kunskapsöverföring i...
TRANSCRIPT
3
Linköpingsuniversitet|Institutionenfördatavetenskap
Master30hp|Kognitionsvetenskap–design
Vårterminen2017|LIU-IDA/FFK-UP-A--17/002—SE
KunskapsöverföringidesignsamarbetenEttaktionsforskningsprojektomkunskapsöverföringen
mellanenUX-designbyråochenstartupsomanvänder
LeanUX
JohanLinder
Handledareochexaminator,StefanHolmlid
4
Upphovsrätt
DettadokumenthållstillgängligtpåInternet–ellerdessframtidaersättare–under25år
frånpubliceringsdatumunderförutsättningattingaextraordinäraomständigheteruppstår.
Tillgångtilldokumentetinnebärtillståndförvarochenattläsa,laddaner,skrivautenstaka
kopiorförenskiltbrukochattanvändadetoförändratförickekommersiellforskningochför
undervisning.Överföringavupphovsrättenvidensenaretidpunktkaninteupphävadetta
tillstånd.Allannananvändningavdokumentetkräverupphovsmannensmedgivande.Föratt
garanteraäktheten,säkerhetenochtillgänglighetenfinnslösningaravtekniskoch
administrativart.
Upphovsmannensideellarättinnefattarrättattblinämndsomupphovsmaniden
omfattningsomgodsedkrävervidanvändningavdokumentetpåovanbeskrivnasättsamt
skyddmotattdokumentetändrasellerpresenterasisådanformellerisådantsammanhang
somärkränkandeförupphovsmannenslitteräraellerkonstnärligaanseendeelleregenart.
FörytterligareinformationomLinköpingUniversityElectronicPressseförlagetshemsida
http://www.ep.liu.se/.
Copyright
ThepublisherswillkeepthisdocumentonlineontheInternet–oritspossiblereplacement–
foraperiodof25yearsstartingfromthedateofpublicationbarringexceptional
circumstances.
Theonlineavailabilityofthedocumentimpliespermanentpermissionforanyonetoread,to
download,ortoprintoutsinglecopiesforhis/hersownuseandtouseitunchangedfornon-
commercialresearchandeducationalpurpose.Subsequenttransfersofcopyrightcannot
revokethispermission.Allotherusesofthedocumentareconditionalupontheconsentof
thecopyrightowner.Thepublisherhastakentechnicalandadministrativemeasuresto
assureauthenticity,securityandaccessibility.
5
Accordingtointellectualpropertylawtheauthorhastherighttobementionedwhen
his/herworkisaccessedasdescribedaboveandtobeprotectedagainstinfringement.For
additionalinformationabouttheLinköpingUniversityElectronicPressanditsproceduresfor
publicationandforassuranceofdocumentintegrity,pleaserefertoitswwwhomepage:
http://www.ep.liu.se/.
©JohanLinder
6
SammanfattningDennastudieharundersökthurkunskapsöverföringeniettsamarbetemellanenUX-
designbyråochenstartupsomanvänderLeanUXsomansatskanutformasutanattanvända
enomfattandedokumentation.Förattgöradettaharenkvalitativtfallstudieiformenavett
aktionsforskningsprojektgenomförts.
FörfattarentillstudientogrollensomUX-designerhosenUX-ochtjänstedesignbyrådär
dennegenomfördeettdesignuppdragåtenstartupinomsocialinnovationundertioveckor.
Inomdennakontextplaneradesochgenomfördesenkunskapsöverföringsom
struktureradeskringlöpandeavstämningardärUX-designernochproduktägaren
tillsammanskundediskuteraochreflekterakringdendesignsomtagitsfram.Utöverdessa
togsävenvisualiseringaravkunskapsframiformaveninteraktivprototyp,femstycken
screencastsochvisstextuellstöddokumentationfram. Utifråndettaharsjustycken
lärdomarkunnatidentifieratssomreflekteraröverkunskapsöverföringensochdess
beståndsdelarskvalitet,vadsomfungeradebraochvadsombättreskullekunnastödja
kunskapsöverföringen.Lärdomarnasomharproduceratsidennastudieböranvändassom
ettinspirationochsomettdiskussionsunderlagförhurkunskapsöverföringenkangåtilli
dennatypavsamarbete.
AbstractInthisstudytheknowledgetransfersbetweenaUXdesignstudioandastartupthatutilizes
LeanUXhavebeeninvestigatedtounderstandhowitcanbedevelopedwithouttheuseof
extensivedocumentation.Todothisacasestudyhavebeenperformedasaactionresearch
project.
TheauthortooktheroleasaUXdesignerataUXandServicedesignagencyandperformed
adesignprojectforasocialinnovationstartupduring10weeks.Withinthiscontextthe
knowledgetransfersofdesignknowledgefromtheprocesswhereplannedandexecuted.It
wasstructuredthroughongoingreconciliationsbetweentheproductownerandtheUX
designerinwhichtheycoulddiscussandreflectonthedevelopeddesign.Inadditiontothis
7
visualizationsoftheknowledgewheredevelopedintheformaaninteractiveprototype,5
screencastsandsupportingtextualdocumentation.
Basedonthis7lessonslearnedcouldbeidentifiedthatreflectsontheknowledgetransfer
andthequalityofitscomponents,statingwhatworkedwellandwhatdidn’t.Thelessons
learnedthatwhereidentifiedthroughthisstudyshouldbeusedasinspirationandto
facilitateadiscussiononhowtheknowledgetransfercouldbeconductedwithinthiskindof
collaboration.
8
FörordJagvilltackaminhandledareCamillaRydfrånUX-ochtjänstedesignbyrånsomharvaritett
ovärderligtstödunderdettaprojekt.Hennestankar,direktivochhjälpharverkligenhjälpt
miggenomföraprojektetpåettväldigtproduktivtochlyckatsätt.Jagvilltackahelateamet
pådenstartupsomharvaritinblandadiprojektet.SamarbetetmedrekryterarnaAnna
HörnmarkochLovaWestlundvarväldigtgivandeochharverkligenutgjortgrundenfördet
arbetesomhargenomförts.JagvillävenriktaettstorttacktillderasCTOJacobBurenstam
somjaghadeettväldigtnärasamarbetemed,utanhanskunskapochinsikterhadedetta
projektintekunnatgenomförassomdethargjort.Slutligenvilljagtackaminhandledare
StefanHolmlidfrånLinköpingsuniversitet.
Stockholmjuni2017
JohanLinder
Acknowledgement
IwouldliketothankmytutorCamillaRydfromtheUXandservicedesignagencywhom
havebeenaninvaluablesupportduringthisproject.Herthoughts,directionsandhelphave
trulyhelptmerealizethisprojectinaveryproductiveandsuccessfulmanner.Iwouldliketo
thanktheentireteamatthestartupthathasbeenpartofthisproject.Especiallythe
collaborationwiththerecruitersAnnaHörnmarkandLovaWestlundwereveryrewarding
andhasformedthefoundationonwhichthisprojectcouldtakeform.Iwouldalsoliketo
expressmygratitudetowardstheirCTOJacobBurenstamwhitwhomIhadaveryclose
collaborationwith,withouthisknowledgeandinsightsthisprojectwouldnothavebeen
carriedoutasithasbeen.LastlyIwouldliketothankmytutorStefanHolmlidfrom
LinköpingsUniversity.
StockholmJune2017
JohanLinder
9
Innehållsförteckning1 Inledning..................................................................................................................12
1.1 Studiensyfte.................................................................................................................13
1.2 Frågeställningar............................................................................................................13
2 Teori.........................................................................................................................14
2.1 Användarcentreraddesign............................................................................................14
2.2 LEANUX........................................................................................................................15
2.2.1 EnAgilansats...................................................................................................................17
2.2.2 TeoretisktfundamenttillLeanUX...................................................................................18
2.3 AttintegreraUCDochAgile/LEANUX...........................................................................19
2.3.1 Olikasynpådokumentation............................................................................................20
2.4 Gränsobjekt..................................................................................................................21
2.4.1 VanligagränsobjektinomUCDochagileansatser..........................................................23
2.4.2 Gränsobjektinomandrafält............................................................................................27
3 Metod.......................................................................................................................29
3.1 Ansats...........................................................................................................................29
3.2 Kontextförstudien.......................................................................................................30
3.2.1 ArbetetsomUX-designer................................................................................................31
3.3 Arbetshypotesföröverlämning.....................................................................................31
3.3.1 Kunskapsöverföringensyfte............................................................................................32
3.3.2 Hurdetskulleåstadkommas...........................................................................................32
3.3.3 Vilkagränsobjektskastödjakunskapsöverföringen........................................................32
3.4 Datainsamlingsmetoder................................................................................................33
3.4.1 Fältanteckningar..............................................................................................................33
3.4.2 Löpandeavstämningar....................................................................................................33
3.4.3 Intervjumedprojektägareefteravslutatprojekt............................................................34
3.5 Analysmetod.................................................................................................................34
4 Resultat....................................................................................................................37
4.1 Kunskapsöverföringen..................................................................................................37
4.1.1 Löpandeavstämningar....................................................................................................37
4.1.2 Avslutandepresentation.................................................................................................38
4.1.3 Gränsobjekt.....................................................................................................................38
4.2 Denkvalitativainnehållsanalysen.................................................................................43
10
4.2.1 Fältanteckningar..............................................................................................................43
4.2.2 Löpandeavstämning........................................................................................................44
4.2.3 Intervjumedprojektägare...............................................................................................44
5 Analys.......................................................................................................................48
5.1 Fokuserapåattförmedladesignensrationale...............................................................48
5.2 Planerakunskapsöverföringentillsammans..................................................................49
5.3 Löpandeavstämningarfrämjarsamarbete&diskussion...............................................51
5.4 Löpandeavstämningarärenkelt,tidseffektivt&värdeskapande..................................53
5.5 Interaktivaprototyperbörhakonceptuelltfokusframfördetaljdesign.........................55
5.6 Screencastharpotentialsomgränsobjekt.....................................................................56
5.7 Använddenavslutandepresentationensominspelningavscreencast..........................57
6 Diskussion.................................................................................................................59
6.1 Metodval......................................................................................................................59
6.1.1 Aktionsforskning..............................................................................................................59
6.1.2 Datainsamlingsmetoder..................................................................................................60
6.1.3 Kvalitativinnehållsanalys.................................................................................................60
6.2 Genomförande..............................................................................................................61
6.3 Validitet,reliabilitet&generaliserbarhet......................................................................62
6.3.1 Reliabilitet........................................................................................................................62
6.3.2 Validitet...........................................................................................................................63
6.3.3 Generaliserbarhet............................................................................................................64
6.4 Vidarestudier...............................................................................................................64
7 Slutsatser..................................................................................................................66
8 Referenser................................................................................................................68
11
FigurochTabellförteckningFigurförteckningFigur1Vislualiseringavkunskapsöverföringen......................................................................37
Figur2Ettexempelfråndeninteraktivaprototypsomtogsfram..........................................39
Figur3Ettexempelpådeninteraktivaprototypsomtogsfram............................................40
Figur4Skärmavbildningfrånenavdescreencastssompresenterades.................................41
Figur5Skärmavbildningfrånenavdescreencastssomproducerades..................................41
Figur6Flödesschematsomtogsframsomstöddokumentation............................................42
Tabellförteckning
Tabell1Mallensomanvändesfördenkvalitativainnehållsanalysen....................................36
Tabell2Ettexempelfråndokumentetsomtextuelltbrötnedprototypensolika
beståndsdelar..................................................................................................................43
Tabell3Exempelpådenkvalitativainnehållsanalysenfrånfältanteckningarna....................45
Tabell4Exempelpådenkvalitativainnehållsanalysenfråndelöpandeavstämningarna.....46
Tabell5Exempelfråndenkvalitativainnehållsanalysenfrånintervjunmedproduktägaren.
.........................................................................................................................................47
12
1 InledningInomstartupsfärenharennylovandeansats,LeanUX,vuxitframpåsenareår(Liikkanen,
Kilpiö,Svan&Hiltunen,2014).DenärsprungenurdenvälspridaLeanstartupansatsenmen
fokuserarpådesignprocessenochattlåtaproduktteammedbegränsaderesurserskapa
framgångsrikaprodukterochtjänstersomharenmycketgodanvändarupplevelse(Gothelf
&Seiden,2016).Ennyckeltillattåstadkommadettaärmultifunktionellateamsomäger
heladesignprocessenfrånaxtilllimpa.Ansatsenlåternämligenteamenlärakänna
produktensallaolikadelarochlederiförlängningentillenbättreförståelseförprodukten
ellertjänstenshelhetsamtdjuparekunskapomanvändarnasbehov(Gothelf&Seiden,
2016).Dettakandockvarasvårtförproduktteamenpåstartupsattåstadkomma,speciellt
närdeärnystartadeochinteharresurserattanställaalldenkompetenssomkrävs.Föratt
lösadettaproblemsamarbetardessaoftamedexternapartnerssåsomdesignbyråereller
konsulter.
Samarbetenmellanstart-upsochdesignbyråeräroftalovande,menintesällanutan
problem.Närtvåolikavärldarmedolikametodikochfilosofimötsuppstårproblemsom
behöverlösasförattsamarbetenaskakunnauppnåsinfullapotential.Ienidealvärldskulle
konsulternafråndesignbyrånblidelavstartupensteammenavblandannatresursbristär
dettaintealltidmöjligt.Dåmåstedesignbyrångenomföradesignarbetetutanförstartupens
teamochsedanlevereradendesignochkunskapsomhargenereratstillproduktägarenoch
startupen.
Ettstortproblemsomuppstårdåärattmycketavdenkunskapsomgenererasi
designprocessengårförloradförstartupeneftersomdeinteärdesjälvasomgenomför
arbetetochkandralärdomarfråndet.Någotsomytterligareförsvårarochhindraren
lösningtilldettaproblemärattagilaansatser,såsomLeanUX,motsättersigdokumentation
ochiställetföredrarmuntligkommunikationansiktemotansikte(Gothelf&Seiden,2016).
Ifalldennamöjlighettillpersonligkommunikationsaknasiettprojektuppstårallvarliga
bristerikommunikationenochvärdefullkunskapriskerarattgåförlorad.Denagila
metodikensförhållningssätttilldokumentationochdeproblemsomblirettresultatavdetta
harlyftsframvidfleratillfällen(Modi,Abbott,&Counsell,2013;Memmel,Gundelsweiler&
13
Reiterer,2007;Abrahamsson,Warsta,Siponen&Ronkainen,2003;Blomkvist,Persson&
Åberg,2015).Enannanaspektavdettaproblemärattdesignbyråer,somoftajobbarmed
mertraditionellaarbetsmetoderänvadstartupsgör,harentraditionavattproduceraolika
sortersomfattanderapportersomdokumenterarlärdomar,insikterochannankunskap.
Dessaäroftakostsammaattproduceraochdetardessutomlångtidattfärdigställa(Sy,
2007).LeanUXåandrasidan,arbetariständigförändringochvillhelst,somandraagila
ansatser,intehanågondokumentationalls.Deharoftaävenbegränsaderesurseratt
spenderapådokumentationdådeprioriterarattproduceravärdeförslutkundenframför
internaprocesser(Blomkvist,Persson&Åberg,2015).
Detbehövssättfördessatvåparterattöverförakunskapensomskapasavdenenaparten
tilldenandra,utanattdettatarupponödigtmycketresurser.Atttaframolikaartefakter
somkanfungerasomkunskapsbärareinomagilaarbetsmetoderhartidigareefterfrågatsav
blandandraBlomkvist,Persson&Åberg(2015).Selic(2008)harävenlyftframattdet
behövsmerkunskapkringvilkensortskunskapsombördokumenteras,hurochtillvilket
syfte.Dennakunskapsöverföringbehöverävenpassainidetkommunikationslandkapsom
förknippasmeddeneffektivaochslimmademetodiksomförespråkasavagilaansatserså
somLeanUX.
1.1 Studiensyfte
Syftetmeddennastudieärattundersökahurkunskapsöverföringeniettsamarbetemellan
endesignbyråochenstartupsomanvänderLeanUXsomansatskanutformasutanatt
användaenomfattandedokumentation.
1.2 Frågeställningar
Förattkunnauppfyllastudienssyftemåstedessafrågeställningarbesvaras:
• Hurkankunskapsöverföringenutformassåstartupen,påetteffektivtsättochmedså
literesursersommöjligt,fårtillgångtilldenkunskapsomgenereratsgenom
designprocessen?
• Vilkenkunskapärviktigattförmedla?
• Vilkagränsobjektböranvändasochhurbördeutformasförattförmedladennakunskap?
