1

Regional utveckling och

kollektivtrafik i Östergötland

VTI-seminarium ”Kollektivtrafik som lokalt

och regionalt utvecklingsverktyg”

Torsdag den 16 februari 2012

Stefan Dahlskog, Regionförbundet Östsam

2

Större befolkningsregioner har

visat sig ha bättre utveckling

- Ekonomiskt

- Sysselsättningsmässigt

- Hälsomässigt

3

Samband befolkningsstorlek och

sysselsättning

4

Samband – persontransporter

och BNP

5

Transporternas miljöpåverkan Svenska utsläpp av växthusgaser 2005 (inkl utrikes flyg och sjöfart)

Personbil

Lastbil

Flyg

Övr transporter

Arbetsmaskiner

Industri

El ochfjärrvärmeproduktionBebyggelse, servicemmÖvrigt

J. Åkerman

6

Restidens betydelse

7

Kollektivtrafiken – ett regionalt

utvecklingsverktyg

• Se kollektivtrafiken som ett miljövänligt, energisnålt

och yteffektivt verktyg för regional utveckling för att

skapa en flerkärnig stadsregion med ett större be-

folkningsunderlag genom att knyta ihop regionens

ortsystem till en funktionell arbetsmarknadsregion

- Snabb och frekvent kollektivtrafik längs de stora

pendlingsstråken

• Glöm inte områdena utanför stråken

- Ökad samordning av olika trafikslag

8

Geografiska och funktionella

förutsättningar

• Stor befolkning på liten yta – Sveriges fjärde största

befolkningskoncentration

• Tydligt tvåkärnigt centrum

• Fördelaktigt geografiskt läge

• Bra kommunikationsläge

• Bra grundstruktur för kommunikationer men brister i

kvalitet och kapacitet

• Kollektivtrafiken väl utbyggd med pendeltåget som

ryggrad

9

Östergötlands tätorter

10

Arbetspendling

11

0,0%

10,0%

20,0%

30,0%

40,0%

50,0%

60,0%

0-15 min 15-30 min 30-45 min 45-60 min över 60 min

an

del

av

befo

lkn

ing

en

Hur lång restid olika andelar av befolkningen i Östergötland har till arbete och studier 2000 och

2005 (källa: RVU 2000 och RVÖ 2005).

Faktisk 2000

Faktisk 2005

12

Bästa möjliga integrering

Kollektivtrafiken ska bidra: • Till att utveckla en flerkärnig stadsregion genom att

knyta ihop regionens ortssystem.

• Till att regionen blir en gemensam arbetsmarknad.

• Genom att satsa på tätt och strukturerat utbud i de

stora pendlingsstråken och större städerna.

• Genom att kraftsamla resurser där det finns stora

resandeunderlag.

• Till balans mellan centrum och omland genom att ge

möjlighet till rimlig kollektivtrafik i de mer glesbefol-

kade områdena.

• Genom att låta samhällsnyttan styra fördelningen av

resurser.

13

Planeringsstrategi

Etablera/utveckla stråktänkandet - Mellan regionens ortsystem

- Mellan centralort och närförorter

- Snabb och frekvent kollektivtrafik i stråken

- Framkomlighet för kollektivtrafiken i stråken ska garanteras, även i tätort

- Innebär åtagande när det gäller infrastrukturen (för både LTP och kommunerna)

- Till stråken bör samordnad anropsstyrd områdestrafik ansluta i strategiska noter

- Även i tätortstrafiken bör stråktänkande etableras

14

Strategi för integrerad planering

15

Framtida regionalt stomlinjenät

Regionalt stomlinjenät för kollektiv-

trafiken (blå=tåg, röd=buss)

Norrköping

Söderköping

Åby

Finspång

Linköping

ÅtvidabergValdemarsvik

Kisa

Borensberg

Rimforsa

Österbymo

Ödeshög

Tranås

Boxholm

Mjölby

Vadstena

Motala

Skänninge

Omstigningshållplatser, exempel

• Fågelsången, Åtvidaberg, Rv 35

• Bankekind, Rv 35

• Rimforsa, Rv 23

• Skeda Udde, Rv 23

• Vistinge, Rv 51

• (Grebo, Rv 35, senare ska utredas)

• (Gusum, E22, senare ska utredas)

• (Ringarum, E22, senare ska utredas)

• Ev. flera på sikt

.

16

Antal arbetsplatser som ligger 0,5-3,0 km från

regional stomlinjehållplats

Arbetsplatser 2006

Intervall Antal arbetsplatser Andel i procent

0,5 km 100 185 53,9%

1 km 131 031 70,5%

2 km 151 216 81,3%

3 km 156 644 84,3%

Totalt 185 904 100,0%

17

Hur tänker Linköping

18

Hur tänker Norrköping

19

Andra faktorer att tänka på

• Parkeringsstrategier i de större tätorterna

20

• Hur lokalisera bostäder/verksamheter

i förhållande till kollektivtrafiken

• Enkelt att köpa färdbevis

• Marknadsföring/Kunskap

Andra faktorer att tänka på