kontaktombudsmÖte...ivl rapport b 2119.) kvävenedfallet under perioden 1990-2009 minskar i mindre...

Vid höstens möte redovisas projekt som är på gång. Ett längre pass ägnas IVL:s miljöövervakning av bl a deposition,men även i tätort. Därutöver som vanligt info om aktuella frågor inom förbundet och i omvärlden och tillfälle att diskuteraönskemål förbundets verksamhet.

Varmt välkommen!Göran Andersson, förbundssekreterare och Malin Täppefur, chef SLB-analys

Program

09:30 Förbundsinformation

10:00 - Forskningsprojekt om ökad cykling.- Kartläggning av sothalter i regionen (arbetsläge).Christer Johansson, SLB-analys/ITM

10.30 En långsiktig miljöövervakning i skog och tätort,underlag för utvärdering av miljömålenGunilla Phil-Karlsson och Per Erik Karlsson, IVL

11:30 Diskussion och frågor

12:00 Avslut

KONTAKTOMBUDSMÖTENär: Fredag 17 oktober kl. 09.30 - ca 12.00Var: Fatburen (KSL), Södermalmsallén 36, 5tr, Stockholm.

Deltagaranmälan senast måndag 13/10 till [email protected]

Östra Sveriges LuftvårdsförbundBox 38145100 64 STOCKHOLM

T. 08-5800 [email protected]

Vägbeskrivning:https://goo.gl/maps/fA2Uu

Figu

r: w

ww

.kro

ndro

ppsn

atet

.ivl.s

e

17/10 2014: KONTAKTOMBUDSMÖTE

Deltagare:

Förnamn Efternamn Organisation

Göran Andersson Östra Sveriges luftvårdsförbund

Eva‐Christina Arvidsson Huddinge kommun

Michelle Benyamine‐Remahl Trafikverket

Stefan Björnmalm Trosa kommun

Jens Doverberg Strängnäs kommun

Lijana Gottby Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Kerstin Gustavsson Trafikverket

Mattias Hedman Lidingö stad

Birgitta Held‐Paulie Nacka kommun

Peter Jensen‐Urstad Eskilstuna

Christer Johansson SLB‐analys

Stefan Järdö Knivsta kommun

Per Erik Karlsson IVL

Patrik Kujansivu Sigtuna kommun

Henrik Larsson Länsstyrelsen i Stockholms län

Ulrika Lernefalk Flens kommun

Heléna Levy Stockholm stad

Petter Ljungman Arbetsmiljömedicin /CAMM SLL och IMM Karolinska I

Mare Lohmus‐Sundström CAMM

Max Melin Södertörns miljö‐ och hälsoskyddsförbund

AnneSophie Merritt CAMM

Emma Nordling Stockholm stad

Thore Nyman Stockholms läns landsting

Gunilla Pihl Karlsson IVL

Eva Ryblad Södertälje kommun

Johan Rydén Danderyds kommun

Illia Sagan CAMM

Kjell Thorngren Värmdö kommun

Sara Wahrby Katrineholms kommun

Emma Östlund Täby kommun

Kartläggning av sothalter &Hälsovinster av mer cykelpendlande

Christer JohanssonSLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm

&Institutionen för tillämpad miljövetenskap,

Stockholms universitet

SOT – gammat mått som fått ny aktualitet…

Hälsa Klimat

Omfattning Utsläpp, halter och befolkningens exponeringen Lokala kontra icke-lokala källors bidrag till halterna och

exponeringen Jämförelser av beräknade halter med uppmätta för att

säkerställa noggrannheten i beräkningarna Samordning med pågående forskningsprojekt Swedish

Clean Air and Climate Research Programme (SCAC), www.scac.se

Från SLB deltar:Christer Johansson, Sanna Silvergren, Kristina Eneroth, Lars Burman & Lars Törnqvist

Emissionsfaktorer för dieselfordon

Emissionsfaktorer övriga fordon

Utsläpp (Storstockholm)

Andra källor: Vedeldning, oljepannor, sjöfarten, energianläggningar, industri

Sjöfartsbidrag Oljeuppvärmda fastigheter Småhus, fjärrvärme, bergvärme

Vedeldningen troligen viktigaste sotpartikel källan i många kommuner i norr

Jämför med Benso(a)pyren kartläggningen2010.

