knutpunkten nr7 2011 - jiujitsuutgivningsdatum: 2011/12/31 ordföranden har ordet knutpunkten...

2

Innehållsförteckning Ordförande har ordet 2 Julläger 2011 3 Tips och råd inför graderingstest 7 En trevlig prick! 8 Stiftarnas tack! 9 Röster om High-Standard-Lägret 10 Judo i Paris, 20-22 oktober 2011 15 Hej, alla klubbar! 16 Vårens läger 2012 16

Information KNUTPUNKTEN – Svenska Jiujitsuförbundets (SJF) informationsblad är förbundets nyhets- och informationsorgan till klubbar i förbundet och dess medlemmar. Knutpunkten distribueras på Internet via SJFs hemsida: www.jiujitsu.nu Innehåll med text och bilder, sammanställs av redaktionen. Det står redaktionen fritt att ändra eller stryka i inskickat material. Bilderna får ej användas i andra sammanhang utan upphovs-mannens skriftliga tillstånd. Redaktionen består av: Erik Lorinder, ansvarig utgivare, [email protected] Caroline Torstensson, layout. Marja Durewall Nilson, Kurt Durewall, Johan Flakberg. Material skickas till [email protected] Foto: Där inget annat anges: DW-Foto, Gbg. Utgivningsdatum: 2011/12/31

KNUTPUNKTENKNUTPUNKTENKNUTPUNKTENKNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad

Ordföranden har ordet Nu sätter vi punkt för ett fantastiskt roligt, innehållsrikt och läro-rikt jubileumsår. 2011, året då SJF fyllde 40 år. I skrivande stund känns det som om året har gått otroligt fort men när jag funderar kring de upplevelser som jubileumsåret har bjudit på, känns det

som om det var länge sedan saker och ting hände. Det skvallrar lite om hur mycket som jubileumsåret har innehållit. Det har firats inte bara vid förbundssammankomster utan även ute i klubbarna. Reflektionen kring tid och dess upplevelser för mina tankar till att tid är något subjektivt och objektivt på samma gång. En människa kan uppleva att hon inte har tid till någonting medan en annan hinner med hur mycket som helst. Vid ett betraktande av tid som en objektiv aspekt, kan jag konstatera att tid är den enda faktorn som är helt rättvist för-delad. Vi har alla fått exakt 24 timmar per dygn att förvalta. Snart slår vi upp dörrarna för ett nytt tränings-år. Ett år som vi inte har en aning om vad det kommer att innehålla. Vi har försökt att förbe-reda året på att vi kommer att samlas ett flertal gånger vid olika läger. Massor av medlemmar kommer säkert att bli ännu duktigare och få nya bälten. Det kommer helt säkert skrattas och svettas en hel del och vi kommer säkerli-gen komma på ett flertal olika människor och händelser att fira och hylla. Väl mött på mattan 2012! Med de vänligaste hälsningar,

Erik Lorinder

Ordförande Svenska Jiujitsuförbundet

Erik Lorinder

Omslagsbilden Metodikträning med handledsfällningen kote-gaeshi under 40-årsjubileets sista välbesökta träningsläger.

3


Julläger – smaka långsamt på ordet! Det är förväntan, glädje, spänning, välkända dofter av kaffe och pepparkaka samt härliga möten mellan en mängd goda vänner, som nu alla ville vara med och avsluta ett otroligt in-nehållsrikt och roligt jubileumsår inom SJF. JK Kano i Göteborg har som tradition under många år varit platsen för denna typ av läger. Den nystartade jiujitsuklubben – ett år nu i de-cember med 25 års erfarenhet i lokalerna – hade gjort precis allt för att de över 70 aktiva deltagarna skulle trivas och sedan med glada sinnen vända hemåt igen för att fira julhelger-na.

Hela RGK – Riksgraderingskommittén – 5 personer var närvarande – också detta en fin tradition inom förbundet. Dessutom ställde flera av hemmaklubbens duktiga instruktörer upp för olika träningspass under dagarna två. Som vanligt var det ett omväxlande och stimu-lerande schema som ”betades av” timme för timme med sköna avbrott för lite dryck och föda i den mysiga cafeterian. En eloge till dem som deltagit i det nyligen genomförda High-Standard-lägret. Inte mindre än 11 av de 17 var med även denna helg, så-dant ger resultat.

Flera tema De tränande delades in i tre grupper, vita-gula, orange-gröna-blå samt bruna-svarta. Tema var avancerat vapenförsvar, au-waza (detaljerings-kunskap) samt jo-jitsu stavteknik). Det sist-nämnda även använt som grundförsvar vid kamp om långskaftat vapen ex gevär eller k-pist. Dessutom naturligtvis teknikträning, både ”gamla” och nya tekniker. Fint besök under lördagseftermiddagen i Do-jon och på måltiden hade vi av vår hedersord-förande Fritz Schubert. Han språkade ivrigt med sina ”gamla elever” Åke Johansson och Dick Eriksson från Norrland.

