Socialdemokraterna

Omstart för socialdemokratin Socialdemokraternas kriskommission

Innehållsförteckning

Kriskommissionens rekommendationer............................................... 6

Faktabaserad valanalys ..................................................................... 24

Omvärlds- och idéanalys ................................................................... 41

Politisk analys ................................................................................... 72

Organisatorisk analys...................................................................... 103

Förord

Undergruppernas sammansättningUndergruppernas sammansättningUndergruppernas sammansättningUndergruppernas sammansättning

Kriskommissionens rekommendationer

Omstart för socialdemokratin

Våra rekommendationer

Arbete åt alla – för ekonomisk utveckling och goda villkor

Stärkt konkurrenskraft

Rörlighet och flexibilitet

En bostadsmarknad för ökad rörlighet

Det goda arbetet

En skattereform för full sysselsättning

Trygghet och kvalitet

En skola för lika möjligheter

Utvärdera förändringarna i offentlig sektor

Utveckla välfärden

Trygg sjuk- och arbetslöshetsförsäkring

Rättvisa pensioner

Grön omställning

Vår plats i världen

Utveckla demokratin

Utöka demokratins omkrets

Sveriges mest öppna, nyfikna och ödmjuka parti

Faktabaserad valanalys

Förord

Inledning

Det långa perspektivet; opinionsutvecklingen 2000-2006

Perioden 2000-2002 Stödet för Socialdemokraterna mellan valen 2002 och 2010

39,9

35,8

44,7

30,7

Socialdemokraterna

Perioden 2002-2006

Det korta perspektivet - utvecklingen 2006-2010

Inledningen av mandatperioden

Finanskrisen

Det rödgröna samarbetet

Våren 2009: stabilisering, sedan tapp igen

Hösten-vintern 2009: återhämtning, utökad ledning för de rödgröna

Våren 2010: stabil ledning till maj, sedan kraftigt tapp

Valrörelsens slutspurt

Några ytterligare reflektioner och slutsatser

Att våga tänka stort igen

Det massmediala underläget

Företrädarna

Geografiska skillnader

Sverigedemokraterna

Omvärlds- och idéanalys

På toppen av tidens våg?

Problemet

Omvärldsanalys

De långa linjerna – fem samhällsförändringar som präglar vår tid

Globaliseringen – vad innebär den?

Produktion och handel omstruktureras

Välstånd men också växande klyftor

Växande konkurrens mellan länder

Finansekonomins maktställning

Kunskapstillväxten och teknikutvecklingen

Utbildning för det goda samhället

Ett arbetsliv som delar samhället

Innanför eller utanför

Människan som kund

Klimatförändringarna och utarmningen av naturresurser

Sociala och nationella konflikter

En strukturomvandling – fast större

På toppen av tidens våg?

Förändrade sociala mönster

Migration och segregation

Politikens förändrade villkor

Den ekonomiska demokratin

Den sociala demokratin

Den politiska demokratin

Idéernas betydelse

Det goda samhället – socialdemokratins idéer och strategier

Marknadsideologi och marknadisering

Dessa processer får några konsekvenser för samhällsutvecklingen i stort

Åtta utmaningar

Är full sysselsättning ännu möjlig?

Hur får vi en mer produktiv finanssektor?

Hur stärker vi den produktiva rättvisan?

Hur blir kunskapssamhället det goda samhället?

Hur förenas klimatomställningen med en rättvis social utveckling?

Hur hanterar vi politikens förändrade roll inom EU?

Blir krispolitiken en murbräcka mot ett mer eller mindre sammanhållet samhälle?

Hur upprätthåller och utvecklar socialdemokratin den ständiga samhällskritiken?

Det goda samhället skapar inte sig självt

Politisk analys

Inledning

Tillväxt

Finanskrisen och teorin om den effektiva marknaden 1 Sandro Scocco, Finanskrisen – eller hur det väntade oväntat hände. 2009 2 Se exempelvis IMF:s rapport Inequality, leverage and crises, Michael Kumhof och Romain Ranciere, 2010. 3 US Department of Labor, Bureau of Labor Statistics

4 Klas Eklund, Finanskrisen i teori och praktik, 2009

Marknadiseringen av infrastrukturen

5 "Even apart from the instability due to speculation, there is the instability due to the characteristic of human nature that a large proportion of our positive activities depend on spontaneous optimism rather than mathematical expectations, whether moral or hedonistic or economic. Most, probably, of our decisions to do something positive, the full consequences of which will be drawn out over many days to come, can only be taken as the result of animal spirits - a spontaneous urge to action rather than inaction, and not as the outcome of a weighted average of quantitative benefits multiplied by quantitative probabilities." John Maynard Keynes, The General Theory of Employment, Interest and Money, 1936. 6 SOU 2005:4, Liberalisering, regler och marknader

Missförståndet kring vad som driver tillväxt

7 Nuteks årsbok 2008

Bostäder

8 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2010 9 Samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Statens bostadskreditnämnd, 2008. 10 Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok 2010

Samverkan för innovationer

11 Andelen hyresrätter (av lägenheter i flerbostadshus) var 50 procent i Stockholms stad år 2008, jämfört med 69 procent i riket. Källa: USK och Boverket. 12 SCB

Tillväxten i tjänstesamhället

13 Näringslivets tillstånd 2008: Tjänsteparadox skapar tillväxt. ITPS, 2008 14 Avindustrialiseringen av Sverige: myt och verklighet. Daniel Lind, Ekonomisk debatt nr 7 2010 15 ibid

