SKOGSÅ9/5-2009

Parabolantenner på husväggarna i Skogås är en ganska vanlig syn.

Ibland samsas de med enstaka svenska flaggor också, men inte just här.

Här och där kan man se märkliga lekplatser och lekstugor.

Den här, som är av betong, är en av dessa märkliga. Jag har aldrig sett några barn leka där.

Så här ser den ut på insidan. Ganska ogästvänlig.

Det här är ena långsidan på skogåshallen.

Ett avtryck av gammal tjära visar att något har suttit där, men vad detta något var vet jag inte.

Tegel tillsammans med trä är en fin kombination.

Om målningen på träet är flagnad är det ännu finare.

En kraftledning, eller om det är en telefonledning – jag lär mig aldrig det där.

Lägger man sig under en sådan kan man fantisera att man inte skådar upp i något – utan ner.

Det är vår nu. Knoppar brister och blir blommor och blad.

Det börjar till och med prunka så smått.

Kväll: Doften av tjocka täcken av blad på marken.

Ogripbara barndomsminnen letar sig upp ur djupet.

Solen börjar dala bakom horisonten.

Kvällen sänker sig över Skogås.