klimatanpassningsplan - karlskrona · 2020. 1. 29. · kommunens ansvar ptalas ven i den regionala...

Klimatanpassningsplan

Dokumenttyp: Plan

Beslutad av: Kommunfullmäktige

Antagen: 20XX-XX-XX och paragraf § X

Gäller för: Kommunkoncernen

Ansvar för revidering: Kommundirektör

Giltighetstid: Varje mandatperiod

Ersätter:

1

Postadress Besöksadress Telefon e-post371 83 Karlskrona Östra Hamngatan 7B 0455 30 30 00 [email protected]

Innehåll1. Inledning ........................................................................................ 3

1.1 Syfte ......................................................................................... 3

1.2 Ansvar och roll .......................................................................... 3

1.3 Metod ....................................................................................... 4

1.4 Organisation ............................................................................. 4

2. Målsättning ..................................................................................... 6

3. Nulägesbeskrivning ........................................................................ 7

3.1 Nuvarande arbete ..................................................................... 7

Interna dokument ........................................................................ 7

Externa dokument ..................................................................... 10

4. Innehåll ........................................................................................ 11

4.1 Framtida klimat ....................................................................... 11

Globalt och nationellt ................................................................ 11

I Blekinge län ............................................................................ 11

Varmare klimat .......................................................................... 12

Blåsigare ................................................................................... 13

Blötare och periodvis torrare ..................................................... 13

Havsnivån höjs ......................................................................... 15

Risken för ras, skred och erosion ökar...................................... 16

4.2 Analys av risker och sårbarheter i ett förändrat klimat ............ 17

Samhällskonsekvenser och kostnader...................................... 17

Generella hälsoeffekter ............................................................. 18

Klimatflyktingar ......................................................................... 18

4.3 Analys av risker och sårbarheter för Karlskrona kommun ...... 19

4.4 Sammanfattning av handlingsplanen...................................... 21

Kommunövergripande åtgärder ................................................ 21

Infrastruktur – tekniska försörjningssystem, infrastruktur ochkommunikationer ...................................................................... 24

Fastigheter – bebyggelse, byggnader och kulturmiljö ............... 28

Mark – naturmiljö, vattenskydd, areella näringar och turism ..... 30

Areella näringar ........................................................................ 32

2


Miljöfarlig verksamhet ............................................................... 32

4.5 Implementering och fortsatt arbete ......................................... 35

5. Referenser ................................................................................... 36

5.1 Litteratur ................................................................................. 36

6 Bilagor ........................................................................................... 39

3


InledningKlimatarbetet består av två delar; hindra och lindra. Hindra handlar om attbegränsa klimatpåverkande utsläpp, t.ex. koldioxid, vilket bland annat styrsi övergripande planer för miljö-, energi- och klimatarbetet i Karlskrona.Lindra handlar om att anpassa samhället för att kunna hantera deklimatförändringar vi märker av redan idag och de som vi inte kan förhindrai framtiden, vilket utgör fokus i denna plan. Det är nödvändigt, inte minstinom kommunens verksamhet, att vara medveten om de förändringar somförväntas och planera för vilka åtgärder som krävs för att klimatanpassasamhället. Globalt sett har FN antagit 17 hållbarhetsmål1. Mål 13 ”Bekämpaklimatförändringen” har en tydlig koppling till klimatanpassning och syftarbland annat till att stärka motståndskraften mot och anpassa samhället tillklimatrelaterade faror och naturkatastrofer. Sett nationellt konstateras iklimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) att Sverige kommer attpåverkas kraftigt av klimatförändringarna. Slutsatsen i utredningen är därföratt anpassningen till ett förändrat klimat bör påbörjas redan idag.Utredningen föreslår bland annat ökat ansvar för kommuner och landsting.Kommunens ansvar påtalas även i den regionala handlingsplanen förklimatanpassning i Blekinge län.

1.1 SyfteKlimatanpassningsplanen syftar till att strukturera och stödja arbetet med attanpassa kommunens verksamheter till ett förändrat klimat. Denkompletterar nuvarande risk- och sårbarhetsarbete. Planen innehåller engenomgripande analys av hur kommunens verksamheter kan komma attpåverkas, idag och på längre sikt. Till planen hör också en handlingsplanmed åtgärder på kort och lång sikt för att anpassa verksamheten.

1.2 Ansvar och rollMånga aktörer har en roll i klimatanpassningsarbetet, t.ex. staten,länsstyrelsen, landstinget, Trafikverket, MSB (Myndigheten församhällsskydd och beredskap) och olika privata aktörer. Det är viktigt attkommunen fortsätter att ta initiativ till dialog och kunskapsöverföring äventill andra verksamheter utanför kommunens organisation.

Denna klimatanpassningsplan fokuserar dock främst på interna processer,verksamheter, fastigheter, utrustning etc. som Karlskrona kommun harrådighet över och också möjlighet att påverka.

1 FN:s hållbarhetsmål www.globalamalen.se

http://www.globalamalen.se/

4


Kommunen:

· är geografiskt områdesansvarig på lokal nivå för krisberedskapen,· ansvarar för att det finns fungerande vatten- och

avloppsanläggningar, energi- och avfallshantering, skolor samt vårdoch omsorg,

· äger ett stort fastighetsbestånd som kan påverkas vid extremt väderoch förändrat klimat,

· är också myndighetsutövare enligt flera lagstiftningar med ansvar förkontroll, tillsyn och lovgivning. Kommunen ansvarar exempelvis förmiljöskydd, naturvård samt prövning och tillsyn enligt miljöbalken,

· har ansvar i samhällsutvecklingen inom fysisk planering:översiktsplanering, detaljplanering samt vid bygglov.

Arbetet har avgränsats till framförallt de tekniska frågorna vilket innebär atthälsoaspekter och mer ”mjuka” frågor endast berörs kortfattat iklimatanpassningsplanen. Detta eftersom det inte är rimligt att greppa överhela spektret, risken är annars att det blir för stort och för komplext. Arbetetbehöver ske stegvis.

1.3 MetodKonsultbolaget WSP har i nära samarbete med kommunen arbetat fram enklimatanpassningsplan utifrån tidigare genomförd klimat- ochsårbarhetsanalys samt underlag som funnits tillgängliga från Karlskronakommun, MSB, SMHI och länsstyrelsen etc. Tillvägagångssättet för att tafram klimatanpassningsplanen har följt EU:s modell och består av sex stegenligt bilden nedan.

Bild 1. Stegen enligt Climate Adaptation Tool2 som arbetet med framtagandet avklimatanpassningsplanen har följt.

Metod för klimatanpassningsarbetet beskrivs mer utförligt i bilaga 3.

1.4 OrganisationKommundirektören har givit VA-strategen, i uppdrag att ta fram enklimatanpassningsplan. VA-strategen har varit intern projektledare ochbeställare av uppdraget. För att förankra arbetet, inhämta kunskap samt få en

2 Climate Adaptation Support Tool är ett verktyg framtaget inom EU. (http://climate-adapt.eea.europa.eu/)

http://climate-adapt.eea.europa.eu/

5


styrning under arbetets gång har en arbetsgrupp utsetts i form avnyckelpersoner från kommunledningsförvaltningen, drift- ochserviceförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samtAffärsverken. Konsulter från WSP har samordnat arbetet samt ageratexpertstöd, processledare och workshopledare.

6


2. MålsättningDen övergripande målsättningen med klimatanpassningsplanen handlar omatt skapa förutsättningar för ett fungerande och robust samhälle, även i ettförändrat klimat. Detta för att medborgarna ska känna sig trygga och säkra.Därtill finns ett antal effekter som arbetet med klimatanpassningsplanensyftar till att uppnå:

· Öka kunskapen om och arbeta kommunövergripande medhot/möjligheter som ett förändrat klimat innebär, på ett systematisktoch integrerat sätt.

· Identifiera nödvändiga och möjliga åtgärder i handlingsplan för attklimatanpassa kommunens verksamhet.

· Definiera vilka verksamheter i kommunen som behöver vidta dessaåtgärder.

· Beakta klimatscenarier och vidta anpassningsåtgärder vid förvärv,ny- och ombyggnation samt renovering av kommunens fastigheter.

· Undvika stora framtida kostnader för exempelvis sanering efter enöversvämning, omflyttning av kommuninvånare etc.

· Öka värdet på varumärket och kundnöjdhet samt vara en attraktivarbetsplats.

7


3. Nulägesbeskrivning

3.1 Nuvarande arbeteKarlskrona kommun har redan kommit en bra bit på vägen i sittklimatanpassningsarbete, exempelvis finns en mängd utredningar samtstyrdokument framtagna och vissa åtgärder har också vidtagits för att säkraverksamheten i ett förändrat klimat.