Julläger 2011

Dan-sidan vid jullägerstarten år 2011.

Kyu-sidan i den stora Dojon på Teatergatan.

Biträdande Riksinstruktör Olof Danielsson leder upp-värmningen.

Ganso förklarar au-waza inför Daninstruktör Dick Erikssons försvarsteknik.

Dick frigör sig och fäller med tai-taoshi .

4


Riksinstruktör Benny Ericsson leder den högre gruppen. I bakgrunden hedersordförande Fritz Schubert i samtal med veteranerna Rasmus Rasmussen och Ulf Gyllenhav.

Benny Ericsson i en detaljstudie på Rune Sandnes, Nor-ge. Veteranen Åke Johansson från Norrland granskar tekniken.

Två av Riksgraderingskommittéens medlemmar hann även med att själva träna. Dick Eriksson angriper Johan Flakberg. T.h. veteranen Rasmus Rasmusen.

Olof Danielsson i en ne-waza-övning.

…ett schwungfullt försvar. Dick Eriksson låter Kurt Wicke, Uddevalla Jiujitsuklubb känna på…

5


Ganso Kurt Durewall undervisar i kamp om långskaftat vapen.

Det var inte så lätt som det såg ut! Magnus Wålinder, Ki Gen Sen, Roslagen fäller Marie Skagerlind från Korpens JK Uppsala.

Felikss Straumits i knivförsvar mot Ola Eriksson, Uddevalla Jiujitsu-klubb.

Åke Johansson tillsammans med Fritz Schubert och Felikss Straumits på kvällens supé.

Felikss förklarar riktningarnas stora betydelse under ett angrepp från klubbkamraten Pernilla Akterhall.

Dick Eriksson blocke-rar sparken från Anders Velén.

En glad grupp norrmän som gästade lägret lovade att snart komma igen!

6


Dangradering till 1 Dan jiujitsu. Riksinstruktör Benny Ericsson överlämnar det åtråvärda svarta bältet till Johan Classon, Korpens JK Uppsala. Mats Lindh från JK Seisin Halmstad njuter redan av sin utnämning.

Två nya svartbälten flankerar här 4 ”nygräddade” brunbäl-ten. Fr.v. Johan Classon, Korpens JK, Karl-Erik Jacobsson och Emil Bergvall, JK Kyo, Gbg, Mikael Wärmå och Rosa-rio Leopardi, Stockholms JK samt Mats Lindh, Jk Seisin Halmstad.

Rasmus Rasmussen, Vete-ranklubben SHIAI med utmärkel-sen för fina insatser inom SJF.

En glad Ulf Jacobsson, Uddevalla Jiujitsuklubb, med sin utmärkelse.

Svante Silvén JK Hontai Karlstad fick motta sin utmärkelse då Karlstads-klubben firade sitt jubileum strax före julhelgen.

Foto: Roger Retzman

Förbundsordförande Erik Lorinder överlämnar 1000-kronorsbältet till Ganso ihop med ett diplom med tack för allt ”Kurre” gjort för förbundets utveckling.

7


Det är alltid en sporre att få gå upp för test till nytt bälte. Det är på testen du ska ge bevis för att du uppnått den aktuella nivån och du har rätt kunskap för ditt kommande bälte. Som trä-nande har du ansvar att förbereda dig så att du både mentalt och fysiskt är väl förberedd inför testen. Inför alla tester ska du ha uppnått minimitiden för ditt bälte, tränat igenom teknikerna som gäller för din nya bältesnivå samt att du har utvecklat ditt självförsvarstänkande. Då kom-mer du att känna trygghet och den säkerhet som ska synas på graderingstestet. Bra förberedelser är bl a att läsa igenom böck-erna/teknikmanualen och mentalt gå igenom teknikerna och graderingsfordringar för de oli-ka graderna. Givetvis också att träna flitigt och deltaga på läger, allt för att du ska få in de tek-niker du ska testas för. Vid test till Dan-grader så ökar kraven på ditt kunnande där det bl a gäller att du kan visa upp förutom ett stort teknikregister också ett gediget principkunnande. När du testar ska principen bestämdhet vara klart synlig. Har du glömt vilken teknik det är på just den bältesgraden så gör spontant den teknik du kommer på. I en självförsvarssitua-tion kan du inte heller välja en specialteknik ur viss bältesgrad utan du väljer en som du har i ”ryggmärgen”. Om du då i ditt försvar gör en annan teknik så talar instruktören om (ev. visar) på vilken tek-nik han vill se dig göra. Sedan du gjort den bedöms det om du kan den. Alltså – bestämd-het i ditt försvar är bl.a. att du alltid gör ett för-svar med tydlig avsikt oavsett vilken teknik du gör. Principerna måste du alltid följa. I övrigt se Etikettskompendiet!

