konklusion utifrån presentation av rehabiliteringskompetens och …¤lso- och... · 2016-12-08 ·...

Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024

www.lul.se

2016-11-25 Dnr HSS2015-033

Hälso- och sjukvårdsavdelningen Birgitta Ohlson Tfn 018 – 611 61 83 E-post [email protected]

Utskottet för hälso- och sjukvård och FOUU

Konklusion utifrån presentation av rehabiliteringskompetens och ”Optimerad rehabiliteringsprocess” vid den politiska referensgruppens möte/utskottet för hälso-och sjukvård och FOUU

1. Det saknas en del professioner och resurser för vissa patientgrupper inom länetshälso- och sjukvård vilket leder till brister i rehabiliteringsprocessen

a. Logoped resurser för afasi behandling enligt evidens saknas, femheltidslogopeder behövs

b. Arbetsterapeutkompetens för arbetslivsinriktad medicinsk rehabiliteringsaknas på vårdcentralen

c. Dietist delas mellan flera vårdcentralerd. Kurator saknas på 3-4 offentliga vårdcentralere. Logoped, dietist och kuratorsinsatser saknas i hemmet

2. Varje rehabiliteringsprofession behöver en professionschef med mandat och enorganisation som möjliggör professionens forskning och utveckling påAkademiska sjukhuset samt att patienterna säkerställs en rehabilitering somstämmer med nationella riktlinjer och evidens. I detta sammanhang avsesföljande professioner vara en rehabiliteringsprofession; arbetsterapeut, dietist,fysioterapeut/sjukgymnast, kurator, logoped samt psykolog.

3. Arbetet med programråd och Nationella riktlinjer måste inkludera derehabiliteringsprofessioner som framgår utifrån rekommenderade insatser förvarje sjukdom och riktlinje, och alla programrådens sammansättning behöver sesöver.

BILAGA 2016, § 59

Landstingets ledningskontor

Henrik TossOrdförande i hjärtsviktrådet

Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län

Programråd hjärtsvikt

2016‐11‐25


Patienten skall må så bra,

att behovet av inneliggande vård minimeras

Övergripande målsättning


•Prevalens hjärtsvikt

•Andel patienter med hjärtsvikt som gjort ekokardiografi

•Andel patienter som har β-blockad

•Andel patienter som tagit ut β-blockad

•Andel patienter som har ACE-hämmare/ARB

•Andel patienter som tagit ut ACE-hämmare/ARB

•Andel återinläggningar inom 30 dagar

•Mortalitet inom 30 dagar efter sjukhusvård

KvalitetsindikatorerValt SKL-indikatorer - Vården i siffror resp. Primärvårdskvalitet


Målsättning 2017

• Minska antalet tidiga återinläggningar med 10 %

• Minska vårdtiden på sjukhus med 10 % med bibehållen

eller förbättrad vårdkvalitet


Kartläggning av processer

Pågående förbättringsarbete - I


Kartläggning av patientprocesser

1. Primärvård

2. Lasarettet i Enköping – grunden av kartläggningen genomförd

3. Akademiska sjukhuset – projekt inom värdebaserad vård - uppstartsmöte 28 november


Hjärtsviktflödet – dietistNr 13 i flödesbeskrivningen

Nr 1 på denna slide:

Vilka patienter: • Multisjuka, t ex pat som också har

diabetes ocj KOL• Övervikt och fetma: att definiera

BMI< xx och >yy• Malnutrition

Längd besök: 45 minuter?

Hur fort: 1 vecka från läkar(ssk besök

Innehåll: att komplettera• Kostanamnes• Levnadsvanor?• Vikt?• Längd?

• Hur sätts uppföljningar upp?• Vilka patienter prioriteras: malnutrition• Hur länge följs upp dessa patienter?

Hur ofta?


Vilka patienter: Undernärda patienter

Längs besök: 45 minuter?

Hur ofta? När kommer nästa besök?Hur länge?

Innehåll: att komplettera

ATT komplettera

Dietist besök 1

Uppföljning (tfn(besök)

Uppföljning (tfn(besök)

Patientens egen vård

1 2

3


Vilka patienter:Undernärda patienter

Längs besök: 45 minuter?

Hur ofta? När kommer nästa besök?

Innehåll: att komplettera

Patietnen återkommer själv vid nya besvär alt ny hänvisning från läkare/dsk/ssk/hjärtsvikt ssk

Hur hitta dokumenten?:• Vårdöversikten• DocPlus

Ett exempel


• Utbildning av hjärtsviktssjuksköterskor

• Utbildning för fysioterapeuter, läkare, kommunal personal

• Lokalanpassa kliniska riktlinjer från SKL

• Utskrivningsprocessen – patientutbildning, hjärtsviktsboken,

utskrivningsmeddelande, SIP, uppdaterad läkemedelslista,

strukturerad epikris

• Kartlägga diagnostikprocessen

Pågående förbättringsarbete - II


Minska variation i patientprocesserna – kliniska riktlinjer

• Ta bort onödan (waist) – dvs lean

Kontinuerlig uppföljning – PDSA-cykeln

Korrekta utdata en förutsättning!

Grundläggande för förbättringsarbetet


Utmaningar

• Utvecklad styrning och ledning – samarbete över förvaltningsgränser

• Utdata – samordning och styrning


• Prevalens hjärtsvikt*

• Andel patienter med hjärtsvikt som gjort ekokardiografi*

• Andel patienter som har β-blockad

• Andel patienter som tagit ut β-blockad

• Andel patienter som har ACE-hämmare/ARB

• Andel patienter som tagit ut ACE-hämmare/ARB

• Andel återinläggningar inom 30 dagar

• Mortalitet inom 30 dagar efter sjukhusvård*ej tillgängliga i Uppsala!

Kvalitetsindikatorer


Lagring svar Kostnad* Kvalitet Övrigt

AS Klin fys Cosmic radiologi Certifierad

Fullständig 5300 kr Klin.fys.

Begränsad 2900 kr väljer

AS HIA Helios, journaltext 0 Certifierad

AS AVA Helios, journaltext 0 Certifierad

AS Med Journaltext 0 Certifierad

LiE Journaltext 0 Certifierad

Taxeläkarna Journaltext 0 Ej certifierad Konsultsvar

* för vårdcentralen

Ekokardiografi i länet

Ramverk för invånaresåtkomst till journalenGemensamma principer, målbild och riktlinjer för enskilds direktåtkomst till sin

egen journalinformation via e-tjänster

BILAGA HSFOUU 2016, § 62

Senast ändrad 2016-09-12

Inera AB Box 177 03 Östgötagatan 12 118 93 Stockholm

Tel 08 452 71 60 [email protected] www.inera.se

Organisationsnummer556559-4230

Sid 2/4

Innehåll1. Ramverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation ...........................................3

1.1 Principer för information som görs tillgänglig ................................................................3

1.2 Principer för information som inte görs tillgänglig .........................................................3

1.3 Målbild ..........................................................................................................................4

Bilagor ..................................................................................................................................4





Sid 3/4

Nedanstående gemensamma principer och målbild ska fastställas på politisk ledningsnivå i

landsting och regioner och ligga till grund för den fortsatta utvecklingen och implementeringen

av enskilds direktåtkomst till sin egen journalinformation.

1. Ramverk för enskilds direktåtkomst till sinjournalinformation

1.1 Principer för information som görs tillgängligPrinciperna avser genomgående landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård.

Med invånare avses genomgående personer från 16 år.

Med all digital journalinformation avses den information som stöds av Ineras tjänsteplattform,

även bakåt i tiden.

De gemensamma principerna är:

All digital journalinformation i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård,

som får lämnas ut till invånaren, ska göras tillgänglig genom direktåtkomst

Informationen ska göras tillgänglig direkt när den är införd i patientjournalen

Invånaren ska själv kunna välja vilken information hen vill se, och om närstående ska

bjudas in att ta del av uppgifter och i vilken grad

Vårdnadshavare ska ha tillgång till barns uppgifter till det att barnet fyller 13 år

Beroende på barnets situation ska det i enskilda fall gå att förlänga eller förkorta

vårdnadshavares tillgång till barnets information, samt tidigarelägga barnets egen

tillgång till sin information

1.2 Principer för information som inte görs tillgängligI undantagsfall kan information döljas från den enskildes direktåtkomst.

Det är inte information från någon specifik organisation, vårdenhet eller yrkesgrupp som avses

utan särskilda situationer där specifik information, med stöd av offentlighets- och

sekretesslagen, kan undantas från den enskildes direktåtkomst. Det gäller:

1. Uppgifter om uppgiftslämnare (tredje person) i en journalanteckning.





Sid 4/4

2. Uppgifter om patienten själv, om det är av synnerlig vikt med hänsyn till ändamålet med

pågående vård och behandling att uppgiften inte lämnas ut till patienten *

3. Uppgifter som kan vara till men för en person som befinner sig i våldsutsatthet.

4. Uppgifter som är föremål för förundersökningssekretess på begäran av polis eller åklagare.

* Denna bestämmelse ska tillämpas endast i undantagsfall och gäller endast patienter som är

under pågående vård och behandling. En patient som är färdigbehandlad kan inte nekas tillgång

till journaluppgifter om sig själv.

1.3 MålbildVid utgången av år 2020 har alla invånare tillgång till all information om sig själv som

dokumenteras i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård, och vårdnadshavare har

tillgång till barns information till det att barnet fyller 13 år.

Bilagor

Bilaga 1 Juridiska frågeställningar

Bilaga 2 Så fungerar e-tjänsten Journalen

Ramverk för invånaresåtkomst till journalenBilaga 1

Juridiska frågeställningar

Senast ändrad2016-08-30

Inera AB Box 177 03Östgötagatan 12118 93 Stockholm

Tel 08 452 71 [email protected] www.inera.se


Sid 2/8

InnehållJuridiska frågeställningar ........................................................................................................... 1

1. Juridiska frågor och svar ................................................................................................... 3

1.1 Var finns bestämmelserna om patientens direktåtkomst till sin egen journal? ............. 3

1.2 Är en vårdgivare skyldig att erbjuda direktåtkomst åt patientkollektivet? ...................... 3

1.3 Har ett ombud åt en patient, till exempel en anhörig, en rätt att få ta del av patientensjournaluppgifter genom direktåtkomst? ..................................................................................... 3

1.4 Har patienten rätt att få ta del av alla vårdrelaterade uppgifter om sig själv? ............... 4

1.5 Har en patient rätt att överklaga en vårdgivares beslut att inte lämna utjournaluppgifter? ........................................................................................................................ 4

1.6 Måste vårdgivare i varje enskilt fall pröva vilka uppgifter som inte får lämnas ut? ....... 4

1.7 Får patienten även ta del av journalanteckningar som ännu inte har signerats avvårdgivaren? .............................................................................................................................. 5

1.8 Ska en anteckning eller en handling tillföras patientjournalen så snart som möjligtefter en vårdhändelse? .............................................................................................................. 6

1.9 Är minnesanteckningar och mellanprodukter också allmänna handlingar? .................. 6

1.10 Får en vårdgivare neka utlämnande av vårddokumentation till en patient medhänvisning till behovet av ”rådrum”? ......................................................................................... 7

1.11 Råder ett barn över sin patientjournal först vid 18 års ålder? ....................................... 7

1.12 Har vårdnadshavare rätt att ta del av barnets patientjournal genom direktåtkomst upptill 16 års ålder? ......................................................................................................................... 8





Sid 3/8

1. Juridiska frågor och svar

Nedan följer frågor och svar med avseende på olika rättsfrågor som aktualiseras med e-tjänsten

Journalen. Syftet är att klarlägga gällande rätt och tillhanda stöd i landstingens beslutsprocess

om principerna för en enhetlig tillämpning av Journalen.

1.1 Var finns bestämmelserna om patientens direktåtkomst till sinegen journal?

Bestämmelser om patientens direktåtkomst finns i 5 kap. 5 § patientdatalagen. Av den framgår

att en vårdgivare får medge en ”enskild” direktåtkomst till sådana uppgifter om den enskilde

själv som får lämnas ut till honom eller henne och som behandlas för ändamål som anges i 2

kap. 4 § första stycket 1 och 2 PDL. Här avses alltså direktåtkomst till olika slag av

vårddokumentation. Regeringen motiverade bestämmelsen om direktåtkomst på följande sätt:

”Att ge patienter direktåtkomst till sina patientuppgifter bidrar till deras möjligheter att på ett

bättre sätt aktivt delta i sin vård” (prop. 2007/08:126 s. 158). Enligt samma bestämmelse får den

”enskilde” också medges direktåtkomst till sådan dokumentation som avses i 4 kap. 3 § första

stycket första meningen PDL, det vill säga dokumentation om kontroll av hälso- och

sjukvårdspersonalens elektroniska åtkomst till patientjournalen.

1.2 Är en vårdgivare skyldig att erbjuda direktåtkomst åtpatientkollektivet?

Nej. Det är en möjlighet enligt lagen. Den möjligheten erbjuds genom Journalen. Alla landsting

och regioner har dock, genom Handlingsplan 2013 – 2018, kommit överens om att erbjuda

invånarna tillgång till sin journalinformation. Eftersom Journalen är en nationell e-tjänst för att

främja patientmakt och individens medinflytande i den egna vården och behandlingen kan

möjligheten lätt förvandlas till en orättvisa om inte alla vårdgivare sluter upp bakom tjänsten

eller vid anslutning lämnar ut vårddokumentation på olika villkor. Utlämnande på olika villkor

ger upphov till en ojämlik hälso- och sjukvård.

1.3 Har ett ombud åt en patient, till exempel en anhörig, en rätt attfå ta del av patientens journaluppgifter genom direktåtkomst?

Det är en självklar rättighet för till exempel anhöriga till en patient att få aktivt delta i patientens

vård om patienten så önskar (se fråga 1.1). Journalen är ett stöd både för patienter och anhöriga i

dessa delar. Av 2 kap. 3 § patientdatalagen framgår vidare att behandling av personuppgifter

som inte är tillåten enligt lagen ändå får behandlas av en vårdgivare, om den enskilde lämnat ett

uttryckligt samtycke till behandlingen. Enligt självbestämmandeprincipen som kommer till

uttryck i hälso- och sjukvårdslagen ska ett sådant samtycke respekteras av vårdgivaren.

Kammarrätten i Stockholm har prövat den s.k. ombudsfunktionen i Journalen (dom 2016-06-10,

mål nr 5402-15). Domstolen anser att funktionen är laglig. Enligt domstolen ger den enskildes

samtycke enligt 2 kap. 3 § PDL lagligt stöd åt vårdgivare att ge direktåtkomst till ombud under

samma förutsättningar som till den enskilde själv. Domen har överklagats.





Sid 4/8

1.4 Har patienten rätt att få ta del av alla vårdrelaterade uppgifterom sig själv?

Ja. Utgångspunkten enligt gällande rätt är att patienten har rätt att få ta del av all

vårddokumentation om sig själv. Undantaget är sådana uppgifter för vilka sekretess gäller i

förhållande till honom eller henne enligt 25 kap. 6 och 7 §§ offentlighets- och sekretesslagen.

Det rör sig dels om uppgifter om patientens hälsotillstånd där det är av synnerlig vikt med

hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen att dessa inte lämnas ut till patienten, dels

uppgifter om uppgiftslämnare i en anmälan till vårdgivaren om patientens hälsotillstånd.

Undantag kan också råda för uppgifter som omfattas av s.k. förundersökningssekretess enligt 18

kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. Sådan sekretess råder för uppgifter i ett brottmål,

oavsett hos vilken myndighet uppgifterna finns. Förundersökningssekretessen kan innebära en

inskränkning i patientens rätt att få ta del av hela sin journal hos offentliga vårdgivare.

Utrymmet för att neka patienten att få ta del av sin eller sina journaler är alltså ytterst begränsat.

Man bör också betänka att risken för men eller skada enligt vissa av sekretessbestämmelserna

minskar ju äldre patientuppgifterna är, och att sekretessbestämmelserna sällan aktualiseras för

historiska patientuppgifter hos vårdgivaren.

Om vårdgivaren endast medger den enskilde en begränsad direktåtkomst till sina

patientuppgifter, ska vårdgivaren enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14)

informera honom eller henne om att det saknas information.

1.5 Har en patient rätt att överklaga en vårdgivares beslut att intelämna ut journaluppgifter?

Ja, enligt gällande rätt har patienten rätt att få ta del av all vårddokumentation om sig själv, om

det inte råder sekretess för uppgifterna (se fråga 1.4). Ett beslut av en offentlig vårdgivare

(landsting, kommun eller staten) om att neka en patient att utfå journalhandlingar på papper

eller att neka denne att få läsa handlingarna på stället kan alltid överklagas. En privat vårdgivare

som nekar en patient att utfå efterfrågade journalhandlingar ska överlämna frågan för prövning

till Inspektionen för vård och omsorg.

Som redovisas i fråga 1.2 är en vårdgivare inte skyldig att erbjuda patienter direktåtkomst till

journaluppgifter. Det är en möjlighet enligt patientdatalagen. Ett beslut av vårdgivare att inte

erbjuda patienter direktåtkomst till journaluppgifter som förvaras hos vårdgivaren kan alltså inte

överklagas. Därmed kan ett beslut av vårdgivare om att lämna ut ett selektivt urval av

journaluppgifter genom direktåtkomst inte heller överklagas.

1.6 Måste vårdgivare i varje enskilt fall pröva vilka uppgifter sominte får lämnas ut?

Nej. Uppgifter som är tillgängliga genom direktåtkomst anses utlämnade (röjda). Som regel ska

en myndighet göra en konkret och individuell prövning av ett utlämnande, uppgift för uppgift.