14
2 TeoriIdettakapitelkommerrelevantteorifördennastudieattpresenteras.Förstpresenteras
användarcentreraddesignförattgeenbildavdendominantafilosofininomklassisk
interaktionsdesign.DärefterpresenterasLeanUXochgrundläggandeteoriomagilametoder
förattgeenfördjupadförståelse.Därefterpresenterasproblematiksomtidigareforskning
haridentifieratnäragilaochanvändarcentreradedesignmetoderintegrerats.Slutligen
presenterasteorikringgränsobjektsamtvanligagränsobjektsomanvändsinom
användarcentreradeochagilaansatser.
2.1 Användarcentreraddesign
Användarcentreraddesign(UCD)ärbådeenfilosofiochensamlingmetodersomgårutpå
attdesignaanvändbaraproduktergenomattinvolveraochförståanvändarnasfaktiska
behov.UCDärvälanväntförattdesignaochproduceradigitalaprodukterellertjänster.Det
finnsenmängdolikasättsomanvändarnakanvarainvolveradeidesignprocessen,mendet
viktigasteärattanvändarnaärinvolveradepåettellerannatsätt.Detärvanligtatt
användarnainvolverasvidspecifikatillfällenunderdesignarbetet,blandannatnär
produktenskravspecifikationskapasochvidanvändartester.Dethärkantillexempelske
genomintervjuer,observationerellerfokusgrupper.Användarnakanävenvaradjupt
involveradeisjälvadesignprocessendärdetillochmedkanutgöraendelavproduktteamet,
oftastinvolverasdedockgenomdesignworkshops.(Abras,Maloney-Krichmar,Preece,2004)
BegreppetUCDskapadesavNorman&Draper(1986)iderasbokUser-CenteredSystem
Design:NewPerspectivesonHuman-ComputerInteraction.Därefterspredbegreppetsig
ochblevenvitaldelavproduktdesignsomdetserutidag.Förattguidadesignerstill
filosofinochmetodikenkringUCDpresenteradNormanfyraförslagsomdesignenaven
produktböreftersträva(minöversättning):
• Gördetenkeltattavgöravilkahandlingarsomärmöjligaattutföravidallatillfällen.
• Görsakersynliga,ävendenkonceptuellamodellenavsystemet,alternativa
handlingar,ochresultatetavhandlingarna.
• Gördetenkeltattutvärderadetnuvarandestatusenpåsystemet.
15
• Följnaturligamappningarmellaninteraktionerochderasnödvändigahandlingar;
mellanhandlingarochdessresulterandeeffekt;ochmellaninformationensomär
synligochtolkningenavsystemetsstatus.(Norman,1988)
FörattytterligareunderlättafördesignersatttatillsigfilosofinkringUCDtogNormanäven
framsjuprincipersomsyftartillattramaindessviktigastedelar(minöversättning):
1. Användbådekunskapfrånvärlden,ochdittegethuvud.Dettagörsgenomattbygga
konceptuellamodellerochskrivalättförståddamanualersomärskrivnainnan
designenärimplementerad.
2. Förenklauppgifternasstruktur.Setillattinteöverbelastaanvändarens
korttidsminne,ellerlångtidsminne.Setillattuppgifternaärkonsekventaochförser
användarenmedtydligamentalahjälpmedelsomunderlättarhämtningavtidigare
kunskapfrånlångtidsminnet.Setillattanvändarenharkontrollöveruppgiften.
3. Görsakersynliga.Minskaavståndetmellanutförandeochutvärderingfrån
användarenssida.Användarenbordekunnalistautettvisstobjekts
användningsområdegenomattserättknappelleranordningbredviddet.
4. Fåmappningensjälvförklarande.Ettsättattgörasakerlättförståddaärgenomatt
användagrafik.
5. Nyttjakraftenibegränsningar,bådenaturligaochartificiella,förattgeanvändaren
intrycketavattdetfinnsenendasakattgöra.
6. Designaförfelsteg.Planeraförallasorterfelsomkantänkashända,påsåsättblirde
möjligtföranvändarenattalltidkunnaåterhämtasigefterattettfelharinträffat.
7. Näralltannatgårfel,standardisera.Skapaeninternationellstandardifallnågonting
intekanblidesignatutanöverflödigamappningar.
2.2 LEANUX
LeanUXärenagilanvändarcentreradmjukvaruutvecklingsmetodframtagenavindustrinoch
harpresenteratsgenomolikaonline-publikationerochframföralltienbokavGothelf&
Seiden(2013).Gothelf&Seiden(2013)anserattLeanUXärenuppsättningprincipersomär
framtagnaförattgöraorganisationermerlämpadeattmötamjukvaruutvecklingensagila
verklighet,somskagörademflexiblareochgeettstörrefokuspåderasanvändaresfaktiska
behov.Liikkanen,Kilpiö,Svan&Hiltunen(2014)menarattLeanUXsomfilosofiaktivt
16
försökerrörasigbortfrånbortfråndetraditionellavattenfallsmetodernasomfinnsinom
traditionellmjukvaruutvecklingdärorganisatoriskasilosochlångsammaproduktionscykler
ärstoraproblem.Serrador&Pinto(2015)anserävenattdetärdennaviljaattrörasigbort
fråndetraditionellavattenfallsmetodernasomärbakgrundentillattintressetfördenhär
sortensagilaansatserväxerkraftigt,derasstudieharävenvisatattansatsersåsomLeanUX
faktisktlösermångaavdeproblemsomtraditionellavattenfallsmetoderassocierasmed.
Dennasträvanbortfråndettraditionellaärenanledningtillattmetodenärspeciellt
omtycktavstartupsmendetfinnsäventeckenpåattmetodenkanvarapassandeförandra
sortersföretagochorganisationer(Liikkanen,Kilpiö,Svan&Hiltunen,2014;Gasik&Lamas,
2013).
TrotsattLeanUXursprungligenärframtagenavindustrinfinnsdetetttydligtstödför
ansatseninomforskningen(Brhel,Meth,Maedche,&Werder,2015).Denharblandannat
beskrivitssomotroligteffektivinommjukvaruutveckling(Liikkanen,Kilpiö,Svan&Hiltunen
2014)ochharvisatsiggenereraenpositivanvändarupplevelse(Gasik,&Lamas,2013).
ILeanUXsträvarmaneftereneffektivproduktionsomslösarpåsåliteresursersommöjligt,
måletärattsåsnabbtsommöjligtproduceraenproduktsommöteranvändarnaskravoch
behov(Liikkanen,Kilpiö,Svan,&Hiltunen,2014).Gothelf&Seiden(2013)beskriverLeanUX
somenuppsättningprincipersomskaanpassasefterdenspecifikaorganisationensomhar
tänktimplementeradem.Principernakommerintepresenterasidetaljdådeinteären
essentielldelavdennastudie.Denintresseradeläsarenfinnerendetaljeradbeskrivningav
dessaiGothelf&Seiden(2013).Syftetmedprincipernaärattfungerasomettramverkför
eneffektivaredesignprocess(Gothelf&Seiden,2013).Detärmedandraordinteett
bestämtregelverksomrigoröstskaföljasutanbörsessomenstartpunktför
produktorienteradeorganisationerdärderasunikaförutsättningarutgörenavgöranderolli
attformaarbetsprocessen(Basu,2011).
UtifrånGothelf&Seidensprinciperochbokutveckladesettmanifestpåinternet-Communits
rörandesagilmetodikförattramainvadfilosofininnefattar(Viviano,2017).Manifestet
sammanfattarhurLeanUXharenguidanderollinförbeslutsfattandeochinteärenkarta
därmankanföljaenutstakadväg.ManifestetförLeanUXbestårutavsexolikapunkter:
17
• Tidigvalideringmedkunderframförattsläppaproduktermedettokäntvärdeför
slutanvändaren.
• Samarbetsorienteradmultifunktionelldesignframförsjälvständig”hjälte-designer”.
• Lösaanvändarensproblemframförattadderacoolafunktioner.
• Mätanyckeltalframförodefinieradeframgångsmätpunkter.
• Flexibelttillämpalämpligaverktygframförattföljaenrigorösmetod.
• Lättviktigdesignframförtyngandewireframesellerspecifikationer.
2.2.1 EnAgilansats
LeanUXharväldigtmycketgemensamtmedandraagilaansatserochGothelf&Seidens
(2016)lyfterframattdessprincipergårmycketvälattkombineramedblandannatenavde
mestvälanvändaagilaansatserna,Scrum.IenlighetmedBecketals(2007)manifestföragila
metoderliggertyngdpunkteninomLeanUXpåattväljasnabbalättviktigaarbetsmetoder,
konsekventaleveranserochsamarbetemellanintressenterframföratthalånga
planeringsperioder,omfattandedokumentationochicke-flexiblautvecklingsperioder.
Agilaarbetsmetoderärdetvanligastearbetssättetidagensmjukvaruindustriochöverlagfår
dessametoderenpositivresponsfråndeteamsomanvänderde(Rodríguez,Markkula,Oivo
&Turula,2012).Rodríguez,Markkula,Oivo&Turulas(2012)studieharvisatattagila
metoder,jämförtmedtraditionellavattenfallsmetoder,minskardekommunikativabristerna
inomettteam;förhindrarattprojektetsomfattningblirförstortellerattförmycketresurser
spenderaspåenvissfunktionalitet;samtminskarkravenpåenomfattandedokumentation.
Sys(2007)studievisadeävenattfleraspekteravenproduktblirdesignade;att
implementationenblirmeröverensstämmandemeddesignernsavsikt;ochattdeviktigaste
delarnaavdesignenblirframtagnaförst,vilketförhindraratttidslösasbortpåmindre
relevantadelaravprodukten.
Trotsattbådeindustrinochforskningenärpositivtinställdatilldenagilametodikenharolika
problemområdenkunnatpekasut.Detmestframträdandeavdessaärdenminimala
dokumentationsomförespråkas.Modi,Abbott&Counsell(2013)harlyftframattdetta
utgörettproblemspecielltfördistribueradeteamsominteharmöjlighetattträffas
18
personligen.Inayat,Salim,Marczak,Daneva&Shamshirband(2015)anserävenattden
minimaladokumentationenutgörettproblemföratteffektivtkunnaförankrakunskapeni
störreorganisationer.NågotsomävenpåvisatsavBoehm(2002)somnoterarattmycketav
ettagiltteamsrörlighetskapasgenomattkunskapenunderförståttförkroppsligasav
teamet,iställetförattdenskrivsned.Detkanävenutgöraettproblemnärnågonslutareller
byterpositioninomföretageteftersomkunskapendåförsvinnerfrånteamet(Bordin&
Angeli,2016).
2.2.2 TeoretisktfundamenttillLeanUX
Utöverdeteoretiskakopplingarnatilldenagilametodikensompresenteratsiföregående
sektionkandetteoretiskafundamentethosLeanUXdelasinifyraspecifikafilosofier.
LeanStartup:Dennametodikanvändsavstartupsochanseshjälpademskapahållbara
företagsomtillgodoserbehovhosrättmålgrupp(May,2012).Detisinturskaminskarisken
associeratmedattstartaettföretagochminskariskenattstartupsmisslyckas(Blank,2013).
LeanStartupgrundaspåprincipersomtogsframunder1980-talethosbilproducenten
Toyotaföratteffektiviseraderasproduktionslinjeochsomsedanfåttspridninginomflera
olikabranscher(Liker,2004;Gasik&Lamas,2013).EnessentielldelavLeanStartup,som
ävenåterfinnsinomLeanUX,ärattmananvänderenfeedbackcykelsomkallasBuild,
Measure,Learn(Ries,2011;Gothelf&Seiden,2013).Dennacykelämnarattminimerarisken
iprojektsamtidigtsomdenpåskyndarbyggandeavproduktenochteametslärande.(Ries,
2011).
Agilmjukvaruutveckling:Agilmjukvaruutvecklingharfleragångerbevisatsigvaraenväldigt
effektivfilosofiochmetodiksomledertillväldesignadeprodukter(Inayat,Salim,Marczak,
Daneva&Shamshirband,2015;Sy,2007).Detharblandannatvisatsattagil
mjukvaruutvecklingledertillenhögrekostnadseffektivitetochflexibilitet(Memmel,
Gundelsweiler&Reiterer,2007)ochförbättrarprojektensleveranstider(Budzier&
Flyvbjerg,2013).LeanUXinkorporerarfyraavkärnvärdenafråndetagilamanifestetsom
produceradesavengruppmjukvaruutvecklare(Becketal.2007).Defyrakärnvärdenaär:
• Individerochinteraktionerframförprocesserochverktyg
• Fungerandemjukvaraframföromfattandedokumentation
19
• Kundsamarbeteframförkontraktsförhandling
• Svarapåförändringframförattföljaenplan.
Användarcentreraddesign:Enmetodiksomframhålleranvändarensbehovochkravframför
funktioner.Metodikensträvarefteratttaframproduktersomfaktiskttillgodoserettbehov
somanvändarnaharochdärigenomskapaettreelltvärdefördennesamtenpositiv
användarupplevelse(Gothelf&Seiden,2013)
Designtänkande(Eng.Thedesignthinkingmovement):Dennafilosofipopulariseradesav
designbyrånIDEOundertidigt2000talochdenanvändersigavfleraolikaUCD-teknikeroch
metoderförattlösaprobleminomflera,vittskilda,områden.Designtänkandeärett
användarcentreratangreppssätttillinnovationsombyggerpåverktygochmetodik
anpassadeförattidentifieraochanalyseraanvändaresbehov,målochdrivkrafter.Detsyftar
äventillattupptäckamöjligheternamedteknologiochattvaraenessentielldelavattforma
framgångsrikaaffärsverksamheter.(Brown,2009)
2.3 AttintegreraUCDochAgile/LEANUX
DåLEANUXärenungmetodikfinnsendastenbegränsadmängdforskningtillgängligsom
harintegreratUCDochLEANUX.DestomerfinnsdocktillgängligangåendeAgilametoderi
allmänhet.DåLEANUXdelarsåpassmycketavdessametodersprinciperochkaraktäristik
blirmångaavdessastudierrelevantaävenförLEANUX.
IntressetförattintegreraUCDochagilametoderharökatpåsenareår(Muñoz,Helander,
Gooijer&Ralph,2016).Någotsomreflekterasidenväxandemängdpublikationersomgjorts
inomämnetdesenasteårtiondet(Jurca,Hellmann&Maurer,2014).Intressetattbrygga
gapetmellandetvåmetodikernagårdocklängretillbakailitteraturen(Walenstein,2003;
Constantine,Biddle&Noble,2003).AnledningentilldetökadeintressetattintegreraUCD
ochAgiletrosvaraattmetodikernadelarrelativtmycketmycketpraxis,bådaförespråkaren
Iterativdesignprocess,involveringavanvändare,samtlöpandetestningochprototypningav
idéer(Muñoz,Helander,Gooijer&Ralph,2016).Chamberlain,Sharp&Maiden(2006)har
utöverdessalikheterävenlyftframattbådametodikernaförespråkarnärasamarbeteoch
20
sammanhållningmellanteammedlemmarna.Enmajoritetavyrkesutövarnaiteamsomhar
integreratUCDochAgileanserattdetharvaritpositivt,detharblandannatletttillatt
produktensomtagitsframansettshaenbättreanvändbarhetochgenereratenpositivare
användarupplevelse(Hussain,Slany&Holzinger,2009)
2.3.1 Olikasynpådokumentation
TrotsattUCDochAgileharvisatsigfungeravältillsammansfinnsdetfleraproblem
associeratmedattintegreradetvåmetodikerna(Salah,Paige&Cairns,2014;Fox,Sillito&
Maurer,2008).Ettavdemestframträdanderörsynenpådokumentation.Konfliktenkring
dokumentationliggeriattinomUCDförespråkarmanattdokumenteradelaravden
kunskapsomgenererasmedansinomagilaansatserföredrarmanenminimal,omens
någon,dokumentation(Chamberlain,Sharp&Maiden,2006;Brown,Lindgaard&Biddle,
2011).
Inomagilaansatser,såsomLeanUX,sermanavsaknadenavdokumentationsomenstyrka
somgörattmanblirflexiblareochkanagerasnabbareifalldetbehövs(Gothelf&Seiden,
2016).Detlederäventillattresurserfokuseraspåattproduceravärdeförslutkunden,inte
påinternaprocesser(Fox,Sillito&Maurer,2008).Bristenpådokumentationblirdockett
problemnärkommunikationenpånågotsättbrister,detkantillexempelvaranärdelarav
kravspecifikationernaändras,ellernärkomplexiteteniprojektetändras(Inayat,Salim,
Marczak,Daneva&Shamshirband,2015).Dennabristökarävenriskenförattvärdefull
kunskapgårförlorad,specielltnärprofessionellarollerförändrasellerpersonerlämnar
organisationen(Bordin&Angeli,2016;Rubin&Rubin,2011).