Riksgraderingskommittéen

December 2011

På lördagskvällen gick över 50 av de 70 närva-rande deltagarna med ut och åt gemensam måltid på en närliggande Kina-restaurng. Det blev många, långa och intressanta samtal om dagen som gått och året som så snabbt ”försvunnit” i all jubileumsyra. Söndagsmorgon startade med samtliga ivriga för ännu en dags träning. Förbundets styrelse passade på att ”ta det lite lugnt” dvs. att istället brottas en stund med pappersjobb och beslut inför det kommande året. Väl förberett, då hin-ner man med mycket på kort tid. Så då årets sista avslutning i Dojon. Välför-tjänta nygraderade erhöll sina utmärkelser och nya bälten och alla trodde lägret var slut, men som ordförande Erik Lorinder förklarade att SJF hade som en extra knorr på jubileumsåret ytterligare en utmärkelse att genomföra. Det var ännu ett 1000-kronorsbälte som skulle hitta sin mottagare och denna gång blev det ingen mindre än förbundets Ganso som på detta spe-ciella sätt fick en uppskattning för sitt stora verk – Durewall-jiujitsu och dess spridning! Det var också en påminnelse om att Ganso innehaft sin höga grad av 10 Dan jiujitsu nu i 12 år – 11 december 1999 genomfördes denna gradering, då den högsta i Norden. Att döma av applåderna nu hade detta ”extra” bälte hamnat hos precis rätt person. Jubileumsårets sista gemensamma verksamhet var nu till ända och det återstod enbart att önska varandra

GOD JUL och ett riktigt

GOTT NYTT JIUJITSUÅR 2012!

Tips och råd inför graderingstest

8


Jag besöker Jiujitsuklubben Seisin en tidig kväll för att ta en titt på alla ungar i träning för nybörjare. En av flera instruktörer som leder träningen är Said Lashgrinejad. Said är klubb-instruktör och erövrade genom flitig träning det åtråvärda svarta bältet 1 Dan på sommar-lägret i Katrineberg sommaren 2011. Han började träna jiujitsu 2005 och har dess-förinnan i tidig ungdom som han säger luktat lite på Karate och Kung Fu. Said hade ett stil-lasittande arbete och började som så många andra gå upp i vikt.

Vid ett tillfälle när han såg på Z-TV i vår loka-la TV i Halmstad kom ett inslag om Jiujitsu-klubben Seisin som väckte hans intresse. Said arbetar i dag på Getingeverken Sterilization AB där han är projektledare för utveckling av Medicintekniska produkter. Autoklav är en sådan produkt av typ ångkokare för sterilise-ring av glas, plast och metall som användes

inom bl.a. sjukvården. Företaget är världs-ledande inom detta område. En lång utbildning med inriktning ingenjörskunskap på Högsko-lan i Halmstad avslutats med en magister-examen som ligger till grund ihop med andra goda egenskaper för hans framgång. Familjen består av hustrun Maivor som arbetar på Gullbrannagården och barnen Johannes 10 år, Hannah snart 9 och Sara 6. En stor del av Mai-vors fritid går åt att göra pyssel tillsammans med barnen och att baka både bullar, kakor samt bröd. Said finner en stor avkoppling och uppnår harmoni genom att träna och instruera i Seisin. Seisins chefsinstruktör Benny Ericsson tillika SJF:s Riksinstruktör ställer stora krav och träningen leder till en utvecklad känsla för tekniker där hänsyn och kraft allteftersom le-der till att utnyttja ännu mindre kraft och där-med en total harmoni i rörelsen men likväl med balans och full effekt . En lördag tog Said med sina barn på en lördagsträning för att se om dom var intresserade av att träna jiujitsu. Hemma frågade han barnen vad dom tyckte. Svaret blev att det var roligt men de ville an-nat. Jag passar på att locka Said att berätta lite

mer om sig själv. Han är resultat- och målin-riktad i sitt arbete vilket gärna leder till att ar-betet följer med hem. Han försöker arbeta på att ge annat mer tid. Said och familjen är tro-ende kristna. Ledstjärnan är Jesus och bibeln är en flitigt läst bok. En annan bok som läses just nu är Jiujitsu boken nr 6 av Kurt Durewall. När det blir tid över kopplar Said av med att titta på sina favoritkanaler på TV. Där åter-finns Discovery, Eurosport och gärna

En trevlig prick!

Här välkomnas alla till dagens träning.

Said instruerar två av de sexton barnen i yngsta nybörjargruppen.

