1

Studieanvisning

Journalistikgranskning

Kursen där vi undersöker vad medier och journalister egentligen håller på med

15 etcs

schema övningar

förutsättningar manualer & lathundar publiceringstillstånd

Journalistprogrammet

Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Göteborgs universitet Höstterminen 2009

2

Kursansvarig lärare: Marina Ghersetti marina.ghersetti@jmg.gu.se Rum 462B Tel 786 1215

INNEHÅLL: sida:

Kursplan 3

Schema för journalistikgranskning h09 5

Obligatoriska övningar 7

Kurslitteratur 10

Vad är ett projektarbete? 10

Handledning 11

Vad ett projektarbete skall innehålla 12

Att söka litteratur på nätet 14

Formalia 18

Språk 19

Användning av bilder 19

Tabeller, grafer, diagram och figurer 20

Att citera skriftliga källor 23

Referenslistor/källförteckning 24

Enkel excel-manual 24

Disponering av tid 30

Datorer 30

Att redigera i Indesign 30

Att göra pdf-filer 31

Manus 31

Inlämning av projektarbete 32

Avtal för elektronisk publicering 32

Opposition – att opponera 32

Eventuella kompletteringar/ändringar 33

Betygskriterier 34

Blankett för avtal om elektronisk publicering 37

3

KURSPLAN

JU1532 Journalistikgranskning, 15 högskolepoäng

Reviewing Journalism, 15 ETCS, higher education credits

Grundnivå

1. Fastställande Kursen är fastställd av samhällsvetenskaplig fakultetsnämnd 2009-02-04 att gälla från vårterminen 2009. Utbildningsområde: Övrigt. Ansvarig institution: JMG, institutionen för journalistik och masskommunikation 2. Inplacering Fördjupningskurs på journalistprogrammets kandidatnivå. 3. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs att minst 75 % av tidigare möjliga kurspoäng i program-met har uppnåtts samt aktivt deltagande i kursen Vetenskaplig och journalistisk metod (JU1331, 7,5 hp).

4. Innehåll Studenterna ska i ett projektarbete kritiskt granska företeelser och frågeställningar som berör den egna yrkesrollen, det journalistiska utbudet och/eller strukturen på den svenska mediemarknaden. Projektarbetet ska presenteras i form av en journalistisk artikelsamling. Uppgiften är att kritiskt granska medierna och deras publik, journalistiska arbetsprocesser och/eller den journalistiska produkten. Egna systematiska undersökningar analyseras i relation till tidigare forskning om journalistik. 5. Mål Kursens övergripande syfte är att ge insikt i centrala frågeställningar och problemställ-ningar kring begreppet journalistisk kvalitet, samt träna studenterna i att teoretisera kring och kritiskt förhålla sig till journalistik och journalistyrket. Studenterna ska själv-ständigt genomföra en empirisk granskning och presentera vetenskapligt material i journalistisk form. Efter avslutad kurs ska studenten:

- kunna planera och genomföra en egen vetenskaplig undersökning, - kunna kritiskt bedöma och förhålla sig till vetenskapliga undersökningar, - kunna presentera vetenskapligt material på ett journalistisk sätt.

6. Litteratur Se separat litteraturlista.

7. Former för bedömning Kursen examineras genom övningar, inlämningsuppgifter och seminarier.

4

Närvaro på övningar och seminarier är obligatorisk. Frånvaro från delar av kursen medför restuppgift/er och kan medföra att studenten måste göra om kursen. Under-kännande av övningar medför rester i form av omskrivningar och/eller komplettering-ar. Kursen examineras såväl skriftligt som muntligt, individuellt och i grupp. Student som underkänts två gånger har rätt att byta examinator. Sådan begäran ställs och motiveras skriftligen till studierektor.

8. Betyg Betygskalan omfattar betygsgraderna underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). 9. Kursvärdering Kursutvärderingen är skriftlig och används i det fortlöpande arbetet med kursutveck-ling. En sammanfattning tillhandahålles studenterna efter avslutad kurs. 10. Övrigt För mer detaljerad information se aktuell studieplan.

-- oooooooooooo --

På kursen journalistikgranskning gör du ett projektarbete tillsammans med en eller två andra i klassen. Uppgiften är att genom en fallstudie kritiskt granska den journa-listiska yrkesrollen, dess villkor, det journalistiska utbudet eller mediernas publik. I granskningen ska ni belysa en problemställning eller teori som rör medier och journa-listik. Ni ska tillämpa vetenskaplig metod och anknyta till tidigare forskning. Ni ska också låta berörda aktörer i medierna eller publiken komma till tals. Projektarbetet ska presenteras i form av ett mediemagasin. Journalistikgranskningen bygger vidare på de kunskaper som du tillägnat dig på kur-sen Vetenskaplig och journalistisk metod.

5

Schema Journalistikgranskning h09

Kursen utgår ifrån aktiv studietid kl 9-17, må-fr. Den tid som inte är specificerad i schemat ned-an veckorna 41-52 är avsedd för eget arbete med projektarbetet. Tid Moment Sal: Lärare

Vecka 41 Mån 5/10 10-12 Kursintroduktion och utlägg av övning 1 och 2. 302 MG

13-15 Föreläsning: Forskningsdesign – vilka delar innehåller ett projekt-arbete och varför? Med utgångspunkt från svininfluensan. 302 MG

Tis 6/10 11-12 Föreläsning: Varför granska granskarna? (prel titel) 302 KB 13-15 JU-seminarium: "Hur får man en miljonpublik att se på världens

tråkigaste ämne?" Jan Nylander, prisbelönad ekonomijournalist på SVT,

402

15-17 Tid för övning 1 Ons 7/10 9-17 Tid för övning 1 Tors 8/10 8-13 Presentation opposition på tidigare projektarbeten (övning 1) i

halvklass 407

403 TAO

MG 13-17 Tid för övning 2 Fre 9/10 8-13 Presentation: Idékläckning inför projektarbeten (PA) i helklass.

Inlämning synopsis (övning 2) till kursansvarig lärare. Utlägg övning 3 (PM1)

302 JB, BB, TAO, MG,

ME

13-16 Tid för övning 3 16.00 Information om handledare i Kursportal

Vecka 42 Må 12/10 10-12 Föreläsning: Projektarbetets struktur och form. Utlägg övningar 4,

5, 6, 7 och 8. 302 MG

13-16 Kort handledning 1 inför övning 3 (se spec. tider i Kursportal) Ti 13/10 13-15 Ev. JU-seminarium Kerstin Brunnberg On 14/10 15.00 Inlämning PM1 (övning 3) i Marinas postfack. To 15/10 10.00 Gruppindelning och kopierade PM hämtas utanför Majkens expe-

dition.

10-14 Förberedelse för opposition, övning 3 14-16 Genomgång PM 1(övning 3) gruppvis 404,406

407, 527

408

JB, TAO

BB, MG, ME

Fr 16/10 Tid för övning 4

Vecka 43 Må 19/10 Handledning 2 eft överenskommelse med handledare

Inlämning PM2 (övning 4) till handledare

13-15 JU-seminarium med Kerstin Brunnberg (mitterminsträff) 302 KB Ti 20/10 Handledning 2 eft överenskommelse med handledare

Inlämning PM2 (övning 4) till handledare

Vecka 44 Ti 27/10 13-15 Ev. JU-seminarium med Kerstin Brunnberg

6

Vecka 45 Handledning 3 efter överenskommelse med handledare och in-

lämning av skriftlig avstämning (övning 5)

Ti 3/11 13-15 Ev. JU-seminarium med Kerstin Brunnberg

Vecka 47 Handledning 4 efter överenskommelse med handledare, inläm-

ning slutsynopsis (övning 6).

Ti 17/11 10-12

13-15 Lektion: Redigeringsrepetition, frivilligt och vid behov, max 25

Ev. JU-seminarium med Kerstin Brunnberg 308 EE

On 18/11 10-12 Lektion: Tabellgrafik, frivilligt och vid behov, max 25 308 MG

Vecka 48 Ti 24/11 13-15 Ev. JU-seminarium med Kerstin Brunnberg

Vecka 49 Må 30/11 8-18 Sammanställning och redigering projektarbete 308 Ti 1/12 8-18 Sammanställning och redigering projektarbete 308 13-15 Ev. JU-seminarium med Kerstin Brunnberg On 2/12 8-18 Sammanställning och redigering projektarbete 404 To 3/12 8-15 Sammanställning och redigering projektarbete 404 15.00 Inlämning projektarbetet till kursansvarig lärare (övning 7). 302 MG 15-17 Utlägg övningar 8 och 9. 302 MG Fr 4/12 9-12 Tid för övning 7 13.00 Schema för examination och kopierade projektarbeten klara hos

Majken

13-17 Tid för övning 7

Vecka 50 Mån 7/12 8-12

13-17 Presentation: Muntlig presentation av projektarbeten i helklass (övning 7) 402

MG, TAO

med fl Tis 8/12 9-16 Tid för övning 8 13-15 Ev. JUseminarium med Kerstin Brunnberg Ons 9/12 12.00 Tid för övning 8 Tors 10/12

