Kommunikation och media

Föreläsning 13

VT05

Leif Dahlberg

Kurssammanfattning

Kurssammanfattning

- Kursutvärdering på kurshemsidan från vecka 19

- Kursnämndsmöte

- Datum för inlämning av uppsats

Kurssammanfattning

- Kursutvärdering på kurshemsidan från vecka 19

- Kursnämndsmöte

- Datum för inlämning av uppsats, förslagsvis vecka 23 (?)

Kurssammanfattning

Kommunikation och media

Kursen ger (enligt studiehandboken) en fördjupad förståelse av det tvärveten-skapliga ämnesområdet kommunikation, medier och kulturteori.

Kommunikation och media

Kursens mål är att ge• (1.) fördjupad kunskap inom området

kommunikation, media och kulturteori• (2.) fördjupad förståelse av

institutionella, samhälleliga och tekniska villkor för medieproduktion och medieanvändning

Kommunikation och media

Kursens mål är att ge

• (3.) fördjupad förståelse av modern teoribildning kring medierad kommunikation och andra kommunikativa och kulturella processer

Kommunikation och media

för att studenterna ska • (1.) vara väl förberedda att förstå och

hantera kommunikationssituationer i den fortsatta utbildningen och i det framtida yrkeslivet

• (2.) kunna beskriva frågor inom området kommunikation, media och kulturteori på ett reflekterat och metodiskt sätt

Kommunikation och media

för att studenterna ska

• (3.) kunna ta till sig aktuell forskningslitteratur inom området kommunikation, media och kulturteori på egen hand.

Kommunikation och media

I kursen undersöks kritiskt materiella, institutionella och samhälleliga förutsättningar för olika former av medieproduktion och medie-användning, liksom deras betydelse för semiotik och kunskapsbildning.

Kommunikation och media

Kursen behandlar vidare betydelsen av modern medierad kommunikation och kultur för politiska och ekonomiska processer i samhället. Kursen ger även en fördjupad förståelse av modern teoribildning kring kommunikativa och kulturella processer.

Kommunikation och media

Undervisningen har formen av föreläsningar omväxlande med diskussionsseminarier som förutsätter aktiv förberedelse av deltagarna.

Kurssammanfattning

- muntligt kommunikation (retorik) & muntlig kultur

- skriften & skriftkultur

- boken, papper, boktryckarkonsten

- alfabetisering & typografisk kultur

- telekommunikation & telekultur

Kurssammanfattning

- visuell kultur

- massmediekultur

- cyberkultur

Kurssammanfattning

- skriftsystem

- fysiska medier

- användare

- transport, hastighet

- sociala & politiska konsekvenser

Kurssammanfattning

- Pedagogik- hur lär man ut talande, skrivande och

andra kommunikations- och medietekniker?

- hur lär man ut med hjälp av muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation, telekommunikation?

Kurssammanfattning

- Pedagogik- hur kommer framtidens IKT-

användning se ut?- och hur kommer den att läras (ut)?

Kurssammanfattning

Offentlighet

Offentlig(het)

- det öppna (jfr tyska das Offene)

- dvs. det som kan ses, det synliga

- det allmänna (jfr engelska public, från latinets poplicus, “av folket”, + pubes, “vuxen”)

- statlig

Offentlig(het)

- definieras oxå genom motsatsen till: - det privata

- det personliga, enskilda

- det intima

- det slutna

Offentlig(het)

Privat Offentlig

Offentlig(het)

Öppna SlutnaSynliga Osynliga

Staten PrivataAllmänna Enskilda

Offentlig(het) @ Aten

privat:hushållet(oikos)

offentlig:staten (polis)

Offentlig(het) @ Aten

privat:hemmet(oikos)

offentlig:torget (agora)

Offentlig(het) @ Aten

privat:avskilt, osynligt offentlig:

synligt

Offentlig(het) @ medeltid

- den egentliga makten, staten & kyrkan, blir osynlig;

- den framvisas, representeras, vid parader, manifestationer, kröningar, etc

Borgerlig offentlighet

- uppstår mellan det offentliga och det privata, en mellansfär

- uppstår ur det privata, med anspråk på det offentliga

- uppstår i/genom en ny samhällsklass, borgarna

Borgerlig offentlighet

- uppstår i staden, på salonger, kaféer

- uppstår genom diskussion av offentliga frågor

- uppstår genom deltagande i offentlig diskussion, i tidningar & tidskrifter, på teater, etc

Borgerlig offentlighet

- hör samman med framväxten av det moderna samhället

Borgerlig offentlighet

- har den atenska statsbildningen (demokrati) som ideal: - det offentliga bestäms som öppet och

utmärks av en fri (öppen) diskussion som leder till rationella politiska beslut, men är samtidigt separerat från statsmakten

- det privata är klart avskilt från det offentliga

Borgerlig offentlighet

Det privata,hemmetBorgerlig

offentlighetStatlig offentlighet

Den borgerliga offentlighetens strukturomvandling

Privatisering av det offentliga &

det privata blir offentligt

(enligt J. Habermas)

Den borgerliga offentlighetens strukturomvandling

Exempel:

- politik (partier, intressegrupper)

- utbildning (dagis, skola, etc)

- social omsorg & vård

- arkitektur

- massmedier

Den borgerliga offentlighetens strukturomvandling

Kritik av Habermas:

- historisk förenkling

- bortser från folklig kultur & arbetarrörelse

- missförstår medierna roll i det moderna samhället

Cyberoffentlighet

?

Cyberoffentlighet

- Internet

- Information

- Mediekonvergens

- Offentliga handlingar

- Bloggar

Cyberoffentlighet

Rekonstruktion av “relationen”

mellan

det privata och offentliga

Kurssammanfattning

Kurssammanfattning