Said instruerar gruppen i en princip

9


film i form av komedier och action. Han lyssnar gärna på musik med förkärlek till lovsånger på engelska och hårdrock men är ändå lite av en allätare. Hans teknikintresse omfattar också bilar där Ford Evos konceptbil står högst på listan genom den otroligt utveck-lade tekniken. Dags att avsluta med en sista fråga. Kommer

du till sommarlägret 2012? Svaret kommer snabbt. Det kan du lita på och min högsta öns-kan är att det kommer massor av barn och ungdomar. Jag tackar för en trevlig pratstund med en trevlig prick utrustad med ett stort mått av självförtroende men otroligt ödmjuk.

Jarl Öijerholm Veteranföreningen Shiai

Så var då detta långa, härliga 40-åriga jubile-umsåret snart till ända. Vi fyra stiftare hade sett fram emot jubileet med stor spänning och entusiasm och alla våra önskningar har faktiskt infriats. Vi minns väl alla det härliga jubile-umslägret i Halmstad där förbundet skrev vik-tig historia genom att utnämna Benny Ericsson till förbundets nya Riksinstruktör och Olof Da-nielsson till ny Biträdande Riksinstruktör. Självklart glömmer vi inte heller Dick Eriks-sons höga gradering till 6 Dan jiujitsu. Han fick dela denna dag med sin gamle tränare Åke Johansson, som nu tillhörde en tapper skara av återvändande jiujitsukas från många år tidiga-re. Ett välbesökt instruktörsläger i Linköping, ett effektivt och trivsamt årsmöte i samma ske-de, trots att Dojon varit vattenfylld kvällen in-nan. Så kom norrmännen med sitt 50-årsjubileum för judo- og jiujitsuklubben och ett alldeles otroligt fint läger i Oslo som för några personer varade t o m över 17 maj den stora norska festdagen! Ett härligt sommarläger, som vanligt, kan vi nog numera skriva, med hundratalet deltagare och goda träningstillfällen och spännande re-aktionsslinga. Dessutom en superb jubileums-middag med tal, gåvor, utmärkelser och två fantastiska tårtor. Hösten tog vid med instruk-törsläger av hög klass i Halmstad och så det som många talat om under året nämligen High-Standard-lägret i Göteborg. Säsongen avslutades ju också traditionsenligt med det stora jullägret hos JK Kano. Se mer på sidorna 3-7 i detta nummer! Till styrelsen, klubbledningar, instruktörer, tränande vill vi fyra nu säga ett stort TACK för i år – SJF 40 år – och låt de kommande åren vara minst lika aktiva och trivsamma!

Kurt Durewall Fritz Schubert

Marja Durewall-Nilson Göran Celander

Vilken teknik skall jag välja nu?

Said vid ingången till dojon.

Stiftarnas tack!

10


Skinnet runt handlederna känns som rispap-per. Det bränner som eld när någon griper om dem. Någon försöker kompensera det förlora-de skinnet med tejp men det gör inte så stor skillnad. Den riktiga tröttheten börjar synas tydligt i allas ögon. Den fysisk trötthet då kroppen skickar ut sina smärtimpulser i varje led och muskelfiber. Ett nyp i överarmen känns som ett knivhugg. Någon bryter ut i ett omotiverat lätt hysteriskt skratt. Vi andra ler trött och jobbar vidare. Gonggongen ljuder. Snabba kommando om duschning och sänggående. Några uppmunt-rande ord på vägen. Åter i dojon efter du-schen. Sömnen inträder strax efter att huvudet träffat kudden. Efter ett okänt antal timmar hörs den, vid detta lag så välkända ljudet av Gonggongen. Det knastrar till i lysrörs arma-turerna och efter några sekunder badar halva dojon i ljus. Åter snabba kommando om åter-samling i ”kafeterian”. Det tidigare björnluf-sandet har trollats bort av ett par timmars sömn. Snabb-ätning och sen återsamling i gi på mattan. Någon skämtar om vad klockan kan vara. Uppvärmningen påbörjas och som genom ett under fylls verkande kroppar med ny energi. Rörligheten i leder och muskler ökar i takt med att mjölksyran drivs bort. Och snart är alla tillbaks i fullt tempo och dojon genljuder av tunga kroppar som dundrar ner i mattan i o-goshi kast. Tiden står still under High-Standard helgen i JK Kanos dojo. Ingen vet om det är dag eller natt. Kurre och Benny driver oss framåt med uppmuntrande kommentarer. Vi får hela tiden ta tag i ny utmaningar. Kurre tröttnar aldrig på att vissa alla små men ändå så avgörande momenten i en teknik som får den att fungera så mycket bättre. Dessa två herrar är Primus motor genom hela lägret. Det blir aldrig enformigt eller tråkigt. Inte att förglömma får vi vid flera tillfällen genomgång på judo-tekniker av Olof. Han är