9-17 Gruppvis examination av projektarbete 404, 406

MG, BB, TAO, JB, ME, MS

Fre 11/12 9-12 Gruppvis examination av projektarbete

527, 404

406

MG, BB, TAO, JB, ME, MS

Övningar Lärare Övning 1: Kritisk granskning av tidigare projektarbete Tomas Andersson Odén (TAO Övning 2: Synopsis 1 inför projektarbetet Johannes Bjerling (JB) Övning 3: PM1 inför projektarbetet Britt Börjesson (BB) Övning 4: PM2 Omskrivning, revidering Maria Edström (ME) Övning 5: PM3 Avstämning Erik Eliasson (EE) Övning 6: PM4 Slutsynopsis Marina Ghersetti (MG) Övning 7: Projektarbete Margareta Stål (MS) Övning 8: Muntlig presentation av projektarbete Övning 9: Opposition av projektarbete

7

Examinationsform På kursen delas betygen U, G och VG ut. För godkänt på kursen krävs att du deltagit med god-känt resultat i samtliga övningar och genomgångar. För VG krävs dessutom mycket bra resultat på projektarbetet, att deadline hålls på samtliga övningar, samt aktivt deltagande på lektioner och genomgångar. Restuppgifter Frånvaro från övning eller seminarium medför restuppgift. Underkännande av uppgifter medför rester i form av omskrivningar eller kompletteringar. Uppgifter som lämnas in efter deadline bedöms men kommenteras/seminariebehandlas inte. Restuppgift som lämnas in senast en vecka efter deadline behandlas omgående. I annat fall behandlas den när examinator hinner. JU-seminarier Ingår i enlighet med affischering och inbjudningar. Se även schemat. Kopieringskostnad/materialkostnad Kopieringskostnaden för hela kursen är 30 kronor. Den betalas till Majken i vaktmästeriet på plan 2. I kostnaden ingår kopiering av övningsuppgifter och projektarbeten inför seminarierna. Om du väljer att inte betala kopieringskostnad ansvarar du själv för kopiering och distribution av arbetet. Schemat, övriga kompendier, underlag för övningar och delar av kurslitteraturen kan du ladda ner från kursportalen. Kursportalen Under merparten av kursen arbetar du självständigt eller tillsammans med din grupp. Kommu-nikation från lärare till klassen sker då via kursportalen. Där ligger också schema, detta kurs-kompendium, några tidigare projektarbeten mm. Kolla kursportalen regelbundet. OBLIGATORISKA ÖVNINGAR

Övning 1 – Opposition/kritisk granskning av tidigare projektarbeten Du ska tillsammans med två andra i klassen kritiskt granska ett tidigare projektarbete. Varje grupp tilldelas ett projektarbete som laddas ner från kursportalen. Uppgift om vilken grupp du ingår i och vilket arbete ni ska granska finns också i kursportalen. Övningen går ut på att besva-ra följande frågor: • Vad handlar projektarbetet om (syfte och frågeställningar)? • Vilken forskning anknyter arbetet till – vad handlar den om, är den relevant, hur används

den i arbetet? • Vilket material har analyserats och med vilka metoder? • Vilka är de viktigaste resultaten? • Vilka styrkor och svagheter har arbetet? • Arbetsrapporten – vad innehåller den, styrkor och svagheter? Din grupp ska muntligt presentera det projektarbete ni har läst för halva klassen. Tid för pre-sentation inkl eventuella frågor är 15 minuter. Ni ska använda dokumentkamera för er presenta-tion (som OH-apparat ungefär fast på vanligt papper). En kopia på presentationen lämnas till läraren som är med. För att bli godkänd på övningen krävs att du aktivt medverkar i grupparbetet och i presentatio-nen inför klassen samt att presentationen uppfyller betygskriterierna för godkänt.

8

Övning 2 – Synopsis 1 över projektarbetet Du ska tillsammans med din projektgrupp lämna en kort synopsis över projektarbetet som re-dovisar • vilken eller vilka övergripande frågor och teorier om journalistik, journalistrollen eller publi-

ken er granskning anknyter till • vad projektarbetet handlar om • varför ni väljer att granska just detta Synopsis lämnas till kursansvarige lärare i samband med idékläckning inför projektarbetet i hel-klass. Det diskuteras sedan kort med handledare inför övning 3 (PM 1).

För att bli godkänd på övningen krävs att du aktivt medverkat till att ta fram en synopsis samt att den uppfyller betygskriterierna för godkänt. Övning 3 – PM 1 Du ska tillsammans med din projektgrupp skriva ett PM som utgår från synopsis, men som är betydligt mer omfattande och genomarbetat och som innehåller: • Presentation av övergripande problem, teori, fenomen, eller frågeställning om journalistik

och medier som ni vill belysa genom er fallstudie • Motivering till val av fallstudie utifrån studiens relevans för journalistik, journalistrollen eller

mediepubliken • Syfte och frågeställningar • Presentation av relevant tidigare forskning. Minst tre centrala och/eller relevanta böcker,

rapporter ska ha lästs och kort refererats • Val av undersökningsmaterial med motivering • Val av undersökningsmetod med motivering, även med hänvisning till relevanta referenser i

metodböcker • En tidsplan PM1 lämnas i Marinas postfack, och behandlas i seminarier med muntlig och skriftlig opposi-tion.

För att blir godkänd på övningen krävs att du aktivt medverkat i arbetet med PM1, att du del-tagit under seminariet och där tillsammans med din grupp opponerat på ett annat PM, samt att PM1 uppfyller betygskriterierna för godkänt. Övning 4 – PM 2 : omskrivning, revidering PM1 skrivs om/revideras utifrån de synpunkter som framfördes på seminariet. Framför allt ska ni i gruppen lägga tid på att avgränsa och specificera syfte och frågeställningar, val av undersök-ningsmaterial och relevant tidigare forskning. PM 2 lämnas till handledare i samband med andra handledningstillfället och är en förutsättning för handledningen.

För att blir godkänd på övningen krävs att du aktivt medverkat i arbetet med PM2 samt att PM2 uppfyller betygskriterierna för godkänt.

Övning 5 – PM 3: avstämning Till det tredje handledningstillfället ska ni lämna ett nytt PM på projektarbetet, det vill säga en skriftlig rapport på hur långt ni har kommit i ert arbete. Rapporten ska vara en A4-sida och in-nehålla: • en redovisning av det arbetet som är klart och av det som återstår, • en sammanställning av vad som varit/är problematiskt och som ni särskilt vill ha hjälp med

under handledningen • en preliminär lista på skriftliga referenser och eventuellt muntliga källor, • en tidplan för det resterande arbete, inklusive bearbetning av insamlat material, skrivande

och formgivning .

9

PM 3 lämnas till handledare senast 24 timmar före handledningen och är en förutsättning för handledningen.

För att blir godkänd på övningen krävs att du aktivt medverkat i arbetet med PM3 samt att PM3 uppfyller betygskriterierna för godkänt. Övning 6 – PM 4: slutsynopsis Din projektgrupp lämnar två dagar före den sista handledningen en slutsynopsis på projektarbe-tet, ca två A4-sidor. Synopsisen är en förutsättning för handledningen. Där redovisar ni texterna som ingår i projektarbetet och i vilken ordning de kommer. Ge varje text en rubrik, skriv några rader om innehållet och redovisa för ev. illustrationer som ingår. Det ska också framgå vilka texter som är klara, nästan klara eller fortfarande på planeringsstadiet samt vem som i huvudsak skriver texten eller ansvarar för den. Gör likadant med arbetsrapporten. Där redovisar ni dess-utom för vilka skriftliga och muntliga källor som ni har använt och planerar att använda. Om ni vill kan ni använda den mall som ligger i Kursportalen för detta (Mall slutsynopsis).

För att blir godkänd på övningen krävs att du aktivt medverkat i arbetet med PM4 samt att PM4 innehåller samtliga ovan listade delar. Övning 7 – Projektarbete Ni lämnar mediemagasin, arbetsrapport och sammanfattning (abstract) både i pappersmanus och som pdf-fil.

För att blir godkänd på övningen krävs att du aktivt arbetat med projektarbetet och att det uppfyller betygskriterierna för godkänt. Övning 8 – Muntlig presentation av projektarbetet Du ska tillsammans med din grupp göra en muntlig presentation av ert projektarbete för de andra i klassen, 10 minuter per grupp. I presentationen ska det framgå varför ni har valt ert ämne, vad det handlar om, syfte och viktigaste frågeställningar, vilken tidigare forskning ni anknyter till, val av material och metod, viktigaste resultat och förklaringar till dessa. Ni ska ta fram ett underlag för presentationen som ni visar med dokumentkamera.

För att blir godkänd på övningen krävs att du medverkat i den muntliga presentationen av gruppens projektarbete samt att den uppfyller betygskriterierna för godkänt. Övning 9 – Opposition av projektarbete Klassens projektarbeten examineras i seminarier där ni gruppvis opponerar på ett annat projekt-arbete muntligt och skriftligt. I den skriftliga oppositionen ska en översiktlig förteckning över eventuella formaliafel ingå. Ni mejlar över en sammanställning på vilka synpunkter som ni kommer att framföra under oppositionen till den lärare (se anslag) som är examinator senast 24 timmar före examinationen.

