e onomTidning för kommunal ekonomi och styrning

#5 2009

Ny chefs­ekoNom SKL:s Mats Kinnwall tar höjd i debatten

Trimma koNToreTAdministrationen kan effektiviseras – mycket!

TuffT i usaVändningen dröjer för USA:s kommuner

Ny chef på språNgChristina Olsson delar tiden mellan Töreboda och Gullspång

Annika Wallenskog: ”Hur utbredd är korruptionen, egentligen?”KRÖNIKANKRÖNIKAN

Tidning för kommunal ekonomi och styrning

#5 2009

kommunal

Vi förhindrar. Sverige har 30 000 mil väg och kärvt vinterväglag. För att kunna förhindra halka i tid fi nns vi på 130 platser, från norr till söder. Det är ett av många exempel på vad vi gör.Vi bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur.

www.svevia.se

Alltid på väg

EHR

ENST

RÅ

HLE

BB

DO

1010136ff-Svevia-Vi_forhindrar_210x297.indd 1 09-09-30 16.57.22

Krisen i USA 8Det talas om vändning i världsekonomin. Men i USA räknar kommunerna med fortsatt bistra tider de närmaste åren.

Smartare flöden sparar miljoner 12Sopar ekonomerna rent framför egen dörr? Nja, sådär. Men Örebro läns landsting har tagit ett tag med kvasten.

Ny chefsekonom på SKL 16Vad gör en makroekonom från en affärsbank på SKL? Mats Kinnwall har en diger agenda, visar det sig.

Dubbelt upp för Sofia 23Tidningen har följt Sofia Wallén Claesson sedan sista året på Förvaltningshögskolan. Nu har det blivit tillökning i familjen.

Aktuellt i Kommunal Ekonomi

www.kommunalekonomi.seAnsvarig utgivare: Anneli Lagebro SLL, Box 2230, 104 22 Stockholm08-737 5312anneli.lagebro@rev.sll.seRedaktör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Odinsgatan 20 A, 411 03 Göteborg,tel 031-13 02 56, acta.skrivkultur@telia.comGrafisk form och layout: LTS Kommunikation AB

Annonser: Bjelkeman AB,tel 08-581 700 41kerstin@bjelkeman.seFrågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: prenumeration@kef.seOmslagsbild: Stefan Svensson Tryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2009ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.

Tidning för kommunal ekonomi och styrningUtges av Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

4 Ordförande Anneli Lagebro ser kriser komma – och gå?

6 Skola. Nya regler reser krav på kommunen.

10 Budget. Frågetecken runt statens extrapengar.

11 Debatt. Dags att dra lärdom av krisen.

22 Sörmland. Ekonomichef vill fortsätta att prioritera.

24 Forskarsidorna. Svåra hybrider och finansieringsprincipen regerar.

30 Krönikan. Korruptionen bekymrar Annika Wallenskog.

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi ut-kommer den 9 december

8

INNEHÅLL

Clarry tar tag i

ekonomin! 23

23

Gå in på KEF:s hemsida! Där hittar du fler artiklar om kommunal ekonomi.

16

12

LEDARE

ANNELI LAGEBROOrdförande Föreningen

Sveriges Kommunalekonomer

kriser som kom av sig

Ny hemsida!n Först kom ingenting, sen kom ingen-ting … sedan kom allt på en gång! För-eningen har fått en hemsida som är en smärre informationsrevolution, jämfört med den gamla sajten som hade många år på nacken.

– Vi hoppas ju att våra medlemmamr ska tycka att sidan är så nyttig att man lägger den som startsida på datorn, säger Karl-Erik Norlander som utvecklat den nya hemsidan och som ansvar för driften.

Det finns nog goda chanser till det, för på den nya sidans startsida möter det mesta som kan intressera en kommu-nekonom: nya jobb, dagsfärska nyheter från kommunsektorn, aktuella kurser och ett uppdaterat flöde av aktualiteter från sektorn. Och så tidningen, förstås.

Men, det ryms många andra finesser: kalender med viktiga händelser, en egen sida för kretsarna (som de kan uppda-tera själva), ett demoex av Ta Pulsen och mycket annat.

Även annonsörena får sitt: betydligt bättre utrymme ger helt andra möjlighe-ter för nya budskap och mer attraktiva annonser.

– Det här är en sida som ska visa och vara föreningens själ. Besökaren får veta vad som händer just nu, både i förening-en och kommusektorn, säger Karl-Erik Norlander.

Till sisT … … kan vi berätta att Lomma kommun vann priset för Bästa förvaltningsberät-telse 2008. Det är ÖPWC som delar ut priset. Ur motiveringen: ”Jämförelser med andra kommu-ner utgör en del av styrningen varför det också i årsredovisningen finns mycket systematisk sådan rapportering …”

JAG uNDRAR hur många i vårt land som under denna höst varit inblandade i olika krisplaner. Det gäller exempelvis planer för hur verksamhet ska anpassas, mer eller mindre drastiskt, till det som verkade bli det svåraste året under denna lågkonjunktur, det vill säga 2010.

PROGNOSERNA FÖR skatteintäktsutvecklingen hade just gått från en brant utförslöpa till något som mer började se ut som en dalgång. Sedan kom regeringen med tio miljarder kronor extra till kommunsektorn i budgetpropositionen utöver redan utlovade sju i vårpropositionen. Det var nästan så att man kände av en viss besvi-kelse i vissa kommuner som sa sig egentligen inte behöva pengarna.

Och hur ska man nu upprätthålla krismedvetenheten till 2011 då inga extrapengar på denna nivå finns utlovade? Vad gör man egentli-gen med extrapengarna? I ett läge där man annars skulle ha tvingats säga upp personal kan man naturligtvis skjuta på det ett år. Men, det går ju inte att använda pengarna till något som långsiktigt höjer kost-naderna.

MER PENGAR är förstås inget som i sig är något negativt, men det kortsiktiga i att satsa allt på ett enda år (valåret!) utan att veta vad som sedan händer gör det hela knepigt för kommunsektorn,

ANDRA PlANERINGSINSAtSER för en kris har handlat om den kommande, eller i alla fall befarade, pandemin. En fråga har varit hur man ska kunna ge vaccin till hela det svenska folket. Många fler har säkert varit inblandade i hur vi ska få våra viktiga samhällsfunk-tioner att fungera om hälften av arbetskraften ligger hemma i influen-san.

Sedan kom information om att spridningen av influensan gått tillbaka. Även här känns det – åtminstone när detta skrivs – som att krisen kom av sig. Tur är väl det! Särskilt som influensavaccinet verkar

dröja. Ingen vet hur det bli framöver, men det måste nästan kännas lite snopet för alla som jobbat hårt med hur krisen ska lösas.

KOMMER DENNA höst månne gå till his-torien under benämningen kriserna som kom

av sig. Eller ligger det värsta fortfarande framför oss? Ingen vet. Vi kan bara följa med och se vad som händer.

Lom

ma

ko

mm

un

Årsredovisning 2008

Dikeskörning på gång?

Välkommen till

vårt seminarium på

Kvalitetsmässan.

Kommuner och landsting är hårt pressade. Intäkterna krymper. Kostnaderna stiger. Saker och ting ställs på sin spets. Kommer kommuner och landsting att klara upp situationen?

Hör vad Elvy Söderström (s), kommunstyrelsens ordförande i Örnsköldsvik, Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef SACO och Anders Knape (m), ordförande i Sveriges Kommu-ner och Landsting har att säga om saken. Samtalet leds av Peter Nygårds och Tommy Lundgren från Swedbank.

Välkommen till Kvalitetsmässan, Svenska Mässan, Göteborg, onsdagen den 18 november, kl. 11.00 -12.20. Seminarium nr 72.

Anmäl dig på kvalitetsmassan.se

ps. Besök också Swedbanks monter på Kvalitetsmässan. Där får du bland annat veta mer om bankens samhällsengagemang.

Ny annons­säljare på tidningen Det blåser nya vindar på Kommunal Ekonomi. Från den 1:e november kommer annonsförsälj-ningen att skötas av Ad 4 you media AB i Stock-holm.

Företaget är väletablerat i branschen och sköter annonsförsäljningen på ett antal tunga titlar: Hem och

hyra, Polistidningen, Journalisten och MedTech Magazine för att nu nämna några.

– Vi jobbar nästa uteslutande med för-enings- och organisationstidningar. Det passar vårt sätt att jobba här på Ad 4 you, säger vd Sven-Erik Bjarnesson.

HAN GRuNDADE FÖREtAGEt för tio år sedan tillsammans med försäljnings-chef tommy Flink.

– Vår styrka är att vi bygger upp långsiktiga relationer både med vår uppdragsgivare och de som annonse-rar i tidningarna. Vi vill bara jobba med seriösa aktörer, säger han.

Och synnerligen seriösa aktörer är Kommunal Ekonomi och KEF, tycker Sven-Erik:

– Det starka enga-gemanget som finns både för föreningen och tidningen är en sporre för oss – då blir vi ännu mer enga-gerade, säger han.

DEt äR FRAMFÖR alllt försäljningschef Tommy Flink som kommer att ha kon-takt med gamla och nya annonsörer.

– Det ska bli roligt att jobba med Kom-munal Ekonomi. Annonsörerna är starka aktörer inom kommunsektorn, och alla verkar vara medvetna om hur viktig tid-ningen är, säger han.

Tommy Flink.

Sven-Erik Bjarnesson.

TExT THOMAS PETTERSSON

6 Kommunal Ekonomi #5 2009

SKOlA

Många har svårt att veta under vil-ken kostnadspost vissa kostnader ska redovisas. Och vi kan inte

svara på allt, vissa svar får vi sannolikt efter rättslig prövning. säger Mona Fridell, ekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

För att ändå så väl som möjligt möta frå-gorna från kommunerna har hon och kol-legerna arrangerat seminarier om det nya regelverket. Många frågar om lokalkostna-den, eftersom det finns en rädsla hos vissa kommuner att de nya reglerna ska driva upp den kostnaden. Andra, som exempel-vis haft brist på förskoleplatser och därför uppmuntrat till nybyggda enskilt drivna förskolor, är rädda att företagen ska gå un-der på grund av för låg lokalersättning. Nu när den ska baseras på kommunens genomsnittliga lokalkostnad.

ävEN ScHABlONBIDRAGEt för admi-nistration väcker frågor. Ska alla kostnader som inte passar in i de uppräknade kost-nadsslagen täckas av den administrativa schablonen? SKL:s tolkning är att kostna-den ska ingå i bidragsberäkningen, innan administrationsschablonen läggs på.

Momskompensationen är ett annat be-kymmer där några kommuner är vinnare, andra förlorare. Den och administrationen är ju undantagna från likabehandlings-principen, där det nu finns ett schablonpå-slag på 3 respektive 6 procent.

Att kommunerna nu får bättre plane-ringsmöjligheter, ser hon som en av flera fördelar med de nya reglerna.

– En fördel för de fristående skolorna

är att grunderna för bidragsberäkning-arna blir tydligare. En annan fördel är att huvudmännen kan överklaga bidragen ge-nom så kallat förvaltningsbesvär.

ANNIKA HEllBERG äR ekonomiad-ministrativ chef i Vallentuna och arbetar för fullt, inte enbart med likabehandlings-reglerna utan även med barnomsorgspeng och allmän förskola för treåringar som införs nästa år. Allt går in i vart annat.

– Vi står på en god grund. Det här är ju en borgligt styrd kommun och vi införde skolpeng redan 2003. Dessutom har vi

samma procentsats för momskompensa-tion som de nya reglerna. Men beslutet innebär att man styr upp ganska hårt, så vi måste ändå pröva vår modell mot de nya reglerna, säger Annika Hellberg.

Till stöd har de sammanställt en check-lista med åtta punkter. Punkt ett och två gäller konstruktionen och nivåerna i skol-pengen, samt taxan i förskola och fritids-hem.

– Vi har maxtaxa, men måste ändra taxan för treåringar från hösten 2010.

Punkterna tre till sex handlar om regler och rutiner. Regler och riktlinjer uppdate-

Nya regler ska förtydliga likabehandlingsprincipen vad gäller friskolor och kommunala skolor. Ändå får SKL många frågor, främst om lokalkostnader och administration.

Och i Vallentuna rustar de sig med hjälp av en diger checklista.

likabehandling ger skolekonomer fullt upp

TExT MAGDALENA HELANDER

JäMlIK FRISKOlA. I Vallentuna har man jobbat fram en checklista för att klara de nya lagkraven. Bilden är från friskoleföretaget Vittras måldokument för Vallentuna.

ras i förskola och fritidshem, bland annat eftersom begreppet pedagogisk omsorg införs. Sedan gäller det att se över rutiner för utbetalning av skolpengen, liksom att kommunerna går över från att ge till-stånd till att godkänna start av enskilda förskolor.

Den sista rutinpunkten handlar om an-sökan och godkännande av enskild aktör för att erbjuda pedagogisk omsorg.

– Vi måste ha klart för oss vilka krav vi kan ställa, framför allt när det gäller barngruppens sammansättning och stor-lek. Sedan är förstås innehållet i omsor-gen viktigt, det kan uppstå nya former med den här möjligheten. Här har vi haft mycket bra hjälp av rådgivningen från SKL.

