72 73

Jag står framför fönstret och sträcker mina lena och hårda armar uppåt. Den alltför varma sommarens vind känns som

kåda över mina hårlösa överkropp när den blåser in i rummet som jag delar med min bror. Det doftar av skogen. Vi, jag, min bror och min mamma, bor högst upp i en backe i ett tegelhus med tallgrenar som hela tiden är över oss. Och du är ovanför mig.Jag tar på mig en stor vit t-shirt och mamma ropar att det är mat. Vi äter stekt falukorv och makaroner. Min bror äter upp snabbt och går ut på asfalten igen. Mamma vill veta vem du är:- Vem är den där mannen som bor två våningar upp? Det är min kompis svarar jag. Jag har fått komma upp till dig flera gånger nu och se ditt hem, titta på dina böcker. Tapeten i tamburen är gul med papegojor på. Du har en hund som springer kring mina ben och slickar med sin lilla tunga. Du har en uppstoppad fågel i köket och på kylskåpet sitter vykort. De föreställer svartvita bilder av pojkar, tagna för länge sen, de har kransar på huvudet och ser smutsiga ut. De lutar sig emot varandra som mot dörrposter, de är nästan nakna.-Var är de någonstans?I Italien, säger du och ler inuti ditt stora röda skägg ovanför mig. Du är nästan dubbelt så stor som mig. Dina rödbruna armar pressar mot din vita tröja av tjock, sträv bomull. Du har avklippta jeansshorts med många veck. Du ler och jag vill att du ska komma in i mitt ansikte. Vi äter tårta under tystnad. När vi har ätit klart så diskar du och jag nuddar med min näsa på din rygg. Mina nakna fötter är kalla mot stengolvet när jag går ner igen och jag går inte till mina vänner som är i skogen bredvid vårat hus, jag lägger mig på min säng. Med fönstret öppet så drömmer jag det igen. Jag drömmer att vi är flera som drömmer samma sak, jag drömmer om dig:

Det är gryning och jag går ner i källaren i det tomma fuktiga cykelrummet. Det är knäpptyst. Jag ser en kille sitta där på en

pinnstol och han dinglar med benen. Hans kropp är tunn och han är väldigt söt. Hans gröna pastellfärgade tröja får mig att tänka på glass. Så kommer du. In från andra sidan rummet. Du har en svart låda i handen. Du är finklädd och har en röd- och svartrutig skjorta på dig, ärmarna är uppkavlade så ditt blonda lockiga armhår syns. Du hukar och sätter dig vid hans nakna fötter och öppnar asken. Medan du gör det så kommer ytterligare fem män in. De ställer sig bakom dig och tittar på dig och honom. De ser ut som dig, som om ni kom från samma ställe, håriga ansikten, ben och armar. Grova, stängda, stora. De tittar hungrigt på er.Ur asken tar du fram en helt ny sko, jag känner doften av nytt. Den är röd, den har röda skosnören och vita ränder på sidan. Jag ser hur du håller hans fot i din stora hand. Så sätter du på honom skon. När hälen glider med lite motstånd ner i skon förväntar jag mig att det ska låta som en fot som sätts i gyttja. Den passar perfekt, omsluter hans fot. Sen gör du samma med andra skon. Skosnörena hänger oknutna, en bit ovanför golvet.- Ska jag knyta också? Han nickar när du frågar. Du drar åt hans skosnören, ganska hårt och knyter en prydlig rosett på båda skorna. Jag andas lukten av nya skor i min näsa och blandar lukten av er, där i rummet, innan jag vänder mig om och går upp igen.

Jag ligger på min säng och drömmer det igen och igen. Jag drömmer att vi är andra, tusen andra, tusen fler som jag, vi drömmer samma sak, en armé av oss drömmer hårt på våra sängar, marscherar genom dagarna för att sen drömma, drömma samma sak på olika sätt.Min mamma säger att vi ska hälsa på dig. Vi går upp två trappor och ringer på den bruna dörren. Hon har vita sandaler. Du öppnar med läsglasögon på dig, ett vitt linne och långa vita byxor. Det luktar nytvättat när jag kramar dig. Vi sätter oss i köket alla tre och dricker cola. Ett korsord ligger framme. Vi pratar om sommaren, att den är så varm. Du får mamma att skratta flera gånger. När vi går därifrån så stryker jag över dina vykort och de svartvita pojkarna stirrar på mig, längtande ut ur bilden med trötta ögon från länge sen.

Illustration: Ester Finnström Text: Eli Levén