kvalitetsmässan 14–16 november › wp-content › uploads › 2017 › ... · sverige och svensk...

Ta del av de bästa idéerna och innovationerna för att utveckla en välfärd i världsklass

14–16 november 2017, Svenska Mässan, Göteborg

W W W . K V A L I T E T S M A S S A N . S E | # K V A L I T E T S M A S S A NEUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Det nya Sverige

Kvalitetsmässan 14–16 november– den självklara mötesplatsen för offentlig sektor

2

Den självklara mötesplatsen för offentlig sektorKvalitetsmässan är årets största, och viktigaste, mötesplats för alla som arbetar med att utveckla de offentliga verksamheterna. Det gäller tjänste män och förtroendevalda, men även företag och förebilder som bidrar till att Sveriges offentliga verksamheter i många avseenden är världsledande.

Kvalitetsmässan ger dig tillgång till det du behöver för att efter tre dagar i Göteborg kunna åka hem och skapa en ännu bättre verksamhet. Våra fem nationella utmärkelser bidrar till att konferensprogrammet erbjuder en uppsjö av goda idéer och framgångsrika exempel på utveckling. Utmärkelserna fungerar som en utvecklingskatalysator för kommuner, landsting, regioner och statliga myndigheter som redan är i framkant och som gärna delar med sig av sina erfarenheter.

Som vanligt erbjuder vi deltagarna en helhets upplevelse. Toppolitiker blandas med innovativa nytänkare, forskare med toppchefer och utvecklings människor från hela Sverige med personer från övriga världen som bidrar till att lyfta blicken globalt.

Välkommen till Göteborg och Kvalitetsmässan den 14 –16 november och bli en del av den självklara mötesplatsen för offentlig sektor.

Henrik Edman, direktör Kvalitetsmässan

3 Programöversikt

4 Tema och invigning

5 Partiledarna på Kvalitetsmässan

6–11 Seminarieöversikt

12–19 Seminarier tisdag 14 november

20–27 Seminarier onsdag 15 november

28–35 Seminarier torsdag 16 november

36–37 Kvällarna på Kvalitetsmässan

38 Information och anmälan

39 Arrangörer och partners

PROGRAMGUIDE

Ladda ner Kvalitetsmässans app

på Google Play eller App Store.

3

TISDAG 14 NOVEMBER

08.00 – Registreringen öppnar

10.00 –10.30 Invigningsseminarium

10.50 –12.10 Välj mellan 14 seminarier

12.10 –13.20 Lunch


17.45 –19.15 Mat och mingel i utställningen

19.30 –22.00 Invigningsgala på GöteborgsOperan

ONSDAG 15 NOVEMBER



12.20 –13.50 Lunch


19.30 – 01.00 Bankett på Svenska Mässan

TORSDAG 16 NOVEMBER



11.50 –12.50 Lunch


15.45 –16.30 Avslutningsseminarium

4

T E M A : D E T N YA S V E R IGE

Det nya SverigeSverige och svensk ekonomi befinner sig i ett helt nytt läge. Regeringen har bytt skattesänkningar mot investeringar vilket har fått hjulen att börja snurra i ekonomin. 200 000 fler har kommit i jobb. Sverige befinner sig samtidigt i ett demografiskt skifte. Vi lever allt längre och det föds allt fler barn. Socialdemokraterna vill säkerställa att alla i hela landet får en sjukvård, äldreomsorg och skolgång av hög kvalitet. Välfärden är den viktigaste mekanism vi har för att utjämna livschanser och bekämpa ojämlikheten. Genom att vi skapat ordning och reda i statsfinanserna är Sverige i ett mycket gynnsamt läge. Vi har nu resurserna att öka tryggheten genom att investera i jobben och genom att satsa på välfärden.

Så fortsätter vi framtidsbygget för ett bättre Sverige för alla.

Magdalena Andersson, finansminister

IN V IGNIN G T IS D A G 1 4 N O V E MB E R K L . 10.00–10.30

DET SMARTARE SAMHÄLLET

Det smarta samhället associeras ofta med digitalisering och teknik. Men det är mycket mer än så. Det är en fråga om migration, arbetsmarknad, integration, hållbarhet och tillväxt. Det är en fråga om att skapa rätt förutsättningar i alla de delar som bidrar till en gynnsam svensk framtid. Som bidrar till att Sverige bygger det smartare samhället.

LEDARSKAPETS UTMANINGAR

I en snabbt föränderlig värld ska man som ledare ändå ha en långsiktig strategi. Dessutom i en organisation med medarbetare från en ny generation med andra värderingar och förväntningar på arbetslivet. Ta del av insikter och verktyg för dig som ledare så du får medarbetarna och organisationen att utvecklas.

EKONOMI & STYRNING

Att styra verksamheter som finansieras av medborgarnas pengar är ett ansvarsfullt och ofta komplext uppdrag. Det behövs stabila och förutsägbara ekonomiska förutsättningar och samtidigt utvecklade styrmodeller som är i samspel med nya förutsättningar i omvärlden. Hur får vi det?

KONFERENSPROGRAMMETS DELTEMAN 2017 ÄR: TRENDER, FRAMTID & DIGITALISERING

AI, IoT, VR och AR. Teknikbaserade trender som tillsammans med utvecklade innovationskulturer ger samhället och offentlig sektor möjligheter som inte funnits tidigare. Hur ska man då använda detta i sin verksamhet, och vad behöver man kunna själv för att förstå hur detta utnyttjas på bästa sätt?

SKOLANS MÖJLIGHETER & UTMANINGAR

Utmaningarna för den svenska skolan är många. Samtidigt som kunskapsresultaten i svensk skola har vänt uppåt fortsätter ojämlikheten att öka. Är digitaliseringens möjligheter att skapa en bättre skola vägen framåt?

VÄLFÄRDSTEKNOLOGI UTVECKLAR VÅRD OCH OMSORG

Välfärdsteknologin står inte bara för dörren. Den har tagit klivet in över tröskeln. Tekniken finns, viljan finns. Nu ska vi bara anpassa de komplicerade och komplexa vård och omsorgssystemen efter de nya förutsättningarna. Och vem tar egentligen ansvaret för det?

POLITIK SOM MÖJLIGGÖRARE

Politiska ledare står ofta inför komplexa beslut som berör många människor och påverkar förutsättningarna för hela branscher. Här får du kunskap och inspiration som utvecklar och förbättrar dig i uppdraget som förtroendevald.

Sverige är ett land i snabb omvandling – på många sätt. Den svenska välfärden förändras i takt med nya tider, nya utmaningar och nya möjligheter. Digitalisering, innovationer och nya idéer för bättre verksamheter är en förutsättning för att behålla en välfärd i världsklass.

5

PA R T IL E D A R N A PÅ K VA L I T E T S M Ä S S A N

Partierna om ”Det nya Sverige”Hösten 2018 är det dags för svenska folket att säga sitt. Då är det val igen. Då ska vi

välja hur vi vill att Sverige ska styras de kommande fyra åren. Hur Sverige ska utvecklas.

Vilken riktning vi ska ta i olika frågeställningar. Hur vi vill att det nya Sverige ska se ut.

Kvalitetsmässan har bjudit in samtliga partiledare för riksdags partierna att utveckla

sitt partis syn på hur Sverige ska utvecklas för att bli ”Det nya Sverige”.

Möt partiledarna för Centerpartiet, Kristdemokraterna, och Vänsterpartiet.

Tisdag 14 november

Kl 12.30 –13.00 Annie Lööf, partiledare (C).

Torsdag 16 november

Kl 10.45 –11.15 Jonas Sjöstedt, partiledare (V).

Kl 12.00 –12.30 Ebba Busch Thor, partiledare (KD).

6

TE

MA

10

.50

–1

1.5

01

3.2

0–

14

.20

15

.00

–1

6.0

01

6.4

0–

17.

40

DE

T

SM

AR

TAR

E S

AM

HÄ

LLE

T

1 Cy

keln

– s

vare

t på

stä

dern

as

hållb

arh

etsu

tman

inga

rSv

ante

Hag

man

, aff

ärso

mrå

desc

hef o

ch H

ans

Säll,

af

färs

utve

cklin

gsch

ef, N

CC

Infr

astr

uctu

re.

Sem

inar

iear

rang

ör: N

CC

Infr

astr

uctu

re.

15 S

ocia

la p

roje

kt

med

id

rott

ens

hjä

lpM

adel

eine

Tim

mer

by, b

iträ

dand

e ve

rksa

mhe

tsch

ef

Boos

t by

FC

Ros

engå

rd o

ch Å

sa C

alle

sen,

enh

ets-

chef

Äpp

let

SDF

Väs

tra

His

inge

n G

öteb

org.

29 D

en s

ven

ska

arbe

ts

mar

knad

ens

utm

anin

gar

Ther

ese

Guo

velin

, 1:e

v. o

rdf.

LO, A

nna-

Karin

Hat

t, v

d A

lmeg

a, a

rbet

smar

knad

spol

. tal

espe

rson

erna

Fre

drik

M

alm

(L)

och

Mar

co V

eneg

as (

MP)

sam

t Tar

ek M

alak

, år

ets

fram

tidsc

hef.

Mod

erat

or: M

argi

t Si

lber

stei

n.

43

EU:s

mes

t in

nov

ativ

a la

nd

Mik

ael D

ambe

rg, n

ärin

gs-

och

inno

va-

tion

smin

iste

r, E

lisab

eth

Svan

tess

on, a

rbet

smar

k-na

dspo

litis

k ta

lesp

erso

n (M

), G

öran

Arr

ius,

ord

f. Sa

co o

ch Ja

nica

Wik

land

er, k

onto

rsch

ef T

engb

om.

Mod

erat

or: M

argi

t Si

lber

stei

n, jo

urna

list.

2 Ä

r k

vali

tets

lan

det

Sver

ige

förb

eret

t fö

r fr

amti

den?

Pete

r St

röm

bäck

, gen

eral

dire

ktör

Sw

edac

, La

rs S

örqv

ist,

vd

Sand

holm

Ass

ocia

tes

och

A

nnik

a W

alle

nsko

g, c

hefe

kono

m S

KL.

Sem

inar

iear

rang

ör: S

wed

ac.

16 P

riva

tuth

yrn

ing

till

nya

nlä

nda

–

ett

sätt

att

lösa

bos

ättn

ings

u

tman

inge

n?H

enri

k Fa

gerl

ind,

Jose

fine

Pal

mqv

ist

Schu

ltz

och

Mal

in R

inge

dal,

PwC

sam

t Su

sann

e H

edlu

nd,

flyk

ting

sam

ordn

are

Botk

yrka

kom

mun

.Se

min

arie

arra

ngör

: Pw

C.

30 Fr

amti

den

s st

äder

Hel

én E

riks

son-

Elf,

stad

sdire

ktör

Su

ndby

berg

s st

ad, I

ngel

a Li

ndh,

sta

dsdi

rekt

ör

Stoc

khol

ms

stad

, Sti

g-Bj

örn

Ljun

ggre

n, s

tats

veta

re,

Ale

xand

er S

tåhl

e, d

okto

r i s

tads

bygg

nad

KTH

och

C

arin

a Lu

ndbe

rg M

arko

w, c

hef a

nsva

rsfu

llt ä

gand

e Fo

lksa

m.

44

Ny

rik

tnin

g på

sve

nsk

in

van

drin

gsp

olit

ik?

Joha

nna

Jöns

son,

tale

sper

son

för m

igra

tions

fråg

or (

C),

Pa

ula

Biel

er, t

ales

pers

on fö

r mig

ratio

nsfr

ågor

(SD

),

Tino

San

anda

ji, n

atio

nale

kono

m o

ch fö

rfat

tare

, Ann

a Te

nje

(M)

KSO

Väx

jö o

ch F

redr

ik L

undh

Sam

mel

i (S)

, or

dför

ande

Soc

ialfö

rsäk

rings

utsk

otte

t.M

oder

ator

: Mar

iann

e Ru

ndst

röm

, jou

rnal

ist.

LED

AR

S

KA

PE

TS

U

TM

AN

ING

AR

3 R

obot

chef

en g

ör f

ram

tide

ns

arbe

tsli

v m

er m

änsk

ligt,

elle

r?Ve

roni

ca M

agnu

sson

, ord

föra

nde

Visi

on, F

rida

Bois

en,

digi

tal c

hef B

onni

er T

idsk

rifte

r, Jo

akim

Jard

enbe

rg,

förä

ndrin

gsle

dare

väl

färd

stek

nik

Sver

iges

Kom

mun

er

och

Land

stin

g oc

h A

nn-T

heré

se E

nars

son,

vd

Futu

rion.

Mod

erat

or: L

otta

Eks

tedt

, che

fred

aktö

r Che

fen

i Fok

us.

17 Fr

ån f

lyk

tin

g ti

ll m

edar

beta

re?

Mag

nus

Berg

, int

egra

tion

man

ager

och

M

oudd

ar K

ouli,

pro

jekt

leda

re, L

edar

na.

Sem

inar

iear

rang

ör: L

edar

na.

31 V

R i

HR

Theo

And

erss

on, a

rbet

sför

med

lare

A

rbet

sför

med

linge

n oc

h A

nna

Byst

röm

, pro

jekt

- le

dare

Inte

rnat

iona

l Tal

ent

Man

agem

ent A

B.M

oder

ator

: Ann

a Ke

lly, I

mpl

emen

t C

onsu

ltin

g G

roup

.

45

En P

lan

et, e

tt s

yste

m,

600

städ

er o

ch S

veri

geKj

ell A

. Nor

dstr

öm, f

ram

tids

tänk

are,

förf

atta

re o

ch

inte

rnat

ione

ll fö

relä

sare

.