Ibland kan emellertid en sådan procedur vara praktiskt ogenomförbar. Myndigheten, till

exempel en nämnd i ett landsting som ansvarar för hälso- och sjukvård, kan helt enkelt inte

bilda sig en rimlig uppfattning om den särskilda skaderisk som kan vara förbunden med varje





Sid 5/8

enskild uppgift som kontinuerligt tillförs patientens journal och är tillgänglig för patienten

genom direktåtkomst..

I sådana situationer får i stället en myndighet göra en schabloniserad menprövning, i analogi

med vad som i förarbetena till sekretesslagen förordas vid så kallat massuttag (prop. 1979/80:2

Del A s. 80 f.). De kunskaper som myndigheten har om mottagaren eller mottagarna, hur dessa

kommer att hantera uppgifterna och vilken risk för ytterligare spridning som finns, kan då –

tillsammans med en bedömning av den skaderisk som typiskt sett är förbunden med uppgifter

av aktuellt slag – i de allra flesta fall ge fullt tillräckligt underlag för bedömningen av om

sekretessbestämmelsens skaderekvisit är uppfyllt och sekretess därmed gäller eller inte gäller

gentemot mottagaren i fråga.

Den schabloniserade menprövningen eller skadeprövning kan vidare läggas till grund för ett

menprövningsbeslut som fattas centralt av myndigheten. Skadeprövningen kan i sin tur bygga

på en gemensam analys eller bedömning genomförd av en eller flera vårdgivare. I Journalen

benämns denna bedömning ”ramverk”. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14)

ska den vårdgivare som medger en enskild direktåtkomst till sina patientuppgifter ansvara för att

det finns ett ”system för bedömning” av de uppgifter som kräver ett särskilt skydd i förhållande

till den enskilde och som inte ska kunna lämnas ut genom direktåtkomst. ”Ramverket” för

Journalen är en viktig komponent i ett sådant ”system” som Socialstyrelsen efterlyser för

bedömning av upprepade, automatiserade utlämnanden till samma mottagare, i detta fall

patientens direktåtkomst i Journalen.

1.7 Får patienten även ta del av journalanteckningar som ännuinte har signerats av vårdgivaren?

Ja. Frågan är avgjord av Högsta förvaltningsdomstolen (HDF 2013 ref. 33). Hos en offentlig

vårdgivare är journalanteckningar alltid allmänna handlingar. Det innebär att sådana

anteckningar anses upprättade och utgör allmänna handlingar innan ”bläcket har hunnit torka”.

Det saknar betydelse enligt domstolen om de är signerade eller inte. Enligt domstolens mening

kan det i en journalhandling av det nu aktuella slaget inte förekomma anteckningar som endast

är att betrakta som utkast eller arbetsversioner i den mening som avses i 2 kap. 9 § andra stycket

tryckfrihetsförordningen. När anteckningen är tillförd journalen är den alltså allmän handling

och ska lämnas ut till den som efterfrågar handlingen (om inte sekretess utgör hinder för

utlämnande). Signeringen av en journalanteckning får inte enligt domstolen tillmätas någon

betydelse för bedömningen av när anteckningen ska anses utgöra en del av den allmänna

handlingen i tryckfrihetsförordningens mening.

När det gäller handlingar (intyg, röntgenbilder) så kan de bli allmänna handlingar vid olika

tidpunkter beroende på vilken regel i tryckfrihetsförordningen som blir tillämplig, till exempel

om den är upprättad av vårdgivaren själv eller inkommen till vårdgivaren. Generellt är alla

inkomna handlingar till en offentlig vårdgivare allmänna handlingar och ska lämnas ut till

patienten. Motsvarande gäller för upprättade handlingar; när de har justerats eller på annat sätt

färdigställts är de allmänna handlingar, till exempel digitala röntgenbilder. Om handlingarna är

relevanta för patientens vård och behandling eller administration i samband härmed ska de

lämnas ut genom Journalen. Beträffande handlingar som inte ryms inom denna kategori, till

exempel den särskilda journal som enligt lagen om genetisk integritet ska upprättas av en





Sid 6/8

vårdgivare över identiteten på en tredjepartsdonator, får patienten vända sig till vårdgivaren och

begära utlämnande på annat sätt.

Privata vårdgivare omfattas inte av tryckfrihetsförordningens bestämmelser. I propositionen till

den äldre patientjournallagen anför departementschefen i korthet att för de fall ”sådana frågor

skulle bli aktuella inom den enskilda hälso- och sjukvården torde tryckfrihetsförordningens

bestämmelser tjäna till vägledning” (prop. 1984/85:189 s. 38). Utgångspunkten är således att

anteckningar och handlingar hos privata vårdgivare ska blir tillgängliga för patienten i lika stor

utsträckning som hos en offentlig vårdgivare för att främja en jämlik hälso- och sjukvård.

1.8 Ska en anteckning eller en handling tillföras patientjournalenså snart som möjligt efter en vårdhändelse?

Ja. Enligt 3 kap. 9 § patientdatalagen ska uppgifter föras in i patientjournalen ”så snart som

möjligt”. Med uttrycket ”föras in” avses både anteckningar i en journalhandling och infogande

av journalhandlingar som upprättas inom verksamheten eller som inkommit utifrån. Vad som

närmare menas tidsmässigt med ”så snart som möjligt” framgår inte av några förarbeten. Det

lämnas öppet av lagstiftaren. I ett uppmärksammat tillsynsärenden förklarade Socialstyrelsen att

medicinska händelser ska finnas inskrivna i patientjournaler inom två dygn efter händelsen

(Socialstyrelsens beslut 2008-11-24, dnr. 44-9129/08).

På sin webbplats förklarar Socialstyrelsen emellertid att det torde vara omständigheterna i det

enskilda fallet som får avgöra hur snabbt uppgifterna ska föras in i journalen. I akuta vårdfall

där behandlingen är personalintensiv kan uppgifterna behöva föras löpande och kontinuerligt

parallellt med behandlingen, medan i andra fall, till exempel vid en rutinhälsokontroll på en

vårdcentral kan viss fördröjning godtas att föra in uppgifterna i patientjournalen. Det är behovet

av uppgiften och patientsäkerheten som är avgörande.

1.9 Är minnesanteckningar och mellanprodukter också allmännahandlingar?

Nej. Minnesanteckningar och mellanprodukter är inte allmänna handlingar. Med

minnesanteckning förstås promemoria och annan anteckning eller upptagning som har kommit

till endast för ärendes föredragning eller beredning, dock inte till den del den har tillfört ärendet

sakuppgift eller arkiveras. Minnesanteckningar som tillför ett vårdärende en sakuppgift är alltid

en allmän handling. Justitieombudsmannen har i ett fall, JO 1968 s. 497, diskuterat i vad mån

anteckningar av en tjänsteman kunde utgöra minnesanteckningar. JO uttalade då att

anteckningarna innehöll sådant sakmaterial som tjänar som underlag för själva avgörandet i

ärendet hos myndigheten, och att de då under inga omständigheter kunde betraktas som

anteckningar till ledning för minnet eller eljest för arbetet som verkställts allenast för ett ärendes

föredragning eller beredande till avgörande. Det finns alltså inte utrymme för

minnesanteckningar i form av till exempel ”hypoteser” eftersom det torde utgöra en relevant

sakuppgift.

Socialstyrelsen har sin handbok till föreskrifterna (SOSFS 2008:14) anfört att tillfälliga

minnesanteckningar som används som underlag för uppgifter som ska föras in i patientjournalen

kan räknas som arbetsmaterial, som kan förstöras när uppgifterna förts in i journalen.





Sid 7/8

Uppgifterna ska föras in i journalen så snart det är möjligt (se fråga 1.8). Om

minnesanteckningarna förs i ordnad form och sparas längre tid anser Socialstyrelsen att de är att

likställa med journalhandlingar.

En vårdgivare kan också skapa mellanprodukter i form av till exempel utkast. En mellanprodukt

är en handling som innehåller uppgifter som i och för sig tillför ärendet något nytt i sak, men

dessa uppgifter sedan överförs till en handling som upprättas. Som exempel på mellanprodukter

kan nämnas digitala diktat. De är ett osjälvständigt mellanled till en färdig ”produkt”, det vill

säga en journalanteckning. Diktaten får gallras. Om de inte gallras utan i stället ”arkiveras” blir

de också allmänna handlingar hos en vårdmyndighet.

1.10 Får en vårdgivare neka utlämnande av vårddokumentation tillen patient med hänvisning till behovet av ”rådrum”?

Nej. Med ”rådrum” avses en situation när en läkare behöver få rådrum att bedöma en fråga, till

exempel ett provsvar om cancer, för att diskutera svaret med kollegor eller med patienten

(Socialstyrelsen, Informationssäkerhet - Vägledning för hantering av information inom vård och

omsorg, s. 35 och 61). Ett provsvar är dock normalt att betrakta som en allmän handling hos en

offentlig vårdgivare, oavsett om det är mottaget från en annan vårdgivare eller har färdigställts

av vårdgivaren själv, och ska lämnas ut på begäran av patienten snarast (se fråga 1.7). Det är

inte heller en minnesanteckning eller en mellanprodukt (se fråga 1.8). ”Rådrum” strider således

mot tryckfrihetsförordningens bestämmelser.

I Journalen innebär ”rådrummet” att vissa sjukvårdshuvudmän inte låter patienter del av

journalinformation genom Journalen förrän efter en viss tidsrymd (normalt 14 dagar). Enligt

patientdatalagen är det frivilligt för en vårdgivare att medge patienter direktåtkomst till sin egen

vårddokumentation (se fråga 1.2). Det innebär att det egentligen står fritt för en vårdgivare att

fördröja eller skjuta på patienters direktåtkomst till sin egen vårddokumentation. Av

föreliggande ramverk framgår dock att utgångspunkten är att patienten ska få direktåtkomst till

all sin egen vårddokumentation så fort den är antecknad, inkommen eller färdigställd.

Beträffande privata vårdgivare, se fråga 1.7 sista stycket.

1.11 Råder ett barn över sin patientjournal först vid 18 års ålder?Nej. Regeringen har uttalat följande i frågan (prop. 2007/08:126 s. 153): ”Beträffande

bedömning av mognadsgrad bör barn och tonåringar hanteras på motsvarande sätt som i den

övriga verksamheten inom hälso- och sjukvården. I takt med den underåriges stigande ålder och

mognad ska allt större hänsyn tas till barnets önskemål och vilja vad till exempel gäller om

uppgifter om honom eller henne ska få göras tillgängliga för andra vårdgivare eller inte och vad

gäller samtycke vid ospärrade uppgifter, jfr 6 kap. 11 § föräldrabalken.” Av den nämnda

bestämmelsen i föräldrabalken framgår bland annat att vårdnadshavaren ska i takt med barnets

stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.

Datainspektionen har som tumregel sagt att vid ungefär 15 års ålder kan barn råda över frågor

om sekretess och samtycke till personuppgiftsbehandling. Enligt den europeiska

persondataskyddsförordningen, art. 8.1, ska tillhandahållare av e-tjänster som riktar sig mot

bland annat barn inhämta vårdnadshavarnas samtycke till behandlingen av barnets





Sid 8/8

personuppgifter i en sådan tjänst om barnet är under 16 år eller den lägre åldersgräns som

medlemsstaten bestämmer, dock inte lägre än 13 år. 16 år är således en lämplig lägsta

åldersgräns för att låta barn ta del av Journalen. (Förordningen träder i kraft 25 maj 2018.) Inget

hindrar dock att åldersgränsen i enskilda fall sänks av ansvarig verksamhetschef efter samråd

med barnet och vårdnadshavare.

1.12 Har vårdnadshavare rätt att ta del av barnets patientjournalgenom direktåtkomst upp till 16 års ålder?

Nej. I Journalen är grundprincipen att vårdnadshavare har åtkomst till barns journal upp till det

att barnet fyller 13 år. Ansvarig vårdgivare har dock i enskilda fall efter samråd med barnet och

vårdnadshavare möjlighet att höja åldersgränsen och erbjuda vårdnadshavare åtkomst även efter

det att barn fyllt 13 år.

Ramverk för invånaresåtkomst till journalenBilaga 2

Så fungerar tjänsten Journalen





Sid 2/6

InnehållSå fungerar tjänsten Journalen ................................................................................................. 1

1. Så fungerar tjänsten Journalen ......................................................................................... 3

1.1 Säker inloggning krävs .................................................................................................. 3

1.2 Försegling ...................................................................................................................... 3

1.3 Information och hjälp ..................................................................................................... 3

1.4 Åldersgräns ................................................................................................................... 4

1.5 Vårdnadshavares tillgång till barns information ............................................................ 4

1.6 Informationsmängder ..................................................................................................... 4

1.7 Osignerad information ................................................................................................... 5

1.8 Journalspärrar ............................................................................................................... 5

1.9 Åtkomstlogg ................................................................................................................... 5

1.10 Dela ut journalen till ett ombud ...................................................................................... 6

1.11 Uppdatera kontaktuppgifter ........................................................................................... 6

1.12 Formulär ........................................................................................................................ 6

1.13 Patientens egen notering .............................................................................................. 6





Sid 3/6

1. Så fungerar tjänsten Journalen

Detta är en beskrivning av planerad funktionalitet vid ingången av år 2017.

1.1 Säker inloggning krävsFör att logga in i Journalen som invånare krävs att man har en e-legitimation. Inloggning görs

via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Till Journalens administrationsgränssnitt krävs inloggning med

SITHS-kort.

Kravet på säker inloggning kommer ifrån SOS 2008:14 kap 2 där det i 13 § står: ”Vårdgivaren

ska ansvara för att det i ledningssystemet finns rutiner som säkerställer att en enskilds

direktåtkomst till sina patientuppgifter och till dokumentation om åtkomst endast tillåts efter det

att den enskilde har identifierats genom stark autentisering.”

1.2 FörseglingEn användare kan försegla Journalen med en knapptryckning. Då går det inte att komma åt

innehållet längre. Har användaren delat journalinformationen med ett ombud (se ovan) eller

själv är ombud åt någon annan, så försvinner den möjligheten i samband med förseglingen.

Försegling kan även göras från Journalens administrationsgränssnitt, för de fall användaren inte

har tillgång till Journalen eller inte vill logga in.

Försegling bör göras omgående om användaren ber om det.

Om användaren önskar få sin försegling upplåst görs det från Journalens

administrationsgränssnitt. Det ska finnas en rutin hos varje huvudman för att säkerställa att det

är den enskildes egen önskan och att inget hot föreligger.

Möjligheten till försegling av Journalen är i första hand tänkt som ett stöd för den som

exempelvis lever med våld i en nära relation, och har anledning att misstänka att den

våldsbenägne partnern ska tilltvinga sig tillgång till journalinformation.

Det är även möjligt för ansvarig hälso- och sjukvårdspersonal, som bedömt det nödvändigt att

försegling ska göras, att via Journalens administrationsgränssnitt försegla information från en

viss enhet under en viss tid. Slutdatum måsta alltid anges.

När Journalen är förseglad framgår inte detta i tjänsten utan där finns bara en upplysning om att

ingen information finns att visa.

1.3 Information och hjälpNär användaren loggar in i Journalen måste hen godkänna en villkorstext, som också beskriver

vart man kan vända sig med frågor. I första hand bör hänvisningen ske till landstingens och

regionernas gemensamma webbplats 1177.se. I andra hand bör personlig kontakt med

vårdgivaren erbjudas.





Sid 4/6

I tjänsten finns också uppgifter om vilken journalinformation som går att se hos de olika

vårdgivarna. Detta visas under Sverigekartan och i menyalternativet ”Vad visas i Journalen”.

Landsting och regioner publicerar informationen löpande och ska hålla den aktuell.

Dessa krav kommer från SOS 2008:14 kapitel 2 där det står i 15 § ”Om vårdgivaren endast

medger den enskilde en begränsad direktåtkomst till sina patientuppgifter, ska vårdgivaren

informera honom eller henne om detta. Vårdgivaren ska även informera den enskilde om vart

han eller hon kan vända sig för att få hjälp med att förstå dokumentationen”.

1.4 ÅldersgränsMan måste ha fyllt 16 år för att kunna logga in i Journalen från 1177 Vårdguiden.

Undantag från denna regel kan i enskilda fall beviljas av verksamhetschef, och gäller då för den

verksamhet som verksamhetschefen ansvarar för.

1.5 Vårdnadshavares tillgång till barns informationÄr man vårdnadshavare för ett barn har man automatiskt tillgång till barnets journal. Vilka

barns journaler man har tillgång till visas på Journalens startsida. Den automatiska tillgången

försvinner när barnet fyller 13 år.

Det kan finnas behov av att utöka vårdnadshavarens tillgång till barnets journal efter att barnet

har fyllt 13 år. Det ska bedömas och beviljas av verksamhetschef, och gäller då för den

verksamhet som verksamhetschefen ansvarar för.

Det kan också i undantagsfall finnas fall när sjukvårdshuvudmannen bedömer att

vårdnadshavare inte ska ha tillgång till barnens journal. Det kan exempelvis vara när

tvångsåtgärder övervägs. Det går då att helt stänga av vårdnadshavarens tillgång till barnets

journal.

Vårdgivaren måste tillhandahålla en jourorganisation för att snabbt handlägga dessa ärenden.

1.6 InformationsmängderJournalen stödjer ett antal så kallade informationsmängder, det vill säga olika kategorier av

journalinformation, och samtliga ska visas för patienten. Information bakåt i tiden ska också

vara tillgänglig. Målsättningen är att all journalinformation som är digitalt tillgänglig ska visas.