Interna dokumentHär ges exempel på de prioriterade dokument som berör arbetet och somockså denna klimatanpassningsplan haft som utgångspunkt:

· Dagvattenplan· Risk- och sårbarhetsanalys· Karlskrona kommun i ett förändrat klimat: En översiktlig

kartläggning av klimateffekter, hot och möjligheter· Kriskommunikationsplanen· Krisledningsnämndens reglemente· Ledningsplan: Vid kriser och extraordinära händelser· Nödvattenplan· VA-plan.

Nedan nämns ett antal områden mer utförligt.

Risk- och sårbarhetsarbetet

Karlskrona kommun har ett utvecklat och etablerat risk- ochsårbarhetsarbete (RSA) som delvis beaktar händelser som är en följd avklimatförändringar, exempelvis översvämningar och värmeböljor. Dettabeskrivs bland annat i risk- och sårbarhetsanalysen från 2015. Det finnsockså en organisation för risk- och sårbarhetsarbetet och innehållet iklimatanpassningsplanen ska arbetas in som en del av det fortsatta arbetetmed RSA.

Riktlinjer vid nybyggnation i låglänta områden

Enligt plan- och bygglagen ska kommunen planera bebyggelse så att den ärlämplig med hänsyn till risken för översvämning, vilket avser såvällokalisering och placering som utformning. Risken för översvämningarpåverkas till exempel av havsnivåförändringar, av ändrade nivåer på sjöaroch grundvatten, av ökade flöden i vattendrag och av ökad nederbörd.

8


Karlskrona kommun tillämpar länsstyrelsens rekommendationer3 omlägstanivå för nybyggnation av bostäder och samhällsviktiga funktioner.Länsstyrelsen bedömer att det krävs en högsta säkerhetsnivå på tre meter föratt byggnadsverk ska tryggas mot översvämningsrisker relaterade tillstigande havsnivåer och högre extremflöden i vattendrag till år 2100.Bedömningen görs bland annat utifrån de beräkningar som SMHI har gjortav framtida höjning av medelhavsnivån till år 2100 med hänsyn tilllandhöjningen utmed Blekingekusten.

Utgångspunkten i riktlinjerna är att ny bebyggelse ska lokaliseras tillområden utan översvämningsrisk under planerad användningstid. Dispenserfrån att uppnå säkerhetsnivåerna kan vara motiverade i enskilda fall, menmåste underbyggas av utredning som visar på acceptabla konsekvenser. Förmindre värdefulla byggnader kan en enklare riskanalys tillämpas.

Skyfallskartering

Karlskrona kommun håller just nu på med arbetet att förtäta de centraladelarna av Lyckeby. I samband med detta vill kommunen få en förståelsekring vilka konsekvenser som ett 100-års regn i ett framtida klimat innebärför den planerade bebyggelsen. Därför har även ett arbete medskyfallskartering gjorts parallellt med klimatanpassningsplanen och är ettviktigt fördjupat kunskapsmaterial med kompletterande kartmaterial tillklimatanpassningsplanen. Skyfallskarteringen omfattar de fem tätorternaKarlskrona stadskärna, Jämjö, Nättraby, Lyckeby och Rödeby4.

Resultatet beskrivs översiktligt i avsnitt 4.3 Analys av risker och sårbarheterför Karlskrona kommun. I Bilaga 2 GIS-analys och kartor illustreras merdetaljerade resultat av skyfallskarteringen för respektive tätort. För att kunnaläsa kartorna i utskrivet format rekommenderas A1-format.

Dricksvattenförsörjning

I Karlskrona säkras tillgången på dricksvatten genom att förbehandlat vattenfrån vattenverket pumpas till en rullstensås där det renas ytterligare ochlagras naturligt. När vattnet filtrerats genom åsen pumpas det tillbaka ochkommuninvånarna får säker tillgång till ett dricksvatten med högre ochjämnare kvalité.

3 Länsstyrelsen i Blekinge län, Säkerhetsnivåer för byggande i låglänta områden – hänsyntill översvämningsrisker i föränderligt klimat, 20154 WSP Bro & Vattenbyggnad, Skyfallskartering 2017 – Skyfallskartering av fem tätorterinom Karlskrona kommun, uppdragsnummer 10252025.

9


I nuläget har Karlskrona vattenverk kapacitet attförsörja 70 000 invånare. Det finns cirka 66 000invånare i kommunen idag. I översiktsplanen5

presenteras 100 000 invånare till 2050 som etttillväxtresonemang, en ambition. Sedan en tid tillbakafinns det politiskt uppsatta mål för kommunen att nå70 000 invånare, något som beräknas nås år 2026 enligtdagens prognoser. Framtidens dricksvattenförsörjningoch system bör därmed anpassas så att kommunenklarar av framtida befolkningsökningar.

Vattentillgången i Lyckebyån säkerställs genomreglerade sjöar i Småland som vattenverketkontrollerar. Karlskrona kommun använder sjön Törnsom magasin för dricksvattenförsörjningen, vilken ärbeläget norr om Vissefjärda i sydöstra Småland.

I länsstyrelsen Blekinge läns vattenbalansberäkning6

redogörs för utnyttjad maxvolym i Törn under mestextrema torrperioder. Även i klimatscenariot RCP 8.5finns det hydrologiskt sett möjlighet att använda Törnsom dricksvattenmagasin då den tillgängliga volymenär 13 miljoner m3 medan det enligt scenariot behövsmaximalt tappas 8,8 miljoner m3 under sådanaförhållanden. Karlskrona kommuns egna erfarenhetervisar dock att den tillgängliga volymen i Törn inte kananses vara 13 miljoner m3, då sjöns morfologi (dvsfysiska förhållanden) gör att så stora volymen inte kantappas.

Grannkommuner har även hört av sig om hjälp, till exempel Ronneby, vilketkan förändra efterfrågan på dricksvatten. Studiebesök har gjorts på Gotlandför att följa teknikutvecklingen med avsaltningsanläggningar.

Dagvattenhantering

Karlskrona kommun har tagit fram en dagvattenplan för att tydliggörakommunens ambitioner med dagvattenhanteringen. I planen redogörkommunen för ambitionen att dagvattenfrågan ska beaktas tidigt och genomhela planerings- och byggprocessen. Genom att hantera dagvattenfrågorna i

5 Karlskrona kommun, Digital översiktsplan 2050, 2019.6 Länsstyrelsen Blekinge, Vattenbalansberäkningar i Blekinge län: Lyckebyån, rapport2018:5

Fördjupning:vattenförsörjningFör reglering av Törn mellannivåerna 115.07 m och 114.80 mkan den tillgängliga volymensäkerställa dricksvatten-försörjningen i 44 dagar (flöde0,6 m3/s). För ytterligaresänkning ner till tröskel (113.2m), vilket tillståndet medger,räcker vattnet i 250 dagar underextrem torka (dvs ingennederbörd). Enligt kommunenfinns det dock indikationer på attdet inte är möjligt att tappa nertill tröskeln, utan ca 114.00 mbör istället ses som lägsta nivå.Under nivån 114.0 m krävspumpning, vilket kan varamöjligt att få tillstånd för underakuta förhållanden. 114.03 m ärlägsta uppmätta vattennivån iTörn.

10


ett tidigt skede kan mängden dagvatten som ska tas om hand minskas ochskador kan undvikas vid kraftiga och extrema regn. I planen anges även attkrav ska ställas på dagvattenutredningar som redogör för den aktuellaplatsens förutsättningar och att en öppen dagvattenhantering alltidövervägas, som dagvattenanläggning eller som komplement tillledningsnätet. En öppen dagvattenhantering skapar en fördröjning av flödetvilket minskar belastningen på befintligt ledningsnät, renar dagvattnet frånföroreningar samt minskar risken för skador vid kraftiga och extrema regn.

Externa dokumentDet finns många rapporter, utredningar och andra underlag som är framtagetav exempelvis MSB och Länsstyrelsen. Se avsnitt 5 Referenser därhänvisning görs till de viktigaste dokumenten.

11


4. InnehållNedan beskrivs hur Karlskrona kommun påverkas i ett förändrat klimat, delssom geografiskt område och dels som organisation.

4.1 Framtida klimat

Globalt och nationelltDet råder idag en enad mening om att klimatet förändras till följd avmänskliga aktiviteter. Enligt FN:s Klimatpanel, Intergovernmental Panel onClimate Change (IPCC), har uppvärmningen ökat markant de senaste 50åren. Dessa förändringar är globala och hur de yttrar sig skiljer sig från landtill land, men även regionala förändringar går att urskilja. Enligt IPCC harutsläppen av växthusgaser ökat med 70 % mellan 1970 och 2004 och denglobala medeltemperaturen kommer att öka 2,6–4,8 grader från idag till år2081-21007 om inte utsläppen omedelbart begränsas drastiskt. Enligt SMHI8

innebär det att Sveriges årsmedeltemperatur kan öka med mellan 2 och 7grader fram till perioden 2071-2100 jämfört med referensperioden 1961-1990, enligt det globalt, värsta klimatscenariot RCP8,59. I Sverige hartemperaturen stigit med ungefär en och en halv grad mellan åren 1880 ochfram tills nu10. Klimatavtalet i Paris slår fast att den globalatemperaturökningen ska hållas väl under 2 grader och ratificerande ländersträvar efter att begränsa den till 1,5 grader.