DEN SJuNDE PuNKtEN handlar om att se över Vallentunas delegationsord-ning. Det som finns kanske räcker, fun-derar Annika Hellberg, men det gäller att bli säker. Slutligen checkar de av hur väl de möter informationsskyldigheten.

– Vi ser över hur vi informerar och hur vi bäst kan nå ut till allmänheten, inte minst till föräldrarna. Att vi har en checklista innebär att vi tar aktiv ställ-ning, även i det som redan fungerar, säger hon.

Det som kanske blir problematiskt för Vallentuna är att de idag har ett system där ett barn i respektive kategori ger en peng. Med de nya reglerna är de rädda att behöva dela upp pengen, exempelvis om ett enskilt barn utnyttjar flera olika verk-samheter.

– Reformerna är bra för medborgar-nas valfrihet. Men det ger ökade kost-nader för kommu-nen genom mins-kade taxeintäkter för treåringar, mer administration, att dagbarnvårdare får rätt till ersättning även för egna barn och genom ökade kostnader för utbetalning av peng.

DEt FINNS OcKSå en förändring av reglerna hon gärna vill lyfta fram. Val-lentuna har hittills betalt ut en skolpeng till gymnasiefriskolorna som inkluderar kostnaden för måltider. Enligt tidigare regler kunde gymnasiefriskolorna ta ut ersättning för måltider av föräldrarna, oavsett om de fått måltidsbidrag eller ej. Det ändras nu.

– Det här blir mycket tydligare för för-äldrar och elever.

Komponera din e-förvaltning med Raindance.

Logica, som i Sverige tidigare hette WM-data, är ett ledande internationellt

it-tjänsteföretag. Företaget har 39 000 medarbetare i 36 länder, varav cirka

5 500 i Sverige. Logica erbjuder verksamhetsinriktade konsulttjänster,

integration och outsourcing av it- och affärsprocesser. Mer information

finns på www.logica.se

Service och enkelhet står högt på önskelistan bland landets medborgare. Vägen dit heter e-förvaltning. E-förvaltning innehåller många komponenter. Ekonomiprocessen utgör en central del och här är affärssystemet Raindance ett utmärkt val. Raindance är marknadens mest moderna webbaserade affärssystem och ett av de mest spridda systemen inom offentlig sektor. Det är inte så konstigt. Raindance är en flexibel och kostnadseffektiv lösning som kan växa i takt med din organisation. Inom Logica har vi arbetat länge med kommuner och myndigheter som vet vikten av att integrera processerna inom e-förvaltning för att åstadkomma en produktiv och serviceinriktad organisation. Så låt oss diskutera hur vi kan handplocka delarna till din e-förvaltning. Tillsammans kan vi leverera lösningar som garanterat kommer att uppskattas.

Läs mer på logica.se/eforvaltning

Gyr

o S

cand

inav

ia

logica_Raindance_122x264_Kom.Ekonomi.indd 1 08-07-03 16.24.34

Annika Hellberg.

Krisen i USA slår fortsatt hårt mot kommunerna. Skatteinkomsterna sjunker och två av tre kommuner måste vidta sparåtgärder. Men krisen slår olika. Hårt ansatta Kalifornien har drabbats av massdemonstrationer, exempelvis.

Den ekonomiska krisen, som ju startade i den fi-nansiella sektorn i USA och sen blev världsom-spännande, har slagit hårt mot de amerikanska

kommunerna. Deras situation kommer att bli än värre 2010 och därefter. Det visar en undersökning som gjorts av National League of Cities, NLC, där 19 000 städer med sammanlagt 218 miljoner invånare ingår.

Skatteinkomsterna under 2009 har sjunkit, framför allt momsen med 3,8 procent, medan nedgången i fast-ighetsskatt kommer att märkas med tiden som en effekt av att husvärdena minskar. Skatteeffekterna kommer över huvud tagit med en fördröjning på mellan ett och ett halvt och fler år, konstateras i rapporten som heter City Fiscal Condition in 2009.

88 procent av ekonomicheferna är också pessimistiska om möjligheterna att klara situationen 2009 och 2010. Så dystert har läget i den här årliga rapporten inte tett sig på 24 år.

DE FlEStA KOMMuNER ska enligt lag ha balans i den årliga budgeten. Ungefär två av tre av dem som svarat i den här undersök-ningen inför nu därför anställningsstopp, permitteringar och skjuter upp planerade infrastrukturprojekt. En av tre planerar servicenedskärningar.

Andra vanliga åtgärder är att höja skatter

och taxor. En av fyra har redan höjt fastighetsskatten.Utredare, ledande politiker och tjänstemän i NLC

varnar i olika uttalanden de amerikanska kommunerna för att tro att krisen är över när den nationella ekono-min och börserna vänder uppåt 2010. I ett pressmed-delande talar de om att den ekonomiska situationen drabbar kommunernas budgetar som en ödeläggelse (wreaking havoc on city budgets) och att det under krisen krävs mer samarbete mellan kommunerna och invånarna men också mellan den statliga, delstatliga och lokala nivån.

EN ANNAN Ny rapport kommer från en global orga-nisation, The International City/County Management Association, ICMA, som tagit hjälp av forskare vid ett universitet i Arizona. De har tagit fram en vitbok att sätta i händerna på lokala och regionala politiker och tjänstemän. Navigating the Fiscal Crisis utgör en kunskapsbank över vad ett stort antal forskningsrap-porter tidigare har visat fungerar bäst i kriser. Några av lärdomarna är att det är bättre med ökade bidrag till kommunerna än att sänka skatter, att stöd till investe-ringar är bättre än bidrag till driften och att allmänna statsbidrag ger snabbare återhämtning än vad specialde-stinerade bidrag gör.

Lokala ledare kan vända krisen till en möjlighet och de bara sköter sin organisation bra och tänker långsik-tigt, konstateras också i rapporten. Det gäller att satsa

sämsta läget på 24 år i usa

låGKONJuNKtuR

TExT BjöRN jERKERT BILD AP PHOTO/RIcH PEDRONcELLI

Vi ger ekonomichefernamakten tillbaka!Alla små och medelstora kommuner borde tänka på IT-kostnaderna och köpa ett ekonomisystem där kostnaderna är förutsägbara och driften enklare. En tjänst som låter kommunen ägna sig åt sin kärnverksamhet.

Å-DATA har levererat affärssystem för kommunal verksamhet sedan 1984. Vi erbjuder ett verktyg för ekonomistyrning och uppföljning som inte kostar skjortan. Placera ekonomin hos oss men ge makten tillbaka till ekonomichefen!

Ådata Infosystem AB • Kungsgatan 1, Västerås • Tel 021-18 35 35 • www.a-data.nu

NAVIGATING THE FISCAL CRISIS:

Tested Strategies for Local Leaders A White Paper Prepared for ICMA by the Alliance for Innovation

KRISHJälP. Vitboken nedan ger en samman-ställning över aktuell krisforsk-ning.

50 000 kronor är rätt mycket för en kanelbulle, men inte för ett hus.I många kommuner och landsting upplever politiker och tjänstemän att det styrsystem som använts under en lång tid inte längre fungerar effektivt. Ofta finns en vilja att på ett tydligare sätt kommunicera till kommun-invånarna vad de får för sina skattepengar. Att koppla ihop punkterna.

För mycket fokus läggs på förhandlingar om pen-gar och för lite på vad som faktiskt händer med dem.

Även om viljan till förändring är stark kan det vara svårt att komma igång. Vår roll i arbetet är att hjälpa till att ta ut riktningen. Att agera piloter i utvecklingsprocessen och erbjuda just den struktur och de verktyg som organi-sationen behöver. Vi kallar det ”connecting the dots”.

www.ekan.com

Ekan annons 2 kom ek 186x80 (4.0).indd 1 09-02-09 09.20.53

på kärnverksamheterna och förnya. Kommunerna är viktiga ekonomiska aktörer och får inte förvärra läget för invånarna genom att spara utan bör tvärtom fortsät-ta spendera och göra mer investeringar. Det gäller också för chefer att försöka engagera alla och att uppmuntra kreativitet.

HuR KRISEN HAR slagit mot olika delar av USA varierar. Mest dramatiskt har situationen blivit i Ka-lifornien där delstaten budgetunderskott närmar sig motsvarande 200 miljarder kronor. Besparingarna har lett till massdemonstrationer medan Arnold Schwarze-negger bland annat ägnat sig åt en slags garagemarknad genom att sälja ut fordon och annat i delstatens ägo. En del varor kunde säljas lite dyrare efter att guvernören hade skrivit sin autograf på prylarna.

len Brittain är finansdirektör i Toronto och ny-vald ordförande i KEF:s systerorganisation i USA och Kanada, Government Finance Officers Association, GFOA.

– Krisen påverkar i stort sett alla delstatliga, provinsi-ella och lokala församlingar i USA och Kanada negativt, säger han.

Den har lett till minskade inkomstskatter och moms och hos många, men inte alla, fallande fastighetsskatter. Det har också lett till minskat resande och annan of-fentlig service och därför lägre biljettintäkter. Delstats- och provinsregeringar har vidare dragit in på bidragen till kommunerna. En del sociala kostnader har också ökat.

Hur krisen hanteras varierar kraftigt från fall till fall, berättar Len Brittain. Hur den slår lokalt och regionalt är också olika beroende på hur finansieringen ser ut just där. De 35 största städerna i USA får 18 procent av sina intäkter från fastighetsskatten. Siffran för Toronto är hela 39 procent, vilket är positivt eftersom intäkterna hittills inte har sjunkit när huspriserna har gått ned.

– När ekonomin är stark kan det vara positivt med in-täktskällor som växer med ekonomin men när ekono-min saktar in kan de källorna påverkas negativt, säger han.

Han påpekar också att GFOA ger råd i ett särskilt krisprogram, Fiscal First Aid Program som kan läsas på organisationens hemsida: www.gfoa.org.

IllA utE. Kalifornias guvernör Arnold Schwarzenegger förklarar den senaste krisbud-geten.

AKutHJälP. GFOA:s nye ordförande Len Brittain ger för-sta hjälpen.

10 Kommunal Ekonomi #5 2009

BuDGEt

Han redovisade regeringens tillskott till kommunsektorn 2010 på sammanlagt 27 miljarder varav

hälften betalas ut redan i december i år. De kritiska frågorna uteblev ändå inte vid se-minariet som ordnats av KEF:s östra krets och besöktes av ett femtiotal medlemmar.

– Det hade varit bättre att få pengarna utspritt. Nu blir det en flodvåg 2010 och sen ett djupt hål, sa Signild Östgren, Sveri-ges Kommuner och Landsting, SKL.

Extrapengarna kommer framför allt att användas till att täcka de snabbt stigande kostnaderna för försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag och LSS, trodde hon.

– vARFÖR SAtSAR regeringen så mycket just nu, undrade Håkan Frisén, prognos-chef på SEB men med ett förflutet i kom-munsektorn. Han undrade vad basalter-nativ för statsbidragen egentligen är och varnade kommunerna för att se upp så att de inte luras av staten.

clas Olsson, tidigare chefsekonom på SKL och nu analyschef på Arbetsförmed-lingen, menade att kommunföreträdarna

borde gråta av lycka över tillskotten som är i rekordklass. Han var ändå orolig för 2011 och 2012 eftersom man i kommun-sektorn kan få för sig att staten då ställer upp med lika mycket till. De demografiska problemen kommer att öka pressen på de kommunala budgetarna under åren framö-ver. Hans oro gällde också risken att staten ska bestämma över den framtida stabili-tetsfonden.

– Det bästa är att kommunerna själva får avgöra hur överskotten ett år ska kunna användas för att täcka underskott ett an-nat, sa han.

Han manade också kommuner och landsting att hjälpa Arbetsförmedlingen att nu snabbt hitta arbetsuppgifter åt de drygt 100 000-150 000 långtidssjukskrivna som under 2010 ska erbjudas arbete och hjälp i Lyftet, ett nytt stort åtgärdspaket.

clAS OlSSON uNDRADE också över hur regeringen kan bestämma att de 13 extra miljarder kronor som ska betalas ut i år ändå måste redovisas på 2010.

– Vad säger revisorerna om det?Det har med utgiftstaket och annat att

göra, sa Daniel liljeberg som också förkla-rade att statsbidragshöjningen nu är tillfäl-lig och att det blir en stramare finanspoli-tik sen.

På frågor från publiken sa han att den skollag och gymnasieproposition, som är på gång, inte ska behöva orsaka extrakost-nader för kommunerna. Större klasser och ekonomiska besparingar kommer att tillå-tas. Andra områden som nu kan förändras för kommunsektorn är reglerna om upp-handling och om konkurrens, berättade han också.

TExT OcH BILD BjöRN jERKERT

miljardtillskott med frågetecken En översyn av balanskravet kommer att ingå i den utredning regeringen tänker tillsätta om att inrätta en kommunal stabilitetsfond. Det berättade Daniel Lilje-berg, politiskt sakkunnig hos kommunminister Mats Odell när han presenterade budgetpropositionen på östra kretsens budgetseminarium.

Håkan Wikman, ekonomichef, Sollentuna kommun.

1. – Mycket går nog till ekonomiskt bistånd och LSS. Men vi diskuterar det just nu i vår budget-beredning.2. – Vi klarar det 2009 och planerar att göra det även 2010.

