kungen och kakan (the king and the cake)
DESCRIPTION
This presentation combines the story behind Swedish traditions celebrating the memory of the 17th century king Gustav II Adolf and recent archaeological research in the town of Jönköping. Finds suggest a much older custom, going back to the 1640:s, and suggests who might have been the first to arrange formal celebration of the dead king, The Lion of the North" - the savior of Protestant cause in the ThirTRANSCRIPT
Kungen och Kakan
Ett arkeologiskt pussel från stormaktstidens Jönköping
Gustav Adolf-bakelse
Gustav Adolf-bakelsen…traditionell, banal eller politiskt korrekt?
Begynnelsen – Bräutigams, ett klassiskt konditori i Göteborg
…där konditorn Carl Bräutigam skapar en bakelse år 1909 till minnet av Gustav II Adolfs dödsdag den 6 november 1632
Skylten på hörnet av Östra Hamngatan och Kungsgatan
92 år senare – Gåtan på Tyska Maden i Jönköping
…ett avtryck i bränd lera
Tyska Maden-en modern arbetsplats i 1600-talets Sverige.-ett kungligt textilfaktori
Vantmakeriområdet Tyska Maden 1621 - 1655
Väveri – produktion av ylletyger åt armén •Etablerat från 1620
• Små tomter – anpassade för produktion
• Inflyttning av tyska hantverkare från 1621
• Helt överlåtet från Kronan 1623
• Verksamhet ca 1623 – 1655
• Undersökt 1984-87 & 2006-07
Vantmakeriets talande fynd – textilproduktion!
Tenntråd till brodyrFingerborg från Nürnberg
Textilplomb HyskaSpunnen metalltråd
Problemet med ett kungaporträtt…
De fyra frågorna:
1. Vad är förlagan?
2. Varför gör man ett avtryck?
3. Vad har föremålet använts till?
4. Vad gör det på Tyska maden
…under ett hus på faktoriområdet byggt strax före 1640?
Förlagan – en tapperhetsmedalj, utdelad av Gustav II Adolf själv!
”Cum Deo et victricibus armis”
”Med Gud och segrande vapen”
En medalj som präglades hösten 1631, direkt efter slaget vid Breitenfeld
Slaget vid Breitenfeld den 7 september 1631
- en av den svenska arméns största segrar
Fältherren Gustav Adolf – propagandans ”Lejonet från Norden”
Ett slagfält med 9000 stupade…
En hypotes blir till...
Berättelsen om Lars Arfwedsson & Torstenssonska artilleriregementet
Lättrörliga enheter ger eldunderstöd och bidrar verksamt till segern
Lars Arfwedssons fullmakt som tygmästare över Jönköping, Kalmar och Göteborg, signerad 16 mars 1637
En imponerande karriär för en ofrälse i stormaktstidens Sverige!Tillhör Tysklandsarmén 1630-35 – i fältartilleriet
Överförs med två kompanier till Riga 1635, därifrån till Stockholm
År 1637 utses kapten Lars Arfwedsson till tygmästare över Smålands och Vöstergötlands fästningar
Stupar vid Landskrona den 4 april 1644
ÄlvsborgJönköpingKalmar
Ett värn för Riket
…fram till 1658
Jönköping slott & stad fungerar som: •fästning •garnison •mobiliseringsbas•centralt förråd•faktoriort
Jönköpings slott- Götalands lås!
En modern artillerifästning, bestyckad med ca 50 kanoner
Hans Flemings fästning 1617
Örnehufvuds plan 1636
Lars Arfwedssons artilleri – idag…
Kanonport i bastion Carolus
Fragment av sprängd sexpundare, funnen år 2008 i kv. Ansvaret
Kanonvärn och kasematter
Myten formas – ”Gustav Adolf den Store” enligt Riksdagsbeslut 1633
”Moriens triumphavit” – ”I döden triumferade han”
(inskription vid sarkofagen i Riddarholmskyrkan)
Relikerna & kulten
Gustav Adolfs tillhörigheter på Livrustkammaren
Den stupades skjorta
Värjan från LützenKungliga kläder
Streiff – kungens häst
Jakten efter Gustav Adolf-minnen fortsätter än idag…
Metalldetektering i Lützen 2009
Lejon som biter orm – bronsornament funnet alldeles intill platsen där Gustav II Adolf stupade
Hjältekonungen – närvarande i vardagens liv
Offermynten
Fursteporträtt på kakel – en ung Gustav Adolf? Funnet på Tyska maden 1987.
Emaljerat porträtt med vanitassymbol
Att högtidlighålla kungens minne …på hans slott och i hans stad
Pressform till festmat
Lars Arfwedsson tjänstgjorde på slottet från 1637 – men hur många fler hade mött Gustav II Adolf?
Och hur firades man kungens minne den 6 november på 1630-talet?
Barockens måltider – en fest för alla sinnen
Ett visuellt överdåd…
Det viktiga konfektbordet
…dock utan ”jern bachelser”
En ny stad skapas – men var hämtade man byggnadsmaterial i Jönköping ?
1617 1620
1623
Bara under de första tio åren behövdes ca 20 000 vagnslass jord och sand till att fylla ut för tomtmark på Öster…
1618
1637
Slottsområdet
Gamla staden
Utfyllnader - Kronans sand och vanligt folks avfall
Kronans planmässiga markarbete i botten (1613 – 1623) Däröver tomtägarnas egna insatser fram till sent 1700-tal
Bolmört
Timmerkista i kv. Diplomaten - tallar fällda vintern 1620-21
Timmer hämtat ur samma skogsbestånd utnyttjas till Kronans bygge
Tiggarranunkel
De omflyttade fynden – slottets föremål i hantverkarnas kvarter
Gustav II Adolf som pressform
BokspänneKulor av olika kaliber
Bronslänk
Är de fyra frågorna besvarade? – Nja, vi har hittat en möjlig förklaring…
…och fyndet av en liten keramikform på Arkivhustomten år 2007 har länkat samman Jönköping med Trettioåriga kriget, med hjältedyrkan, matvanor och ett ovanligt människoöde – kapten Lars Arfwedsson!