Informationsmängderna i Journalen under 2016 är:

Anteckningar

Vårdkontakter

Diagnoser

Läkemedel

Provsvar Klinisk kemi/Mikrobiologi

Vaccinationer

Konsultationsremiss

Remisstatus





Sid 5/6

Mödravård

Förlossningsdata

BVC tillväxtkurva

Röntgen

Loggar

Journalspärr

Uppmärksamhetssignal

EKG

Frikort

Formulär

1.7 Osignerad informationI Journalen kan användaren själv välja att ta del av uppgifter som är osignerade/ovidimerade och

som är nyare än 14 dagar.

Uppgifter som är nyare än 14 dagar, eller som ansvarig vårdpersonal inte har hunnit

signera/vidimera presenteras med markeringen Nytt/Osignerat eller Nytt/Ovidimerat

Om användaren klickar på en rad som markerats med Nytt/Osignerat eller Nytt/Ovidimerat så

öppnas informationen och det finns en tydlig markering om att det är information som inte är

kontrollerad av ansvarig vårdpersonal och som kan komma att ändras, eller att informationen är

nyare än 14 dagar.

Via administrationsgränssnittet finns möjlighet att dölja enstaka journalavsnitt för enskilda

patienter. Detta ska tillämpas i undantagsfall, enligt information i avsnittet ovan Principer för

information som inte görs tillgänglig.

1.8 JournalspärrarI Journalen visas de spärrar som finns i journalsystemen, och vilken information som ryms i

respektive spärr. Av informationen framgår om det är en spärr som är satt för att begränsa hälso-

och sjukvårdspersonalens tillgång till uppgifterna inom en vårdgivare eller om det är en spärr

som patienten satt för att hen inte vill delta i en sammanhållen journalföring.

1.9 ÅtkomstloggÅtkomstloggen visar datum, namn, roll och vårdgivare för dem som har öppnat journalen i

vårdsystemen. Loggen visar både vårdpersonal, eventuella ombud som öppnat journalen samt

användarens egen användning.

Primärt är denna funktion avsedd för att patienten skall kunna upptäcka obehöriga åtkomster

från personer som har en koppling till patienten.

I anslutning till åtkomstloggen ska finnas en angiven kontakt dit patienten kan vända sig med

frågor om loggen. Här är också lämpligt att informera om att vårdpersonal kan vara behörig och

ha ett behov av att gå in i journalen, även om patienten inte haft direktkontakt med personen i





Sid 6/6

fråga. Anledningen kan exempelvis vara förfrågningar från andra vårdgivare, uppföljningar,

fakturering eller andra patientadministrativa åtgärder.

1.10 Dela ut journalen till ett ombudI Journalen finns en funktion som kallas Dela journal. Det är en ombudsfunktion som låter en

användare bjuda in exempelvis en närstående att ta del av hela eller delar av

journalinformationen under en viss period. Den person som utses som ombud måste aktivt

acceptera delningen, för att journalinformationen ska bli tillgänglig. Delningen kan avslutas när

som helst, både av den som journalinformationen gäller och av ombudet.

Om en person som har delat sin journal avlider ligger delningen kvar tills ombudet själv väljer

att avsluta delningen.

1.11 Uppdatera kontaktuppgifterAnvändaren kan via Journalen uppdatera kontaktuppgifter till sig själv och sina närstående, på

ett sätt så att uppgifterna lagras i vårdgivarens journalsystem.

1.12 FormulärAnvändaren kan via Journalen ta emot och skicka in formulär till vårdgivaren.

1.13 Patientens egen noteringEn användare kan välja att göra en notering via Journalen, som sparas utanför patientjournalen i

ett så kallat personligt hälsokonto, men med en länk till journalanteckningen. Patienten förfogar

helt över sin egen notering och väljer om noteringen ska göras tillgänglig för personal i hälso-

och sjukvården eller inte. Avsikten är exempelvis att en patient ska kunna göra egna

minnesanteckningar eller framföra en avvikande mening. Patienten får information om att hälso-

och sjukvårdspersonal bara kan ta del av noteringen i det fall patienten själv väljer att skicka

noteringen till vården samt om personalen väljer att läsa noteringen. Funktionen är utvecklad så

att varje sjukvårdshuvudman självständigt kan välja att tillämpa den eller inte.


www.lul.se

2016-10-24 Dnr LS 2016-0241

Landstingsdirektörens stab Niklas Rommel

Landstingsstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott

Etablera samarbete med Experio Lab – svar på motion

Förslag till beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen.

Ärendet Nina Lagh (M) har inlämnat en motion med förslag att landstinget ska etablera ett samarbete med Experio Lab i Karlstad för att utveckla vården genom tjänstedesign tillsammans med personal och patienter.

Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation och ett lärande projekt inom Landstinget i Värmland. Uppdraget är att skapa möten mellan vård och design med syfte att öka patientnytta och en hållbar verksamhetsutveckling. Experio Lab har flera samarbetsparter, till exempel Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet, Landstinget Sörmland och Linköpings universitet, och driver tillsammans med dessa forskning och olika projekt med fokus på patientens bästa väg genom vården. I alla projekt deltar personal, patienter och närstående på lika villkor.

I motionen framhålls Experio Labs samarbete med flera andra landsting och universitet som ett motiv för att även Landstinget i Uppsala län bör etablera samarbete med centrumet.

Inom landstinget finns Innovation Akademiska som bland annat arbetar med samma frågor som Experio Lab. Innovation Akademiska arbetar, till skillnad mot Experio Lab, även med andra innovationsfrågor än enbart tjänster. I den mån det finns behov så samarbetar Innovation Akademiska med andra innovationsaktörer både inom landet och i de andra nordiska länderna. Med anledning härav bedöms det inte finnas behov av att etablera ett särskilt samarbete med Experio Lab. Ett sådant mer formaliserat samarbete riskerar också att splittra landstingets insatser inom innovationsområdet.

Motionen har beretts av hälso-, sjukvårds och FoUU-utskottet.

Bilaga

BILAGA VS 2016,§ 63

2 (2)

Motion Etablera samarbete med Experio Lab

Kopia Landstingsstyrelsen


www.lul.se

2016-10-11 Dnr LS 2016-0553

Regionkontoret Christina Lindberg Tfn 018-611 61 04 E-post [email protected]

Landstingsstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott

Strategi och åtgärdsprogram för ANDT-L-arbetet Uppsala län 2017-2020 – remissyttrande till Länsstyrelsen Uppsala län

Förslag till beslut Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottet lämnar yttrande till Länsstyrelsen i Uppsala län enligt bilaga.

Ärendet Landstinget har beretts möjlighet att lämna yttrande över strategi och åtgärdsprogram för ANDT-L-arbetet i Uppsala län 2017-2020.

Länsstyrelsens strategi och åtgärdsprogram för alkohol, narkotika, doping, tobak och läkemedel (ANDT-L) är länets ambition för hur länet ska genomföra den nationella ANDT-strategin och den nationella politik som förs under perioden 2017-2020. Länets åtgärdsprogram har anpassats efter förutsättningar och belyser länets behov av utveckling, samverkan och samordning. Strategin omfattar i huvudsak insatser som direkt handlar om ANDT-L. Strategin tar också avstamp i övriga nationella utgångspunkter så som nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende samt Tobacco Endgame – rökfritt Sverige 2025.

Landstinget är en viktig kontaktyta gentemot befolkningen och har ett stort ansvar genom hälso- och sjukvården och folktandvården för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet; allt från tidig upptäckt av bruk eller riskbruk till vård och behandling. I landstingets struktur för kunskapsstyrning utvecklas arbetet för att implementera de nationella riktlinjerna både för sjukdomsförebyggande metoder och missbruk och beroende.

I och med regionbildningen har Region Uppsala ansvar för det strategiska och övergripande folkhälsoarbetet i länet och ska både samordna, verka för och följa upp folkhälsoperspektivet i det regionala utvecklingsarbetet. För att arbetet ska vara framgångsrikt ska kopplingen mellan befolkningens hälsa och regional utveckling stärkas. Länets aktörer behöver verka för bättre styrning och samordning inom ANDT-

2 (2)

L-området. Ett långsiktigt arbete för att nå den nationella strategins mål förutsätter en struktur för samverkan, styrning och uppföljning. Ett uppdrag i Regionplan och budget är att under 2017 ta fram en handlingsplan för organisering och insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen samt en modell för uppföljning av hälsans utveckling och fördelning.

Bilagor Remissyttrande Remiss

Kopia till: Landstingsstyrelsen


www.lul.se

2016-10-07 Dnr LS2016-0553

Enheten för hållbar utveckling Carin Östling 018-182164 [email protected]

Landstingsstyrelsen

Remissyttrande angående Strategi och åtgärdsprogram – alkohol, narkotika, dopning, tobak och läkemedel (ANDT-L) Uppsala län

Sammanfattande överväganden Länsstyrelsens strategi och åtgärdsprogram för ANDT-L är länets ambition och uttryck för hur länet ska genomföra den nationella ANDT strategin och den nationella politik som förs under perioden 2017-2020. Strategin omfattar i huvudsak insatser som direkt handlar om ANDT-L. Strategin tar också avstamp i övriga nationella utgångspunkter så som nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende samt Tobacco Endgame – rökfritt Sverige 2025 som regeringen ställt sig bakom.

Övergripande synpunkter Landstinget i Uppsala län anser att strategi och åtgärdsprogram för ANDT-L är gediget och samlar en tydlig bild av aktiviteter och ansvarsfördelning inom ramen för ANDT-L, från tidigt förebyggande insatser till insatser av vård och behandling. Landstinget ställer sig också positiv till att strategi och åtgärdsprogrammet tar avstamp i ovannämnda nationella utgångspunkter samt regionala utgångspunkter så som länsövergripande överenskommelser och regionala riktlinjer för missbruk- och beroendevården i Uppsala län (RIM), cancerpreventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion samt Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Uppsala län. Landstinget vill dock betona att de nämnda regionala utgångspunkterna ej ännu är fastställda eller politiskt beslutade. Landstinget i Uppsala län ställer sig positiva till att barnrätt, jämställdhet och jämlikhet finns med som viktiga perspektiv.

Bildande av Region Uppsala Landstinget i Uppsala län sammangår med Regionförbundet Uppsala län, från och med 2017 till bildande av Region Uppsala. Båda organisationerna nämns återkommande i strategi och åtgärdsprogrammet som en viktig aktör. Landstinget i Uppsala län vill tydliggöra beskrivningen av den nya organisationens uppdrag (Region Uppsala, sid 11) med tillägg om att regional utveckling också ingår i kärnuppdraget. Överlag i strategi och åtgärdsprogrammet ska organisationen benämnas konsekvent som Region Uppsala (ej landstinget, landstinget i Uppsala län, eller regionförbund). Region Uppsala ska


2 (2)

också benämnas konsekvent som ”involverad aktör” och ”uppföljningsansvarig”. Särskilda enheter, förvaltningar eller verksamheter ska ej skrivas ut. I och med bildande av Region Uppsala ska representation i den övergripande styrgruppen samt regional styrgrupp för ANDT-L ses över.

Synpunkter strategidel Läkemedelsmissbruk ändras förslagsvis till läkemedelsberoende. Läkemedelsberoende har en bredare och mer igenkänning inom vård- och behandling. Ett missbruk uppstår alltid av ett överdrivet användande skapat av ett beroende.

Landstinget vill betona beaktande av jämlikhet och könsneutralitet. Landstinget föreslår att programmet istället skrivs utifrån målgrupp istället för kön. Exempelvis benämns ibland målgruppen som flickor och pojkar, kvinnor och män, andra och ibland som barn, unga och vuxna.

Synpunkter åtgärdsprogram Landstinget ställer sig kritisk till att andra landsting och universitet (Västerbotten/Umeå universitet) kan vara uppföljningsansvarig i länets program. Likaså gällande föreningar och övriga organisationer.

Landstinget saknar insatser gällande vattenpipa/e-cigarrett för målgruppen vuxna.

Landstinget ställer sig ytterst tveksam till att benämnas uppföljningsansvarig för delmål 5, länsmål om att minska antalet påverkade förare i trafiken och till sjöss. Region Uppsala bör därför strykas.

Uppföljning Landstinget anser att det är bra att tydliga uppföljningsprocesser knyter an till varje målområde och respektive uppföljningsansvarig aktör. Landstinget vill även framhålla att det är positivt att strategi och åtgärsprogram tydligt knyter an övriga styrande dokument som överenskommelser, handlingsplaner etc.

Landstinget yttrande har stämts av med regionförbundets yttrande.

För Landstinget i Uppsala län

Vivianne Macdisi Ordförande i landstingsstyrelsens hälso-, sjukvård- och FoUU-utskott Åsa Himmelsköld

Hälso- och sjukvårdsdirektör

REMISSVERSION

STRATEGI OCH ÅTGÄRDSPROGRAMALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING, TOBAK OCH LÄKEMEDEL

UPPSALA LÄN2017–2021 • REMISSVERSION

Foto

: Pix

abay

Nästan vart femte barn lever med mammor och/eller pappor med en riskabel alkoholkonsumtion.

NÄSTAN VART FEMTE BARN lever med mammor och/el-ler pappor med en riskabel alkoholkonsumtion. Hälften av alla rökare beräknas dö i förtid och flera har en ökad risk för cancer. Cannabisrökning leder ofta till kognitiva försämringar vilket ofta innebär svårigheter i skola och arbetsliv. Av alla misshandelsfall är alkohol inblandat i två av tre fall. ANDT-problematik ger, utöver personligt lidande, tydliga samhällsekonomiska konsekvenser för Uppsala län. Det handlar om åtskilliga tiotals miljarder kronor årligen. Det krävs resurser för ett starkt ANDT-arbete men det finns pengar att spara. I februari 2016 beslutade regeringen om en förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-politiken, den så kallade ANDT-strategin. Den nya strate-gin avser perioden 2016–2020 och ersätter den första ANDT-strategin som antogs av riksdagen i mars 2011 för perioden 2011–2015.

DET ÖVERGRIPANDE MÅLET från 2011 ligger fast för den nya strategiperioden. Regeringen tydliggör i strategin att jämlikhets- och jämställdhetsperspektiven ska genomsyra ANDT-arbetet samt att barn ska skyddas från skadliga ef-fekter orsakade av ANDT. Strategin och åtgärdsprogram-met för Uppsala län gäller år 2017–2020.

UPPSALA LÄNS ÅTGÄRDSPROGRAM för ANDT-L är en del i att anpassa den nationella strategin till lokala och regio-nala förutsättningar, samt belysa länets behov av utveck-ling, samverkan och samordning. Länets styrgrupp för samverkan om ANDT-L, har också beslutat att inkludera läkemedelsmissbruk i strategin. Därför ingår bokstaven L i Uppsala läns dokument. Frågan finns redan med i länets överenskommelse för att implementera de nationella rikt-linjerna för missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Programmet omfattar i huvudsak insatser som direkt handlar om alkohol, droger och läkemedelsmissbruk. Insatserna är ofta sammankopplade i det folkhälso- och brottsförebyggande arbetet samt i det övergripande arbe-

Strategi och åtgärdsprogram ANDT-L Uppsala län, 2017–2021, antaget på styrgruppen för ANDT-L- frågor våren 2017.

Johan von Knorring – Länsstyrelsen Uppsala tf. landshövdingXX– Region Uppsala regiondirektör/alternativt politisk funktionXXXXXXXX -Länets kommuner kommunchef/alternativt politisk funktionRickard Johansson – Polismyndigheten Uppsala län polisområdeschefKommundirektörer/chefer – Uppsala läns kommuner alternativt politisk nivå?

Fred Nyberg – Uppsala Universitet koordinator U-fold

tet för att främja psykisk hälsa bland kvinnor och män och pojkar och flickor.

DETTA ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR ANDT-L-arbetet i Uppsala län uttrycker hur vi vill genomföra den nationella poli-tiken utifrån förutsättningarna i vårt län under perioden 2017–2020.

ATT INTEGRERA ANDT-L-FRÅGOR kopplat till en god folk-hälsa och social hållbarhet är en viktig del i den regionala utvecklingsstrategins process för att skapa hållbar tillväxt. Trygghet och god hälsa är grundstenar i ett välfärdssam-hälle och bidrar till hög konkurrenskraft och god till-växt. Ett aktivt arbete med ANDT-L-prevention ökar förutsättningar för ökad livskvalitet och fler levnadsår.

UPPSALA LÄN SKA vara ett län där alla barn och unga har möjlighet att få en bra start i livet. Barn och unga med ANDT-L-problematik har sämre förutsättningar att nå skolans kunskapsmål. En viktig fråga i länet är att vara en attraktiv kunskapsregion som skapar goda förutsättningar för unga att skaffa sig en utbildning och egen försörj ning. Arbetet med ANDT-L-frågor i ett sammanhang av en hälso främjande skola samt erbjuda ett bra föräldrastöd är en viktig del i detta.

DET ÄR VIKTIGT att vidareutveckla den goda samverkan i Uppsala län. Ett målmedvetet, kvalitativt och långsiktigt ANDT-L-arbete ger vinster i både hälsa och ekonomi. Samverkan förutsätter styrning, samsyn och struktur för att lyckas, där styrningen är den mest centrala kompo-nenten. Ledningen på såväl politisk- som tjänsteman-nanivå bör aktivt arbeta för att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan, samordning och ett långsiktigt arbete. Arbetet ska även bidra till att utjämna skillnader i jämlikhet och jämställdhet. Åtgärderna ska i hög grad vara anpassade efter alla kvinnor och män samt pojkar och flickors olika förutsättningar och behov.

