYVAB producerar biogas vid reningsverken i bl.a. Bromma och Henriksdal, Käppalaverket och Himmerfjärdsverket. En produk-tion som kan ökas i takt med att man ökar insamlingen av matavfall för samrötning på reningsverken. Stockholms län står ut lite från övriga län med väldigt stor potential för biogas från reningsverk och matavfall, medan övriga har störst potential från lantbruket.

– Inget pekar dock på att vi un-der 2010 når det 35 %-iga målet för biologisk behandling av matavfall så än finns det en stor potential kvar att utnyttja trots att utvecklingen snabbt gått åt rätt håll. Det är nu viktigt att kommunerna inten-sifierar arbetet med att samla in matavfall från hushållen. Det finns ett stort intresse både bland hushål-len och fastighetsägarna. Det finns inget att vänta på säger Anders Ekegren, kommunalråd i Solna och ordförande i KSLs Samhällsbygg-nadsberedning.

Biogasen är ur många synvink-lar det bästa fordonsbränslet ur miljösynpunkt med ett mycket lågt bidrag av CO2 om man tittar på hela kedjan från produktion till förbrukning. Råvaran finns allmänt tillgäng-lig i form av avfall som annars skulle vara ett problem att bli av med.

Kommunförbundet Stockholms Län (KSL)Said Ashrafi, 08 - 614 9412, [email protected]

www.ksl.se

Gösta Lindh, vd Stockholm vatten, tankar en VW Passat Ecofuel med biogas från Bromma reningsverk.

56

Anna HanssonTel: 040-631 22 69

Peter ErlövTel: 044-309 35 85

Cecilia ThapperTel: 040-631 22 68

För mer information om kraftsamlingen i Skåne kontakta:

kraftsamlingen är ett initiativ av Region Skåne och drivs i samarbete med Biogas Syd och ett flertal andra aktörer. För att stärka biogasens position på marknaden och för att öka på produktion och användning av biogas måste vi samarbeta. Vi behöver ta ett ordentligt krafttag och samla så många resurser vi kan och arbeta på en så bred front som möjligt. Alla insatser är viktiga för att vi ska lyckas i detta arbete.

bakgrunden till kraftsamlingen är att Skåne blev utsett till pilotlän för grön utveckling. Biogas är en viktig pusselbit i klimatarbetet och Skåne har goda förutsättningar att ersätta delar av det fossila bränslet med biogas. Länet är tätbefolkat och det alstras stora mängder organiskt material inom både jordbruk och livsmedelsindustri som lämpar sig väl för biogasproduktion. Den stora folkmängden på en liten yta gör även att transportavstånden för det organiska avfallet till biogasanlägg-ningarna är korta. Även avståndet

mellan producent och konsument kan göras kort och möjligheterna att knyta samman material och energi-flöden mellan stad och land är goda. I Skåne finns även många drivande nyckelaktörer, organisationer och forskningsinstitutioner som ligger i framkant inom biogasområdet. Det finns också ett gasnät på den västra sidan av Skåne som underlättar utbyggnaden av biogas.

färdplanen är ett dokument som tagits fram som en ledstjärna i kraftsamlingsarbetet. Kort och gott är färdplanen en handlings-plan som identifierar möjligheter,

samverkansbehov och resurser som krävs för att nå målen. Färdplanen riktar sig till skånska nyckelaktörer, det vill säga kommuner, energi-bolag, avfallsbolag, teknikföretag inom biogasområdet samt de regio-nala offentliga aktörerna. I färdpla-nen identifieras vad som behöver göras, vem som ska göra det och vad det beräknas kosta. Åtgärderna i färdplanen grundar sig på en vision om att år 2020 ska Skåne vara ett Center of Exellence för biogas. Det innebär bland annat att Skåne har: • en biogasproduktion på 3 TWh, • den största förgasningsanlägg-

ningen i Europa

• samt att 25 % av bilarna i Skåne är biogasbilar.

färdplanen har tagits fram av Biogas Syd och Region Skåne. Vid framtagandet har även ett antal andra aktörer varit inblandade samt ett 20-tal nyckelaktörer intervjuats utifrån nuvarande och framtida pro-duktion och konsumtion av biogas.