Gävle kommun har den mest detaljerade databasen om ved/pelletpannor/kaminer

Figure 1. Point sources in calculation area. FFigure 1. Point sources in calculation area. F

22 012 Punktkällor Inlagda!

Potential för bättre folkhälsa och miljö genom att överföra arbetsresor från bil till cykel – en helhetsbedömning

Syften Uppskatta hur mycket av arbetsresorna med bil i

Storstockholm det vore möjligt att överföra till cykel och för vilka pendlare

Beräkna miljö- och hälsovinsterna av en sådan överföring

Belysa invändningar mot en sådan policy Substituering av annan motion Hälsorisker p g a ökad avgasdosOlycksrisker

Mer realistiska scenarios och fler typer av hälsoeffekter än i liknande studier som presenterats

Arbetsgång

Dos HälsoeffektEmission Koncentration Exponering

Färre bilarMinskade emissioner

Lägre halter

Minskad exponering för:-boende-bilpendlande-cyklister

Minskade restider för:-bilpendlande=>lägre dos-högre dos för nya cyklister?-lägre dos för gamla cyklister?

Hälsopåverkan:-hälsopåverkan av ökad fysisk aktivitet-hälsopåverkan av luftföroreningar

Andra effekter

Minskad trängsel

Lägre bullernivåer för de flesta

Mindre vägslitage

Minskad miljö- och klimatpåverkan

Ökade olycksrisker för cyklister?

?

?

Positivt Negativt

Deltagare

Arbetsresor + cykelresor (WSP/UmU) Cyklister (kön, ålder, avstånd) (GIH) Luftföroreningsexponering (SLB) Hälsokonsekvensberäkningar (UmU)

Från SLB deltar:Christer Johansson & Boel Lövenheim

Andel cykel av alla fordon 1921-2013

- Effektivt transportmedel- Hälsotrend- Trafik- och stadsplanering- Statussymbol- Miljö

2014-10-17

Varför ökar det igen?

Sothalter längs cykelvägar

Sammanfattning

Tilläggsprogram 2014: Kartläggning av sot Utsläpp Halter Exponering

Påverkan på hälsa av överföring från bil- till cykelpendling Potentialen bland pendlande Påvisa miljö o hälsovinster Belysa eventuella invändningar mot en sådan strategi

www.krondroppsnatet.ivl.se

Krondroppsnätet

En långsiktig miljöövervakning i skog och tätort

-underlag för utvärdering av

miljömålen

Presentation för Östra Sveriges Luftvårdsförbund 2014-10-17

Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Sofie Hellsten, Helena Danielsson, Karin Persson.

IVL Svenska Miljöinstitutet*Lunds Universitet


Krondroppsnätet

Upplägg

• Presentation av Krondroppsnätets verksamhet med fokus på landsbygdsmiljön i östra Sverige

• Försurningsproblematiken

• Kväveproblematiken

• Utsläpp från fartygstrafiken

• Metaller i mossor (separat presentation)

• Urbanmätnätet (separat presentation)


Sedan 1985.

Idag ca 71 aktiva övervakningsytor i brukad skog.

- Mäter lufthalter och nedfall av luftföroreningar samt markvattenkemi

- Beräknar belastningen av luftföroreningar på skog, mark och vatten.

- Modellerar underlag som används i miljömålsarbetet


Krondroppsnätet

2014Främst regional finansiering: Luftvårdsförbund, Länsstyrelser, kommuner, företag (SWEDAVIA, Boliden Mineral), Naturvårdsverket, m. fl.

Nationell samordning, används i regional och nationell miljömålsuppföljning.