EnligtSelic,(2009)finnsdetenpågåendediskussioninomdetagilasamfundetangående
dokumentationensrollochattdetintebordeavfärdasheltochhållet,specielltinteför
komplexinformationellersystem.Dokumentationenböriställetanpassasefterenmer
dynamiskprocessochmycketavdiskussionengårutpåattavgöravadsombörbli
dokumenterat,hurochtillvilketsyfte.BlandandraRubin&Rubin(2011)ochGothel&
Seiden(2016)anserattdokumentationenisiginteärvadagilametodermotsättersig.De
ställeriställetkravpåattdokumentationenskavaraflexibelochsåavskaladsommöjligt,
samtidigtsomdenviktigastekunskapenförmedlasvidare.
21
InomUCDråderdetiställetkonsensusomdokumentationensviktochdessavgörande
betydelse.Specielltendesignsrationale,dessbakomliggandetankarochinsikter,äravstor
viktnärdetkommertillatträttfärdigaendesignlösningmenävenförattkunnaspåravart
vissakravellerlösningarkommerifrån(Salah,Paige&Cairns,2014).Dettabrukarförmedlas
genomolikasorterartefaktersomdokumenteraranvändaren,dessupplevelseoch
produktensådetaljeratsomsituationenkräverdet(Blomkvist,Persson&Åberg,2015).För
attkunnalevereraenpositivanvändarupplevelseargumenterarHagen(2012)förviktenav
attvisualiseraochkommuniceranyckelinsikternasomärtänktaattformadennaupplevelse
tillteamet.Hanlyfterframattdetintefinnsnågraföreskrivnasättattvisualiseradessapå
utandetviktigasteärattdemestcentralainsikternalyckasförmedlas.
2.4 Gränsobjekt
Termengränsobjekt(eng.Bounderyobject)myntadesutavStar&Griesemer(1989)ochde
definierardetsom:
”Ettanalytisktkonceptavvetenskapligaobjektsombeborflerakorsandesociala
världarochsomuppfyllerdeinformationsmässigakravsomställsavvarjesociala
värld.”(Minöversättning)
Gränsobjektfungerarmedandraordsomettmediumattkommuniceragenomför
människorfrånolikasociala,kulturellaochvetenskapligabakgrunder(Star&Griesemer,
1989).Demenarattgränsobjektenfungerarsombroarmellandessavärldarivilkadeär
menadeattanvändas,degerengruppaktörerendeladuppfattningavettämnesamtidigt
somdeindividuellaaktörernakananvändagränsobjektenförattpassaderaseget
ämnesområde.Star&Griesemer(1989)lyfterframattgränsobjektbådekanvaraabstrakta
ochkonkretasamtattdetärderasförmågaatthaolikabetydelserinomolikasociala
grupperingarsomärderasstyrka.Debeskriverdetsom:
”Gränsobjektärbådeanpassningsbarautefterolikaperspektivmensamtidigt
tillräckligtrobustaförattbibehållasinidentitetövergenomdem.”(Min
översättning)
22
Henderson(1991)beskriverdettaikontextenmjukvaruutvecklingsomattgränsobjekten
tillåterolikamänniskorattläsainolikasakersomärviktigaochrelevantaförjustderasdel
avdesignprocessen.ÄvenJohn,Bass,Kazman&Chen(2004)lyfterframbegreppet
gränsobjektsomrelevantförmjukvaruutvecklingsamtobjektensförmågaattförmedla
kunskapmellandesignersochutvecklare.ÄvenHenderson(1991)anserattdevisuella
representationersomproducerasinommjukvaruutvecklingharförmåganatthaolika
innebördförolikaaktörersamtidigtsomdekanförmedlaenvisionellerenvissuppsättning
kunskap,vilketgörattdeuppfyllerdekravsomställspågränsobjekt.Vidaretrycker
Henderson(1991)påviktenavattdessavisuellarepresentationerbehövervaraflexiblaför
attvaraanvändbarainomblandannatmjukvaruutveckling.Bergman,Lyytinen&Mark
(2007)kallardessagränsobjektfördesigngränsobjekt(eng.DesignBounderyObjects)och
lyfterframdessbetydelseförprojektsomharfleraolikaintressenter.Depresenterarisin
studiefyraessentiellakvalitéersomdennasortsgränsobjektböräga:
• Förmåganattförmedlaengemensamrepresentation
• Förmåganattförvandlaochförmedladesignkunskap
• Förmågaattmobiliseratillhandling
• Förmågaattlegitimeradesignkunskap
Blomkvist,Persson&Åberg(2015)serävendessadesignrelateradegränsobjektsomen
nödvändighetnärdetkommertillattförankraochkommuniceraendesigniettagiltteam.
Ettproblemmedgränsobjektsomdeharidentifieratärattdesällanärheltfristående,de
behöveroftaenkompletterandeförklaringförattalldenkunskapobjektetrepresenterar
skablirtydligförmottagaren.Blomkvist,Persson&Åberg(2015)presenterartvåolika
tillvägagångssättförproducenteravgränsobjektattlösadettaproblem.Antingenacceptera
attgränsobjektärettkommunikationshjälpmedelochinteskavarasjälvförklarande;eller
genomattutvecklanyasortersgränsobjektsombättrestödjerdensortensanvändandesom
krävsinomUCDochagiladesignprocesser.
23
2.4.1 VanligagränsobjektinomUCDochagileansatser
InomUCDochagilaansatserfinnsenstormängdolikametoderochteknikersomanvänds
förattvisualiseraochkommunicerainsikterocholikadesignlösningar.Idennasektion
kommerjaggåigenomdesomärrelevantafördennastudie.Enmerkomplettkartläggning
överteknikerochmetodersomanvändsinomUCDförattförmedlakunskapgårattfinnaav
Roto,Lee,Pihkala,Castro,Vermeeren,Law,Väänänen-Vainio-Mattiala,Hoonhout,&Obrist
(2012).
Prototyper
Attbyggaprototyperutavenproduktförattantingenförmedlakunskapellertestaen
designärettvanligtarbetssättinombådeUCDochLeanUX(Houde&Hill,1997;Gothelf&
Seiden,2016;Chamberlain,Sharp&Maiden,2006).Vilketsyfteprototypenharvarierar
kraftigtberoendepådenkunskapsomdesignernvillförmedlaellerfådjupareinsikterkring.
Houde&Hill(1997)anserattenprototypkananvändasförattundersökatreolika
dimensioneravendesign:
• Produktensrollföranvändaren–Dennasortsprototypsyftarattgesvarpåfrågor
kringvilkenrollprototypenfyllerföranvändaren,hurdenpassarinidenneslivoch
vilkabehovsomfyllsavden.Dessakanoftavaraavenexplorativkaraktärdär
prototypenkanvararelativtabstrakt.
• Implementation–Syftarattgesvarpåfrågorkringomdetärteknisktmöjligtatt
byggaproduktenpåettvisstsätt.Detkantillexempelvaraattundersökaifallenviss
plattformärkompatibelmeddendesignsomhargjorts.Härvillproduktteamet
fördjupasinakunskapkringdetekniskaförutsättningarnaförattskapaenprodukt.
• ”Look-and-feel”–Gersvarpåfrågorkringanvändarensupplevelseavattanvända
produkten,hurdenkännsochvaddenfårpersonenattkänna.Dessaprototyper
liknaroftastslutproduktentillenrelativthöggrad.
Enprototypkanfokuserapåenavdessadimensioner,mendenkanävenutforskaallatre
ellerjustdedelarsomärrelevantafördesignprocessen(Houde&Hill,1997).Lim,
Stolterman&Tenenberg(2008)anserattenprototypbörsträvaefterattrepresenterade
delaravdenfärdigaproduktensomärviktigastattfåendjupareförståelseför,utanattdet
24
förvrängeruppfattningenavkonceptetsomhelhet.Dennasynpåprototyperstämmerväl
överensmedsynenpåprototypningfrånLeanUXdärmanfokuserarpåatttestade
viktigastedelarnaavendesignförstförattmaximeranyttanochminskaåtgångenav
resurser(Gothelf&Seiden,2016).Lim,Stolterman&Tenenberg(2008)anserävenatt
prototyperkansägashatvåolikasyften:
• Filter–Dåanvändsdeförattgranskaspecifikadelaravenupplevelse,prototypen
blirdåsomettfiltergenomvilketspecifikaaspekteravenproduktellerupplevelse.
Dessaprototyperärutforskandeochsyftarfrämsttillattskapanykunskapoch
förståelseförendesignellerettproblem.
• Manifestationeravdesignidéer–Dåanvändsdeförattkommuniceraochförmedla
delaravendesignellerheladesignentillandraaktörer.Dessabrukarvararelativt
detaljeradeochharettliknandefokussomdetsomHoude&Hill(1997)dimension
”look-and-feel”beskriver.
Prototyperkantafleraolikaformer,inommjukvaruutvecklinggörsendistinktionmellan
högupplöstaochlågupplöstaprototyper(Sharp,Rogers&Preece,2007).
Lågupplöstaprototyperskiljersigfråndenfärdigaproduktenblandannatgenomdess
visuellauttryck,interaktionsförmågaochdessdetaljrikedom(Walker,Takayama&Landay,
(2002).Högupplöstaprototyperförmedlarenverkligareupplevelseavdentänkaprodukten,
bådenärdetkommertilldetvisuellauttrycketochinteraktionernadentillåter(Walker,
Takayama&Landay,2002).Generelltsättbrukarlågupplöstaprototyperinnefattaolika
sorterspappersprototypermedanshögupplöstaprototyperärgjordameddatorocholika
prototypningsverktyg.
Vilkensortsprototypsombörproducerasberorpåflerafaktorer,lågupplöstaprototyperär
generelltsättmindreresurskrävandeattproduceraänhögupplösta(Blomkvist,Persson&
Åberg,2015).Ävenprototypenstänktasyftespelarenavgöranderollochlikaså
organisationenskulturocharbetssätt(Houde&Hill,1997;Walker,Takayama&Landay,
2002).DetfinnsentraditioninomUCDnärdetkommertillattvisualiseraochdelamedsig
avtidigakonceptochidéer,attrekommenderapappersprototyperframförmerhögupplösta
prototyper(Paetsch,Eberlein&Maurer,2003).Anledningenärattdessagördetenklareatt
25
triggadiskussionerkringdetövergripandekonceptet(Johansson&Arvola,2007).Dessa
prototyperhardockiblandvisatsigvaraförabstraktaförandraändenärmastinsatta,vilket
görattandraintressenterellertestdelatagrefårsvårtatttatillsigavdenvisualiserade
kunskapen(Memmel,Gundelsweiler&Reiterer,2007).Detharävenvisatsigattmänniskor
tenderarattföredralågupplöstadatorprototyperframförtillexempelpappersprototyper
(Sefelin,Tscheligi&Giller,2003).ÄvenSilva,Silva,Silveira&Maurers(2013)studievisaratt
digitalalågupplöstaprototyperärattföredradådeblandannathjälperdesignersoch
utvecklareattkommunicera.Delyfterdockframattvissadesignbeslutochdesignrationale
ärsvåraattkommuniceraävenmeddigitalalågupplöstaprototyper.
SlutligenanserBlomkvist,Persson&Åberg(2015)attprototyperharpotentialattersätta
klassiskadesignspecifikationersomoftaanvändsinomUCD.Dettaeftersomdenkunskap
somoftabeskrivsitextidesignspecifikationenkanvaraenklareattvisualiseramedhjälpav
enprototyp.Deanserävenattdeinteraktivakvalitéernahosprototypergördetillkraftfulla
gränsobjektmellandesignersochutvecklare.ÄvenSy(2007)argumenterarfördettadå
demonstrationermedprototypertillstordelharersattdetaljeraddokumentation,såsom
användartestrapporterochUI-specifikationerföragilateam.Specielltnärdetkommertillatt
kommuniceramedproduktteamet(Sy,2007).
DesignRationale
Designrationalegårutpåattgöradebakomliggandetankarna,insikternaochanledningarna
tillvarförendesignlösningärutformadsomdenär,tydliga(Horner&Atwood,2006;Arvola,
2014).Genomattgöradettablirdetlättfördesignern,menävenandraaktörer,attgå
tillbakaochundersökavaddetärsomharformatlösningen(Arvola,2014).Detfinnsmånga
olikasättattanvändasigavdesignrationaleochexaktvadsomböringåiendesigns
rationaleberorpådetspecifikaprojektet.Arvola(2014)anserattrelevantaparametrarför
attbedömaendesignskvalitetinkluderarolikakravsomärdefinieradeavanvändaren,
projektetstidsram,dessbudgetsamtifallidéenärteknisktgenomförbar.
Horner&Atwoodpresenterartreolikasyftensomdesignrationalekananvändasförinom
olikasituationer:
26
• Reflekterande-Detkananvändasförattbelysaolikaaspekteravendesign,såsom
bakomliggandeinsikterellerspecifikaanvändarscenarionsomharformatdesignen.
• Kommunikativt-Designensrationalesyftardåtillattskapaenstrukturochen
tillgänglighettilldendesignprocesssomharformatlösningensomska
kommuniceras.Dettaäravextrastorbetydelseförattförmedladesignentillexterna
intressentersomintevaritinvolveradeidesignprocessen.
• Analytiskt-Genomattgöradesignbeslut,ochdessbakomliggandeanledningar,
synligaförexternaintressenterblirdetävenmöjligtfördemattutvärderaoch
bedömadesignenskvalitet.Detlämnarävenutrymmeförkritikochskaparenytaför
samarbete.
UtöverdessaolikasyftenmeddesignrationalevisarHorner&Atwoods(2006)studieäven
attdetintegår,förutomstående,attfåengrundläggandeochkomplettförståelseföralla
beslutsomharformatdesignen.Deargumenterarävenförattomdesignernfokuserarallt
förmycketpåattdokumenterahelasinprocesskandethämmaskapandetavnyalösningar
ochidéer.Blomkvist,Persson&Åberg(2015)lyfterävenframdesignrationalesomett
passandegränsobjektinomagilametoder.ÄvenSchön,Thomaschewski&Escalona(2017)
lyfterframbehovetattutvecklabakomligganderesonemangvidleveranser,valideringoch
kommunikationiagilateam.
Scenarios&Användarberättelser
ScenariosärettvanligtgränsobjektinomUCD(Bødker,2000).Dekanbeskrivassomett
narrativvilketberättaromvadenanvändaregörnärdeägnarsigåtolikaaktiviteteri
systemet(Carroll,1995).Hurscenariosutformasipraktikenvarierarkraftigtmenkansägas
representeraolikaframtidaanvändarsituationervilketbaseraspåtidigareresearch;
Blomkvist,Persson&Åberg,2015).
Enanvändarberättelse(eng.Userstories)ärettvanligtförekommandescenariosomär
starktförknippatmedagilametoder(Benyon,&Macaulay,2002).Användarberättelser
beskriverfunktionalitetienproduktsomkommervaraanvändbarförenanvändareeller
beställareutavenprodukt(Cohn,2004).O’hEocha,&Conboy,(2010)beskriverdetsomatt
användarberättelserharanvändarcentreratfokusochramarinvadanvändarenskullevilja
27
attsystemetkundegöra,snarareänhursystemetskullegöradet(O’hEocha,&Conboy,
2010).Cohn(2004)beskriveranvändarberättelsersomettsättinomagilutvecklingatt
undvikadekommunikationsproblemsomförknippasmedattutvecklanymjukvara.
Användarberättelserhjälperävenprojektgruppenattbalanseraanvändarnasbehovmed
företagetsviljaattgenererainkomst(Cohn,2004).Deanvändsförattbrytanedstora
produktkravtillmindrebeståndsdelarochdetärdessamindrebeståndsdelarsomkallas
användarberättelser(Patton&Economy,2014).Användarberättelsernablirävenlättareatt
implementeraförutvecklingsteameteftersomdeblirmindreomfattandeochdärförmer
tillgängliga(O’hEocha,&Conboy,2010).Fördelarmedanvändarhistorierjämförtmed
traditionelladokumenteringsteknikerärattdeintekräverenomfattandespecifikationav
lösningenfrånbörjan,iställetuppmuntrardetillenrikdialogmellanprojektetsintressenter
ochproduktensslutanvändare(O’hEocha,&Conboy,2010).
2.4.2 Gränsobjektinomandrafält
Idennasektionkommerjagpresenteraensortsgränsobjektsomanvändsinomandrafält
förattförmedlakunskapmellantvåolikasocialagrupper.