Du ska också läsa de övriga projektarbeten som examineras vid samma tillfälle och kunna kommentera dem under seminariet.

För att blir godkänd på övningen krävs att du aktivt deltagit i oppositionen, kunnat kommen-tera övriga projektarbeten som examineras vid samma tillfälle samt att opposition uppfyller be-tygskriterierna för godkänt. För gruppindelningar i samband med övningar och presentationer se Kursportalen.

10

KURSLITTERATUR: Artiklar: Adamo, Amelia: Det mest angelägna. Pdf-fil på Kursportalen. Ahland, Tom: Att ge nyanser till kontrasterna. Pdf-fil på Kursportalen. Fredriksson, Gunnar (2002): Hotad kritisk granskning. Pdf-fil på Kursportalen. Fredrikson, Stig (2002): Den amerikaniserade världsbilden. Pdf-fil på Kursportalen. Hagström, Annika (2002): Några ord till en student jag lärde känna på JMG. Pdf-fil på Kursportalen. Jigenuis, Pär-Arne (2002): Profession under omvandling. Pdf-fil på Kursportalen. Jutterström, Christina (2002): Folkbildning i nya former. Pdf-fil på Kursportalen. Knutsson, Ulrika: Dåligt självförtroende är inte det sämsta. Pdf-fil på Kursportalen. Månsson, Hans: Det mest angelägna. Pdf-fil på Kursportalen. Olsson, Hasse: När liv står på spel. Pdf-fil på Kursportalen. Strömstedt, Bo (2002): Om att inte ge upp. Pdf-fil på Kursportalen. Söderberg, Karen (2008): Tid för eftertanke. Pdf-fil på Kursportalen. Weiss, Lars (2002): Redaktörernas bristande ambitioner. Pdf-fil på Kursportalen. Metodböcker: Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red): Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund; Studentlittera-

tur, 2000. eller Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wägnerud Lena: Metodpraktikan. Norstedts,

2007. Övrig litteratur: McQuail, Dennis (2005): McQuail’s Mass Communication Theory. London,Thousand Oaks, New

Delhi: Sage. Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red.) (2004): Medierna och demokratin. Lund, Studentlitteratur. Rosenberg, Göran (2000): Tankar om journalistik. Stockholm: Prisma (fås på kursen). Kurslitteratur som väljs i samband med projektarbetet, ca 1500 sidor VAD ÄR ETT PROJEKTARBETE? Projektarbetet är ett grupparbete där du tillsammans med en eller två andra i din klass kritiskt granskar en frågeställning som utgår från och problematiserar begreppet ”god journalistik”. Er uppgift är att kritisk granska aktuella exempel ur journalistikens vardag. Ni ska genom egna sys-tematiska observationer analysera journalistikens arbets- och produktionsvillkor, innehåll, form eller publik i relation till tidigare journalistikforskning. Både vetenskapliga och journalistiska arbetsmetoder ska tillämpas. Projektarbetet redovisas skriftligt. Ett mediemagasin med en arbetsrapport Projektarbetet skall presenteras som ett mediemagasin på ca 35-40 sidor (max 50 sidor) i den mall som vi har tagit fram för denna övning (se mappen Journalistikgranskning på JU-server). Tänk dig att ni gör ett specialnummer av tidningen Journalisten eller en temabilaga till någon av dagstidningarna.

Det ska vara ett sammanhållet arbete där följande delar ska ingå: Inledning, bak-grund/problemformulering, presentation av relevant forskning, resultatredovisning, en sam-

11

manfattning och diskuterande sluttext. Ni ska också bifoga en kort sammanfattning på engelska (abstract) samt en separat arbetsrapport.

Ni har fria händer att arbeta med formen, att redigera och layouta inom magasinsmallens ra-mar. Vid bedömningen är dock innehållet viktigare än formen. En läcker layout kompenserar inte för ett tunt innehåll!

Två exempel på tidigare projektarbeten

Tidigare projektarbeten Tidigare projektarbeten vid JMG finns på hemsidan www.jmg.gu.se under rubriken Publicerat. Här hittar ni många bra exempel på frågor och teman som ni kan bygga vidare på, lämpliga me-toder och olika presentationsformer. Några kan laddas ner i pdf-format. Resten finns i pappers-kopior, som går att beställa hos Marianne Ek.

Titta i tidigare projektarbeten!

HANDLEDNING Varje projektgrupp har en handledare som ni träffar vid fyra tillfällen under kursens gång. Anta-let handledningar kan ändras om ni och handledaren tycker så. Sammanlagt har ni rätt till ca 5 timmar handledning, plus tid för mejl-växling, telefonfrågor mm.

Handledaren hjälper er med avgränsningar, med att uppskatta vad som är en rimlig arbetsin-sats, med att komma igång och med att inte tappa tråden under arbetets gång. Hon/han tipsar

12

om litteratur och ger vägledning om lämplig metod och struktur. Handledaren ska också utifrån ett slutsynopsis tillsammans med er i gruppen bedöma och diskutera projektarbetets disposition, de texter som ingår, i vilken ordning de kommer och vad de huvudsakligen ska innehålla. Hand-ledare gör däremot ingen klassisk textgranskning, det vill säga lusläser texterna och ger språkliga synpunkter.

Utnyttja handledaren väl! Förbered er inför varje handledning, fundera över vad ni behöver hjälp med och hur ni utnyttjar handledningstimmarna mest effektivt. Notera att övningarna 4, 5 & 6 på kursen ligger i anslutning till handledningstillfällen. VAD ETT PROJEKTARBETE SKALL INNEHÅLLA Projektarbetet består av ett sammanhållet magasin på ca 35-40 sidor (max 50 sidor) och en ar-betsrapport.

MAGASINET Inledning Här presenterar ni i en kort text om vad ni vill göra – syfte och frågeställningar – och varför. Kanske utgår era frågeställningar från ett antagande ni har om att saker och ting förhåller sig på ett visst sätt, eller har förändrats – kanske i en viss riktning? Projektarbetet handlar då om att pröva antagandet. Eller har ni valt en fråga som anknyter till något dagsaktuellt ämne? Ge en bakgrund till val av ämne och motivera varför ni gör er granskning, varför just er frågeställning är intressant och för vilka. Tänkbar journalistisk form: Redaktörens spalt, en ledare. Bakgrund/tidigare forskning Arbetet ska sättas in ett större samhälleligt sammanhang där bland annat dess relevans för jour-nalistiken, journalistyrket och/eller mediepubliken och medborgarna ska beröras. Så gott som alla ämnen och frågeställningar är fallstudier av mer övergripande problemområden. Till exem-pel kan en innehållsanalys av sportsidorna anknytas till mer generella frågor om nyhetsvärde-ring, en undersökning av könsfördelning bland journalister till frågor om yrkesroll och rekryte-ring, en enkät med läsare till frågor om medieanvändning.

Ni ska problematisera era frågeställningar, det vill säga diskutera och relatera dem till forsk-ning om journalistik, undersökningar, rapporter och statistik som är relevanta i sammanhanget. Bygg vidare på det som redan finns, uppfinn inte hjulet igen! Använd er av andras tidigare arbe-ten, resultat och slutsatser på två sätt: • för att inledningsvis motivera ert val av ämne och frågeställningar, visa att de är relevanta

och intressanta och ingår i ett större forskningsteoretiskt sammanhang • för att sedan förklara och kommentera era egna resultat. Hit hör även definitioner av begrepp eller avgränsningar som är viktiga för granskningen. Tänkbar journalistisk form: Essä, analys, bakgrundsartikel. Ett eget granskningsarbete och resultatredovisning Resultatredovisningen består av granskningens faktiska resultat, dvs vad ni i er undersökning kommer fram till, och förklaringar till resultatet.

I själva granskningsarbetet kan ni tillämpa olika vetenskapliga metoder så som innehållsana-lys, intervjuer, enkäter, deltagande observation, eller kombinationer av dessa metoder. I medie-magasinet ska undersökningsmaterial och -metod redovisas kort, i arbetsrapporten mer uttöm-mande.

Resultatet av undersökningen ska presenteras på framträdande plats, minst ett uppslag. Redo-visningen bör kombinera text med grafik, diagram och tabeller.

13

Resultaten ska också förklaras eller kommenteras, dels med utgångspunkt i relevant forsk-ning eller kommentarer från forskare, dels genom kommentarer från aktörer/personer som är berörda av den frågeställning ni undersöker, t ex redaktörer, journalister, läsare, lyssnare, tittare, lobbyister eller källor. Tänkbar journalistisk form: nyhetsartiklar, tablåer, faktarutor, intervjuer, porträtt, kort-enkäter (vox pop). Sammanfattning Här ska ni sakligt sammanfatta och diskutera resultaten ni har fått, bland annat genom att kopp-la tillbaka till tidigare forskning och teorier ni har använt er av. Vad har ni kommit fram till, och hur kan man förklarar era resultat? Mot vilken bakgrund? Vilka tänkbara konsekvenser finns? Tänkbar journalistisk form: analys. Slutdiskussion Efter att ha arbetet i så många veckor med era frågeställningar, och mot bakgrund av de nya kunskaper och förhoppningsvis insikter ni har fått i journalistik och medier ser ut och fungerar är det nu dags för er att tycka till själva. Skriv en mediekritisk och personlig text där ni utifrån ert arbete tar ställning tillbegreppet journalistisk kvalitet. Vad tycker ni om journalistiken, jour-nalistyrket eller journalistrollen? Fungerat det bra eller dåligt? Kan man och bör man göra an-norlunda, förbättra? Tänkbar journalistisk form: debattartikel, krönika.