Lufthalter, medelhalter månadsvisVåtdeposition, nedfall med nederbörden, beror av luftföroreningar främst på hög höjd.Torrdeposition, gaser och partiklar fastnar på blad och barr, sköljs till marken när det regnar. Beror direkt av lufthalterna vid platsen.Markvatten, första steget från skog till sjö.

Mätningar av atmosfäriskt nedfall ocheffekter på skogsmark

5

Försurning – finnsdet fortfarande ?

6

Sjöförsurningen i Sverige i dagsläget

• En försurad sjö definieras som när ΔpH sedan förindustriella tider är minst -0.4 pH-enheter.

• Beräknas med den s.k. MAGIC-modellen (www.ivl.se/magicbibliotek)

• Andelen försurade sjöar i Sverige idag är ~5 % (norr, 1 %; mellan, 7 %, sydväst, 29 %).

• Försurade sjöar Sthlms län:~2%,• Södermanlands län: ~9%• Sjöar i Sverige kalkas för ca 200 MSEK/ år

Källa: Magicbiblioteket

Försurning – finns det fortfarande?

7

Försurning – finns det fortfarande ?Tre viktiga orsaker till försurning

Atmosfäriskt nedfall av svavel

Skogsbruk

Atmosfäriskt nedfall av kväve


8

Försurning – finns det fortfarande ?De samlade rapporterade svavelutsläppen från Europas länder har minskat ~80 % under de senaste 20 åren.

Liknande utveckling för Sveriges utsläpp

Källa: EMEP, www.emep.int, april 2013

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

1990 2000 2010

1000 ton/år

Utsläpp från EU‐27 SOx


Halter av SO2 i luft, årsmedelhalter, µg/m3. Uppsala län

Söderman-lands län

Lufthalter av SO2– minskar kraftigt…

Stockholmslän

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

SO2, µ

g/m

3

Svaveldioxid, hydrologiskt år

Sticklinge (AB‐län) Alby (AB‐län) Farstanäs (AB‐län)

Lämshaga (AB‐län) Högskogen (C‐län) Edeby (D‐län)

www.krondroppsnatet.ivl.se(Krondroppsrapporter 2014)

S dep. exkl. havssalt, kg/ha/år

Svavelnedfallet – minskar kraftigt…

Stockholmslän

Södermanlandslän

11

Varför bidrar skogsbruk till försurning?

• Näringsupptag till trädens rötter skermed ett utbyte av H+.

• Nedbrytning av biomassa reverserardenna process.

• Om biomassa förs bort permanentas försurningseffekten.

• Ju mer biomassa som förs bort desto större försurningseffekt.

• Askåterföring kan motverka skogsbrukets försurning.

• Det finns ingen reglering att askåterföring måste göras

Ca2+ Mg2+K+H+H+H+

H+ H+

Skogsbrukets försurningspåverkan

Surtnedfall

Vittring

Avverkning(stam+GROT)

Läckage till avrinning

Nedfall avbaskatjoner

H+

Askåter-föring

12

• Skogsbrukets andel av skogsmarkens försurning ökar.

• Andelen beror bl a på om GROT bortförs

• “Kritiskt baskatjonuttag från skog”

Överskridande av kritiskt baskatjonuttag. Beräkningarna gäller för granskog. Kritisk gräns sätts till ANC>0 i markvattnet. Inkluderar försurning från svavelnedfall, kväveläckage samt skogsbruk.

40 mekv/m2 motsvarar ett svavelnedfall på 6 kg S/ha.

Källa: Krondroppsrapport Stockholms län 2014

Skogsbrukets försurningspåverkan

Även bortförsel av GROT

Endast stamskörd

13

Analyser av mark-prover inom den s.k. Markinventeringenvisar ännu inte pånågon förbättring (gul-röd färg).

Prover på markvattnetvisar på att den buffrande förmågan(ANC) förbättras men är ännu intetillfredsställande isydvästra Sverige

Försurning – finns detfortfarande ?