Screencast
Screencastsäretteffektivtverktygförattdelamedsigavkomplexkunskapsominnehåller
längreresonemang(Lloyd&Robertson,2012).Detärendigitalinspelningavendatorskärm
somoftainnehållerettaudiativtnarrativ,iinspelningenpresenterasalladehandlingar,
tankarochandrakomplexakonceptsomkantänkaskrävasförattförståhurettvisstsystem
fungerarochskaanvändas(Sugar,Brown&Luterbach,2010).Dekansessomenmodern
ättlingtillinstruktionsfilmerochvideo.Fenomenetharävenblivitkallat”Streamingdesktop
videocapture”,Onlinetutorials”och”Screencaptures”(Betty,2008).EnligtSugar,Brown&
Luterbach(2010)råderdetingettvivelomattdennasortsteknikhållerpåattbliettallt
viktigaresättattdelamedsigavochlärautkunskap.Inomforskningenharscreencasts
framföralltundersöktssomettpedagogisktverktygsomersätterolikasortersföreläsningar.
Blandannathurdeharvisatsigeffektivaförattlärautstatistik(Lloyd&Robertson,2012)
ochdeharävenanväntsförattlärauthurolikadelaravettbiblioteksdatorsystemfungerar
(Oehrli,Piacentine,Peter&Nanamaker,2011).
28
Attanvändascreencastssomutlärningsverktygharvisatsigpositivt,bådesettfråndess
skaparessida,menävenfråndessmottagare(Mullamphy,Higgins,Belward&Ward,2010).
Mullamphy,Higgins,Belward&Ward(2010)anserattdenstörstafördelenärökad
flexibilitet,attkunnatatillsigavinnehålletvartsomhelst,närsomhelst.Dettafårävenstöd
avSugar,Brown&Luterbach(2010)somävenlyfterframattmöjlighetenatttittapå
innehålletfleragångerärenavstyrkornahosscreencasts.Hartsell&Yuen(2006)anseratt
screencastsärettbraverktygförattlärautkomplexaprocedurerochtankegångarochPang
(2009)hävdarattmänniskorlärsiglikamycketavscreencastsomdegörface-to-face.En
annanstyrkahosscreencastsärattdegårattdistribuerapåmångaolikasättutifrånvad
sompassarsituationenochmålgruppenbäst(Brown-Sica,Sobel&Pan,2009).
Förattutformaeneffektivscreencastbördessskapareprioriterasnabbhetocheffektivitet
framförperfektion(Brown-Sica,Sobel&Pan,2009).Varjevideosomproducerasbör
fokuserapåettochsammakoncept,samtvaramellan2-4minuterlång(Oehrli,Piacentine,
Peter&Nanamaker,2011).IBrown-Sica,Sobel&Pans(2009)studieanvänderskaparnaav
screencastsinformellakommentarerfrånsinaanvändareförattkontinuerligtochiterativt
förbättrasinascreencastsövertid.
29
3 MetodIdettakapitelbeskrivsstudiensansats,denkontextsomdenärutfördi,deninitiala
arbetshypotessomanvändesförattguidastudienochslutligendedatainsamlingsmetoder
somanväntssamtdenanalysmetodsombrukadesförattanalyseradeninsamladedata.
3.1 Ansats
Dettaärenkvalitativstudieochhargenomförtssomenfallstudieochett
aktionsforskningsprojekt.Aktionsforskningärenmetodologifrånsocialvetenskapensomär
utformadförattlösaprobleminomenorganisationsamtidigtsomdetskaparvetenskaplig
kunskapangåendedetspecifikaproblemetochdesslösning(Muñoz,Helander,Gooijer&
Ralph,2016).Aktionsforskningkombinerarteoriochpraktik,ochdärigenomforskareoch
yrkesutövare,förattskapaendjupareförståelseförettvisstkomplextproblem.Ettklassiskt
syftemedaktionsforskningär:
”Atttestaenteorimedyrkesutövareienriktigsituation,fåfeedbackfrån
dennaerfarenhet,modifierateorinutifråndennafeedback,ochtestaden
igen.”(Avison,Lau,Myers&Nielsen,1999.Minöversättning)
Inomaktionsforskningtarforskarenenaktivrollidetteamsomskastuderas,dethärleder
tillenökadförståelsefördenunikaproblematiksomfinnsijustdennaspecifikasituation
ochgerinsiktersomärsvåraattgenererautandenformenavtättsamarbetemellan
forskareochyrkesutövaresomaktionsforskningledertill(Ardito,Buono,Caivano,Costabile
&Lanzilotti,2014;Lethbridge,Sim&Singer,2005).Aktionsforskningäriterativtochvarje
iterationämnarattadderanykunskapochtillslutgenereralösningareller
rekommendationersomärlämpligaförfleraolikasituationer(Avison,Lau,Myers&Nielsen,
1999).
Fördelarnamedaktionsforskningärblandannatattteammedlemmarnakännersig
bekvämareruntforskarenochinteharenkänslaavattdebliriakttagnasamtattforskaren
blirmerbekantmeddeuppgifterochdenproduktsomutformas.Nackdelarnainkluderaratt
30
dettarmyckettid,detfinnsävenenriskförattforskarentapparperspektivetpådet
fenomensomundersöksistudien.(Lethbridge,Sim&Singer,2005)
3.2 Kontextförstudien
Dåsyftetmedstudienharvaritattundersökahurkunskapsöverföringenkanutformas
mellanendesignbyråochenstartupsomanvändersigavLeanUXsomarbetsmetodik,har
dengjortsisamarbetemedendesignbyråochenstartup.
Forskarentogunder10veckorrollensomUX-designerpåenUXochtjänstedesignbyråi
Stockholm.Dennearbetadesedansomdesignkonsultåtenavbyrånspro-bonokunder,en
startupinomsocialinnovationsomarbetarförattkopplasammannyanländainvandrare
medsvenskaföretag.Startupenharutvecklatendigitaljobbportaldärföretagkanpublicera
jobbtillfällenspecifiktriktadetillnyanländaochdärdenyanländakansökadessajobb.Detta
resulterariattdenyanländafårenmöjlighetattkommainpådensvenskaarbetsmarknaden
snabbareänvadannarsvoremöjligt.SomstödfickforskarenenhandledarefrånUXoch
tjänstedesignbyrånDennearbetadesomUX-designerochhadetidigarevaritinvolveradi
arbetetmedstartupen.Handledarenhadeenguidaderoll,gavfeedbackochfungeradesom
ettbollplankidesignarbetetochutformningenavkunskapsöverföringen.
Uppdragetsomutfördesåtstartupengickutpåatttaframdennyadesignentillderas
administrationssystem.Dettasystemtillåterderasrekryterareattkopplasammannyanlända
medföretag.Systemetbehövdedesignasomfrångrundenförattbättrepassadekravsom
ställdesochdenökademängdenansökningarochjobbtillfällensomförmedlades.
PåstartupenarbetarmanefterLeanUXprincipervilketblandannatinnebarattarbetet
struktureradesefterBuild,Measure,Learncyklerochettnärasamarbetemellanaktörer.På
grundavresursbristpåstartupenvardetdockintemöjligtattallokeratillräckligtmed
resurserfördemattvaradjuptinvolveradeidesignprocessen.Därförbehövdesamarbetet
merliknaettklassisktkonsultuppdrag,därenexterndesignertarframenfärdig
designlösning.
31
3.2.1 ArbetetsomUX-designer
Arbetetmeddesignenavadministrationssystemetstruktureradeskringde
rekommendationersomGothelf&Seiden(2016)gerförprojektsomnyttjarLeanUX,detvill
sägaBuild,Measure,Learncykler.Varjecykelhadeettspecifiktsyftemedettavgränsat
problemområdesomUX-designernochproduktägarehadekommitöverensom.Dessa
utforskadesochtestadesförattsedanliggatillgrundförnykunskapochförståelse.Under
varjecykelutveckladesdesignenytterligareochanvändartestergenomfördesmed
administrationssystemetsanvändare.Denkunskapensomgenereradestogsmedininästa
cykeldärdenlågtillgrundförnästaiterationavdesignen.
InomLeanUXförespråkasettnärasamarbetemellanettprojektsolikaaktörer,helstgenom
direktinvolveringidesignprocessen(Gothelf&Seiden,2016).Dettavardockintemöjligtatt
genomföraidetaktuellaprojektetpågrundavtids-ochresursbristhosstartupen.Därför
kundeinteproduktägarenochutvecklingsteametvaradirektinblandadeiarbetet.Gothelf&
Seiden(2016)poängterardockattLeanUXprincipernaskaanpassasförattpassaden
rådandesituationen.Förattkompenserafördennabristpåinvolveringbestämdesdetatt
UX-designernochproduktägarenskullehållalöpandeavstämningardärdekundediskutera,
reflekteraochproblematiserakringdendesignsomtagitsframidensenasteBuild,Measure,
Learncykleln.DettavisadesigävengetillfälleförUX-designernattpresenteraochsedan
tillsammansmedproduktägarendiskuterakringdeinsiktersomkommitframunderden
gångnacykelnochvilkendelavadministrationssystemetdesignarbetetfördenkommande
cykelnskullefokuserapå.Underavstämningarnaimplementeradeävenproduktägarendelar
avdesigneniderasnuvarandesystem,bådeföratttestakonceptenmenävenföratt
förbättrastartupensbefintligaadministrationssystem.
3.3 Arbetshypotesföröverlämning
Idennasektionkommerarbetshypotesensomtogsframinförprojektetpresenteras.Den
syftartillattgeenbildavforskarensintentionochvisionförkunskapsöverföringenvid
projektetsbörjan.Huröverlämningenfaktisktgenomfördesbeskrivsi4Resultat.
32
3.3.1 Kunskapsöverföringensyfte
Syftetmedkunskapsöverföringenbottnadeiensträvanattgradvisökaproduktägarensoch
teametsförståelsefördesignensåattdevidprojektetsslutkändeägandeskapochkontroll
överdetsomhadeproducerats.Tankenvarattdevidslutetavprojektetskullehadiskuterat
ochreflekteratöverdesignensåpassmycketattdeskullehafullförståelsefördesignenoch
kunnataöversamtförvaltadesignenutanUX-designernsinvolvering.
3.3.2 Hurdetskulleåstadkommas
Kunskapsöverföringenskulleåstadkommasgenomattgradvisökaderasinvolveringunder
andrahalvanavprojektet.Halvvägsiniprojektetvartankenattdelaravsystemetskulle
börjaimplementerasochtestasikodtillsammansmedutvecklarna.Tankenvarattdetskulle
fåteametfrånstartupenattökasittägandeskapochsinförståelseutavdesignen.
DesignworkshopsskulleävenhållastillsammansmedteametfrånstartupendärUX-
designernochteamettillsammansgenereradeidéerochtogframdesignen.Dessutomvar
tankenattutvecklarnaskullevarainvolveradeianvändartesternasomskullegörasunder
build,measure,learncyklernaidenandrahalvanavprojektet.Närprojektetskulleavslutas
vartankenattUX-designernskullehållaenavslutandepresentationavdesignenförteamet
förattsammanfattadenviktigastekunskapensomproducerats.Tankenvarattlyftaframde
viktigasteinsikternasomproduceratsunderprojektetochvisapåhurdehadegestaltatsigi
designenavdenyasystemet.
3.3.3 Vilkagränsobjektskastödjakunskapsöverföringen
Eninteraktivhögupplöstprototypplaneradesatttasframförattstödja
kunskapsöverföringen.Syftetmedprototypenplaneradesattvara:
• Visualiseraochtillgängliggöradesignenförintressenterna.Därförvardetviktigtatt
prototypenskullevarainteraktivochhögupplöst,eftersomdettaskullegöradet
enklareförallaintressenterattförstådesignenochkonceptet.
• Uppmanatilldiskussionmedintressenterna.Prototypenvartänktattfungerasomen
katalysatorförsamtalmellanolikaintressenter.
33
• Löpandebyggauppettgränsobjektsomsedaninnehöllallarelevantainsikteroch
designlöningar.Tankenvarattprototypenskullebyggasuppunderprojektetsgång,
dettaskulleresulteraiattdetfannsenrelativtkomplettprototypsom
representeradealldenkunskapsomproduceratsunderprojektet,utanattdet
krävdeenstormängdextraarbeteattproducera.
3.4 Datainsamlingsmetoder
Idennasektionbeskrivsdemetodersomharanväntsfördatainsamling.
3.4.1 Fältanteckningar
EnligtEmerson,Fretz&Shaw(2011)ärfältanteckningarenenväldigtvanligmetodinom
etnografiskastudier,deanvändsförattgeforskarenenmöjlighetattskrivanedsinaegna
tankarochreflekteraöverdetsomdenneobserverarochupplever.Atttafältanteckningar
ärettsystematisksättförforskarenattbeskrivadetsomdenneanserviktigtförstudiens
syftejustdärochdå(Emerson,Fretz&Shaw,2011).Fältanteckningarnaidennastudiehar
strävatefterattföljaderekommenderadekaraktärsdragensompresenterasavEmerson,
Fretz&Shaw(2011).Enligtdembörbrafältanteckningarfokuserapåforskningsfrågansom
undersöks,fångainsikterochtankar,varaexaktasamtvaravälorganiserade.
Underprojektetsgångtogsfältanteckningarsomvarkoppladetillstudienssyfte.Dessa
syftadetillattfångatankar,problemochidéersomframkommitkringöverlämningenoch
kunskapsutbytet.DesyftadeäventillattfångaUX-designernsinsikterochtankarkringdet
somdiskuteradesunderavstämningarochdennesuppfattningomvadsomvarviktigtatt
förmedlaiöverlämningen.
3.4.2 Löpandeavstämningar
DelöpandeavstämningarnagenomfördessomsamtalmellanproduktägarenochUX-
designern.Dessahadealltidsomsyftetattdiskuteraochundersökadendesignsomhade
tagitsfram,degickdärförtillsåattUX-designernbörjademedattvisauppvadsomhade
gjortssendetsenastemötet.Avstämningarnasomgjordesspeladesinochtranskriberades
förattkunnaidentifierafrågorochinsikteromöverlämningen.
34
3.4.3 Intervjumedprojektägareefteravslutatprojekt.
Enmånadefterattöverlämningenägtrumträffadesforskarenochproduktägarenigenför
attdiskuterahurkunskapsöverföringenhadeupplevtsochhurdenhadepassatinidet
efterföljandearbetetmedattbörjaimplementeradelaravdennyadesignen.Syftetvaratt
taredapåvilkadelaravöverlämningensomhadeupplevtspositivaochvilkasomhade
upplevtsmindrepositiva.Dettasamtalstruktureradessomenöppenintervju.Införintervjun
togsenintervjuguideframsomkretsadekringfyraämnesområden:
• Vadhadeupplevtspositivt?
• Vadkundeförbättras?
• Överlämningensolikabeståndsdelar.
• Saknadeproduktägarenågontingikunskapsöverföringen
Öppnafrågorharvisatsiggenereramerkomplettasvarochgergenerelltenbättrebildaven
intervjupersonsupplevelse(Hackos&Redish,1998).Dessagerävendensomintervjuar
möjlighetenattbestämmaettämnesområdemenlåterintervjupersonentasvaretiden
riktningsomdennevill(Seidman,1991).Dåfrågornavaravenöppenkaraktärvarforskaren
friattfrångåintervjuguidenbådeiinnehållochiordningsomämnenaskullebehandlas.
DettaärienlighetmedKvale(2014)somanserattkunskapenienintervjusituationskapasi
samspeletmellandepersonersomträffas.Hananserattrelevantinformationfrån
intervjutillfälletbyggermerpåintervjuarensfärdigheterochpersonligaomdömenärdet
gällervilkafrågorsomställsochnär,änattpedantisktföljareglerellermetoder.
3.5 Analysmetod
Idennasektionpresenterasdenanalysmetodsomanvändesförattbearbetadentextuella
datasomsamladesingenomfältanteckningar,inspelningarnaavavstämningarnaoch
intervjun.Dennaanalyseradesmedhjälpavkvalitativinnehållsanalys.
Elo&Kyngäs(2008)anserattKvalitativinnehållsanalysärenvälanvändanalysmetodinom
kvalitativforskning.Dengårattapplicerapåskriftligdokumentationförattskapaen
35
uppfattningavdessinnehållochkananvändasförbådekvalitativochkvantitativdata
(Graneheim&Lundman,2004).Graneheim&Lundman(2004)anserävenattmetodenär
passandeattanvändapåblandannatintervjuerochandrasortersprotokoll.Delyfteräven
framattdenKvalitativainnehållsanalysenkaninnehållaolikagraderavtolkningberoendepå
vadsompassarsituationen.Analysenkangöraspåmanifesterad(uttrycktiord)meningi
textenochpålatent(pauserm.m.)mening.Detärviktigtattiförhandbestämmavaddetär
somkommerinkluderasianalysen(Graneheim&Lundman,2004).