ARBETSRAPPORTEN Arbetarapporten är en bilaga till magasinet och en del av projektarbetet. Här redovisar ni: Basuppgifter Arbetets titel, författarnas namn, universitet, institution, program, termin, handledarens namn. En kortfattad sammanfattning på engelska (abstract) Sammanfattningen ska skrivas på engelska (max en sida) och ska ligga som ett eget blad i arbets-rapporten. Den ska innehålla: • titel, författare, program, termin • syfte och frågeställningar • kort hänvisning till centrala vetenskapliga referenser • en kortfattad presentation av undersökningsmaterialet • hur ni har gått tillväga (metod) • era viktigaste resultat och slutsatser Sammanfattningen fyller en viktig funktion vid litteratursökningar genom att kort tillhandahålla alla de viktigaste uppgifterna om projektarbetet. Arbetsmetod och urval Här redovisar och diskuterar ni: • Hur ni har gått tillväga och varför, dvs vad ni gjort, i vilken ordning, och vilken arbetsmetod

ni har tillämpat. Metoden/ernas styrkor och svagheter ska diskuteras – vad fick ni med, vad missade ni? Eventuella svårigheter som uppstått under arbetes gång och hur ni löst dessa re-dovisas också här.

• Vad ni har undersökt och en motivering till ert urval, samt en förteckning över undersök-ningsmaterial, t ex vilka tidningar, vilken tidsperiod, vilka som ingår i enkätundersökning, osv. Har ni undersökt allt ni ville, eller tvingades ni till begränsningar? Får begräsningarna konsekvenser för generaliserbarheten i era slutsatser?

14

Referenser/källor Ni ska sammanställa en referenslista över tryckta och muntliga källor. I listan ska ni skilja på tryckta källor (refererade och icke refererade) och muntliga (refererade och icke refererade). Till trycka källor hör även hemsidor. I samband med dessa ska ni ange vilket datum ni hämtat upp-gifterna från nätet. Ni ska också ange telefonnummer och e-post till samtliga muntliga källor. Tillstånd att använda bilder Det måste framgå att ni har tillstånd att använda de bilder som ni inte har tagit själva. Bilder som ni har plockat ner från nätet måste ha hänvisning till nätsajt. Arbetsfördelning Ni ska redovisa hur ni har fördelat arbetsuppgifter inom gruppen, dvs vem som gjort vad. Målgrupp Lämna uppgift om tänkt målgrupp, tänkt publicering. Bilagor Bilagor, dvs information och material som är intressant eller relevant för arbetet, men inte be-höver publiceras i mediemagasinet, t ex kodbok eller extra tabellmaterial, kan finnas med. Ob-servera att det sällan tillför något att lägga hela undersökningsmaterialet i bilaga, däremot kanske något enstaka exempel på artiklar mm.

ATT SÖKA LITTERATUR PÅ NÄTET Listan nedan är sammanställd våren 09. Några länkar kan ha ändrats. Kom också ihåg att den inte är komplett även om den är en god början – det finns också andra ställen att leta. Kom ihåg – allt finns inte på nätet! • Nätet har stora maskor. • Google är bra, fångar bara en bråkdel av det som finns på nätet, glöm inte att kolla Google

Scholar. • Lär er avancerad sökning och trunkering, som innebär att man genom att avsluta med teck-

net * tex medie* även får upp sökningar med ordkombinationer som innehåller medie-. • Besök biblioteket, både i huset och UB. • Källkritiken är lika viktig på nätet som överallt annars, gäller även Wikipedia vars grundare

Larry Sanger nu startat en striktare sajt, www.citizendium.org som dock inte är så utvecklad ännu.

Guldgruvan UB Från JMGs datorer, som är anslutna till GUNET, kommer ni åt alla UBs databaser. För att kunna göra det samma hemifrån måste ni logga in med ert låntagarnummer, som står på låne-kortet. • Börja med att leta via UB www.ub.gu.se på böcker, vetenskapliga artiklar och i specialsam-

lingarna. • Glöm inte Artikelsök och fulltextdatabaserna. • Ämnesportalen RASK http://rask.ub.uu.se/. • RASK är en ämnesportal med kvalitetsbedömda länkar till webbplatser och webbdokument

inom humaniora, samhällsvetenskap, rättsvetenskap och genusvetenskap.

15

• Syftet med portalen är att lättöverskådligt tillgängliggöra i första hand svenska och nordiska men i någon mån även utländska internetresurser. OBS! Ej heltäckande men kan fungera som ingång.

• Internationella tidskrifter om medier och journalistik. De flesta som finns i elektronisk form hittar du i databasen Academic Search Elite. Gamla artiklar finns inscannade i JSTOR www.jstor.org

Tänk brett Medieforskning är ett litet ämne i sig, men medier intresserar många forskar från många ämnen, etnologi, sociologi, statskunskap, litteraturvetenskap osv. • När du valt ett ämne försök komma på många olika sökord för det. Om du t ex ska skriva

om psykiskt funktionshinder tänk stigma, stereotyper, representation osv. Ska du skriva om lobbying tänk medielogik, makt och medier, PR, spindoctors osv. Bra sökord hittar du också i referenslistor.

• Leta i abstracts från MKV och JU-studenters uppsatser via JMG:s hemsida, gör likadant på andra högskolor/universitet, t ex Södertörn, JMK, Sundsvall, Uppsala osv.

UB:s många resurser • Elektroniska tidskrifter i fulltext: Artikelsök: http://www.ub.gu.se/sok/databaser/sok/. • Kolla in specialsamlingarna Där finns tex norra Europas bästa databas för kvinno- mans-

och könsforskning KVINNSAM http://www.ub.gu.se/samlingar/kvinn/ Det är en tvärve-tenskaplig litteraturdatabas med svenska och utländska kvinnovetenskapliga referenser ur Göteborgs universitetsbiblioteks bestånd. Referenserna omfattar böcker, tidskrifter, artiklar i tidskrifter, kapitel i böcker, uppsatser, broschyrer, forskningsrapporter mm. Kvinnohistoris-ka samlingarna har också frågelåda där man kan ställa fakta- och ämnesfrågor om kvinno-, mans- och genusforskning och få svar via e-post. Det finns även en Frågebank där man kan söka bland inkomna frågor och ett Aktuellt debattämne inom genusområdet. De har även databasen GENA över avhandlingar på området. Ofta ligger abstracts på nätet.

• Alla världens bibliotek nås via UB. • Kolla i referenslistorna på avhandlingar, rapporter. • Besök biblioteket! Bläddra i böcker, tidskrifter, scanna av extra intressanta hyllor

som Bs OBS! När du är mer säker på vilket ämne du ska ägna dig åt går det att boka tid med en biblio-tekarie på studietorget Campus Linné för enskild sökhjälp. Bokas via http://www.ub.gu.se/bibliotek/Gcl/. JMG-resurser • Arbetsrapporter är samlingsnamnet för forskning, bra uppsatser, diverse litteraturstudier

mm. • JMG:s uppsatser (titlar och abstract) ligger på nätet. Glöm inte MKV:s uppsatser! • JMG Granskaren – tidskrift som populariserade forskning. • Långa serier med data om samhälle opinion och medier (SOM) Dagspresskollegiet, Journa-

listundersökningarna, Valundersökningar, Publicistiskt bokslut osv. • Diverse projekt, t ex Publicistiskt bokslut Tsunamin, Journalist 05, Kvinnorna i

journalistkulturen, Fågelinfluensan, valaffischer . • Avhandlingar - där finns centrala teorikapitel, forsknings översikter mm. OBS! Mycket från JMG kan sökas via hemsidan.

16

Nordicom – www.nordicom.gu.se • Nordisk databas över forskning om medier samt mediestatistik och EU-utblcikar placerad i

Göteborg på JMG liksom UNESCOs International Clearinghouse on Children and Violence on the Screen (www.nordicom.gu.se/unesco/). Deras tidskrifter och böcker finns också på biblioteket i huset.

Enskilda universitet • Forskarrapporter och projektbeskrivningar ligger ofta ute på nätet. • prova t ex JMK, TEMA kommunikation i Linköping, Högskolan i Malmö. Enskilda institu-

tioner som GRI på handels har också många av sina rapporter på nätet. Fristående forskningsinstitut • SNS www.sns.se Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har statsvetaren Olof Petersson

som forskningsledare för flera makt- och demokratiprojekt/studier SNS Medieforum och SNS Demokratiråd.

• Arbetslivsinstitutet är numera nerlagd men har gjort flera studier om journalisters arbetssitu-ation. Deras rapporter hittar man nu via biblioteket.

• SIM(O) Institutet för mediestudier www.mediestudier.se Stiftelsen Institutet för Mediestudi-er – Gör egna granskningar av medierna ” kritiskt granskar och beskriver publicistiska struk-turer, strategier och beteenden inom svenska massmedier.