Vad händer nu?Färdplanen har skickats ut till kom-muner och berörda aktörer runtom i Skåne. Den 1 december anordnas ett kick off-seminarium som kan ses som ett startskott för färdpla-nen. Nu hoppas vi att så många som möjligt följer med på tåget och bidrar till biogasens utveckling. Det är dags att omsätta teori i handling och vi har en spännande och hän-delserik tid framför oss.

text: anna troedsson, biogas syd (energikontoret skåne)

I ett unikt samar-bete mellan offent-liga verksamheter och privata aktörer satsar nu Skåne stort på biogas och på Skåne som en ledande region för biogas. Idag produceras ca 350 GWh biogas per år. Målet är att år 2020 producera 3 TWh och just nu sjösätts färdplanen som ska leda oss dit.

foto: mårten ahlm

, montage: anna troedsson

Detta är Biogas Syd Biogas Syd är en regional samver-kansorganisation med ett brett medlemsnät som arbetar för att utveckla biogasen i alla dess delar. Organisationen är en del av Energi-kontoret Skåne och har Kommun-förbundet Skåne som huvudman.

Skåne kraftsamlar för biogasen

57

foto: Tracy Hornbrook/iStockphoto

Familjer testar cykelkärra istället för bil

– Skolskjuts, storhandling och skjuts till fritidsaktiviteter, mycket av det vi idag använder bilen till kan vi istället använda en cykelkärra till, säger Joakim Achim Friedrich, projektledare på Hållbar utveckling Väst, det regionala energikontoret i Västra Götaland.

Fördelarna är många: Det är billigare. Du behöver inte köra runt och leta parkeringsplats. Det ger motion och är hälsosammare. Det är säkrare, eftersom det farligaste på skolvägen ofta är all trafik där föräldrarna lämnar barnen med sina bilar.

– Dessutom blir föräldrar som använder cykelkärror en viktig förebild för nästa generation. Barn och ungdomar brukar fortsätta med det transportmönster de får med sig från uppväxten även som vuxna, säger Joakim. Jag är själv sådan och kör nu bil väldigt sällan.

Just nu söker han och energi- och klimatrådgivarna i kommu-nerna Mölndal, Skövde och Tra-nemo efter barnfamiljer som vill bli

testpiloter. En storstadskommun, en mindre stad och en mindre tätort.

– Vi vill ha familjer som har cyklar, men inte cyklar så mycket idag, och med små barn som kan åka i cykelkärrorna.

Familjerna ska cykla i sin vardag och berätta om hur de upplever det, vad som går bra och vad som ger problem. De kommer även att

blogga om sina upplevelser och förhoppningsvis följas av lokala medier.

Tanken är framförallt att pro-jektet ska skapa uppmärksamhet för att cykelkärror kan vara ett bra alternativ till bilen, men även att kommuner ska ta till sig av erfa-renheterna för att kunna underlätta för cyklister med cykelkärra genom

till exempel bättre cykelbanor och cykelparkeringar vid köpcentra.

Projektet genomförs av Hållbar utveckling Väst och kommunerna Mölndal, Skövde, Tranemo i sam-arbete med Trollhättan, Falköping, Trafikverket, Cykelfrämjandet och Svensk Cykling. Energimyndighe-ten finansierar projektet.text: erik andré, hållbar utveckling väst

Hållbar utveckling VästRegionalt energikontor i Västra Götaland

www.hallbarutvecklingvast.se 031-339 18 00

Hållbar utveckling Väst driver ett kommunnätverk för hållbar utveckling där transporter är ett av flera fokusom-råden. Under början av 2011 kommer HUV och nätverket att arrangera work-shopar om miljöanpassad upphandling av transporter. De kommer att handla om hur kommuner kan formulera drivande miljökrav i förfrågningsun-derlag, informera entreprenörer om kommande krav, samt göra uppfölj-ningar. Inom nätverket utreds också en vidareutveckling av Verktygslådan för hållbar planering (hallbarplanering.se).

Idag är 30 kommuner med i kommun-nätverket och under senhösten 2010 så får alla kommuner i Västra Götaland en förnyad inbjudan att medverka i nätverket. Se HUV:s webbplats för mer information om nätverket och inbjudan.

HUV och trafikverket samverkar för mer hållbara transporterHållbar utveckling Väst samverkar med Trafikverket för att kunna arbeta mer aktivt med transportfrågor i sina nät-verk. Extra fokus läggs på hur energi-

och klimatrådgivarna kan arbeta med transportrådgivning. HUV kommer dessutom att starta ett nätverk för fordonsansvariga på kommunerna. Startseminarium hålls 23 november i Göteborg. Som en del av samverkan arrangera-des ett heldagsseminarium om logistik för kommuner som drog fullt hus med politiker och tjänstemän 1 september. Där visades bland annat hur hemtjäns-ten i Karlshamn och på Orust genom logistikplanering minskat sina kör-sträckor och ökat tiden hos brukarna.

regionalt nätverk för mer hållbara kommuner i Västra Götaland

För många familjer kan en cykelkärra vara ett bra alternativ till bilen. Hållbar utveckling Väst ska under 2011 låta femton familjer använda cykelkärror i sin vardag för att se hur de upplever det.