Blomkvist(2015)haranväntKvalitativinnehållsanalysförattförståyrkesverksamma
designersuppfattningochåsikterkringtjänstedesign.Hanargumenterarförattstyrkani
kvalitativinnehållsanalysliggeriattdenanalystiskaprocessenochdatasynliggörs,inteiatt
slutresultatetblirmerobjektivt.Denanalytiskaprocesseninnebärinteattresultatetären
konsekvensavmaterialet.Vadsomskerärdockattvalensomformatresultatetblirsynligt.
Denkvalitativainnehållsanalysenfungerarpåsåsättsomenrationaleföranalysen.Dess
resultatbördockfortfarandesessomkonsekvensenavsubjektivaval,förståelseoch
uppfattning.(Blomkvist,2015)
Detfinnsmångaolikasättattgenomförakvalitativinnehållsanalyspå,Elo&Kyngäs(2008)
haridentifieratattdengårattgörabådededuktivtochinduktivt,vilkensomärpassande
bestämsavstudiensyfte.Detinduktivatillvägagångssättärpassandenärdetsaknastidigare
kunskap,ellernärdennakunskapärfragmenterad,ochsyftetärattförutsättningslöst
upptäckadelaravettvisstfenomen.Detdeduktivatillvägagångssättetärpassandenärdet
finnstidigarekunskapsomkanformaenramförensanalys.Dettaäranvändbartifallman
villbekräftakunskapellerpånågotsättsehurensanalyspassariniochrelaterartillden
givnakunskapen.Hurkvalitativinnehållsanalysgenomförs,dessolikasteg,ärdesamma
oavsettifallettinduktivtellerdeduktivttillvägagångssättanvänds.(Elo&Kyngäs,2008)
Denkvalitativainnehållsanalysenidennastudieharformatsefterenvälrenommeradstudie
avGraneheim&Lundman(2004).Dedelarindenanalytiskaprocessenisexolikasteg,dessa
stegochderastillvägagångssättharappliceratspådennastudie.DesexstegsomGraneheim
&Lundman(2004)presenteradeochsomharanväntsidennastudieär:
• Identifierameningsenheter(Eng.Meaningunits).Hittadentextsomskaanalyseras.
36
• Koncentrerainnebördenimeningsenheterna.Kokanedinnebördeni
meningsenhetentillfärreordsomökarkoncentrationenavinnebörden.Kortaned
mensetillattbehållameningsenhetenskärna.
• Koda.Kanbeskrivassomattsättaenetikettpåenmeningsenhet.Abstrahera
meningsenhetentillettväldigtkortutlåtandeellerenkod.Dettaflyttarupp
tolkningentillenhögrelogisknivåvilkentillåtertidigaredoldakopplingarmellan
meningsenheterattblisynligaellerträdafram.
• Konstrueraunderkategorier.Dettastegäressentielltförkvalitativinnehållsanalys.En
kategoriärengrupperingavinnehållsomdelarolikakaraktärsdrag(Krippendorff,
1980). Genomattdelaininnehålletikategoriersermanhurdetförhållersigtill
varandra,vilkakopplingarsomgårattgöraochvilkennyhelhetsombildas.
• Hittapotentiellaövergripandekategorieråtunderkategorierna.Kategorierkanbilda
grupperifalldetfinnsrelevantakopplingarmellandeolikakategorierna.Dettaär
dockintenödvändigt.
• Generaliserakategoriernatillteman.Hittaövergripandetemansomkopplarsamman
deolikakategorierna.
Dennastudieharanväntkvalitativdataiformavfältanteckningarochtranskriptionerfrån
avstämningarsamtintervjuer.Datatypernahöllssepareradegenomhelaanalysenoch
presenterasseparatförökadtransparensochtydlighet,dettabörgöradetmöjligtatt
urskiljavilkenellervilkadatatyperresultatetavstudiengrundarsigpå.Analysenavden
kvalitativadatahargjortspådenmanifesterademeningitexterna.Mallensomanvändesför
denkvalitativainnehållsanalysenkansesitabell1.
Tabell1Mallensomanvändesfördenkvalitativainnehållsanalysen.
37
4 ResultatDettakapitelkommerpresenteraresultatetfrånstudiensomharlegattillgrundförden
analyssomhargjorts.Förstpresenterashurkunskapsöverföringenstrukturerades,hurde
löpandeavstämningarnagenomfördessamtdegränsobjektsomproduceradesförattstödja
dessaprocesser.Därefterkommerdenkvalitativainnehållsanalysensomanvändsföratt
utvärderakunskapsöverföringenpresenteras.
4.1 Kunskapsöverföringen
Idennasektionkommerkunskapsöverföringensolikaelementpresenteras.Förstredogörs
hurdelöpandeavstämningarnastrukturerades.Sedanpresenterashurdenavslutande
presentationengicktillochslutligenpresenterasdeolikagränsobjektsomproduceradesför
attstödjakunskapsöverföringen.Envisualiseringavkunskapsöverföringensdelarkansesi
figur1.
Figur1Vislualiseringavkunskapsöverföringen
4.1.1 Löpandeavstämningar
Underprojektetsgånghöllsfyraavstämningar,oftastianslutningtillattenbuild,measure,
learncykelhadeavslutatsochennyskullebörja.Denförstalöpandeavstämningenhölls
underden5:eveckaniprojektet.Därefterhölls1underveckav.6,1underveckav.8och1
underveckav.9.NärvarandepådessavarUX-designernochproduktägarenfrånstartupen,
dehöllsunderinformellaomständigheterikonferensrumellerståendevidettskrivbord
beroendepåvadsompassadevidtillfället.Informellainnebäridettasammanhangattde
intehadeenuttaladagendaellerformellstruktur,iställetvarderasutgångspunktalltidden
interaktivaprototypsomkontinuerligtutveckladesunderprojektetochbeskrivsi4.1.3
38
Gränsobjekt.Delöpandeavstämningarnavarieradeitidmellan1-2timmar.Vadsom
diskuteradesunderdessatillfällenpresenterai4.2.2Löpandeavstämningar.
4.1.2 Avslutandepresentation
Islutetavprojektethöllsenavslutandepresentationochdiskussionmellanforskaren,i
rollensomUX-designer,handledarenfråndesignbyrånsamtproduktägaren.Syftetmed
dennapresentationvarframföralltattspelaindenscreencastsompresenterasi4.1.3
Gränsobjekt.PresentationenhöllssomettsamtalvilketstyrdesavUX-designernmendär
handledarenochproduktägarenkundeavbryta,ställafrågorellerkommamedegnaanalyser
ochinsikterkringdesignen.SamtaletgrundadesiattUX-designernpresenteradede
huvudsakligaflödenasomfannsiprototypen,dessinteraktionerochdeinsikternasom
formatdesignenavdetnyaadministrationssystemet.
4.1.3 Gränsobjekt
Härpresenterasdeolikagränsobjektsomtogsframförattförmedlakunskapentillteamet
hosstartupen.
Prototypen
Protypensomtogsframvareninteraktivhögupplöstprototypsomvargjordmed
onlineverktygetInvisiondärsystemetsolikaskärmarvarsammanlänkadeförattskapa
intrycketavettverkligtsystem.Prototypenvisualiseradealladeskärmarochflödensom
ansettsnödvändigaatttaframfördetnyaadministrationsgränssnittet.Medprototypen
kundemannavigeratillallaolikasidornaisystemetochäveninterageramedmenyersamt
andrainteraktivaelement.Delaravprototypenvisasuppifigur2och3.
39
Figur2Ettexempelfråndeninteraktivaprototypsomtogsfram.
40
Figur3Ettexempelpådeninteraktivaprototypsomtogsfram.
Screencast
Totaltproduceradesfemolikascreencast,allainspeladeviddenavslutandeöverlämningen.
Varjescreencastfokuseradepåettämnesområde,ellerflödeidetdesignade
administrationsgränssnittet.Filmernavarmellan15-20minuterlångaochbestodutaven
videoinspelningavdatornsskärmsamtavenljudupptagningutavdiskussionensomfördes
underdenavslutandeöverlämningen.Skärmavbildningarfrånfilmenkansesifigur4och5.
41
Figur4Skärmavbildningfrånenavdescreencastssompresenterades.
Figur5Skärmavbildningfrånenavdescreencastssomproducerades.
Stöddokumentation
Tvåolikatyperavstöddokumenttogsframförattförmedlaellerförtydligavisskunskapsom
intetydligtförmedladesviaprototypen.Dennakunskapärlikdensomävenförmedlades
genomscreencastenmenbeskrivsidessadokumentitext.Ettavstöddokumentensomtogs
42
framvarettflödesschemasomvisarhurprototypensolikadelarhängerihop,sefigur6.Det
andradokumentetsomtogsframvarennedbrytningavdemerkomplexaelementensom
finnsiprototypen,medfokuspådessinteraktionerochsambandtillandraelement.Detta
kansesitabell2.
Figur6Flödesschematsomtogsframsomstöddokumentation.
43
Tabell2Ettexempelfråndokumentetsomtextuelltbrötnedprototypensolikabeståndsdelar
4.2 Denkvalitativainnehållsanalysen
Idennasektionpresenterasexempelfråndenkvalitativainnehållsanalysensombelyserde
temanochkategoriersomtogsuppideolikadatasomsamlatsin.Enkomplett
sammanställningfinnsiBilaga1-3.Dettapågrundavplatsbristidennarapport.
4.2.1 Fältanteckningar
Härpresenterasexempelpådekategoriersomidentifieradesiforskarenegna
fältanteckningarmedkvalitativinnehållsanalys.Dessakansesitabell2.
Dekategoriersomidentifieradeifältanteckningarnavar:Löpandeöverlämning(11
meningsenheter);Internaliseringavkunskap(2meningsenheter);Löpandeöverlämning&
interaktivprototypen(1meningsenhet);Designrationale(1meningsenhet);Deninteraktiva
prototypen(1meningsenhet).
44
4.2.2 Löpandeavstämning
Härpresenterasdekategoriersomidentifieradesunderdelöpandeavstämningarnamed
kvalitativinnehållsanalys.Meningsenheternaärtagnafråntranskriptionenavdelöpande
avstämningarna.Denkvalitativainnehållsanalysenkansesitabell3.
Dekategorieravämnensombehandladesunderdelöpandeavstämningarnavar:Eventuella
problematiskascenarion(8meningsenheter);Viktigtförproduktägarenattfåveta(7
meningsenheter);Designensrationale(6meningsenheter);FördjupaUX-designerns
förståelseförproblematiken(5meningsenheter);Designenskvalitet(5meningsenheter);
Internaliseringavkunskapen(4meningsenheter);Syftetmedlöpandeavstämningar(3
meningsenheter);Designensbegränsningar(1meningsenhet).
4.2.3 Intervjumedprojektägare
Härpresenterasdekategoriersomidentifieradesiintervjunmedproduktägarenmed
kvalitativinnehållsanalys.Meningsenheternaärtagnafråntranskriptionenavintervjun.Den
kvalitativainnehållsanalysenkansesitabell3.
Deolikakategoriersomidentifieradesiintervjunbehandladeföljandekategorieravämnen:
Screencast(11meningsenheter);Generelltomkunskapsöverföringen(9meningsenheter);
Löpandeavstämningar(6meningsenheter);Deninteraktivaprototypen(6meningsenheter);
Stöddokumentation(3meningsenheter);ochAvslutandepresentationen(1meningsenhet).
45
Tabell3Exempelpådenkvalitativainnehållsanalysenfrånfältanteckningarna
46
Tabell4Exempelpådenkvalitativainnehållsanalysenfråndelöpandeavstämningarna.
47
Tabell5Exempelfråndenkvalitativainnehållsanalysenfrånintervjunmedproduktägaren.
48
5 AnalysIdettakapitelkommerlärdomarfrånstudienpresenterasmedtydligakopplingartillden
datasompresenteradesiresultatkapitletsamtdessteoretiskakopplingar.
5.1 Fokuserapåattförmedladesignensrationale
Viktenavdesignensrationalegjordesigväldigttydligunderdelöpandeavstämningarna
genomattproduktägarenochUX-designernoftadiskuteradevilkainsiktersomhadeformat
designen,hurdesignenpassadeiniolikaalternativascenariossamtreflekteradeövervarför
valensomformatdesignenhadegjorts.Ettexempelpådettavar:
”Anledningen[tillattdettaelementserutsomdetgör]ärattdempratadeom
dashboardensomnåntingväldigtbra,”dåskullejagbaraklickapådetjobbet
här”såiallatesternasomjaggjordevilledemegentligengåinpåjobbet
härifråniställetförattgåviajobbsidan.OchLovapratadeomdethärsom
hennesto-dolist,unfilledjobsdetärdetsomärhennesfokusliksom.”
Dettavarävenframträdandeiforskarensfältanteckningardärdennebelysteatt
produktägarenlättarekundebörjamodifieraochanpassadesignenmentaltnärdenne
förstodvaddetvarsomhadeformatdesignen.Detärävenviktigtattproduktägaren
internaliserardebakomliggandetankarnaochinsikterna,annarsökarriskenförattdenne
inteanammardenyatankesättenkringdesignenochsomettresultatförsätterstartupenatt
arbetaefterderasgamlainsikter.
Viktenavattskapaförståelsefördesignensrationalelyftesframiintervjunsomenavde
främstaanledningarnatillattkunskapsöverföringenansettslyckad.Produktägarenuttryckte
attdennekändesigtryggattanvändainsikternasomformatdesignentillattlösaandra
problemsomdyktuppiproduktensenprojektetavslutades:
”jagkännermigfortfarandeganskatryggmedattmedhjälpavdittarbete
förståochliksom,hurkanjaganpassatilldethärunchartedterritoryidethär
läget,varförtogsvissabeslut.Fördåskullejagkunnaöverförademtilldetnya
49
ävenomdetintevarendelavdetarbetesomduexplicittittadepå,ellersom
explicitfinnsiprototypen.”
Iintervjunlyfteävenproduktägarenattdebakomliggandeinsikternaochtankesättenär
viktigaattförståförattkunnahanteradenföränderligaverklighetsomenstartupbefinner
sigi:
”Givetattkravochalltsomefterhandmanbyggerdetförändrasärdetockså
viktigtattdetintebarafinnsenblueprint,ochförändrasnåntingiblueprinten
såfårmanpanikochmanharingenaningfördåärdetocksåuncharted
territory.”
Dessaupplevelserharävenstödilitteraturen.InomUCDansesendesignsRationlevaraen
vitaldelförattförståendesignsursprung(Salah,Paige&Cairns,2014).Detansesäven
viktigtattinomagilateamlyckasförmedlaendesignsbakomliggandetankarochinsikter
(Schön,Thomaschewski&Escalona,2017).DettafårävenstödavBlomkvist,Persson&
Åberg(2015)somanserattdesignrationaleärettpassandegränsobjektinomagilateam.
Underprojektetsgångblevdetväldigttydligtattdenviktigastekunskapenattförmedlavar
designensbakomliggandetankarochinsikter,dessdesignrationale.Alltsådenkunskapsom
hadeformatdesignprocessenmensomintenödvändigtvissyntesigränsobjektensomhade
producerats.Genomattförmedladennakunskaptillåtsproduktägarenattsjälvreflektera
ochmentaltundersökadesignenförattskapaenförståelsekringhurdennyadesignen,och
hurspecifikafunktioner,fungerar.DetgördetävenmöjligtförUX-designernoch
produktägarenatttillsammansdiskuteraochävenkritiseradesignen.Somettresultatavatt
produktägarenfårendjupareförståelsefördesignensrationaleblirdesignenävenflexiblare,
vilketinnebärattproduktägarenkananvändakunskapenisituationersominte
nödvändigtvisvarpåtänktafrånprojektetsbörjan.
5.2 Planerakunskapsöverföringentillsammans
Underdelöpandeavstämningarnauttryckteproduktägarenblandannatattdenneföredrog
interaktivaprototyperframförmindreutvecklade,statiskaprototyper:
50
”Detjagtyckerärsoftmeddetärattdetgerenkänslaförhursakerhänger
ihop.FörproblemetärattommantarInvisionsandragrejdärmanseralla
skärmarbredvidvarandra.Ärattmanserflerascreenssamtidigtvilketgöratt
duuppleverjualdrigifalldetärlätt,svårtellernaturligtattrörasigemellan,
ochdethärärännuvanligarepåmobilbilder,attmanserattdetärtrescreens
häremellan,mennärmanserallatresåärdetsvårtattförståhurdemsitter
ihop,sånärduvältestarellerbyggerdetsåupptäckerduattfandetvarju5
jävlaklickförattkommahitochsåvardettreklickförattkommatillbakaigen
liksom.Dentypenavgrejertyckerjagärsoftmedensånhärprototyp.”
Detgavävenproduktägarenmöjlighetattgeuttryckförvilkenformavkunskapsomvar
viktigfördenneattveta:
”Ifalldetharvartnånstansdärduhartrottattduvarnågonstanspåvägenmen
hartvingatsbackaochvarför.Detärsåjävlavärdefullt.”