4 N

ya s

pän

nan

de v

ägar

till

fr

amti

den

s jo

bbA

rvid

Mor

in, g

rund

are

Ung

Om

sorg

och

Le

na L

ages

tam

, kom

mun

ikat

ions

ansv

arig

20

47 S

cien

ce C

ente

r.M

oder

ator

: Gle

nn Jo

nass

on.

18 Ch

efsd

uel

len

Vero

nica

Mag

nuss

on, o

rdfö

rand

e V

isio

n oc

h El

aine

Eks

värd

, ret

orik

- oc

h ko

mm

unik

atio

ns-

expe

rt.

Sem

inar

iear

rang

ör: V

isio

n.

32 Å

lder

sdis

krim

iner

ing

på

arbe

tsm

arkn

aden

– f

inn

s de

n?A

gnet

a Br

ober

g, D

O, S

onja

Erl

ands

son,

HR-

dire

ktör

Li

nköp

ing,

Bri

tta

Lejo

n, o

rdf.

ST o

ch M

aria

nne

Rund

strö

m, j

ourn

alis

t oc

h pr

ogra

mle

dare

. M

oder

ator

: Kat

tis

Ahl

strö

m, p

rogr

amle

dare

.

46

Det

nya

leda

rska

pet

i

Cabi

net

Off

ice

John

Man

zoni

, Chi

ef E

xecu

tive

Cab

inet

Off

ice,

U

K C

ivil

Serv

ice.

Sem

inar

iesp

råk:

Eng

elsk

a.

EKO

NO

MI

&

ST

YR

NIN

G

5 P

rofe

ssio

ner

: Svå

rsty

rda

m

en k

uva

de?

Joha

n A

lveh

us, l

ekto

r Lu

nds

univ

ersi

tet

och

Thom

as

And

erss

on, b

iträ

dand

e pr

ofes

sor H

ögsk

olan

i Sk

övde

. M

oder

ator

: Mär

it M

elbi

, pro

jekt

leda

re S

KL.

19 A

dmin

istr

atio

n, e

n o

nöd

ig

påla

ga e

ller

ett

vik

tigt

stö

d

för

kva

lite

tsu

tvec

klin

g?Li

sa B

jörk

, utv

eckl

ings

leda

re i

orga

nisa

tion

och

le

dar s

kap

VG

R, M

adel

eine

Eri

ksso

n, v

ård-

och

om

sorg

sche

f Vår

dsty

rkan

och

Dze

nan

Mah

ic, r

ekto

r Tr

oll h

ätta

ns s

tad.

M

oder

ator

: Lei

f Eld

ås, p

roje

ktle

dare

SKL

.

33 Sv

erig

es K

vali

tets

Kom

mu

n.

De

nom

iner

ade

är …

Palle

Lun

dber

g, s

tads

dire

ktör

Hel

sing

borg

, Mat

hias

Bo

hman

(S)

, KSO

Upp

land

s V

äsby

, Bo

Dah

löf,

stad

s dire

ktör

Väs

terå

s, B

o Re

nman

, kom

mun

dire

ktör

Ty

resö

, Par

isa

Lilje

stra

nd (

M),

KSO

Val

lent

una

och

G

lenn

Nor

dlun

d (S

), K

SO Ö

rnsk

ölds

vik.

M

oder

ator

: Len

nart

Han

sson

, sek

tion

sche

f SKL

.

47 K

omm

un

kom

pass

en –

15

år a

v u

tvec

klin

gsst

öd t

ill s

ven

ska

och

nor

ska

kom

mu

ner

Knut

Erik

Eng

h (F

rp),

KFO

och

Ver

ner L

arse

n, rå

dman

n,

Uls

tein

kom

mun

e sa

mt

Svan

te S

tom

berg

, kom

mun

-ch

ef o

ch E

wa

Luvö

, kva

litet

sstr

ateg

, Bor

ås S

tad.

Mod

erat

or: G

unna

r G

iden

stam

, pro

jekt

leda

re S

KL.

6 K

an s

tän

diga

för

bätt

rin

gar

lösa

vä

lfär

den

s u

tman

inga

r?C

hris

tel E

sbjö

rnss

on, k

valit

etss

amor

dnar

e, C

amill

a Tj

äder

, sek

tion

sche

f Ind

ivid

- &

fam

iljeo

mso

rgen

, A

nn E

lofs

son,

enh

etsc

hef A

rbet

scen

trum

och

Åsa

Sk

oglu

nd, e

nhet

sche

f eko

nom

iskt

bis

tånd

, Tra

nås

kom

mun

. Sem

inar

iear

rang

ör: T

ranå

s ko

mm

un.

20 M

orgo

nda

gen

s äl

dreo

mso

rg

– h

ur

upp

han

dlar

vi d

en?

Ther

ese

Hel

lman

, seg

men

tsan

svar

ig v

ård

och

omso

rg o

ch N

ikla

s Ti

dekl

ev, s

trat

eg m

ed a

nsva

r fö

r in

nova

tion

, Upp

hand

lings

myn

digh

eten

.Se

min

arie

arra

ngör

: Upp

hand

lings

myn

digh

eten

.

34 R

iske

r, u

tman

inga

r oc

h

möj

ligh

eter

And

ers

Borg

, f d

fin

ansm

inis

ter

och

med

upp

drag

fö

r Wor

ld E

cono

mic

For

um.

Mod

erat

or: V

eron

ica

Mag

nuss

on, o

rdfö

rand

e V

isio

n.

48

Kva

lite

tstä

nka

nde

i p

olit

iken

–

en p

arla

men

tari

sk e

rfar

enh

etPe

dro

Man

uel S

arai

va, p

rofe

ssor

vid

Uni

vers

ity

of

Coi

mbr

a, P

ortu

gal.

Sem

inar

espr

åk: E

ngel

ska.

7 Lä

gsta

pri

s in

te a

llti

d m

est

förd

elak

tigt

Inle

dare

och

mod

erat

or: I

nger

Ek,

gd

Upp

hand

lings

myn

digh

eten

. Dic

k H

ellm

an, o

rd-

föra

nde

kom

mun

revi

sion

en S

kelle

fteå

kom

mun

oc

h A

nna

Kelly

, Im

plem

ent

Con

sult

ing

Gro

up.

21 80

för

bätt

rin

gar

per

per

son

oc

h å

r!La

rs N

ilsso

n, v

d C

2 M

anag

emen

t AB

och

A

nne-

Cha

rlot

te H

olm

gren

, SV

P Bu

sine

ss E

xcel

lenc

e vi

d SI

Q –

Inst

itut

et fö

r Kv

alit

etsu

tvec

klin

g.

35 K

urs

För

ändr

ings

ledn

ing.

D

el 1

– ly

ft f

ram

kva

lite

ts

kult

ure

n!

Kurs

leda

re: A

nne-

Cha

rlot

te H

olm

gren

, SVP

Bus

ines

s Ex

celle

nce

vid

SIQ

– In

stitu

tet

för K

valit

etsu

tvec

klin

g.

49

Ku

rs F

örän

drin

gsle

dnin

g.

Del

2 –

fra

mgå

ng

gen

om

uth

ålli

g n

ärva

ro!

Kurs

leda

re: A

nne-

Cha

rlot

te H

olm

gren

, SVP

Bus

ines

s Ex

celle

nce

vid

SIQ

– In

stitu

tet

för K

valit

etsu

tvec

klin

g.

SE

MIN

AR

IE 1

–5

6S

EM

INA

RIE

ÖV

ER

SIK

TTI

SDA

G 1

4 N

OV

EMB

ER

7

TE

MA

10

.50

–1

1.5

01

3.2

0–

14

.20

15

.00

–1

6.0

01

6.4

0–

17.

40

DE

T

SM

AR

TAR

E S

AM

HÄ

LLE

T

1 Cy

keln

– s

vare

t på

stä

dern

as

hållb

arh

etsu

tman

inga

rSv

ante

Hag

man

, aff

ärso

mrå

desc

hef o

ch H

ans

Säll,

af

färs

utve

cklin

gsch

ef, N

CC

Infr

astr

uctu

re.

Sem

inar

iear

rang

ör: N

CC

Infr

astr

uctu

re.

15 S

ocia

la p

roje

kt

med

id

rott

ens

hjä

lpM

adel

eine

Tim

mer

by, b

iträ

dand

e ve

rksa

mhe

tsch

ef

Boos

t by

FC

Ros

engå

rd o

ch Å

sa C

alle

sen,

enh

ets-

chef

Äpp

let

SDF

Väs

tra

His

inge

n G

öteb

org.

29 D

en s

ven

ska

arbe

ts

mar

knad

ens

utm

anin

gar

Ther

ese

Guo

velin

, 1:e

v. o

rdf.

LO, A

nna-

Karin

Hat

t, v

d A

lmeg

a, a

rbet

smar

knad

spol

. tal

espe

rson

erna

Fre

drik

M

alm

(L)

och

Mar

co V

eneg

as (

MP)

sam

t Tar

ek M

alak

, år

ets

fram

tidsc

hef.

Mod

erat

or: M

argi

t Si

lber

stei

n.

43

EU:s

mes

t in

nov

ativ

a la

nd

Mik

ael D

ambe

rg, n

ärin

gs-

och

inno

va-

tion

smin

iste

r, E

lisab

eth

Svan

tess

on, a

rbet

smar

k-na

dspo

litis

k ta

lesp

erso

n (M

), G

öran

Arr

ius,

ord

f. Sa

co o

ch Ja

nica

Wik

land

er, k

onto

rsch

ef T

engb

om.

Mod

erat

or: M

argi

t Si

lber

stei

n, jo

urna

list.

2 Ä

r k

vali

tets

lan

det

Sver

ige

förb

eret

t fö

r fr

amti

den?

Pete

r St

röm

bäck

, gen

eral

dire

ktör

Sw

edac

, La

rs S

örqv

ist,

vd

Sand

holm

Ass

ocia

tes

och

A

nnik

a W

alle

nsko

g, c

hefe

kono

m S

KL.

Sem

inar

iear

rang

ör: S

wed

ac.

16 P

riva

tuth

yrn

ing

till

nya

nlä

nda

–

ett

sätt

att

lösa

bos

ättn

ings

u

tman

inge

n?H

enri

k Fa

gerl

ind,

Jose

fine

Pal

mqv

ist

Schu

ltz

och

Mal

in R

inge

dal,

PwC

sam

t Su

sann

e H

edlu

nd,

flyk

ting

sam

ordn

are

Botk

yrka

kom

mun

.Se

min

arie

arra

ngör

: Pw

C.

30 Fr

amti

den

s st

äder

Hel

én E

riks

son-

Elf,

stad

sdire

ktör

Su

ndby

berg

s st

ad, I

ngel

a Li

ndh,

sta

dsdi

rekt

ör

Stoc

khol

ms

stad

, Sti

g-Bj

örn

Ljun

ggre

n, s

tats

veta

re,

Ale

xand

er S

tåhl

e, d

okto

r i s

tads

bygg

nad

KTH

och

C

arin

a Lu

ndbe

rg M

arko

w, c

hef a

nsva

rsfu

llt ä

gand

e Fo

lksa

m.

44

Ny

rik

tnin

g på

sve

nsk

in

van

drin

gsp

olit

ik?

Joha

nna

Jöns

son,

tale

sper

son

för m

igra

tions

fråg

or (

C),

Pa

ula

Biel

er, t

ales

pers

on fö

r mig

ratio

nsfr

ågor

(SD

),

Tino

San

anda

ji, n

atio

nale

kono

m o

ch fö

rfat

tare

, Ann

a Te

nje

(M)

KSO

Väx

jö o

ch F

redr

ik L

undh

Sam

mel

i (S)

, or

dför

ande

Soc

ialfö

rsäk

rings

utsk

otte

t.M

oder

ator

: Mar

iann

e Ru

ndst

röm

, jou

rnal

ist.

LED

AR

S

KA

PE

TS

U

TM

AN

ING

AR

3 R

obot

chef

en g

ör f

ram

tide

ns

arbe

tsli

v m

er m

änsk

ligt,

elle

r?Ve

roni

ca M

agnu

sson

, ord

föra

nde

Visi

on, F

rida

Bois

en,

digi

tal c

hef B

onni

er T

idsk

rifte

r, Jo

akim

Jard

enbe

rg,

förä

ndrin

gsle

dare

väl

färd

stek

nik

Sver

iges

Kom

mun

er

och

Land

stin

g oc

h A

nn-T

heré

se E

nars

son,

vd

Futu

rion.

Mod

erat

or: L

otta

Eks

tedt

, che

fred

aktö

r Che

fen

i Fok

us.

17 Fr

ån f

lyk

tin

g ti

ll m

edar

beta

re?

Mag

nus

Berg

, int

egra

tion

man

ager

och

M

oudd

ar K

ouli,

pro

jekt

leda

re, L

edar

na.

Sem

inar

iear

rang

ör: L

edar

na.

31 V

R i

HR

Theo

And

erss

on, a

rbet

sför

med

lare

A

rbet

sför

med

linge

n oc

h A

nna

Byst

röm

, pro

jekt

- le

dare

Inte

rnat

iona

l Tal

ent

Man

agem

ent A

B.M

oder

ator

: Ann

a Ke

lly, I

mpl

emen

t C

onsu

ltin

g G

roup

.

45

En P

lan

et, e

tt s

yste

m,

600

städ

er o

ch S

veri

geKj

ell A

. Nor

dstr

öm, f

ram

tids

tänk

are,

förf

atta

re o

ch

inte

rnat

ione

ll fö

relä

sare

.