I Blekinge länLänsstyrelserna har regeringens uppdrag att samordnaklimatanpassningsarbetet regionalt. Länsstyrelsen i Blekinge län har tagitfram en regional handlingsplan11 där det beskrivs vilka utmaningar somlänet står inför till följd av ett förändrat klimat samt vilka åtgärder som börvidtas för att kunna hantera klimatförändringarnas effekter. SMHI har tagitfram en rapport12 för framtidens klimat i Blekinge som beskriver scenarierenligt nedan.

7 Naturvårdsverket, Rapport 6592, FN:s klimatpanel– Den naturvetenskapliga grunden,20138 SMHI, Klimatanpassningsportalen (www.klimatanpassning.se) 2015-03-239 RCP (Representative Concentration Pathways) är modeller för olika klimatscenarier därRCP 8,5 utgår från att koldioxidutsläppen kommer fortsätta öka samtidigt sombefolkningen ökar till 12 miljarder till 210010 SMHI (www.smhi.se)11 Länsstyrelsen i Blekinge län, Anpassning till ett förändrat klimat – Blekinges regionalahandlingsplan, 201412 SMHI, Framtidsklimat i Blekinge län – enligt RCP-scenarier, Klimatologi nr 30, 2015

12


Varmare klimatMedeltemperaturen i Blekinge län har ökat med ungefär 0,8 grader sedan199013. I Blekinge län kan man, beroende på vilket klimatscenario somanvänds, bl.a. se att såväl årsmedeltemperaturen som högstadygnsmedeltemperaturen förväntas öka med drygt 2 grader under denärmaste 25 åren samt ca 4 grader under de närmaste 100 åren. De storaförändringarna blir framförallt under vintern och sommaren med uppemot 5grader varmare jämfört med förindustriell tid. Värmeböljor förväntas bli alltmer frekventa. Idag inträffar ca 2 dygn per år med höga dagstemperatureroch det förväntas öka med ca 1-3 dagar per år i länet. I framtiden kan manräkna med uppemot 20 dygns värmebölja. I de södra delarna av Blekingekan det bli uppemot 4 veckor i följd med värmebölja. Värmeböljor orsakarökade dödstal.

Värmebölja är ett begrepp för en längre period med höga dagstemperaturer.Det finns ingen vedertagen internationell definition och även i Sverigeförekommer flera definitioner. Här definieras värmebölja som årets längstasammanhängande period med dygnsmedeltemperatur över 20°C14.

Värmeböljor och ökad vattentemperatur kommer få ökad påverkan på miljöoch hälsa. Temperaturen förväntas bli högre i stadsmiljö än på landsbygden.Asfalt och andra hårdgjorda ytor har en bristfällig kyleffekt samtidigt somtät bebyggelse och mycket mänsklig aktivitet gör städer extra sårbara förtemperaturförändringar.

Särskilt utsatta grupper är äldre och/eller sjuka människor vilket innebär attexempelvis äldreboenden och vissa grupper inom LSS-boenden är känsligaför värmeböljor.

Ett varmare klimat påverkar även andra delar av samhället, alltifrånjordbruket till infrastrukturen. Exempelvis kan ökade klimatförändringar geödestigna konsekvenser på sötvattenmagasin som till stor del försörjerKarlskrona kommuns invånare med sitt dricksvatten. SMHI15 har analyseratframtida lågvattenföring för Blekinges större vattendrag och framtidaavdunstning från sjöar/vattenmagasin. Avdunstningen är av större intressedå det innebär förlust av de vattenvolymer som magasinerats. I takt medökade medeltemperaturer ökar alltså avdunstningen vilket minskar nivåernai magasinen, exempelvis via ökad avdunstning vintertid till följd av minskadisläggning.

13 Länsstyrelsen Blekinge län, Klimatanalys för Blekinge län, 201214 SMHI, Framtidsklimat i Blekinge län - enligt RCP-scenarier, Klimatologi nr 30, 2015

15 SMHI, Hydrologisk torka och sjöavdunstning i Blekinge län, idag och i framtiden, 2017

13


SMHI:s analyser visar även på en tydlig ökning av antalet dagar dåvattenföringen är lägre än de analyserade tröskelvärdena för den naturligatillrinningen till vattendraget.

BlåsigareNär det gäller vinden finns för närvarande ingen klar signal i befintligaklimatmodeller som pekar på någon förändring. Stormar är generellt settinte så frekventa i Sverige men de flesta minns nog stormarna 2005(”Gudrun”) och 2007 (”Per”) vilka medförde stora konsekvenser. Åretsmaximala byvind förutspås i slutet av seklet att vara i princip oförändradjämfört med perioden 1961-1990, se figur 1 nedan.

Figur 1. Diagram från SMHI som visar beräknad förändring av årets maximalabyvind jämfört med 1961-1990.

Svåra vindbyar och hårda stormar kan orsaka skador på skog, byggnader,vägar, järnvägar, elledningar och människor. Stormar försvårar ocksålastning och lossning vid hamn.

Blötare och periodvis torrareLänets vädersystem kommer oftast västerifrån och på grund av hävningfaller de största mängderna i norra delarna av länet. Nederbörden har ökatunder de senaste drygt 20 åren, framförallt i de norra och inre delarna avlänet. Nederbörden kommer att öka, uppemot ca 20 % till slutet av seklet.Länets västra och östra delar kommer att få den största ökningen. Envarmare atmosfär innebär högre avdunstning vilket leder till ökadmolnbildning och snabbare cirkulation vilket ger mer nederbörd. Både vadgäller den totala mängden och frekvensen av skyfall. Skyfall är stora

14


mängder regn på kort tid. Definitionen SMHI har är minst 50 mm/timme.För att räknas som extrem nederbörd ska det vara minst 90 mm på ett dygn.I Blekinge förväntas den extrema 1-timmesnederbörden öka med ca 15 %årligen. Riskerna med kraftiga skyfall gör att översvämningsriskerna ökar.Ett skyfall kan medföra översvämningar längs sjöar och vattendrag ilågpunkter, i dagvattennätet, eller till erosion och underminering av vägar,hus etc. Översvämningar kan också leda till bakvatten i avloppssystem, medbakterier i brunnar, vattenledningar m.m. Översvämning av vattendrag kanleda till att vattentäkter (både grund- som ytvatten) blir påverkade avbakterier m.m. När ledningar och magasin svämmar över finns risk för attföroreningar och bakterier sprids.

Tillrinningen i vattendragen förväntas öka vintertid till följd av attnederbörden förväntas öka med uppemot 40 % denna årstid. Men i form avregn snarare än snö då det förväntas bli få eller inga snötäckta dagar iframtiden. Under våren kommer tillrinningen minska i Lyckebyån på grundav ökad temperatur och avdunstning. Med ökad avdunstning och förlängdväxtsäsong kan det bli torrare i markerna under sommarhalvåret i framtiden.Ökad temperatur, mer nederbörd och ökad ytavrinning vintertid leder till enförsämrad vattenkvalitet, bland annat s.k. brunifiering. Brunifiering innebäratt vattnet blir brunare av humusämnen d.v.s. nedbrutna djur och växter. Vidbrunifiering ökar vissa växtplanktonarter såsom blågröna alger.Tillväxtmiljöer för bakterier gynnas av höjda temperaturer.

Avrinningens årstidsvariationer kommer att förändras under 2000-talet. Dehögsta flödena i svenska vattendrag noteras vanligtvis under våren idagsläget, men framtiden kommer att bjuda på en vårflod som inträffartidigare på året på grund av tidig snösmältning. Genom mindre ansamladesnömängder kan också en mer dämpad vårflod förväntas. Vinternederbördenförutspås att bli mycket rikligare samtidigt som den troligtvis kommer fallasom regn istället för snö, vilket innebär en betydligt högre avrinningvintertid.

Sommaren förväntas erbjuda helt andra förhållanden på grund av höjdtemperatur och minskad nederbörd. Även relativt stora vattendrag i södraSverige riskerar att tidvis reduceras till rännilar.

Dricksvattenkvaliteten och tillgången på dricksvatten påverkas av långvarigtorka vilket kan leda till låg grundvattennivå, sinande brunnar och lågvattenföring i åar. Även om Karlskrona idag klarar av längre torka bör mansäkra vattentillgången i framtiden samt för att också kunna hjälpakringliggande kommuner med dricksvattenförsörjningen.