Forskares egna sidor • Kulturstudier: http://www.theory.org.uk en brittisk sida om mediestudier av forskaren Da-

vid Gauntlett. Måste ses! • statsvetaren Pippa Norris: www.Pippanorris.com. • lingvistiskprofessorn Noam Chomsky: http://www.chomsky.info/. • läs Naomi Kleins artiklar på: http://www.nologo.org/. • eller varför inte en svensk medieprofessor: http://www.jesperstromback.com/. Mediekritik • Röda korset: www.quickresponse.nu/. • Allt är Möjligt: www.alltarmojligt.se. • Ålder: http://www.ageintofocus.net/ och www.npoe.nl. • Fairness and accuracy in reporting: www.fair.org. Journalistlänkar • Journalistförbundet och tidningen Journalisten: www.journalistforbundet.se. • Tidningsutgivarna: www.tu.se. • Internationella journalistfederationen: http://www.ifj.org/. • Reportrar utan gränser: www.rug.se. • International Media Support: www.i-m-s.dk. • Grävande journalister I USA: http://www.ire.org/. • World Press Institute: http://www.worldpressinstitute.org/. • Poynter institute: http://www.poynter.org/ välrenommerad utbildningsinstitut för journalis-

ter. • Columbia University, The journalism School: http://www.jrn.columbia.edu/ där kan man

klicka sig vidare till olika nätbaserade resurser kring Power reporting. • Om tidningsutveckling, en blogg om gratistidningar:

www.newspaperinnovation.com/index.php/about-free-dailies/

17

• World Association of Newspapers, international dagpressorganisation: http://www.wan-press.org/.

Statliga rapporter och resurser • www.regeringen.se : sök i olika SOU-rapporter och Ds – det finns ett SOU eller Ds om näs-

tan varje ämne. Kolla referenslistor även där. • Rikslex http://www.riksdagen.se/debatt/ • länkar till EU mm. • glöm inte politikers biografier, egna hemsidor, olika politiker och journalisters bloggar • Medierådet: www.Medierådet.se Organisationer/myndigheter Bedriver egen forskning som ofta läggs ut på nätet, några exempel: • Granskningsnämnden www.grn.se bevakar att etermedieföretag följer radio och tv-lagen

samt att SVT, UR SR och TV4 sänder i enlighet med sändningstillstånden. Producerar många rapporter om läget på etremedieområdet.

• Radio och tv-verket www.rtvv.se arbetar med tillståndsgivning för radio, tv och Internet. Gör olika rapporter och omvärldbevakning.

• Ungdomsstyrelsen www.ungdomsstyrelsen.se • www.bra.se - Brottförebyggande rådet vars huvuduppgift är att främja brottsförebyggande

arbete genom utveckling, utvärdering, forskning och information inom det kriminalpolitiska området.

• Folkhälsoinstitutet kartlägger och publicerar mycket, bland annat har man gjort en studie över hur homosexuella skildras i svenska medier, kan beställas från http://www.fhi.se/. De hade länge en databas över all homoforskning i Sverige.

• www.scb.se : Sveriges bästa sajt för olika data som kan hämtas hem i excel-filer. • Nationella sekretariatet för genusforskning : http://www.genus.se har länkar till olika institu-

tioner och arkiv för kvinno- och genusforskning. Sekretariatet ger också ut tidskrifterna Ge-nus och Genusperspektiv med egna arkiv funktioner på nätet.

Etnicitet • http://paraplyprojektet.se : EU-projekt som berör samtliga mångfaldsfrågor. Det har som syfte

att öka intresset och kunskapen om mångfald på arbetsplatsen samt skapa opinion mot all diskriminering. Genom kanaler som en webbtidning, böcker och seminarier vill man infor-mera och påverka både beslutsfattare och media.

• www.sverigemotrasism.nu regeringens hemsida med många bra länkar vidare. • http://www.historiska.se/vittoljud/ : hemsida som Historiska museet producerat bl a om

vanliga fördomar om flyktingar. Mediestatistik • Press: www.tsrs.se : TS syfte är att revidera svenska medier och ge mediemarknaden opar-

tiskt granskad och sammanställd information om upplagor, distribution, hushållstäckning med mera.

• TV: www.mms.se. • Radio, mediepublik: www.ruab.se • Webben http://www.annons.se : klicka vidare till medietatistik. KIAindex har koll på trafi-

ken på sidor med annonser

18

Beställa tv-program • Statens ljud- och bildarkiv finns numera under Kungliga biblioteket: www.kb.se. Blanketter

finns på hemsidan. CD/DVD-skivorna kommer till UB där ni kan se programmen. Tänk på att det kan dröja flera arbetsdagar innan ni får materialet ni har beställt.

Blicka utåt – Norden • Det finns nyligen avslutade maktutredningar i både Norge och Danmark, båda har haft fo-

kus på mediernas roll www.magtudredningen.dk och www.sv.uio.no/mutr • NIKK – Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning: www.nikk.uio.no Innehåller

många nordiska länkar, till mansforskning och genusforskning tex KILDEN http://kilden.forskningsradet.no/

• Nordiska journalistutbildningarna har också studier utlagda på sina hemsidor. Världen på nätet • www.gapminder.org : Ett svenskt projekt som visar hur man grafiskt kan förklara utveck-

lingen i världen. • www.sida.se : Sidas hemsida med länkar till tex globalportalen, tidningen Omvärlden. Medie-

bistånd och viktiga dokument • www.i-m-s.dk/ : International media Support, om journalister i konfliktsituationer. • http://www.undp.se/ : De nordiska länderna är bland UNDP:s starkaste samarbetspartner

och står tillsammans för cirka 30 procent av UNDP:s totala budget. Gender worldwide: • www.yle.fi/gender : Screening Gender, nordeuropeisk studie av en tv-vecka år 2000 • www.portrayingpolitics.org : om hur kvinnliga politiker skildras i framför allt europeiska

medier. • Global nyhetsstudie Global Media Monitoring: www.whomakesthenews.org. Genomfördes

1995, 2000 och 2005 mycket intressant att gå vidare på. • Genderlinks: http://www.genderlinks.org.za. Bra sida med många infallsvinklar, de driver

även GMDC, Gender & Media Diversity Center EU • http://europa.eu.int : portal in i EU, skaffa tillgång till pressmeddelanden via Rapid • http://europa.eu.int/comm : Kommissionens hemsida • http://www.europarl.eu.int : EU-parlamentet • http://ue.eu.int : Ministerrådet • http://europa.eu.int/idea/ideasv.html. : IDEA; who is who? Söktipsen är sammanställda av Maria Edström

FORMALIA I korrekt formalia ingår att: • alla sidor är numrerade • korrekt innehållsförteckning finns • stavning och språk är felfritt • rubriker och n-värden finns till samtliga tabeller och diagram • bildkälla och tillstånd att publicera finns till alla bilder/illustrationer

19

• förstasidan samt arbetsrapport innehåller uppgifter om: - arbetets titel - författarnas namn - vilken utbildning ni går (program) - vilken institution - vilket universitet - vilken termin

I Svenska skrivregler, kapitlet “Specialtext” finns en hel del matnyttiga anvisningar för hur man handskas med bland annat tabeller och diagram, fotnoter, källhänvisningar och litteraturför-teckning.

SPRÅK Liksom vid alla övningar på journalistutbildningen ska också projektarbetet skrivas för en tänkt målgrupp. Om ni skriver en tänkt bilaga till dagspress, tänk då vanliga tidningsläsare, ett special-nummer av Journalisten, tänk då journalister. Språket ska vara korrekt! Kraven på språklig kvalitet och på korrekturläsning är lika stora på denna kurs som på alla andra.

ANVÄNDNING AV BILDER Grundregeln är att ni måste skaffa tillstånd för att publicera bilder som ni inte har tagit själva, eller också köpa rättigheten att använda dem.

Observera att ni inte får hämta bilder från Pressens Bild. Enligt JMGs avtal får dessa endast användas i övningar/produktioner som inte distribueras utanför skolan. Efter godkänd exami-nation är projektarbetet offentlig handling och kan komma att distribueras utanför JMG.

Om ni använder bilder från internet, så måste ni ange bildkälla, sajt och försäkra er om att de är “fria” att använda utan kostnad.

Faximiler är fria att använda. Om ni skannar in bilder från tidningssidor räknas dessa som fax-imilier om lite av bildtexten eller artikeltexten också kommer med.

Exempel på faximil. Källa: Aftonbla-det 22/1-07

20

Alla andra bilder, utom era egna, måste ni inhämta tillstånd att publicera från upphovsrättsinne-havaren. Ange alltid bildkälla i anslutning till bilder. TABELLER, GRAFER, DIAGRAM OCH FIGURER Grafer och tabeller används för att presentera siffermaterial på ett överskådligt sätt. De fungerar som illustrationer till texten.