1. Har ni bestämt vad ni kommer att göra med regeringens extrapengar?2. Kommer ni att klara de finansiella målen i år? Nästa år?

enkät

tore Johansson, enhetschef på hälso- och sjukvårdsnämn-den Stockholms läns landsting.

1. – Det är svårt att svara på än. Det ska han-teras i budgetprocessen, men jag hoppas att de kommer att användas för att minska besparingstrycket i sjukvården.2. – jag vet inte säkert. Men troligen når vi dem 2009 och i förslaget för 2010 ska det också gå.

Helena Milton, chef för ekonomienhe-ten, Solna kommun.

1. – Det är inte bestämt, utan diskuteras fortfarande.2. – ja, vi når våra mål både 2009 och 2010.

SAMlING. Daniel Liljeberg, Clas Olsson, Håkan Frisén och Signild Östgren summe-rar budgeten.

Kommunal Ekonomi #5 2009 11

Kriser bär ofta frö till förändring. Så var det i bör-jan av 90-talet då den ekonomiska krisen med stor kraft drabbade den kommunala sektorn. Ett

brett förändringsarbete för ökad effektivitet startade. Staten avreglerade exempelvis statsbidragssystemet, men införde också mer restriktiva krav på budgetbalans och redovisning.

Även den senaste krisen kommer naturligtvis att skapa förändringar i relationen mellan staten och kom-munerna. Som inte minst debatten i Kommunal Eko-nomi visar behövs det exempelvis vissa klargöranden av kommunallagens balanskrav. Tanken, som faktiskt framförts, att helt slopa balanskravet är inte realistisk. Tvärtom kommer kravet på balans i varje kommuns ekonomi att vara en grundförutsättning när en åldrande befolknings behov kraftigt ökar efterfrågan på vård och omsorg.

Det naturliga nu är att regeringen utvärderar erfa-renheterna av balanskravet och gör de förtydliganden som är nödvändiga för att balanskravet åter upplevs som rimligt och väl avvägt. Det är naturligtvis inte accepta-belt att vissa kommuner helt sonika struntar i balans-kravet. Och det är inte SKL som ska vara uttolkare av balanskravets rättsliga innebörd – det är en uppgift för lagstiftaren, riksdagen.

EN RIMlIG utGåNGSPuNKt för en översyn av kommunallagen är att tydligöra innebörden av kommu-nallagens krav på ekonomisk hushållning och relationen mellan detta krav och balanskravet. Det verkar helt rimligt att man något år kan underbalansera sin budget om man i övrigt har en god ekonomisk hushållning eller om man har ökat det egna kapitalet under goda tider.

En fråga som definitivt borde utredas är vad som sker om man underbalanserar sin budget år efter år. Det borde vara en skyldighet för en kommun eller ett lands-ting att anmäla återkommande underbalanseringar till regeringen(så är fallet i Finland ), så att regering och kommun kan inleda ett rekonstruktionsarbete.

yttERlIGARE EN FRåGA som bör diskuteras är frågan om inte hela kommunkoncernen bör omfattas av någon typ av krav på god ekonomisk hushållning. Med nuvarande innebörd av kommunallagen kommer balanskravets innehåll att variera från kommun till

kommun beroende på hur den kom-munala verksamheten är organise-rad.

Men det finns också andra grundläggande frågor som skulle behöva tas upp till diskussion mot bakgrund av den ekonomiska kri-sen. En vktig fråga gäller småkom-munernas situation. Varje ekono-misk kris slår hårdast mot de små kommunerna. De stora generella tillskotten till kom-munsektorn räcker inte för de fattigaste kommunerna.

Det finns flera tecken på att småkommunernas kris är strukturell och inte ett resultat av lågkonjunkturen. Därför borde det göras en ordentlig utredning om små-kommunernas framtid. I det korta perspektivet borde staten fundera på hur samverkan mellan kommunerna kan stimuleras, i ett längre perspektiv handlar det natu-ligtvis om kommunstrukturen. Om 20 år har cirka 100 kommuner färre än 10 000 invånare.

EFtER DEN FÖRRA ekonomiska krisen tog staten initiativ till särskilda stödinsatser för de kommuner som hade svårt att klara sina välfärdsåtaganden. Nu kan det vara dags för en ny insats för att bättre rusta vissa kommuner inför den ökade efterfrågan som följer av framtida demografiska förändringar. Det kommunala utjämningssystemet kan inte längre hantera de stora regionala obalanser som redan finns och som kommer att öka i framtiden.

De åtgärder som nu vidtas på grund av den pågående ekonomiska krisen måste ses i ett långsiktigt perspektiv. Den avgörande frågan handlar givetvis om välfärdens finansiering och organisering: Hur långt kan skatterna höjas? Går det att öka graden av avgiftsfinansiering? Kan privatfinansieringen komplettera skattefinansie-ringen? Hur mycket pengar kan sparas genom effekti-viseringar?

DEN AKtuEllA DISKuSSIONEN om kommunernas ekonomi är förmodligen bara inledningen på en lång-varig och intensiv diskussion om välfärdens finansiella bas.

Välkommen att kommentera denna artikel på http://framtidensvalfard.wordpress.com/

DEBAtt

lärdomar av krisen

Krisen kommer att skapa förändringar i relationen stat-kommun. En översyn av balanskravet och de små kommunernas situation är några givna områden, skriver Sören Häggroth på finansdepartementet.

Må

NA

DE

NS

DE

BA

tt

ÖR

SÖREN HäGGROtH4 Generaldirektör på finansdepartementet med lång erfarenhet av kommu-nalekonomiska frågor. Han hade ansvaret för utar-betandet av balanskravet i kommunallagen och var statssekreterare 1997–2002.

”En fråga som definitivt borde utredas är vad som sker om man underbalanserar sin budget år efter år.”

12 Kommunal Ekonomi #5 2009

ADMINIStRAtION

Örebros knep: centraliseringDet fanns en tid när decentralisering var ett honnörsord. Det är det inte längre, i alla fall vad gäller ekonomiadministration i Örebro läns landsting. Numera är det mesta av ekonomihanteringen centraliserat till lokalerna på Ekelundsgatan i Örebro.

Hur är det i dessa kristider: sopar ekonomerna rent framför den egna dörren innan tuffa spar-paket jobbas fram? Kommunal Ekonomi gör några nedslag i kommunsektorn och jämför samtidigt med stat och näringsliv.

TExT THOMAS PETTERSSON BILD PETTER KOUBEK

Det vi gör nu har många landsting redan gjort. Men för oss är det nytt, och en stor förändring, säger ekonomidirektör Rickard Simonsson.

Centraliseringen är en del av Blenda-projektet, ett effektiviseringsprojekt som startade 2007 för att spara 60 miljoner på den centrala administrationen. Det föll på Rickard Simonssons lott att effektivisera ekonomi-funktionen.

Han började med att göra en ny bemanningsplan. Till det behövde han konstuera enkla nyckeltal: dels jäm-förde han den egna verksamheten, dels bad han kollegor i andra landsting om hjälp med jämförelsematerial. Ja, han gick ända ner på personnivå: vad presterade egentli-gen den mest effektiva ekonomiassistenten och ekono-men?

– Min jämförelse visade att vi hade den högsta bemanningen per miljon kronor. Jämförelsen var nöd-vändig, utan den hade jag inte hade kunnat motivera förändringarna, säger han.

JäMFÖRElSEN vISADE Att ekonomiorganisationen borde kunna klara arbetsbördan med runt 30 årsar-betare färre, från 108 till 78 totalt. Nästa steg blev att planera för en effektivare och centraliserad ekonomiad-ministration. En konsult jobbade fram ett förslag på en hårt centraliserad och standardiserad organisation. Ett bra förslag, men inte utan invändningar:

– En avgörande skillnad var att jag ville ha kvar mer-parten av ekonomerna ute på verksamheterna. De ska sitta nära pulsen, de ska synas och känna verksamhe-tens villkor, säger han.

Bantningarna av personalen kunde till stor del klaras

av med generösa erbjudanden om avtalspension, av-gångsvederlag eller vidareutbildning. Neddragningen har gått överraskande smidigt, och facken har hela tiden varit positivt och bidragit i arbetet.

– När man jämför kärnverksamheter kan man alltid försvara en högre kostnad för den egna organisationen med att ” vi satsar mer hos oss, vi vill ha det så”. Men ingen kan eller vill försvara en dyr administration.

Nu står standardisering och rutinisering av proces-serna på tur.

– Planen var att minska bemanningen först, sedan jobba med standardisering och effektivisering. Att göra tvärtom tror jag inte på, det är inte motiverande för någon. Vem jobbar helhjärtat i ett utvecklingsarbete om man riskerar att bli av med jobbet när det är klart? Och jobbet görs mest effektivt av de som kan det bäst, eko-nomiassistenterna, säger han.

DEN NyA EKONOMIORGANISAtIONEN har inte gått lottlös ur sparprojektet. Tre nya utvecklingseko-nomtjänster har inrättats för att göra utredningar, jobba med effektivare ekonomiprocesser eller rycka in som ersättare ute på förvaltningarna.

– Vi måste ha resurser för utveckling, och vi räknar med att köpa färre konsulttjänster i stället, säger han.

Den nya verksamheten sorterar under Område Eko-nomi och leds av Pär Westerberg. Den första septem-ber körde man officiellt igång den nya verksamheten.

– Vi ska, för hela landstinget, hantera ”pengar in-pengar ut processen”. Kund- och leverantörsfakturor, köpt och såld vård, patientavgifter, grundbokföring, support med mera, säger han.

NäStA StEG.– Det svåra är gjort. Nu börjar det som är stimu-lerande, att vässa professionen, att bli bättre och effektivare på det vi gör, i alla led, säger Rickard Simonsson och Pär Westerberg.

– vI SKA FlyttA pengar från administration till våra basverk-samheter. Och säkra att vi får kompetent personal på viktiga poster, sade Orsas kommunal-råd Marie Olsson (S) i våras.

För de tre ekonomikonto-ren handlar det i första skedet om att samla hanteringen av kundfakturorna på ett ställe, Älvdalen. Det frigör resurser i Mora och Orsa och bedöms kunna hanteras i Älvdalen med befintlig personal. Samtidigt samverkar kommunerna om att lägga in leverantörsfakturorna elektroniskt. När merparten är inlagda är bedömningen att en person ska kunna sköta leveran-törsfakturorna för de tre kom-munerna.

– Vårt upplägg kommer att

spara mycket jobb ute på för-valtningarna. Fakturorna är redan konterade, kollade och klara när de går ut för atteste-ring på förvaltningarna, säger Älvdalens ekonomichef Göran Johansson.

tANKEN äR Att i ett senare skede samverka om mer avan-cerade ekonomiska arbetsupp-gifter.

– Alla behöver ju inte kunna allt i de tre kommunerna. Vi kommer att dela upp special-kompetenser mellan oss. Men vi vill ta det här steg för steg, säger Göran Johansson.

* Enligt planerna ska Älvdalens kommun även ta hand om löneadministrationen.

Älvdalen jobbar för treOrsa, Mora och Älvdalen har bestämt sig för att samverka, bland annat om ekono-miadministrationen.

Tfn 0586-421 00, info@metodicum.se, www.metodicum.se

Att företagsekonomiskt styra hälso- och arbetsmiljöarbetet

Metodicum hälsobokslut

Metodicum hälsobokslut beskriver personalens hälsa i sex företagse-konomiska nyckeltal. Nyckeltalen är kvalitetssäkrade och tas fram på samma sätt, vilket innebär att häl-sobokslutet är jämförbart både över

tid, mellan enheter och mellan organisationer. Allt tas fram, redovisas och behandlas i ett webbaserat IT-stöd, vilket gör implementeringen kostnadsef-fektiv.

• få tidig signal om hälsoförsämringar• få reda på var åtgärder ska prioriteras• utvärdera om insatta åtgärder har gett resultat• sätt mål och budget för hälso- & arbetsmiljöarbetet • få ordning och reda på hälso- & arbetsmiljöarbetet

Att företagsekonomiskt styra hälso- och arbetsmiljöarbetet

“När vinsten är målet och bättre hälsa är medlet”

Metodicum hälsobokslut

Rationaliseringsarbetet har redan börjat. Borta är exem-pelvis utgiftskassorna för små inköp som exempelvis bröd och blommor.

– Det är verkligen onödigt. Bröd kan vi beställa på kost-enheten, leverantörerna får fakturera oss och vi ska använ-da oss av våra avtalsleverantörer oftare.

REDAN DEN FÖRStA veckan har medarbetarna kommit med många förslag till förbättringar och förenklingar. Det blir till att sätta upp digra att göra-listor för den nye chefen och hans medarbetare:

– Kontering är ett typiskt område som hanteras olika ute i förvaltningar. Där får vi sätta ihop en lathund snabbt, säger han.

Ekonomiadministration står för besparingar på cirka 15 miljoner av de 40-50 miljoner som sparats in i första fasen av Blenda-projektet. Rickard Simonsson är förvånad över att politiker i gemen visar så lite intresse för stödfunktio-nerna.

– Det händer aldrig att ekonomin för administrationen inte går ihop. Är vi så duktiga? Snarare är det så att budge-ten inte ifrågasätts, det rullar på med samma anslag. Eller så ordnas det via styrsystemen. Å andra sidan är det fak-tiskt tjänstemännens jobb att upplysa om effektiviserings-möjligheterna inom alla verksamheter!