Källor : Markinventeringen, Krondroppsnätet ‐0.3

‐0.2

‐0.1

0.0

0.1

0.2

1995 2000 2005 2010 2015

ANC

Region sydväst

Markvatten 50 cm djupMedel av 6 platser per region

‐0.3

‐0.2

‐0.1

0.0

0.1

0.2

0.3

1995 2000 2005 2010 2015

ANC

Södermanlands & Stockholms län

Försurning av skogsmarken –hur går det ?

(Ferm & Hultberg, 1999. Karlsson m. fl., 2011. IVL Rapport B 1952. Karlsson m. fl., 2013. IVL Rapport B 2058. Metodutveckling finansierad av Naturvårdsverket.Sedan 2013 reguljära mätningar vid 10 platser I landet.)

Strängprovtagare med teflonsträngar under takanvänds.

Tillsammans med netto-krondropp för natrium ger mätningarna torrdepositionen av olika ämnen till trädkronorna.

Metodutveckling inom Krondroppsnätet–Totaldeposition av kväve och baskatjoner till skog

15

Problematikenkring

kvävenedfallet

16Europas utsläpp av kväve

Europas rapporterade kväveutsläpp sedan 1990;

Kväveoxider -47 %, Ammoniak -29 %

Källa: EMEP data note 1/2012.

0

5000

10000

15000

20000

1990 2000 2010

1000 ton/yrEmissions from EU‐27

NH3

NOx

Utsläpp från EU-27.

www.krondroppsnatet.ivl.se(Krondroppsrapporter 2014)

Halter av NO2 i luft, årsmedelhalter, µg/m3.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

1994 1998 2002 2006 2010 2014

NO2, µ

g/m

3

Kvävedioxid, hydrologiskt år

Sticklinge (AB‐län) Alby (AB‐län) Farstanäs (AB‐län) Lämshaga (AB‐län)

Ulriksdal (AB‐län) Högskogen (C‐län) Edeby (D‐län)

Uppsala län

Söderman-lands län

Stockholmslän

Lufthalter av NO2– minskar något…

(Pihl Karlsson m. fl., 2012. IVL Rapport B 2030. Hansen m. fl., 2013. IVL Rapport B 2119.)

Kvävenedfallet under perioden 1990-2009 minskar i mindre omfattning än förväntat jämfört med minskade utsläpp.Beror antingen på fel i utsläppsrapporteringen eller på förändrade förutsättningar för långväga transport.Det är viktigt att mäta !

0

2

4

6

8

10

12

14

Bulkdeposition av oorgan

isk kväve,

kg N per ha per år

Sydvästra SverigeSydöstra SverigeNorra Sverige

Kvävenedfallet – minskar något i sydöstra Sverige…

19Kritisk belastning för kväve i skogsmarkKvävets påverkan på växtlighetens diversitet

Sveriges angivna kritiskabelastning för kväve inomboreala and tempereradeskogar inom LRTAP-konventionen; <5 kg N/ha/år

Kg N/ha/år

00 - 2.62.6 - 5.25.2 – 7.8>7.8

Källa: Belyazid et al.

Överskridande

Problematiken kring kvävenedfallet

0123456

1985 1990 1995 2000 2005 2010

mg/l

0123456

1985 1990 1995 2000 2005 2010

mg/l

Högbränna (Västerbotten)

Vallåsen (Halland)

Läckage av nitrat till markvattnet i växande skog förekommer stundtals i södra och mellersta Sverige.

Problematiken kring kvävenedfallet

Granskog i Blekinge avverkades 2000. Västra Götaland,

träden dör pgagranbarkborre 2008

Granskog i Halland Stormen Gudrun 2005

Förhöjda nitrathalter i markvatten efter störningar – större effektju mer kväve som upplagrats.

22

Betydelsen av utsläpp från

fartygstrafiken


IMO har beslutat att svavelhalterna i fartygsbränslen skall succesivt minskas i fartygsbränslen vid trafik på Nordsjön, Skagerack, Kattegatt och Östersjön (SECA). Innan 2006/2007 var svavelhalter typiskt 2.7% .År 2006/2007 sänktes högsta tillåtna svavelhalt från 1.5 till 1.0 %. År 2015 planeras en ny sänkning från 1.0 till 0.1 %.