Förord

Kontakt och sammanställning av text: Anna Haid ANDT-samordnare, Länsstyrelsen Uppsala län, [email protected]

Layout: Cecilia Eriksson, Cerif

Innehåll

1. INLEDNING 06 Nationellt styrdokument 06

Regionala utgångspunkter 07

2. UTVECKLINGEN INOM ANDT-l 08

3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT HÅLLBART ARBETE 09 Ett helhetstänk i ANDT-L 09

Styrning, samordning och resurser 10

Aktörer i Uppsala län 11

4. ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR UPPSALA LÄN 13 Upplägg 13

Mål, områden och lokala insatser 13

5. UPPFÖLJNING 26

6. FOTNOTER 27

6 ANDT-L REMISSVERSION

UPPSALA LÄNS ÅTGÄRDSPROGRAM för ANDT-L är en del i att anpassa den nationella strategin till lokala och regio-nala förutsättningar samt belysa länets behov av samver-kan och samordning. Den omfattar i huvudsak insatser som direkt handlar om ANDT-L. Den tidigare versionen gällde mellan åren 2013–2015. Insatserna kopplas också

till länets samverkansinsatser i det folkhälso- och brottsförebyggan-de arbetet samt det övergripande arbetet för att främja psykisk hälsa bland kvinnor, män, pojkar och flickor. Länets styrgrupp har

inför det nya åtgärdsprogrammet beslutat att inkludera arbetet med att förebygga läkemedelsmissbruk i strategin. Det är sedan tidigare är inkluderat i länets samverkan för att implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Uppsala län. Läkemedelsmissbruk är också en del av helheten i ANDT-arbetet. Åtgärderna baseras dels på tidigare nämnda regionala dokument och dels på Länsstyrelsens behovsinventering. Inledningsvis handlar insatserna främst om att fler berörda aktörer ska få kunskapspåfyllning i frågan och att det ska kopplas till ANDT-frågorna.

DOKUMENTET ÄR UPPDELAT i två delar. En strategidel som beskriver viktiga förutsättningar och aktörer som finns för att nå målen i åtgärdsprogrammet och nationella strategin. Den andra delen är ett åtgärdsprogram som visar på vad som är basverksamhet samt insatser som behöver utvecklas.

DETTA DOKUMENT SKA synliggöra Uppsala läns styrkor och utvecklingsområden i arbetet med att motverka ANDT -L-problematik. Det ska synliggöra hur Uppsala län verkar för att nå målen i den nationella och lokala ANDT-poli-tiken.

SKRIFTEN KAN ANVÄNDAS som underlag för prioriteringar av insatser och som ett underlag för att stärka samordning och samverkan. Åtgärdsprogrammet är tänkt som ett stöd och inspiration i processen för de lokala och regionala ANDT-L-insatserna. Det är önskvärt att alla berörda ak-törer i länet beaktar åtgärdsprogrammet vid framtagan-det av sina årliga verksamhetsplaner. Med dokumentet synlig görs många aktörer som har en viktig roll i ANDT-L-arbetet och att det kan finnas behov av ytterligare ut-vecklingsarbete.

1. Inledning

Nationellt styrdokumentANDT-strategin 2016-2020 I februari 2016 reviderades den befintliga nationella strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaks-politiken, den så kallade ANDT-strategin. Den nya strategin avser perioden 2016–2020 och ersätter den förs-ta ANDT-strategin som antogs av riksdagen i mars 2011 för perioden 2011–2015. Det övergripande målet från 2011 ligger fast för den nya strategiperioden. Regeringen tydliggör i strategin att jämlikhets- och jämställdhetspers-pektiven ska genomsyra ANDT-arbetet samt att barn ska skyddas från skadliga effekter orsakade av ANDT. För att uppnå det övergripande målet anges för den nya perioden sex mål som i likhet med det övergripande målet är tänkta att ligga fast även på längre sikt. Kopplat till varje mål finns ett antal insatsområden som ska styra utvecklingen.

Det övergripande målet: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk.1

Fotnotsförklaringar – se sid. 27

Strategidokumentet riktar sig till förtroendevalda, ledande tjänstemän, strategiska funktioner och övriga nyckelaktörer som i sina uppdrag är berörda av frågorna.

Åtgärdsprogrammet är tänkt som ett stöd och inspiration i processen för de lokala och regionala ANDT(L)-insatserna.

Vi vill visa på att vi är många aktörer som har en viktig roll i ANDT(L)-arbetet. Foto: Can Stock Photo

Övergripande mål

1. Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska.

2. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska.

3. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.

4. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.

5. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska.

REMISSVERSION ANDT-L 7

Missbruks- och beroendevården ska kunna erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder.

Övriga nationella utgångspunkter

Nationella riktlinjerna för sjukdoms-förebyggande metoderUtgångspunkt vid framtagandet av de nationella riktlin-jerna för sjukdomsförebyggande metoder var arbetets svaga ställning i hälso- och sjukvården. Trots flera års implementeringsarbete finns det idag stora variationer i det sjukdomsförebyggande arbetet mellan och inom olika landsting/regioner och det saknas en enhetlig praxis. Rikt linjerna omfattar arbetet med bland annat tobak och alkohol. Syftet är att patienter i hela landet ska få en god och jämlik vård baserad på vetenskap och beprövad er-farenhet.2

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroendeSocialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för miss-bruks- och beroendevården år 2007. Dessa riktlinjer har år 2015 reviderats, baserat på att nya behandlingsmetoder har introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Det innebär att förhållandevis mer resurser bör fördelas till högt rankade metoder än till metoder som har fått en låg rangordning. Missbruks- och beroendevården ska kunna erbjuda ett brett utbud av behandlingsmetoder. De nya riktlinjerna innehåller rekommendationer om bedöm-ningsinstrument, medicinska test, läkemedelsbehandling, psykologisk och psykosocial behandling, psykosociala stödinsatser, behandling vid samsjuklighet och behand-ling av ungdomar.3

TOBACCO ENDGAME- RÖKFRITT SVERIGE 2025 – ett krafttag mot rökningRegeringen ställer sig med den nya ANDT-strategin ba-kom initiativet om ett rökfritt Sverige år 2025. Initiativet är taget av ett antal föreningar som är knutna till Tobaks-fakta – oberoende tankesmedja. Syftet är att inom de när-maste åren få till stånd ett politiskt beslut om ett årtal då rökningen ska vara starkt reducerad (<fem procent) och inte längre utgöra ett dominerande folkhälsoproblem. Att ”ställa sig bakom” TOBACCO ENDGAME – RÖK-FRITT SVERIGE 2025 innebär att man bejakar följande:

• Vi förstår bakgrunden till och behovet av att skärpa (eller en tydlig höjning av ambitionsnivån i) det tobaks-förebyggande arbetet;

• Vi stödjer principen att ett årtal ska preciseras då rök-ningen ska vara kraftigt begränsad;

• Vi stödjer en bred opinionsbildning för ett nationellt politiskt beslut med en tillhörande handlingsplan.4

Regionala utgångspunkter

Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län (Ej färdigställd än)Regionförbundet i Uppsala län (kommande Region Uppsala) ansvarar för länets regionala utvecklingsstrategi (RUS). Strategin ingår i en struktur av styr- och policy-dokument, med EU:s strategi ”Europa 2020” som över-gripande vägledning. Strategins innefattar de tre dimen-sionerna av hållbar utveckling – social, ekologisk och ekonomisk. Kapitlet ”En region för alla” lyfter fram åta-ganden för att alla länets medborgare ska ges möjlighet till god hälsa och delaktighet i samhället.

• Säkra utbildning av högsta kvalitet i en attraktiv kunskaps-region.

• Skapa goda möjligheter till livslångt lärande• Utveckla en jämlik arbetsmarknad• Påskynda integrering av nyanlända på arbetsmarknaden• Säkerställ en kvalitativ hälso- och sjukvård och omsorg.5

Länsövergripande överenskommelse och regionala riktlinjer för missbruks- och bero-endevården i Uppsala län (RIM) (Ej färdig-ställd än)På initiativ av RIM-arbetets styrgrupp och på uppdrag av tjänstemannaberedningen kommuner och landsting har tidigare riktlinjer reviderats och anpassats under år 2016. Dokumentet består av två delar varav den första delen är en överenskommelse där kommunerna och landstinget i Uppsala län förbinder sig att samverka kring utveckling av missbruks- och beroendevården och den andra består av gemensamma riktlinjer. Riktlinjerna är hämtade från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Det länsövergripande dokumentet har konkretiserats i lokala överenskommelser.6

Cancerpreventionsplan för Uppsala–Örebro sjukvårdsregion (Ej färdigställd än)Enligt världshälsoorganisationen (WHO) kan upp till 30 procent av all cancer förebyggas genom förbättrade lev-nadsvanor, där bland annat och tobak och alkohol utgör betydelsefulla faktorer. Cancerpreventionsplanen för år 2017–2019 är antagen av Samverkansnämnden i Upp-sala–Örebro sjukvårdsregion år xxxx. Planen visar hur och varför det cancerpreventiva arbetet är en viktig del i utvecklingen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i sjukvårdsregionen. Syftet med planen är att, uti-från regionala förutsättningar och behov i Uppsala–Öre-bro sjukvårdsregion, konkretisera de preventiva intention-erna i den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) för Uppsala–Örebro sjukvårdsregionen. Cancerpreventions-planen ska ses som ett övergripande dokument kan kom-pletteras med regionala och lokala handlingsplaner för att ytterligare konkretisera arbetet och dess innehåll.7


UNGEFÄR 48 PROCENT av flickorna och 43 procent av poj-karna i årskurs nio i Uppsala län har någon gång druckit alkohol. Drygt 76 procent av pojkarna och 77 procent av flickorna i årskurs två på gymnasiet har gjort det samma. Det är vanligare med riskabla alkoholvanor bland män och kvinnor i åldrarna 16–29 år jämfört med övriga ålders-grupper. Andelen vuxna med riskabla alkoholvanor ligger lite högre i Uppsala län jämfört med landet som helhet.

ANDELEN UNGDOMAR SOM röker tobak har minskat hos båda könen men det finns ändå mycket kvar att utveckla. Länets skolundersökning visar att nära fyra procent av alla pojkar och fem procent av alla flickor i årskurs nio röker dagligen och motsvarande siffror för års kurs två på gymnasiet är sju procent för pojkar och drygt nio pro-cent för flickor. Det har i länet skett en ökning av antalet elever som det senaste året har rökt vattenpipa. Av elev-erna i årskurs nio har 84 procent rökt och i årskurs två på gymnasiet är det 69 procent av pojkarna respektive 70 procent av flickorna som har rökt vattenpipa två gånger eller mer. Av pojkar i klass nio uppger nästan sex procent att de snusar dagligen och 0,2 procent bland flickorna. I gymnasiet årskurs två är det 13 procent respektive en. I Uppsala län uppger nio procent av befolkningen mel-lan 18–64 år att de snusar dagligen. De ungdomar som snusar och/eller röker intensivkonsumerar alkohol i större utsträckning än de som inte snusar eller röker.

NÄR DET GÄLLER antalet avlidna där narkotika angetts som dödsorsak samt antalet vårdade med narkotikadiagnos framgår en ökning. Erfarenhet av narkotika bland vuxna, är lite högre i länet än i landet som helhet, nästan nio pro-cent av kvinnorna och 19 procent av männen har någon gång testat cannabis. Cirka 25 procent av alla yngre män

2. Utvecklingen inom ANDT-L

Foto: Can Stock Photo

Länets elevvaneundersökning Liv och hälsa Ung visar andelen ungdomar som testat och eller brukar ANDT minskar, allt fler avstår helt. Detta trots att det tycks finnas en hög tillgänglighet. De vanligaste sätten ungdomar får tag i alkohol och tobak är genom kompisar och äldre syskon.

(16–34 år) har provat hasch eller marijuana. Den tidigare ökningen av narkotikaanvändning bland svenska ung-domar har planat ut något. I Uppsala län är det nästan sex procent av alla länets niondeklassare som har testat narko-tika och motsvarande siffror förårskurs två på gymnasiet är drygt 18 procent för pojkar och 13 procent för flickor. Cannabis är den vanligaste förkommande drogen.

ANDELEN UNGDOMAR SOM använt dopingpreparat fortsät-ter att vara lågt. Det är cirka en procent av alla pojkarna och drygt en av flickor i årskurs nio uppgav att de tes-tat anabola andorogena steroider (dopingpreparat) det senaste året. För elever i årskurs två på gymnasiet är det knappt en procent bland pojkar och 0,2 procent bland flickor. Ungefär fyra procent av männen (men knappt några kvinnor) som tränar på gym uppgav att de någon gång använt dopningspreparat. Det är fyra gånger så många jämfört med befolkningen i stort.

ANTAL DÖDSFALL DÄR metadon eller buprenorfin och an-dra narkotikaklassade läkemedel nämns på dödsorsaks-intygen har ökat kraftigt från 2006 och framåt.

I EN EUROPEISK kontext ses utvecklingen inom ANDT bland svenska ungdomar som positiv. Svenska 16-åringar röker mindre än genomsnittet i Europa, dricker alkohol förhållandevis sällan och uppger mindre erfarenhet av cannabis eller annan narkotika jämfört med andra euro-peiska ungdomar. Däremot dricker svenska ungdomar relativt mycket när de väl dricker. Sverige är det enda land som visar siffror på att flickor har samma dryckesvanor som pojkar, sett ur frekvens, volym och intensivkonsum-tion.8,9,10,11,12


3. Förutsättningar för ett hållbart arbete UPPSALA LÄN

Ett helhetsgrepp i ANDT-LDet är viktigt att det finns insatser inom hela spektret: från att främja hälsa, till att förebygga alkohol- och drog-problematik och till insatser för vård och behandling. In-satser bör också anpassas så att det fångar upp individen genom hela livet. Åtgärdsprogrammet är ett exempel på att Uppsala läns aktörer för första gången har gått sam-man för att få en helhet i ANDT-L-arbetet.

Det finns vinster med att samordna insatserna bättr e utifrån de olika preparaten. Ofta görs insatser för att motverka ett preparat och stärka skyddsfaktorer och minimera riskfaktorer, vilka ofta är de samma för de olika preparaten. Det är ett utvecklingsarbete att professionella inte alltid tar upp alkohol och tobak vid stödinsatser uti-från cannabisproblematik. Alla arbetsplatser bör arbeta för ett ökat helhetsperspektiv. Detta berör även frågan som handlar om barn som växer upp i familjer med miss-bruk, psykisk ohälsa eller våld. Här behövs ett tydligare familjeperspektiv.

Styrning samordning och resurserFörutsättningarna för ett långsiktigt hållbart arbete ser väldigt olika ut i länet. Länets aktörer behöver fortsätta verka för bättre styrning och samordning inom ANDT-L-området. Vi behöver se över våra insatser och se hur vi kan gå från kortsiktiga lösningar till mer hållbara strategier. Ett långsiktigt hälsofrämjande och förebyggande arbete inom ANDT-L för att nå strategins mål förutsätter att det finns en hållbar regional och lokal struktur för samverkan, styrning och uppföljning. Samverkansuppdrag behöver därför prioriteras i förhållande till övrig bas- eller linje-verksamhet.

DET BÖR PÅ alla nivåer finnas en strategisk planering och strukturerat samarbete. Detta för att göra rätt prioriter-ingar och utnyttja resurserna maximalt. I länet har sex av

åtta kommuner en särskild samverkansgrupp för ANDT-förebyggande arbete i kommunen samt politiska program som inkluderar arbetet. En framgångsfaktor är att det finns en personell resurs med ett tydligt uppdrag och stöd från en engagerad styrgrupp och det finns idag inte i alla våra kommuner.13

BEHOVET AV YTTERLIGARE samordning av frågan mellan olika aktörer på länsnivå tydliggörs också av en särskild ut-värdering med stöd av modellen ”Community readyness” som är gjord av samordningen av ANDT. Modellen mäter hur bra en aktör eller samverkansstruktur är på att arbeta med utveckling och förändring. ANDT-samverkansarbete i länet är enligt denna utvärdering på förplaneringsstadiet. Det innebär att länets aktörer har mycket kvar att utveck-la för att förankra, samordna och leda arbetet tydligare. Insatser har inte heller kommunicerats tillräckligt inom de egna verksamheterna. För några år sedan utvärderades även hälften av länets kommuner om deras ”beredskap” att arbeta effektivt med förebyggande arbete och de hade samma utvecklingsbehov och poängantal. Uppsala län bedöms ha många samarbetsinsatser och goda aktiviteter på gång, vilket också utvärderingen visar.14 Ett exempel på strukturerat samarbete är det de lokala samverkansavtalen mellan polis och kommun rörande ANDT-förebyggande och brottsförebyggande arbete som finns i samtliga av Uppsala läns kommuner, undantaget en. I en kommun är även landstinget en part. I tre kommuner finns en sär-skild handlingsplan för hur samverkan ska gå till. Få av dokumenten har mätbara mål och fler behöver konkreta handlingsplaner. Det finns fler pågående samverkansom-råden som med fördel skulle kunna knytas till dokument och samverkan. Exempel på insatser är tillgänglighetsbe-gränsning av ANDT-L och våld samt integrering av ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

Foto: Gunnar Henriksson ›


Jämlikhet och jämställdhet I uppföljningsrapporten för tidigare åtgärdsprogram för Uppsala läns ANDT-arbete framkommer behov av att verka för ökad jämlikhet och jämställdhet inom ANDT-frågorna. Stödet som personer med alkohol- och drog-problem kan få varierar beroende på kommuntillhörighet.