4 N

ya s

pän

nan

de v

ägar

till

fr

amti

den

s jo

bbA

rvid

Mor

in, g

rund

are

Ung

Om

sorg

och

Le

na L

ages

tam

, kom

mun

ikat

ions

ansv

arig

20

47 S

cien

ce C

ente

r.M

oder

ator

: Gle

nn Jo

nass

on.

18 Ch

efsd

uel

len

Vero

nica

Mag

nuss

on, o

rdfö

rand

e V

isio

n oc

h El

aine

Eks

värd

, ret

orik

- oc

h ko

mm

unik

atio

ns-

expe

rt.

Sem

inar

iear

rang

ör: V

isio

n.

32 Å

lder

sdis

krim

iner

ing

på

arbe

tsm

arkn

aden

– f

inn

s de

n?A

gnet

a Br

ober

g, D

O, S

onja

Erl

ands

son,

HR-

dire

ktör

Li

nköp

ing,

Bri

tta

Lejo

n, o

rdf.

ST o

ch M

aria

nne

Rund

strö

m, j

ourn

alis

t oc

h pr

ogra

mle

dare

. M

oder

ator

: Kat

tis

Ahl

strö

m, p

rogr

amle

dare

.

46

Det

nya

leda

rska

pet

i

Cabi

net

Off

ice

John

Man

zoni

, Chi

ef E

xecu

tive

Cab

inet

Off

ice,

U

K C

ivil

Serv

ice.

Sem

inar

iesp

råk:

Eng

elsk

a.

EKO

NO

MI

&

ST

YR

NIN

G

5 P

rofe

ssio

ner

: Svå

rsty

rda

m

en k

uva

de?

Joha

n A

lveh

us, l

ekto

r Lu

nds

univ

ersi

tet

och

Thom

as

And

erss

on, b

iträ

dand

e pr

ofes

sor H

ögsk

olan

i Sk

övde

. M

oder

ator

: Mär

it M

elbi

, pro

jekt

leda

re S

KL.

19 A

dmin

istr

atio

n, e

n o

nöd

ig

påla

ga e

ller

ett

vik

tigt

stö

d

för

kva

lite

tsu

tvec

klin

g?Li

sa B

jörk

, utv

eckl

ings

leda

re i

orga

nisa

tion

och

le

dar s

kap

VG

R, M

adel

eine

Eri

ksso

n, v

ård-

och

om

sorg

sche

f Vår

dsty

rkan

och

Dze

nan

Mah

ic, r

ekto

r Tr

oll h

ätta

ns s

tad.

M

oder

ator

: Lei

f Eld

ås, p

roje

ktle

dare

SKL

.

33 Sv

erig

es K

vali

tets

Kom

mu

n.

De

nom

iner

ade

är …

Palle

Lun

dber

g, s

tads

dire

ktör

Hel

sing

borg

, Mat

hias

Bo

hman

(S)

, KSO

Upp

land

s V

äsby

, Bo

Dah

löf,

stad

s dire

ktör

Väs

terå

s, B

o Re

nman

, kom

mun

dire

ktör

Ty

resö

, Par

isa

Lilje

stra

nd (

M),

KSO

Val

lent

una

och

G

lenn

Nor

dlun

d (S

), K

SO Ö

rnsk

ölds

vik.

M

oder

ator

: Len

nart

Han

sson

, sek

tion

sche

f SKL

.

47 K

omm

un

kom

pass

en –

15

år a

v u

tvec

klin

gsst

öd t

ill s

ven

ska

och

nor

ska

kom

mu

ner

Knut

Erik

Eng

h (F

rp),

KFO

och

Ver

ner L

arse

n, rå

dman

n,

Uls

tein

kom

mun

e sa

mt

Svan

te S

tom

berg

, kom

mun

-ch

ef o

ch E

wa

Luvö

, kva

litet

sstr

ateg

, Bor

ås S

tad.

Mod

erat

or: G

unna

r G

iden

stam

, pro

jekt

leda

re S

KL.

6 K

an s

tän

diga

för

bätt

rin

gar

lösa

vä

lfär

den

s u

tman

inga

r?C

hris

tel E

sbjö

rnss

on, k

valit

etss

amor

dnar

e, C

amill

a Tj

äder

, sek

tion

sche

f Ind

ivid

- &

fam

iljeo

mso

rgen

, A

nn E

lofs

son,

enh

etsc

hef A

rbet

scen

trum

och

Åsa

Sk

oglu

nd, e

nhet

sche

f eko

nom

iskt

bis

tånd

, Tra

nås

kom

mun

. Sem

inar

iear

rang

ör: T

ranå

s ko

mm

un.

20 M

orgo

nda

gen

s äl

dreo

mso

rg

– h

ur

upp

han

dlar

vi d

en?

Ther

ese

Hel

lman

, seg

men

tsan

svar

ig v

ård

och

omso

rg o

ch N

ikla

s Ti

dekl

ev, s

trat

eg m

ed a

nsva

r fö

r in

nova

tion

, Upp

hand

lings

myn

digh

eten

.Se

min

arie

arra

ngör

: Upp

hand

lings

myn

digh

eten

.

34 R

iske

r, u

tman

inga

r oc

h

möj

ligh

eter

And

ers

Borg

, f d

fin

ansm

inis

ter

och

med

upp

drag

fö

r Wor

ld E

cono

mic

For

um.

Mod

erat

or: V

eron

ica

Mag

nuss

on, o

rdfö

rand

e V

isio

n.

48

Kva

lite

tstä

nka

nde

i p

olit

iken

–

en p

arla

men

tari

sk e

rfar

enh

etPe

dro

Man

uel S

arai

va, p

rofe

ssor

vid

Uni

vers

ity

of

Coi

mbr

a, P

ortu

gal.

Sem

inar

espr

åk: E

ngel

ska.

7 Lä

gsta

pri

s in

te a

llti

d m

est

förd

elak

tigt

Inle

dare

och

mod

erat

or: I

nger

Ek,

gd

Upp

hand

lings

myn

digh

eten

. Dic

k H

ellm

an, o

rd-

föra

nde

kom

mun

revi

sion

en S

kelle

fteå

kom

mun

oc

h A

nna

Kelly

, Im

plem

ent

Con

sult

ing

Gro

up.

21 80

för

bätt

rin

gar

per

per

son

oc

h å

r!La

rs N

ilsso

n, v

d C

2 M

anag

emen

t AB

och

A

nne-

Cha

rlot

te H

olm

gren

, SV

P Bu

sine

ss E

xcel

lenc

e vi

d SI

Q –

Inst

itut

et fö

r Kv

alit

etsu

tvec

klin

g.

35 K

urs

För

ändr

ings

ledn

ing.

D

el 1

– ly

ft f

ram

kva

lite

ts

kult

ure

n!

Kurs

leda

re: A

nne-

Cha

rlot

te H

olm

gren

, SVP

Bus

ines

s Ex

celle

nce

vid

SIQ

– In

stitu

tet

för K

valit

etsu

tvec

klin

g.

49

Ku

rs F

örän

drin

gsle

dnin

g.

Del

2 –

fra

mgå

ng

gen

om

uth

ålli

g n

ärva

ro!

Kurs

leda

re: A

nne-

Cha

rlot

te H

olm

gren

, SVP

Bus

ines

s Ex

celle

nce

vid

SIQ

– In

stitu

tet

för K

valit

etsu

tvec

klin

g.

TE

MA

11

.10

–1

2.1

01

3.4

0–

14

.40

15

.20

–1

6.2

01

7.0

0–

18

.00

TR

END

ER,

FRA

MT

ID &

D

IGIT

ALI

SE

RIN

G

8 H

ur

ser

fram

tide

n u

t fö

r de

mo

krat

in i

dage

ns

dem

okra

tier

?In

ger

Jäge

rhor

n, f

d ut

rike

sche

f DN

, Fel

ix K

önig

, po

litis

k sa

kkun

nig

hos

kult

urm

inis

tern

, To

ve L

ifven

dahl

, pol

itis

k ch

efre

dakt

ör S

vD o

ch

Olle

Wäs

tber

g, f

d or

df. D

emok

rati

utre

dnin

gen.

M

oder

ator

: Elis

abet

h H

öglu

nd, j

ourn

alis

t.

22 Sv

erig

es M

oder

nast

e M

yndi

ghet

. D

e n

omin

erad

e är

…Ki

m R

eena

as, a

vd. c

hef E

lsäk

erhe

tsve

rket

, Nin

a C

rom

nier

, gd

Kem

ikal

iein

spek

tion

en, S

uzan

ne

Jaco

bsso

n, a

vd. c

hef L

änss

tyre

lsen

Skå

ne, T

omas

H

edlu

nd, a

vd. c

hef S

ocia

lsty

rels

en o

ch E

rik

Bran

dsm

a, g

d En

ergi

myn

digh

eten

. M

oder

ator

: Bri

tta

Lejo

n, o

rdfö

rand

e ST

.

36 D

en u

ppfi

nn

ings

rika

off

entl

iga

sek

torn

Håk

an L

ans,

upp

finn

are

och

hede

rsdo

ktor

.Sa

mta

lsle

dare

: Bri

tt-M

arie

Mat

tsso

n, jo

urna

list

GP.

50

Blo

ckke

djan

som

en

m

öjli

ggör

are

Cla

udia

Ols

son,

exp

ert

på d

igit

alt

leda

rska

p oc

h ut

sedd

till

”Yo

ung

glob

al le

ader

” av

Wor

ld

Econ

omic

For

um.

9 V

ad g

ör S

KL

för

att

stöd

ja

digi

talis

erin

gen

i ko

mm

un

er,

lan

dsti

ng

och

reg

ion

er?

Joha

n A

ssar

sson

, vd

Iner

a, E

va-L

otta

Löw

sted

t Lu

ndel

l, vd

Kom

men

tus

och

Gun

illa

Gla

sare

, che

f av

deln

inge

n fö

r ti

llväx

t oc

h sa

mhä

llsby

ggna

d SK

L.M

oder

ator

: Åsa

Zet

terb

erg,

sek

tion

sche

f avd

elni

ngen

fö

r di

gita

liser

ing

SKL.

23 Sv

erig

es D

igit

alis

erin

gs

Kom

mu

n. D

e n

omin

erad

e är

…To

rbjö

rn L

arss

on, I

T-ch

ef F

alke

nber

g, C

arl-

Mar

tin

Lané

r, k

omm

undi

rekt

ör K

arls

kron

a, Iw

ona

Car

lsso

n,

digi

talis

erin

gsch

ef K

ungs

back

a, A

nn H

elle

nius

, IT

-dire

ktör

Sto

ckho

lm o

ch C

atri

n D

itz,

CIO

Upp

sala

. M

oder

ator

: Åsa

Zet

terb

erg,

sek

tion

sche

f avd

elni

ngen

fö

r di

gita

liser

ing

SKL.

37 V

erkl

igh

etsl

abb

och

Pol

icyl

abTo

bias

Öhm

an, h

andl

ägga

re V

inno

va,

med

fle

ra.

Sem

inar

iear

rang

ör: V

inno

va.

51 H

ur d

igit

alis

erar

vi v

åra

myn

digh

eter

?A

rdal

an S

heka

rabi

, civ

ilmin

iste

r, Jo

han

Den

nelin

d,

vd T

elia

Com

pany

, Gun

illa

Gla

sare

, tf c

hef

avde

lnin

gen

för

digi

talis

erin

g SK

L oc

h

Cat

arin

a W

retm

an, s

tf g

ener

aldi

rekt

ör P

TS.

Mod

erat

or: B

o D

ahlb

om, I

T-pr

ofes

sor

vid

Göt

ebor

gs

univ

ersi

tet.

SK

OL

AN

S

MÖ

JLIG

HET

ER &

U

TM

AN

ING

AR

10 Sm

arta

re s

kolo

r ge

r ök

at

sam

hälls

värd

eC

harl

otta

And

erss

on, a

rkit

ekt

Swec

o A

rchi

tect

s A

B,

Erik

Bra

gg, a

ffär

sutv

eckl

ings

chef

sko

lor

Skan

ska

och

kom

mun

repr

esen

tant

er s

om d

elar

med

sig

av

sina

er

fare

nhet

er. S

emin

arie

arra

ngör

: Ska

nska

.

24 Fr

ån lä

ropl

an t

ill k

lass

rum

: P

rogr

amm

erin

g oc

h d

igit

al

kom

pet

ens

i sko

lan

Ann

a Bj

urst

röm

, han

dläg

gare

Vin

nova

med

fle

ra.

Sem

inar

iear

rang

ör: V

inno

va.

38 P

rogr

amm

erin

g i s

kola

n

– ve

m lä

r ve

m?

Car

l Hea

th, S

enio

r Res

earc

her R

ISE,

Chr

istin

e Ka

stne

r Jo

hnso

n, u

tvec

klin

gsch

ef A

cade

med

ia o

ch T

omas

Be

rndt

sson

, utb

ildni

ngsd

irekt

ör G

öteb

org.

Mod

erat

or:

Frid

a Bo

isen

, dig

ital

che

f Bon

nier

Tid

skri

fter

.

52

Så

utf

orm

as f

ram

tide

ns

lärm

iljöe

rH

elén

e Sl

ivka

, spe

cial

peda

gog

Ugg

lesk

olan

Lun

ds

kom

mun

, Birg

itta

van

Dal

en, r

egio

ndire

ktör

A

kade

mis

ka H

us o

ch L

ena

Gus

tafs

son,

pro

fess

or

emer

ita

Um

eå u

nive

rsit

et.