15


Risk för spridning av föroreningar och bakterier ökar då regnvattnet lättarerinner undan och tar med sig dessa. Ökad bakterieflora i badvatten kanockså leda till sjukdomar.

Havsnivån höjsStigande havsvattennivåer är en klimatförändring som sker på längre sikt tillskillnad mot översvämningar från skyfall eller värmeböljor som sker redannu. Havsnivåhöjningarna beror till stor del av termisk expansion, d.v.s.vattnet tar större plats när det är varmt än kallt. När landisar och glaciärerbörjar smälta som en följd av varmare klimat får det stor betydelse förhavsnivåerna.

Landhöjningen motverkar delvis den nivåskillnaden. Havsnivån påverkasockså av olika väderförhållanden så som kombinationer av långvarigtlågtryck, starka pålandsvindar och förhöjda flöden i Östersjön. Detta harKarlskrona kommun erfarenheter från exempelvis januari 2017, redan vid1,16 m uppstod stora skador på bryggor.

Bild 2. Fisktorget, 2012-01-14, Martin Stålhammar.

Medelvattenytan beräknas år 2100 vara ca 80 cm över 1990 årsmedelvattennivå i länet, när hänsyn tagits till lokal landhöjning. Denabsoluta landhöjningen vid Kungsholmsfort är 0,14 cm/år, räknar man medden globala havsnivåhöjningen så innebär det att havet stiger ca 1,6 mm/årlokalt i Blekinge16.

16 Länsstyrelsen Blekinge län, Extrema vattenstånd i Blekinge, 2014

16


Enligt Länsstyrelsens rekommendationer17 bör samhällsviktiga funktioneroch bostadshus ej byggas lägre än 3 meter över 1990 års medelvattennivå ilåglänta områden. Det kan gälla exempelvis kraftvärmeverk, förskola/skolaoch brandkår. Bilden nedan illustrerar hur samhällsviktiga byggnaderplaceras på högre höjd för att minska risken för översvämning.

Bild 3. Placering av samhällsviktiga funktioner på högre höjd vidnybebyggelse18.

Stigande havsnivåer kan medföra stora konsekvenser för samhällsviktigafunktioner, exempelvis översvämmade byggnader, vägar och påverkan påenergiförsörjningen. En annan viktig aspekt är att höjd havsnivå riskerar attge stor påverkan på Blekinges kulturmiljöer, både snabba skadeförlopp somöversvämningar och långsamma som fuktskador och svamp.

Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona kommer att påverkas av en stigandehavsnivå och framförallt centrala delar av staden, låglänta områden kringnedre delen av Lyckebyån och Nättrabyån samt delar av Hasslö.Pottholmen, Hattholmen, Hoglands park, Tullparken och området mellanBjörkholmen och Trossö ligger i riskzonen för höjda havsnivåer. Vid enhavsnivåhöjning på 3 meter kommer stora delar av Trossö att hamna undervattennivån19.

Risken för ras, skred och erosion ökarMed en stigande havsnivå, kraftiga skyfall, höga vattenflöden och långvarigtorka ökar även risken för ras, skred och erosion. Risk för ras och skredföreligger främst i kustlandskapet och längs vattendragen. Det beror på enkombination av kuperad terräng och förekomst av instabila jordarter. De

17 Länsstyrelsen i Blekinge län, Säkerhetsnivåer för byggande i låglänta områden – hänsyntill översvämningsrisker i föränderligt klimat, 201518 Länsstyrelserna, Översvämningsrisker i fysisk planering- rekommendationer förmarkanvändning vid nybebyggelse, 200619 Karlskrona kommun, Stigande havsnivåer – Översiktlig riskanalys för delar avKarlskrona kommun, 2012

17


områden som är i störst risk för erosion finns i länets alla kustkommuner,men framförallt längs Karlskrona kommuns östkust20.

Närheten till vatten, som vid förändrade flöden kan utlösa ras och skred kandärmed utgöra en riskfaktor, inte minst i kombination med nyexploatering,grävning, schaktning med mera vilket ändrar de mark- och vattenanknutnaförutsättningarna.

4.2 Analys av risker och sårbarheter i ett förändrat klimatI detta avsnitt beskrivs först generella risker till följd av klimatförändringaroch därefter mer specifikt för kommunens verksamhet.

Samhällskonsekvenser och kostnaderKlimatförändringen berör många verksamheter inom samhällets olikasektorer. Hur sårbara vi är beror på hur mycket klimatet förändras, menockså på hur väl förberett samhället är för att möta och anpassa sig till denya förutsättningarna. Att arbeta förebyggande med klimatanpassninginnebär samhällsekonomiska besparingar. Enligt Sternrapporten21

”överväger vinsterna av stränga och tidiga åtgärder gällande ett förändratklimat med marginal de ekonomiska kostnaderna av att inte agera”.

Konsekvenserna av klimatförändringarna riskerar alltså att innebäraskadekostnader om inte tillräckliga åtgärder vidtas. Exempelvis kan kraftignederbörd medföra skadekostnader på vägar och byggnader samtkonsekvenser till följd av att VA-systemen inte är utformade för denna typav händelser. Underhållskostnader för byggnader riskerar att öka blandannat på grund av fler fukt- och mögelskador i exempelvis krypgrunder.Kostnader för komfortkyla beräknas öka på grund av fler och längreperioder av värmeböljor och mer extrema temperaturer undersommarmånaderna.

En stor del av vår infrastruktur kommer att drabbas avklimatförändringarnas konsekvenser. Framkomligheten förutryckningsfordon till samhällsviktig verksamhet är kritisk och bör tryggasgenom att verksamheter, i den mån det går, placeras i icke riskutsattaområden samt att utryckningsvägar planeras med hänsyn till risk förnaturolyckor.

20 Länsstyrelsen Blekinge län, Blekinges kulturmiljöer – översvämning till följd av ettförändrat klimat, 201621Naturvårdsverket, Sternrapporten – en genomgripande analys av klimatförändringensekonomi, 2007

18


Antalet naturskador och främst översvämningsskador har ökat markant iSverige under senare år. Extrema skyfall och översvämningar är ett stort hotnär det gäller skador på fastigheter. Skyfallet i Köpenhamn år 2011 kostadeförsäkringsbolagen ca 8 miljarder kronor och samhället och enskilda likamycket. Kommunen har ett stort fastighetsbestånd och viktiga anläggningaroch utrustningar som behöver skyddas.

Generella hälsoeffekterKlimatförändringarna kommer att påverka människors hälsa. Ett varmareklimat kan ge såväl positiva som negativa hälsoeffekter. Olika individer ochgrupper av individer kommer att drabbas på olika sätt. Långa perioder avhöga temperaturer blir vanligare och maxtemperaturerna blir tydligt högreän idag. Värmeböljor beräknas medföra fler dödsfall och ökadevårdkostnader. Särskilt hos utsatta grupper såsom äldre, barn, redan sjuka,infektionskänsliga, ensamboende utan sociala kontakter samt boende isocialt utsatta områden med låg socioekonomisk status och låg kvalité påboende. Ett varmare klimat kommer att ge ökade problem med bl. apollenallergier. Det beror dels på att vegetationsperioden, och därmedpollensäsongen, blir längre. Fler allergier kommer också av att lövträden, tillexempel björk, breder ut sig. Vidare förväntas olika former av vektorburna22

sjukdomar öka i omfattning när gränsen för insekters utbredningsområdeflyttas längre norrut. Vissa drabbar människor och andra boskap. Skyfalloch ökade flöden kan också leda till att toxiska ämnen från dagvatten,industrimark och deponier kan läcka in i vattentäkter, liksom smittämnenfrån djurhållning, marker och avloppsvatten.

Vissa grupper kommer delar av året att få det bättre vid ett varmare klimat,t.ex. personer som lider av kärlkramp, reumatiska besvär eller hjärt- ochkärlsjukdomar. Mindre snö och is minskar risken för förfrysningsskador ochhalkolyckor.

KlimatflyktingarEn konsekvens av klimatförändringarna är att människor tvingas på flyktfrån sina hem, så kallade klimatflyktingar. Det kan exempelvis bero på ökadtorka och hetta respektive kraftigt ökad nederbörd, vilket kan göra detomöjligt att fortsätta bedriva odling eller ha boskap på den plats man nubefinner sig. Klimatförändringarna kan också slå ut fisket och därmedtvinga till förflyttningar i kustnära områden. Därtill anges ofta stigandehavsnivåer som en källa till framtida förflyttningar. FN:s flyktingorgan(UNHCR) anger att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner

22 Vektorer är t.ex. insekter och spindeldjur såsom fästingar och myggor (www.av.se)

19


och en miljard klimatflyktingar. Det är omöjligt att storleksbestämma denklimatmigrationen. Troligtvis kommer även Sverige att ta emot storaflyktingströmmar vilket i sin tur kan påverka kommunens verksamhet.