58

Årlig kommungranskning ger miljöbättre fordon

Sveriges kommuner är viktiga före-gångare i samhället då det gäller att arbeta aktivt för minskade koldiox-idutsläpp från personbilstrafiken. Deras inköp av personbilar bidrar även till att fler miljöfordon så små-ningom når begagnatmarknaden. Detsamma gäller även då kom-munerna köper trafiksäkra fordon. Även om kommunerna inte har något lagkrav som tvingar dem att köpa miljöanpassade eller trafiksäk-ra bilar, så är deras val viktiga då de påverkar företag och privatpersoner att följa efter.

I Miljöfordon Syds projekt ”Granskning av 290 kommuners personbilar utifrån ett miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv” granska-des samtliga kommuners person-bilsflottor 2009, för att ge alla en översikt och ett nuläge att arbeta vidare med. Gransknigen genom-fördes i samverkan med Infotorg/Bilfakta och med stöd av Trafikver-ket. Under 2010 års uppföljning visade 149 kommuner intresse att se hur dem utvecklats jämfört med 2009. Vissa kommuner har kommit långt i arbetet att både miljöanpassa sin fordonsflotta och göra den mer trafiksäker, vilket bekräftas av resul-tatet i granskningen. För kommu-ner som inte kommit lika långt ger granskningen ett bra underlag som gör det lättare att sätta upp konkreta förbättringsmål som kan följas upp årligen.

Miljöfordon Syd har tillsammans

med Infotorg/Bilfakta och med stöd av Trafikverket utvecklat en metod som redovisar; antal personbilar, antal och andel miljöbilar, bilarnas energieffektivitet (CO2-energi), bilarnas klimatpåverkan (CO2-klimat), bilarnas ålder, andel bilar som enbart kan drivas med fossila drivmedel, buller, trafiksäkerhet med mera. Granskade kommuner får en sammanställd lista med deras resultat överskådligt redovisat.

Fler granskasPå uppdrag av Trafikverket granskas nu Uppsala, Västmanlands, Söder-manlands och Örebro landstings personbilar på motsvarande sätt. Intresse finns även från fler lands-ting, regionförbund, organisationer och företag att både granska sina fordon samt jämföra sig med sin hemkommun och de bästa kommu-nerna i landet.

Ständig utvecklingMetoden är utvecklad för att hjälpa och stimulera fler kommuner att bli

bättre på bilar avseende miljö och trafiksäkerhet. Under 2010 gjordes ett antal förbättringar och nästa år kommer granskningen även ska omfatta information om lätta trans-portbilar, tunga fordon, bussar och andra vägfordon i trafik. Ett annat förslag är att redovisa utvecklingen på en hemsida, www.kommunfordon.se.

Detta ger kommunerna möjlig-het till kontinuerlig kontroll över sina fordon där fler kan få tillgång till en översikt av kommunens fordon. På detta sätt blir det enklare för politiker, bilansvariga, inköpare, och förvaltningschefer att följa och påverka utvecklingen.

I faktarutan redovisas över-gripande resultat för granskningen 2010 jämfört med 2009. Samtliga listor presenteras på www.miljofordonsyd.se.

Intresserade för medverkan i granskningen 2011 kan redan nu anmäla sig till Miljöfordon Syd.

Under 2009 granskade Miljö-fordon Syd alla 290 kommu-ners personbilsflottor utifrån ett miljö- och trafiksäkerhets-perspektiv med syfte att ge kommunerna ett verktyg att förbättra sig. Granskningen genomfördes i samverkan med Infotorg/Bilfakta och med stöd av Trafikverket. Den årliga uppföljningen 2010 visar att kommunerna köper fler miljöbilar samt fordon med lägre bränsleförbrukning och klimatpåverkan.

Under 2010 års granskning med-verkade 149 kommuner. Gransk-ningen avser personbilar. Nedan presenteras övergripande resultat för utvecklingen i dessa kommuner jämfört med 2009:

• Andelen miljöbilar ökade från 44,1 % till 51,6 %.

• Energieffektiviteten ökade med 3,1 %, vilket motsvarar en minskad medelförbrukning från 0,73 till 0,70 liter bensin per mil i genomsnitt.

• Klimatpåverkan minskade med 4,7 %, vilket motsvarar en genomsnittlig minskning med cirka sju gram CO2/km per bil.

• Andelen bilar med 5 stjärnor EURO-NCAP är i genomsnitt 44,8 %, 28,1 % har 4 stjärnor med-an det saknas info om 24,0%. Andelen bilar med högsta betyg ökar, men eftersom modellen för att testa bilar gjorts om finns inga exakta jämförelsesiffror för 2009.

illustration: martin wickström

0470-74 05 55www.miljofordonsyd.se

59

EVdriveEvdrive har lång erfarenhet av både service och konvertering av elfor-don. Idag rullar fordon som byggdes för 5–6 år sedan. Utan problem och batteribyte. Med denna kompetens och erfarenhet i ryggen har man nu tagit fram Nissan Cabstar som Elbil.