dock inte lika sprudlande som de andra två då han har tränat lika hårt på mattan som vi andra mellan sina instruktörspass. Men som alltid mycket lärorikt. Detta är till stor fördel för oss som inte är judo-experter då tempot hålls på en något lägre nivå. Marja smyger runt i bakgrunden och flera tittar nyfiket efter henne i hopp om att kunna läsa av vad och vilken tid på dygnet det kan vara. Men hon ser lika pigg och proper ut un-der hela lägret. Marja är vår matmor. Vi försöker lura av hen-ne vilken tid på dygnet det kan vara genom att ställa frågor om det är frukost lunch eller middag vi äter, men ingen lyckas lura henne att försäga sig. Hon jobbar hårt med att utfod-ra arton stycken män och kvinnor en hel helg. En fantastisk upplevelse som jag verkligen kan rekommendera för den som vill djupstu-dera Durewall-systemet Jiujitsu och ett sätt att testa sina egna gränser. En förutsättning för att man skall klara ett High Standard läger är att man är oskadad och i förhållandevis god kondition. Ett stort tack till JK Kano, Kurre, Marja, Benny, Olof och inte minst till alla andra deltagare.

Tack för ordet! Magnus Dahl Bjerreds JK

Röster om High-Standard-Lägret

Magnus Dahl i aktion under jullägret.

11


Toppen-träning När vi åt, så var det ofta mycket tyst, men jag tänkte desto mer, orkade helt enkelt inte att prata... I slutet på lägret så började man tänka på hur mycket man tränat egentligen, för att det kändes i kroppen. Trodde att jag tränat ca 25 timmar. Blev lite chockad när vi blev informerade om att vi tränat 36 timmar, varav 3 st femtimmars pass, helt otro-ligt. Hade en liten period av att magen var i kaos, men annars så orkade jag ända fram,

Forts nästa sida.

Nu idag är det en vecka sedan vi blev inlåsta och tränade i hela 52 timmar. Nu har man smält allt och faktiskt så tycker jag att tiden gick fort även om jag personligen hade pro-blem med att koppla bort tid och dag. Lägret var väldigt bra genomtänkt, bra människor jag tyckte att de flesta låg på samma nivå, ingen skulle vara bättre en den andre som det kan förekomma på andra läger. Träningspassen var helt okej, bra innehåll, maten var väl si och så, men man åt ju bara för att man visste inte när man fick nästa mål mat. Kunde varit lite mer frukt och grönsaker. Jag tycker att Benny, Kurt och Marja har gjort ett jätteroligt läger, detta glömmer man inte i första taget.

Annika Gerhardsson Bernhardt JK Seisin Halmstad

Har under många år hört om High-Standard-Läger och träffat instruktörer som pratat om hur bra de blivit av denna speciella form av träning. Har även tyckt mig se på dem, som har genom-fört dessa läger, hur duktiga de varit på jiujitsu. Även Kurres historier från sitt första High-Standard-Läger i USA, har skapat mystik och spänning för att själv någon gång få genomföra ett läger. Äntligen, så efter alla år, så kom chansen att deltaga på det 8:de High-Standard-Lägret, hurra! Det var självklart att deltaga. Vi fick lite information om när, var och med vad vi skulle deltaga med på lägret. Mystik… Själv så blandade jag ihop start tiden med slut tiden för lägret, som ändå inte stämde... Så jag kom en halvtimme försenad. Så lägret fick för-skjutas en halvtimme framåt… Förlåt, hoppas det inte skapade för mycket besvär. Snabbt så bytte jag om och snart så gick gong gongen för första gången. Vi fick instruktioner hur vi skulle röra oss mm. Och så satte träningen igång. Snart så kom första pausen, sova? Ok. Fram med luftmadrassen. Sedan så växlade det med träning, mat, sova, träna, sova, träna, mat, sova, osv. Efter andra passet var det kaos i tidsupp-fattningen. Varje gång som träningen började, så slog Ben-ny Ericsson på gonggongen, jag tittar upp och ser varje gång ett leende på Bennys läppar. Upp och byta om och köra på. Man hade ingen aning om hur långa passen var eller hur länge man försökte sova, för jag hade jättesvårt för att somna, var hur pigg som helst... Vaknade efter en sömn- period med jätteont i ljumskarna, men tränade på försiktigt, undvek det som gjorde ont. Nästa träningspass var det helt borta, kons-tigt. Johan Flakberg t.v. och Annika Gerhardsson

Bernhardt i bakgrunden.

12

Mitt första High-Standard-Läger är inte det sista som jag kommer att åka på, det är precis sådant som jag gillar och utmaningar, där man pressar sig lite extra hela tiden. Jag tyckte att upplägget var bra och man märkte inte att man höll på att träna mellan 3 till 5 timmar. Jag skulle vilja ha mer stressträning och mot flera angripare samt mer mat (det är väl detta som är grejen att inte veta när man får äta eller sova) Man har fått flera kommentarer av kompisar och andra människor där de har läst om oss i Hallandsposten. Ni får ha en riktig God Jul och ett Gott Nytt År

Bo Forsberg JK Seisin Halmstad


Jag måste få tacka dig Marja och dig Kurt för erat engagemang, vilja och att jag får träna med er och känna den glädje som jag gör varje gång som jag träffar er.