DEN SOM ÄR elev eller anställd på en ”rökfri arbetsplats” och vill sluta röka kan i endast några kommuner erbju-das tobaks avvänjning. På några skolor känner både vuxna och unga till att det rådet rökförbud, samtidigt följs inte tobaks lagen på andra skolor. På många ställen i länet kan barn och unga köpa cigaretter själv i butik. Flera gymnasie tjejer under 18 år uppger även att de själva kan köpa sin alkohol på en restaurang. (Källa nr 13) Nyblivna mam-mor tillfrågas om sina alkohol- och tobaksvanor men pap-porna får sällan samma frågor.15

Förutom kön och ålder har socioekonomiska faktorer som inkomst, utbildning och sysselsättning betydelse både för andelen personer som utvecklar en riskabel al-koholkonsumtion och för andelen som använder tobak. Män har generellt ett högre riskbruk* av alkohol än kvin-nor och yngre har ett högre riskbruk än äldre. Andelen som röker dagligen är i dag generellt högre bland kvinnor än bland män och även högre bland äldre än bland yngre. Men såväl ålders- som könsskillnader i alkohol- och to-baksbruket minskar.16

FÖR ATT FÖRSTÅ utvecklingen och utforma målgrupps-anpassade insatser behöver även andra faktorer observeras. Det finns inte några skillnader i riskabla alkoholvanor bland kvinnor och män med funktionsnedsättning jäm-fört med den övriga befolkningen. Rökning är vanligare bland kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. Homo- eller bisexu-ella personer har större risk att utveckla riskabla alkohol-vanor och röker oftare jämfört med heterosexuella. När det gäller bostadsort finns inga skillnader bland männen när det gäller riskfylld alkoholkonsumtion. Kvinnor i en större stad har ett högre riskbruk jämfört med kvinnor i glesbygd eller i en mindre ort.

Grupper med låg socioekonomisk ställning får mer skador av alkohol än grupper med hög socioekonomisk ställning, även vid samma konsumtionsnivå.

Andelen som använt cannabis är betydligt högre bland unga vuxna jämfört med äldre åldersgrupper. När det gäller dopningsmedel är det främst yngre män som an-vänder dessa preparat.17

DET RÄCKER INTE med den generella preventionen även om den är viktig. Fler riktade insatser till särskilda risk-grupper krävs. I länets uppföljning lyfts dessa grupper fram: asylsökanden/ensamkommande barn, personer med psykisk ohälsa samt andra särskilda behov, äldre, unga vuxna, personer och barn i missbruksmiljöer, hög-

NATIONELL NIVÅ REGIONAL NIVÅ LOKAL NIVÅ

Länsstyrelsen Kommunerna

Regering/Riksdag

ANDT-samordning

PolismyndighetenTullverketKustbevakningenKriminalvården

PolismyndighetenTullverketKustbevakningenKriminalvården

Region Uppsala

Näringslivet/arbetsgivare

Region Uppsala

Tryggare Uppsala län

U-FOLD/ Uppsala universitet Ideell sektor

Ideell sektor

Intresseorganisationer och ideell sektor

Nationellt ansvarANDT-samordning

Kommunal samordning

Statliga myndigheter med upp gifter inom ANDT-området

Folkhälsomyndigheten har ett uppdrag att samordna frågan nationellt.

Övergripande organisation för att nå de nationella ANDT-målen.

* Definitionen av riskbruk: Mer än 14 standardglas per vecka för män och mer än nio standardglas per vecka för kvinnor. (Ett standardglas= 12 gram alkohol , 33 centiliter starköl, 12 centiliter vin och fyra centiliter starksprit.)


konsumenter av ANDT-L, ensamstående föräldrar, elever som inte klarar skolan, socioekonomiskt utsatta och stu-denter. Landsting en och kommunerna har gjort gene-rella satsningar men ännu inte kommit så långt som till sats ningar som rör specifika grupper. Det är angeläget att också uppmärksamma högriskgrupper i det fortsatta ar-betet. Alla länets kommuner påpekar i en enkätundersök-ning att mer samverkan inom länet kopplat till ANDT-L skulle behövas för ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl.(Källa nr 15)

Aktörer i Uppsala län ARBETSGIVAREN: Hälsa påverkas i hög grad av arbetet och arbetsplatsen och tvärt om. Arbetsgivarna i länet kan bidra med viktiga delar i ANDT-L-arbete genom hälso-främjande insatser, tidig upptäckt och erbjudande om stöd vid konstaterad problematik. Det är viktigt att det på arbetsplatserna finns en aktuell policy och riktlinjer för frågan samt en god företagshälsovård.

IDÉBUREN SEKTOR: Många funktioner i samhället utgår från ett engagemang från enskilda individer och grupper. De kan vara en oberoende drivkraft och bidra med nya perspektiv på ANDT-L-frågorna. De idéburna förening-arna har unik möjlighet att nå länets befolkning i deras vardag. (se särskild bilaga: Vad kan idéburen sektor er-bjuda inom ANDT-L i Uppsala län LST, 2016:12)

KOMMUNERNA: Kommunerna har en central roll för ANDT-L-arbetet, då det förebyggande arbetet främst bedrivs där människor lever och verkar. Flera av de in-satser som görs för att främja, förebygga och erbjuda vård och stöd finns inom kommunen. De har även ett uppdrag att erbjuda stöd till anhöriga. Kommunen har ansvar för att utöva tillsyn över de aktörer som säljer alkohol och tobak utifrån alkohol- och tobakslagen. Många gånger finns behov av sektorsövergripande insatser och intern samverkan. Flera kommuner har särskilda uppdrag för att samordna arbetet.

KRIMINALVÅRDEN: Kriminalvården har en roll i att arbeta brottsförebyggande, vårdande och rehabiliterande. Indi-

vider ska erbjudas stöd för att efter avslutad insats kunna leva ett liv utan kriminalitet och missbruk. Detta är en del i att öka människors trygghet och bidra till ett tryg-gare samhälle. Med utgångspunkt från olika riskbedöm-ningsinstrument arbetar kriminalvården med risk, behov och mottaglighet hos klienterna. Kriminalvården erbjuder bl.a. en rad olika behandlingsprogram mot missbruk.

KUSTBEVAKNINGEN: Kustbevakningen arbetar genom samverkan i regionala underrättelsecentrum mot grov organiserad brottslighet och bidrar med maritim kom-petens. Kustbevakningen genomför gränskontroller och sjötrafikövervakning när det gäller fart och nykterhet vid yrkes- och fritidssjöfarten. Kustbevakningen bidrar även till att minska olyckor på vägarna genom nykterhetskon-troller i hamnområden och i samband med skoter körning.

LÄNSSTYRELSEN: Länsstyrelsen har särskilda uppdrag att implementera den nationella ANDT-strategin utifrån lokala förutsättningar och behov. Länsstyrelsen ska även verka för regional samordning och samverkan, stärka det förebyggande arbetet, vara en länk mellan lokal, regional och nationell nivå. Det finns även ett tillsynsuppdrag över kommunernas tillsyn av efterlevnad av alkohol- och to-bakslagen.

Länsstyrelsen har även uppdrag att stödja samord-ningen i länet och öka kunskapen om jämställdhetsfrågor inklusive mäns våld mot kvinnor, sociala risker, föräldra-stöd, mänskliga rättigheter, integration och folkhälsa.

NÄRINGSLIVET: Företag kan ha ett socialt engagemang och sponsra eller aktivt bidra med exempelvis nattvandring eller föräldrastöd. De näringsidkare som arbetar med servering ska säkerställa att ingen under 18 år serveras alko hol. På samma sätt ska detaljhandelsställen som säljer folköl och/eller tobak säkerställa att ingen under 18 år får köpa dessa varor. Näringsidkarna har ett ansvar för egen-kontroll.

POLISMYNDIGHETEN: Polisens uppdrag är att minska brotts-ligheten och öka människors trygghet. Detta sker bland annat genom att minska våld i offentlig miljö, bekämpa narkotika och illegal handel med alkohol, tobak och dop-ningspreparat Polisens uppdrag innefattar även att arbeta för en minskad droganvändning i trafiken samt att utöva tillsyn av försäljning utifrån alkohol- och tobakslagen.

REGION UPPSALA: Region Uppsala ansvarar för hälso- och sjukvård samt tandvård och är en viktig kontaktyta gente mot befolkningen. De ska verka för hälsofrämjande och sjukdomsinriktade insatser både för befolkningen i sin helhet och för patienter inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Det kan handla om upptäckt av bruk eller riskbruk ANDT-L, smittskydd, stöd till lokalt och regionalt preventionsarbete samt adekvat stöd, vård och behandling. Region Uppsala har ansvar för det strategiska och övergripande folkhälsoarbetet i länet. De ska samord-na, verka för och följa upp folkhälsoperspektivet i det re-gionala utvecklingsarbetet.

Styrgrupp för ANDT-L Uppsala län

Högsta instans för styrning/förankring för det ANDT-förebyggande arbetet i Uppsala län

• Syfte: Forumet finns till för att anpassa den nationella ANDT-strategin till lokala och regionala förutsättningar, samt belysa länets behov av samverkan, samordning och utveckling.

• Deltagare: Länsstyrelsen – högsta ledningsfunktion, Region Uppsala – regiondirektör, Kommunerna/Lands-tinget: beslutsfattare på hög nivå, Länets polismyndighet – polisområdetschef, samt Uppsala Universitet – U-FOLD – koordinator/ansvarig rektor. Se vidare särskilt dokument för: Samverkansstruktur ANDT-förebyggande frågor Uppsala län.

›


STUDIEFÖRBUND: De tio studieförbunden i Uppsala län har olika profil och inriktning. De möter människors skilda behov av utbildning.

TRYGGARE UPPSALA LÄN: En länsövergripande verksamhet som syftar till att skapa förutsättningar för att samordna det regionala och lokala trygghetsskapande, brottsföre-byggande och brottsofferstödjande arbetet som utförs i länet och vid behov möjliggöra reell samverkan mellan olika aktörer. Myndigheter, däribland länets kommuner, organisationer och företag har tagit beslut om att samverka för att människor ska känna sig trygga i sin närmiljö.

TULLVERKET: Verket ska bidra till att begränsa den organi-serade och storskaliga brottsligheten. De ska bekämpa ille gal införsel av alkohol, narkotika, dopningspreparat och tobak. De bidrar även till att upptäcka när nya pre-parat förs in på den svenska marknaden.

UPPSALA UNIVERSITET: U-FOLD: Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende. Forskare och fackmän

›

Foto

: Can

Sto

ck P

hoto

möts i ett forum för att utveckla samhällets åtgärder mot missbruk, tidiga insatser och prevention.

KURATORSKONVENTET: Syftar till att öka samarbetet mel-lan Uppsalas studentnationer och tillvarata deras gemen-samma intressen. Utöver kampanjen ”Varannan vatten” bedrivs ett långsiktigt arbete för ansvarsfull alkoholserver-ing och en särskild samverkan inför valborg.

SKATTEVERKET: Skatteverket har ett uppdrag att kontrol-lera efterlevnaden av skatteförfarandelagen. De kan där-för utföra tillsyns- och kontrollbesök, som i normalfallet genomförs oannonserade. Skatteverket ska utöva tillsyn över att de näringsidkare som ska ha kassaregister har sådant och att de kassaregister som används uppfyller föreskrivna krav.

STUDENTHÄLSAN: Studenthälsa vid Uppsala Universitet har en särskild ANDT-funktion som ansvarar för samord-ning och utveckling av det individuella studentstödet och det utåtriktade arbetet inom ANDT.


4. Åtgärdsprogram för Uppsala länUppläggDe mål och insatser som lyfts fram är en konkretisering av hur länets aktörer vill omsätta den nationella politiken till förutsättningar och behov i Uppsala län. Den nationella strategin har sex delmål för att nå det övergripande målet: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med min-skade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Uppsala läns aktörer har valt att utgå från fem av dessa. Uppföljningens resultat av tidigare åtgärdsprogram har varit en utgångspunkt för lokala behov av nya samverkansinsatser. Dokumentet gör inte anspråk på att omfatta hela det samlade ANDT-L-förebyggande arbetet i länet.

Insatsområdena kommer ha en kort inledande beskrivning av basverksamhet samt några särskilda in-satser som behöver utvecklas. Åtgärderna ska utgå ifrån aktuell och tillgänglig forskning samt beprövad erfaren-het. Prioriteringarna kan vara olika utifrån kommunernas olika förutsättningar och behov.

Länsmål 2021 Insats Involverad aktör1 Uppföljningsansvarig2

Kommunernas tillsyn av server-ings- och försäljningsställen sker regelbundet och är likvärdig i hela länet.

Regelbundet erfarenhetsutbyte mellan kom-munerna och polismyndigheten– Strukturerade checklistor och mallar.

– Länsstyrelsen ska bidra med råd och stöd.

Kommunen(förvaltningar med ansvar för tillsyn utifrån alkohol- och tobakslagen) Länsstyrelsen(tillsyn)Polismyndigheten

Länsstyrelsen(tillsyn)

Samtliga lokaler avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt skolgårdar ges regel-bunden tillsyn över att rökförbudet följs.

– Kommunerna genomför regelbunden tillsyn.

– Länsstyrelsen bidrar med råd och stöd.

– Tillsynen förbättras med strukturerade checklistor, mallar m.m.

Kommunen(förvaltningar med ansvar för tillsyn utifrån alkohol- och tobakslagen) Länsstyrelsen(tillsyn)PolismyndighetenKommunen(förvaltningar med ansvar för tillsyn utifrån alkohol- och tobakslagen samt rökfria miljöer)Länsstyrelsen(tillsyn)


INSATSOMRÅDE: SAMORDNAD, EFFEKTIV OCH LIKVÄRDIG ALKOHOL- OCH TOBAKSTILLSYN.

Delmål 1Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska.

Övergripande mål

1. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska tydlig-göras och genomsyra ANDT-L-arbetet.

2. Barnperspektivet ska tydliggöras och genomsyra ANDT-L-arbetet.(Barnens rättigheter och möjligheter utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter ska beaktas).

3. Insatser som är tydligt kopplade till ett preparat ska där det är möjligt även kopplas till övriga insatser inom ANDT-L.

4. Länets kommuner och landsting ska verka för att det finns insatser i ANDT-L-arbetet längs individers livstid samt från prevention till vård och behandling.

Uppsala läns styrgrupp har särskilt valt att dessa fyra övergripande mål ska genomsyra alla lokala mål. De ska särskilt beaktas och konkretiseras i en årlig verk-samhetsplan samt särskilt följas upp.

DET ÄR GENOM tillsyn som kommunerna och länsstyrelsen säker-ställer att skyddslagstiftningarna för alkohol och tobak följs. Nivån av tillsynen i länet kan bedömas utifrån ett flertal faktorer. Det totala antalet årsarbetskrafter för tillsyn, antalet och kvaliteten på tillsynsbesök som görs av kommunerna och polismyndigheten, hur länsstyrelsen utövar tillsyn över kommunernas arbete m.m.(Källa nr 13)

I DEN NYA ANDT-STRATEGIN framgår att kommunernas tillsyn av rökfria skolgårdar är en viktig insats för att skydda barn och unga från tobaksbruk. Samtliga kommuner bör regelbundet genomföra tillsyn över att lokaler avsedda för barnomsorg, skolverksamhet el-ler annan verksamhet för barn eller ungdom samt skolgårdar är

rökfria.(Källa nr 16) Kontrollköp av tobak och folköl innebär ett nytt redskap i tillsynen. Kontrollköp ökar kommunens vetskap om eventuella brister och med detta ökar behovet av ordinarie tillsyn. Kontrollköp bedöms leda till ökad kunskap om eventuella brist er samt förbättrad dialog med serverings- och försäljningsställen i länet.

I UPPSALA LÄN finns två universitet som har nationer som med hjälp av studenter serverar andra studenter alkohol vilket ställer ytterligare krav på tillsynen. Den särskilda metoden Ansvarsfull alkoholservering på studentnationerna är ett viktigt verktyg för att nå en minskad tillgång till ANDT. Metoden används även i länets kommuner genom utbildning av krögare och serveringspersonal.

›


Länsmål 2021 Insats Involverad aktör1 Uppföljningsansvarig2

Kommunerna använder kontrollköp som tillsynsmetod av folköl, tobak och andra rökprodukter som om-fattas av tobakslagen

– Utvecklat samarbete mellan kommunerna.

– Länsstyrelsen bidrar med råd och stöd.

Kommunerna (förvaltningar med ansvar för tillsyn utifrån alkohol- och tobaks-lagen)


Studentnationerna ska tillämpa me-toden Ansvarsfull alkoholservering

– Alla berörda aktörer ska samverka för en fortsatt spridning av metoden Ansvars-full alkoholservering inom universitetets nationer.

LänsstyrelsenUppsala kommun Uppsala Universitet (Kuratorskonventet, Enheten för studenthälsa) Polismyndig heten

Kuratorskonventet Uppsala kommunPolismyndigheten

1 ”Involverad aktör” innebär att aktören kan/bör ha en roll i frågan.2 ”Uppföljningsansvarig” uppger vilken aktör som är övergripande ansvarig för uppföljning.

›

Länsmål 2021 Insats Involverad aktör Uppföljningsansvarig

En samordnad och stärkt läns-samverkan för ANDT-L och det brottsförebyggande arbetet.

– Att erbjuda särskilda forum för samverkan där brottsförebyggande och ANDT-L-frågor diskuteras, samordnas och utvecklas.