4.3 Analys av risker och sårbarheter för KarlskronakommunDetta avsnitt beskriver översiktligt hur olika klimatfaktorer riskerar attorsaka konsekvenser för områden och objekt inom befintlig bebyggelse,infrastruktur, samhällsfunktioner, kommunikationer, miljö och hälsa, natur-och kulturmiljö samt framtida etableringsområden. GIS-analysen (bilaga 2)antyder att det största hotet mot kommunen (mätt i antal skadeobjekt) ärhavsnivåhöjningar. Höga flöden i Lyckebyån och skyfall har försumbarakonsekvenser i jämförelse med havsnivåhöjningarna. Men tänkvärt är attkraftiga 100-års regn kan inträffa redan imorgon medan havsnivåhöjningarär av mer framtida karaktär och som vi har mer tid att anpassa verksamhetentill.

Resultaten av skyfallskarteringen, som simulerar ett 100-årsregn i ettframtida klimat, visar att översvämningsriskerna till följd av kraftiga skyfallför tätorterna Karlskrona stadskärna, Jämjö, Nättraby, Lyckeby och Rödebyär mer omfattande än vad som pekats ut av lågpunktskarteringen förBlekinge län23.

När det gäller havsnivåhöjningar har kartor har tagits fram för respektivefokusområde utifrån nivåerna 1,5 m respektive 3 m:

• Översiktskarta över hela kommunen• Södra kommundelen• Trossö och Karlskrona stadskärna

Sammanfattningsvis kan sägas vad gäller översvämmad infrastruktur vidhavsnivåhöjningar på 1 m att 500 fastigheter kan drabbas. 40 av dem ärbostäder, två industrier och sju viktiga samhällsfunktioner. Vidhavsnivåhöjningar på 3 m så drabbas ca 10 gånger fler fastigheter varavnära 1700 bostäder, 100 industrier och 200 samhällsfunktioner. Vid skyfallvisar WSP:s detaljerade skyfallskartering att vid >0,5 m vattendjup riskeras1470 fastigheter att översvämmas totalt i de undersökta tätorterna. Detta ärbetydligt mer än vad tidigare generella lågpunktskartering kunnat visa. Mendet bör understrykas att sannolikheten för att samtliga tätorter skulle drabbasmed samma intensitet är väldigt liten. Stora regnmassor vintertid kan

23 Länsstyrelsen i Blekinge Län, Lågpunktskartering – översvämningsrisker vid skyfall(”pöl-kartan”), 2016.

20


medföra värre konsekvenser än sommartid då marken inte tar upp vattnetlika bra vid tjäle samt att sommartid sker också avdunstning.

Vad gäller infrastruktur berörs enstaka vägar, pumpstationer ochtransformationer vid 1 m havsnivåhöjning. Vid 3 m rör det sig om över 100pumpstationer, totalt 14 mil vägar, och många nätstationer som riskerar attöversvämmas.

Vid havsnivåhöjningar på 1 m berörs ett vattenskyddsområde och nära 10deponier och avfallsupplag. Skulle havsnivån stiga till 3 m riskeras enligtlågpunktskarteringen ett hundratal vattenskyddsområden och äldre deponieroch avfallsupplag att drabbas. WSP detaljerade skyfallskartering visar här istället att den generella lågpunktskarteringen överskattar översvämningsytorvad gäller markområden för de utvalda tätorterna. Ca en tiondel av denodlings- och skogsmark som pekats ut kan komma att drabbas.

Sammanfattningsvis visar alltså resultaten att havsnivåhöjningar fortfarandeär den klimatfaktor som ger störst risker men skyfall ska inte negligeras dåde undersökta tätorterna med mycket hårdgjord yta löper stora risker medhögt antal drabbade fastigheter. Mer inventeringar och fördjupadeutredningar behöver göras för att kartlägga sårbara verksamheter mer idetalj, inte minst utifrån värmebölja och risk för ras, skred och erosion.

Totalt har 51 risker identifierats inom fokusområdena Fastighet, Mark ochInfrastruktur, se figur 2. Av dessa är knappt 40 % (20 st) bedömda som lågarisker, lite drygt en tredjedel (18 st) som medel, knappt en fjärdedel somhöga (13 st) och ingen risk är bedömd som extrem. Utöver dessa har vissarisker samlats kommunövergripande då åtgärden med fördel kan samordnas.En mer detaljerad risköversikt finns i bilaga 1.

21


Figur 2. Sammanställning över fördelningen av antalet risker.

4.4 Sammanfattning av handlingsplanenNedan presenteras hur Karlskrona kommun berörs av ett förändrat klimatsamt de mest prioriterade åtgärderna som utgör handlingsplanen förKarlskrona kommun uppdelat i fokusområdena kommunövergripandeåtgärder, infrastruktur, fastighet samt mark. Totalt har ett 20-tal åtgärderprioriterats i handlingsplanen och det är de åtgärder som kommunen i förstahand ska arbeta vidare med. För mer detaljer, se bilaga 1 Handlingsplan förklimatanpassningsåtgärder för Karlskrona kommun samt bilaga 2 GIS-analys och kartor.

Kommunövergripande åtgärder

Prioritering

Karlskrona kommun har kommit en god bit på väg iklimatanpassningsarbetet, många dokument och kunskapsunderlag finnsredan framtaget så som skyfallskartering eller håller på att arbetas fram somexempelvis dagvattenplan, och GIS-kartor över havsnivåhöjningar. Ihandlingsplanen föreslås att utpekade förvaltningar/bolag närmare granskardessa underlag och tar fram detaljerade åtgärder utifrån dessa underlag.Kartorna ger översiktlig bild över vilka vägar, miljöfarlig verksamhet,känsliga samhällsfunktioner, elstationer etc. som kommer att drabbas videxempelvis skyfall eller havsnivåhöjningar. Det de olikaförvaltningarna/bolagen främsta uppgift härnäst i klimatanpassningsarbetet

Extrem Akut risk, förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomförasHög Risken måste reduceras, förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändigaMedel Aktiv riskhantering, förebyggande och/eller förberedelser ska övervägasLåg Förenklad riskhantering, förebyggande åtgärder ska upprätthållas ex egenkontroll och avvikelsehantering

22


att mer i detalj granska hur verksamheten i form av vägar, kajer elnät,fastigheter etc. som kommer att drabbas och ta fram mer detaljeradeförebyggande åtgärdsplaner för dessa. Denna kartläggning ochåtgärdsplanering i detalj samt prioritering av densamma, budgetering ochtidsplanering av de prioriterade åtgärderna kommer att utgöra dendetaljerade handlingsplanen. Ansvaret för framtagandet av dessa detaljeradeåtgärdsplaner ligger på respektive förvaltning/bolag och bör följas upp avarbetsgruppen för klimatanpassning.

Kommunövergripande organisation

För att åtgärderna i klimatanpassningsplanen ska omsättas i praktiken krävsen fortsatt samordning över förvaltnings- och bolagsgränser. Mångaåtgärder kräver samsyn och helhetsperspektiv för att inte riskera attsuboptimera kommunens verksamheter och göra fel prioriteringar. Enförutsättning för ett framgångsrikt arbete med klimatanpassning ikommunen är att det även fortsättningsvis finns en organisation medrepresentanter från berörda bolag och förvaltningar.

Karlskrona kommun har utsett en central funktion som är ansvarig för attdriva klimatanpassningsarbetet framåt och sammankalla övriga ansvariga ikommunens verksamheter. I dagsläget är denna person enhetschefen förparkenheten. Denna funktion är även kontaktperson för organisationen tilllänsstyrelsen gällande klimatanpassningsarbetet. Det är också viktigt attövriga verksamheter utser sina klimatanpassningsansvariga samt att en merdetaljerad handlingsplan utarbetas på respektive förvaltning. Se även avsnitt5 Implementering och fortsatt arbete.

Samverkan

Klimatförändringar känner inga administrativa gränser och för att motverkaeffekten av ett förändrat klimat är det viktigt att arbeta brett med samverkanlångt över kommungränserna. Exempelvis regionalt med andra kommuner,länsstyrelsen, trafikverket och MSB (myndigheten för samhällsskydd ochberedskap) samt lokalt med lantbrukare och vägföreningar. Det är ävenviktigt att lyfta blicken från den primärt kommunala verksamheten till att taansvar för alla kommunens medborgare och deras situation inom ickekommunala områden som privata vägar, enskilda brunnar och skogs- ochlantbruk. Genom samverkan med dessa grupper kan ansvar tas förklimateffekter på kommunen som helhet och inte endast de kommunalaverksamheterna. Exempelvis vad det gäller översvämningar i landskapet ochför att motverka översvämning längst ned i avrinningsområdet i Karlskronastad är det lämpligt att arbeta i hela avrinningsområdet. Detta ställer krav påhög nivå av samverkan då främst icke kommunal mark berörs men genom

23


samarbete kan ”win-win-situationer” uppnås som stärker lantbrukare m.fl.mot både torka och översvämning samtidigt som det avhjälperöversvämningar i staden. Detta är ett bland många exempel där initiativ tillsamverkan krävs från kommunen. Karlskrona bör årligen sammankalla deexterna aktörerna som berörs av klimatanpassningsarbetet och regelbundetstämma av klimatanpassningsarbetet med dessa.