En kort kommentar kan vara: High-Standard var noe utenom det vanlige. Kombinasjon av dyktige instruktörer og utövere, og sammenhengende trening over 3 dager uten forstyrrelser utenfra gir et löft. Det eneste som forstyrret var av og til en knurring innenfra (en sulten mage) og en sliten kropp. Takk för flott arrangement!

Arne-Ivar Hansen Norsk Judo og Jiujitsuclub

Forts från föregående sida. men gud vad trött man var i slutet. Benny lurade oss att vi skulle träna igen, vi gick alla ut på mattan och man tänkte, hur kan jag ha tagit så fel på tiden, men så sa Benny att han bara skojade och att lägret var över, en gonggong till och vi alla slappnade av. Shit vad glad man var över att ha klarat det! Sushi som avslutningsmat, ooh vad gott! Träningen var av mycket hög kvalitet och varierande. Tack Kurt Durewall, Benny Ericsson - och Olov Danielsson, som hoppa-de in och körde judo med oss, fast han träna-de med oss andra lika mycket under den andra träningen, imponerande! Att ni orkade hålla så många timmars kanon träning!!! Stort tack till Marja Nilson, som såg till att logistiken kring lägret fungerade galant, vi fick hela tiden mat, dryck. Man kände sig som ett glupskt matvrak... Nu efteråt, så har känslan kommit som alla berättat om, man känner sig så mycket bättre på Jiujitsu, en högre känsla för de fina prin-ciper som Kurt Durewall har utvecklat under alla sina spännande kampträningsår. Tack till alla de som deltog på lägret, för alla höll hög träningsmoral, disciplin och glädje under hela lägret, det gjorde det så mycket lättare att orka sig igenom tränings-timmarna.

Johan Flakberg, JK Seisin Halmstad som har slickat såren efter bästa

lägret någonsin under mina Jiujitsuår!

Arne Ivar Hansen t.v. och Bo Forsberg t.h.

13


då kroppen inte ville fortsätta och efter vad som verkade vara en halv evighet slog Benny på gonggongen och kommenderade sovpaus igen. Vi tittade på varandra halvt uppgivet, eftersom vi trodde att det hela var slut. ”Bra jobbat” sade Benny ”Där lurade jag er allt! Det är över nu!” Jubel och kramkalas utbröt och sedan samla-des vi i fikarummet där Marja hade ordnat med sushi åt oss alla. Tack Benny för din coachning och de många och långa träningspassen du höll för oss!

Sist men inte minst, stort tack till en av de främsta någonsin inom självförsvar och budo, Kurt Durewall, för att du osjälviskt har delat med dig av allt ditt tekniska kunnande och dina principer!

Mats Lindh JK Seisin, Halmstad

Äta på kommando, sova när man blir tillsagd att det är dags att vila, anstränga sig fysiskt till bristningsgränsen, och dessutom vara in-låst utan kontakt med omvärlden i 52 timmar. Varken dagsljus, TV, telefon eller klocka som kan ge dig en ledtråd om vilken tid på dygnet eller vilken dag det är. Låter detta som någonting du skulle vilja pröva på? Det jag talar om är High-Standard-Lägret mellan den 18-20 november 2011. Jag hade förmånen att få vara en av de 15 som var där och tränade tillsammans med några av de bästa jiujitsuinstruktörerna i landet. Full fart med hundratals jiujitsutekniker och mycket lärorikt specialträning t.ex. avancerad judo för Olof Danielsson. Alltihop under ledning av Ganso Kurt Durewall 10 Dan och Riks-instruktör Benny Ericsson 7 Dan. Lägret började fredag kl 12.00 och slutade söndag kl 16.00 Under denna tid hann vi trä-na 36 h, sova 13 h och ha 3 h matraster och teoripass. Efter andra sovpausen hade jag to-talt tappat min tidsuppfattning, lagt ifrån mig all stress och vardagsproblem, och kunde helt koncentrera mig på min träning. Bristen på ordentligt med sömn och den hår-da fysiska ansträngningen gjorde att trötthe-ten kom smygande med mjölksyran som säll-skap. Sedan kom andra andningen och det var full fart igen. Fint, tänkte jag, nu fixar man detta lätt som en plätt. Ack vad jag bedrog mig, för även andra andningen tog slut. Varje muskelfiber i kroppen värkte och hela jag vil-le vila. Precis då, exakt i rätt ögonblick, slog Benny på gonggongen, och sade att nu är det fikapaus.