Alla grafer, tabeller och figurer som ni använder ska därför kommenteras i texten. Förklara vad en figur illustrerar och vilket som är tabellens eller diagrammets viktigaste innehåll. Ingen tabell eller graf ska stå för sig själv i själva arbetet, möjligtvis i en bilaga. Observera att det oftast räcker att bara kommentera huvudresultaten. Mindre viktiga resultat eller enstaka avvikelser kan man lämna därhän. Om man kommenterar varenda siffra blir resultatredovisningen rörig och svår att läsa

Av samma anledning behöver inte tabeller och diagram som inte tillför något väsentligt vara med i arbetet. Det räcker oftast att redovisa mindre resultat i text. Är ni osäkra så lägg heller en tabell i bilaga än att tapetsera arbetet med sifferframställningar. Tabeller Tabeller lämpar sig för presentation av omfattande siffermaterial. En tabell ska alltid ha en ru-brik där det framgår vad den visar. Den ska också alltid visa n-värden, dvs underlaget för beräk-ning av procentandelar.

Tabeller som görs i Excel går enkelt att importera (klippa-klistra) i Word och i redigeringspro-gram. Exempel: Tabell: Millimeter nederbörd och soltimmar i Göteborg 2005, procent

Mm nederbörd Soltimmar januari 10 1 februari 6 4 mars 6 4 april 20 9 maj 7 9 juni 7 10 juli 2 15 augusti 1 19 september 2 15 oktober 2 8 november 12 4 december 25 2 Summa: 100 100 Antal 222 776

Tabell: Reportrar – tio i topp

Antal röster 1 Janne Josefsson 53 2 Jan Guillou 32 3 Gunter Wallraff 22 4 Erik Fichtelius 19 5 Tom Alandh 18 6 Stina Lundberg 14 7 Göran Rosenberg 13 8 Britt-Marie Citron 12 9 Barbro Alving,

Folke Rydén

11 10 Maria-Pia Boethius 10

Källa: Journa-list 2000. JMG granskaren #2-3/2001

21

Grafer/diagram Grafer/diagram lämpar sig för att presentera mindre siffermaterial. En överlastad graf försvårar snarare än underlättar en redovisning. Det gör också en för liten graf eller diagram.

En graf eller ett diagram ska alltid ha en rubrik där det framgår vad den visar. En förklaring till vad kategorierna visar ska också alltid finnas med.

Excel rekommenderas om ni vill göra grafer och diagram. Skriv först in alla data i en tabell, omvandla sedan tabellen till en graf med de verktyg som finns i programmet.

Notera att graferna framträder i färg i datorn, men endast i svart/vitt i projektarbetet. Anpassa kurvor, staplar med mera efter detta, så att det tydligt går att skilja dem åt grafiskt (exempelvis genom att använda både heldragna, sträckande och prickiga linjer) . Gör bakgrunden vit. Alla grafens/figurens delar går att bearbeta, oftast genom ett enkelt dubbelklick.

Grafer och diagram som görs i Excel går enkelt att importera (klipp-klistra) i Word och i redi-geringsprogram.

Ni förminskar eller förstorar grafen genom att markera den, trycka ner Shift-tangenten och dra i ett av hörnen. Exempel:

Diagram: Millimeter nederbörd och antal soltimmar i Göteborg 2005, antal

0

20

40

60

80

100

120

140

160

januari

februari

mars

april

maj

juni ju

li

augusti

september

oktober

november

december

nederbörd soltimmar

Textstorlek i grafer/diagram Ibland behöver man ändra textstorleken i diagrammet. Detta gör man genom att dubbelklicka på den text man vill ändra medan diagrammet fortfarande ligger kvar i Excel-programmet. Då kommer följande ruta upp (obs att rubriken kan vara lite olika beroende på vilken text i dia-grammet man klickat på).

22

Den lilla rutan Autoskala ska vara tom (inte förbockad). Då låser man textstorleken så att den förblir den samma även om man senare ändrar storlek på diagrammet.

Figurer Figurer kan man ibland rita med vanliga ritverktyg i Word eller Excel. Kan vara lite pilligt, men värt besväret. En figur ska alltid ha en rubrik där det framgår vad den visar. Exempel:

Figur 1: Den anglosaxiska dramaturgins kurva

point of noreturn

anslag presentation fördjupning konfliktupp--trappning

konfliktlösning

avtoning

intressenivåspänningskurva

tid

Källa: Ghersetti (2000): Sensationella berättelser

23

Exempel på hur tabeller och diagram kan infogas i journalistisk text

ATT CITERA SKRIFTLIGA KÄLLOR Det ska framgå ur era texter vilka referenser eller källor de bygger på. I journalistiska texter kan det bli tjatigt att ständigt upprepa författares namn, skriva dem som vetenskapliga referenser inom parates eller lägga dem i fotnoter. Istället kan man antingen lägga dem i en faktaruta i an-slutning till texten eller referera dem som en källa på vanligt sätt. Exempel:

24

REFERENSLISTOR/KÄLLFÖRTECKNING Arbetsrapporten ska innehålla uppgifter om samtliga referenser och källor som ni har använt, skriftliga och muntliga. Ni ska dessutom skilja på citerade skriftliga referenser, icke citerade skriftliga referenser, citerade muntliga referenser och icke citerade muntliga referenser. Det ska alltså framgå vilka ni direkt hänvisar till i era texter och vilka ni snarare använt som bakgrunds-material eller för research.

Lista över skriftliga referenser kan skrivas på olika sätt, men ska minst innehålla författarens efternamnnamn och förnamn, publikationens titel och tryckår. Referenserna ska ligga i bok-stavsordning. Några exempel: Boktitel:

McQuail, Dennis (2005): McQuail’s Mass Communications Theory. Sage. Kapitel ur antologi:

Nygren, Gunnar (2004): Lokaljournalistiken och den lokala demokratin. I Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (red): Medierna och demokratin. Studentlitteratur. Tidningsartikel:

Jönsson, Martin (2009): När medierna larmar och gör sig till. Svenska Dagbladet 090503. Lista över muntliga referenser/källor ska innehålla efternamn och förnamn, titel/funktion, telefonnummer och e-postadress. ENKEL EXCEL-MANUAL Det är i huvudsak tre typer av diagram som är aktuella för användning i journalistiska texter: • Stapeldiagram (stående eller liggande) • Kurvdiagram • Tårtdiagram Välj rätt Tabeller, grafer och diagram används för att presentera ett statistiskt material. Välj alltid den form som på bästa sätt gör materialet begripligt och överskådligt. Kom ihåg att för många stap-lar och kurvor snarare försvårar än underlättar för läsaren att förstå materialet. Ibland kan där-för en vanlig tabell vara bäst.

25

Få med alla delar Alla tabeller, grafer och diagram ska ha en rubrik, utsatta värden och kommentarer om någon del av innehållet behöver särskilt förklaring (se exemplen nedan). Genom att dubbelklicka på den del av diagrammet där värden ska visas och välja alternativet Visa värde i fönstret Formate-ra dataserie så infogas siffervärden i staplar, kurvor eller tårtbitar. Tänk i svart/vitt Om arbetet kopieras utan färg måste diagrammen och graferna vara begripliga i svart/vitt. Rensa! Rensa bort all onödig information ut diagrammen, gör den så enkla och överskådliga som möj-ligt. Lås textstorlek När du ändrar diagrammets storlek i Excel, ändras också textstorleken. Du kan undvika detta genom att dubbelklicka på texten och ta bort funktionen Autoskala (se nästa sida).

Diagram importeras som bilder i textdokument. Ändrar du bilden storlek i Indesign så ändras också textstorleken. Bearbeta de olika delarna Man kan ändra färg, storlek, tecken på varje del av diagrammen, eller ta bort delar, genom att dubbelklicka på det som ska ändras eller som ska bort.

26

Dubbelklicka på en stapel i diagram-met och ändra färg och fyllningseffek-ter

Dubbelklicka på en stapel en gång, och en gång till, och du kan ändra just den stapeln utan att ändra resten av serien. Se höger- stapel här intill.

27

KOMMA IGÅNG 1. Man börjar alltid med en tabell i Excel, och markerar de siffror man vill omvandla till en graf eller ett diagram.

diagramverktyg

2. Sedan öppnar man diagramverktyget och väljer den diagramtyp man vill ha.

28

STAPELDIAGRAM Bra för jämförelser mellan olika storheter Diagram 1: Andel kvinnor och män som går på bio 2007, procent.

Diagram 2: Kvinnor och mäns filmpreferenser 2007, balansmått i procent.

Kommentar: Balansmåttet visar andel intresserade (mycket + ganska) minus andel inte intresserade (inte särskilt + inte alls). Ett negativt värde visar att fler är ointres-serade än intresserade, ett positivt värde visar det omvända.

Diagram 3: Andel som ofta går på bio i olika generationer 2003-2007, procent.

Olika nyanser av grått. Man tar bort skalan genom att dubbel-klicka på den och sedan väja Ingen linje under Färg och markera alla alter-nativ för Inga skal-streck.

Liggande diagram

Stående diagram

29

LINJEDIAGRAM Bra för att visa förändringar över tid Diagram 4: Antal biobesök per år 1997-2007, antal miljoner.

Diagram 5: Biobesök minst 4 gånger/år i olika åldersgrupper, procent.

TÅRTDIAGRAM Bra för att jämföra olika värden på en och samma variabel. Diagram 6: Biobesök under de senaste 12 månaderna för olika typer av utbildning, pro-

cent.

Arbeta med olika typer av linjer och brytpunkter

30

Diagram 7: Biobesök under de senaste 12 månaderna för olika typer av utbildning, pro-

cent.