Resursbehov

Övergripande i kommunen kan klimateffekterna både leda tillkostnadsökningar och ökade intäkter/besparingar rent ekonomiskt sett. Tillmer positiva effekter hör längre växt- och turismsäsonger samt besparingarom behov av halkbekämpning/snöröjning minskar. Till stor del är dockanpassning till klimatförändringarna kostnadsdrivande då de sätter ökattryck på personella resurser, ökat underhåll vid ökade påfrestningar frånextremt väder och behov av investeringar i förebyggande åtgärder. Dettakommer kräva utökad budget för kommunens verksamhet. Vilkamerkostnader det innebär behöver utredas vidare i fortsatta arbetet ochåtgärder hanteras i budgetarbetet. Arbetsgruppen för klimatanpassning börfortsätta att träffas halvårsvis och följa upp att handlingsplanen efterlevssom planerat och att tidsplanen följs etc.

Utbildning

Generellt är medvetenheten om klimatförändringar i kommunen intetillräckligt hög och kompetenshöjning om klimatanpassning bör görasövergripande. Fortbildning, studiebesök, stimulans för nya åtgärdsidéer,kurser och inläsning kan behövas både inom tekniska avdelningar men äveninom ”mjuka” förvaltningar för att exempelvis lära sig mer om hur känsligagrupper påverkas av värmebölja etc. samt vilka krav det ställer påverksamheten.

Information

Klimatanpassning och kännedom om olika klimatscenarier och åtgärderbehöver även spridas utåt till medborgarna. I klimatanpassningsarbetethandlar en stor del om att informera allmänheten. Osäkerhet skapar otryggamedborgare och en lösning är att öka kunskapen. Kommunen bör drivainformationskampanjer för beteendeförändring och kunskapsökning.Information om vattenbesparande åtgärder, råd om åtgärder för enskildabrunnar och privata vägar, risker vid höga badtemperaturer är exempel pånågra sådana långsiktiga informationsinsatser. Det är även viktigt att hagoda och välutvecklade mer akuta kanaler för effekter som kan kommaplötsligt och tätare i och med klimatförändringar så som stormar och skyfall

24


etc. Att snabbt nå ut med information om översvämmade vägar,omdirigering av rutter etc. kräver kunskap och förberedelse innan detinträffar och kan avvärja många problem.

En spara vatten-kampanj har genomförts i Ronneby och Karlshamnskommuner det senaste året24 och i flera av Blekinges kommuner harbevattningsförbud varit gällande under sommarmånaderna. Genominformationskampanjer kan allmänheten uppmärksammas på vattenbristsamt få tips om hur de kan spara på vattnet. Sedan flera år tillbaka harkampanjen ”Vattensmart” genomförts och under 2019 är Kalmar samtKronoberg läns alla kommuner delaktiga. Sedan kampanjens start harkommuner kunnat visa på besparingar mellan 15–20 % avvattenförbrukningen25.

Infrastruktur – tekniska försörjningssystem, infrastruktur ochkommunikationerInom arbetet för klimatanpassningen har underlag tagits fram medhavsnivåhöjningar från 1-3 meter, samt skyfall för infrastruktur i riskzonen.Nät- och transformatstationer, vatten- och reningsverk, VA-pumpstationer,järnväg och vägar har markerats ut och kommer att analyseras av ansvarigförvaltning/bolag. Bilden nedan visar hur känslig infrastruktur påverkas vidhavsnivåhöjning och skyfall.

24 http://www.blt.se/ronneby/gemensam-kampanj-for-att-spara-pa-vattnet/ hämtad 2019-06-1125 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/kamelen-torsten-aterkommer-2019 hämtad2019-06-11

http://www.blt.se/ronneby/gemensam-kampanj-for-att-spara-pa-vattnet/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/kamelen-torsten-aterkommer-2019

25


Bild 4. Inzoomning av Karlskrona stad och utpekad känslig infrastruktur vidhavsnivåhöjning och skyfall.

Vägar

Vid havsnivåhöjningar och skyfall finns ökade risker att vägar, gång- ochcykelvägar, bil- och cykelparkeringar, torg och parker etc. översvämmas.Framkomligheten kan försämras eller omöjliggöras i låglänta partier.Värmeböljor och långvarig torka kan i kombination också innebära störrerisk för bränder vilket kan få stora konsekvenser för samhället och ökaresursbehov hos bland annat Räddningstjänsten där framkomligheten ärviktig.

I de bifogade GIS-kartorna ochskyfallskartering finns detaljeradinformation om exakt vilka områden somkommer drabbas och en analys behövergöras över extra sårbar infrastruktur.Trossö, infartsled till brandstationen,sträckan Oskarsvärn - Verkökrysset är exempel på sådana områden därdetaljerade åtgärdsplaner bör tas fram med förebyggande åtgärder ochinsatser för att avleda vattnet samt ta fram alternativa rutter och säkerställaatt utryckningsfordon och förnödenheter har tillgänglighet och/eller kanlevereras på alternativa sätt. En bedömning över behov av invallning ellerhöjning av gator i innerstaden/Trossö behöver göras samtidigt som de högakulturvärdena beaktas. Med fördel bör liknande områden i omvärldenstuderas för att få tips på åtgärder som skyddar låga partier utan att påverkavärdefull kulturmiljö. Exemplen nedan visar åtgärder som gjorts i Hamburgför att skydda vägar i riskzonen för havsnivåhöjning eller skyfall.

Bild 5 till vänster. Hamburg City,klimatanpassad planering ochgestaltning, upphöjda byggnader.

Bild 6 nedan. Temporäraskyddsvallar.

Källa:http://www.hamburg.de/sturmflut-1962/4357838/hws-bildergalerie/

26


Alla vägar är inte kommunala, samverkan behöver ske med Trafikverket föratt säkerställa att åtgärdsplan finns och prioriteras för riksvägar. MSB haräven många tips och kan stötta med finansiering för åtgärder för utsattaområden. Detsamma gäller för enskilda vägar, initiativ för samverkan medenskilda vägföreningar bör tas för att informera och diskutera behov avåtgärder.

Kajer

Många kajer och strandskoningar är redan idag i behov av renovering.Havsnivåhöjningar och mer extremt väder kommer ytterligare påskyndabehovet av underhåll. Annars kommer risken för underminering att ökavilket kan orsaka rasade kajkanter med långt dyrare återställningsprocesser.Kajerna bör inventeras för att undersöka vilka skoningar som först börprioriteras. En bedömning av kostnader och tidsplan kommer att tas fram föratt succesivt kunna åtgärda utsatta kajer med stort underhållsbehov.

Elnät

Värmeböljor kan orsaka problem med elförsörjningen och elavbrott videxempelvis otillräcklig kylning samt strömtillförsel till lokaler,transformatorstationer, IT-utrustning vilket kan få stora konsekvenser förverksamheten. Störst är riskerna för verksamheter som saknar reservkraftoch för de lokaler som vars byggnationsdesign ej är anpassad förvärmeböljor.

Utifrån framtagna GIS-kartor med havsnivå och skyfallsriskområden börnoder/stadsnät och transformatstationer i riskzonen kartläggas på kort ochlång sikt. Detaljerade åtgärdsplaner för exempelvis invallning ochvattenavledning bör tas fram och budget- och tidplaneras.

Avlopp

Den infrastruktur som finns under mark, nämligen avlopps- ochdagvattennäten är i Sverige ofta föråldrad. Detta gör att dagvatten intetillräckligt snabbt kan rinna undan vid hastiga regnflöden vilket leder tillöversvämmade vägar och kan orsaka bakflöden av avloppsvatten in ifastigheter. Kommunen bör intensifiera förnyelsen av vattenledningar ochprioritera låglänta problemområden. En översyn av backventiler bör ocksåske.

27


Dricksvattenalternativ

Ett möjligt framtida alternativ för att säkra dricksvattenförsörjningen ärgenom avsaltningsprocesser av havsvatten. Den vanligaste processen kallasomvänd osmos, där huvudsakligen membranfilter används. Havsvatten tasupp via anläggningen och renas genom processen för att bli drickbart, därsaltet blir biprodukt av förloppet. Saltlösningen släpps vanligen ut i havetigen men på grund av dess koncentrerade tyngd faller lösningen till bottenoch kan därmed påverka det bottenbaserade livet i kuststräckorna i närhetenav avsaltningsverket.