ADMINIStRAtION

Möt förebilderna på KvalitetsMässanVälkommen till KvalitetsMässan den 17–19 november. I år är det 20-årsjubileum och programmet är större än någonsin. Över 200 seminarier om omvärlden och krisen, välfärden och samhället och vad som kan göras för att stärka kvaliteten och sänka kostnaderna.

Möt bland andra: nobelpristagaren Paul Krugman om den ekonomiska krisen, Jeffrey K. Liker i ett dubbelseminarium om The Toyota Way in Public Services och SVT-chefen Eva Hamilton om ledarskapets villkor.

www.kvalitetsmassan.se

K VA L I T E T S M Ä S S A N – E U R O PA S S T Ö R S TA K O N F E R E N S O C H FA C K M Ä S S A O M V E R K S A M H E T S - O C H S A M H Ä L L S U T V E C K L I N G. S V E N S K A M Ä S S A N , G Ö T E B O R G 1 7 – 1 9 N O V E M B E R 2 0 0 9 .

Huvudpartner

Jeffrey K. Liker Eva Hamilton Paul Krugman

Näringslivet leder på poängJodå, det var nog som KE misstänkte, näringslivet ligger en bit före kommunsektorn när det gäller att effektivisera sin ekonomiadministration. Men inte på alla områden, och inom vissa områden är man lika goda (läs dåliga …) kålsupare.

En sak har privat och offentlig sektor definitivt gemensamt: den ekono-miska krisen har satt kostnadsbe-

sparingarna i fokus även när det gäller ekonomiadministrationen, EA:

– I högkonjunktur är det mer fokus på kvalitet, service och effektivitet. I lågkon-junktur handlar det om att spara pengar. Samtidigt har krisen medfört lite kollektiv handlingsförlamning, säger Pär Hedin på konsultföretaget PS Provider.

HAN väNtAR, SOM många andra, på det definitiva genombrottet för e-fakturan. Där ligger offentlig sektor betydligt före näringslivet, delvis tack vare statens obli-gatorium på området förra året.

– Bristen på standard inom näringslivet hämmar utvecklingen. Samtidigt ligger svenska företag långt framme vad gäller

scanning och tolkning av fakturor. Det be-tyder att vinsten att gå över till rena e-fak-turor inte är så stor. Men datafångsten är överlägsen med e-fakturan och möjliggör rationaliseringar i nästa led, betonar han.

DEN StORA SKIllNADEN privat-offentligt ligger på centraliseringsnivå. Sedan slutet av 1990-talet har stödfunktio-nerna varit ett fokusområde inom närings-livet. De flesta större europeiska företag har sin EA organiserad i Shared Service Centers, SSC, eller har frågan på agendan.

Inom offentlig sektor finns SSC i utveck-lad form endast på en handfull myndighe-ter, några större kommuner och landsting

Varför? Har näringslivets beslutsfattare bättre koll?

– Så kan det vara när det gäller politi- kerna. Inom näringslivet ingår det tyd-

ligare i uppdraget att vara kunnig även på

EA-området. Kommu-nens tjänstemän är nog

pålästa däremot, säger han.Förändringsprocesser förknippas med

effektivitetsmätningar. Inom näringslivet finns många etablerade benchmark. Hur många fakturor en ekonomiassistent i en viss bransch förväntas hantera per vecka, exempelvis.

– I ett förändringsprojekt måste man jobba fram en egen processanalys först, och matcha den mot relevanta erfarenhets-värden. Det är inte särskilt svårt, dagens it-system lämnar mycket information. Man kan dock inte hämta standardvär-den från nätet, då riskerar man att jämföra äpplen och päron.

Outsorcing då? Ja, det är fortfarande

TExT THOMAS PETTERSSON ILLUSTRATION LASSE WIDLUND

PäR HEDIN OM …

… intresset för EA”Det är tjänstemän som bjuder in mig, aldrig politiker. Det är synd, utvecklingspotentialen inom EA är större inom kommunsektorn än näringslivet. Konkurrensen saknas, man kan samverka, stan-dardisera och jämföra.”

… offshore outsourcing ”Det sker fortfarande i rätt liten omfattning. Polen, Baltikum och Indien är de vanligaste länderna för svenska företag och leve-rantörsreskontra den vanligaste tjänsten. Det största problemet är att avtalsrelationen ofta drar stora resurser.

… interna processer ”Inget jobb som görs på en ekonomifunktion vare sig börjar eller slutar där. Ska man kunna genomföra förändringar måste

man kontrollera hela genom-förandet, end-to-end. Om det brister, kan det bli dubbeljobb på flera ställen.”

… kritiserade affärssystem ”Det är ofta lätt att kritisera eko-nomisystemen, lättare än förändra dåliga processer. Själva införandet kräver också mycket resurser, med följden att gamla rutiner gärna hänger kvar. Visst finns det stor outnyttjad potential här, större idag än för tio år sedan.”

framförallt enkla delar av transaktions-hanteringen som läggs ut. En tredjedel av

de företag som skannar fakturor har lagt ut jobbet, exempelvis. Annars går det långsam-

mare än väntat. – En enkel förklaring är att de flesta företagen

inte städat hemma. I nio fall av tio är standardisering och centralisering av EA ett måste för att outsorcing ska lyckas, säger Pär Hedin.

När det gäller de mer avancerade ekonomitjänsterna tvekar många släppa greppet, trots att Business Process Outsourcing länge har varit ett modeord i näringslivet.

– Företagen vill gärna äga sina ekonomiprocesser själv. Att outsourca kräver en utvecklad beställarfunk-tion. Ekonomichefen måste vara duktig på helt andra områden än han normalt sysslar med, juridik och av-talshantering exempelvis.

INtERvJuN

Det är något märkligt med bruksor-ter, nationalekonomi och Dalarna. Från Grängesberg kommer före

detta riksbankschefen Bengt Dennis, pro-fessorn och debattören Bo Södersten och LO-ekonomen villy Bergström. Och från Borlänge kommer nationalekonomen och finansanalytikern Mats Kinnwall, sedan augusti SKL:s chefsekonom.

– Ja, bruksorter och nationalekonomi verkar gå bra ihop. Men min far var läkare, han jobbade inte i verket. Och jag tänkte faktiskt bli journalist när jag var ung.

vI SIttER På den nye chefsekonomens kontor, ett ljust hörnrum på åttonde vå-ningen i SKL:s lokaler med fin utsikt över Hornsgatan. Några ouppackade flyttkar-tonger skvallrar om att han faktiskt bara varit på plats en handfull veckor. Och att han inte nöter kontorsstolen i onödan…

– Jag lär mig verksamheten genom att gå runt och prata med folk, inte genom att sitta och läsa. Det är jag för otålig för. Jag börjar alltid uppifrån och ner kollar de stora dragen i en organisation, säger han.

Jahaja, typiskt makroekonomer, tänker Kommunal Ekonomi högt:

– Nej du, det är många makroekonomer som jobbar nerifrån, räknar tomater och akvariefiskar, för att sedan ta sig upp till BNP-nivå. Detta är också ett nödvändigt inslag i prognosverksamheten.

MAtS KINNWAll äR kanske redan känd för läsarna, men i korta drag är det så här: han doktorerade med en avhandling om valutasystem på Stockholm universitet 1992, undervisade i nationalekonomi på samma lärosäte för att sedan bli utredare på Riksbanken. De sista 15 åren har han jobbat på Handelsbanken, främst som chefsanalytiker och operativ chef för ban-kens prognosenhet.

Det är säkert många som frågar sig vad en makroekonom från en affärsbank har på SKL att göra?

– Egentligen ska du väl fråga Håkan

Sörman … Men, SKL ville ha någon som dels behärskade internationella konjunk-turer, dels finansmarknaden. I dag är eko-nomin global. Det som händer på ett kom-mundelskontor här i Stockholm är beroende av bostadsmarknaden i USA.

Var har du din styrka som omväl-dsanalytiker, om du får säga det själv?

– Jag förstår hur de finansiella markna-derna ner på individnivå, förstår samtidigt institutionernas betydelse och kan greppa sammanhangen. Det gjorde att jag tidigt såg riskerna med den potentiella finanskri-sen redan 2007. Ekonomer utanför finans-sektorn tror jag hade svårare att se risken för spridningseffekter.

Nu har du satt dig i chefsstolen på SKL. Vad gör då en chefsekonom, egentligen?

– Jag är chef för enheten Ekonomi och styrning, det är tre sektioner med nära 80 anställda. Och så har jag personalansvar för stabens sektionschefer plus biträdande chefekonomen. Men, vi kommer sannolikt att bli färre. Just nu har jag inga planer på stora omdaningar i verksamheten.

Inte minst de små kommunerna har behov av medlemsservice och förväntar sig en hel del av SKL. Hur ska du möta det?

– I SKL:s medlemsenkäter är man nöjda med våra tjänster här på ekonomienhe-ten. Jag kommer att vara ute mycket bland medlemmarna – på Handelsbanken höll jag 150-200 kundmöten om året. Sedan är jag lätt att prata med, om det finns behov jag inte känner till.

Vilka förväntningar har du på dig från ägarna, styrelsen?

– SKL ska synas mer i samhällsdebat-ten! Det har varit mycket spel mot ett mål förut. Andra aktörer har haft problemfor-muleringsinitiativet och kunnat bestämma debattens villkor. Där ska vi vara mer of-fensiva.

OK, du har redan synts på debattsi-dorna. Du tog exempelvis debatten om det lämpliga i att ge kommunsektorn pengar i kristider.

– Här söker vi lite efter formerna för hur SKL ska agera, och jag ser gärna att fler här i huset deltar i debatten. Det ska vara SKL som leder den. När det gällde den senaste tidens debatt var det viktigt att ifrågsätta källan som kritikerna hämtat sina argument ifrån. Inom det samhällspo-litiska området finns det sällan en entydig sanning.

Hur kommer vi att märka av dig i övrigt?

– Snart kommer höstens ekonomirap-port, där vi fortsätter att ha en hög profil på omvärldsanalysen. Men, vi behöver tro-ligen komma ut med prognoser och rap-porter oftare. Jag funderar också över hur vi kan kommunicera bättre utåt. Jag skulle nog kunna tänka mig att blogga, exempel-vis.

Du har också hunnit med att kräva större tydlighet och bättre planerings-förutsättningar från statens sida.

– Om den offentliga sektorn ska behålla sin trovärdighet kan vi inte ha för mycket ryckighet i planeringen. I en osäker situa-tion väljer troligen många kommuner att sanera finanserna framför att behålla an-ställda, trots statens tillskott. Vi behöver veta inriktningen, hur staten tänker agera vid olika scenarion.

Vad ser du som de viktigaste framtids-frågorna för kommunsektorn?

– Den avgörande frågan är hur välfärden ska kunna upprätthållas och finansieras. Och där är frågan hur vi ska kunna höja effektiviteten central.

SKL:s nye chefsekonom heter Mats Kinnwall. Tidigare var han chefsanalytiker på Handelsbanken, så räkna med skarpa omvärldsanalyser framöver. Och att SKL flyttar fram positionerna i samhällsdebatten.

mats kinnwall vill leda debatten

ålder: 51. Familj: Gift, två barn.Bor: österskär i österåkers kommunUtbildning: Filosofie doktor, nationaeko-nomi. yrkesliv: Stockholms universitet (lärare/forskare), Riksbanken, Handels-banken, SKL. Fritidsintressen: Idrott, friluftsliv, svampplockning, med mera.

FRIluFtSMäNNISKA OcH ANAlytIKER

TExT THOMAS PETTERSSON BILD STEFAN SVENSSON

… varför han valde SKl.– jag ville lära mig något nytt, att få lära känna en ny organisation. jag ville ta steget upp till chefsekonom och då finns det kanske 10-15 jobb som är intressanta. jag tycker jag haft tur.

… balanskravets vara eller icke-vara – Balanskravet har varit bra för oss, titta på USA där sjukvårdskostna-derna formligen har exploderat. Balanskravet ska vara kvar, sedan kanske formuleringen i lagtexten ska vara annorlunda.

… kommande finanskriser – Det kommer alltid att uppstå nya finanskriser. Vårt agerande på finansmarkanden verkar styras av människans reptilhjärna. Vi måste förstå hur de finansiella markna-derna fungerar, för att göra så lite fel som möjligt.

… stabiliseringsfonder i vardande– Vi får vänja oss vid att fatta ekonomiska beslut under större osäkerhet än innan krisen. Det gör näringslivet varje dag. Men, kom-munsektorn har inte samma möj-lighet att bygga upp eget kapital, så någon form av buffert behöver vi.

MAtS KINNWAll OM …

”SKl ska synas mer i sam-hällsdebatten. Det har varit mycket spel mot ett mål.”

18 Kommunal Ekonomi #5 2009

ADMINIStRAtION

staten väntar på e­delegationen

TExT THOMAS PETTERSSON

Den som vill beskriva trender inom statliga myndigheters ekonomiadministration kan göra det enkelt: man hänvisar till regeringens e-delegation. I höst lägger dele-gationen fram ett förslag till strategi för myndigheternas e-förvaltningsarbete, och där ingår koncentration av administrativa stödtjänster.