DISPONERING AV TID Kursen Journalistikgranskning bygger till stor del på självständigt arbete, det vill säga att ni själ-va disponerar er arbetstid. Ni förväntas naturligtvis arbeta med projektarbetet på heltid, och resultatet bedöms i relation till den tid ni har haft till förfogande.

Tänkt på att disponera tiden rätt. Att sammanställa en egen undersökning, eventuellt bearbeta data statistiskt, skriva och redigera är tidskrävande moment. Underskatta därför inte den arbets-insats som krävs mot slutet av arbetet. Det är försmädligt att inte hinna ta fram alla godbitarna ur datamaterialet. Eller om arbetet kastas ihop så att det närmast blir oläsligt. Gör redan från början en tidplan som ni diskuterar med handledaren. Använd den som ett styrdokument för arbetet. DATORER Ni har i vanlig ordning tillgång till JMGs datorer, dock endast när datasalarna och redaktionerna inte är bokade för annan undervisning. Kolla därför alltid vilka datorer som är tillgängliga och när. Re-daktionerna är bokade för er i slutet på kursen. Kolla i schemat. ATT REDIGERA I INDESIGN En mall för mediemagasinet finns i mappen Journalistikgranskning på JU-servern. Denna mall skall alla använda. Innanför mallens ramar är ni fria att redigera som ni vill. I mappen finns ock-så en lathund för magasinsredigering. Den finns också i kursportalen.

Dubbelklicka på tårtbit och välj Visa värde och etikett i fönstret Formatera datapunkt.

31

ATT GÖRA PDF-FILER Alla bilder måste vara tillgängliga när du skapar pdf:en och när du skriver ut. Om ni är flera som redigerar, skapa en mapp på JU-hårddisken/Gemensamma mappar och lägg alla bilder där. I mappen JU\Journalistikgranskning ligger ett dokument som heter "Journalistikgranskning_PDF.joboptions". Gör så här för att förbereda skapandet av pdf-dokument:

1) Välj Arkiv/Adobe PDF-förinställningar/Definiera och klicka på "Läs in". 2) Leta upp dokumentet Journalistikgranskning_PDF.joboptions och klicka OK. Nu har

du skapat en förinställning som heter Magasin_Journalistikgranskning PDF-förinställningar. Den innehåller begränsningar som gör att pdf:en inte blir för stor pga för stora bilder.

Varje gång du ska skapa en pdf så går du sedan till

Arkiv Adobe PDF-förinställningar Magasin_Journalistikgranskning PDF-förinställningar

Där ställer du in vilka sidor som du vill skapa. OBS! Du ska inte göra uppslag. Det ser visserligen bra ut att titta på, men ska du skriva ut pdf:en så ska det vara sidor som ligger efter varandra. Förmodligen ligger inte alla dina sidor i samma dokument. Det är helt OK. Du kan använda Adobe Acrobat för att sammanfoga alla sidor till ett dokument:

1. Öppna pdf:en som innehåller första sidan. Spara som under nytt namn "Hela jobbet" el-ler liknande.

2. Välj "Infoga sidor" i Dokument-menyn och leta upp nästa dokument. 3. Ställ in så att dokumentet infogas sist i dokumentet och se till att Placering efter är valt. 4. Fortsätt likadant tills hela dokumentet är ihopbyggt. 5. Spara

Om du har råkat få med några blanka sidor, så kan du använda Acrobaten för att ta bort dom. "Dokument/Ta bort sidor" plockar bort dom sidor du inte vill ha. Se till att ha sparat först! /Heikki MANUS Ni ska lämna manusblad med enkelsidigt tryck i A-format. De ska vara “rena”, det vill säga utan gem eller tejp. Sidorna får inte fastna i kopiatorn! Projektarbetet trycks dubbelsidigt. Om ni t ex inte vill ha något tryck på förstasidans baksida måste ni därför lägga in ett tomt vitt papper som sida två.

Om magasinet och arbetsrapport är två separata dokument så ska båda ha titel, författarnas namn och termin på första sidan. Lägg hela manuset i en plastmapp eller slå ett gummiband om så att inga sidor av misstag försvinner på vägen.

32

INLÄMNING AV PROJEKTARBETE När projektarbetet är klart lämnas det både i pappersmanus och som pdf-dokument till kursansvarig lärare (marina.ghersetti@jmg.gu.se).

Ni ska döpa pdf-dokumentet/en till ” efternamn, efternamn, efternamn PA”, dvs efternamn på samtliga gruppmedlemmar (ex: ”andersson, svensson, olsson PA”). Om ni skickar projektar-bete och arbetsrapport som två separata dokument kan ni benämna dem ” efternamn, efter-namn, efternamn PA” och ” efternamn, efternamn, efternamn Arbrapp”.

Lägg pappersmanus i Marinas postfack på plan 2. Samtidigt med pappersmanus lämnas till-stånd för nätpublicering (frivilligt). Se blankett längst bak i detta kompendium. Om ni inte vill ge ert tillstånd, meddela detta skriftligt.

Eventuella kompletteringar – eller korrigeringar – lämnar ni i nytt pappersmanus och skickar i pdf-format till Marina (marina.ghersetti@jmg.gu.se). Spara pdf-filen(erna) som version 2, dvs på följande sätt innan ni skickar den(dem): ”Efternamn, efternamn, efternamn PA2” ”Efternamn, efternamn, efternamn Arbrapp2”

Även projektarbeten som är godkända får lämnas i ny version, där eventuella stavfel eller andra småfel korrigerats.

AVTAL FÖR ELEKTRONISK PUBLICERING Vi lägger ut projektarbetet på nätet i pdf-format. För detta behöver vi ert skriftliga tillstånd. Se blankett längst bak i kompendiet.

Alla godkända projektarbeten är offentlig handling och faller därför under offentlighetsprinci-pen. Genom att arbetet ligger på nätet blir det dock mer exponerat än om det bara finns i JMGs arkiv. Vi vill därför försäkra oss om att ni är införstådda med detta. OPPOSITION – ATT OPPONERA Syftet med oppositionen är att stimulera till konstruktiv diskussion kring det projektarbete ni opponerar på, dess ämne, val av frågeställning/ar och genomförande. Ni ska förbereda för un-gefär 20-30 minuters diskussion samt lämna uttömmande skriftliga synpunkter, inkl formalialis-ta, till författare och seminarieledare.

Några punkter att fundera kring när ni bedömer projektarbetets förtjänster och ev. svagheter är t ex: Om mediemagasinet: • Är ämnesvalet intressant, aktuellt, spännande? Motivera. • Är syfte och frågeställningar rimliga? Tillför de något nytt? • Vilken tidigare forskning används, och hur? Finns annan och mer relevant? Motivera • Är materialet som undersöks tillräckligt och metoden relevant? Motivera. • Vilka är granskningens viktigaste resultat och hur förklarar författarna dem? Håller deras för-

klaring? • Kommer alla intressanta och relevanta resultat fram? Eller finns det intressant material i un-

dersökningen som inte redovisas i arbetet? Motivera • Besvaras arbetets syfte och frågeställningar? Om nej, vad saknas?

33

• Är det ett sammanhållet arbete? Om ja, varför? Om nej, varför inte? • Formalia. • Om arbetsrapporten: • Framgår det tydligt hur författarna valt sitt material och varför? • Diskuteras metodval? • Är alla delar med?

Avsluta gärna oppositionen med att sammanfatta det aktuella projektarbetets förtjänster och eventuella brister. Om något behöver förbättras, föreslå hur! Oppositionen ingår i kursen och tas med i bedömningen av era insatser på kursen. EVENTUELLA KOMPLETTERINGAR/ÄNDRINGAR Under seminariet meddelar examinator om projektarbetet är godkänt eller behöver komplette-ras. Eventuella VG meddelas efter ytterligare samråd mellan samtliga examinatorer på kursen.

Kompletteringar eller ändringar ska skickas till examinator för godkännande, dels i ny pap-persutskrift, dels som pfd-fil. Döp det nya dokumentet till ”efternamn, efternamn, efternamn PA2” (version 2). Samma princip gäller för arbetsrapporten, om den ligger i eget dokument. Examinator meddelar sedan kursansvarig lärare.

Alla projektarbeten, även godkända, får lämnas i ny version för arkivering, om ni till exempel vill rätta till korrekturfel eller andra skönhetsfel. Den nya pdf-filen ska då skickas till kursansva-rig lärare. Döp det nya dokumentet till ”efternamn, efternamn, efternamn PA2” (version 2). Samma princip gäller för arbetsrapporten, om den ligger i eget dokument.