Avsaltning ger större kvantiteter av dricksvatten än magasinering ochkommunen skulle således inte bli påverkad av flödesnivåer i sammautsträckning. I rapporten ”Vad behövs för en tryggdricksvattenförsörjning”26 pekar Länsstyrelsen i Blekinge på attavsaltningsprocesser är i regel mer energikrävande och kostsamma än andraalternativ. De menar även att det finns osäkerheter kring de långsiktigahälsoeffekterna och miljökonsekvenserna av storskaligdricksvattenproduktion via avsaltning av havsvatten. Länsstyrelsenuppmanar däremot Blekinges kommuner att följa utvecklingen ochbegrunda om havsvatten kan bli en viktig resurs i dricksvattenproduktioneni framtiden.

Cirkulär vattenanvändning

Under perioder med vattenbrist kommer det cirkulära användandet av vattenatt spela en allt större roll. Det finns idag redan flera exempel på cirkuläranvändning av vatten där enkla tekniklösningar samlar upp vatten för attkunna använda det ytterligare en gång. Ett exempel är att spola toaletter meds.k. gråvatten (disk- och badvatten). Ett annat exempel är att samla uppregnvatten för att använda till bland annat bevattning (s.k. rain waterharvesting).

Det utreds också mer avancerade alternativ för att cirkulera vatten frånreningsverk. Istället för att släppa ut avloppsvattnet i recipienten renas det iett ytterligare steg. Vattnet når inte dricksvattenkvalitet, men är tillräckligtrent för att bl a kunna bevattna med. I ett framtida klimat kan det varanödvändigt för kommuner att utreda hur sådant här vatten kan användas, tex för toalettspolning i nya områden, till industriprocesser eller pooler ochbevattning.

26 Länsstyrelsen Blekinge län, Vad behövs för en trygg dricksvattenförsörjning, 2019

28


Fastigheter – bebyggelse, byggnader och kulturmiljö

Klimatanpassa byggnader

Vid skyfall och översvämningar visar framtagna GIS-kartor att flerafastighetsbestånd ligger inom riskområden, se bild 7. Här finns risker föröversvämmade källare, ökad risk för mögel och översvämmadeledningssystem. Detta kan medföra risker för elförsörjning och påverkan påviktiga samhällsfunktioner. En mer detaljerad analys över befintliga sårbarabyggnader bör göras utifrån kartunderlaget och detaljerade åtgärdsplaner förprioriterade fastigheter bör upprättas med budget och tidsplan. Åtgärder sombeaktar kulturmiljövärden bör prioriteras. Exempelvis invallning ger intesamma åverkan på byggnaderna som höjning av lägsta nivå gör. Inventeringbehöver göras av skyddsvärda kulturmiljöbyggnader och prioritering avvilka som ska skyddas. Värmeböljor kan orsaka problem med exempelvisotillräcklig kylning samt strömtillförsel till lokaler, transformatorstationer,IT-utrustning vilket kan få stora konsekvenser för verksamheten. Störst ärriskerna för verksamheter som saknar reservkraft och för de lokaler somvars byggnationsdesign ej är anpassad för värmeböljor. För nybyggnationkan byggnader redan från början byggas med klimatanpassning. Detta gällerbåde för kommunens egna lokaler men även för externa fastigheter som kanpåverkas genom att exempelvis ställas krav på i markanvisningarna.Kommunen bör uppdatera nybyggnadspolicy för byggnader och mark medlivscykelanalys- och klimatperspektiv, energieffektivisering, bättreisolering, materialval, vattenbesparande teknik, avledning ochomhändertagande av dagvatten etc.

29


Bild 7. GIS-karta över Trossö och påverkan av skyfall och havsnivåhöjningar påfastighetsbeståndet.

Bild 8 nedan visar exempel på ekosystemtjänster som ger positiva effekterpå både ”hindra” och ”lindra”.

Bild 8. Urbana ekosystemtjänster (illustration Magnus Petersson, källa C/O CITY,bearbetad av WSP)

30


Behov av kyla

Vid värmebölja ökar riskerna för känsliga grupper och det finns många sättatt mildra detta genom att kyla varma fastigheter utan att ökaenergianvändningen drastiskt. Behovet att kyla byggnader naturligt genombeskuggning, låta känsliga verksamheter lokaliseras på norrsidan eller nyttjageokyla är några förslag. För att bygga bort värmeöar i staden kan grönytorutökas på tak och fasader i staden. Att nyttja dagvattenrening även förestetik och kyla är andra förslag med flera klimatmässiga fördelar.

Påverkad elförsörjning

Vid både översvämning och värmebölja kan fastigheters elförsörjningpåverkas. För de mest utsatta områdena finns plan för prioritering avverksamheters behov av styrel. Denna kan behöva kompletteras ochverksamheters behov av reservaggregat bör kompletteras. Den merdetaljerad skyfallskartering bör analyseras för att kunna prioritera åtgärderutifrån den.

Cisterner

Inom Karlskrona kommun finns även äldre oljedepåer och dieselcisternervid bland annat hamnen. Höga vattennivåer kan orsaka förorenat vatten närskadliga ämnen läcker ut från dessa cisterner. Ansvarsfördelning ochåtgärdersplaner bör upprättas och verkställas snarast.

Mark – naturmiljö, vattenskydd, areella näringar och turismDagvatten

Skyfall och havsnivåhöjningar kan leda till översvämning i landskapet och istaden, i parker, på torg och fotbollsplaner, lekplatser etc. Dagens VA-system är dimensionerade för att hantera vattenflöden vid 10-30-års regn

Bild 9 och 10. Fastigheteranpassade förhavsnivåhöjning i Malmösamt dagvatten för avledningfrån fastigheter.

31


och fastighetsägaren har ett ansvar att se till att skydda sin fastighet motöversvämning. När det gäller hantering av kraftigare skyfall som 30-100 årsregn eller större är det kommunen som har ansvar för dem.

De hårdgjorda ytorna i stadsmiljöer försvårar för de hastiga vattenmassornaatt infiltreras och kan bli instängda på låglänta partier i väntan på attdagvattensystemen ska hinna med att ta hand om vattenmassorna. Frånasfalten och andra ytor kan hälsoskadliga ämnen från biltrafik och andraverksamheter följa med dagvattnet ut i sjö och mark. För att minska riskenför detta måste de hårdgjorda ytorna kompenseras för och dagvattnetbehöver infiltreras. Inventeringar behöver göras för riskområden ochåtgärdsplaner behöver tas fram för områden som riskerar att översvämmas.Möjligheter att skapa kapacitet att flytta vatten från ett riskområde till ettbättre lämpat område behöver granskas. Istället för att brädda ut orenatdagvatten behöver möjligheter skapas för utjämning med översilningsytoretc. Mycket kan göras för att förebygga stora flöden genom att ökagrönområden, regnrabatter med underjordiska utjämningsmagasin,dagvattendammar, våtmarker, översilningsytor etc. Multifunktionella ytorsom exempelvis fotbollsplaner, parkmark och lekplatser kan fungera somutjämningsmagasin så att de ibland kan översvämmas vid behov.

Bild 12 nedan. Gröna tak som minimerarhårdgjorda ytor och hjälper till att ta handom dagvatten.

Källa: www.klimatilpasning.no

Bild 11 ovan. Regnrabatt i Göteborg. Påen parkering med 500 bilar avsattes 5 %för dränering. Kostnaden var 500-3000kronor per kvadratmeter, inklusivematerial, dränering och arbetskostnaderför totalt 2,6 miljoner kronor. Undermark finns ytor som kan samla uppregnvatten så det avleds frånintilliggande verksamheten.

32


Areella näringarÖversvämningar och torka påverkar livsmedelsproduktion och ger sämreskördar och kan skapa hälsorisker. Förändrat väder kan även medföra ökadeinsektsangrepp på skördar, ökad vattenförbrukning, påverkan på biologiskmångfald och påverkad djuromsorg som kan leda till nödslakt.Dikningsföretag som reglerar vattnet i vårt landskap har i dag ofta dåligkapacitet och är fel konstruerade. Ökad vattenavrinning leder tillövergödning och produktionsbortfall vilket påverkar natur, skog och grödor.Trots att den mesta bruksmarken inte är kommunal finns ändå stora chanseratt förebygga klimatförändringar i kommunens omland. Genom attsamverka med länsstyrelsen, LRF, lantbrukare och markägare kan åtgärderpåskyndas som gör avrinningsområdena mer resilienta mot klimatpåverkan.Genom att informera och samverka kan åtgärder stimuleras som gör attvatten uppehåller sig längre i landskapet genom våtmarker ochvattenmagasinering, dammar, översilnings- och utjämningsytor. Våtmarkerkan även anläggas för att fungera som bevattningsdammar vilket görlantbruket och djurhållning mer okänsligt för torka samt skapar buffert avvatten i landskapet. Stöd kan behövas till grupper av enskilda markägare föransökning och bidragsfinansiering av dessa åtgärder som gynnar samhället istort.