Kort rast och så körde vi igång igen. Efter tiden slog tröttheten och smärtan till ånyo. Jag tittade på mina träningskamrater och såg att jag inte var ensam om att vara trött och sliten. Framför oss stod Kurre och Benny, förmodligen lika trötta, men vid gott humör. Vad som hände då är intressant. Jag tänkte att kan de andra så kan jag också! Hjärnan och den positiva mentala inställningen tog över

Det var ett tufft läger, speciellt med tanke på sömnen, men det var givande och upp-byggande. Uppbyggande inte bara med tanke på teknikkunnande utan även den mentala biten. Det var bevisat återigen att gott humör hjälper en att klara av mer.

Det är givande och nyttigt att fokusera på en och samma sak under en tid, det ger en bättre utveckling.

Said Lashgrinejad JK Seisin Halmstad

Said Lashgrinejad t.v. och Mats Lind t.h.

14


Hög standard, vad månne är hög standard?” Ja, något liknande undrade i raggaerytm vår sydsvenske blueskung i ens ungdom. Jo, jag undrade också. Lägren på 80-talet mis-sade jag, då jag mest bodde utomlands och fick hålla tillgodo med annan träning. Vid spo-radiska besök i hemlandet uppsnappades ändå entusiasmen och mystiken kring dessa läger. Så det var knappast något som man ville missa nu när tillfället kom. Själv hade jag inte haft tillfälle att förbereda mig, varken fysiskt eller mentalt, som flera klokare kamrater, och har som instruktör med några småkrämpor nog latat till mig litet på senare års läger. Så jag var väl litet rädd att bli ett ”sänke”. Men efter något dygns träning med flera uppvärmningar och djupsömnsperio-der kändes det allt bättre, och under ledning av alltid entusiastiska Kurre och Benny så infann sig känslan att vilja hinna träna så mycket som möjligt. Att få träna tillsammans med många duktiga kamrater och hinna nöta på detaljer är väldigt nyttigt. Med så mycket träningstid hinner man med att köra igenom en stor del av vår jiujitsu och med det breda upplägget som Kurre och Benny lade upp tycker jag att man kunde upp-leva jiujitsun i ett större sammanhang. Vi som tränade känner ju varandra sedan tidi-gare men jag blev ändå imponerad av allas trä-ningstempo och goda humör. Jämfört med Kurres läger i New York så blev vi ändå or-dentligt bortskämda, med att kunna vara i en utmärkt dojo, få god mat och träna tekniker som inte gör ont. Det spartanska kan också ha sina poänger, men förutom att det blir trevliga-re så här, så blir ju inlärningen mycket bättre. Lustfylld träning är oftast bättre träning! Att klara ett sådant här arrangemang på bara tre personer verkar nästan övermänskligt. Vi har väl länge misstänkt att Kurre och Marja är av ett annat virke än andra, men även efter alla

dessa år så kan jag inte låta bli att bli impone-rad. Jag har förstått att Marja redan på 60-talet i princip själv fick stå för undfägnaden vid sto-ra internationella judoläger, men slapp förhop-pningsvis då vara uppe mitt i natten och serve-ra tidsvilla tränande, och Kurre är ju Kurre. Man hade trott att vår Ganso och Riksinstruk-tören skulle bytas av vid rodret för att hålla ångan uppe, men icke. Vid varje pass var de bägge med och kom ständigt med nya trä-ningsformer. I bland rasslade det till och Kurre visade tekniker jag inte tränat på mina trettio år, och de satt förstås som gjutna. Bennys kun-nande och energi smittar av sig och vi var väl flera som såg glimten i ögat när han försökte lura oss att gå och sova strax innan gonggong-en ljöd. Ja, lägret höll verkligen hög standard, och jag tror att vi kan säkra en hög standard/nivå på vår jiujitsu om våra Förbundsinstruktörer kan få den här erfarenheten även i framtiden. Så det var inte, som han sa som slog sig med hammaren i huvudet:” Det är skönt när det är över!” utan, som vi ofta ropade till Peps efter ”Hög standard”: ”En gång till!” Tack, Kurre, Marja och Benny för ett höjdar-läger!

Olof Danielsson Linköpings JK Zanshin

Olof Danielsson försvarar sig.

