konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken lars calmfors 20/1-09, lo
DESCRIPTION
Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO. Vilka typer av politik bör användas?. Den ”vanliga” penningpolitiken Åtgärder för att hantera den finansiella krisen Finanspolitiken - de automatiska stabilisatorerna - diskretionär (aktiv) finanspolitik. - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
![Page 1: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/1.jpg)
Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken
Lars Calmfors20/1-09, LO
![Page 2: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/2.jpg)
Vilka typer av politik bör användas?
• Den ”vanliga” penningpolitiken
• Åtgärder för att hantera den finansiella krisen
• Finanspolitiken
- de automatiska stabilisatorerna
- diskretionär (aktiv) finanspolitik
![Page 3: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/3.jpg)
Penningpolitiken• Överraskande klok politik från Riksbankens sida• Inga skäl gå fram gradvis• Ingen anledning ”spara på krutet” till längre fram
- räntesänkningar nu gör det inte svårare hålla låg ränta i framtiden
• Utrymmet för ytterligare penningpolitiska stimulanser
- nära nollränta - ”kvantitativ åtstramning” pga ”deleveraging” - ”quantitative easing” - oönskade effekter på fastighetspriserna av
”alltför” expansiv penningpolitik
![Page 4: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/4.jpg)
Regeringens överväganden om finanspolitiken
• Tidigare: mycket oklart när diskretionär finanspolitik skulle användas
• Vårpropositionen 2008: klar förbättring
- Riksbanken har det huvudsakliga
ansvaret för konjunkturstabiliseringen
- finanspolitiken ska i första hand bygga på de automatiska stabilisatorerna
- diskretionär finanspolitik i ”krissituationer
eller vid kraftiga utbudsstörningar”
- behov av klarare principer ex ante
![Page 5: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/5.jpg)
Risker med diskretionär finanspolitik
• Långa ”beslutslaggar” gör att politiken lätt blir feltajmad
- svagt negativ korrelation i Sverige mellan förändring i strukturellt budgetsaldo och BNP-gap
• Aktivistisk finanspolitik blir lätt i genomsnitt alltför expansiv
- lobbying av intressegrupper - populärare med expansiva insatser i lågkonjunktur
än kontraktiva i högkonjunktur
![Page 6: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/6.jpg)
![Page 7: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/7.jpg)
Finanspolitiska rådets rapport
Dubbla krav för diskretionär finanspolitik
• Det ska vara fråga om stora konjunkturstörningar (rapporten nämner STEMU-utredningens siffra på BNP-gap av storleksordningen 2 procent av BNP; rimligen större krav om man har egen penning-politik)
• Diskretionär finanspolitik ska tillföra ett mervärde över vad penningpolitiken kan åstadkomma
- inneffektiv penningpolitik - tillgångspriser - utbudsstörningar - selektiv inriktning
![Page 8: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/8.jpg)
Uppfyller konjunktursituationen dessa krav?
• BNP-gap på 4-5 procent 2009-10 enligt A-proppen
- nedåtrisk
• Erfarenhetsmässigt leder finansiella kriser i enskilda länder till fleråriga nedgångar och stora produktionsförluster
- genomsnittlig produktionsförlust under fyra år enligt IMF-studie: 20 procent av BNP
• Begränsningar av vad penningpolitiken kan
åstadkomma
![Page 9: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/9.jpg)
Svagare automatiska stabilisatorer• Tidigare räknade man med att en procentenhets
lägre tillväxt minskade offentlig sektors finansiella sparande med 0,7 procent av BNP: nu med 0,55 (OECD 2003)
• Marginell försvagning av de automatiska stabilisatorerna enligt OECD-metod- genomsnittlig marginalskatt har inte sjunkit så mycket- lägre a-kassa- jobbskatteavdrag innebär mindre skattereduktion än tidigare vid arbetslöshet- färre a-kassemedlemmar- ökad egenfinansiering av a-kassan
![Page 10: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/10.jpg)
”Case” för finanspolitisk stimulans• Sämre skydd vid arbetslöshet
- lägre jämviktsarbetslöshet- men kraven på aktiv stabiliseringspolitik större
• Empiriskt stöd för att finanspolitiska stimulanser mer effektiva med goda offentliga finanser
- mindre absorberas i sparande (Ricardiansk ekvivalens) - mindre risk för räntereaktioner (de långa räntorna)
• Mindre offentligfinansiella risker om trovärdigt finanspolitiskt ramverk - jfr penningpolitiken
• Behov av samordnade ”globala” stimulanser - i första hand i länder med goda offentliga finanser• Generella stimulanser minskar utrymmet för selektiva stöd, vilket är
önskvärt!