Samtidigt kan emissionerna i närheten av norra Sverige öka om det blir fartygstrafik genom nordost-passagen.

Fartygsemissioner av SOx 2009 (mg m-2). Jonsson m. fl., Norges Meteorologiska Institut)

Betydelsen av utsläpp från fartygstrafiken

År 2006/2007 sänktes tillåten svavelhalt i fartygsbränsle från 1.5 till 1%.2015 kommer tillåten halt att sänkas till 0.1%.

0

2

4

6

8

2001 2004 2007 2010

kg S

/h

a/år

Hydrologiskt år

SO4-S deposition till granskog. Medelvärde för tre kustnära platser i södra Sverige.

Betydelsen av utsläpp från fartygstrafiken


Motiv till medverka i Krondroppsnätet?

• Kommunerna ansvarar för lokala anpassningar av riksdagens miljömål

• I tillståndsärenden utgör den regionala bakgrunds-belastningen en utgångspunkt för vilken lokal miljöpåverkan som kan accepteras

• Skogsmiljön i kommunerna behöver bevaras i ljuset av de framtida utmaningar som skogsbruket står inför

”Det är möjligt att med förbättrad tillämpning av traditionella skogsskötselmetoder öka virkesproduktionen och koldioxidupptaget med små negativa effekter på andra miljömål.” Citat från NV´srapport ” Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 ”.

Krondroppsnätet

www.krondroppsnatet.ivl.sewww.krondroppsnatet.ivl.se

Tack för att ni har lyssnat!

Gunilla Pihl Karlsson & Helena Danielsson, IVL Svenska Miljöinstitutet


Bakgrund

Mossor som bioindikatorer för stora kartläggningar utvecklades i Sverige under 1970-talet av Skärby och Rühling.

Nationella mossundersökningar i Sverige sker med 5 års mellanrum sedan 1975.

Mossundersökningarna finansieras av Naturvårdsverket.

2010 analyserades 602 prover av främst väggmossa

Ny undersökning 2015 och vissa län/kommuner kommer då genomföra förtätningar

ICP Vegetation


Bly

0%

50%

100%

150%

200%

250%

300%

350%

400%

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Kon

cen

trati

on

er i m

ossan

och

lu

ftem

issio

nen

, %

av 1

99

0 å

rs d

ata

Moss samples EU (17) emissions SE emissions

Pb emissioner 1990 EU (17) emissioner: 19432 ton SE emissioner: 355 ton


Medelkoncentrationer av bly i mossprover från 2010. Samma bokstäver (a, b, c) över staplarna indikerar att zonernas medelkoncentrationer av bly ej är signifikant åtskilda (ANOVA).


1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Bly

mg kg-1 torrvikt


Kadmium

0%

50%

100%

150%

200%

250%

300%

350%

400%

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Kon

cen

trati

on

er i m

ossan

och

lu

ftem

issio

nen

, %

av 1

99

0 å

rs d

ata

Moss samples EU emissions SE emissions

Cd emissioner 1990 EU (17) emissioner: 129 ton SE emissioner: 2 ton


Medelkoncentrationer av kadmium i mossprover från 2010. Samma bokstäver (a, b, c) över staplarna indikerar att zonernas medelkoncentrationer av kadmium ej är signifikant åtskilda (ANOVA).


1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Kadmium mg kg-1 torrvikt


Nickel

0%

50%

100%

150%

200%

250%

300%

350%

400%

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Kon

cen

trati

on

en

i m

ossan

och

lu

ftem

issio

nen

, %

av 1

99

0 å

rs d

ata

Moss samples EU (17) emissions SE emissions

Ni emissioner 1990 EU (17) emissioner: 1753 ton SE emissioner: 32 ton


Medelkoncentrationer av nickel i mossprover från 2010. Samma bokstäver (a, b, c) över staplarna indikerar att zonernas medelkoncentrationer av nickel ej är signifikant åtskilda (ANOVA).