VÄ

LFÄ

RD

S

TEK

NO

LOG

I U

TV

ECK

LA

R

VÅ

RD

&

OM

SO

RG

11 Sv

eaP

rise

t

– in

nov

atio

ner

för

eH

älsa

Rika

rd W

edin

, öve

rläk

are

orto

pedk

linik

en

Karo

linsk

a, F

ranc

oise

Pet

erse

n, s

tude

nt S

emco

n/C

halm

ers,

And

reas

Cla

esso

n, fo

rskn

ings

leda

re K

I, M

arth

a N

orbe

rg Ja

nsso

n, p

syko

log

Regi

on

Väs

tman

land

och

Mik

ael K

arls

son,

enh

etsc

hef

Trel

lebo

rgs

kom

mun

.M

oder

ator

: Kar

in E

riks

son,

enh

etsc

hef V

inno

va.

25 H

ur

ska

vård

en le

das?

Cat

hari

na D

ahlö

f, re

gion

dire

ktör

Reg

ion

Hal

land

, Ann

-Sof

i Lod

in, r

egio

ndire

ktör

Väs

tra

Göt

alan

dsre

gion

en, I

réne

Sve

noni

us (

M),

fin

ans-

land

stin

gsrå

d St

ockh

olm

s lä

ns la

ndst

ing

och

Hei

di

Sten

smyr

en, o

rdfö

rand

e Sv

erig

es lä

karf

örbu

nd.

Mod

erat

or: H

anne

Kjö

ller,

jour

nalis

t Ex

pres

sen.

39 Fl

ippa

d of

fen

tlig

sek

tor

Mår

ten

Skog

man

, pro

jekt

leda

re S

veri

ges

Kom

mun

er o

ch L

ands

ting

m f

l.

53

Bät

tre

vård

inom

ger

iatr

in o

ch

för

asyl

söka

nde

And

ers

Car

min

g, s

juks

köte

rska

ger

iatr

iska

klin

iken

Lä

nssj

ukhu

set

i Kal

mar

och

Eva

Öfw

erm

an, v

erk-

sam

hets

chef

Mob

ila a

sylt

eam

et B

räck

e di

akon

i.M

oder

ator

: Dav

id L

iljeq

uist

, För

bund

som

buds

man

V

årdf

örbu

ndet

.

12 D

en n

ya k

onti

nu

itet

svår

den

–

men

hu

r?A

nn S

öder

strö

m, h

älso

- oc

h sj

ukvå

rdsd

irekt

ör V

GR,

Ri

ta Je

dler

t, t

f häl

so-

och

sjuk

vård

sdire

ktör

Reg

ion

Skån

e oc

h Fr

edrik

Len

nart

sson

, gd

Vård

anal

ys.

Mod

erat

or: D

ag N

orén

, sen

iork

onsu

lt G

over

no.

Sem

inar

iear

rang

ör: G

over

no.

26 Fr

om H

ero

to H

ost

Phil

Cas

s, P

hD, v

d fö

r de

fyra

idéb

urna

sj

ukvå

rdso

rgan

isat

ione

rna

the

Col

umbu

s M

edic

al

Ass

ocia

tion

, Col

umbu

s M

edic

al A

ssoc

iati

on F

oun-

dati

on, P

hysi

cian

s C

are

Con

nect

ion,

Cen

tral

Ohi

o Tr

aum

a Sy

stem

. Mod

erat

or: A

nna-

Kari

n Be

rglu

nd,

hand

lägg

are

SKL.

Sem

inar

iesp

råk:

Eng

elsk

a.

40

LED

A f

ör s

mar

tare

väl

färd

Joak

im Ja

rden

berg

, för

ändr

ings

leda

re o

ch

Mar

ia G

ill, p

roje

ktle

dare

, väl

färd

stek

nik

Sver

iges

Ko

mm

uner

och

Lan

dsti

ng.

54

Sju

kvå

rden

mår

inte

bra

Han

s Ka

rlss

on, d

irekt

ör fö

r av

d. v

ård

och

omso

rg S

KL, S

inev

a Ri

beiro

, ord

f. V

årdf

örbu

ndet

, H

eidi

Ste

nsm

yren

, ord

f. Sv

. läk

arfö

rbun

d, A

nn-M

arie

W

ennb

erg,

sju

khus

dire

ktör

Sah

lgre

nska

och

Sof

ia

Palm

quis

t, v

d C

apio

S:t

Gör

ans

Sjuk

hus.

M

oder

ator

: Han

ne K

jölle

r, jo

urna

list

Expr

esse

n.

13 V

ar g

år g

rän

sen?

–

ett

upp

leve

lse b

aser

at

”cha

nge

inar

ium

”Pr

oces

sled

ning

: Per

nilla

Gla

ser,

förf

atta

re,

för ä

ndri

ngsl

edar

e oc

h ut

veck

lare

av

lärm

iljöe

r.

Konc

eptu

tvec

klin

g: R

ise

Inte

ract

ive.

Se

min

ariu

m m

ed V

R-hj

älm

ar.

27 P

rata

sam

ma

språ

k

– et

t u

pple

vels

ebas

erat

”c

han

gein

ariu

m”

Proc

essl

edni

ng: P

erni

lla G

lase

r, fö

rfat

tare

, fö

r änd

ring

sled

are

och

utve

ckla

re a

v lä

rmilj

öer.

Ko

ncep

tutv

eckl

ing:

Ris

e In

tera

ctiv

e.

Sem

inar

ium

med

VR-

hjäl

mar

.

41 H

ur

skap

ar v

i Sve

rige

s bä

sta

äldr

eboe

nde

?Yn

gve

Gus

tafs

son,

pro

fess

or i

geri

atri

k vi

d U

meå

un

iver

site

t.

55

Två

väga

r ti

ll h

öjd

kva

lite

t på

äl

dreb

oen

den

Sand

ra N

ätt,

om

råde

sche

f Gru

ms

kom

mun

och

A

nna

Fors

berg

, enh

etsc

hef L

jusd

als

kom

mun

.

PO

LIT

IK

SO

M M

ÖJL

IG

GÖ

RA

RE

14 H

ur

kan

fär

re s

juk

skri

vna

med

arbe

tare

bid

ra t

ill a

tt

klar

a ko

mpe

tens

förs

örjn

inge

n?Ev

a Th

ulin

Ska

ntze

, arb

etsm

iljös

trat

eg o

ch A

nna

Öst

bom

, han

dläg

gare

SKL

sam

t fö

rtro

ende

vald

a.

Mod

erat

or: H

elén

Lun

dkvi

st N

yman

sson

, se

ktio

nsch

ef S

veri

ges

Kom

mun

er o

ch L

ands

ting

.

28 Te

sta!

Birg

itta

Los

man

(M

P), r

egio

nråd

Väs

tra

Göt

alan

dsre

gion

, Dan

iel F

orsl

und

(L),

inno

vati

ons-

land

stin

gsrå

d St

ockh

olm

s lä

ns la

ndst

ing,

Nik

las

Wah

lber

g, v

d Li

ndho

lmen

Sci

ence

Par

k oc

h Kl

as

Dan

erlö

v, s

amor

dnar

e in

nova

tion

sfrå

gor

SKL.

Mod

erat

or: A

nna

Lind

strö

m, S

veri

ges

Kom

mun

er

och

Land

stin

g.

42

Tryg

g u

tskr

ivn

ing

från

sju

khu

s,

elle

r… ?

Dag

Lar

sson

(S)

, ord

f. Sj

ukvå

rdsd

eleg

atio

nen

SKL,

U

lrik

a Fa

lk (

S), K

SO N

orrt

älje

, Lar

s Li

ljeda

hl, s

ocia

l-ch

ef Ö

ster

sund

, Ann

Söd

erst

röm

, häl

so-

och

sjuk

-vå

rdsd

irekt

ör V

GR

och

Ann

a N

ergå

rdh,

nat

ione

ll sa

mor

dnar

e fö

r de

n nä

ra v

årde

n.

Mod

erat

or: G

rege

r Be

ngts

son

och

Maj

Rom

, SKL

.

56

Off

entl

ig f

öret

räda

re e

ller

vanl

ig

med

borg

are

– om

bis

yssl

or,

jäv

och

etik

Nat

ali P

halé

n, g

d In

stit

utet

Mot

Mut

or (

IMM

),

Mar

ia V

ikin

gsso

n, k

omm

unch

ef S

oten

äs K

omm

un,

Pete

r Ale

stig

Blo

mqv

ist,

repo

rter

Sve

nska

Dag

blad

et,

Ann

Sof

i Agn

evik

, för

bund

sjur

ist

och

Cec

ilia

Berg

lin,

SKL

sam

t fö

retr

ädar

e fr

ån p

olit

ik o

ch fö

rval

tnin

g.

8

SE

MIN

AR

IE 5

7–

11

2S

EM

INA

RIE

ÖV

ER

SIK

TO

NSD

AG

15

NO

VEM

BER

TE

MA

08

.30

–0

9.5

01

0.4

0–

12

.00

13

.50

–1

4.5

01

5.3

0–

16

.30

DE

T

SM

AR

TAR

E S

AM

HÄ

LLE

T

57 Ti

llsam

man

s fö

r fr

amti

den

s st

adM

oder

ator

: Gör

an C

ars,

pro

fess

or i

sa

mhä

llsby

ggna

d vi

d KT

H.

Sem

inar

iear

rang

ör: S

kans

ka.

71 S

å ka

n v

i lös

a ko

mp

eten

s bri

sten

Mik

ael S

jöbe

rg, g

d A

rbet

sför

med

linge

n, Jo

han

Trou

vé, v

d V

ästs

vens

ka H

ande

lska

mm

aren

, Ann

-Sof

i Lo

din,

regi

ondi

rekt

ör V

GR

och

Olo

f Åsl

und,

gd

Inst

itute

t fö

r arb

etsm

arkn

ads-

och

utb

ildni

ngsp

oliti

sk

utvä

rder

ing.

Mod

erat

or: M

orga

n O

lofs

son.

Sem

inar

iear

rang

ör: A

rbet

sför

med

linge

n.

85 A

rbet

sför

med

linge

ns

digi

tala

om

van

dlin

gEr

ik S

ands

tröm

, dire

ktör

avd

elni

ngen

Dig

ital

a

tjän

ster

Arb

etsf

örm

edlin

gen.

Sem

inar

iear

rang

ör: A

rbet

sför

med

linge

n.

99

Vad

hän

der

när

robo

tarn

a ta

r öv

er?

Ann

ika

Sund

én, a

naly

sdire

ktör

Arb

etsf

örm

edlin

gen.

Sem

inar

iear

rang

ör: A

rbet

sför

med

linge

n.

58 D

emok

rati

hjä

lper

inte

mot

ko

rru

pti

onIn

ga-B

ritt

Ahl

eniu

s, a

ntik

orru

ptio

nsex

pert

med

m

ångå

rig

erfa

renh

et fr

ån R

iksr

evis

ione

n oc

h FN

. Sa

mta

lsle

dare

: Bri

tt-M

arie

Mat

tsso

n, jo

urna

list

GP.

72 K

vali

tets

styr

a el

ler

vin

stre

gler

a fö

r bä

ttre

väl

färd

?A

nder

s M

orin

, Sve

nskt

När

ings

liv, D

amia

n Br

unke

r,

Enge

lska

Sko

lan,

Lar

s Sö

rqvi

st, d

ocen

t vi

d KT

H,

And

ers

W Jo

nsso

n, v

. ord

f. (C

), E

rik

Beng

tzbo

e (M

),

riks

dags

leda

mot

sam

t re

pres

enta

nter

för

S oc

h M

P.

Sem

inar

iear

rang

ör: S

vens

kt N

ärin

gsliv

.

86 B

osta

dsbr

iste

n h

ämm

ar

utv

eckl

ing

Pete

r Er

ikss

on, b

osta

dsm

inis

ter,

Rob

ert

Han

nah,

bo

stad

spol

itis

k ta

lesp

erso

n (L

), G

unill

a G

lasa

re,

chef

för

avde

lnin

gen

tillv

äxt

och

sam

hälls

bygg

nad

SKL

och

Hen

rik

Land

eliu

s, S

veri

gech

ef N

CC

Bui

ldin

g.

Mod

erat

or: H

elen

a St

ålne

rt, f

d A

ktue

llt-c

hef.

100 St

oppa

bid

rage

n t

ill b

luff

och

ex

trem

ism

Sofi

e Lö

wen

mar

k, s

krib

ent

med

foku

s på

bid

rags

-se

ktor

n, R

oger

Had

dad,

rät

tspo

litis

k ta

lesp

erso

n (L

), A

nder

s Te

ljebä

ck (

S), K

SO V

äste

rås

och

Mat

s Pe

rtof

t (M

P), s

amor

dnin

g te

rror

istf

rågo

r Re

geri

ngsk

ansl

iet.

Mod

erat

or: E

man

uel K

arls

ten.

LED

AR

S

KA

PE

TS

U

TM

AN

ING

AR

59 Fr

amti

den

s ar

bets

plat

s fö

r al

la

– va

d in

neb

är d

et o

ch v

ad ä

r ch

efen

s ro

ll?Fr

ida

Ohl

sson

San

dahl

, för

fatt

are,

Pir

jo L

ahde

nper

ä,

prof

esso

r M

älar

dale

ns h

ögsk

ola,

Jonn

y Le

ttis

en,

enhe

tsch

ef S

tock

holm

Sta

d oc

h Ve

roni

ca

Mag

nuss

on, f

örbu

ndso

rdfö

rand

e V

isio

n.Se

min

arie

arra

ngör

: Vis

ion.

73 D

et s

tora

rtad

e le

dars

kap

etLe

na A

hlst

röm

, led

arut

veck

lare

och

vd

sam

t Li

a Bo

ysen

och

Jim

my

Meu

rlin

g bå

da s

kåde

-sp

elar

e oc

h sc

ensp

råks

hand

leda

re p

å Le

dars

tudi

on A

B.