34

BETYGSKRITERIER ÖVNING: KRITISK GRANSKNING AV TIDIGARE PROJEKTARBETE

Underkänd Godkänd Väl godkänd

Muntlig presentation

- ej gjord - svagt innehåll - svår att förstå

- genomförd, lärorik och lätt att förstå

Utöver vad som krävs för G: - kreativ - väl dokumenterad med OH - är genomförd på utsatt tid-punkt

ÖVNINGAR: SYNOPSIS OCH PM

Underkänd Godkänd

Synopsis - ej inlämnat - beskrivning av vad som ska göras enligt anvisning i studieplan

PM 1 - ej inlämnat - alltför kortfattat

- beskrivning av vad som ska göras, med alla delar som föreskrivs i studieplan

PM 2 - ej inlämnat - alltför kortfattat

- beskrivning av vad som ska göras, med alla delar som föreskrivs i studieplan

PM 3 - ej inlämnat - alltför kortfattat

- beskrivning av vad som ska göras, med alla delar som föreskrivs i studieplan

PM4 - ej inlämnat - alltför kortfattat

- beskrivning av vad som ska göras, med alla delar som föreskrivs i studieplan

ÖVNING: PROJEKTARBETET

mediemagasin

Underkänd Godkänd Väl godkänd

Problematisering - bakgrund till problem-ställning saknas - syftet är alltför oklart, oprecist

- bakgrund till problem-ställning finns - syfte finns och kan be-svaras -frågeställningar finns formulerade

Utöver vad som krävs för G: - en relevant och aktuell bak-grundbeskrivning finns - syfte och frågeställningar är väl definierade och hänger samman med teori/problem

Metod och material

- redovisning saknas - rimlig redovisning finns - relevant val av metod och material utifrån frågeställ-ningar

- redovisning är kortfattad men uttömmande - god tillämpning av metod

Empirisk analys, resultatredovisning

- syfte och frågeställningar besvaras inte - felaktiga resultat - ofullständiga tabeller, diagram - kortfattad, analys och tolkning saknas

- syfte och frågeställningar besvaras explicit - rimlig bearbetning och presentation av empirisk data - analys och tolkning finns

Utöver vad som krävs för G: - god bearbetning och översikt-lig presentation av empiriska data - kritiskt förhållningssätt - nyanserade diskussioner om resultatens betydelse - tydlig koppling till teoretiska resonemang

35

Analys/ kommen-tar med utgångs-punkt i tidigare forskning

- anknytning till forskning saknas eller är irrelevant

- anknytning till forskning finns men referenserna är få, måttligt utnyttjade och integrerade (centrala ref saknas) - analys och tolkning inte integrerad utan en själv-ständig del av beskrivning-en

Utöver vad som krävs för G: - de teoretiska referenserna är flera, relevanta och väl utnyttja-de - analys och tolkning är integre-rat med resultaten

Analys/ kommen-tar av berörd aktör

- kommentarer i form av förklaring eller analys från direkt berörda aktörer saknas, är svaga

- kommentarer i form av förklaring eller analys från direkt berörda aktörer finns i måttlig utsträckning

Utöver vad som krävs för G: - kommentarer i form av för-klaring eller analys från väl valda berörda aktörer är väl utnyttjade och integrerade

Sammanfattning, - sammanfattning och analys är bristfällig, saknas - referenser till tidigare forskning saknas

- sammanfattning och analys finns - referenser till tidigare forskning finns, men ut-nyttjas i måttlig grad

Utöver vad som krävs för G: - sammanfattning och analys är väl strukturerad - tidigare forskning utnyttjas väl för att förklara resultat och underbygga analys

Slutdiskussion - slutdiskussionen är brist-fällig, saknas

- slutdiskussion finns, egna ställningstaganden görs

Utöver vad som krävs för G: - rimliga och underbyggda re-flektioner/ rekommendationer för hur den journalistiska kvali-teten kan förbättras finns

arbetsrapport

Underkänd Godkänd Väl godkänd

Allmänt - ej inlämnad - centrala delar fattas

- Alla delar finns med enligt studieanvisning

Utöver vad som krävs för G: - reflekterande

Metod och material

- irrelevanta beskrivningar av metoder i allmänhet - oklart hur gruppen gått tillväga - problematisering saknas

- god beskrivning av tillvä-gagångssätt - problematisering av metodens styrkor och svagheter

Utöver vad som krävs för G: - god reflektion över vilka kon-sekvenser metodvalen har haft - god metodmedvetenhet också i resultatredovisningen

Referenser - referenslista saknas, är ofullständig, inte korrekt

- referenslistan är komplett Utöver det som krävs för G: - helt korrekt och tydlig refe-renslista

Arbetsfördelning - uppgift om arbetsfördel-ning saknas

- uppgift om arbetsfördel-ning finns

Utöver det som krävs för G: - god och tydlig beskrivning av arbetsfördelning finns

36

övrigt

Presentation - dåligt, slarvigt språk - formaliaproblem som gör magasinet och/eller ar-betsrapport svår att läsa - rörig, ologisk disposition - alltför kortfattad

- språket korrekt och lätt-läst - centrala formaliakrav uppfylls - lagom omfattning - rimlig disposition

Utöver det som krävs för G: - språket är spänstigt och väl formulerat - snygg och systematisk formali-amässigt - svårt ämne - kreativ i fråga om ämnesval, upplägg, metodval etc. - tydlig röd tråd genom hela arbetet

Arbetsinsats - arbetsinsats för låg ifh till kursens längd

- arbetsinsats är tillräcklig - rimlig arbetsfördelning

Utöver det som krävs för G: - stor arbetsinsats - kreativt grupparbete, effektiv arbetsfördelning - projektarbetet är inlämnat på utsatt tidpunkt

ÖVNING: OPPOSITION

Underkänd Godkänd Väl godkänd

- skriftlig opposition sak-nas, är bristfällig - missar centrala problem i det mediemagasin opposi-tionen gäller - missar arbetsrapport - utnyttjar inte den tilldela-de tiden - går igenom projektarbe-tet stycke för stycke utan att ta ett helhetsgrepp - fastnar i formalia

- skriftlig opposition läm-nas - går igenom projektarbe-tet systematiskt - tar några helhetsgrepp på projektarbetet - tar upp åtminstone några av projektarbetets förtjäns-ter och brister - fastnar inte i formalia

Utöver det som krävs för G: - tar i huvudsak helhetsgrepp på projektarbetet - strukturerade synpunkter på arbetets viktigaste delar - tar upp alla relevanta förtjäns-ter och brister - har god diskussion med re-spondenterna - en väl strukturerad formalialis-ta - är genomförd på utsatt tid-punkt

ÖVNING: MUNTLIG PRESENTATION AV PROJEKTARBETE

Underkänd Godkänd Väl godkänd

- ej gjord - svår att förstå

- genomförd, lärorik och lätt att förstå

Utöver vad som krävs för G: - kreativ - väl dokumenterad med OH - är genomförd på utsatt tid-punkt

37

Avtal om e lektr onisk publi c er ing

§1. Avtal om elektronisk publicering Författaren ger Göteborgs universitet rätt att, med nedan angivna begränsningar, publicera Författarens arbete, nedan kallat Verket, i elektronisk form (på Göteborgs universitets hemsida på Internet eller andra elektroniska publiceringsfora). Rätt att publicera innebär rätt att göra verket tillgängligt för exemplarframställning och att på annat sätt göra verket tillgängligt för allmänheten. Göteborgs universitet äger rätt att förlägga publiceringen till annan hemsida eller liknande om det är nödvändigt. Publiceringen skall ske i det skick Verket föreligger. Överlåtel-sen medför inga inskränkningar i författarens rätt att använda sitt verk. §2. Avtalets giltighetstid Avtalet gäller till dess Författarens eller dennes successorers upphovsrätt till Verket upphört enligt 43 § upphovs-rättslagen eller efterträdande lag med motsvarade reglering. Avtalet skall också gälla för de rättighetssuccessorer som efterträder för det fall Göteborgs universitet övergår i annan form eller uppgår i annat universitet. Göteborgs universitet har rätt att med omedelbar verkan säga upp avtalet om det framkommer att Författaren inte är upp-hovsman till Verket eller saknar erforderliga medgivanden enligt §5 nedan. §3. Syfte med publicering Publiceringen skall ske för universitetets forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhet och ej för kommersiel-la ändamål. §4. Verkets form Författaren skall lämna över Verket i enlighet med de instruktioner som universitetet meddelar. §5. Upphovsmannaskap Författaren ansvarar för att han/hon är upphovsman till Verket och har erforderliga upphovsrättsliga medgivanden vad gäller i Verket eventuellt ingående bilder mm som har annan upphovsman, samt att han/hon har rätt att disponera över Verket för publicering i enlighet med detta avtal. §6. Förbehåll vid överlåtelse av upphovsrätt Om författaren till annan överlåter upphovsrätt till Verket i annat avseende än i detta avtal, skall Författaren alltid göra förbehåll för Göteborgs universitets rättigheter i enlighet med detta avtal. Författaren skall hålla Göteborgs universitet skadeslös för det fall ersättningskrav uppkommer i anledning av Göteborgs universitets publicering av Verket. §7. Avtalets ikraftträdande Detta avtal gäller omedelbart efter samtliga författares godkännande. Jag/vi godkänner publicering av projektarbetet enligt avtalet. Datum_____________ Projektarbetets titel ____________________________________________________________________ Författare 1 Underskrift__________________________________________________________________

Namnförtydligande____________________________________________________________ Författare 2 Underskrift__________________________________________________________________

Namnförtydligande____________________________________________________________ Författare 3 Underskrift__________________________________________________________________

Namnförtydligande____________________________________________________________

GÖTEBORGS UNIVERSITET JMG, Journalistprogrammet 100 p