1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Nickel mg kg-1 torrvikt


Krom

0%

50%

100%

150%

200%

250%

300%

350%

400%

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Kon

cen

trati

on

en

i m

ossan

och

lu

ftem

issio

en

, %

av 1

99

0 å

rs d

ata

Moss samples EU emissions SE emission

1990 Cr emissioner EU emissioner: 1001 ton SE emissioner: 23.3 ton


Medelkoncentrationer av krom i mossprover från 2010. Samma bokstäver (a, b, c) över staplarna indikerar att zonernas medelkoncentrationer av krom ej är signifikant åtskilda (ANOVA).


1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Krom mg kg-1 torrvikt


Sammanfattning

Mellan 1975 och 2010, har innehållet av tungmetaller i svenska mossor minskat signifikant med 47% - ~100%. Den största minskningen har skett för bly.

Mellan 1990 och 2010 skedde endast en signifikant minskning av koncentrationen av bly och kadmium i mossa.

För majoriteten tungmetaller har koncentrationerna i mossorna minskat under 2010 jämfört med 2005.

Det finns en generell nord-sydlig gradient för de flesta metallkoncentrationerna i Sverige:

– de lägsta nivåerna finns i fjälltrakterna och norra Sveriges inland.

– de högsta koncentrationerna finns generellt i södra och sydvästra Sverige.

– Man kan även lokala effekter för vissa metaller i landet.


Tack för din uppmärksamhet

URBANMÄTNÄTET

Övervakning av

luftkvalitet i tätort

Projektledare: Karin Persson

[email protected]

URBANMÄTNÄTET

Gunilla Pihl-Karlsson

Urbanmätnätets övergripande syften

för övervakning av luftkvalitet i tätorter:

Effektiv övervakning

av luftkvaliteten

God samordning Kvalitetskontroll Jämförbarhet i mätdata Gemensam utvärdering

URBANMÄTNÄTET


• Samarbete mellan IVL och svenska kommuner

• 20-30 deltagande kommuner varje år

• 44% av landets kommuner har deltagit minst ett år

• 10 kommuner deltagit i 25 år eller fler

• Data från Urbanmätnätet utgör även en stor andel av

Sveriges luftkvalitetsdata som årligen rapporteras till

EU

Urbanmätnätet – startade 1986

URBANMÄTNÄTET


Urbanmätnätets mäthistoria

1986/87 – SO2, sot och NO2 (dygn)

1990/91 – diffusionssprovtagning av SO2, NO2 och O3 (månad)

1992/93 – diffusionsprovtagare VOC (vecka)

2000/01 – PM10 och PM2.5 (dygn)

2001/02 – PAH (bens(a)pyren)

2008/09 – tungmetaller (As, Cd, Ni, Pb)

2011 timvisa mätningar av NOx (NO+NO2)

2012 Indikativa mätningar av partiklar (vecka/månad)

URBANMÄTNÄTET


1986 – 1999

främst mätningar i urban bakgrund under vinterhalvår på

grund av rådande gränsvärden.

2005

Erbjudande om kalenderårsvisa mätningar till följd av

införandet av Miljökvalitetsnormer med krav på

kalenderårsvisa mätningar främst i gaturum.

Runt 2010

Möjlighet till samverkan gör att inte enbart kommuner

utan även luftvårdsförbund och samverkansområden

deltar i Urbanmätnätet (t.ex Värmland, Kronoberg)

Lagstiftning styr övervakningsstrategi inom Urbanmätnätet

URBANMÄTNÄTET


Kommuner från Östra Sveriges Luftvårdsförbunds

deltagande i Urbanmätnätet

Södermanlands län

Nyköping Gävleborgs län

Katrineholm Hudiksvall Bollnäs

Söderhamn

Sandviken Jädraås

Ljusdal Stockholms län

Tyresö

Nynäshamn Huddinge

Södertälje Uppsala län

Uppsala

URBANMÄTNÄTET


NO2- trend i ca 70 kommuner

URBANMÄTNÄTET


Haltutveckling av NO2 i urban bakgrund i Uppsala

under vinterhalvåren 1987/88 – 2012/13

0

5

10

15

20

25

NO2 µg/m3

µg/m3

URBANMÄTNÄTET


Haltutveckling av bensen i urban bakgrund

under vinterhalvåren 1992/93 - 2012/13.