87 A

tt le

da i

en k

ompl

ex v

arda

gPe

ter

Berg

, led

arsk

apsu

tvec

klar

e Le

darn

a oc

h Id

a Ze

tter

qvis

t-H

oel,

enhe

tsch

ef R

ätts

psyk

iatr

in

Trel

lebo

rg, v

inna

re a

v G

uldk

rans

en 2

017.

Sem

inar

iear

rang

ör: L

edar

na.

101 B

äst

när

det

gälle

rA

nja

Pärs

on, e

n av

vär

lden

s fr

ämst

a id

rott

are

geno

m t

ider

na.

60

Fram

tide

ns

Sver

ige

Per

Schl

ingm

ann,

kom

mun

ikat

ions

expe

rt

och

Lisa

Lin

dstr

öm, g

rund

are

och

vd fö

r de

sign

byrå

n D

ober

man

.

74 Fr

amti

den

s le

dars

kap

Jenn

y H

erm

anss

on, v

d fö

r Spo

tify

i Nor

den.

Sa

mta

lsle

dare

: Per

Sch

lingm

ann,

förf

atta

re o

ch

kom

mun

ikat

ions

expe

rt.

88 Fr

amti

den

s ko

mm

un

ikat

ion

Per

Schl

ingm

ann,

förf

atta

re o

ch

kom

mun

ikat

ions

expe

rt s

amt

Cla

ra H

enry

, You

Tube

-pr

ofil.

102 Fr

amti

den

s ta

lan

ger

Sofi

a Ka

cim

, för

eläs

are

om g

ener

atio

n W

HY

och

Ann

a D

yhre

, exp

ert

på e

mpl

oyer

bra

ndin

g.

Sam

tals

leda

re: P

er S

chlin

gman

n, fö

rfat

tare

och

ko

mm

unik

atio

nsex

pert

.

EKO

NO

MI

&

ST

YR

NIN

G

61 V

ilka

anpa

ssn

inga

r oc

h f

örän

d

rin

gar

kräv

s i v

åra

styr

syst

em?

Mor

ten

Hyl

lega

ard,

BET

A U

dvik

lings

bure

auet

, C

arol

ine

Dep

ui, k

omm

unch

ef H

amm

arö,

A

nnik

a W

alle

nsko

g, c

hefe

kono

m S

KL o

ch

Mal

in A

rons

son,

kom

mun

dire

ktör

Gis

lave

d.

Mod

erat

or: C

hris

tine

Feu

k, p

roje

ktle

dare

SKL

.

75 A

gil s

tyrn

ing

i ett

glo

balt

fö

reta

g oc

h i

en k

omm

un

. Hu

r ka

n v

i lär

a av

var

andr

a?Bj

arte

Bog

snes

, Vic

e Pr

esid

ent

Perf

orm

ance

M

anag

emen

t D

evel

op m

ent

Stat

oil,

Lars

Nya

nder

(S)

, ko

mm

unst

yrel

sens

ord

föra

nde

och

Lilia

n Er

ikss

on,

kom

mun

dire

ktör

, Äng

elho

lms

kom

mun

.M

oder

ator

: Gun

nar

Gid

enst

am, p

roje

ktle

dare

SKL

.

89 M

öt S

veri

ges

Kva

lite

tsK

omm

un

20

17M

oder

ator

: Ves

na Jo

vic,

vd

Sver

iges

Kom

mun

er o

ch

Land

stin

g. B

akom

utm

ärke

lsen

stå

r Sv

erig

es

Kom

mun

er o

ch L

ands

ting

, Kva

litet

smäs

san,

Sac

o,

Vis

ion,

Hyp

erge

ne o

ch N

CC

.

103 A

rbet

sgiv

arp

olit

iken

s ro

ll

i res

ult

atst

yrn

inge

nÖ

rjan

Lut

z, p

roje

ktle

dare

SKL

, Mik

ael P

erss

on,

kom

mun

dire

ktör

Käv

linge

och

And

ers

Wes

tlun

d,

arbe

tsm

iljöu

tred

are

SKL.

62 St

yrn

ings

möj

ligh

eter

i en

ny

kom

mu

nalla

gH

elen

a Li

nde,

förb

unds

juri

st S

KL, H

ans

Knut

sson

, le

ktor

KEF

U L

und

univ

ersi

tet,

Ann

Sof

ie A

nder

sson

KS

O Ö

ster

sund

s ko

mm

un, F

redr

ik H

anss

on v

ice

KSO

oc

h A

nn-C

harl

otte

Järn

strö

m k

omm

undi

rekt

ör i

Kung

sbac

ka k

omm

un.

76 Ti

llits

base

rad

styr

nin

gLa

ura

Har

tman

, ord

föra

nde

Tilli

tsde

lega

tion

en o

ch T

ina

Øllg

aard

Ben

tzen

, D

anm

arks

förs

ta P

hD p

å ti

llits

base

rad

styr

ning

och

fo

rska

re R

oski

lde

Uni

vers

itet

.

90 H

ur

utv

eckl

ar v

i sve

nsk

till

syn?

Jörg

en B

acke

rsgå

rd, S

wet

ic, S

ven-

Inge

Sv

enss

on, F

ören

inge

n Ko

mm

unal

a M

iljöc

hefe

r,

Pete

r St

röm

bäck

, Sw

edac

och

Cam

illa

Zett

erbe

rg,

Kem

ikal

iein

spek

tion

en.S

emin

arie

arra

ngör

: Sw

edac

.

104 #

foss

ilfr

i202

5Bj

örn

Ferr

y, f

d sk

idsk

ytt

och

OS-

guld

med

aljö

r oc

h H

eidi

And

erss

on,

arm

bryt

ersk

an fr

ån E

nsam

hete

n.M

oder

ator

: Cat

arin

a Ro

lfsd

otte

r-Ja

nsso

n, jo

urna

list

och

prog

ram

leda

re S

VT.

63 K

vali

tets

utv

eckl

ing

kräv

er

leda

rska

pTo

m Jo

hnst

one,

ord

föra

nde

Hus

qvar

na A

B oc

h ti

diga

re v

d A

B SK

F sa

mt

Leif

Öst

ling

ordf

öran

de

Sven

skt

När

ings

liv.

Sem

inar

iesp

råk:

Eng

elsk

a.

77 K

vali

tet

och

ku

ltu

r i

kom

bina

tion

, ett

fra

mgå

ngs

re

cep

t? H

ur

gör

IKE

A?

Åsa

Rön

nbäc

k, fo

rskn

ings

chef

SIQ

, Pet

er C

rone

myr

, un

iver

site

tsle

ktor

Lin

köpi

ngs

univ

ersi

tet

och

U

lf G

usta

vsso

n, L

earn

ing

& D

evel

opm

ent

Man

ager

IK

EA G

roup

.

91 D

igit

alis

erin

g –

en m

öjlig

göra

re

för

kva

lite

tsu

tvec

klin

gD

arja

Isak

sson

, dig

ital

iser

ings

stra

teg

och

leda

mot

i n

atio

nella

inno

vati

onsr

ådet

och

Lar

s Sö

rqvi

st,

doce

nt K

TH o

ch v

d fö

r Sa

ndho

lms

Ass

ocia

tes.

105 Fö

rbät

tra

sju

kvå

rden

ti

llsam

man

s m

ed p

atie

nte

r

och

inn

evån

are

Susa

nne

Gus

tavs

son,

che

fsju

kskö

ters

ka S

kara

borg

s sj

ukhu

s oc

h Er

ik E

rikss

on, f

orsk

are

Tekn

iken

s ek

onom

i oc

h or

gani

sati

on C

halm

ers.

9

TE

MA

08

.50

–1

0.1

01

1.0

0–

12

.20

14

.10

–1

5.1

01

5.5

0–

16

.50

TR

END

ER,

FRA

MT

ID &

D

IGIT

ALI

SE

RIN

G

64

Möt

Sve

rige

s D

igit

alis

erin

gs

Kom

mu

n 2

017

Mod

erat

or: Å

sa Z

ette

rber

g, s

ekti

onsc

hef

digi

talis

erin

g SK

L.

Bako

m u

tmär

kels

en s

tår

Sver

iges

Kom

mun

er o

ch

Land

stin

g, K

valit

etsm

ässa

n, F

inan

sdep

arte

men

tet,

Pw

C, V

INN

OVA

sam

t IT

&Te

leko

mfö

reta

gen.

78 S

å ka

n a

rtif

icie

ll in

telli

gen

s vä

ssa

välf

ärde

nD

arja

Isak

sson

, dig

italis

erin

gsst

rate

g, G

öran

Lin

dsjö

, A

I-rå

dgiv

are

Lim

eTre

eLak

e, Å

sa Z

ette

rber

g, s

ektio

ns-

chef

avd

elni

ngen

för d

igita

liser

ing

SKL,

Mar

tin

Lund

qvis

t, P

artn

er M

cKin

sey

och

Mar

tin A

ndre

asso

n (M

), re

gion

råd

Väst

ra G

ötal

ands

regi

onen

.M

oder

ator

: Per

Mos

seby

, ent

repr

enör

och

före

läsa

re.

92 N

ära

Upp

sala

– e

ffek

tiv

le

dnin

g oc

h s

tyrn

ing

Joac

him

Dan

iels

son,

sta

dsdi

rekt

ör o

ch

Chr

isto

ffer

Nils

son,

bit

räda

nde

stad

sdire

ktör

och

ch

ef fö

r kom

mun

ledn

ings

kont

oret

, Upp

sala

kom

mun

.Se

min

arie

arra

ngör

: Upp

sala

kom

mun

.

106 Ö

ppen

pan

el m

ed

Dig

ital

iser

ings

råde

tPe

ter E

rikss

on, d

igit

alis

erin

gsm

inis

ter o

ch o

rdfö

rand

e i D

igit

alis

erin

gsrå

det

sam

t rå

dets

leda

möt

er

Ann

a Fe

lländ

er, Å

sa Z

ette

rber

g, C

harl

otte

Bro

gren

, D

arja

Isak

sson

, Jan

Gul

likse

n oc

h A

nn H

elle

nius

.M

oder

ator

: Hel

ena

Stål

nert

, jou

rnal

ist

och

f d

Akt

uellt

-che

f.

65 K

urs

Dig

ital

iser

ing.

D

el 1

– d

igit

alis

erin

gen

s

tran

sfor

mer

ande

kra

ft.

Kurs

leda

re: J

an ”

Gul

an”

Gul

likse

n, p

rofe

ssor

i M

änni

ska-

dato

rint

erak

tion

och

Dig

ital

cha

mpi

on

of S

wed

en. E

n ku

rs i

två

dela

r.

79

Ku

rs D

igit

alis

erin

g.

Del

2 –

dig

ital

iser

ing

och

di

gita

l arb

etsm

iljö.

Kurs

leda

re: J

an ”

Gul

an”

Gul

likse

n, p

rofe

ssor

i M

änni

ska-

dato

rint

erak

tion

och

Dig

ital

cha

mpi

on

of S

wed

en. E

n ku

rs i

två

dela

r.

93 In

nov

atio

nsl

edar

lyft

för

ök

ad in

nov

atio

nsk

raft

Cas

sand

ra M

arsh

all,

hand

lägg

are

Vin

nova

med

fl

era.

Sem

inar

iear

rang

ör: V

inno

va.

107 M

öt S

veri

ges

Mod

erna

ste

Myn

digh

et 2

017

Pane

l: Le

na E

man

uels

son,

ord

föra

nde

Saco

-S o

ch

Nja

l Roo

man

s, P

wC

. Mod

erat

or: K

-G B

ergs

tröm

.Ba

kom

utm

ärke

lsen

stå

r Kv

alit

etsm

ässa

n, P

wC

, Sa

co-S

och

ST.

SK

OL

AN

S

MÖ

JLIG

HET

ER &

U

TM

AN

ING

AR

66 S

å bo

rde

den

sve

nsk

a sk

olan

fu

nge

raM

arti

n In

gvar

, pro

fess

or K

arol

insk

a In

stit

utet

.

80

Dem

okra

ti –

på

rik

tigt

!M

aria

Pet

ters

son,

rekt

or F

alu

Fri g

ymna

sium

. M

oder

ator

: Mar

ia V

iidas

, sen

ior

proj

ektl

edar

e SI

Q

– In

stit

utet

för

Kval

itet

sutv

eckl

ing.

94

Hed

ersf

örtr

yck

i sko

lan

går

in

te a

tt b

lun

da f

örJu

no B

lom

, utv

eckl

ings

sam

ordn

are

Läns

styr

else

n Ö

ster

götl

and

och

repr

esen

tant

från

Ri

ksor

gani

sati

on m

ot h

eder

svål

d (G

APF

).

Mod

erat

or: A

dam

Cw

ejm

an, l

edar

skri

bent

GP.

108 U

tman

inga

r m

ed s

kolo

r

i uta

nfö

rska

psom

råde

nM

ats W

idig

son,

Cen

ter f

ör S

kolu

tvec

klin

g G

öteb

org,

Pi

rjo L

ahde

nper

ä, p

rofe

ssor

Mäl

arda

lens

hög

skol

a oc

h H

amid

Zaf

ar, r

ekto

r Sju

mila

skol

an G

öteb

org.

M

oder

ator

: Ale

ksan

dra

Bosc

anin

, led

arsk

riben

t G

öteb

orgs

-Pos

ten.

VÄ

LFÄ

RD

S

TEK

NO

LOG

I U

TV

ECK

LA

R

VÅ

RD

&

OM

SO

RG

67 N

ordi

c H

ealt

h C

onve

nti

on –

jä

mlik

häl

sa i

Sver

ige,

när

då?