FältanteckningarnavisarocksåattUX-designernansågattmöjlighetenatttillsammans
diskuteraöverlämningengavdenneenstörretrygghetochenbättreförståelseförvadsom
varpassandeattinkluderaikunskapsöverföringen.Produktägarenuttryckteävenunder
intervjunattdettasamarbetevarenavanledningarnatillattkunskapsöverföringenhade
upplevtssåpasslyckad:
”jagtrorocksåattdetsomgjordedetnicevarocksåattvipratadejuomhurvi
skullegöradethär,ellerdudrevdenfråganfrånbörjan,medhurservitillatt
dethärblirbra?Hurfårvidethärattblijustkunskapsöverfört.”
Detgjordeävenattkunskapsöverföringeninteblevenefterkonstruktionutaniställetblev
någotsomarbetetkretsadekring:
”Förmångaandrasådanahärgrejerblirlätt,medkonsulteröverhuvudtaget,i
design,utvecklingwhateversågörmansittarbetetremånaderochsenpratar
51
manhand-overitvåveckor,sistatvåveckornaärliksom,”Nuskavigörahand-
over”ochmangördettillenseparataktivitetmedliksomen
efterkonstruktion.”
Atttillsammansplanerakunskapsöverföringenharävenvisststödilitteratureniformavatt
agilametoderförespråkarensåminimalprocesssommöjligt,specielltinomLeanUX
(Rodríguez,Markkula,Oivo&Turulas,2012;Liikkanen,Kilpiö,Svan,&Hiltunen,2014).
Genomatttillsammansplaneraöverlämningenbörävenriskenförattproduceraonödig
dokumentationminimeras,någotsomförespråkasavblandandraRubin&Rubin(2011)och
Gothel&Seiden(2016).
EnstyrkasomvisadesigiprojektetvarattproduktägarenochUX-designernsfrånbörjan
diskuteradeochbörjadeplanerahurkunskapsöverföringenskullegåtill.DetgjordeattUX-
designernsochproduktägarentillsammansbestämdevilkagränsobjektsomvarpassandeatt
användaijustdettaprojekt.DetgjordedetävenmöjligtförUX-designernattfokuserasin
arbetsinsatspådedelaravgränsobjektensomdetillsammanshadekommitöverensomvar
viktigast.Dettaresulteradeiatt,trotsbegränsaderesurser,såkundekunskapsöverföringen
utformassåattproduktägarenansågsigfåenväldigtgodförståelsefördesignen.
5.3 Löpandeavstämningarfrämjarsamarbete&diskussion
Underdelöpandeavstämningarnakundeproduktägarenblandannatdiskuterahurdesignen
skullekunnaanvändasföretteventuelltframtidascenario,ochdärigenomhöraUX-
designernstankegångarkringhurdettaskullekunnauppnås.Produktägarenkundeäven
lyftaframolikatekniskabegränsningarsomantingenbehövdeförändrasellersomdesignen
behövdebefinnasiginom:
”Nejmenjaggillardet,fördetsomjageventuelltharfunderatpåärattlägga
omliteidataochdetärattjustnuharvijuattrelationentillettjobbtillhör
mångasånahärjobuserssomislutändanpekarpåenuser[…]detvivisarär
detsamma,såinformationsmässigthär[iprototypen]ärdetingentingsom
behöverförändrasegentligenförutomdåattpåettjobbsåkommerdukunna
haflera,enlistautavanställdapåsikt.”
52
DessadiskussionergjordeävenattUX-designernfickendjupareförståelseförbådede
tekniskabegränsningarnaochdenkomplexitetsomdesignenbehövdehantera:
”Jodetärnämligensåattviharenchat.Varjechatharettantaldeltagare.
Varjechatharmångameddelanden.Varjemeddelandenharenfromochento.
Sedanharvikommunikationtemplatessomocksåskickassommeddelanden.
Såenkommunikationstemplateärdetettsättattbyggaettmeddelande.Och
såkanmankopplapåuserdatamedenfirstnameochsåvidare.Senharvi
mail,därharvimail,därviharenanvändaresomutförreplyjobpå
plattformen.”
Ifältanteckningarnanoterarforskarenattdelöpandeavstämningarnaävengördetmöjligt
attdiskuteraandraprojektsomstartupendriverförtillfälletvilketmöjliggörattdessaolika
projektkaninflueravarandra.Forskarennoterarävenattproduktägareninternaliserade
kunskapensomgenereradesmerochmerallteftersomdelöpandeavstämningarna
fortsatte.Dettaresulteradeiattavstämningarnatillslutkändesmättadeoch
kunskapsutbytetblevintelikastortdåproduktägarenhadesåpassbraförståelseförden
interaktivaprotototypenochdessdesign.Dettasågssomnågotpositivt.
Underintervjunuttryckteproduktägarenettvärdeiatthakunnatföljamedi
designprocessenochdärigenomfåttendjupareförståelse:
”Nejmenjustattjagharfåttföljamedtillvissmånpådintankeresaockså,att
viunderdemtimmarnanärvikontinuerligtstämdeavsåvardetocksåatt”det
härärdetsomjagjustnufunderarpå,dethärärdetvägskälsomjagjustnu
stårinför,dethärärdenutmaningenjagserjustnu”.Sådanasakersynsjuinte
ienfärdigprototyp.”
Detmöjliggjordeävenförproduktägarenattförstådesignensrationaleochvarförvissaval
vargjorda:
53
”Förmindeliallafalliprodukttermeröverhuvudtaget,ärdetväldigtviktigtatt
intebaraförstådetsomfinnsutanävendetsomintefinnsochvarfördetinte
finns.Sådettrorjagärensaksomnaturligtdökuppunderdehär
avstämningarna.Ochävendethärmedattensakfannsenaveckaiprototypen
ochnästaveckafannsdenintedärlängre.Ochdetvarocksåensånsakattfölja
liksomvartsakerochtingtogsignånstans.”
InomLeanUXansessamarbetesomenvitaldelförattprojektetskablirlyckatochettnära
samarbeteförespråkas(Gothelf&Seiden,2016).Dettaansesledatillenökadförståelseför
produktensomdesignasochspecielltgenomattprojektetsaktörerlöpandediskuteraroch
formulerardetarbetesomskautföras(Ferreira,Sharp&Robinson,2011).ÄvenMemmel,
Gundelsweiler&Reiterer(2007)rekommenderarattaktörerbörarbetaiparförattminska
kommunikationsproblemensomannarskanuppstå.
Delöpandeavstämningarnafungeradeväldigtbraförattfrämjasamarbeteochdiskussion
mellanproduktägarenochUX-designern.Detblevtillettkontinuerligtillfälleattföraöver
kunskaptillproduktägarensamtidigtsomdettillätfördetvåaktörernaatttillsammans
reflektera,utforskaochgranskadesignen.Deleddetillattproduktägarenskunskapkring
dennyadesignenökadeallteftersomprojektetfortskredochnärdetskulleavslutashade
produktägarenensåpassgodförståelsefördesignenattkunskapsutbytetbörjadekännas
mättat.Dettaupplevdesavdeinblandadaktörernasomnågotpositivt.
5.4 Löpandeavstämningarärenkelt,tidseffektivt&värdeskapande
Underdelöpandeavstämningarnauttryckteproduktägarenattenavanledningarnatillatt
delöpandeavstämningarnafungeradesåpassvälvarattdevartidseffektiva:
”Jaggillardemhärsessionerna.Detjaggillarärattmanskaparjävligtmycket
värdepåkorttid”
Attdeuppfattadessomeffektivatogävenforskarenuppisinafältanteckningar,där
noteradedenneävenattdiskussionernaochsamarbetetunderdelöpandeavstämningarna
54
skapadevärdeiformenavattdehöjdeproduktägarensförtroendepådesignenochatt
dennesförståelseförhurdesignenskullefungeramedderasback-endsystemväxte.
Underintervjunlyfteproduktägarenframdelöpandeavstämningarnasomnågotväldigt
positivtochsomfungeradebättreäntraditionellaöverlämningarsomdennehadearbetat
medtidigare:
”Detärnice,jagtyckerdetärettsjuktbrasättattgöradetveckaförvecka,just
dethärandramedattmansätteruppenagendaochsenjobbarpåvarsinkant
itremånaderochsentvåveckorshandoverkännsintebaraförlegatutanäven
direktvårdslöstmedresurserfrånbådahållen,menframföralltienstart-up
somgårsåfortsomoss,menäveniandramertraditionellaorganisationer.Så
jagtyckerhelauppläggetkännsjätterimligtochdetärsåjaghadevelatfortsatt
användadet.”
Produktägarenlyfteävenhärframattdelöpandeavstämningarnavarettväldigteffektivt
sättattgenomförakunskapsöverföringenpå:
”Såjagkändeattjagmedväldigtliteneffortkundekännamigdelaktigpådem
grejernadärdetvarviktigt.”
InomagilametoderochLeanUXförsökermanaktivtrörasigbortfrånmertraditionella
metoder,dettadåmansträvarefterensåeffektivprodukt-ochdesigncykelsommöjligt
(Liikkanen,Kilpiö,Svan,&Hiltunen,2014).
Delöpandeavstämningarnavarenväldigtenkel,tidseffektivochvärdeskapandemetodatt
användasomstommenikunskapsöverföringen.Tackvaredessöppnaochostrukturerade
naturfannsdetutrymmeattbehandladeämnensomansågsviktigastjustdå.Detgjordeatt
UX-designernfickmöjlighetattfokuserapådetsomansågsmestvärdeskapandeförtillfället.
Detresulteradeäveniattarbetethadeenkonstantrörelseframåtochattproduktägaren
barabehövdevaradirektinvolveradiprocessenunderenväldigtbegränsadtid.Dennehade
tillfälleattkommamedfeedbackpådedelaravdesignenochdesignprocessen.
55
5.5 Interaktivaprototyperbörhakonceptuelltfokusframfördetaljdesign
Underavstämningarnautryckteproduktägarenattdenneansågattdetvarmervärdefullt
fördenneattfådjupareförståelseföranvändarupplevelsenidennyadesignenänattfå
designen”pixelperfect”:
”Nejjagskullesägaattnej,UXUXUXdetärdetviktigaste.Jagtrorattdetär
mycketviktigare,pixelperfectskullevaralitewaste.”
Dettatogproduktägarenävenuppunderintervjundådetgördesignenflexiblareoch
enklareattanpassa:
”Återigen,kraftenavatthålladetpåkonceptnivåochintepådetaljnivåäratt
delaravhursakerochtingvarlayoutadeärliveichatteniappenidagochsen
kommervibyggavidarepådensådensermerexaktutsomdinochnågrafler
avdefeaturessomfinnsidindesign.”
Devisuellarepresentationersomproducerasförmjukvaruutvecklingbehövervaraflexibla
(Henderson,1991).Justinteraktivaprototyperhartidigarelyftsframsomettpotentiellt
effektivtochkraftfulltgränsobjektmellanaktöreriettagiltteam(Blomkvist,Persson&
Åberg,2015).
Genomatthålladesignarbetetpåenkonceptuellnivå,framförattgöradeninteraktiva
prototypenpåenmerdetaljeradnivådäralltärplaceratexaktdärdetskavaraiden
slutgiltigaprodukten,kundeenstörremängdavdesignarbetetägnasåtattutvecklaoch
förmedlakonceptensbakomliggandetankarochinsikter.Dettaresulteradeiatt
produktägaren,efterkunskapsöverföringen,kändeattdennehadeendjupareförståelseför
designenshelhetochkundeförändraochanpassadesignenefterdeolikaproblemoch
situationersomdökuppefterattsamarbetetavslutats.
56
5.6 Screencastharpotentialsomgränsobjekt
Produktägarenuttryckteunderintervjunattdescreencastssomproduceradesgjorde
designensrationalelättatttatillsig:
”Detärmycketlättareatttatillsig,manfårenbildavvilkadiskussionervihade
ochvilkafrågorsomdökupp,ochdethärmedattvadärsäkertisystemetoch
vadärintesäkert.”
Produktägarenlyfteävenframattdegjordedetenkeltfördenneattdelamedsigav
kunskapentillandraaktörerinomorganisationen:
”Detblirlättförmigattdelamedandrainomorganisationen,detärbra
mycketnicareänattläsanåttdokumentmed16sidoritextliksom.”
Ettavdestoraproblemensomdenminimaladokumentationeninomagilateamskaparär
attdetärsvårtattdelainformationmellanteammedlemmarsomavolikaanledningarinte
befinnersigpåsammaplats(Modi,Abbott&Counsell,2013;Bordin&Angeli,2016;Rubin&
Rubin,2011).Gränsobjektärävensällanheltfriståendeochbehöveroftaen
kompletterandeförklaringförattallkunskapderepresenterarskablitydligförmottagaren
(Blomkvist,Persson&Åberg,2015).Enartefaktsominteharanväntssomgränsobjektistor
utsträckninginommjukvaruutvecklingärscreencast.Dessaharvisatsigvärdefullaurflera
aspekter:deäreffektivaförattförmedlakomplexkunskapochlängreresonemang;deär
flexibla;degårattdistribueraberoendepåvadsompassarsituationen;ochmänniskorlärsig
likamycketfråndemsomdegörface-to-face(Lloyd&Robertson,2012;Higgins,Belward&
Ward,2010;Luterbach,2010;Brown-Sica,Sobel&Pan,2009;Pang,2009).
Idettaprojektvisadesigscreencastsvaraettväldigtuppskattatocheffektivtsättatt
förmedladeviktigasteinsikternaochdetmestaavdenkunskapsomgenereratspå.De
gjordedetmöjligtförandraaktörerattvidsenaretillfällentadelavdetankegångaroch
designensrationalepåettenkeltsättvidensenaretidpunkt.Screencastengerendjupare
förståelsefördesignenochgördesignernstankarochavsiktertydligaförintressentersom
57
inteharhaftmöjlighetattnärvaraviddelöpandeavstämningarnaellerdenavslutande
presentationen.Deärävenväldigtenklaattdelamedrestenavorganisationen.
5.7 Använddenavslutandepresentationensominspelningavscreencast
Screencastsenspeladesinunderdenavslutandepresentationen,utöverUX-designeroch
produktägarenvarävenentillUX-designernärvarande,forskarenshandledarefrånUX-och
tjänstedesignsbyrån.Dennapresentationvisadeuppdenslutgiltigadesignensomtagitsupp
samtupprepadedeviktigasteinsikternasomvaritdelavattformadesignen.Under
intervjunlyfteproduktägarenframdettasomnågotpositivt:
”[Angåendedenavlutandepresentationen]Förmindelsåvardetprecissom
dusäger,endelupprepningmendettyckerjagärbraförattjagkommerihåg
ganskamycketdetaljersomjagsäkertintehadegjort[annars].”
Attscreencastenspeladesinsamtidigtsomprototypenpresenteradesansågproduktägaren
somenfördel:
”Vikombineradejumycket,vikombineradeenöverlämningirummetmedatt
jagfickhöradetengångtillmeddendiskussionenvihadeOCHvigjordeen
screencast.Detvarliksomlite3i1.”
Docklyftedenneframattdetfinnsenriskmedstrategin:
”nackdelenfördesomtittarpådetiefterhandsåblirdelaravdetsomsägsoch
diskussionenär”noise”,vissadelarkanskeinteärdetsomdehadevelathöra,
liksom10minsnackomnåttsomintekännsrelevant.Sådärärjuenmer
putsadscreencastkanskebättre,mendetärentradeoff”
Produktägarenanserdockatteffektivitetenochkombinationenavaktiviteterpassarderas
organisationväldigtväl:
58
”Menjagtyckerattgivetvisomstartupmedbegränsaderesursersåvardetett
lysandeformatdärviliksomfick3grejergjordesamtidigt,såjagtycktedetvaren
väldigtbratradeoff.Ochkostandenavattnågonfårlyssnanågraminuterhäroch
därextrasåtrorjagattvärdetsomskapadevarstörre.
Närenscreencastspelasinbörsnabbhetocheffektivitetprioriterasframförperfektion
(Brown-Sica,Sobel&Pan,2009).DettagårhandihandmedLeanUXsomförespråkarenså
effektivproduktionsommöjligtochattresurserfokuserarpåattskapaanvändarnytta
(Gotheif&Seiden,2016;Liikkanen,Kilpiö,Svan,&Hiltunen,2014).
Denavslutandeöverlämningengjordesförattsammanfattaprototypensslutgiltigadesign
samtidigtsomdentillätattgåigenomdeinsiktersomhadelegattillgrundförattformaden.
