Grundvatten idag och imorgon SGU 14-15 november 2011

Kunskapsläge – grundvattnets kvalitet

Grundvattenkemisk information är insamlad genom: - Hydrogeologisk kartering, - Grundvattennätets verksamhet, - Miljöövervakning, - Kommuner enl. ök., - Brunnsborrning samt - Specialstudier,

-Grundvattennätet -Kemiarkiv -Källarkiv -Vattentäktsarkiv

Vattentäktsarkivet

• Uppgifter bla. om:

• typ av vattentäkt

• vattenkvalitet och uttagsmängd

• ca 1700 allmänna grundvattentäkter

Vattentäktsarkivet innehåller ca. 500 000 analyser, varav 30 % utgör råvattenanalyser

Andelen prover där de vanligaste substanserna påträffas i grundvatten. Endast substanser som analyserats fler än 500 ggr och som förekommer i minst 2% av proverna redovisas. F

Källa: Pesticiddatabasen

0% 10% 20% 30% 40%

BAM

bentazon

DEA

atra zin

MCPA

mekoprop

dikl orprop

klopyra lid

glyfosat

AMPA

Bekämpningsmedel i kommunala grundvattentäkter

Bekämpningsmedel ej detekterade (n=210)

Jord

41%

Berg & jord

12%

Berg

29%

Vet ej

7%

Konstgjord

infiltration

11%

Bekämpningsmedel detekterade (n=52)

Vet ej

13%

Konstgjord

infiltration

6%

Berg

15%

Jord

56%Berg & jord

10%

Bekämpningsmedel i kommunala grundvattentäkter

Bekämpningsmedel ej detekterade (n=210)

Jordbruk

28%

Industri,

infrastruktur

etc

1%

Skogsmark

46%

Bebyggelse

inkl

idrottsanl.

15%

Ytvatten, inkl

våtmark

6%

Urbant

grönområde

4%

Bekämpningsmedel detekterade (n=52)

Jordbruk

31%

Industri,

infrastruktur

etc

3%Urbant

grönområde

9%

Ytvatten, inkl

våtmark

6%

Skogsmark

30%

Bebyggelse

inkl

idrottsanl.

21%

Enskild vattenförsörjning Resultat från Miljöhälsoenkät NMHE 99 & BMHE 03

Beräknat antal hushåll med egen brunn

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

V.

Gö

tala

nd

Skå

ne

Sto

ckh

olm

Öste

rgö

tla

nd

Vä

rmla

nd

Up

psa

la

Jö

nkö

pin

g

Gä

vle

bo

rg

Ha

llan

d

Sö

de

rma

nla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Öre

bro

Ka

lma

r

Da

larn

a

Kro

no

be

rg

Vä

ste

rbo

tte

n

Vä

stm

an

lan

d

Jä

mtla

nd

Ble

kin

ge

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Borrade brunnar

Grävda brunnar

Brunnsdjup:

Bergbrunnar: ca. 70 m ; Jordbrunnar ca. 6 m

Vad skiljer bergborrade brunnar från

brunnar i jordlager ?

Djupare Längre omsättningstid - Bättre skydd mot föroreningar - Högre pH - Lägre redoxpotential - Mer kontakt med det geologiska materialet

Översiktlig

jordartskarta över

Sverige

Jordarter Berggrund

Alkalinitet

Det finns i dag analyser från drygt 40 000 brunnar

Diagrammet

Diagrammet

Diagrammet

Diagrammet Alkalinitet

Sulfat

Försurningspåverkan-(alkalinititet/sulfat)

2000 2001 2002

Ingen eller obetydlig påverkan (1)

Försurningspåverkan

Mycket stark påverkan (5)

Stark påverkan (4)

Påtaglig påverkan (3)

Måttlig påverkan (2)

Försurningspåverkan, ytligt grundvatten

enligt bedömningsgrunder för grundvatten.

Indikator i miljömålsarbetet.

Nitrat

Bly

Kadmium

.

Zink

Klorid

Trender pH Trender sulfat Trender TOC Trender Alk

Trender aluminium

Trender pH

Bensen

Toluen

summa Xylener

Triklormetan

1,1

Screening av organiska ämnen