URBANMÄTNÄTET


Haltutveckling av PM10

URBANMÄTNÄTET


Års- och vinterhalvårsmedelvärden av PM10 jämfört med

MKN och miljökvalitetsmålets precisering

0

5

10

15

20

25

30

35

40

PM

10(µ

g/m

3)

Kalenderår 2012 Vinterhalvår 2012/13

Övre utvärderingströskeln

Nedre utvärderingströskeln

Miljömål

URBANMÄTNÄTET


Års- och vinterhalvårsmedelvärden av NO2 jämfört med

MKN och miljökvalitetsmålets precisering

Tack för uppmärksamheten!

URBANMÄTNÄTET

Övervakning av

luftkvalitet i tätort Projektledare: Karin Persson

[email protected]

• Förbundsstämma fredag 25 april kl 13.00 – 15.00‐ Stadgeändringar m a a nya medlemmar

‐ Nytt förbundsnamn: Östra Sveriges Luftvårdsförbund‐ Ingen avgiftsförändring

• Ny hemsida. Arbete pågår, i drift början av 2015

• Styrelsemöte fredag 21/11‐ Översyn av verksamheten maj – november‐ Ny logga‐ VP 2015 och budget 2015

• Ny styrelse fr o m förbundsstämman 24 april

REGIONALA LUFTVÅRDSDAGEN onsdag 1 oktober

• Aktuellt om luftvård på nationell, regional och lokal nivå

• Luftkvalitet och hälsa – spirometridagarna• Vegetation som åtgärd mot

luftföroreningar

• Tema för nästa Regionala luftvårdsdag torsdag 1/10 2015?

Spirometridagarna 3‐4/10Stockholms Central

• Medlemsbesök

2013‐ 22/5 Bollnäs‐ 24/5 Södertörns miljö‐

och hälsoskyddsförbund‐ 27/5 Hudiksvall‐ 30/5 Nyköping‐ 3/9 Strängnäs‐ 4/10 Upplands‐Väsby‐ 22/10 Östhammar

2014‐ 2/4 Hofors‐ 12/5 Trosa‐ 27/5 Solna‐ 15/9 Vingåker‐ ?

• Sociala medier‐ Facebook (www.facebook.com/luftvardsforbund)‐ Twitter (@LVF_SKVVF)

AKTUELLA LUFTVÅRDSFRÅGOR

Remisser:‐ Naturvårdsverkets handbok, ”Luftguiden”

Seminarier 2014:10/4 ‐ Svenska Luftvårdsföreningen, Kommissionens nya åtgärdspaket10/4 ‐ Regionala miljödagen i Sthlm ”Miljöåtgärder i en expansiv region”20/5 – Nätverket ”Åtgärdsprogram Luft”16‐22/9 – Europeiska trafikantveckan och Bilfria dagen1/10 – Regionala luftvårdsdagen2‐3/10 Spirometridagarna

• 6/11 – Svenska Luftvårdsföreningen.Införande av alternativa bränslen ‐ utmaningar, möjligheter och utsläpp

• 26/11 – Nätverk Luft‐MKN

• Fredag 27 mars?

• Öppna för fler deltagare!Viktigt att kontaktombuden sprider information inom sin organisation!

• Förslag/önskemål på presentationer?

• Videolänk via internet?

Kontaktombudsmöte våren 2015

kontaktombudsmÖte...ivl rapport b 2119.) kvävenedfallet under perioden 1990-2009 minskar i mindre...

Documents