15


Onsdagen den 19 oktober 2011 bar det iväg med flyg till Paris för ett tre dagar långt judo-läger. Kenth Bergström från Stockholms Jiujit-suklubb har planerat detta läger tillsammans med Phillipe Jacomin 6 Dan Judo från Paris i Frankrike. Phillipe har de flesta av oss träffat förut och vi vet vilken fin och mjuk judo han visar. Alla var dock spända på att få träffa Phil-lipe i hans hemmamiljö. I Frankrike tillhör jiujitsu och judo samma för-bund och har man svart bälte i det ena så har man det med självklarhet även i det andra. En farhåga var att vi inte kunde leva upp till våra jiujitsubälten i judosammanhang men farhågan kunde tidigt kasseras. Som i alla andra trä-ningssammanhang låg fokus på att öva och att bli bättre, inte att visa vad man redan kan. De franska eleverna visade sig vara lika frågande och förundrade som vi svenskar och norrmän. Fransoserna borde ju vara mer vana vid Phil-lips träning men det skvallrar om Phillips enormt stora repertoar. De franska tränings-kamraterna var minst lika nyfikna på oss som vi på dem och vi möttes i ett härligt utbyte och skratt och svett. Vid tillfällen då två svenskar eller norrman tränande med varandra gick fransoserna emellan och delade upp oss så att vi ständigt tränande med nya ansikten och fick stifta nya bekantskaper. Varje lägerdag avslu-tades med omkring en halvtimme tachi-waza och en halvtimme ne-waza. Både i mattbrott-ningen och i stående judo så bjöd de mer vana

fransoserna in till skön och prestigelös yaku-suke-geiko - varannantursträning. Fantastiskt roligt och lärorikt. Dojon bestod i en vacker lokal som var en gammal simhall där ett golv hade lagts över den stora bassängen. Den marmorerade be-tongen gav en antik atmosfär. Det lätt flygande dammet i luften, solens gass genom de stora fönstren och den stegrande luftfuktigheten gav ett förtrollande ljus i lokalen vilket förflyttade oss till en tid som bara filmer om budons ur-sprung kan gestalta. Känslan av rustik interiör förstärktes ytterligare av att dojon och omkläd-ningsrummen var iskalla och att duscharna var stekheta.

Gruppbild med alla deltagare, svenskar, norrmän och fransoser blandat. Phillipe Jaco-min syns i mitten av mittenraden.

Phillipe Jacomin visar hur viktigt det är att ha egen god balans för att kunna förflytta sig till bättre positioner där man är mer skyddad och samtidigt får uke ur ba-

lans. Den slutgiltiga fäll-ningen blir en blandning mellan en ude-garami och o-soto-gari.

Judo i Paris, 20-22 oktober 2011

16


I de längre lunchrasterna och på kvällarna efter avslutad träning bjöds det på massor av mat bestående av franska delikatesser; ostar, kor-var, skinkor, baguetter, frukt och bär, öl och vin. Lunchrasterna var på omkring två timmar vilket var tillräckligt för att magens stinnhet och huvudets yrsel skulle hinna lägga sig. Att träna judo i Frankrike blev naturligtvis ett utbyte av kulturella normer, särskilt när vi svenskar förvirrat undrade när kaffet på maten skulle serveras. En förstående kvinna sprang iväg, var borta i nära tjugo minuter och kom tillbaka med en kaffebryggare. Svenskarnas oro kunde stillas. Den stora summeringen av vårt besök i Paris är att vi har fått vänner för livet och att vi kommer att fortsätta att utbyta både judo, jiu-jitsu och vänskap i framtiden.

Text: Erik Lorinder Foto: Sussi Lorinder

Roslagens Jiujitsuklubb Ki Gen Sen

Phillipe Jacomin visar en ko-soto-gake, liten yttre fotblockering. Notera hur hans raka kropp skapar ett högt tryck med händerna och en låg blockering med foten. Fällningen sker, genom att för ett ögonblick, offra den egna balansen.

Hej, alla klubbar! Nyligen mailades alla redovisningsblanket-ter till klubbarnas kontaktpersoner. Kom in med era redovisningar av instruktörer, aspi-ranter, medlemsantal och föreningsuppgifter och dyligt, samt förbundsavgifter, innan den

15 januari 2012.

Sätt in beloppet på BG 5040-3419. Blanketter skickar ni till SJF:s kassör,

Annika Bernhardt Gerhardsson Eftra 418 311 96 Heberg

Om ni saknar någon blankett eller har frågor om redovisningen, kontakta kassören via e-mail: [email protected]

Svenska Jiujitsuförbundet Styrelsen

Vårens läger, 2012

14-15 Januari Terminsstart.

Klubbläger hos alla SJF-klubbar.

21 januari Region OST-läger hos Stockholms

Jiujitsuklubb vid Odenplan i Stockholm.

11-12 Februari Instruktörsläger hos Roslagens Jiujitsuklubb

Ki Gen Sen.

24-25 Mars Riksläger och årsmöte i Halmstad.

28-29 April Judoläger med Philippe Jaqomin 6 Dan Judo

i Linköping.

12-13 Maj Riksläger Oskarshamn.

26 Juni - 1 Juli Sommarläger i Vessigebro

17


knutpunkten nr7 2011 - jiujitsuutgivningsdatum: 2011/12/31 ordföranden har ordet knutpunkten...

Documents