Annars är det förstås Ekonomistyrningsverket, ESV, som har kunnande och kompetens inom ekonomi-administration, EA. Verket har tagit flera tunga ini-

tiativ inom området, främst inom e-faktura, e-beställningar och koncentrerad administration.

– E-delegationen kommer att spela en viktig roll. Vi hop-pas på ett tydligare eget mandat för ESV på den operativa nivån, säger Bo Strömberg, avdelningschef på verket.

E-delegationen leds av Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand. Det är ingen slump,

SKAttEvERKEt HAR KOMMIt längst i effektiviseringen av sitt koncentrerade verksamhetsstöd. Men, det finns andra goda exempel:

– Kammarkollegiet exempelvis. De har lång erfarenhet av att lämna ekonomiadministrativt stöd till andra statliga myndigheter, säger Bo Strömberg.

Ett aktuellt initiativ står Vägverket och Banverket för. De båda myndigheterna delar från årsskiftet 2010 upp stödfunk-tionerna mellan sig: Vägverket sköter personal- och ekono-miadministration, medan Banverket sköter IT och telefoni. Och fler statliga samarbeten är förmodligen att vänta. Potentialen för Shared Service Centers inom staten är stor, har ESV konstaterat i en rapport.

Ett viktigt uppdrag för ESV just nu är att leda och sam-ordna införandet av elektroniska beställningar som ska vara klart i slutet på 2013. På samma sätt som verket samordnade obligatoriet för statliga myndigheter att sända och ta emot e-fakturor från 1 juli 2008.

vARJE åR SäNDER ESV ut en EA-värdering för att mäta myndigheternas regelefterlevnad. Ekonomiadministrationen betygsätts där AA är det bästa värdet. Förra året svarade 199 myndigheter på enkäten och 127 (64 procent) nådde högsta betyget. En myndighet fick betyget CB, ingen det sämsta CC.

– Nyttan var större i början, men uppföljningen är fort-farande viktig för att ha koll på regelefterlevnaden. Vi får se om EA-värderingen ska utvecklas, eller om vi ska jobba på andra sätt för att säkerställa kvaliteten till rimliga kostnader.

Om ESV i framtiden ska jobba tydligare med att driva ef-fektiviseringar är ett viktigt inslag olika former av nyckeltal och annan uppföljning, anser Bo Strömberg:

– Idag är det tyvärr dåligt med användbara nyckeltal om man vill benchmarka. Det är därför definitivt något vi bör utveckla.

Läs mer om tjänsten på boras.se/ledigajobb

boras.se

Controllertill Utbildningskontoret

En chans för dig som vill arbeta i en verksamhet fylld av utma-ningar, möjligheter och stimulerande arbetsuppgifter!

Som controller ansvarar du, i nära samarbete med utbildnings-chefen, för förvaltningsövergripande ekonomi- och budget-frågor samt ekonomiuppföljning. Du utvecklar utbildnings-förvaltningens ekonomistyrning ytterligare, bl a när det gäller budgetprocessen, uppföljningsmetoder, intern styrning och kontroll.

Du är utbildad civilekonom eller motsvarande och har flera års dokumenterad erfarenhet av ekonomistyrning i större organisa-tioner, gärna inom kommunal verksamhet. Arbetsuppgifterna innebär att du behöver god förmåga att se samband, kunna skapa enkla och tydliga strukturer samt att du kan beskriva dem på ett pedagogiskt sätt.

Mer information lämnas av utbildningschef Bengt Dufva, tfn 033-35 77 56.

Välkommen med din ansökan senast den 9 november 2009.

Utbildningskontoret

SäMSt BEtyG. Riksantikvarieäm-betet är bra på att vårda kulturarvet, men fick sämst rating i ESV:s EA-värdering 2008. Bilden från utgräv-ningar i Birka.

Kommunal Ekonomi #5 2009 19

Töreboda­gullspång tar nästa steg

staten väntar på e­delegationen

TExT THOMAS PETTERSSON BILD STEFAN SVENSSON

Landets första sammanslagna ekonomikontor delas mellan Töreboda och Gullspångs kommuner. Nu utvecklas arbetssättet ytterligare. Centralisering och konsultativ ekonomroll är två nyckelord i den utvecklingen.

christina Olsson är ny ekono-michef i Töreboda-Gullspång. Hon efterträder en av eldsjälarna

bakom sammanslagningen, Mårten tolf. – Nästa steg är att vi placerar de för-

valtningsekonomer som tidigare suttit på social- och skolförvaltningen i Töreboda inne på vårt gemensamma ekonomikontor. Nu är vi sammanlagt sju ekonomer. Det är rätt bemanning som jag ser det, säger Christina Olsson som tidigare jobbade på Komrev inom ÖPWC.

Förändringen hänger samman med att Töreboda valt att centralisera det politis-ka beslutsfattandet. Nämnderna har lagts ner och ersatts av kommunstyrelse med utskott.

Ett enklare och snabbare sätt att jobba för en liten kommun, är den allmänna meningen.

DEN NyA ORGANISAtIONEN under-stryker kravet på att ekonomerna skiftar arbetssätt. På ett gemensamt ekonomi-kontor som jobbar mot många politiker och förvaltningar gäller det att arbeta

konsultativt, att själv sätta sin agenda. Då måste ekonomerna kunna bryta upp från invanda dagliga rutiner, relationer och beslutsvägar.

– Det är ett nytt, mer självständigt, sätt att som ekonom förhålla sig till sin yrkes-roll. Det har inte satt sig ännu. Vi ska åka på kurs i två dagar för att lära mer och öva på det, berättar hon.

I DEt KONSultAtIvA arbetssättet ser Christina Olsson framtidens ekonomroll. Dagens ekonomisystem är så pass enkla att använda att duktiga förvaltningschefer kan förse sig med de rapporter de behöver på egen hand. Ekonomens roll blir då mer av frågeställare och lyssnare: vad kan göras bättre? Vilken sorts information behövs ute i förvaltningarna?

– Politikerna kräver allt bättre bered-skap från ekonomerna för att kunna fatta snabba beslut. Det kräver i sin tur bättre kontroll, säger hon.

Att som ekonomichef jobba mot två politiska organisationer är inget som stör Christina Olsson.

– Nej då, jag är van vid många uppdrags-givare från konsultjobbet. Men det gäller att jobba enligt samma rutiner, så jag slip-per dubbelarbeta. Jag tycker den här sam-manslagningen är jättespännande, det var därför jag tog jobbet.

Något som ytterligare kunde utveckla det gemensamma ekonomikontoret vore att centralisera kundfakturahanteringen inom äldre- och barnomsorgen. Det sköts fortfarande ute på respektive förvaltning-arna.

– Ja, det vore ju ytterligare ett steg att ta. Där är vi inte ännu, säger hon.

n Töreboda-Gullspångs ekonomikontor leds av en ekonominämnd bestående av båda kommunernas kommunalråd. Eko-nomin fördelas så att Töreboda står 62,5 procent av ekonomikontorets kostnader, Gullspång för 37,5 procent.

GEMENSAM EKONOMINäMND

SEväRt. Landets enda ekonomichef för två kommuner och Europas minsta linfärja i Töreboda.

ADMINIStRAtION

Catella har lång erfarenhet av att förvalta kapital åt kommuner, landsting och företagare. Ring så berättar vi mer, telefon 08-614 25 00.

Välkommen att besöka oss på Ekonomidagarna 21–22 oktober!

Catella_186x130_091002.indd 1 2009-10-02 16.48

stockholms stad – nu 30 procent bättre!I Stockholms stad har den löpande ekonomiadministrationen under 2009 organiserats i en gemensam serviceorganisation. De flesta förvaltningarna är nu anslutna och tanken är att verksamheten ska kunna konkurrensutsättas i framtiden.

Bakgrunden är att Stockholms stad i juli 2007 inrättade en service-nämnd. Under de dryga två år som

gått har sedan ett antal stödfunktioner efter interna utredningar och politiska beslut organiserats under serviceförvalt-ningen.

– Den projektgrupp som utredde och förberedde införandet av en gemensam ekonomiadministration beräknade ef-fektiviseringspotentialen till 30 procent. När vi bemannade den nya organisationen var det riktmärket. Vi kommer att vara ca 90 årsarbetare vid årsskiftet, säger Anna-Karin Sandén, chef för gemensam service ekonomi.

Bemanningen löstes genom att tjänster-

na utlystes och det stod stadens ekonomi-personal fritt att söka de nya jobben. I dag är medarbetarna uppdelade i fyra enheter som jobbar mot stadens förvaltningar.

– DE ENSKIlDA förvaltningarna sluter avtal med oss. De är ålagda att sluta ett basavtal där vi sköter leverantörsreskon-tra, kundreskontra, dagrapporter inom kassa och bank samt viss systemförvalt-ning i ekonomisystemet Agresso. Sedan kan man också köpa tilläggstjänster av oss, berättar Anna-Karin Sandén.

Att inrätta en nämnd och en förvaltning för interna stödfunktioner är inget unikt, liknande organisationer finns exempelvis i Göteborg.

– Tanken är att vi ska kunna konkur-rensutsättas på sikt. Men några konkreta planer har vi inte sett ännu, säger Anna-Karin Sandén

SyFtEt MED GEMENSAM ekonomi-administration är, förutom minskade kostnader, att frigöra resurser för kärn-verksamhet samt att förvaltningarna ska kunna fokusera på ekonomisk analys och verksamhetsstöd. Staden minskar också sårbarheten i ekonomiuppgifterna samt skapar en organisation med kundfokus och stark servicementalitet. Allt utifrån kommunfullmäktiges beslut.

n Servicenämnden inrättades 1 juli 2007 och leds för närva-rande av joakim Larsson (M). Serviceförvaltningen har cirka 250 medarbetare och verksam-heten är organiserad i fem olika områden: upphandling, lönehan-tering, ekonomiadministration, IT-service och ett kontaktcenter för medborgarna.

SERvIcENäMNDEN I StOcKHOlM

Lean-production är ett vinnande koncept inom bilindustrin, men är det något för kommuner, landsting och regioner? Ja, för Lean är ingen metod, det är ett förhållningssätt som fungerar i alla typer av verksamheter. Lean handlar inte om att jobba snabbare – utan smartare. Med Lean kan man öka kvaliteten, effektiviteten och arbetsglädjen.

Nu introducerar Trygghetsfonden, i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Verksamhetslyftet – ett program för utbildning och implementering av Lean i kommuner, lands-ting och regioner.

Om Verksamhetslyftet och om hur Lean kan lyfta verksamheten i kommuner, landsting och regioner handlar även Trygghetsfondens seminarium på KvalitetsMässan, torsdagen den 19 november, kl 13.20, nr 147. Medverkande är kanslichef Birger Eriksson, Trygghetsfonden, kommunchef Jan Eriksson, och utvecklingsstrateg Jan Stalfors, Färgelanda kommun samt utvecklingsstrateg Monica Birgersson, Södertälje kommun. (Trygghetsfonden har även en monter på mässan, G00:16. Välkommen!)

Läs mer på www.trygghetsfonden.se UTVECKLAR KOMMUNER OCH LANDSTING

”administrationen måste upp på agendan”Kommunsektorn ligger efter stat och näringsliv när det gäller effektiviseringar inom ekonomiadministrationen. Så, vad göra?

– Det viktigaste är att få upp frågan om effektivare administration på den politiska agendan. Näst viktigast är att mäta och skapa jämförbarhet, säger Ola Eriksson på KEF.

Hur är det egentligen i dessa kristider: sopar ekonomerna rent framför egen dörr innan tuffa

sparprogram presenteras i fullmäktige? Frågan fick extra aktualitet sedan Svenskt Näringsliv skarpt kritiserat kommun-sektorn för växande administration. Över-drifter, ansåg SKL.

– Sanningen ligger nog någonstans mitt-emellan, säger kanslichef Ola Eriksson på KEF.

Kommunsektorn lider idag av 80-talets decentraliseringar, en politisk trend där administrationen fick följa med den poli-tiska makten ut i organisationen.

– Näringslivet har alltid haft en centrali-serad ekonomiadministration. Därför har man lättare att effektivisera idag.

Nu SKER äNDå en centralisering i kom-munsektorn, synlig i landstingens och de större kommunernas centraliserade eko-nomifunktioner och mera i skymundan genom exempelvis skanning av fakturor och e-fakturor.

Kommunsektorn ligger ändå steget efter näringslivet. Varför?

– Det kan bero på att politi-kerna har svårt att formulera mål för rationaliseringar som rör interna processer. Det är lättare att diskutera nedläggning av ett äldreboende. Det är konkret, tydligt och spar pengar fort. Och kommer det inga signaler från politiken hamnar inte frågan högst upp på tjänstemännens agenda, säger han.

Hur ska man då synliggöra effektivise-ringspotentialen?

– Vi måste börja mäta inne i proces-serna. Då kommer man att upptäcka vilka stora tidstjuvar det faktiskt rör sig om. Och sedan redovisa resultaten för politi-kerna, säger han.