• BNP-prognosen för 2009: - BPn: +1,3%- A-proppen: -0,8%
• Strukturellt finansiellt sparande- BPn: +1,9%- A-proppen: +1,5%
![Page 11: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/11.jpg)
”Case” mot finanspolitiska stimulanser• Risk ”bränna krutet för tidigt” om lång lågkonjunktur
- argumentet är starkare än för penningpolitiken
- Vill vi ha viss skuldbana (fördelning mellan generationerna)?
- Är vi ute efter ”tax smoothing” (samhällsekonomisk effektivitet)?
• Finanspolitiska stimulanser är ”dyra”
- multiplikator 1: 0,6 mkr/jobb
- multiplikator 0,5: 1,7 mkr/jobb- multiplikator 0,25: 3,9 mkr/jobb
• Men ingen långsiktig offentligfinansiell kostnad om vi uppfyller överskottsmålet över konjunkturcykeln
• Risk för varaktig försämring av de offentliga finanserna
- snabb försämring under 1990-talskrisen
![Page 12: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/12.jpg)
Krav på diskretionär finanspolitik
• Timely
• Temporary
• Targeted
• Tillfälliga åtgärder
• Tidigarelagda ”strukturellt riktiga” åtgärder
![Page 13: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/13.jpg)
Tillfälliga åtgärder kan vara mer effektiva än permanenta
• Momssänkning• ROT-avdrag• Högre offentlig konsumtion
- tänkbar minskning av privat konsumtion
Men omvändningen kan också gälla• Sänkta arbetsgivaravgifter
- anställningar är investeringsbeslut
- priseffekter• Permanenta inkomstskattesänkningar
- lägre värnskatt eller höjd inkomstgräns för statlig skatt är inga bra konjunkturåtgärder
![Page 14: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/14.jpg)
Tänkbara instrument• Offentliga investeringar• Offentlig konsumtion• Transfereringar (skattesänkningar)
till hushållen• Högre arbetslöshetsersättning• Sänkta arbetsgivaravgifter• Tillfällig momssänkning• ROT-avdrag
![Page 15: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/15.jpg)
Forskningen om olika finanspolitiska instrument
• Eftersatt i Sverige - otillräckliga effektanalyser i Finansdepartementet
• Ingen enighet i forskningen om huruvida offentlig konsumtion eller skattesänkningar har störst multiplikatorer
• Skattesänkningar (transfereringar) - läckage till sparande/import
• Offentlig konsumtion - inte sådant läckage - men undanträngning av privat konsumtion enligt vissa (men inte enligt andra) studier
![Page 16: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/16.jpg)
Offentliga investeringar
• Mest effektiva åtgärden enligt IMF
• Förmodligen begränsade möjligheter att snabbt öka de offentliga investeringarna ytterligare
• Bindning inför framtiden
- kanske skäl för högre offentlig investeringsnivå i framtiden
![Page 17: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/17.jpg)
Offentliga investeringarEffekt på BNP (procent)
Stor ekonomi Liten öppen ekonomi
![Page 18: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/18.jpg)
1980 1985 1990 1995 2000 2005-15
-10
-5
0
5
10
15
Figur 1. Produktionsgap och de offentliga investeringarnas avvikelse från trend
Produktionsgap i procent av BNPOffentliga investeringarnas avvikelse från trend i procent
Anm. Den rena korrelationen mellan dessa serier är -.33, med ett p-värde på0.097.
![Page 19: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/19.jpg)
Offentlig konsumtion• Dämpning av den kommunala konsumtionstillväxten
• Kommunal konsumtion fungerar som ”automatisk destabilisator” - det kommunala balanskravet
• Ökning av statsbidragen? - egentligen olyckligt med diskretionära beslut om det - STEMU-utredningen 2002 föreslog att statsbidragen skulle utformas så att de kompenserade för avvikelser från trenden för kommunernas skatteunderlag
• Ingen offentligfinansiell kostnad om kommunerna sparar- hög multiplikator för offentlig konsumtion (runt ett)
- men inte nödvändigtvis för statsbidrag till kommunerna- men ingen offentligfinansiell kostnad om statsbidragen sparas i
kommunerna
![Page 20: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/20.jpg)
Procentuell förändring i BNP och kommunal konsumtion
-3%
-2%
-1%
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
1980 1985 1990 1995 2000 2005
BNP Kommunal konsumtion
Korrelation: 0,165
![Page 21: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/21.jpg)
Transferering (skattesänkning) till hushållen
• Engångsåtgärd har mindre effekter än permanent sänkning
• Positiva erfarenheter i USA när IT-bubblan brast, sämre 2008
• Större effekter om fokusering på låginkomstgrupper - barnbidrag - studenter - pensionärer med lägst inkomst
![Page 22: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/22.jpg)
Transferering till hushållen(inkomstskattesänkning)
Effekt på BNP (procent)
Stor ekonomi Liten öppen ekonomi
![Page 23: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/23.jpg)
Högre arbetslöshetsersättning
• Hög marginell konsumtionsbenägenhet
• Men negativ effekt på jämviktsarbetslöshet
- sökintensitet
- lönebildning
• Svårt tänka sig som temporär åtgärd
![Page 24: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/24.jpg)
Tillfällig momssänkning• Köpkraftsförstärkning och omfördelning av konsumtionen
över tiden (kapitalvaror) - förhållandevis kraftig effekt
• Teoretiskt idealt instrument om man vet längden på recession
• Men i praktiken svårt tajma rätt - minskad privat konsumtion före och efter - bäst vid kort och kraftig nedgång - annars risk bara omfördelning mellan olika faser av
konjunkturnedgången - komplement till åtgärder som verkar med längre tidseftersläpning (?)