UX-designerngavsocksåtillfälleattadresseravilkadelaravdesignensomintehadefåttså
mycketuppmärksamhetpågrundavblandannattidsbegränsningar.Genomdennasortens
presentationkundeävenUX-designerns,produktägarensochhandledarenstankarkring
designenfångas.Detgjordedetävenmöjligtattföraendiskussionsompotentielltkangeen
djupareförståelsetillmottagarenavscreencastsenkringdenproblematiksomberörtsi
designprocessen.Sättetsomscreencastenspeladesinpåansågsväldigtpassandeenstartup
dådetkombineradefleraolikaaktiviteterochsamtidigtskapadenågotvärdefulltsomandra
aktörer,somintevarnärvarandevidinspelningen,enkeltkantatillsig.Detgörävenattmed
enrelativtlitenarbetsinsatssåblirdesignensrationaletillgängligförhelaorganisationenoch
dessafårenförståelsefördesignenutanattdettaharkostatmycketresurserattproducera.
59
6 DiskussionIdettakapitelkommerendiskussionkringstudiensmetodvalochgenomförandeatt
presenteras.Därefterdiskuterasstudiensvaliditet,reliabilitetochgeneraliserbarhet.
Slutligenpresenterasdevidarestudiernasomforskarensersomrelevantabaseratpådenna
studie.
6.1 Metodval
Härkommerstudiensmetodvalattdiskuterasutifrånstyrkor,svagheterochirelationtill
tidigarelitteratur.
6.1.1 Aktionsforskning
Valetattutföradennastudiesomettaktionsforskningsprojektserförfattarensomväldigt
lyckat.Aktionsforskningsansatsengjordedetmöjligtförforskaren,attgenomrollensomUX-
designer,fåengodförståelseförproblematikensomfannsinomjustdettaspecifikaprojekt.
Detgjordeattforskarenkundefåenförståelsefördetstuderadeprojektetsbehovochden
problematiksomomgavdet.Utandennadjupareförståelsehadetroligtvisintescreencasts
kommitframsomettpotentielltönskvärtgränsobjektochstudiensresultatskullesett
annorlundaut.Genomattinterageramedteametsånärasomaktionsforskningtillåter
kundeforskarenlärakännademochderasorganisationpåettsättsomtroligtvishadevarit
svårtattåstadkommagenomenannanansats.
Detharlyftsframattdetfinnsenriskmedaktionsforskningsominnebärattforskaren
förlorarsinobjektivitetochperspektivgentemotdetsomstuderas(Lethbridge,Sim&
Singer,2005).Dettaharinteforskarenistudienkäntav,ochdåalldataochanalysen
presenterasidetaljirapportenärtransparasenhögvilkenbörgöraresultatetsspårbarhet
tydligförläsarenochävenmöjliggörafördenneatttaställningtillhurforskarensrelation
gentemotdetstuderadeteametkanhapåverkatslutresultatetavstudien.
Deupplevdastyrkornamedaktionsforskningärheltilinjemeddetsomblandandra
Lethbridge,Sim&Singer(2005)lyfterframsomfördelarmedaktionsforskning.Detadderar
äventyngdåtArdito,Buono,Caivano,Costabile&Lanzilotti(2014)studiesomgerettstarkt
60
stödåtaktionsforskningensvärdeförattidentifieraochavlägsnahinderförattkombinera
agilmjukvaruutvecklingochUCD.Deansertillochmedattenforskaremåstevara
involveraditeamendegranskarföratteffektivtlyckasintegreraUCDochagil
mjukvaruutveckling.
6.1.2 Datainsamlingsmetoder
Istudienhartreolikasortersdatasamlatsin:forskarenfältanteckningar,transkriptionerfrån
delöpandeavstämningarnasamttranskriptionfrånintervjunsomutvärderade
kunskapsöverföringen.
Fältanteckningarnavarväldigtanvändbaraförattfångaforskarensegnainsikterochtankar
kringprocessen.Devaräventidseffektivaochvisadesigvärdefullaianalysendåde
adderadeettperspektivtillkunskapsöverföringenochdärigenomadderadeendimensiontill
analysenstriangulering.Dehadedockkunnatstruktureratsytterligareochifallstudienskulle
görasomskulleforskarentaframenmallsomfältanteckningarnabörföljaförattaddera
strukturochhöjadesskvalitetytterligare.
Bådedelöpandeavstämningarnaochintervjunhadeenstruktursomgrundaspåenöppen
intervju.Detgjordeattsamtaletmellanintervjuarenochintervjuobjektetfrittkunde
utforskadeämnensomistundenansågsrelevantaochviktiga.Dettalämnadeutrymmeför
tankarochmeningsutbytenattträdaframsomtroligtvisintehadegjortsifallenmer
struktureradintervjuguidehadeanvänts.Dettagårävenvälilinjemeddeexplorativa
kvalitéernainomaktionsforskningsomförespråkarbetydelsenavavattforskarenhållersig
flexibelochuppmärksampånyaspårsomdykeruppunderforskningsprocessen.Dettalyfts
ävenframsomenavstyrkornainomaktionsforskningiallmänhetochdenbesläktade
etnografiskametodikenisynnerlighet(Avison,Lau,Myers&Nielsen,1999;Emerson,Fretz&
Shaw,2011).
6.1.3 Kvalitativinnehållsanalys
Förattanalyseradentextuelladatasomharsamlatsinharenkvalitativinnehållsanalys
genomförts.Dennametodgjordedetmöjligtförforskarenatthanterafleraolikadatakällor
påettlättöverskådligtsättsamtidigtsommetodensynliggördeanalytiskastegsomhar
61
tagitsförattförståochförädlamaterialet.Dåkvalitativinnehållsanalysärenmetodmed
högflexibilitethardenkunnatanpassasefterdendatasomsamladesin,utanattminska
transparensengentemotläsaren.
Detärdockvärtattnoteraattresultatetfrånanalysenfortfarandetillhögstagradärformat
avforskarenochdennesförståelsefördetstuderadefenomenet.Dennaproblematiklyfts
framavGraneheim&Lundman(2004)somanserattdentolkandeanalyssomgörsären
sortsbalansakt.Deanserattforskarenåenasidanbehöveranvändasittegetperspektivför
attadderadjuptillanalysenochhittakopplingarmellandatapunkterna.Åandrasidanmåste
forskarenävenlåta”textentala”ochintetillskrivadenkvalitéerochbetydelsesomintefinns
därfrånbörjan.Blomkvist(2015)poängterarattstyrkanikvalitativinnehållsanalysliggeri
attanalysensynliggörs,detinnebärattresultatetfortfarandeintebörsessomobjektivt.
6.2 Genomförande
Enavbristernaistudienvarattdetintefannsmöjlighetattinvolverafleraktörerfrån
startupensteamidesignprocessen.Detharresulteratiattdetendastärproduktägarensom
hargettfeedbacktillkunskapsöverföringensamtattdennedärigenomhaftenstorpåverkan
påattformastudiensresultat.Pågrundavbristanderesurserhosstartupenfannsdockinte
möjlighetenattinvolverafleraktörer,dettafannsdetingetattgöraåtutanficksessomen
delavdetkomplexasocialasammanhangsomstudiengenomfördesinom.Dettakundedock
hanteras,ochstudienkundeanpassasefterdettapågrundavaktionsforskningsansatsen.
Dethadedockvaritväldigtintressantattinvolverafleraktörerdåkunskapsöverföringen
hadebehövthanteraenannansortskomplexitetgenomattpassafleraaktörerifleraolika
yrkesroller.Dethadetillexempelvaritväldigtintressantattundersökahurstartupens
utvecklingsteamupplevtattimplementeradendesignsomproduceratsbaseratpå
kunskapsöverföringen.
Enannanbrististudienärattresultatetfrånstudienhuvudsakligenbyggerpådatainsamlat
fråntvåpersoner,forskarenirollensomUX-designersamtproduktägaren,dettainnebäratt
deharhaftenavgöranderolliattformastudiensresultatpågrundavstudienskvalitativa
ansats.Ifallnågonavdessapersonerskullebyttsutskulleresultatettroligtvispåverkastill
vissgrad.Dettabehöverdockintesessomenbrististudienutanenbartsomenkonsekvens
62
avdenansatsochkontextsomstudienärgjordinom.Dennaproblematikharberörtsvid
fleratillfällenilitteraturen,enligtCronbach(1975)ärsocialafenomenständigtföränderliga
ochLethbridge,Sim&Singer(2005)anserattdetärnödvändigtattundersökajustsociala
sammanhanginommjukvaruutvecklingförattfåendjupareförståelseförhurdetäratt
arbetaiettagiltteam.
Screencastensomproduceradeshadekunnatutformasförattbättreföljaderiktlinjeroch
rekommendationeridentifieradeavSugar,Brown&Luterbach(2010).Dethadekunnatgöra
attkunskapsbidragetfrånstudienävenhadekunnattillföradjupareinsikterkringhur
screencastsbörutformasförkunskapsöverföringiintegrationenmellanUCDochagil
mjukvaruutveckling.Detsättsomscreencastsenskapadespåvardockvälilinjemeddet
flexiblaocheffektivatillvägagångssättetsomförespråkasinomLeanUXochinom
litteraturenförhurscreencastsbörutformasvilketbörsessomenfördel.
Ifallstudienskullegörasomskullestudiensförfattareinteförändradenövergripande
strukturenavhurkunskapsöverföringengicktill.Attanvändasigavlöpandeavstämningar
ochattspelainscreencastsbaseradepåsamtalkringdeninteraktivaprototypenupplevdes
väldigtpositivt.Dessascreencastsskulledockkunnaplanerasnoggrannareförattskapaen
tydligarestrukturidem.Utöverdettaskulleforskarenfokuserapåattinteanvändanågra
textuellastöddokumentutaniställetfokuserapåattfåmedalladessainsikteri
screencasten.
6.3 Validitet,reliabilitet&generaliserbarhet
Idennasektionkommerstudiensvaliditet,reliabilitetochgeneraliserbarhetdiskuteras.
6.3.1 Reliabilitet
Ettvanligtsättattsepåreliabilitetärattstudienbörvaraupprepningsbarochsåkonsekvent
genomfördochbeskrivenattnågonannanskullekunnaåterskapadenochdessresultat,ifall
deskullevilja(Bryman,2011).Btymananserattstudiensresultatintebörhapåverkatsav
tidpunktenförstudien,dessplatselleravvemsomgenereraderesultatet.Dettaklassiska
sättattsepåreliabilitetärgrundatikvantitativforskning.Detärsvårtattuppnåenhög
reliabilitetförkvalitativastudierbaseratpådettasynsätt(LeCompte&Goetz,1982).
63
LeCompte&Goetz(1982)anserdettaeftersomdesocialasammanhangsomstuderasinte
gårattåterskapa.Delyfterframattenkvalitativstudieiställetbör,sådetaljeratsommöjligt,
återgedemetodersomanväntsförattsamlaindataochhurdennadataharanalyserats.
Dennabeskrivningavmetodenkandåfungerasomenformavinstruktionsboksomkan
guidaforskaresomvillåterskapastudien(LeCompte&Goetz,1982).Dettatillvägagångsätt
förespråkasävenavRobinson,Segal&Sharp(2007)ochLethbridge,Sim&Singer(2005)
somanserattdetfinnsettstortbehovavattstuderamjukvaruutvecklingutifråndesociala
sammanhangochdenkontextsomprojektetbeståravochdrivsinom.Utifråndenna
kvalitativasynpåreliabilitetanserförfattarenattstudienharenhögreliabilitet.Metoderna
somharanväntsärtydligtbeskrivnaochstudienstillvägagångssättlikaså.Dessutomär
analysenstadigtförankradidenkvalitativainnehållsanalysenvilketbörökaresultatets
transparensgentemotdendatasomharsamlatsin.
6.3.2 Validitet
Validitetsyftartillattmanmäterdetsomstudienharutgettsigförattmäta(Bryman,2011).
Någotsompåverkarstudiensvaliditetpositivtärattdatatrianguleringharanväntsgenomatt
fleraolikadatatyperharsamlatsinochsammanvägtsiresultatet,dessakopplingargörsäven
spårbaragenomdenkvalitativainnehållsanalysen.Resultatetharäventillstordelstödi
tidigarelitteratursomävendethöjerstudiensvaliditet.Någotsomhadevaritväldigtbraför
studiensvaliditetvoreifallenannanforskarehadehaftmöjlighetattgåigenomoch
kontrolleradendatasomharsamlatsin.Dethadefungeratsomytterligareentriangulering
vilkethadehöjtstudiensvaliditetytterligare.Dettavardockintemöjligtpågrundav
bristanderesurser.
Eftersomintervjuernaspeladesingavdetforskarenenökadmöjlighetattfokuserapå
samtaletochvaranärvarandeistunden.Dettaleddetillattdetblevenklareattfångaupp
intressantaochviktigaämnensommöjligtvisannarsintehadefångatsupp.Detta
tillvägagångssättvarävenenförutsättningförattkunnahaöppnaintervjuermedväldigtfria
intervjuguider.Inspelningarnavarävenenförutsättningförtranskriberingensomlåter
intervjuobjektetblirmerrättvistrepresenteratochnyanserat.
64
6.3.3 Generaliserbarhet
Detresultatsomharproduceratsidennastudieharingenambitionavattvara
generaliserbart,iallafallinteutifråndendefinitionavbegreppetsomserpå
generaliserbarhetsomresultatetsförmågaattsanningsenligtapplicerastillenbredare
population.Iställetbörstudiensresultatochlärdomarbedömasutifråndetempiriska
exempelsomdetärochanvändassomdiskussions-ochreflektionsunderlagkringhur
kunskapsöverföringkangåtill.Iochmeddettakanmanhävdaattstudienharengod
analytiskgeneraliserbarhet.AnalytiskgeneraliserbarhetbeskrivsavKvale(1997)somatt
”mangörenvälöverlagdbedömningivadmånresultatetfrånenundersökningkange
vägledningförvadsomkommeratthändaienannansituation”.IenlighetmedFejes&
Thornberg(2009)&Cronbach(1975)kanenkvalitativstudiesresultatanvändassomen
arbetshypotesutavpraktikerochforskarevilkensedankananpassastilldenspecifika
kontextsomettannatprojektskulleutgöra.Meddennasynpågeneraliserbarhetgörs
endastenblygsamspekulationkringresultatetspåverkanpåandraprojektochstudierinom
andrakontexter,menresultatetkanfortfarandeanvändasochapplicerasutanförstudiens
ramar.
6.4 Vidarestudier
Detfinnsfleraolikadelaravstudiensomskullekunnaliggatillgrundförandrastudier.Det
voreblandannatintressantattgranskaanvändningenavscreencastinomagilateam
ytterligare.Enmöjligingångtilldettavoreattundersökahurutvecklarnasomtaremot
screencastenuppleverdem,hurmycketrelevantinformationangåendeimplementeringen
somderymmersamtundersökahurgodförståelsefördesignendeskapar.Detvoreäven
intressantattpådjupetundersökavilkeninformationutvecklarnavillhafråndesignersför
attkunnaöverförakunskapensomgränsobjekteninnehållertillderasdomän.
Enannaningångtillattnärmaregranskascreencastvoreattundersökahurdessabör
utformasförattpassadensortskunskapsöverföringsomkrävsinommjukvaruutveckling.
Detvoreblandannatintressantomdetgåratttaframprincipersomskullekunnaguida
producentenavdessascreencastsnärdeskapas.
65
Ettannatområdesomskullevaraintressantattundersökavorehurkunskapsöverföringen
börtasemotpåbästasätt.Hurenorganisationellerettteambörinternaliseradenkunskap
somblirlevereradgenomkunskapsöverföringen.
66
7 SlutsatserDennastudieharundersökthurkunskapsöverföringeniettsamarbetemellanendesignbyrå
ochenstartupsomanvänderLeanUXsomansatskanutformasutanattanvändaen
omfattandedokumentation.Förattgöradettaharenkvalitativtfallstudieiformenavett
aktionsforskningsprojektgenomförts.
FörfattarentillstudientogrollensomUX-designerhosenUX-ochtjänstedesignbyrådär
dennegenomfördeettdesignuppdragåtenstartupinomsocialinnovationundertioveckor.
Utmaningenblevattutformakunskapsöverföringenpåettsådantsättattproduktägaren
frånstartupenfickmöjlighetatttadelavdenkunskapsomgenereradesunderprojektet
trotsattdenneintehademöjlighetattvaradirektinblandadidesignprocessen.Lösningen
blevattanvändasigavlöpandeavstämningardärUX-designernochproduktägaren
tillsammanskundediskuteraochreflekterakringdendesignsomtagitsfram.Föratt
visualiseradesignlösningarnatogseninteraktivprototypframvilkenvargrundenför
samtalenunderdelöpandeavstämningarna.Närprojektetavslutadeshöllsenpresentation
avprototypendärdeolikaaktörernavarnärvarandeochfördeendiskussionkringdess
design.Presentationenochsamtaletspeladesiniformavenscreencastvilketgjordedet
möjligtförproduktägarenattspridakunskapentilldenövrigaorganisationensomintehade
haftmöjlighetattvaranärvarandeidesignprocessenellerunderdelöpande
avstämningarna.Utifråndettaharstudienresulteratisjustyckenlärdomarsomgrundarsig
påforskarensochproduktägarenupplevelseavkunskapsöverföringensomgenomfördes.