JäMFÖRt MED StOREBROR staten ligger kommunsektorn också i lä i flera avseenden. Där åläggs exempelvis alla myndigheter att göra en årlig EA-värde-ring med fokus på regelefterlevnad. Ett

omfattande frågebatteri sänds ut och myndigheten ges en rating med AA som bästa nivå. En bra idé även för kommunsektorn, anser Ola Eriksson:

– Man kan tänka sig delvis andra frågor om exempelvis interna ruti-ner och utveckling. Det skulle även kunna vara ett bra verktyg även för revisorerna, för att följa den egna

utvecklingen och jämföra mot andra.

FÖRENINGENS EGEt ARBEtE med att följa upp undersökningen fortsätter. I höst ska ett antal bohuskommuner delta i en studie där en del består av uppföljning av resultaten från Framtidens ekonomiad-ministration. Studien visade att ett av de största hindren för utveckling ansågs vara brister i IT-systemen, en åsikt man har gemensamt med näringslivets ekonomer.

– Nja, det är lättare att skylla på IT än att ta itu med de egna processerna. Den som inte gjort processläxan missar också de bästa rationaliseringsmöjligheterna.

TExT THOMAS PETTERSSON BILD ANDRé DE LOISTED

Ola Eriksson.

22 Kommunal Ekonomi #5 2009

SÖRMlAND

”Vi måste våga välja bort”Åtgärdspaket gäller fortsatt, arbetet rullar på för att spara in 300 miljoner kronor. Nicholas Prigorowsky bedömer det som att Landstinget Sörmland är halvvägs till målet mot en ekonomi i balans. Även om den nye ekonomidirektören poängterar att prioriteringsarbetet aldrig avslutas.

Sörmland hade ju dålig ekonomi redan före krisen. Det innebär att landstinget låg före många andra

och redan hade fattat tuffa beslut. Det var något jag såg som positivt när jag kom i våras, säger Nicholas Prigorowsky, ekono-midirektör i Landstinget Sörmland sedan i april i år.

Han har inga detaljerade siffror om det ekonomiska läget vid tiden för intervjun, de arbetar just med en tertialrapport som innebär en uppföljning av de åtgärder som hittills genomförts i år.

– Men min preliminära bedömning är att aktiviteterna är igång och att verksam-heterna har varit lyckosamma i att se över och effektivisera.

RAPPORtEN FÖR FÖRStA tertialen pekade på ett minus på 70 miljoner kronor vilket innebar att verksamheterna fick i uppdrag att sänka sina kostnader ytter-ligare, i linje med det beslut som fattades förra hösten. Sedan dess har ekonomin i landstinget fått en skjuts i rätt riktning tack vare en del engångseffekter. Dels är

det slutavräkningen för skatten 2008, dels återbetalning av medlemsavgifter från SKL som gör att landstinget – tillsammans med åtgärdspaketet – nu snarast har en nollprognos.

– Dessutom har vi sålt en del fastigheter som ger plus. Men det är ju en extraordi-när intäkt. Räknar vi bort engångseffek-terna ligger vi på minus cirka 1 procent medan målet är att ha en marginal på plus 1 procent inom en treårsperiod, säger han.

HAN POäNGtERAR vIKtEN av att konkretisera de delar som ännu inte funnit sin form. Alltså, att fortsätta peka ut vad verksamheten konkret inte ska fortsätta göra, inom ramen för det åtgärdspaket som är beslutat.

– Vi måste ha en systematik för att jobba med de här frågorna. Men även framöver, när vi har klarat av alla de åtgärder som är beslutade, måste vi fortsätta att prioritera systematiskt, säger han.

Det gäller att gå i takt med utvecklingen av sjukvården. Nya behandlingsformer och ny teknik ställer krav på politiker,

tjänstemän och verksamheter att ständigt väga olika prioriteringar och våga välja bort det som hamnar långt ner på priolistan.

SIN ROll SOM ekonomidirektör ser han främst som kommunikationsunderlät-tare mellan politiker och verksamheter. Målsättningen är att finna goda former för dialog kring styrning och uppföljning, så att alla blir delaktiga.

Han poängterar att det inte är han som ska bestämma. I stället ska han analysera, titta på hur andra landsting prioriterar och samtala kontinuerligt med hälso- och sjuk-vården. Det är ju där kostnaderna ligger och där ska man under treårsperioden iden-tifiera ytterligare åtgärder på 150 miljoner.

– Därför måste vi även våga välja bort det som är lågprioriterat. Men det är bara professionen som kan identifiera det, säger han och lägger till:

– Eftersom vi har bestämt oss för en plan för vår ekonomi och ska minska kostymen med 300 miljoner kronor gäller det att vara uthållig. Och det är vi.

TExT MAGDALENA HELANDER BILD LASSE SKOOG

titel: Ekonomidirektör i Landstinget Sörmland sedan 1 april 2009.Bakgrund: Har jobbat i offentlig sektor i 20 år. Först i Stockholm stad – i stadshuset och ute på olika förvaltningar. Därefter tio år i Huddinge kommun.varför landstinget Sörmland? ”jag var intresserad av lära mig en ny verksamhet efter så många år i kommunal sektor. jag var särskilt nyfi-ken på hur landsting styrs. Ekonomin i Landstinget Sörmland var förstås en utmaning. Å andra sidan såg ju inte ekonomin i Huddinge heller så bra ut när jag kom dit …”

NIcHOlAS PRIGOROWSKy

Kommunal Ekonomi #5 2009 23

uNGA EKONOMER

Oj, då har du att göra, är den vanli-gaste kommentaren när jag är ute med dubbelvagnen. Men det går

faktiskt mycket bättre än jag vågat hoppas. De sover bra på nätterna och oftast har de god inverkan på varandra, berättar hon.

Chansen att bli tvillingmamma är mel-lan en och tre procent. Så, ett problem var att det mesta på mödravården handlade om att vara gravid med ett barn. Lösningen hittade Sofia på webbsajten www.familje-liv.nu

– Där hittade jag sju andra blivande tvil-lingmammor. Vi träffades och har fort-farande kontakt. Det har jag haft mycket nytta av, säger hon.

GRAvIDItEtEN äR EN historia för sig. Sofia blev sjukskriven tre månader före förlossningen. Några dagar före jul förra året kom så Emil och Max, två charmiga krabater som vägde hela 3,2 och 3,3 kilo.

– Jag gick upp 20 kilo, men två veckor efter graviditeten hade jag gått ner 22. Det var liksom full fart från början, säger Sofia och skrattar.

Nu har hon varit hemma så pass länge att tanken på att få sitta ostörd på jobbet, framför datorn, nästan känns som en lyx. Och jobbet på Institutionen för vårdveten-skap är kvar, på högskolan är inga ned-skärningar aktuella.

– När det går dåligt för världsekonomin, då går det bra för högskolan. Det satsas på utbildning. Då verkar det vara svårare

att hitta nya jobb inom kommunsektorn, säger hon.

På jobbet har reaktionerna på mamma-ledigheten bara varit positiva, ”så har det inte varit för alla mina kompisar”. Sofias chef har hört av sig och pratat framtid, och hon har inte blivit bortglömd i löneför-handlingarna.

NäR HON GåR tillbaka till jobbet efter nyår blir det på halvtid. Sofia och maken Peter har bestämt att dela på föräldraledig-heten så långt ekonomin håller. Så, det blir inte aktuellt med dagis förrän nästa höst.

– Jag kommer förmodligen att jobba halvtid. Heltidsjobb och pendling de fyra milen mellan Mölnlycke och Borås blir väl drygt nu. Och flytta vill vi inte, vi har våra föräldrar i närheten och köpte hus här förra sommaren, berättar hon.

Annars, hur har livet förändrats? Ser du livet på längre sikt nu?

– Det är ingen större skillnad, jag är nog ganska planerande av mig. Däremot får man lära sig att ta dagen som den kommer, att inte tro att man ska hinna så mycket. Det funderar jag ofta på: Vad gjorde jag egentligen med all ledig tid förut?

alla goda ting är tvåVi började med en första artikel om Sofia Wallén Claesson i Kommunal Ekonomi hösten 2005. Då gick hon sista året på Förvaltningshögskolan och visste inte att hon skulle börja jobba som ekonom på Högskolan i Borås nästa höst. Och ännu mindre att hon skulle bli mamma till tvillingarna Max och Emil i december 2008.

DuBBElt uPP. Sofia Wallén Claesson med tvillingarna Max och Emil. Vem som är vem? Det vet bara mamma ...

TExT THOMAS PETTERSSON BILD HENRIK BRUNNSGÅRD

24 Kommunal Ekonomi #4 2009

FORSKARHÖRNAN

PIERRE DONAtEllA

Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i västsverige

Forskningen och forskarnas uppgift kan formuleras på olika sätt. En central och vanlig del av forskningen är att visa på

hakar, motsägelser och problematisera till-stånd och utveckling. På så sätt leder forsk-ningen till ett konstruktivt ifrågasättande och bidrar till utveckling utan att explicit vara lösningsorienterad.

I DEN FÖRStA ARtIKElN skriver Anna thomasson från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet om styrning av kommunala bolag, en organisationsform av hybridkarak-tär eftersom det finns inslag från både privat och offentlig verksamhet och reglering. Av organisationsformen följer svårhanterliga situationer. Ett exempel är hur styrelseleda-möter skall agera om det uppstår en konflikt mellan bolagets bästa och kommunens bästa. Ett annat exempel är öppenhet. Utifrån ett offentligt perspektiv finns inga hinder för en fullständig öppenhet, men utifrån ett af-färsmässigt perspektiv kan det vara viktigt att undanhålla information från konkurrenter. Artikeln baseras på Anna Thomassons dok-torsavhandling som nyligen försvarats. Där finns mer att läsa för den som vill fördjupa sig. KEFU-seminariet om ”Styrning av kommunala bolag i samverkan” är en annan

möjlighet till fördjupning. Där berättar Anna Thomasson mer om sin forskning.

I DEN ANDRA ARtIKElN skriver Stellan Malmer och Patrik Zapata från Förvalt-ningshögskolan vid Göteborgs universitet om finansieringsprincipens tillämpning, en studie som genomförts på uppdrag av riksdagens finansutskott. Finansie-ringsprincipen innebär att staten inte skall formulera nya uppgifter för kom-muner och landsting utan att finansiera dessa. Enkelt i teorin men svårt i praktiken skulle man kunna säga.

DEN GENOMFÖRDA StuDIEN visar näm-ligen att de granskade reformerna är under-finansierade, inte minst därför att nuvarande konstruktion bortser från kostnadsutveck-lingen. Det innebär att kommunsektorn över tid tar över en allt högre andel av finansie-ringen. Studien visar också att nuvarande konstruktion brister när det gäller transpa-rens: det är få som förstår konstruktionen och det är svårt att härleda ersättningen för enskilda reformer.

KOMMuNSEKtORN HAR i olika sammanhang beskyllts för att vara den lågbeforskade sektorn. Detta mot bakgrund av att relativt lite resurser satsas på forskning och utveckling. Oavsett uppfattning i frågan kan det konstateras att sats-ningar på forskning inom offentlig sektor genomförs.

Ett INItIAtIv tIll en sådan sats-ning har tagits av SKL:s FoU-råd som avsatt medel för att finansiera doktorandstudier för anställda inom kommun, landsting och region.

SAtSNINGEN KAN lIKNAS vid det som internationellt brukar benämnas professionsdoktorand. Skillnaden jämfört med en tradi-tionell doktorandutbildning är helt

kommunala bolag och finansieringsprincipen

akTuellT

n Centrum för kommunstra-tegiska studier, CKS, arrang-erar årets kommundag den 29 oktober. Rubriken för konferensen är ”Bli smart på klimat – klimatfrågan på den kommunala agendan”.

n KEFU arrangerar ett seminarium under rubriken ”Erfarenheter vårdval” den 4 november.

n KEFU arrangerar semina-riet ”Styrning av kommunala bolag i samverkan” den 19 november 2009.

n Kommunforskning i Västsve-rige arrangerar KFi-dagen den 26 november.

kommundoktorander snart verklighet

DOKtORSHAtt. Nu satsar SKL på kommundok-torander. Bilden visar kung Gustav VI Adolfs doktorshatt. Han blev utnämnd till hedersdoktor vid 17 universitet(!).

enkelt att studierna kombineras med arbete inom en profession.

INtRESSEt FÖR SAtSNINGEN har varit stort berättar Göran Hellmalm, ansvarig handläggare på SKL: ”Vi har fått in över 200 ansökningar vilket är betyd-ligt fler än vi räknade med från början.” Arbetet med att välja ut personerna som kommer att erbjudas finansiering pågår för fullt. FoU-rådet kommer att göra en bedömning vilken kommer meddelas den 15 oktober. Hur många som kommer att erbjudas finansiering beror på hur mycket resurser personerna söker. Göran Hellmalm uppskattar dock att det kan röra sig om cirka sex till tio personer som finansieras.

BILD: LIV

RUSTKA

MM

AREN

Kommunal Ekonomi #5 2009 25

FORSKARE SKRIvER

svårstyrda hybrider

Hur kommunala bolag ska styras av ägarna, styrelse och vd är inte självklart. Orsaken är att bolagen utgör en sorts hybridorganisationer. Vad innebär denna hybridkaraktär och hur påverkar det styrningen av de kommunalt ägda aktiebolagen samt den roll ägare, styrelse och vd har i dessa bolag? Det belyser Anna Thomasson i en avhandling från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Kommunalt ägda aktiebolag är hybrider i den meningen att de utför offentliga tjänster samtidigt

som de lyder under samma lagar och regler som privatägda aktiebolag. Det vill säga samtidigt som kommunalt ägda aktiebolag utför kommunala tjänster och därmed ly-der under kommunallagen och eventuella speciallagar har de kravet på sig att agera som vilket annat vinstdrivet aktiebolag som helst. Denna kombination av privata och offentliga krav och förväntningar på bolagen och dess verksamhet ställer i sin tur krav på styrningen och ledningen av verksamheten.