Inle

dnin

g: L

aura

Har

tman

doc

ent

i nat

iona

leko

nom

i oc

h le

dam

ot i

Kom

mis

sion

för

jäm

lik h

älsa

. Pan

el:

Dan

iel B

ergl

ind,

PhD

Kar

olin

ska

Inst

itut

et, J

ohan

Fä

rnst

rand

, reg

iond

irekt

ör R

egio

n G

ävle

borg

, Car

olin

a Kl

üft,

pro

jekt

leda

re G

EN-P

EP o

ch H

ans

Karl

sson

, di

rekt

ör fö

r avd

elni

ngen

för v

ård

och

omso

rg p

å SK

L.

81 N

ordi

c H

ealt

h C

onve

nti

on

– 1

tim

ma

om d

agen

! MIN

ST

!G

isel

a N

yber

g, m

ed. d

r Ka

rolin

ska

Inst

itut

et o

ch

Ulla

Fra

ntti

-Mal

inen

, koo

rdin

ator

Sei

näjo

ki s

amt

repr

esen

tant

er fr

ån C

entr

um fö

r Id

rott

sfor

skni

ng

och

Väs

tra

Göt

alan

dsre

gion

en.

Sem

inar

iet

delv

is p

å en

gels

ka.

95 N

ordi

c H

ealt

h C

onve

nti

on

– de

t gå

r in

te a

tt k

öpa

sig

fri

från

dål

ig a

rbet

smilj

öIn

gibj

örg

Jons

dott

ir, p

rofe

ssor

Göt

ebor

gs u

nive

rsite

t,

Ale

xand

er O

rméu

s ko

ncer

nche

f Bra

Bil

sam

t

Jess

ica

Söde

rber

g, p

roje

ktch

ef H

iQ.

109 N

ordi

c H

ealt

h C

onve

nti

on.

Äld

rehä

lsan

– e

tt s

pår

att

utv

eckl

aBo

dil J

önss

on, p

rofe

ssor

em

erit

a Lu

nds

univ

ersi

tet.

68 K

an e

n p

erso

nce

ntr

erad

nä

ra v

ård

vara

sva

ret

på

vård

ens

utm

anin

gar?

Sine

va R

ibei

ro, o

rdfö

rand

e V

årdf

örbu

ndet

sam

tala

r m

ed e

n ex

pert

pane

l med

repr

esen

tant

er fr

ån o

lika

områ

den

inom

vår

d oc

h om

sorg

.Se

min

arie

arra

ngör

: Vår

dför

bund

et.

82 St

yrn

ing

för

en p

erso

n

cen

trer

ad v

ård

som

hål

ler

sam

man

för

var

je p

erso

nSi

neva

Rib

eiro

, för

bund

sord

föra

nde

Vår

dför

bund

et i

pane

lsam

tal m

ed k

omm

un-

och

land

stin

gspo

litik

er

från

olik

a de

lar

av S

veri

ge.

Sem

inar

iear

rang

ör: V

årdf

örbu

ndet

.

96 D

igit

ala

dok

tore

r

revo

luti

oner

ar v

årde

nSo

fia

Svan

teso

n, e

ntre

pren

ör o

ch d

esig

nstr

ateg

O

cean

Obs

erva

tion

s, P

atri

k Su

ndst

röm

, pro

gram

-an

svar

ig e

-häl

sa S

KL, S

ara

Lei,

läka

re K

arol

insk

a U

nive

rsit

etss

jukh

uset

och

Dan

iel F

orsl

und

(L),

in

nova

tions

land

stin

gsrå

d St

ockh

olm

s lä

ns la

ndst

ing.

M

oder

ator

: Per

Mos

seby

, ent

repr

enör

och

före

läsa

re.

110 B

ästa

inno

vati

onsi

dé f

ör e

Häl

sa

– vi

nna

ren

av

Svea

Pri

set

Mod

erat

or: A

gnet

a Ka

rlss

on (

S), s

tats

sekr

eter

are

Soci

alde

part

emen

tet.

69 G

enom

ber

ätte

lsen

till

live

t

– et

t u

pple

vels

ebas

erat

”c

han

gein

ariu

m”

Proc

essl

edni

ng: P

erni

lla G

lase

r, fö

rfat

tare

, fö

r änd

ring

sled

are

och

utve

ckla

re a

v lä

rmilj

öer.

Ko

ncep

tutv

eckl

ing:

Ris

e In

tera

ctiv

e.

Sem

inar

ium

med

VR-

hjäl

mar

.

83 Id

éer

för

arbe

tsli

v u

tan

hot

oc

h v

åld

Tobi

as B

audi

n, fö

rbun

dsor

dför

ande

Kom

mun

al,

Ann

ette

Thö

rnqu

ist,

arb

etsm

iljöf

orsk

are

och

Ve

ikko

Pel

to P

iri,

med

. dr.

M

oder

ator

: Maj

a Fj

aest

ad, s

amhä

llspo

litis

k ch

ef

Kom

mun

al. S

emin

arie

arra

ngör

: Kom

mun

al.

97 Ö

kad

pati

ents

äker

het

med

le

giti

mer

ade

un

ders

köte

rsko

r?Su

sann

e Ro

lfne

r Su

vant

o, s

ärsk

ild u

tred

are

Nat

ione

ll kv

alit

etsp

lan

för

äldr

eom

sorg

en o

ch

Tobi

as B

audi

n, o

rdf.

Kom

mun

al. M

oder

ator

: Em

ma

Ölm

ebäc

k, g

rupp

chef

Vår

d oc

h om

sorg

Kom

mun

al.

Sem

inar

iear

rang

ör: K

omm

unal

.

111 H

ur

skap

a ti

llits

kult

ur?

–

ett

upp

leve

lseb

aser

at

”ch

ange

inar

ium

”Pr

oces

sled

ning

: Per

nilla

Gla

ser,

förf

atta

re,

förä

ndri

ngsl

edar

e oc

h ut

veck

lare

av

lärm

iljöe

r.

Konc

eptu

tvec

klin

g: R

ise

Inte

ract

ive.

Sem

inar

ium

med

VR-

hjäl

mar

.

PO

LIT

IK

SO

M M

ÖJL

IG

GÖ

RA

RE

70

Kom

plex

a sa

mhä

llsfr

ågor

kr

äver

mån

gas

enga

gem

ang

Ann

a Bj

ärkm

ar, u

tvec

klin

gsst

rate

g, H

elen

a Ba

ltha

mm

ar, b

orgm

ästa

re o

ch M

ikae

l San

frid

sson

(S

), k

omm

unal

råd,

Lin

köpi

ngs

kom

mun

, Mar

tin

Sand

e oc

h Be

rnar

d Le

Rou

x, D

ialo

gues

sam

t Le

na

Lang

let,

SKL

, och

boe

nde

i sta

dsde

len

Berg

a.

84

Nyt

t fö

rsla

g om

ett

sam

man

hå

llet

syst

em f

ör m

otta

gan

de

av a

syls

ökan

de o

ch n

yan

län

daM

artin

Ola

uzon

, sär

skild

utr

edar

e M

otta

gand

eutr

edni

ngen

, sam

t rep

rese

ntan

ter f

rån

kom

mun

er, l

ands

ting

och

stat

liga

aktö

rer.

Mod

erat

or: P

er-A

rne

And

erss

on, d

irekt

ör S

KL.

98 Få

bät

tre

koll

på s

kola

nFr

edri

k St

enbe

rg (

S), o

rdfö

rand

e i f

ör-

oc

h gr

unds

kole

näm

nden

och

And

ers

Berg

strö

m,

för v

altn

ings

chef

, Ske

lleft

eå s

amt

Mar

ia Ja

rl, l

ekto

r i

utbi

ldni

ngsv

eten

skap

och

Kla

s A

nder

sson

, lek

tor

i p

edag

ogik

GU

. M

oder

ator

: Per

-Arn

e A

nder

sson

, avd

elni

ngsc

hef S

KL.

112 En

try

gg v

alrö

rels

eM

arin

a Is

akss

on (

S), K

FO o

ch

Mic

hael

Bjö

rklu

nd, s

äker

hets

sam

ordn

are,

Fili

psta

ds

kom

mun

sam

t Su

sann

e Er

ikss

on, p

olit

isk

stab

sche

f (S

) oc

h En

gla

Bert

olin

o, s

äker

hets

sam

ordn

are,

U

ppsa

la k

omm

un.

Mod

erat

or: A

nna

Lind

strö

m, S

KL.

TE

MA

08

.30

–0

9.5

01

0.4

0–

12

.00

13

.50

–1

4.5

01

5.3

0–

16

.30

DE

T

SM

AR

TAR

E S

AM

HÄ

LLE

T

57 Ti

llsam

man

s fö

r fr

amti

den

s st

adM

oder

ator

: Gör

an C

ars,

pro

fess

or i

sa

mhä

llsby

ggna

d vi

d KT

H.

Sem

inar

iear

rang

ör: S

kans

ka.

71 S

å ka

n v

i lös

a ko

mp

eten

s bri

sten

Mik

ael S

jöbe

rg, g

d A

rbet

sför

med

linge

n, Jo

han

Trou

vé, v

d V

ästs

vens

ka H

ande

lska

mm

aren

, Ann

-Sof

i Lo

din,

regi

ondi

rekt

ör V

GR

och

Olo

f Åsl

und,

gd

Inst

itute

t fö

r arb

etsm

arkn

ads-

och

utb

ildni

ngsp

oliti

sk

utvä

rder

ing.

Mod

erat

or: M

orga

n O

lofs

son.

Sem

inar

iear

rang

ör: A

rbet

sför

med

linge

n.

85 A

rbet

sför

med

linge

ns

digi

tala

om

van

dlin

gEr

ik S

ands

tröm

, dire

ktör

avd

elni

ngen

Dig

ital

a

tjän

ster

Arb

etsf

örm

edlin

gen.

Sem

inar

iear

rang

ör: A

rbet

sför

med

linge

n.

99

Vad

hän

der

när

robo

tarn

a ta

r öv

er?

Ann

ika

Sund

én, a

naly

sdire

ktör

Arb

etsf

örm

edlin

gen.

Sem

inar

iear

rang

ör: A

rbet

sför

med

linge

n.

58 D

emok

rati

hjä

lper

inte

mot

ko

rru

pti

onIn

ga-B

ritt

Ahl

eniu

s, a

ntik

orru

ptio

nsex

pert

med

m

ångå

rig

erfa

renh

et fr

ån R

iksr

evis

ione

n oc

h FN

. Sa

mta

lsle

dare

: Bri

tt-M

arie

Mat

tsso

n, jo

urna

list

GP.

72 K

vali

tets

styr

a el

ler

vin

stre

gler

a fö

r bä

ttre

väl

färd

?A

nder

s M

orin

, Sve

nskt

När

ings

liv, D

amia

n Br

unke

r,

Enge

lska

Sko

lan,

Lar

s Sö

rqvi

st, d

ocen

t vi

d KT

H,

And

ers

W Jo

nsso

n, v

. ord

f. (C

), E

rik

Beng

tzbo

e (M

),

riks

dags

leda

mot

sam

t re

pres

enta

nter

för

S oc

h M

P.

Sem

inar

iear

rang

ör: S

vens

kt N

ärin

gsliv

.

86 B

osta

dsbr

iste

n h

ämm

ar

utv

eckl

ing

Pete

r Er

ikss

on, b

osta

dsm

inis

ter,

Rob

ert

Han

nah,

bo

stad

spol

itis

k ta

lesp

erso

n (L

), G

unill

a G

lasa

re,

chef

för

avde

lnin

gen

tillv

äxt

och

sam

hälls

bygg

nad

SKL

och

Hen

rik

Land

eliu

s, S

veri

gech

ef N

CC

Bui

ldin

g.

Mod

erat

or: H

elen

a St

ålne

rt, f

d A

ktue

llt-c

hef.

100 St

oppa

bid

rage

n t

ill b

luff

och

ex

trem

ism

Sofi

e Lö

wen

mar

k, s

krib

ent

med

foku

s på

bid

rags

-se

ktor

n, R

oger

Had

dad,

rät

tspo

litis

k ta

lesp

erso

n (L

), A

nder

s Te

ljebä

ck (

S), K

SO V

äste

rås

och

Mat

s Pe

rtof

t (M

P), s

amor

dnin

g te

rror

istf

rågo

r Re

geri

ngsk

ansl

iet.

Mod

erat

or: E

man

uel K

arls

ten.

LED

AR

S

KA

PE

TS

U

TM

AN

ING

AR

59 Fr

amti

den

s ar

bets

plat

s fö

r al

la

– va

d in

neb

är d

et o

ch v

ad ä

r ch

efen

s ro

ll?Fr

ida

Ohl

sson

San

dahl

, för

fatt

are,

Pir

jo L

ahde

nper

ä,

prof

esso

r M

älar

dale

ns h

ögsk

ola,

Jonn

y Le

ttis

en,

enhe

tsch

ef S

tock

holm

Sta

d oc

h Ve

roni

ca

Mag

nuss

on, f

örbu

ndso

rdfö

rand

e V

isio

n.Se

min

arie

arra

ngör

: Vis

ion.

73 D

et s

tora

rtad

e le

dars

kap

etLe

na A

hlst

röm

, led

arut

veck

lare

och

vd

sam

t Li

a Bo

ysen

och

Jim

my

Meu

rlin

g bå

da s

kåde

-sp

elar

e oc

h sc

ensp

råks

hand

leda

re p

å Le

dars

tudi

on A

B.

