kommunikation och media föreläsning 2 vt05 leif dahlberg

Kommunikation och media

Föreläsning 2

VT05

Leif Dahlberg

Muntligt & skriftlig

Vad är kunskap? Meningsfull organisation av verkligheten.


Språket organiserar verkligheten.

Det skrivna språket möjliggör nya former av social organisation av verkligheten.


Skriften är inte den fundamentala språk-formen. Det talade, muntliga språket kommer före det skrivna språket. Det finns många mänskliga kulturer utan skrift, men det finns ingen skriftkultur som inte har talat språk. Det muntliga språket är grund-läggande, basen, för andra språksystem. (Walter J. Ong)


• Ferdinand de Saussure (1857-1913), skapade den moderna lingvistiken

• Henry Sweet (1845-1912), skapade fonetiken


• Primär muntlighet (primary orality): muntlighet hos personer helt obekanta med skrift.


• Primär muntlighet (primary orality): muntlighet hos personer helt obekanta med skrift.

• Sekundär muntlighet (seconduary orality): muntlighet som utvecklas i en skriftkultur och på basis av skriftteknologi. Exempel: fonograf, telefon, grammofon, film, radio, TV, bandspelare, video.


Skriftkultur (literacy): ett samhälle, en kultur med skriftsystem. Är nödvändig (enligt Ong) för framväxt av naturvetenskap, filosofi, historia, uttolkning av litteratur och andra konstarter.


• Skriftkultur (literacy): ett samhälle, en kultur med skriftsystem. Är nödvändig (enligt Ong) för framväxt av naturvetenskap, filosofi, historia, uttolkning av litteratur och andra konstarter.

• Kirografisk kultur: (hand)skriftskultur

• Typografisk kultur: tryckkonstkultur


Språket har traditionellt studerats som skrift. ’Upptäckten’ av muntlighet ägde inte rum inom lingvistiken eller antropologin, utan inom litteraturvetenskapen. (Den homeriska frågan.)


Skriften betecknar en visualisering, ett förtingligande av ordet. Skriften utgör ett ’sekundärt modelleringssystem’. Alfabetet utgör en visuell kodning av ljudets undflyende värld. Skriften utvidgar språkets möjligheter enormt. Skriften förvandlar tänkandet.


• Skriften omvandlar enskilda, lokala dialekter till nationella (eller regionala) grafolekter.

• Vissa grafolekter har enorma ordförråd. Engelska har en vokabulär på c:a 1,5 miljoner ord. Ett muntlig dialekt har ett ordförråd på några tusen ord.


Retorik: Konsten att tala (väl, övertygande) offentligt. Uppfanns på Sicilien, utvecklades till en konst och vetenskap i Aten på 400- och 300-talen fvt. Skriften möjliggjorde en systematisk studie av talekonsten. Den klassiska retoriken utgör därmed ett exempel på samspel mellan muntlig och skriftlig kultur.


• Platon. I vissa skrifter är Platon fientlig mot skriften (Faidros): den sägs vara mekanisk, omänsklig, svarar inte på frågor, destruktiv för minnet. I andra skrifter (Staten) är Platon fientlig mot muntlig kultur. Detta indikerar en ambivalens hos Platon (och hans samtid).


• Platon. I vissa skrifter är Platon fientlig mot skriften (Faidros): den sägs vara mekanisk, omänsklig, svarar inte på frågor, destruktiv för minnet. I andra skrifter (Staten) är Platon fientlig mot muntlig kultur. Detta indikerar en ambivalens hos Platon (och hans samtid).

• Enligt Eric Havelock är Platons filosofiska tänkande baserat på skriftkultur.


Muntlighetens psykodynamik.

• Ljud är händelser, ljud är rörelse. Om man stannar – fryser – ljud så blir det tyst. Med visuell kommunikation kan man stanna upp, isolera enskilda tecken, orden, fraser, bilder.

• Ljud, det talade ordet, har stor kraft. Det är dynamiskt.


Tänkande i muntliga kulturer.


Minnesteknik i muntliga kulturer: rytm, mönster, antiteser, kiasm, allitteration, assonans, epitet, formler, temata, ordspråk. Minnesteknik högt värderad i muntliga kulturer.


Minnestekniker i muntliga kulturer bestämmer (enligt Ong) kunskapens form och innehåll:



• 1. Additiv snarare än underordnande• 2. Aggregativ snarare än analytisk• 3. Övertydlig eller kopiös (copia)• 4. Konservativ eller traditionell• 5. Nära den mänskliga livsvärlden



• 6. Agonistisk

• 7. Empatisk och deltagande snarare än objektivt distanserad

• 8. Homeostatisk

• 9. Situerad snarare än abstrakt


Minnet i muntliga kulturer är mer flexibelt, utsatt för socialt tryck. Minnet är fysiologiskt, kroppsligt.


• Det muntliga tilltalet skapar en publik (audience), förenade med varandra och med talaren.

• Det skriftliga tilltalet isolerar.


• Skriftteknologi omvandlar medvetandet.

• Icke-kontextuellt språk. Självständigt språk. Skrift är teknologi utanför människan.

• Skrift är onaturlig. (Jfr Platon.)

• Skrift upphöjer medvetandet.


Skriften skapas genom bilden.


• Mesopotamisk kilskrift, c:a 3500 fvt

• Egyptiska hieroglyfer, c:a 3000 fvt

• Indisk skrift, c:a 3000-2400 fvt

• Kinesisk skrift, c:a 1500 fvt

• Linear B, c:a 1200 fvt

• Maya, c:a AD 50

• Aztek, c:a AD 1400


• Skriftens sociala ursprung och användning.

• Skriftens sociala former och diskurser.

Litteratur

• Jack Goody, The Logic of Writing and the Organization of Society (Cambridge, Cambridge U.P. 1986)

• Jack Goody, The Interface between the Written and the Oral (Cambridge, Cambridge U.P. 1987)

• Eric A. Havelock, Preface to Plato (Cambridge, Harvard U.P 1963)

• Platon, Faidros

• Frances A. Yates, The Art of Memory (London, Routledge and Kegan Paul, 1972)

kommunikation och media föreläsning 2 vt05 leif dahlberg

Documents