• Dyr åtgärd som i praktiken utesluter andra
![Page 25: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/25.jpg)
MomssänkningEffekt på BNP (procent)
Stor ekonomi Liten öppen ekonomi
![Page 26: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/26.jpg)
Lägre arbetsgivaravgifter• Temporär sänkning har små priseffekter och
små effekter på anställningsbeslutet
• Permanent sänkning för att få mer betydande effekter
- reducerar prisökningarna- åstadkommer real depreciering
• Bra åtgärd i stagflationssituation (med samtidig inflation)- effekt på räntepolitiken
• Men sämre åtgärd i deflationssituation (eller i situation då penningpolitiken försöker uppnå kraftigt negativ realränta)
![Page 27: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/27.jpg)
Sänkning av arbetsgivaravgifterEffekt på BNP (procent)
Stor ekonomi Liten öppen ekonomi
![Page 28: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/28.jpg)
Sänkning av arbetsgivaravgifter Effekt på inflation (heldragen) och nominell ränta (streckad)
Stor ekonomi Liten öppen ekonomi
![Page 29: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/29.jpg)
Sänkning av arbetsgivaravgifter Effekt på realränta (procent)
Stor ekonomi Liten öppen ekonomi
![Page 30: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/30.jpg)
ROT-avdrag• Rimligt vidga
• Störst effekt om tillfälliga
• Svagare motiv för permanent skattereduktion än i fråga om hushållsnära tjänster- mindre nära substitut för egenarbete
![Page 31: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/31.jpg)
Oro för arbetsmarknadspolitiken• För stor fokus på garantierna
- risk för alltför sena program• För snål inställning till arbetsmarknadsutbildning
- anledning tro att den fungerar bättre nu än under 1990- talskrisen
- mer positiva utvärderingar för 2000-talet än för 1990-talet- ej kvalificering till a-kassa
- lägre ersättningsnivåer
- mindre volymer
- skilj mellan förberedande utbildning och yrkesutbildning• Yrkesvux och arbetsmarknadsutbildning är komplement
men inte substitut• Men skepsis till utbildning inne i företagen
![Page 32: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/32.jpg)
![Page 33: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/33.jpg)
Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket
• Överskottsmålet ska gälla över konjunkturcykel och är förenligt med underskott under några år
- avvikelser uppåt under senare år - alla indikatorer: historiskt genomsnitt, glidande medelvärde och strukturellt saldo
• Utgiftstaket skulle kunna bli ett problem - budgeteringsmarginal på en dryg procent av BNP - skulle kunna begränsa konjunkturstimulanser till skattesidan
• Det borde finnas möjligheter till temporära avsteg i exceptionella situationer (jfr stabilitetspakten)
- olyckligt med diskretionära beslut i akuta lägen - bättre med tydlig undantagsklausul ex ante
![Page 34: Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO](https://reader035.vdocuments.pub/reader035/viewer/2022062315/568152d4550346895dc0effd/html5/thumbnails/34.jpg)
Kan vi komma i konflikt med EUs stabilitetspakt?
• Högst 3 procent av BNP i underskott
• Inte uteslutet att vi kan hamna där
• Men ”exceptionality clause” - negativ tillväxt - ackumulerade negativa produktionsgap - också andra omständigheter kan vägas in enligt den reviderade
pakten om underskotten är tillfälliga och nära gränsen (och ”i grunden” goda offentliga finanser)
• Anledning till oro för hur andra EU-länder ska klara upp situationen- sämre offentliga finanser- urholkad trovärdighet för stabilitetspakten