EN ANNAN vIKtIG aspekt är den politiska dimension som kommer med det offentliga uppdraget. Med den politiska dimensionen avses bland annat demokra-tisk hänsyn och krav på insyn som ställs på en offentlig verksamhet. Vad som också avses med den politiska dimensionen är det faktum att ett kommunalt ägt aktiebolag ägs och styrs av folkvalda politiker. Det är t.ex. vanligt med folkvalda politiker i sty-relsen för kommunala bolag. Som folkvald

politiker sitter du vanligtvis på medbor-garnas mandat och har din förankring i ett politiskt parti och är därmed mer eller mindre bunden vid partiets ideologi och handlingsprogram. Som ledamot i en sty-relse är man däremot enligt aktiebolagen tvungen att i varje beslut se till bolagets bästa. För en politiskt tillsatt styrelsele-damot är rollen som ledamot därför inte alltid självklar och långt ifrån enkel, utan förknippad med en mängd olika intressen som ska tillgodoses och som inte allt för sällan står i strid med varandra.

Ytterligare faktorer som påverkar är vilken typ av verksamhet bolaget bedriver och hur det finansieras. En del kommunala bolag agerar av olika anledningar på mark-nader som är konkurrensutsatta. Detta gäller exempelvis för de kommunala bolag som är verksamma inom renhållning där marknaden de senaste åren successivt av-vecklats och i takt med denna avveckling har dessa bolag allt mer kommit att kon-kurrensutsättas. Detsamma är fallet för en del kommunala energibolag som tillhanda-håller tjänster på den numera avreglerade elmarknaden. För kommunala bolag som även agerar på en konkurrensutsatt mark-nad blir situationen ofta än mer kompli-cerad. Vidare ökar den risk bolaget tar då en del av den verksamhet bolaget bedriver finansieras av intäkter från en konkurrens-utsatt marknad. Vad som identifierats i av-handling är således ett antal faktorer som tillsammans ger kommunala bolag dess hybridkaraktär.

vAD AvHANDlINGEN OcKSå visar är att hybridkaraktären ger upphov till olika förväntningar hos intressenter i bolagets omgivning, vilket i sin tur leder till att dessa ställer olika krav på verksamheten. Vilka krav intressenter ställer på verksam-heten beror på vilken roll de har gentemot bolaget. Samma intressent kan ha olika

roller vid olika tidpunkter och i olika sam-manhang. Kommunen är exempelvis ägare, men även i många fall beställare av bolagets tjänster och därmed också indirekt kund. Även medborgarna kan ha olika roller då de både kan vara kunder och ägare samti-digt. Det är inte alltid så att intressenternas olika roller och krav sammanfaller, snarare tvärtom. Ofta är det så att de krav som kommunala bolag har på sig är motstri-diga. En kommun kan exemeplvis ha olika intressen i bolaget beroende på om kom-munen agerar i egenskap av kund eller ägare och detsamma gäller medborgaren.

I de fall kommunala bolag bedriver kon-kurrensutsatt verksamhet parallellt med det offentliga uppdraget är det ännu större risk för att intressenters roller krockar och bolaget möter motstridiga intressen. Ett ex-empel på en sådan konflikt är att balansera kravet på insyn med behovet av att inte ge konkurrenterna alltför stor insyn in bo-lagets verksamhet. Ett problem som såväl styrelseledamöter som vd kan ställas inför.

SAMMANFAttNINGSvIS INNEBäR

således de kommunala bolagens hybridka-raktär att de möter många olika krav och förväntningar från intressenter i omgiv-ningen. Krav och förväntningar som ofta krockar med varandra. Icke desto mindre måste kraven och förväntningarna bemötas av bolaget och det är det som ställer krav på styrning och ledning av verksamheten.

Vad avhandlingen visar är att det inte finns någon universell lösning för hur kom-munala bolag ska styras. De faktorer som påverkar hybridkaraktären varierar från fall till fall beroende på vilken verksamhet som bolaget bedriver och hur denna finansieras. Vidare kan olika faktorer vara olika fram-trädande vid olika tidpunkter, det vill säga de krav som bolaget möter kan variera över tid. Det faktum att den verksamhet som en del kommunala bolag bedriver successivt

ANNA tHOMASSON4 Ekonomie doktor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

FORSKARE SKRIvER

tillämpningen av finansieringsprinci-pen har diskuterats flitigt i nästan två decennier. Konflikten mellan statens

behov av att införa reformer på det kommuna-la området samt skapa likvärdig service i hela landet och den kommunala självstyrelsen, kommer till uttryck i finansieringsprincipen. Den aktualiserades i början av 1990-talet i samband med kommunalekonomiska kom-mitténs betänkande (SOU 1991:98). I Propo-sition 1993/94:150 gavs följande riktlinjer för finansieringsprincipen:

• Finansieringsprincipen gäller hela kom-munsektorn.

• Finansieringsprincipen omfattar stat-liga beslut som direkt riktar sig mot den kommunala sektorn. Statliga beslut som indirekt får ekonomiska konsekvenser för kommunerna omfattas inte av finansie-ringsprincipen.

• Den frivilliga verksamheten omfattas inte av finansieringsprincipen.

Tillämpning har varit problematisk och det har rått olika uppfattningar mellan kom-munernas företrädare och statliga organ, till exempel finansdepartementet, om principens innebörd, om kommunerna erhållit full eko-nomisk kompensation för statligt beslutade reformer eller ej och om hur processen med överläggningar som förutsattes fungerat.

Det är mot denna bakgrund som riksdagens finansutskott i oktober 2007 gav Förvalt-ningshögskolan vid Göteborgs universitet uppdraget att följa upp och utvärdera tillämp-ningen av den kommunala finansieringsprin-cipen.

vI HAR GJORt två delstudier i projektet. En kvantitativ studie med fokus på hur regle-ringar i enlighet med finansieringsprincipen finansierar ett urval av sex reformer i svenska kommuner och landsting. Den andra delstu-dien är en kvalitativ studie om hur finansie-ringsprincipen tillämpas; genom samtal om

Finansieringsprincipen innebär att staten inte ska ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att finansiera dessa med annat än höjda skatter. Vilket i praktiken betyder höjda statsbidrag till kommun-sektorn. Och omvänt, om staten fattar beslut som gör att den kommunala verksamheten kan bedrivas billigare ska staten minska de statliga bidragen.

finansierat ­ i princip ...

kommit att konkurrensutsättas är ett exempel på detta.

Även om det inte finns någon universell lösning visar avhand-lingens resultat på att verkstäl-lande direktör, vd, får en central roll i ett kommunalt bolag. Vd befinner sig mellan verksamheten och ägarna och det är vd som har i uppdrag från ägarna att se till att bolaget utför den/de offentliga tjänster de har fått i uppdrag att utföra på ett sätt som är i linje med ägarnas intressen. Det är också vd som ofta kommer i kontakt med de aktörer i bolagets omgivning som ställer krav och har förvänt-ningar på verksamheten. Det är därför också framförallt vd som har möjlighet att balansera och bemöta de olika krav och förvänt-ningar som bolaget möter från intressenter i sin omgivning och tillgodose att verksamheten lever upp till dessa krav.

ävEN OM vD HAR en central roll är kommunens roll i egen-skap av ägare viktig. Utan tydliga ägardirektiv blir det svårt för vd att veta vad ägarna förväntar sig av bolaget, men också för ägarna att ställa krav på vd och utvärdera hur väl bolaget lever upp till de krav som ägarna har på verksam-heten. När det gäller uppföljning av verksamheten och det offentli-ga uppdraget har också styrelsen en viktig funktion. Det finns där-för anledning att fundera på om inte kommunens roll som ägare och styrelsens sammansättning bör diskuteras mer än vad som görs i många kommuner idag.

Kommunal Ekonomi #5 2009 27

finansieringsprincipen med verksamma i kommuner, landsting, statliga myndighe-ter, regeringskansli, Sveriges kommuner och landsting och riksdag.

De som tror att finansieringsprincipen garanterar att alla statliga beslut som ökar kostnaderna för någon kommunal verk-samhet, åtföljs av en fullständig statlig finansiering i all framtid, blir besvikna. Så är inte fallet. Redan den grundläggande konstruktionen med ett belopp baserat på första årets kostnad, som inte justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen, gör att kommunsektorn med tiden övertar allt högre andel av reformens finansiering. Dessutom är det inte alla av staten initierade reformer som omfattas av finansieringsprincipen. Vad som omfattas av finansieringsprincipen är inte helt lätt att veta. Enda sättet att ta reda på det är att i efterhand studera utgiftsområde 25 i statens bud-getpropositioner.

våRA ANAlySER Av DE ekonomiska bidragen enligt finansieringsprincipen för några kommunala reformer visar att bidragen inte fullt kompenserar kommunerna ekonomiskt, åtminstone inte på lång sikt. Endast vid införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen erhöll kommunerna sammantaget ett bidrag som någorlunda täckte intäktsbortfallet det första året. De övriga reformerna vi analy-serat är alla underfinansierade från början.

Även om vi bara beaktar reformens för-sta år, bekräftas misstanken om underfi-nansiering. Tydligast märks detta då det är fråga om omfattande verksamheter (som LSS och LASS). Reformer som enbart är förändringar på marginalen, reformerna inom förskolan och maxtaxan för äldre-omsorgen, får inte så stora ekonomiska konsekvenser i kommunerna. För de förra visar våra analyser att finansieringsprinci-pen ger ett visst finansiellt bidrag till kom-munsektorn som täcker en del av kostna-derna det första året, och med tiden en allt lägre del.

uNDERFINANSIERING Av statliga reformer som faller under finansierings-principen får flera konsekvenser. En är att

kommunsektorns förtroende för staten och för finansieringsprincipen urholkas. Det finns ett missnöje med att staten inte tar de ekonomiska konsekvenserna av sina beslut såsom finansieringsprincipen förutsätter. Detta missnöje orsakas av att kommunala företrädare har andra förvänt-ningar på finansieringsprincipen än vad den innebär och att SKL:s information får stort genomslag.

En annan konsekvens är att kommunerna för att kunna genomföra de reformer som staten initierat antingen måste höja skat-ten eller omprioritera. I förlängningen kan omprioriteringar leda till att kommunerna i allt högre grad blir utförare av verksam-heter som beslutats på statlig nivå. Därmed minskar möjligheten att utöva den grund-lagsenliga kommunala självstyrelsen.

EN vANlIG uPPFAttNING

bland dem vi intervjuat är att de olika bidrag som har sitt upphov i finansieringsprincipen är till för att finansiera något. Bidragen utgör ersättning för något.Informationen om bidragen enligt

finansieringsprincipen finns i budget-propositionerna för utgiftsområde 25 där

det står att läsa om vilka reformer som

genererat de olika bidragen. Debatten om underfinansiering utgår från att finan-sieringsprincipens bidrag jämförs med kostnaderna för reformen ifråga. I och med övergången från riktade till allmänna statsbidrag har finansieringsprincipens ekonomiska konsekvenser hamnat i ut-giftsområde 25 och i inkomstutjämningen. Där är fördelningsbasen kommunernas invånarantal. Länken mellan reformen och ersättningen bryts, vilket ger upphov till sidoeffekter. Uppföljningen försvåras, för-delningen ger vinnare och förlorare bland kommunerna och förståelsen för finansie-ringsprincipen minskar.

Transparens används ofta som samlings-begrepp för de inom offentlig förvaltning positiva organisatoriska egenskaperna tydlighet, tillgänglighet och begriplighet. Ett stort problem med finansieringsprin-

28 Kommunal Ekonomi #5 2009

cipen är bristen på transparens. Många av de kommunala företrädare vi intervjuat visste inte vad finansieringsprincipen är och vad den ger för ekonomiska konsekvenser. Det går na-turligtvis att skylla på att dessa företrädare är ointresserade av att informera sig, men det går också att förklara okunskapen med att finan-sieringsprincipen är otydlig, otillgänglig och svårbegriplig.

FÖR Att vEtA vIlKA reformer som omfat-tas av finansieringsprincipen måste budget-propositionerna läsas noggrant. Men ibland finns där olika information i text och tabeller och ibland måste läsaren gå tillbaka åtskilliga år för att hitta en viss post. Avsaknaden av uppföljning med argument att det är för kom-plicerat och skulle leda till en ständig debatt om regleringar enligt finansieringsprincipen är tillräckliga eller inte kan också ses uti-från det kommunala självstyret. Med ökad uppföljning och transparens skulle enskilda utförare på verksamhetsnivå enklare kunna hävda att de har rätt till mer resurser gente-mot sin kommunledning, en diskussion som kommunledningarna idag i stor utsträckning slipper. Självstyre innebär att kommunled-ningarna själva bestämmer hur de fördelar de medel de har till förfogande. I det ingår också att styra sina egna förvaltningar och att hävda sina prioriteringar gentemot dem.