Länsstyrelsen KommunernaRegion Uppsala 3

Idéburen sektor Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Kriminalvården Tryggare Uppsala län

Länsstyrelsen Polismyndigheten Tryggare Uppsala län

Ett kvalitativt och strukturerat arbete med de lokala samverkans-avtalen mellan kommun och polis

– Förbättring av lokala samverkansavtal mellan kommun och polis.

Länsstyrelsen Kommunerna Landstinget Polismyndigheten Tryggare Uppsala län


Det ska finnas strukturer och me-toder för att identifiera, förebygga och hantera sociala risker. Arbetet ska ske i samverkan.

Länsstyrelsen erbjuder: – Forum för erfarenhetsutbyte och gemen-

samt utvecklingsarbete.

– Kompetensutveckling.

– Stöd till länets kommuner i deras lokala arbete med sociala risker.

Länsstyrelsen Kommunerna Region Uppsala Idéburen sektor Polismyndigheten Tryggare Uppsala län


3 Regionförbundet och Landstinget i Uppsala län går samman till Region Uppsala år 2017.

INSATSOMRÅDE: SAMVERKAN MELLAN ANDT-L-FÖREBYGGANDE OCH BROTTSFÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ALLA NIVÅER.

DE FORUM FÖR samverkan mellan ANDT-L och brottsförebyg-gande frågor som idag finns är samverkansorganet Tryggare Upp-sala län och arbetsgrupperna: Länssamverkan kommun-polis och Länsgruppen sociala risker/social oro. Det diskuteras även i viss grad brottsförebyggande frågor på länets nätverk för ANDT-L-förebyggande frågor. Samordnande aktörer på länsnivå har varit Tryggare Uppsala län, länsstyrelsen och polismyndigheten. Det nationella brottsförebyggande rådet (BRÅ) har vid enskilda tillfäl-len varit inbjudna i samverkan.

ETT PRIORITERAT SAMARBETE har varit att utveckla och utbyta er-farenheter kring kommunernas och polismyndighetens strukturer och rutiner i arbetet. Formen för samverkan har varit utbildningar, föreläsningar, workshops och nätverksträffar.

LÄNSSAMVERKAN KOMMUN-POLIS syfte har i huvudsak varit ett stöd för att strukturera upp arbetet, tydliggöra prioriteringar och följa upp samverkan. Samverkan har konkretiserats och strukturerats i de lokala samverkansöverenskommelserna mellan kommunerna och polisen (och i något fall landstinget). Vid uppföljning av tidi-

gare åtgärdsprogram för länets ANDT-arbete var det tydligt att ANDT-frågorna utgör en stor del av dessa överenskommelser. Förutsättningarna i länets kommuner skiljer sig åt avsevärt och det behövs handlingsplaner med mätbara mål. Det är ofta oklart med ansvarsfördelning och resurser samt det saknas överlag jämställd-hets- och jämlikhetsperspektiv. (Källa nr 15)

DET FINNS EN särskild länsgrupp för att integrera sociala risker/social oro i länets och kommunernas krisberedskapsarbete. Sociala risker är sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i sociala förhållanden och som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt. En eller flera sociala risker kan i sin tur leda till social oro. ANDT-L-problema-tiken innefattas i detta genom att det kan vara en bakom liggande riskfaktor som påverkar sannolikheten för att sociala risker uppstår eller att ANDT-L-problematiken blir en social risk i sig. Metoder och handlingsplaner tas fram för att förebygga och hantera sociala risker. Som stöd erbjuder Länsstyrelsen forum för erfarenhetsut-byte mellan aktörer och stöd genom kompetenshöjande aktiviteter.



Länets skolors ANDT-arbete ska ha utvecklats för att på ett bra sätt vara hälsofrämjande.

– Skolorna i länet ska få stöd i att utveckla och integrera ANDT-frågorna i undervis-ningen. Det ska ske genom:

– Ytterligare inventering av behov och förutsättningar.

– Kompetenshöjande insatser. – Särskilda utvecklingsprojekt Tobaksfri

skoltid, tobaksfri duo, cannabisprojektet och ANDT på schemat

LänsstyrelsenRegion Uppsala (Hälsoäventyret)Barnombudsmannen i Uppsala Centralförbundet för alkohol och narko-tika- upplysning (CAN) Kommunerna (Skolförvaltningen och förebyggande enheter)

Länsstyrelsen (ANDT-samordnande upp-draget och tillsyn utifrån tobakslagen)Region Uppsala (Hälso-äventyret, ledningskontoret –handlingsplanen)

INSATSOMRÅDE: EN HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA UTIFRÅN ELEVERS OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV.

GENERELLA SKYDDSFAKTORER HAR stor betydelse för barns psykiska hälsa inklusive bruk av ANDT. Lärande i sig och att gå ut skolan med goda resultat leder till minskad ohälsa samt minskad risk för kriminalitet och utanförskap. Att klara skolan är också den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa. Därför är en trygg skol-miljö med välfungerande undervisning samt en förebyggande och hälsofrämjande elevhälsa av stor vikt för barns och ungas hälso-utveckling. GENOM BÅDE SITT kunskaps- och sitt värdegrundsuppdrag kan skolan bidra till arbetet med ANDT-L-prevention. Skolan spelar

Samverkansinsatser för bättre hälsa bland barn och ungaRegionförbundets styrelse (Region Uppsala från år 2017) har upp dragit till regiondirektören att arbeta fram förslag till samver-kansinsatser för bättre hälsa bland barn och unga. Att investera i flickors och pojkars utveckling beskrivs i Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län som en av de viktigaste vägarna till social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa och utbildning. Ansvaret för att främja barn och ungas hälsa ligger hos flera aktörer: Region Upp-sala, länsstyrelse, kommuner och idéburen sektor. Det strategiska folkhälsoarbetet har samlat dessa aktörer för att formulera mål, tydliggöra roller och tillsammans prioritera områden att samverka omkring. Arbetet har mynnat ut i beslut om regionala samver-kansinsatser inom områdena föräldrastöd, tobaksfri skoltid och ökad fysisk aktivitet. Utifrån samverkansinsatsen Tobaksfri skoltid och rökfria skolgårdar samt föräldrastöd har två regionala hand-lingsplaner utarbetats för åren 2016–2019.18

REGION UPPSALAS VERKSAMHET Hälsoäventyret är både en länsöver-gripande och lokal verksamhet som fungerar som ett stöd för både Region Uppsala och länets kommuner och deras skolor i deras

till exempel en viktig roll genom att undervisa om riskerna med tobak, alkohol och andra droger.

SAMVERKAN MELLAN SKOLA och föräldrar samt föräldrarnas förmåga till engagemang i skolan, och deras förväntningar på barnet och förmåga att stödja och uppmuntra barnet i skolarbetet är viktiga för skolresultat, hälsa och trivsel. Genom att stödja föräldrarna i detta kan förutsättningarna för goda skolprestationer förbättras. ” (Källa nr 16)

hälso främjande arbete. De genomför hälsopedagogiska insatser där ANDT- är en viktig del, direkt till skolelever och personal samt föräldrar. De synliggör i olika samverkansinsatser ofta barns och ungas röster och rätt utifrån olika metodik. De samordnar och ansvarar även för olika utvecklingsprojekt inom detta insatsom-råde (se nedan). Det finns tre lokala Hälsoäventyr där kommunerna är partners och på detta sätt kan ge uppdrag om extra stöd och metodutveckling. Detta innebär att stödet inte erbjuds fullt ut för de kommuner som inte har lokala överenskommelser.

Tobaksfri skoltid Rökförbudet avser skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid fritidshem och förskolor. Lagen gäller oavsett ålder, dygnet runt alla dagar i veckan och inkluderar all verksamhet som disponerar lokalerna. Tobaksfri skoltid innebär att skolan arbetar aktivt för att elever och vuxna avstår från tobak under all tid det är verksamhet med skolpersonal och elever, både på och utanför skolområdet, samt kvällstid vid exempelvis föräldramöten. Det handlar också om att verka för att det finns tobaksavvänjning av god kvalitet för de barn och vuxna som vill sluta röka samt att inte vuxna förser minderåriga med tobak.

Delmål 2Antalet barn och unga som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska.

›



Alla skolgårdar är rökfria enligt tobakslagen 2 § och all skoltid i Uppsala län är tobaksfri 4 §.– Att andelen elever i åk 9 och åk 2

på gymnasiet som sett en elev röka på skolgården ska halveras till år 2019.

– Att alla kommuner genomför strukturerad tillsyn och att alla skolor har fått minst ett tillsyns-besök mellan år 2016 och 2019 .

(Se fler insatser i kontinuerligt uppdaterad han-dlingsplan källa nr 18)Några exempel: – Genomföra kunskapshöjande och stödjande

insatser kring komponenterna som krävs för att uppnå tobaksfri skoltid

– Verka för att stödja och inspirera länets aktörer till förbättrad följsamhet till rökfri arbetstid.

– Genomföra och sprida barnkonsekvens ana lyser kopplade till tobaksanvändning.

– Projektansökan till Folkhälsomyndigheten för att kunna erbjuda skolorna ökat stöd utifrån ett helhetskoncept.

Region Uppsala Länsstyrelsen Barnombudsmannen i UppsalaKommunerna (Skolförvaltningen och förebyggande enheter)Yrkesföreningar mot tobakNon Smoking generation

Region Uppsala – (lednings-kontoret – handlings-planerna) Länsstyrelsen (ANDT-samordnande uppdraget och tillsynsuppdraget utifrån tobakslagen.)Landstinget (Hälsoäventyret – projektansökan)


Alla föräldrar ska erbjudas föräldra-stöd under barnets uppväxt 0–17år.

– Utbudet av föräldrastöd i länet är synliggjort genom en webbportal.

– Andelen föräldrar som känner till/har fått

erbjud ande om föräldrastödjande insatser har ökat jämfört med 2016.(Källa nr 18)

Region Uppsala LänsstyrelsenBarnombudsmannen i Uppsala Kommunerna (Socialtjänst och skolförvaltning samt förebyggande enheter)

Region Uppsala – (lednings-kontoret –handlings-planerna) Länsstyrelsen (föräldrastöds-uppdraget.)


Stärka hälsan hos länets barn och unga i Uppsala län

PRIO- handlingsplan barn och unga19

(Ej fastställd än)Region Uppsala (Enheten för barnpsykiatri) Länsstyrelsen Barnombudsmannen i UppsalaKommunernaPatient- och anhörigorganisationer

Landstingets styrgrupp och arbetsgrupp för att motverka psykisk ohälsa. (PRIO-sats-ningen.)

5 Det handlar om flickor, pojkar och andra. 6 Barnkonsekvensanalyser är ett verktyg för att omsätta barnkonventionen i handling och göra barnets bästa tydligt.

›

FöräldrastödEtt bra stöd för föräldrar är en baskomponent i det hälsofrämjande arbetet och i det förebyggande ANDT-arbetet för barn och unga. Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att stödja kommuner,

Stärka den psykiska hälsanPRIO-psykisk ohälsa är en nationell plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. Den lyfter fram ett antal strategiska priori-terade områden och därtill kopplade insatser som utgör en grund för regeringens arbete på området. Planen består av ett antal åt-gärder som riktar sig till grupper som särskilt riskerar att drabbas

landsting och andra föräldrastödjande aktörer i arbetet med att ut-veckla ett universellt, kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd till föräldrar med barn i tonåren i respektive län.

av psykisk ohälsa samt insatser för att förbättra situationen och bidra till återhämtning för personer med psykisk ohälsa. I Uppsala län ska Region Uppsala (Psykiatrin) med särskilda projektmedel och uppdrag från Sveriges kommuner och Landsting ta fram ett förslag på länsövergripande handlingsplaner. I länet är fokus att stärka den psykiska hälsan.

INSATSOMRÅDE: EFFEKTIVT TOBAKSFÖREBYGGANDE ARBETE.

Tobaksfri duoTobaksfri duo är en evidensbaserad metod som bygger gemensam överenskommelse mellan en tobaksfri vuxen och en tobaksfri un-gdom. Kontraktet gäller under hela högstadietiden och ungdo-men har i och med sin tobaksfrihet chans att vinna priser. I Håbo

kommun arbetas det aktivt med att implementera Tobaksfri duo i samtliga högstadieskolor. Hälsoäventyret samarbetar även med Fyrisfjädern badminton som skriver tobaksfria lagkontrakt med sina ungdomsspelare. Arbetet är sammankopplat med handlings-planen för tobakfri skoltid.


›

INSATSOMRÅDE: EFFEKTIVT ARBETE MOT LANGNING AV ALKOHOL OCH TOBAK.

Kommunikationsinsats om alkohol till föräldrarAtt motverka langning till flickor och pojkar är en fortsatt viktig insats för att nå målet om att skjuta upp alkoholdebuten. Alkohol-

förebyggande arbete bör fokusera på att göra föräldrar och andra vuxna mer medvetna om sin roll för att påverka konsumtions-mönster och senarelägga alkoholdebuten.


Att sprida och implementera me-toden Tobaksfri duo i Uppsala län.

Region Uppsalas verksamhet Hälsoäventyret samordnar frågan i länet med stöd av läns-styrelsen och erbjuder stöd till aktörer som vill arbeta med metoden.

– Kompetensutveckling/handledning av enskilda skolor.

Region Uppsala (Ledningskontoret, FOU-enheten, Hälsoäventyret) Länsstyrelsen Yrkesföreningar mot tobak Kommunerna (Skolförvaltning och förebyggande enheter)

Region Uppsala (Lednings-kontoret, FOU-enheten, Hälso äventyret) Fyrisfjädern Håbo kommun Övriga intresserade kom-muner Länsstyrelsen (förebyggande ANDT-uppdrag.)


Att i Uppsala län sprida och testa en ny webbaserad metod för att motverka vattenpipsrökning och e-cigaretter.

Region Uppsalas verksamhet Hälsoäventyret samordnar frågan i länet med stöd av läns-styrelsen och erbjuder stöd till aktörer som vill arbeta med metoden.

Metoden har tagits fram i ett samarbete mellan Umeå Universitet och Uppsala Universitet och är fortfarande under utveckling.

LänsstyrelsenYrkesföreningar mot tobakKommunerna Region UppsalaUmeå Universitet Västerbottens läns landsting

Umeå Universitet Uppsala UniversitetRegion Uppsala (Hälso-äventyret)Västerbottens läns landsting


Att erbjuda samtal och stöd i ANDT-L-frågorna för de flickor, poj kar och andra som besöker länets ungdomsmottagningar.

– Kompetensutveckling för personal.

– Kunna erbjuda tobaks-avvänjning eller hänvisa till avvänjning digitalt.

Kommunerna Region Uppsala

Region Uppsala Kommunen


– Fler av länets aktörer ska ställa sig bakom initiativet TOBACCO ENDGAME – RÖKFRITT SVERIGE 2025.

– Information och utbildning om initiativet och vilket bidrag det ger till det lokala, regionala och nationella tobakspreventiva arbetet.

Länets nätverk för TOBACCO END-GAME – RÖKFRITT SVERIGE 2025Kommunerna Region UppsalaIdéburen sektor

Yrkesföreningar mot tobak Länsstyrelsen

Ny metod mot vattenpipsrökning-webbaserad plattform för vattenpipa och e-cigarett

Ungdomsmottagningen som arena

TOBACCO ENDGAME – RÖKFRITT SVERIGE 2025 i Uppsala länLandstinget i Uppsala län tog år 2016 beslut om att ställa sig ba-

kom initiativet. Det finns på länsnivå ett länsövergripande nätverk som arbetar med frågan. (Se vidare information om frågan under nationella utgångspunkter).

›


› Länsmål 2021 Insats Involverad aktör Uppföljningsansvarig

Vuxna förser inte minderåriga med alkohol. Samtal förs med ungdomar om riskerna.

– Informations- och antilangningsinsatser riktat till vuxna gällande alkohol och tobak.

– Samverkan och åtgärder för att minska lang-ningen till minderåriga.

Kommunerna (Socialtjänst, skol- och fritidsförvaltning och förebyg-gande enheter)Region Uppsala Polismyndigheten Tryggare Uppsala länUppsala Universitet (U-FOLD) LänsstyrelsenRäddningstjänstenIdéburen sektor

Länsstyrelsen


Att stärka vuxna i ungas närhet i att föra en bra dialog med flickor, pojkar och andra om cannabis.

– Implementera konceptet ”För Hälsa Mot Can-nabis – ur ett ungdomsperspektiv i Uppsala län” i den ordinarie ANDT-L -undervisningen på länets skolor.

– Konceptet ska hösten 2016 på prov genomföras på en högstadieskola i Uppsala kommun och en gymnasieskola i X kommun- för att sedan följas upp och spridas till övriga länets kommuner.

Kommunerna som har lokala Hälso-äventyr LänsstyrelsenUppsala Universitet

Region Uppsala (Hälso-äventyret) Länsstyrelsen

INSATSOMRÅDE: SPRIDNING OCH TILLÄMPNING AV ETT KUNSKAPSBASERAT CANNABISFÖREBYGGANDE ARBETE.

Projekt: För Hälsa Mot CannabisLandstingets verksamhet Hälsoäventyret har genom ett särskilt projekt ”För Hälsa Mot Cannabis-ur ett ungdomsperspektiv i

Uppsala län”, tagit fram ett nytt material. Materialet utgår från ett ungdomsperspektiv och är tänkt att kunna appliceras i den ordi-narie ANDT-L-undervisningen på länets skolor.