87 A

tt le

da i

en k

ompl

ex v

arda

gPe

ter

Berg

, led

arsk

apsu

tvec

klar

e Le

darn

a oc

h Id

a Ze

tter

qvis

t-H

oel,

enhe

tsch

ef R

ätts

psyk

iatr

in

Trel

lebo

rg, v

inna

re a

v G

uldk

rans

en 2

017.

Sem

inar

iear

rang

ör: L

edar

na.

101 B

äst

när

det

gälle

rA

nja

Pärs

on, e

n av

vär

lden

s fr

ämst

a id

rott

are

geno

m t

ider

na.

60

Fram

tide

ns

Sver

ige

Per

Schl

ingm

ann,

kom

mun

ikat

ions

expe

rt

och

Lisa

Lin

dstr

öm, g

rund

are

och

vd fö

r de

sign

byrå

n D

ober

man

.

74 Fr

amti

den

s le

dars

kap

Jenn

y H

erm

anss

on, v

d fö

r Spo

tify

i Nor

den.

Sa

mta

lsle

dare

: Per

Sch

lingm

ann,

förf

atta

re o

ch

kom

mun

ikat

ions

expe

rt.

88 Fr

amti

den

s ko

mm

un

ikat

ion

Per

Schl

ingm

ann,

förf

atta

re o

ch

kom

mun

ikat

ions

expe

rt s

amt

Cla

ra H

enry

, You

Tube

-pr

ofil.

102 Fr

amti

den

s ta

lan

ger

Sofi

a Ka

cim

, för

eläs

are

om g

ener

atio

n W

HY

och

Ann

a D

yhre

, exp

ert

på e

mpl

oyer

bra

ndin

g.

Sam

tals

leda

re: P

er S

chlin

gman

n, fö

rfat

tare

och

ko

mm

unik

atio

nsex

pert

.

EKO

NO

MI

&

ST

YR

NIN

G

61 V

ilka

anpa

ssn

inga

r oc

h f

örän

d

rin

gar

kräv

s i v

åra

styr

syst

em?

Mor

ten

Hyl

lega

ard,

BET

A U

dvik

lings

bure

auet

, C

arol

ine

Dep

ui, k

omm

unch

ef H

amm

arö,

A

nnik

a W

alle

nsko

g, c

hefe

kono

m S

KL o

ch

Mal

in A

rons

son,

kom

mun

dire

ktör

Gis

lave

d.

Mod

erat

or: C

hris

tine

Feu

k, p

roje

ktle

dare

SKL

.

75 A

gil s

tyrn

ing

i ett

glo

balt

fö

reta

g oc

h i

en k

omm

un

. Hu

r ka

n v

i lär

a av

var

andr

a?Bj

arte

Bog

snes

, Vic

e Pr

esid

ent

Perf

orm

ance

M

anag

emen

t D

evel

op m

ent

Stat

oil,

Lars

Nya

nder

(S)

, ko

mm

unst

yrel

sens

ord

föra

nde

och

Lilia

n Er

ikss

on,

kom

mun

dire

ktör

, Äng

elho

lms

kom

mun

.M

oder

ator

: Gun

nar

Gid

enst

am, p

roje

ktle

dare

SKL

.

89 M

öt S

veri

ges

Kva

lite

tsK

omm

un

20

17M

oder

ator

: Ves

na Jo

vic,

vd

Sver

iges

Kom

mun

er o

ch

Land

stin

g. B

akom

utm

ärke

lsen

stå

r Sv

erig

es

Kom

mun

er o

ch L

ands

ting

, Kva

litet

smäs

san,

Sac

o,

Vis

ion,

Hyp

erge

ne o

ch N

CC

.

103 A

rbet

sgiv

arp

olit

iken

s ro

ll

i res

ult

atst

yrn

inge

nÖ

rjan

Lut

z, p

roje

ktle

dare

SKL

, Mik

ael P

erss

on,

kom

mun

dire

ktör

Käv

linge

och

And

ers

Wes

tlun

d,

arbe

tsm

iljöu

tred

are

SKL.

62 St

yrn

ings

möj

ligh

eter

i en

ny

kom

mu

nalla

gH

elen

a Li

nde,

förb

unds

juri

st S

KL, H

ans

Knut

sson

, le

ktor

KEF

U L

und

univ

ersi

tet,

Ann

Sof

ie A

nder

sson

KS

O Ö

ster

sund

s ko

mm

un, F

redr

ik H

anss

on v

ice

KSO

oc

h A

nn-C

harl

otte

Järn

strö

m k

omm

undi

rekt

ör i

Kung

sbac

ka k

omm

un.

76 Ti

llits

base

rad

styr

nin

gLa

ura

Har

tman

, ord

föra

nde

Tilli

tsde

lega

tion

en o

ch T

ina

Øllg

aard

Ben

tzen

, D

anm

arks

förs

ta P

hD p

å ti

llits

base

rad

styr

ning

och

fo

rska

re R

oski

lde

Uni

vers

itet

.

90 H

ur

utv

eckl

ar v

i sve

nsk

till

syn?

Jörg

en B

acke

rsgå

rd, S

wet

ic, S

ven-

Inge

Sv

enss

on, F

ören

inge

n Ko

mm

unal

a M

iljöc

hefe

r,

Pete

r St

röm

bäck

, Sw

edac

och

Cam

illa

Zett

erbe

rg,

Kem

ikal

iein

spek

tion

en.S

emin

arie

arra

ngör

: Sw

edac

.

104 #

foss

ilfr

i202

5Bj

örn

Ferr

y, f

d sk

idsk

ytt

och

OS-

guld

med

aljö

r oc

h H

eidi

And

erss

on,

arm

bryt

ersk

an fr

ån E

nsam

hete

n.M

oder

ator

: Cat

arin

a Ro

lfsd

otte

r-Ja

nsso

n, jo

urna

list

och

prog

ram

leda

re S

VT.

63 K

vali

tets

utv

eckl

ing

kräv

er

leda

rska

pTo

m Jo

hnst

one,

ord

föra

nde

Hus

qvar

na A

B oc

h ti

diga

re v

d A

B SK

F sa

mt

Leif

Öst

ling

ordf

öran

de

Sven

skt

När

ings

liv.

Sem

inar

iesp

råk:

Eng

elsk

a.

77 K

vali

tet

och

ku

ltu

r i

kom

bina

tion

, ett

fra

mgå

ngs

re

cep

t? H

ur

gör

IKE

A?

Åsa

Rön

nbäc

k, fo

rskn

ings

chef

SIQ

, Pet

er C

rone

myr

, un

iver

site

tsle

ktor

Lin

köpi

ngs

univ

ersi

tet

och

U

lf G

usta

vsso

n, L

earn

ing

& D

evel

opm

ent

Man

ager

IK

EA G

roup

.

91 D

igit

alis

erin

g –

en m

öjlig

göra

re

för

kva

lite

tsu

tvec

klin

gD

arja

Isak

sson

, dig

ital

iser

ings

stra

teg

och

leda

mot

i n

atio

nella

inno

vati

onsr

ådet

och

Lar

s Sö

rqvi

st,

doce

nt K

TH o

ch v

d fö

r Sa

ndho

lms

Ass

ocia

tes.

105 Fö

rbät

tra

sju

kvå

rden

ti

llsam

man

s m

ed p

atie

nte

r

och

inn

evån

are

Susa

nne

Gus

tavs

son,

che

fsju

kskö

ters

ka S

kara

borg

s sj

ukhu

s oc

h Er

ik E

rikss

on, f

orsk

are

Tekn

iken

s ek

onom

i oc

h or

gani

sati

on C

halm

ers.

10

SE

MIN

AR

IE 1

13

–1

68

SE

MIN

AR

IEÖ

VE

RS

IKT

TOR

SDA

G 1

6 N

OV

EMB

ERT

EM

A 0

8.3

0–

09

.50

10

.10

–1

1.3

01

2.5

0–

13

.50

14

.30

–1

5.3

0

DE

T

SM

AR

TAR

E S

AM

HÄ

LLE

T

113 Sv

erig

estu

dien

201

7

– vi

lka

värd

erin

gar

präg

lar

”D

et n

ya S

veri

ge”?

Chr

isti

ne F

euk,

pro

jekt

leda

re S

KL, P

eter

Grö

nber

g,

Seni

or V

P C

ultu

re D

evel

opm

ent A

B Vo

lvo,

Lot

ta

Lund

berg

, che

f för

När

ings

livss

amar

bete

n &

Fun

d-ra

ising

Fry

shus

et, H

elen

a St

enbe

rg, K

SO P

iteå

kom

mun

oc

h Sa

ndra

Zät

ters

tröm

, man

agem

entk

onsu

lt P

reer

a.M

oder

ator

: Sar

a Fa

rneb

o, v

d Pr

eera

.

127 Fr

amti

den

s sa

mhä

lle t

ar f

orm

i r

ymde

nC

ecili

a H

ertz

, rym

ddes

igne

rn m

ed e

rfar

enhe

t fr

ån

NA

SA o

ch g

rund

are

och

VD

av

Um

bilic

al D

esig

n sa

mt

kont

rakt

erad

av

den

euro

peis

ka r

ymd-

orga

nisa

tion

en E

SA s

om S

pace

Tec

hnol

ogy

Brok

er

för

Sver

ige.

141

Sam

verk

an g

er f

lyk

tin

gar

bätt

re s

tart

Mar

tin

Söde

rstr

öm, t

illvä

xtch

ef Å

re k

omm

un o

ch

Sofi

a H

endr

ikse

n, e

nhet

sche

f Soc

ial r

esur

sför

valt

ning

G

öteb

orgs

Sta

d.M

oder

ator

: Len

a H

örng

ren,

jour

nalis

t.

155 Y

rkes

utb

ildn

ing,

ja t

ack!

Ann

a Ek

strö

m, g

ymna

sie-

och

kun

skap

s-ly

ftsm

inis

ter,

Tob

ias

Baud

in, o

rdfö

rand

e Ko

mm

unal

, U

lla H

amilt

on, v

d Fr

isko

lorn

as r

iksf

örbu

nd,

Tobi

as K

rant

z, o

rdfö

rand

e W

orld

skill

s Sw

eden

och

C

amill

a W

alte

rsso

n G

rönv

all,

utbi

ldni

ngsp

olit

isk

tale

sper

son

(M).

Mod

erat

or: E

rik

Blix

, jou

rnal

ist

och

prog

ram

leda

re

Sver

iges

Rad

io.

114 En

fak

taba

sera

d vä

rlds

bild

!O

lof G

räns

tröm

och

Mik

ael A

revi

us,

Stift

else

n G

apm

inde

r.

128 H

oten

frå

n v

ålds

beja

kan

de

extr

emis

ter

Mag

nus

Nor

ell,

terr

oris

tfor

skar

e, P

ierr

e D

urra

ni,

relig

ions

hist

orik

er o

ch Y

assi

n Ek

dahl

, sek

rete

rare

N

atio

nella

sam

ordn

aren

mot

vål

dsbe

jaka

nde

ex

trem

ism

.M

oder

ator

: Lot

ta G

röni

ng, j

ourn

alis

t Ex

pres

sen.

142 M

insk

a de

kri

min

ella

gä

nge

ns

mak

tKl

as F

ribe

rg, r

egio

npol

isch

ef V

ästr

a G

ötal

and,

Kat

rin

Stje

rnfe

ldt J

amm

eh (

S), k

omm

unst

yrel

sens

ord

föra

nde

Mal

mö,

Lin

da S

neck

er, r

ätts

polit

isk

tale

sper

son

(V)

och

Tom

as T

obé,

rät

tspo

litis

k ta

lesp

erso

n (M

).M

oder

ator

: Has

se A

ro, p

rogr

amle

dare

TV

4.

156 Et

t år

eft

er v

alet

som

ch

ocka

de v

ärld

enM

arcu

s O

scar

sson

, pol

itis

k ko

mm

enta

tor.

LED

AR

S

KA

PE

TS

U

TM

AN

ING

AR

115 M

enta

l trä

nin

g re

sult

erad

e

i 14

OS

oc

h V

Mm

edal

jer

Joha

n O

lsso

n, s

kidå

kare

med

14

med

alje

r i O

S oc

h V

M s

amt

Stig

Wik

lund

, men

tal t

räna

re o

ch c

oach

.

129 V

em lä

r ve

m?

– et

t u

pple

vels

eba

sera

t ”c

han

gein

ariu

m”

Proc

essl

edni

ng: P

erni

lla G

lase

r, fö

rfat

tare

, fö

ränd

ring

sled

are

och

utve

ckla

re a

v lä

rmilj

öer.

Ko

ncep

tutv

eckl

ing:

Ris

e In

tera

ctiv

e.

Sem

inar

ium

med

VR-

hjäl

mar

.

143

Att

var

a ch

ef f

ör Z

lata

nJo

nas

Erik

sson

, dom

are

på h

ögst

a in

ter n

atio

nella

niv

å m

ed e

rfar

enhe

t fr

ån V

M, E

M

och

Cha

mpi

ons

Leag

ue.

157 M

axa

snac

ket

i en

u

ppko

ppla

d vä

rld

Kari

n Zi

ngm

ark,

kom

mun

ikat

ions

- oc

h le

dars

kaps

-ko

nsul

t.

116 Ö

ka k

reat

ivit

eten

oc

h m

insk

a st

ress

enFa

rida

Ras

ulza

da, d

okto

r i p

syko

logi

och

lekt

or v

id

Lund

s un

iver

site

t.

130 H

ur

du t

alar

infö

r fo

lk

och

bem

ästr

ar d

in t

alsk

räck

Stef

an S

auk,

skå

desp

elar

e oc

h Ja

n M

arcu

sson

, hj

ärnf

orsk

are

och

över

läka

re.