Laddning & Körsträcka Körsträckan på en laddning är 6–10 mil beroende på val av batteri. Det finns tre olika batterier att välja på. Laddaren är inbyggd i bilen och ansluts till ett vanligt 230 V eluttag. Med cirka 600 000 motorvärmarut-tag i Sverige och ett oräkneligt antal andra eluttag så kan bilen laddas nästan var som helst. Att få bilen fullt laddat tar cirka 8–10 tim. Bilen kan kompletteringsladdas under dagen för att förlänga körsträckan. Som standard finns dessutom batteri-bytessystem. Att byta batteri tar 5–10 min vilket fördubblar kör-sträckan.

Ekonomiskt och Miljövänligt.En lastbil med eldrift får snabbare en bättre ekonomisk kalkyl än en liten personbil. Förklaringen är att en lastbil i stadstrafik drar mycket bränsle/energi. En elbil har en mycket lägre energikostnad per körd mil. Skillnaden i energikost-nad el – diesel per körd mil är stor. Lastbil med eldrift behöver därför inte vara dyr. Även miljömässigt blir skillnaden stor. Nu finns det möjlig-het att köra miljövänligt. Miljövin-sten i närområdet blir stor. Ingen tomgångskörning vid trafikljus, i köer eller vid kortare uppehåll. Inga utsläpp när Du kör en Elbil.

Nissan Cabstar som 100 procent elbil

Bilen byggs och marknadsförs av: EV-drive Villagatan 2 311 64 VESSIGEBRO. Tel: 0346-206 30 E-mail: [email protected]: Ulf Josefsson Tel: 070-376 32 82

EVdrive bygger Nissan Cabstar 3,5T med 100 procent eldrift. Lätt lastbil som får köras med vanligt B-körkort. Påbyggnad görs enligt kundens önskemål, t. ex. flak eller skåp med inred-ning. Projektet är ett samar-bete mellan Volvo Truck Center och Evdrive. Volvo Truck Center är återförsäljare av Nissan Cabstar i Sverige.

Bilen på plats under Elmia under Lastbil 2010.

leverans Nissan Cabstar Elbil är färdig för leverans och kan beställas omgå-ende. Målgruppen är främst verksam-heter med service inom närområ-det som bostadsbolag, parkförvalt-ning, kommunala elbolag och andra liknande verksamhetsområden.

Laddkabel: En vanlig sladd i ett vanligt uttag.

Motor med effekten 28 kW.

Volvo. for life

VÅR FRAMTIDSVISION ÄR REDAN HÄR.

Volvo C30 DRIVe Electric är en central del av Volvo Personvagnars framtidsvision – som redan börjat rulla på vägarna. Bilen drivs uteslutande av batterier, som du enkelt laddar i ett vanligt vägguttag och som räcker 120–150 km.

Till skillnad från de fl esta andra elbilar är det en helt vanlig bil, som är precis lika säker och kul att köra som en vanlig Volvo C30. Tyst som en mus gör den 0–100 på under 11 sekunder. Och tack vare våra unika lösningar för värme och kylning fungerar den precis lika bra året om.

Bilen fi nns redan i ett tiotal exemplar och med start måndagen den 4 april tillverkar vi ytter-ligare 250 stycken i vår fabrik på Hisingen. Dessa bilar leasar vi sedan ut till företag och institu-tioner, för att snabbt lära oss ännu mer om hur vanliga kunder trivs med och upplever den nya tekniken. Allt för att du ska kunna köpa Volvo C30 DRIVe Electric så snart det bara går.

VOLVO C30 DRIVe ELECTRICFÖRBRUKNING VID BLANDAD KÖRNING: 1.5 KWH/MIL BATTERI 24KWH RÄCKVIDD 15 MIL, KOLDIOXIDUTSLÄPP CO2 G/KM 0 G MILJÖKLASS: EL. BILEN PÅ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. NÄR DU KÖPER EN NY VOLVO INGÅR ALLTID VOLVO ASSISTANS SAMT VAGNSKADE- OCH ROSTSKYDDSGARANTI. ERBJUDANDET KAN INTE KOMBINERAS MED ANDRA ERBJUDANDEN, RABATTER ELLER RAMAVTAL . WWW.VOLVOCARS.SE

100859_245x340_VPS_VCC_C30electric.indd 1 10-10-15 16.19.33

klimat och transporter

Documents