Dessaär:
• Fokuserapåattförmedladesignensrationale
• Planerakunskapsöverföringentillsammans
• Löpandeavstämningarfrämjarsamarbete&diskussion
• Löpandeavstämningarärenkelt,tidseffektivt&värdeskapande
• Interaktivaprototyperbörhakonceptuelltfokusframfördetaljdesign
• Screencastharpotentialsomgränsobjekt
• AnvändpresentationensominspelningavScreencast
67
Lärdomarnasomharproduceratsidennastudieharingenambitionavattvara
generaliserbara.Iställetbörstudiensresultatbedömasutifråndetempiriskaexempelsom
detärochanvändassominspiration,diskussions-ochreflektionsunderlagkringhur
kunskapsöverföringkangåtillidennatypavsamarbete.
68
8 Referenser
Abrahamsson,P.,Warsta,J.,Siponen,M.T.,&Ronkainen,J.(2003).Newdirectionsonagilemethods:acomparativeanalysis.InSoftwareEngineering,244-254.Abras,C.,Maloney-Krichmar,D.,Preece,J.(2004)User-CenteredDesign.InBainbridge,W.EncyclopediaofHuman-ComputerInteraction.ThousandOaks:SagePublications.Arvola,M.(2014).InteraktionsdesignochUX:omattskapaengodanvändarupplevelse.Lund:Studentlitteratur.Ardito,C.,Buono,P.,Caivano,D.,Costabile,M.,&Lanzilotti,R.(2014).IntegrationofUCDandAgileDevelopment:ActionResearchCanHelp.InNordiCHI2014,”Fun,fast&Foundational”.26-30okt.Helsinki,Finland. Avison,D.E.,Lau,F.,Myers,M.D.,&Nielsen,P.A.(1999).Actionresearch.CommunicationsoftheACM,42(1),94-97.Basu,R.(2011).Fitsigma:aleanapproachtobuildingsustainablequalitybeyondSixSigma.WestSussex:JohnWiley&Sonsltd.Beck,K.,Beedle,M.,VanBennekum,A.,Cockburn,A.,Cunningham,W.,Fowler,M.,Grenning,J.,Highsmith,J.,Hunt,A.andJeffries,R.(2001)Manifestoforagilesoftwaredevelopment.Benyon,D.,&Macaulay,C.(2002).ScenariosandtheHCI-SEdesignproblem.Interactingwithcomputers,14(4),397-405.Bergman,M.,Lyytinen,K.,&Mark,G.(2007).Boundaryobjectsindesign:Anecologicalviewofdesignartifacts.JournaloftheAssociationforInformationSystems,8(11),546.Betty,P.(2008).Creation,management,andassessmentoflibraryscreencasts:TheRegisLibrariesanimatedtutorialsproject.JournalofLibraryAdministration,48(3-4),295-315.Blank,S.(2013).Whytheleanstart-upchangeseverything.Harvardbusinessreview,91(5),63-72.Blomkvist,J.(2015).UnderstandingtheResultsofConventionalQualitativeContentAnalysisforDesignResearch.In11thInternationalEuropeanAcademyofDesignConference,11().Blomkvist,J.K.,Persson,J.,&Åberg,J.(2015).Communicationthroughboundaryobjectsindistributedagileteams.InProceedingsofthe33rdAnnualACMConferenceonHumanFactorsinComputingSystems,1875-1884.Boehm,B.(2002).Getreadyforagilemethods,withcare.Computer,35(1),64-69.
69
Bordin,S.,&DeAngeli,A.(2016).Communicationbreakdownsintheintegrationofuser-centreddesignandAgiledevelopment.InIntegratingUser-CentredDesigninAgileDevelopment,137-161.Brhel,M.,Meth,H.,Maedche,A.&Werder,K.(2015).Exploringprinciplesofuser-centeredagilesoftwaredevelopment:Aliteraturereview.InformationandSoftwareTechnology,61,163-181.Brown,J.M.,Lindgaard,G.,&Biddle,R.(2011).Collaborativeeventsandsharedartefacts:Agileinteractiondesignersanddevelopersworkingtowardcommonaims.InAgileConference(AGILE),2011,87-96.Brown,T.(2009)ChangebyDesign:HowDesignThinkingTransformsOrganizationsandInspiresInnovation. NewYork: HarperBusiness. Brown-Sica,M.,Sobel,K.,&Pan,D.(2009).Learningforall:Teachingstudents,faculty,andstaffwithscreencasting.PublicServicesQuarterly,5(2),81-97.Bryman,A(2011).Samhällsvetenskapligametoder(2.ed).Malmö:Liber.Budzier,A.,&Flyvbjerg,B.(2013).Makingsenseoftheimpactandimportanceofoutliersinprojectmanagementthroughtheuseofpowerlaws.InProceedingsofInternationalResearchNetworkonOrganizingbyProjects.OsloJune1,11.Bødker,S.(2000).Scenariosinuser-centreddesign—settingthestageforreflectionandaction.Interactingwithcomputers,13(1),61-75.Carroll,J.M.(1995).Scenario-baseddesign:envisioningworkandtechnologyinsystemdevelopment.Newyork:JohnWiley&Sons,Inc.Cohn,M.(2004).Userstoriesapplied:Foragilesoftwaredevelopment.Boston:Addison-WesleyProfessional.Constantine,L.L.,Biddle,R.,&Noble,J.(2003).Usage-CenteredDesignandSoftwareEngineering:ModelsforIntegration.InICSEWorkshoponSE-HCI,3,106-113.Chamberlain,S.,Sharp,H.,&Maiden,N.(2006).Towardsaframeworkforintegratingagiledevelopmentanduser-centreddesign.InInternationalConferenceonExtremeProgrammingandAgileProcessesinSoftwareEngineering,143-153.Cronbach,L.J.(1975).Thetwodisciplinesofscientificpsychology.Americanpsychologist,12(11),671.Elo,S.,&Kyngäs,H.(2008).Thequalitativecontentanalysisprocess.Journalofadvancednursing,62(1),107-115.Emerson,R.M.,Fretz,R.I.,&Shaw,L.L.(2011).Writingethnographicfieldnotes.Chicago:UniversityofChicagoPress.
70
Fejes,A.,&Thornberg,R.(2009).Kvalitetochgeneraliserbarhetikvalitativastudier.FejesochR.Thornberg(red)(2009).Handbokikvalitativanalys.Malmö:LiberAB.Fox,D.,Sillito,J.,&Maurer,F.(2008).Agilemethodsanduser-centereddesign:Howthesetwomethodologiesarebeingsuccessfullyintegratedinindustry.InAgile,2008.AGILE'08.Conference,63-72.Gasik,V.,&Lamas,D.(2013).Leandesignforgooduserexperience.InCHI2013Workshop“MadeforSharing:HCIStoriesforTransfer,TriumphandTragedy,10. Gothelf,J.,&Seiden,J.(2013).LeanUX:Applyingleanprinciplestoimproveuserexperience.California:O'ReillyMedia,Inc. Gothelf,J.,&Seiden,J.(2016).LeanUX:Applyingleanprinciplestoimproveuserexperience.California:O'ReillyMedia,Inc.Graneheim,U.H.,&Lundman,B.(2004).Qualitativecontentanalysisinnursingresearch:concepts,proceduresandmeasurestoachievetrustworthiness.Nurseeducationtoday,24(2),105-112.Hackos,J.T.&Redish,J.C.(1998).UserAndTaskAnalysisForInterfaceDesign.NewYork:JohnWiley&Sonsinc.Hagen,U.(2012).Lodestarsforplayerexperience:Ideationinvideogamedesign(Doctoraldissertation,DepartmentofComputerandSystemsScience,Stockholmuniversity).Hartsell,T.,&Yuen,S.(2006).Videostreaminginonlinelearning.AACEJournal,14(1),31-43.Henderson,K.(1991).Flexiblesketchesandinflexibledatabases:Visualcommunication,conscriptiondevices,andboundaryobjectsindesignengineering.Science,Technology,&HumanValues,16(4),448-473.Horner,J.,&Atwood,M.E.(2006).Effectivedesignrationale:understandingthebarriers.InRationaleManagementinSoftwareEngineering,73-90.Houde,S.,&Hill,C.(1997).Whatdoprototypesprototype.Handbookofhuman-computerinteraction,2,367-381.Hussain,Z.,Slany,W.,&Holzinger,A.(2009).Currentstateofagileuser-centereddesign:Asurvey.InSymposiumoftheAustrianHCIandUsabilityEngineeringGroup,416-427.Inayat,I.,Salim,S.S.,Marczak,S.,Daneva,M.,&Shamshirband,S.(2015).Asystematicliteraturereviewonagilerequirementsengineeringpracticesandchallenges.ComputersinHumanBehavior,51,915-929.
71
Johansson,M.,&Arvola,M.(2007).Acasestudyofhowuserinterfacesketches,scenariosandcomputerprototypesstructurestakeholdermeetings.InProceedingsofthe21stBritishHCIGroupAnnualConferenceonPeopleandComputers:HCI...butnotasweknowit,1,177-184).John,B.E.,Bass,L.,Kazman,R.,&Chen,E.(2004).IdentifyinggapsbetweenHCI,softwareengineering,anddesign,andboundaryobjectstobridgethem.InCHI'04ExtendedAbstractsonHumanFactorsinComputingSystems,1723-1724.Jurca,G.,Hellmann,T.D.,&Maurer,F.(2014,July).IntegratingAgileanduser-centereddesign:asystematicmappingandreviewofevaluationandvalidationstudiesofAgile-UX.InAgileConference,24-32.Kvale,S.Denkvalitativaforskningsintervjun(1997)Lund:StudentlitteraturKvale,S,Brinkman,S(2014)Denkvalitativaforskningsintervjun.Lund:Studentlitteratur.Lethbridge,T.C.,Sim,S.E.,&Singer,J.(2005).Studyingsoftwareengineers:Datacollectiontechniquesforsoftwarefieldstudies.Empiricalsoftwareengineering,10(3),311-341.LeCompte,M.D.,&Goetz,J.P.(1982).Problemsofreliabilityandvalidityinethnographicresearch.ReviewofEducationalResearch,52(1),31.Lim,Y.K.,Stolterman,E.,&Tenenberg,J.(2008).Theanatomyofprototypes:Prototypesasfilters,prototypesasmanifestationsofdesignideas.ACMTransactionsonComputer-HumanInteraction,15(2),7.Liker,J.K.(2004).Thetoyotaway.Newyork:McGraw-Hill.Lloyd,S.A.,&Robertson,C.L.(2012).Screencasttutorialsenhancestudentlearningofstatistics.TeachingofPsychology,39(1),67-71.May,B.(2012).ApplyingLeanStartup:AnExperienceReport--Lean&LeanUXbyaUXVeteran:LessonsLearnedinCreating&LaunchingaComplexConsumerApp.InAgileConference,141-147.Memmel,T.,Gundelsweiler,F.,&Reiterer,H.(2007).Agilehuman-centeredsoftwareengineering.InProceedingsofthe21stBritishHCIGroupAnnualConferenceonPeopleandComputers:HCI...butnotasweknowit,1,167-175.Modi,S.,Abbott,P.,&Counsell,S.(2013,August).Negotiatingcommongroundindistributedagiledevelopment:Acasestudyperspective.InGlobalSoftwareEngineering,80-89.Mullamphy,D.F.,Higgins,P.J.,Belward,S.R.,&Ward,L.M.(2010).Toscreencastornottoscreencast.AnziamJournal,51.
72
Muñoz,A.A.,Helander,K.N.,deGooijer,T.,&Ralph,M.(2016).IntegratingScrumandUCD:InsightsfromTwoCaseStudies.InIntegratingUser-CentredDesigninAgileDevelopment,97-115.Norman,D.A.,&Draper,S.W.(1986).Usercenteredsystemdesign.NewPerspectivesonHuman-ComputerInteraction.Hillsdale:L.ErlbaumAssociatesInc.Norman,D.(1988).Thedesignofeverydaythings.NewYork:Doubleday.O’hEocha,C.,&Conboy,K.(2010).Theroleoftheuserstoryagilepracticeininnovation.InLeanenterprisesoftwareandsystems,20-30).Oehrli,J.A.,Piacentine,J.,Peters,A.,&Nanamaker,B.(2011).Doscreencastsreallywork?Assessingstudentlearningthroughinstructionalscreencasts.InACRL2011ConferenceProceedings,30,127-44.Paetsch,F.,Eberlein,A.,&Maurer,F.(2003).Requirementsengineeringandagilesoftwaredevelopment.InEnablingTechnologies:InfrastructureforCollaborativeEnterprises,308-313Pang,K.(2009).Video-drivenmultimedia,web-basedtraininginthecorporatesector:Pedagogicalequivalenceandcomponenteffectiveness.TheInternationalReviewofResearchinOpenandDistributedLearning,10(3).Patton,J.,&Economy,P.(2014).Userstorymapping:discoverthewholestory,buildtherightproduct.California:O'ReillyMedia,Inc.Robinson,H.,Segal,J.,&Sharp,H.(2007).Ethnographically-informedempiricalstudiesofsoftwarepractice.InformationandSoftwareTechnology,49(6),540-551.Rodríguez,P.,Markkula,J.,Oivo,M.,&Turula,K.(2012).Surveyonagileandleanusageinfinnishsoftwareindustry.InEmpiricalSoftwareEngineeringandMeasurement,139-148.Roto,V.,Lee,M.,Pihkala,K.,Castro,B.,Vermeeren,A.,Law,E.,Väänänen-Vainio-Mattiala,K.,Hoonhout,J.&Obrist,M.(2012).AllaboutUX.Retrievedfrom:http://www.allaboutux.org/[18/4/2016]Silva,Silva,Silveira,&Maurer.(2013)Tenlessonslearnedfromintegratinginteractiondesignandagiledevelopment.AgileConference.Salah,D.,Paige,R.F.,&Cairns,P.(2014).Asystematicliteraturereviewforagiledevelopmentprocessesandusercentreddesignintegration.InProceedingsofthe18thinternationalconferenceonevaluationandassessmentinsoftwareengineering,5.Sefelin,R.,Tscheligi,M.,&Giller,V.(2003).Paperprototyping-whatisitgoodfor?:acomparisonofpaper-andcomputer-basedlow-fidelityprototyping.InCHI'03extendedabstractsonHumanfactorsincomputingsystems,778-779.
73
Seidman,I.E.(1991).InterviewingAsQualitativeResearch:AGuideForResearchersInEducationAndTheSocialSciences.NewYork:TeachersCollegePressSelic,B.(2009).Agiledocumentation,anyone?.IEEEsoftware,26(6).Serrador,P.,&Pinto,J.K.(2015).DoesAgilework?—Aquantitativeanalysisofagileprojectsuccess.InternationalJournalofProjectManagement,33(5),1040-1051. Sharp,H.,Rogers,Y.,&Preece,J.(2007).Interactiondesign:beyondhuman-computerinteraction.Schön,E.M.,Thomaschewski,J.,&Escalona,M.J.(2017).AgileRequirementsEngineering:Asystematicliteraturereview.ComputerStandards&Interfaces,49,79-91. Star,S.L.,&Griesemer,J.R.(1989).Institutionalecology,translations'andboundaryobjects:AmateursandprofessionalsinBerkeley'sMuseumofVertebrateZoology,1907-39.Socialstudiesofscience,19(3),387-420. Sugar,W.,Brown,A.,&Luterbach,K.(2010).Examiningtheanatomyofascreencast:Uncoveringcommonelementsandinstructionalstrategies.TheInternationalReviewofResearchinOpenandDistributedLearning,11(3),1-20. Sy,D.(2007).Adaptingusabilityinvestigationsforagileuser-centereddesign.JournalofusabilityStudies,2(3),112-132.Walenstein,A.(2003,May).FindingBoundaryObjectsinSEandHCI:AnApproachThroughEngineering-orientedDesignTheories.InICSEWorkshoponSE-HCI,92-99.Walker,M.,Takayama,L.,&Landay,J.A.(2002).High-fidelityorlow-fidelity,paperorcomputer?Choosingattributeswhentestingwebprototypes.InProceedingsoftheHumanFactorsandErgonomicsSocietyAnnualMeeting,46(5),661-665).Walsham,G.(2006).Doinginterpretiveresearch.Europeanjournalofinformationsystems,15(3).