16 Näringslivets tillstånd 2008: Tjänsteparadox skapar tillväxt. ITPS, 2008

Skatter

17 Riksrevisionen, IFAU, Finanspolitiska rådet 18 Är sänkta arbetsgivaravgifter ett effektivt sätt att öka sysselsättningen? IFAU 2008:16 19 Se t ex Helen Ladd, Spatially Targeted Economic Development Strategies: Do They Work? 20 Den sänkta bokmomsen i början på 2000-talet ledde exempelvis inte till att priserna sjönk lika mycket som momsen Bokpriskommissionens slutrapport, SOU 2005:12

21 Beskrivningen av den holländska så kallade ”boxmodellen” baseras på Kjell-Olof Feldt, Mot en ny skattereform – globaliseringen och den svenska välfärden. Underlagsrapport nr 27 till Globaliseringsrådet, 2009

Jobb och arbetsmarknad

Sjunkande sysselsättning 22 I åldersgruppen 16-64 år

Anställningsformerna

23 SCB 24 Korpi, T och Stenberg, S-Å. (2001) ”Massarbetslöshetens Sverige – arbetslöshetens karaktär och effekter på individers levnadsförhållanden”. SOU 2001:53, Välfärd och arbete i arbetslöshetens årtionde 25 Hemmingsson, T. (2004) ”Samband mellan sjukskrivning och arbetslöshet ”. Statens folkhälsoinstitut 2004:15, Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens. Hogstedt, C. et al (red) 26 Arbetsförmedlingens årsrapport 2009 27 SCB 28 SCB/AKU

Arbetstiderna

30 ibid 31 TCO granskar: Övertid trots lågkonjunktur, 2010 32 Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Unionen, 2010

Arbetsrättens urholkning

33 Arbetsmiljön 1991-2003. Klass och kön. LO, 2005 samt Arbetstider år 2009. LO, 2010 34 Arbetstider år 2009. LO, 2010 samt Anställningsformer och arbetstider 2005. LO, 2005 35 Näringslivets tillstånd. ITPS 2008

36 Svenska fackförbund kan inte begära konkurrensneutrala löner för de arbetare som får avdrag från sin bruttolön avseende de sociala avgifterna, om inte bolaget går med på detta frivilligt. Detta då utstationeringsdirektivet förhindrar facken från att kräva mer än minimilönen. 37 I betänkandet Personaluthyrning, SOU 1997:58, anfördes att fall av uppsägningar motiverade av arbetsbrist, som omedelbart följs av önskemål om långtidsinhyrning av personal, borde ge grund för ett fackligt veto enligt 39 § medbestämmandelagen.

Sjukfrånvaron

38 I sammanhanget är värt att nämna att Sverige, till skillnad från många andra EU-länder, inte har ratificerat ILO: s konvention 94 från 1949. Konventionen innebär att myndigheter vid offentlig upphandling ska säkerställa att upphandlingen inte sker till priset av en dumpning av gällande löner och arbetsvillkor. 40 Gellerstedt, S., 2009. Arbete, liv och hälsa. LO 41 Uppföljning av Pilas verksamhet på riksnivå – pilotinsatser för långtidssjukskrivna till arbete. Försäkringskassan, 2009 42 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller undra första och andra kvartalet 2010. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, 2010.

Kommande arbetskraftsbrist

43 Roger Mörtvik och Kjell Rautio, Jakten på superarbetskraften III. TCO, 2009 44 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden – i riket och i ett regionalt perspektiv. Arbetsförmedlingen 2010

Utbildning

Sjunkande skolresultat

Lärarrollens urholkning

45 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket, 2009

Segregationens påverkan på skolresultaten 46 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket, 2009

47 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket, 2009 48 Se exempelvis Björklund, Fredriksson, Gustafsson, Öckert, Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? IFAU, 2010 49 Skolverket 2009, Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov?

Ojämlikhet och fattigdom

Ojämlikhetens konsekvenser

50 Mätt med ginikoefficienten

Ojämlikheten i Sverige

51 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009. Socialstyrelsen/SKL 52 Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket, 2009 53 Anna Nilsson, Inequality and crime. The case of Sweden. IFAU, 2004 54 SCB

55 SCB 56 SCB Välfärd nr 1 2009, Riksdagens utredningstjänst Dnr 2009:810 57 Arbetslösheten var 6,2 procent 2008, 6,1 procent 2007. AKU/SCB 58 Jämlik startpunkt? Knappast. Om barnfattigdomen i Sverige. Jesper Bengtsson, Arbetarrörelsens tankesmedja 2010 59 Exempel: Rinkeby, Stockholm: 52%, Bergsjön, Göteborg: 55%, Rosengård, Malmö: 62%. Barnfattigdomen i Sverige, årsrapport 2010. Rädda barnen.

Försämrade sociala skyddsnät

60 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 61 Enligt Tord Strannefors, prognoschef Arbetsförmedlingen

Organisatorisk analys

Sveriges mest öppna, nyfikna och ödmjuka parti

Öppenhet och transparens

Medlemskapets värde

•

•

•

•

•

• • •

Valberednings- och nomineringsarbete

•

•

•

•

Rekrytering och medlemsvärvning

•

•

•

•

Modernt ledarskap

•

•

Beslutsorgan/Organisation

•

•

•

Politikens utformning och den stora öppenheten mot omvärlden

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Kommunikation

•

•

•

•

Kongressbeslut om organisationsutredning

Socialdemokraterna 105 60 Stockholm T: 08-700 26 00 socialdemokraterna.se