INSATSOMRÅDE: UPPMÄRKSAMMA OCH FÖREBYGGA ANDT-L -RELATERAD OHÄLSA BLAND KVINNOR OCH MÄN SAMT FLICKOR OCH POJKAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, SOCIALTJÄNSTEN OCH INOM ANDRA ARENOR

Sjukdomsförebyggande insatserInom regionen ligger Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsföre-byggande metoder till grund för det hälsofrämjande och sjukdoms-förebyggande arbetet. Arbetet med levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt om utvecklingen av arbetet integreras med ordinarie verksamhet. Åtgärder för tidig uppmärksamhet och intervention av riskbruk av alkohol och tobaksbruk är en del av detta. Länets aktörer har satsat brett på utbildning i motiverande samtal som ett led i arbetet. Socialstyrelsen konstaterar i sin utvärdering av stö-det till genomförandet att landstingen framför allt gjort generella satsningar och ännu inte kommit så långt som till satsningar som rör specifika grupper. Utvärderingen visar också att riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inte har införts inom kom-munerna. Detta är ett angeläget utvecklingsområde som till ex-

empel gäller äldreomsorgen. Uppföljningen visar att antalet äldre med missbruk och beroende behöver uppmärksammas inom såväl äldreomsorgen som primärvården.

Hälsofrämjande arbeteHälsofrämjande arbete ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och i primärvården bidra till en förbättrad folkhälsa baserad på goda levnadsvanor och förebyggande arbete. Folkhälsoenheten ut-vecklar och stödjer processer för att integrera det hälsoinriktade arbetet i den samlade primärvården. Insatserna har en stor spänn-vidd: utbildningar, informationsspridning, handledning och me-todutveckling. Samtalsmetoden, Motiverande samtal (MI) tilläm-pas vid olika patientmöten på vårdcentralen.

Delmål 3Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska.



Ett Hälsofrämjande och sjukdoms-förebyggande arbete ska genomsyra hela hälso- och sjukvården

– Hälso- och sjukvårdens enheter ska tillämpa rutiner för sjukdomsförebyggande insatser enligt hälso- och sjukvårdens kunskapsunderlag för levnadsvanor.

– Levnadsvanearbetet ska integreras i de region övergripande kliniska processer som arbetas fram för hälso- och sjuk-vården.

– Kompetenshöjande insatser

– Metodutveckling och stöd Motiverande samtal mm.

Region UppsalaKommunerna

Region UppsalaKommunerna


Uppsala Universitet ska ha ett bra ANDT-L-förebyggande arbete

– Kontinuerlig kompetensutveckling för Student hälsans per-sonal inom ANDT-L.

– Erbjuda alla programstudenter webbaserad alkoholinterven-tion och personlig återkoppling.

– Erbjuda studenter enkla råd om tobak.

– Samarbete inom Universitetet kring rökfri arbetstid/miljö.

– Sprida kunskap om tidig upptäckt av alkohol- och drogrelate-rade problem till andra yrkesgrupper inom universitetet. (ex studieväg ledare).

Uppsala universitet (Studenthälsan, Kuratorskonventet, Universitetskyrkan) Uppsala kommunRegion UppsalaLänsstyrelsen

Uppsala universitet (Studenthälsan Kurators-konventet)

Stärka samverkan och åtgärder för unga vuxnaMed unga vuxna menar vi kvinnor och män mellan 18 och 25 år. Gruppen unga vuxna utmärks av en hög andel riskkonsumenter av alkohol och samtidigt av att gruppen är svår att nå med hälsofräm-jande- och förebyggande insatser. Andelen som använt cannabis är betydligt högre bland unga vuxna jämfört med äldre ålders-grupper. Män använder i högre grad än kvinnor.

StudenterNärmare hälften i åldersgruppen unga vuxna i Sverige studerar vid högskola eller universitet. Kartläggningar visar också att al-koholkonsumtionen är högre under åren vid universitet och hög-skola jämfört med andra perioder i livet. Studenthälsomottagnin-gar utgör därför en tänkbar arena för förebyggande insatser.20 I Uppsala finns två stora universitet med många studenter. Varje år börjar tio tusen nya studenter vid de två universiteten. Enheten för Studenthälsa vid Uppsala Universitet har en särskild ANDT-funktion som ansvarar för samordning och utveckling av det in-dividuella studentstödet och det utåtriktade arbetet inom ANDT.

Det genomförs även utbildningar för nations- och kåraktiva samt mottagningsansvariga och faddrar bland annat inom alkohol- och narkotikaprevention i syfte att minska skadeverkningarna av alko-hol och användandet av narkotika i samband med festkvällar och insparkar/mottagningsveckor. Ett ANDT-nätverk har bildats för nationernas ämbetsmän/ alkoholombud i syfte att samordna pre-ventiva insatser inom ANDT.

STUDENTER MED RISKKONSUMTION av alkohol erbjuds uppfölj-ning enligt riskbruksmetoden eller ett manualbaserat program med fokus på att minska skadeverkningarna av alkohol, Alcohol Skills Training Program (ASTP). Programmet erbjuds också i en omarbetad version som föreläsning till olika studentgrupper. Stu-denter som vuxit upp med alkoholproblem i familjen erbjuds In-dividual Coping and Alcohol Intervention Program (ICAIP) på Studenthälsans mottagning. Det är ett individuellt stödprogram. Det innefattar en interventionsdel i syfte att genom förebyggande kunskap minska risken för att studenten utvecklar egna alkohol-problem.21

INSATSOMRÅDE: DOPNINGSFÖREBYGGANDE ARBETE INOM MOTIONSIDROTTEN

INOM DET NATIONELLA nätverket PRODIS används den gemen-samma arbetsmetoden 100 % ren hårdträning som syftar till att minska användningen av och tillgången till anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat bland tränande på träningsanläggningar. Detta sker genom att träningsanläggningar utvecklar ett långsiktigt förebyggande arbete mot dopning i sam-verkan med polisen, kommunen och övriga närsamhället. I länet är Knivsta kommun och deras kommunalt anknutna gymanlägg-

ning Hälsohuset först att genomföra utbildningen. Det finns en styrgrupp där länsstyrelsen och polismyndigheten medverkar. Detta för att följa och samordna insatser om det finns intresse för fler kommuner att utveckla arbetet. Det genomförs få samverkans-insatser mot dopning i länet. Ett samarbete med Upplands idrotts-förbund har inletts för att insatsen även ska omfatta kommunens idrottsföreningar.

›

›



Majoriteten av gym- och tränings-anläggn-ingarna i Knivsta kommun ska vara PRODIS-certifierade.

– Genomföra PRODIS-utbildning i Knivsta kommun.

– Sprida resultatet till resten av länet

– Ökad samverkan mot dopning

TräningsbranschenPolismyndigheten Upplands idrottsförbund LänsstyrelsenKnivsta kommunen och övriga intresseradeRegion Uppsala

Knivsta kommun Hälsohuset Länsstyrelsen


– Att underlätta och stärka samverkan mellan kommunerna och landstinget.

– Att barn, unga och vuxna som tillhör målgruppen skall, med delaktighet och inflytande, ges en sammanhängande vård och behandling och tillgång till insatser på rätt nivå.

– Att öka förutsättningarna för huvudmän-nen att följa rekommendationer i gällande nationella riktlinjer.

– Att på ett tydligt sätt lyfta fram brukarna som en självklar kunskapskälla. Målet är att brukarnas kunskaper på ett strukturerat sätt skall efterfrågas och tas tillvara.

– Jämställdhet och jämlikhet ska systematiskt beaktas i genomförande och uppföljning.

– Länets aktörer ska verka för att konkretisera insatserna i den regio-nala överenskommelsen för riskbruk, missbruk och beroende (Uppsala län) till lokala överenskommelser.

– Länets aktörer ska även fort-sättningsvis samverka i olika kompetenshöjande insatser för att kunna förverkliga överenskommelsens intentioner.

Region Uppsala (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) Kommunerna Kriminalvården-Frivården LänsstyrelsenUppsala läns brukarnätverkIdéburen sektor

Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting är beslutande organ för Uppsala läns regionala överenskommelse.

Region Uppsalas forsknings- och utvecklingsverksamhet (FOU) har ett samordnings-uppdrag.

›

INSATSOMRÅDE: SAMVERKAN MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST SAMT MED ANDRA AKTÖRER FÖR EN SAM-MANHÅLLEN VÅRD UTIFRÅN KVINNORS OCH MÄNS SAMT FLICKORS OCH POJKARS SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV.

SOCIALSTYRELSEN PUBLICERADE NATIONELLA riktlinjer för miss-bruks- och beroendevården 2007. Sedan dess har nya behandlings-metoder introducerats och nya metoder för upptäckt och preven-tion har tillkommit i vården och omsorgen. Riktlinjerna har nu reviderats och uppdaterats och nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården har utkommit 2015.

UTFORMNINGEN FÖR DE NYA riktlinjerna är förändrade såtillvida att de innehåller prioriteringar (1–10) för metoder/insatser, och genom detta utgör de ett tydligare stöd för fördelning av resurser och underlag för beslut på organisationsnivå. Tre nya områden har

inkluderats i de reviderade riktlinjerna: ungdomar, läkemedels-beroende och psykosociala stödinsatser. SEDAN 1 JULI 2013 föreligger det ”en skyldighet för landsting och kommuner att ingå gemensamma överenskommelser om samar-bete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, eller dopningsmedel”, i enlighet med regeringens proposition ”God kvalitet och ökad till-gänglighet inom missbruks- och beroendevården” (2012/13:77). Denna skyldighet regleras genom tillägg i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.22

Delmål 4Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet.



Stärka hälsan hos kvinnor och män samt poj kar och flickor som har en identifierad psykisk ohälsa och även en missbruksproblematik.

PRIO-handlingsplan missbruk 23 Region Uppsala Länsstyrelsen Barn-ombudsmannen KommunernaPatient- och anhörigorganisationer.

Region Uppsalas styrgrupp och arbetsgrupp för att motverka psykisk ohälsa. PRIO-satsningen?(ledningskontoret -hand-lingsplanerna)


Att erbjuda en bostad och stöd till hemlösa män och kvinnor.

– Driva och följa upp utvecklings projekt: ”Bostad först” i Enköping och Uppsala kommuner.

– Länsstyrelsen ska stödja kommuner och andra

aktörer i arbetet med att underlätta inträde på bostadsmarknaden för exempelvis hemlösa. Det-ta sker genom kontinuerliga temautbildningar.

Enköpings kommunUppsala kommun LänsstyrelsenRegion UppsalaLokala bostadsbolagen

Enköpings kommunUppsala kommunLänsstyrelsen


Att erbjuda stöd till kvinnor och män som injicerar droger och förhindra vidare smittsprid ning av infektionssjukdomar.

Öppen mottagning med sprututbytesverksamhet. Region Uppsala (Hälso- och sjukvårdsstyrelsen) KommunernaKriminalvårdenUppsala läns brukarnätverkIdéburen sektor

Region Uppsala (Förvaltnin-gen Hälsa och habilitering)

INSATSOMRÅDE: INSATSER FÖR ATT NÅ KVINNOR OCH MÄN SAMT FLICKOR OCH POJKAR I EN SOCIALT OCH HÄLSOMÄSSIGT UTSATT SITUATION TILL FÖLJD AV MISSBRUK ELLER BEROENDE.

Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa

Bostad förstUppsala och Enköpings kommuner ingår i ett försöksprojekt (Start 2015) som är till för att förebygga hemlöshet och de delar som är kopplade till den frågan som i många fall rör missbruks-problematik. Bostad först bygger på fyra principer:

LågtröskelmottagningEnligt Socialstyrelsen injicerar cirka 8 000 personer droger år 2008–2011. Personer som injicerar droger tillhör en särskilt utsatt grupp. Genom att dela sprutor löper de till exempel stora risker att drabbas av allvarliga infektionssjukdomar som HIV och hepatit C.En fjärdedel av alla rapporterade hepatit C-fall 2014 var ung-domar/unga vuxna i åldern 15–21 år och av dessa hade 86 pro-

• Hemlöshet är först och främst ett bostadsproblem och ska behandlas som ett sådant.

• De personer som är hemlösa eller utanför den ordinarie bostads-marknaden bör så fort som möjligt inlemmas i den ordinarie bostads-marknaden för att få en stabil bostadssituation.

• Egen bostad – en förutsättning för att andra insatser skall lyckas.• Ett fast boende är en grundläggande rättighet.24

cent smittats via injektion med kontaminerade/smutsiga kanyler. Sprutbytesverksamhet är tänkt att vara en kontaktyta som kan an-vändas för att motivera till vård och behandling på frivillig väg. Sprututbytesverksamhet får enligt lag endast ske till individer som fyllt 20 år. Det finns ett lagförslag om att sänka åldersgränsen till 18 år.(Källa nr 16)

Foto: Pixabay


INSATSOMRÅDE: TIDIG UPPMÄRKSAMHET AV RISKBRUK OCH BEROENDE BLAND BLIVANDE FÖRÄLDRAR.

Riskbruk och missbruk bland blivande föräldrar

Delmål 5Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel, läkemedelsmissbruk eller tobak ska minska.


Alla blivande och nyblivna mammor och pappor ska tillfrågas om ANDT-vanor.

Tillämpa rutiner för sjukdomsförebyggande insats er enligt hälso- och sjukvårdens kunskapsunderlag för levnadsvanor (alkohol och tobak) samt sär-skilt ställda frågor gällande narkotika.

Region Uppsala (Mödrahälso-vården, Barnhälsovården)

Region UppsalaRegionalt centrum för cancerprevention (regionens plan för cancerprevention.)


Ökat familjeperspektiv inom såväl missbruks- och beroendevård som barnavård.

– Utbildningsinsats. – Implementering av befintlig kunskap om stöd

i föräldrarollen inom missbruks- och beroende-vård och barnavård.

– Etablera gemensamt lärande nätverk samt me-todstöd i att utveckla familjeperspektiv till att bli ett konkret arbetssätt i samverkan.

Region Uppsala (FoU-stöd) BrukarföreningarKommunerna

Region Uppsala (FoU-stödFoU-stöds ledningsgrupp


Forsknings- och utvecklingspro-jektet ”Skol-BIM” ska bidra till att utveckla skolpersonalens förmåga att upptäcka och ge stöd till barn och unga som lever i familjer med missbruk eller beroende.

– Utifrån kunskapen som tidigare forskning och intervjuer ger, ges fyra högstadieskolor kompe-tensutveckling och stöd i att utveckla arbetet med målgruppen.

– Intervjustudien och de erfarenheter och arbets-sätt som utvecklingsarbetet leder fram till ska spridas.

– Ta fram en särskild informationsbroschyr med erfarenheter från projektet för att ge ett fort-satt stöd till länets skolor.

Fyra högstadieskolor i länetUppsala universitet Region Uppsala (FoU-stöd)

Region Uppsala (FoU-stöd) Ledningsgruppen för FoU-stöd.

INSATSOMRÅDE: UPPMÄRKSAMMA OCH ERBJUDA ÄNDAMÅLSENLIGT STÖD TILL FLICKOR OCH POJKAR SOM FÖDS MED SKADOR TILL FÖLJD AV ANDT(L) ELLER SOM VÄXER UPP I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER ANNAN OMSORGSSVIKT, INKLUSIVE FÖRE-KOMST AV VÅLD, MEN KOPPLING TILL ALKOHOL ELLER NARKOTIKA UTIFRÅN DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV.

Ett stärkt familjeperspektivRegionförbundet i Uppsala län har sedan flera år drivit olika ut-vecklingsprojekt för att öka familjeperspektiv inom såväl miss-bruks- och beroendevård som barnavård. 25

Barn och unga som lever i familjer med missbruk eller beroende – forsknings- och utvecklings-projektet ”Skol-BIM”Projektet är en fördjupning av projektet Barn i Missbruksmiljöer (BIM), där barn, ungdomar och föräldrar i intervjuer lyfte fram skolans betydelse som arena för upptäckt och stöd till barn i

familjer där föräldrar har problem med alkohol och/eller andra droger. Huvudmål för projektet är att utifrån forskning förbättra skolans stöd till barn i familjer med missbruk. En referensgrupp med ungdomar som växt upp i familjer med missbruk har bildats och utgör viktig kunskapskälla i projektet.


INSATSOMRÅDE: STRATEGISKT OCH LÅNGSIKTIGT ARBETE FÖR ATT MOTVERKA NARKOTIKARELATERAD DÖDLIGHET BLAND KVINNOR OCH MÄN SAMT FLICKOR OCH POJKAR.

INSATSOMRÅDE: INSATSER FÖR ATT MOTVERKA TRAFIKRELATERADE SKADOR OCH DÖDSFALL TILL FÖLJD AV ALKOHOL- OCH NARKOTIKABRUK SAMT LÄKEMEDELSMISSBRUK.

DEN NARKOTIKARELATERADE DÖDLIGHETEN är hög i Sverige jämfört med andra länder inom EU. Den höga dödligheten är oroande och måste tas på stort allvar. Under perioden 2011–2014 ökade antalet narkotikarelaterade dödsfall med 59 procent samtidigt som antalet vårdade till följd av narkotikabruk ökade med 12 procent. Det är

Samverkan mot alkohol och droger i trafikenDet är fler män än kvinnor som dör eller blir skadade i trafiken kopplat till ANDT och bilkörning. Statistik visar exempelvis att hälften av alla rattfyllerister har ett alkoholproblem. Landstinget och samtliga av länets kommuner hade tidigare en strukturerad samverkan för att arbeta med metoden SMADIT. När samord-ningsfrågan blev oklar nationellt så resulterade det i att samarbetet

fler män än kvinnor både bland dem som avlider och dem som vårdas. Den ökande trenden gäller både män och kvinnor. (Källa nr 16)

En hög andel av de som dör har ett blandmissbruk där de både missbrukar narkotika och läkemedel.

tappades. Numera kommer inte SMADIT-förfrågan upp automa-tiskt vid provtagning och polisen missar därför att fråga den om-händertagna rattfylleristen. Metoden innebär att misstänkta ratt- och sjöfyllerister så snabbt som möjligt, helst inom 24 timmar, ska få möjlighet att komma i kontakt med socialtjänst och/eller beroendevård om de vill ha hjälp med att komma till rätta med sitt alkohol- och/eller drogproblem. (Källa nr 13) Det är även viktigt att inkludera läkemedelsmissbruk i denna fråga.