Bild 13. Våtmark med många funktioner: vattenutjämning i avrinningsområdet ochkan även fungera som bevattningsdamm för torra åkrar. Minskad övergödning,fisklek och ökad biologisk mångfald är andra funktioner som enkelt kan uppnås ivåtmarken. Foto: Anna Thore.

Miljöfarlig verksamhetMiljöfarlig verksamhet och förorenade markområden är extra känsliga förökade vattenflöden då föroreningar kan lakas ut med vattnet från dessa

33


områden. Gamla soptippar deponier, sågverk etc. är exempel på sådanaområden I kartbilden nedan och i framtaget kartmaterial för helakommunbilden bör en analys genomföras av vilka av dessa känsligaområden som sammanfaller med riskområden för höga vattenstånd frånbåde havshöjningar och skyfall. Områdena bör prioriteras ochhandlingsplaner bör utvecklas, budgeteras och tidplaneras.

Bild 14. GIS-karta över södra kommundelens påverkan av skyfall ochhavsnivåhöjningar samt kartläggning av miljöfarlig verksamhet och skyddsvärdaområden.

34


Bild 15. Deponi i Kongsgårdbukta, Norge. Förstärkning av skyddsvallen för attundvika bräddning av gift och förorenat vatten. Källa: www.klimattilpasning.no

35


4.5 Implementering och fortsatt arbeteKlimatanpassningsplanen innehåller förslag på de viktigaste åtgärderna i enhandlingsplan, se bilaga 1. Klimatanpassningsplanen har skickats ut påremiss för förankring och slutligt fastställande av kommunfullmäktige. Tids-och resursbehov har diskuterats och budgetramarna kommer att behövautökas för att förverkliga åtgärderna i klimatanpassningsplanen. Varjeberörd förvaltning och berört bolag behöver i det fortsatta arbetet utseansvarig, tidplan och uppskatta resursbehov för åtgärderna. Däreftergenomförs åtgärderna av respektive förvaltning/bolag.

För att samordna arbetet och ha helhetssyn krävs en kommunövergripandeorganisation med huvuduppgift att följa upp klimatanpassningsplanen ochdess handlingsplan. Förslagsvis fortsätter den arbetsgrupp som varit delaktigi arbetet att ha regelbunden gemensam uppföljning, samordning, prioriteringav åtgärder i handlingsplanen samt bedömning om fler åtgärdsförslag skalyftas över i handlingsplanen. Uppföljning bör exempelvis göras halvårsvis isamband med budgetprocessen. Prioritering för arbetet bör vara att utifrånunderlaget börja med den befintliga verksamhet som berörs av enhavsnivåhöjning på 1,5 meter. Allteftersom arbetet fortskrider och åtgärdervidtas kan nästa steg tas även för de verksamheter som berörs avhavsnivåhöjning på upp till 3 meter.

Klimatanpassningsarbetet ska inte ligga vid sidan av övrigt arbete utanbehöver integreras i risk- och sårbarhetsarbetet. Det är därmed viktigt attredan framtagna planer som exempelvis kommunens risk- ochsårbarhetsanalys kompletteras med det som är aktuellt gällandeklimatanpassning.

Nätverkande och samverkan med andra är också viktigt för att hålla sig àjour och dela erfarenheter. Ny forskning tar fram nya data och modeller ochanalysmetoderna förfinas kontinuerligt. För att stärka kommuner, landstingoch regioner i arbetet med klimatanpassning har SKL (Sveriges kommuneroch Landsting) etablerat ett internetbaserat nätverk för erfarenhetsutbyte.Detta arbete är också bra att delta i.

36


5. Referenser

5.1 LitteraturEn mängd data och olika typer av utredningar, rapporter etc. ligger till grundför klimatanpassningsplanen. Här är ett urval av de mest relevanta:

• Boverket, Bygg för morgondagens klimat. Anpassning av planering ochbyggande, 2009

• FOI, Integrera klimatanpassning i kommunala risk- ochsårbarhetsanalyser, 2011

• Folkhälsomyndigheten, Barn på flykt. En riskbedömning avsmittspridning, 2016

• Folkhälsomyndigheten, Människor på flykt. En riskbedömning avsmittspridning, 2015

• Karlskrona kommun, Karlskrona kommun i ett förändrat klimat. Enöversiktlig kartläggning av klimateffekter, hot och möjligheter, 2013

• Karlskrona kommun, Stigande havsnivåer – Översiktlig riskanalys fördelar av Karlskrona kommun, 2012

• Klimatsamverkan Skåne, Klimatförändringarnas påverkan på den skånskafolkhälsan - en kunskapsöversikt med förslag på åtgärder, 2011

• Länsstyrelsen i Blekinge län, Anpassning till ett förändrat klimat –Blekinges regionala handlingsplan, 2014

• Länsstyrelsen i Blekinge län, Blekinges kulturmiljöer – översvämning tillföljd av ett förändrat klimat, 2016

• Länsstyrelsen i Blekinge län, Extrema vattenstånd i Blekinge, 2014

• Länsstyrelsen i Blekinge län, Klimatförändringar i Blekinge -konsekvenser och anpassning, 2011

• Länsstyrelsen i Blekinge Län, Lågpunktskartering – översvämningsriskervid skyfall (”pöl-kartan”), 2016.

• Länsstyrelsen i Blekinge län, Planeringsunderlag avseende klimatfrågor,2016

37


• Länsstyrelsen i Blekinge län, Sammanfattning av workshop- Ökad riskbildför miljöfarliga verksamheter och förorenade områden pga.klimatförändringar, 2014

• Länsstyrelsen i Blekinge län, Säkerhetsnivåer för byggande i lågläntaområden – hänsyn till översvämningsrisker i föränderligt klimat, 2015

• Länsstyrelserna, Översvämningsrisker i fysisk planering-rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse, 2006

• MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Hur värmepåverkar tekniska system, 2014

• MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Informationsbladtill kommunerna-före och under en värmebölja, 2015

• MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap),Klimatförändringarnas konsekvenser för samhällsskydd och beredskap,2012

• MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Samhället år 2032,2012

• MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), Värmens påverkanpå samhället, 2015

• Naturvårdsverket: Claes Bernes, En ännu varmare värld, 2007

• Naturvårdsverket, Rapport 6592, FN:s klimatpanel– Dennaturvetenskapliga grunden, 2013

• Naturvårdsverket, Sternrapporten – en genomgripande analys avklimatförändringens ekonomi, 2007

• Riksrevisionen, Dricksvattenförsörjning – beredskap för stora kriser, RiR2008:8

• SMHI, Framtidsklimat i Blekinge län – enligt RCP-scenarier, Klimatologinr 30, 2015

• SMHI, Sveriges framtida klimat, Klimatologi nr 14, 2015

• SMHI, Klimatscenarier, 2014

• SOU, Sverige inför klimatförändringarna, hot och möjligheter, 2007:60

• SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Kritiskt fukttillstånd förmikrobiell tillväxt på byggmaterial, Tidning Bygg & teknik 1/06

38


• Yrkes- och miljömedicin i Umeå Universitet, Hälsopåverkan av ettvarmare klimat – en kunskapsöversikt, 2008

• WSP Bro & Vattenbyggnad, Skyfallskartering 2017 – Skyfallskartering avfem tätorter inom Karlskrona kommun, uppdragsnummer 10252025.

39


6 Bilagor

BILAGA 1

Handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder för Karlskrona kommun samtrisköversikt

BILAGA 2

GIS-analys och kartor

BILAGA 3

Metod för klimatanpassningsarbetet

Inledning1.1 Syfte1.2 Ansvar och roll1.3 Metod1.4 Organisation

2. Målsättning3. Nulägesbeskrivning3.1 Nuvarande arbeteInterna dokumentExterna dokument

4. Innehåll4.1 Framtida klimatGlobalt och nationelltI Blekinge länVarmare klimatBlåsigareBlötare och periodvis torrareHavsnivån höjsRisken för ras, skred och erosion ökar

4.2 Analys av risker och sårbarheter i ett förändrat klimatSamhällskonsekvenser och kostnaderGenerella hälsoeffekterKlimatflyktingar

4.3 Analys av risker och sårbarheter för Karlskrona kommun4.4 Sammanfattning av handlingsplanenKommunövergripande åtgärderInfrastruktur – tekniska försörjningssystem, infrastruktur och kommunikationerFastigheter – bebyggelse, byggnader och kulturmiljöMark – naturmiljö, vattenskydd, areella näringar och turismAreella näringarMiljöfarlig verksamhet

4.5 Implementering och fortsatt arbete

5. Referenser5.1 Litteratur

6 Bilagor

klimatanpassningsplan - karlskrona · 2020. 1. 29. · kommunens ansvar ptalas ven i den regionala...

Documents