Vi kan konstatera att det i kommunerna finns kännedom om finansieringsprincipen som företeelse, men det brister i kunskap om hur den tillämpas och fungerar tekniskt. Där-med blir diskussionen kring finansierings-principen abstrakt.

DE ÖvERGRIPANDE FRåGORNA i samband med tillämpningen av finansie-ringsprincipen har att göra med kommun-sektorns krav på full statlig finansiering av alla reformer som staten beslutar om och den kommunala självstyrelsens framtida status. Diskussionerna om tillämpningen är emeller-tid ofokuserade eftersom det brister i kunskap om finansieringsprincipen och dess effekter och i kommunikationen mellan de berörda parterna. En orsak till okunskapen om finan-

sieringsprincipen är bristen på transparens. Informationen om själva reformerna och vad kommunerna ska utföra är tydlig och når kommunala verksamhetsansvariga.

Men vad ekonomiska ersättningen blir från staten är för de flesta kommunala företrädare oklart. Vårt förslag är att budgetpropositio-nerna kompletteras med en tydlig uppställ-ning av finansieringsprincipens ekonomiska effekter uppdelade på de verksamheter som berörs. Dessutom borde informationen till kommunerna förtydligas genom att den stats-bidragsavräkning kommunerna erhåller upp-lyser om statsbidraget enligt finansierings-principen med en bilaga som specificerar hur mycket varje reform genererar till kommu-nen.

NäR FINANSIERINGSPRINcIPEN infördes i början på 1990-talet förutsattes att tillämpningen skulle utformas genom samråd mellan statens och kommunsektorn. I våra intervjuer med kommunala företrädare och representanter för SKL har vi fått många synpunkter på brister i samrådsförfarandet. SKL:s företrädare är mer kritiska till proces-sen och beslutsfattanden vid tillämpningen av finansieringsprincipen än det beloppsmäs-siga utfallet. Ansvarskommittén föreslår ett institutionaliserat samrådsförfarande och vi ansluter oss till denna uppfattning. Ett regel-bundet samråd skulle bidra till ökad förståelse mellan parterna och att oklarheter kring finansieringsprincipens tillämpning minskar.

EN NÖDväNDIG FÖRutSättNING för styrning är uppföljning. Om staten vill att finansieringsprincipen ska vara ett styrmedel måste det genomföras regelbundna upp-följningar av både processen och beloppen. Den utvärdering vi redovisar är ett steg i rätt riktning men det räcker inte med enstaka uppföljningar utan de måste göras oftare och regelbundet. Debatten om finansieringsprin-cipens tillämpning och efterlevnad saknar substans om det inte finns fakta som ger underlag för debatten.

FORSKARE SKRIvER

PAtRIK ZAPAtA4 Filosofie doktor på Förvalt-ningshögskolan vid Göte-borgs universitet.

Må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

StEllAN MAlMER4 Filosofie doktor på Förvalt-ningshögskolan vid Göte-borgs universitet.

Må

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

Fotnot: Denna artikel är en sammanfattning av rapporten Finansieringsprincipens tillämpning (Malmer och Zapata 2009).

Referenser

Malmer, Stellan & Patrik Zapata (2009): Finansieringsprincipens tillämpning. Rapporter från riksdagen 2008/09: RFR11

SOU 1991:98: Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans. Statsbidrag för ökat hand-lingsutrymme och nya samarbetsformer, Kommunalekonomiska kommittén, Stockholm.

Prop. 1993/94:150: Kompletteringsproposition, Stockholm, 1994.

KEF-AKtuEllt

Här nedan följer ett axplock av höstens kurser. Gå in på www.kef.se för att ta del av hela utbu-det.

Aktuella redovisningsfrågor n Temadagen riktar sig i första hand till dig som arbetar med utformning eller granskning av årsredovisningar. Vi har liksom tidigare gjort en systematisk genomgång av ett antal årsredo-visningar för att hitta utveck-lingsområden och goda exempel på delar i årsredovisningen . Temadagen anordnas i Stock-holm, Göteborg, Malmö och Luleå. För datum, se www.kef.se

Från kretsarna Krets 5 Kretsen inbjuder till seminariet Det ekonomiska läget i kom-muner och landsting – vilka planeringsförutsättningar har vi? tid: 13 novemberPlats: Alingsås, Stadshotellet

KuRSER OcH KONFERENSER

välKOMMEN Att KONtAKtA DIN KEF-KREtS!KREtS NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands läncecilia von SydowSundbybergs stad 179 92 Sundbybergtelefon 08-706 80 00 cecilia.vonsydow@sundbyberg.se

KREtS NR 2Södermanlands och östergötlands län Göran BernhardssonOxelösunds kommun613 81 Oxelösundtelefon 0155-380 00 goran.bernhardsson@oxelosund.se

KREtS NR 3jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Katrin FritzNässjö kommun571 80 Nässjötelefon 0380-518021katrin.fritz@kommun.nassjo.se

KREtS NR 4Skåne och Blekinge länTony Henningsson, Helsingborgs stad251 89 Helsingborgtelefon 042-10 50 00tony.henningsson@helsingborg.se

KREtS NR 5Västra Götalands länBirgitta GunterbergSkövde kommun541 83 Skövdetelefon 0500-49 87 66birgitta.gunterberg@skovde.se

KREtS NR 6Värmlands, örebro och VästmanlandAnn BjörkmanArboga kommunBox 45732 21 Arbogatelefon 0589-870 25ann.bjorkman@arboga.se

KREtS NR 7Dalarnas och Gävleborgs länLeif Karlsson Gavle Fastigheter Gävle kommun AB Box 975 801 33 Gävle telefon 026-178205 leif.karlsson@gavlefastigheter.se

KREtS NR 8Västernorrlands och jämtlands länGöran AnderssonHärnösands kommun871 80 Härnösandtelefon 0611-34 80 97goran.andersson@harnosand.se

KREtS NR 9Västerbottens och Norrbottens länAnnacarin Forsberg Aditro AB Kyrkgränd 5 931 27 Skellefteå telefon 010-4512723 annacarin.forsberg@aditro.com

PRISAD REDOvISNING. Boden vann ÖPWC:s pris för Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisning 2007.

www.kommuninvest.se

Svenska kommuner och landsting i samverkan

När vi bjöd in till finansseminarier på temat Ränte-marknad och riskhantering kunde vi aldrig drömma om det gensvar vi skulle få. Samtliga seminarier blev mer än fulltecknade! Hundratals gäster tog del av kunskapsutbyte, prognoser och inspiration för framtiden. Deltagar-nas betyg på seminariet var höga. 9 av 10 har siktet inställt på att delta nästa gång.

Tack för att ni kom!

Succé för Kommuninvests finansseminarium!

1

Årsredovisning 2007

30 Kommunal Ekonomi #4 2009

Hur utbredd är korruptionen egentligen? Det är en fråga jag som jag ställer mig efter att ha arbetat 20 år som chef på olika nivåer i kommuner och landsting. I de flesta kommuner och landsting är

laglydnaden god och moralen hög, men i andra verkar problemen vara utbredda.

Inom ramen för ”korruptionsprojektet” genomför-des nyligen en enkätundersökning med tjänstemän och politiker i kommunerna. Vissa av svaren i under-sökningen är oroande.

På FRåGAN OM det är vanligt att politiker/högre tjänstemän i svenska kommuner missbrukar sin makt- och förtroendeställning, och tillskansar sig eller sina närmaste förmåner på kommunens bekostnad, svarade hela 20 procent av tjänstemännen och 18 procent av politikerna att det stämmer helt eller delvis.

En fjärdedel av kommunpolitikerna tycker också att det är acceptabelt att gynna det lokala näringslivet även om man bryter mot lagen (LOU).

Maktmissbruk kanske börjar som någon form av missriktad ”utilitarism”, det vill säga att man vill max-imera den sammanlagda mängden nytta för den egna kommunen. En sorts välgärning, och det låter ju gott. Som att prioritera ett företag som finns på orten för ett visst uppdrag, i strid med LOU, för att öka mängden arbetstillfällen i kommunen och därmed den samlade

nyttan. Eller, som i ett känt exempel från Gotland i somras, bygglov ges till en

stor arbetsgivare inom strandskyd-dat område. Detta är typiska fall av missriktad utilitarism.

Utilitarismens negativa sida blir då att vissas välbefinnande måste offras för att maximera nyttan. Några få politiker eller tjänstemän, måste i praktiken manipulera fram denna nytta utan att de berörda tillfrågas. I vissa fall fortsätter eller ökar manipulationen.

Jag tror att korruption från början sällan handlar om mutor. Snarare

handlar det om ”utilitarism” eller att kommunens högsta politiker vill visa vem som bestämmer inför sina kompisar och demonstrera att man inte låter tjänstemännen styra. Har man väl hjälpt sina kompi-sar är steget inte långt till att någon gynnar sig själv. Forskning har visat att när korruption väl får sprid-ning är det svårt att vända utvecklingen.

FAStIGHEtER OcH MARK säljs till kompispris, vägar får ny sträckning för att inte passera utanför en kompis hus, översikts- och detaljplaner påverkas så att den som äger mark ska kunna tjäna maximalt på att exploatera marken, utskänkningstillstånd ges till kompisar, avstyckningar och bygglov ges utanför vad som är rimligt om ”rätt” person söker. Ja, listan över hur maktmissbruk i en kommun kan se ut är lång. Och jävsregler är lätta att undgå, man behöver bara ”gå ut” från sammanträdet när beslut ska fattas i ens ”egna” ärenden, att beslutet i själva verket redan är klappat och klart långt före sammanträdet är svårt att bevisa!

Normalt sett är det bara när de politiska besluten går emot tjänstemannaförslaget som vi tjänstemän reagerar. Men ibland har påverkan gått så långt ned i organisationen att man knappt ens märker av mani-pulationen. Plötsligt en dag står man kanske där och undrar: Hur blev det så här? Vad är mitt ansvar i den här soppan?

PROBlEMEt äR KANSKE som Sven Hirdman, ordförande för organisationen Transparency Inter-national (TI) Sverige, uttryckt: ”att vi har för mycket kommunalt självstyre i landet och att det inte finns någon oberoende revision i kommunerna. Kommu-nalgubbarna kan i stort sett göra vad de vill, och det leder till många oegentligheter”.

* Korruptionsprojektet är ett forskningsprojekt vid institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universi-tet. Syftet är att besvara frågor om normer, tillit och korruption i allmänhet och i svenska kommuner i synnerhet, spetsat med jämförelser från den brittiska lokalnivån.

korruptioneni kommunernaKorruption kan börja som missriktad utilitarism. Därifrån är steget inte långt till att gynna kompisar och i slutändan – sig själv. Det skriver Annika Wallenskog, tidigare kommundirektör i Vallentuna kommun.

”Plötsligt en dag står man kanske där och undrar: Hur blev det så här? vad är mitt ansvar i den här soppan?”

Gä

St

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

ANNIKA WAllENSKOG n Annika Wallenskog har en lång yrkeskarriär inom kommunsektorn. Hon har bland annat varit kom-mundirektör i Vallentuna kommun, ekonomidirektör vid Landstinget i Uppsala län och ekonomidirektör i Nacka kommun.

KRÖNIKAN

EffEktivaEkonomiPRoCESSER

viSionSBYRÅn

RE

pwc.com/se/komrev

Har ni goda styrverktyg? Sköts administra­tionen med tillräcklig kvalitet och till rimliga kostnader? Om detta är aktuella frågor för dig kan vi hjälpa till genom att ta fram

en överskådlig redovisning av admini­ �strationens starka och svaga sidoren jämförelse mellan administrationen �i din kommun och andra kommuner en detaljerad redovisning med tips �om vilka funktioner som har störst utvecklingspotential

Redovisningen bygger genomgående på dimen sionerna Styrning – Kvalitet – Produktivitet.

Har du frågor kring ekonomi­/PA­processer, kontakta Hans Stark, 0709­29 23 59, hans.stark@se.pwc.com.

Inom PricewaterhouseCoopers har vi även stor erfarenhet av att erbjuda entreprenad­lösningar inom personal­ och ekonomi­administration. Vi hjälper er att identifiera utmaningar och förutsättningar för effektivi­sering av den ekonomi­ och personal­admini strativa verksamheten. I detta arbete, som inne håller process­ och effektivitets­analyser, konstaterar vi gemensamt om våra tjänster inom ekonomi administration är ett alternativ till admini stration i egen regi.

Har du frågor kring våra tjänster inom ekonomiadministration, kontakta Percy Carlsbrand, 070­549 82 12, percy.carlsbrand@se.pwc.com.

– Vi hjälper dig

Har du koll på morgondagens likviditet?

Vår långtidsprognos är verktyget som ger dig koll.

Under oktober får du ett extra förmånligt erbjudande.

Kontakta din kundansvarige eller någon av våra beräknings-experter på 08-665 06 80.

Posttidning BKommunal EkonomiBox 6767 801 74 Gävle

– Vi hjälper dig

Har du koll på morgondagens likviditet?

Vår långtidsprognos är verktyget som ger dig koll.

Under oktober får du ett extra förmånligt erbjudande.

Kontakta din kundansvarige eller någon av våra beräknings-experter på 08-665 06 80.