Minska antalet påverkade förare i trafiken och till sjöss.

– Fordonsförare som åker fast för att de är påverkade av alkohol eller andra droger ska få erbjudande om snabbt stöd.

– Stöd för samverkan utifrån metoden ”SMADIT i Uppsala län” på länsnivå.

PolismyndighetenTullverketKommunernaLänsstyrelsen KriminalvårdenRegion Uppsala Trafikverket KustbevakningenIdéburen sektor

Polismyndigheten LänsstyrelsenRegion Uppsala Kommunerna

ANDT-L och våldDet är viktigt att uppmärksamma utsatthet för våld i ANDT-L-frå-gan då det ofta ger hälsokonsekvenser. ”Även ålder och funktions-nedsättning behöver beaktas i detta sammanhang. Kunskap om att det finns en koppling mellan ANDT-L-missbruk och att vara eller ha varit utsatt för våld eller andra former av övergrepp behöver öka. Förutom hälso- och sjukvården utgör ungdomsmottagningar och elevhälsan viktiga arenor för att fånga upp barn och unga i riskzon, studenthälsan för att nå unga vuxna och företagshälso-vården för att nå den del av befolkningen som är i arbete. Kvinnor som injicerar droger utsättas för prostitution, våld och sexuellt våld i större utsträckning än män, varför både behandlings- och stöd-insatser behöver utformas för att kunna möta kvinnors specifika behov. Prostitution och användning av både droger och alkohol är tydligt sammankopplad. Inom missbruks- och beroendevården måste därför erfarenheter av att sälja sex uppmärksammas.” (Källa nr 16)

INOM RAMEN FÖR rådande jämställdhetspolitik har Länsstyrelsen i uppdrag att stödja samordningen i länet av insatser som syftar

till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människo-handel för sexuella ändamål. Uppdraget avser både samordning av insatser till skydd och stöd samt förebyggande insatser.

LÄNSSTYRELSEN HAR OCKSÅ i uppdrag att ge stöd för att kvalitets-utveckla arbetet mot våld i nära relationer och stöd till våldsut-satta kvinnor och barn samt främja och fördela bidrag till insatser för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Det finns två länsgrupper mot våld i nära relationer. Nätverken har olika fokus, ett med mer fokus på våldsförebyggande arbete och ett med mer fokus på de insatser som erbjuds våldsutsatta vuxna och barn samt våldsutövare. UPPSALA LÄN BEHÖVER fler insatser mot våld och ANDT-L-rela-terad problematik. Det finns till exempel inte något boende i Upp-sala län för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk. Det är viktigt att verka för ökad samverkan i verksamheterna inom kommun och landsting som arbetar med våld i nära relationer och missbruk.

›


› Länsmål 2021 Insats Involverad aktör Uppföljningsansvarig

Att synliggöra våldsproblematiken i ANDT-frågan för att bättre utveckla ett stöd som är anpassat för flickor och pojkar samt kvinnor och män.

– Samordna ANDT-arbetet i länet med Länsstyrelsens uppdrag att samord na och ge stöd till insatser som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor.

– Särskild insats att följa: Hur får våldsutsatta tjejer och kvinnor med missbruksproblematik ett anpassat och bra stöd?

Region Uppsala Länsstyrelsen KommunernaTryggare Uppsala länIdéburen sektorPolismyndighetenKriminalvården

Länsstyrelsen

Övriga viktiga insatsområden Dessa finns inte med som specifika insatsområden i nationella strategin men finns som aktuella samverkansinsatser i Uppsala län.

STÄRKA SAMVERKAN MED IDÉBUREN SEKTOR


Ett ökat deltagande av idéburna organisationer i det förebyggande arbetet.

– Tydliggöra och stärka ideella sektorns roll i det förebyggande arbetet 26

– Integrera ideella aktörer i det övriga ANDT-arbetet där det finns ett tydligt syfte och mervärde.

– Spridning av goda exempel.

– kompetensutveckling.

Uppsala Universitet (U-FOLD)LänsstyrelsenTryggare Uppsala län

Uppsala Universitet/U-FOLDLänsstyrelsenTryggare Uppsala län

I UPPSALA LÄN SKA VI ERBJUDA AKTUELL KOMPETENSUTVECKLING INOM ANDT-L

DEN VANLIGASTE SAMVERKANSINSATSEN i tidigare åtgärdsprogram var utbildning. Samordning av kompetensutveckling är viktigt. Antal utbildningsinsatser har legat på en relativt jämn nivå under tidigare programperiod. År 2013 fanns ett visst fokus på cannabis- och alkoholprevention. 2014 och 2015 utbildades det väldigt brett

inom ANDT och många ämnen och områden berördes. Spice och Spicerelaterade dödsfall var ett vanligt förekommande ämne på ut-bildningar och samverkansforum. Drogproblematik bland ensam-kommande barn och den accelererande narkotikadödligheten fick större fokus 2015/2016. (Källa nr 15)


– Medvetenheten i hela befolkningen om ANDT-användningens effekter på hälsan bör öka.

– Fler professionella ska få aktuell kunskap i ANDT-L- frågan i Uppsala län.

– Utbildningsinsatser med olika teman.

– De regionala aktörerna ska i högsta möjliga grad samverka och samor-dna arbetet.

KommunernaRegion Uppsala Polismyndigheten Tryggare Uppsala länRegion Uppsala Länsstyrelsen NäringslivetIdéburen sektorUppsala universitet (U-FOLD)

Ansvarig arrangör ansvarar för genomförd uppföljning


FÖRBÄTTRADE LEVNADSVANOR I BEFOLKNINGEN OCH DÄRMED MINSKAD RISK FÖR CANCER. SAMORDNA DET STRATEGISKA ARBETET MED ATT FÖREBYGGA CANCER MED ANDT-L-PROBLEMATIKEN

ARBETET MED ATT förbättra levnadsvanorna följs och fördjupas inom vissa delar avseende alkohol och tobak i en särskild cancer-preventionsplan för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.

DET FINNS ETT tydligt samband mellan levnadsvanor och risken att drabbas av cancer. Dessa levnadsvanor utgör både friskfaktorer för en god hälsa och riskfaktorer för sjukdom beroende på hur vi han-terar dem. Alkohol är, näst efter rökning och högt blodtryck, den

tredje viktigaste riskfaktorn för ohälsa och för tidig död i allmän-het. Alkoholen finns bakom cirka fem procent av all cancer. Det finns i dag en ojämlikhet i förekomst, vård och överlevnad i cancer som är relaterad till socioekonomi och geografi. Den nationella cancerstrategin lyfter särskilt fram jämlikhet i hälsa eftersom studi-er visar att människor som lever under sämre socioekonomiska förhållanden löper större risk att insjukna och dö i cancer. (Källa nr 7)


Minskat tobaksbruk och alkoholkonsumtion i befolkningen och därmed minskad risk för cancer.

Ett offensivt och väl strukturerat arbete mot tobak där samhällets olika aktörer samverkar och arbetar mot gemensamma mål.

Region Uppsala/Landstingen Länsstyrelser Kommunerna

Regionalt center för cancer-prevention Uppsala–Örebro sjukvårdsregion ansvarar för uppföljning av Cancer-preventionsplan för åren 2017–2019.

Foto: Pixabay


5. UppföljningDETTA ÅTGÄRDSPROGRAM GÄLLER under perioden 2017–2021. Länsstyrelsen i Uppsala län har ett över-gripande samordningsansvar för att årligen göra en kortfattad sammanställning av ansvariga aktörers in-satser utifrån programmet. Uppföljningen kommer att baseras på den nationella länsrapporten för före-byggande ANDT-frågor och tillsyn (Statens folkhäl-soinstitut) samt en kompletterande regional enkät utifrån de länsspecifika målen som ska genomsyra

hela åtgärdsprogrammet med både effekt- och pro-cessmått. Styrgruppen för ANDT-L i Uppsala län blir ansvarig instans för förankring och uppföljning. De nationella huvudindikatorerna för den nationella ANDT-strategin blir om möjligt ett viktigt verktyg också för den regionala uppföljningen. Utpekade in-satser ska i största möjliga mån vara utvärderade och bygga på aktuell och tillgänglig forskning samt beprö-vad erfarenhet.

Foto: Can Stock Photo


1. Inledning1. Regeringens skrivelse 2015/16:86, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 – 2020, www.regeringen.se2. Nationella riktlinjer – Utvärdering 2014. Sjukdomsförebyggande metoder, rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. (2015), Socialstyrelsen3. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende – stöd för styrning och ledning. (2015), Socialstyrelsen4. Se TOBACCO ENDGAME-2025 www.tobaksfakta.org 5. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län, Region Uppsala (2016) www.regionuppsala.se –EJ KLAR6. Regionala riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala län, (2016), Regionförbundet Uppsala län, www.regionuppsala.se 7. Cancerpreventionsplan för Uppsala – Örebro sjukvårdsregion, Regionalt centrum för cancerprevention (2016) Landstinget

2. Utvecklingen inom ANDT8. Liv och Hälsa Ung- länets elevvaneundersökning (2015) Regionförbundet Uppsala län9. Skolelevers drogvanor, (2016), Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 10. Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor (2016), Folkhälsomyndigheten11. Öppna jämförelser missbruks och beroendevården,(2016), Socialstyrelsen12. ESPAD- Den europeiska skolundersökningen, Det europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2015)

3. Struktur för ANDT-arbetet Uppsala län13. Länsrapport 2014 Uppsala län. Kommunernas del – ANDT-förebyggande arbete (2015), Folkhälsomyndigheten14. Community Readiness Model- en utvärdering av Uppsala läns ANDT-samverkan, Stockholms läns landsting, SLUSS15. Uppföljning av åtgärdsprogram ANDT, Uppsala län, 2013-2015, hel version, Länsstyrelsen 2016:08 16. Regeringens proposition 2010/11:47, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, www.regeringen.se17. Folkhälsomyndighetens rapport om demografiska faktorer (2016)

4. Åtgärdsprogram för Uppsala län18. Handlingsplaner för psykisk hälsa, Tobaksfri skoltid och rökfria skolgårdar samt Föräldrastöd, Regionförbundet Uppsala län (2016), www.regionuppsala.se 19. PRIO-handlingsplan område: stärka barn och ungas hälsa –EJ KLAR (2016), Landstinget, TKL20. Studenter och hög alkoholkonsumtion, Folkhälsomyndigheten 21. Rapport från Studenthälsans ANDT-samordnare (2016)22. Regional överenskommelse – riskbruk, missbruk och beroende. (Regionförbundet Uppsala län, 2016)23. PRIO-handlingsplan område: missbruk –EJ KLAR (2016), Landstinget, TKL24. Rapport Bostad först25. Projekt: Förstärkt föräldra- och barnperspektiv i missbruks- och beroendevården. Regionförbundet Uppsala län, www.regionuppsala.se26. Vad kan idéburen sektor erbjuda inom ANDT (L) i Uppsala län LST, 2016:12)

För att kunna se direktlänkar eller en version med större text se – Länsstyrelsens hemsida www.uppsala.lansstyrelsen.se

6. Fotnoter

I Uppsala läns ANDT-L-arbete har många olika aktörer en viktig roll att spela. TACK till alla er som arbetar med frågorna!

Tillsammans med en gemensam riktning och god samverkan kan vi få ett Uppsala län fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och läkemedels-missbruk samt ett minskat tobaksbruk. Det är tanken med detta strategi- och åtgärdsprogram.

/Länsstyrelsen i Uppsala län i nära samverkan med länets styrgrupp från ANDT-L.

Medlemmar Medlemmar Antal Grundbidrag Bidrag Bidrag medlem

inom distriktet inom länet lokalavd lokal

avdelning

2015 2015 2015 2017 2017 2017 Tot 2016 Tot 2017inom inom

distriktet landstings‐

området 17 860 478 30,33

PRO 16460 16460 49 17 860 23 414 499 296 530 014 540 570

RPG 1296 480 8 17 860 0 0 17493 17 860

SKPF 3680 2820 2 17 860 0 0 17493 17 860

SPF 9 747 9747 35 17 860 16 724 295 665 329 676 330 249

SFP 696 133 2 17 860 0 0 Ej aktuella 2016 17 860

TOT 367,353 9,828 0,62391 924 400

1

Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län

Förslag till fördelning av organisationsanslag för år 2017

Sökt: Beviljat2016 Förslag2017

Afasiföreningen i Uppsala län 7000:‐ 7000:‐ 7000:‐

Astma‐ och Allergiföreningen i Uppsala län 100000:‐ 85000:‐ 85000:‐

Attention i Uppsala län 0:‐ 0:‐ 0:‐

Autism‐ och Aspergerföreningen i Uppsala län 255000:‐ 35000:‐ 37000:‐

Bröstcancerföreningen i Uppsala län 35000:‐ 34000:‐ 34000:‐

Blodcancerföreningen i U‐a region 15000:‐ 10000:‐ 10000:‐

Celiakiföreningen i Uppsala län 45000:‐ 40000:‐ 44000:‐

CF Uppsala‐regionen (cystisk fibros) 21000:‐ 12000:‐ 14000:‐

DHB Östra (döva, hörselskadade och språkstörda barn) 0:‐ 0:‐ 0:‐

DHR Uppsala länsdistrikt 5000:‐ 0:‐ 5000:‐

Diabetesföreningen Uppsala län 70000:‐ 68500:‐ 64000:‐

Dyslexiförbundet FMLS Uppsala län 18000:‐ 12000:‐ 14000:‐

Elöverkänsligas förening i Uppsala län 0:‐ 25000:‐ 0:‐

Epilepsiföreningen i Uppsala län 2000:‐ 8000:‐ 2000:‐

FBIS‐S (blödarsjuka) 7000:‐ 7000:‐ 7000:‐

Föreningen Balans Uppsala 15000:‐ 6000:‐ 8000:‐

Föreningen Frisk & Fri 150000:‐ ‐‐‐‐‐ 21500:‐

Föreningen FUB i Uppsala län 95000:‐ 95000:‐ 95000:‐

Föreningen Sveriges Dövblinda,Uppsala o Gävleborgs länFSDB 10000:‐ 10000:‐ 10000:‐

Glaukomföreningen i Uppland 5000:‐ 5000:‐ 5000:‐

Hjärt‐ och lungsjukas förening i Uppsala 75000:‐ 75000:‐ 75000:‐

HSO – handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala län 1043887:‐ 1022416:‐ 1042067

Hörselskadades distrikt i Uppsala län HRF 90000:‐ 90000:‐ 90000:‐

IFS‐Uppsala 18000:‐ 15000:‐ 17000:‐


2

Sökt: Beviljat2016 Förslag2017

ILCO Uppsala län 15000:‐ 14000:‐ 14000:‐

Mag‐ och tarmföreningen i Uppsala län 30000:‐ 22000:‐ 22000:‐

MHCF Uppland (mun‐ och halscancer) 10000:‐ 6000:‐ 8000:‐

Migränföreningen i Uppsala län 16000:‐ 10000:‐ 10000:‐

NEUROförbundet Uppsala län 68500:‐ 51000:‐ 51000:‐

Njurföreningen Norra Mälardalen 20000:‐ 15000:‐ 17000:‐

OCD‐föreningen Ananke i Uppsala län 125000:‐ 20000:‐ 22000:‐

Parkinson Uppland 18000:‐ 18000:‐ 17000:‐

Personskadeförbundet RTP Uppsala län 75000:‐ 53000:‐ 53000:‐

Prostatacancerföreningen i Uppsala län 28000:‐ 22000:‐ 27000:‐

Psoriasisförbundet länsavdelning C 40000:‐ 25000:‐ 23000:‐

RBU i Uppsala län 95000:‐ 90000:‐ 90000:‐

Reumatikerdistriktet Uppsala län 300000:‐ 206000:‐ 206000:‐

Rf Osteoporosförening i Uppsala län 8000:‐ 0:‐ 8000:‐

RSMH‐distriktet Uppsala län 246000:‐ 143000:‐ 145000:‐

Stroke – länsföreningen Uppsala 32000:‐ 30000:‐ 30000:‐

Synskadades Riksförbund Uppsala län 320000:‐ 285000:‐ 295000:‐

Tandvårdsskadeförbundet Sthlm och Uppsala län 20000:‐ 6000:‐ 8000:‐

Uppsala Fibromyalgiförening 32400:‐ 6000:‐ 8000:‐

Uppsala läns Dövas förening 102000:‐ 92000:‐ 94000:‐

Uppsala Ångestsyndromsällskap 11000:‐ 11000:‐ 11000:‐

VIS Uppsala län (Vuxendöva i Sverige) 10000:‐ 6000:‐ 6000:‐

Summa: 3 728 787:‐ 2 792 916‐ 2 851 567:‐

Summan 2 851 567 är beräknad på en uppräkning med 2,1%.

konklusion utifrån presentation av rehabiliteringskompetens och …¤lso- och... · 2016-12-08 ·...

Documents