144 K

urs

Led

arsk

ap i

offe

ntl

ig

förv

altn

ing

– de

l 1Ku

rsle

dare

: Jen

ny M

ades

tam

, lek

tor

i off

entl

ig

förv

altn

ing

på S

öder

törn

s hö

gsko

la.

158 K

urs

Led

arsk

ap i

offe

ntl

ig

förv

altn

ing

– de

l 2Ku

rsle

dare

: Jen

ny M

ades

tam

, lek

tor

i off

entl

ig

förv

altn

ing

på S

öder

törn

s hö

gsko

la.

EKO

NO

MI

&

ST

YR

NIN

G

117 H

ur

han

tera

r ko

mm

un

er e

n

stän

dig

befo

lkn

ings

min

skn

ing

på b

ästa

sät

t?H

ans

Knut

sson

, eko

n. d

r Fö

reta

gsek

onom

iska

in

stitu

tione

n Lu

nds

univ

er si

tet,

Sve

n-Å

ke D

raxt

en (

S),

KSO

och

Ben

gt F

lykt

, kom

mun

chef

, Brä

cke

kom

mun

sa

mt

Mik

ael L

indf

ors

(S),

KSO

och

Kat

arzy

na

Wik

strö

m, k

omm

unch

ef, N

orsj

ö ko

mm

un.

Mod

erat

or: B

engt

-Olo

f Knu

tsso

n, p

roje

ktle

dare

, SKL

.

131 D

en n

ödvä

ndi

ga m

en s

våra

u

tman

inge

n a

tt ly

ckas

med

st

yrn

ing

och

ver

ksa

mh

ets u

tvec

klin

gPe

ter

Dan

esta

d, u

tvec

klin

gsst

rate

g U

lric

eham

ns

kom

mun

, Sus

anne

Hög

ling,

ver

ksam

hets

cont

rolle

r Ö

rebr

o ko

mm

un s

amt

Chr

isti

ne F

euk,

pro

jekt

leda

re

och

Gun

nar

Gid

enst

am, p

roje

ktle

dare

, Sve

rige

s Ko

mm

uner

och

Lan

dsti

ng.

145

Säk

ra a

tt s

yste

met

hål

ler

–

ut v

eckl

a de

n m

oral

iska

ko

mpa

ssen

i vä

lfär

den

s ve

rksa

mh

eter

Tom

as B

rytt

ing,

pro

fess

or o

ch e

tikf

orsk

are

Erst

a Sk

önda

l hög

skol

a. M

oder

ator

: Mär

it M

elbi

, pro

jekt

-le

dare

Sve

rige

s Ko

mm

uner

och

Lan

dsti

ng.

159 U

ppha

ndl

a in

nov

atio

n

och

mer

värd

eKa

tari

na A

ppel

qvis

t, e

nhet

sche

f Upp

hand

ling

Rädd

ning

stjä

nste

n St

orgö

tebo

rg o

ch S

ophi

e Ed

ler

Hon

gelin

, Tra

fiku

tred

are

Göt

ebor

gs S

tad.

Mod

erat

or: K

arin

Pee

du, u

ppha

ndlin

gsst

rate

g SK

L.

118 A

tt s

tyra

med

vis

ion

och

fö

rhål

lnin

gssä

tt –

i te

ori

och

pra

kti

kSv

en-M

arti

n Å

kess

on, k

onsu

lt in

om s

tyrn

ing

och

ledn

ing,

And

ers A

lmgr

en (

S), K

SO, A

nett

e H

enrik

sson

, ko

mm

undi

rekt

ör o

ch M

atti

as H

eden

rud,

ledn

ings

-st

rate

g, L

unds

kom

mun

.

132 A

rbet

smilj

ö vi

d u

ppha

ndl

ing,

et

t su

nt

kon

kurr

ensm

edel

Sem

inar

iear

rang

ör: A

rbet

smilj

över

ket.

146 Ek

onom

in i

Sver

ige,

Eu

ropa

oc

h v

ärld

enIn

ledn

ing:

Hen

ry O

hlss

on, v

ice

riks

bank

sche

f.Pa

nel:

Ann

a Br

eman

, che

feko

nom

Sw

edba

nk,

Bett

ina

Kash

efi,

chef

ekon

om S

vens

kt N

ärin

gsliv

och

A

nnik

a W

alle

nsko

g, c

hefe

kono

m S

KL.

Mod

erat

or: L

otta

Grö

ning

, jou

rnal

ist

Expr

esse

n.

160 Id

éslu

ssar

: ver

kty

g fö

r u

tvec

klin

g oc

h in

nov

atio

nJo

nny

Paul

sson

, han

dläg

gare

Vin

nova

, Kl

as D

aner

löv,

sam

ordn

are

inno

vati

onsf

rågo

r SK

L,

Cat

hrin

And

erss

on, p

roce

ssle

dare

sys

tem

atis

k kv

alit

etsu

tvec

klin

g Ö

rebr

o ko

mm

un o

ch R

ebec

ca

Cun

evsk

i, ut

veck

lare

Kun

gsba

cka

kom

mun

.

119 H

ur

leda

och

sty

ra u

tvec

klin

g av

kva

lite

t i t

jän

ster

mot

fö

rstk

lass

iga

resu

ltat

?Bo

Edv

ards

son,

pro

fess

or C

entr

um fö

r tj

änst

e-fo

rskn

ing

Karl

stad

s un

iver

site

t.

133 Fr

ån d

esig

n a

v of

fen

tlig

a se

rvic

e pla

ttfo

rmar

till

des

ign

av

hel

a se

rvic

eek

osys

tem

Lia

Patr

ício

, bit

räda

nde

prof

esso

r U

nive

rsit

y of

Po

rto.

Mod

erat

or: B

o Ed

vard

sson

, Cen

trum

för

tjän

stef

orsk

ning

.Se

min

arie

språ

k: E

ngel

ska.

147

Nya

möj

ligh

eter

inom

äl

dreo

mso

rgen

med

fok

us

på

väl

befi

nna

nde

Rohi

t Ver

ma,

pro

fess

or C

orne

ll U

nive

rsit

y oc

h ch

ef

för

Cor

nell

Inst

itut

e fo

r H

ealt

hy F

utur

es.

Mod

erat

or: B

o Ed

vard

sson

, CTF

Kar

lsta

ds u

nive

rsite

t.

Sem

inar

iesp

råk:

Eng

elsk

a.

161 V

erk

sam

het

seff

ekti

vite

t oc

h

tjän

stek

vali

tet

i off

entl

iga

serv

iceo

rgan

isat

ion

erPa

ul G

emm

el, p

rofe

ssor

i Se

rvic

e m

anag

emen

t

vid

Gen

t U

nive

rsit

et.

Mod

erat

or: B

o Ed

vard

sson

, CTF

Kar

lsta

d.

Sem

inar

iesp

råk:

Eng

elsk

a.

11

TE

MA

08

.30

–0

9.5

01

0.3

0–

11

.50

13

.10

–1

4.1

01

4.3

0–

15

.30

TR

END

ER,

FRA

MT

ID &

D

IGIT

ALI

SE

RIN

G

120 In

nov

atio

nsl

abb

för

sam

hälls

u

tvec

klin

g oc

h f

örn

yels

eJe

sper

Chr

isti

anse

n, N

esta

, Pia

McA

leen

an,

Förn

yels

elab

bet,

And

ers

Ekho

lm, v

ice

vd In

stit

utet

fö

r Fr

amti

dsst

udie

r, A

lex

Lieb

ert,

ord

f. St

iftel

sen

Sven

sk In

dust

ride

sign

, Ing

er G

usta

fsso

n, V

inno

va

och

Klas

Dan

erlö

v, a

nsva

rig

inno

vati

onsf

rågo

r SK

L.

134 Io

T fö

r hå

llbar

a sa

mhä

llen

Petr

a Su

ndst

röm

, VP

Peop

le &

Org

aniz

atio

n C

onst

ruct

ion

Div

isio

n H

usqv

arna

Gro

up, M

icha

el

Colla

ros,

vd

Aifl

oo o

ch T

orbj

örn

Fäng

strö

m, p

rogr

am-

dire

ktör

för

stra

tegi

ska

inno

vati

onsp

rogr

am Io

T V

inno

va.

Mod

erat

or: D

arja

Isak

sson

, dig

ital

iser

ings

stra

teg.

148 V

ägen

till

en

inn

ovat

iv

kom

mu

nJe

nny

Åst

röm

, Mal

mö

Inno

vati

onsa

rena

, Kat

arin

a Sc

ott,

Lun

ds k

omm

un, C

arol

a Sa

mue

lsso

n, B

orås

in

nova

tion

spla

ttfo

rm, G

unill

a Å

kers

tröm

, G

öteb

orgs

inno

vati

onsp

rogr

am, S

ofie

Pan

dis

Iver

oth,

Inno

vati

onsp

latt

form

Hål

lbar

a St

ockh

olm

oc

h Jo

akim

Nor

man

, Kiru

na in

nova

tion

spla

ttfo

rm.

162 S

å bl

ir S

veri

ge le

dan

de

i fra

mti

den

s di

gita

liser

ing

Ann

ika

Stra

ndhä

ll, s

ocia

lmin

iste

r,

Nic

klas

Lun

dbla

d, V

P Pu

blic

Pol

icy

EMEA

Goo

gle

och

Fred

rik

Hei

ntz,

doc

ent

i dat

avet

ensk

ap

Link

öpin

gs u

nive

rsit

et.

Mod

erat

or: P

er M

osse

by, e

ntre

pren

ör o

ch fö

relä

sare

.

121 O

pen

inn

ovat

ion

i V

ita

Hu

set

Cri

stin

Dor

gelo

, inn

ovat

ions

kons

ulen

t oc

h f d

che

f för

Whi

te H

ouse

Off

ice

of S

cien

ce a

nd

Tech

nolo

gy P

olic

y.

135 En

inn

ovat

iv s

tats

förv

altn

ing

Cha

rlot

te B

rogr

en, g

ener

aldi

rekt

ör

Vin

nova

, Cla

s O

lsso

n, g

ener

al di

rekt

ör E

SV o

ch

Brit

a Sa

xton

, gen

eral

dire

ktör

Tra

fika

naly

s.M

oder

ator

: Kar

in K

linge

nsti

erna

.

149

Dig

inom

ics

– tr

ansf

orm

atio

n

i all

t h

ögre

has

tigh

etA

nna

Fellä

nder

, dig

ital

iser

ings

ekon

om o

ch s

enio

r rå

dgiv

are.

163 Fr

amti

den

s av

falls

han

teri

ng

Ane

tte

Brifa

lk, e

nhet

sche

f sta

b oc

h di

gita

l ko

mm

unik

atio

n St

ockh

olm

sta

d oc

h M

ikae

l Per

nhei

m,

förs

äljn

ings

chef

Env

ac E

urop

e.

SK

OL

AN

S

MÖ

JLIG

HET

ER &

U

TM

AN

ING

AR

122 H

ur

skap

a m

ult

isin

nlig

a lä

rmilj

öer?

– e

tt u

pple

vels

eba

sera

t ”c

han

gein

ariu

m”

Proc

essl

edni

ng: P

erni

lla G

lase

r, fö

rfat

tare

, fö

ränd

ring

sled

are

och

utve

ckla

re a

v lä

rmilj

öer.

Ko

ncep

tutv

eckl

ing:

Ris

e In

tera

ctiv

e.Se

min

ariu

m m

ed V

R-hj

älm

ar.

136 D

igit

alis

erin

g av

sko

lan

–

en s

kan

dina

visk

jäm

före

lse

Øys

tein

Nils

en, a

vdel

ings

dire

ktør

Sen

ter

for

ITK

i u

tdan

ning

en i

Nor

ge, F

inn

Togo

, kon

torc

hef

Styr

else

n fo

r IT

og

Læri

ng U

nder

visn

ings

min

iste

riet

i D

anm

ark

och

Hel

ene

Öbe

rg (

MP)

, sta

tsse

kret

erar

e U

tbild

ning

sdep

arte

men

tet

i Sve

rige

. M

oder

ator

: Eri

k Bl

ix, j

ourn

alis

t.

150 D

en t

radi

tion

ella

upp

stic

kare

n

– nä

r k

vali

tet

blir

inn

ovat

ion

Ulr

ika

Lund

quis

t, k

valit

etsc

hef o

ch

Cha

rlot

te V

ällf

ors,

utb

ildni

ngsd

irekt

ör H

erm

ods.

Se

min

arie

arra

ngör

: Her

mod

s.

164 A

tt h

jälp

a el

ever

nå

sin

fu

lla

pot

enti

alJo

han

Sund

qvis

t, u

tvec

klin

gsle

dare

bar

n- o

ch

utbi

ldni

ngsf

örva

ltni

ngen

Mar

ks k

omm

un o

ch

Mat

thia

s Ro

we,

sko

lkur

ator

och

eld

själ

So

mm

arko

llo4m

e.M

oder

ator

: Len

a H

örng

ren,

jour

nalis

t.

VÄ

LFÄ

RD

S

TEK

NO

LOG

I U

TV

ECK

LA

R

VÅ

RD

&

OM

SO

RG

123 Tr

e vä

gar

till

bätt

re m

öten

m

ed p

atie

nte

rRe

gion

utve

ckla

rna

Pede

r Wel

in o

ch A

nke

Sam

ulow

it,

Kuns

kaps

cent

rum

för

jäm

lik v

ård

VG

R sa

mt

Mar

ia

Börj

esso

n, v

årde

nhet

sche

f Bar

n- o

ch u

ngdo

ms-

kl

inik

en S

ödra

Älv

sbor

gs s

jukh

us.

Mod

erat

or: A

njel

ica

Ham

mer

sjö,

VG

R.

137 K

an m

an t

ävla

om

bä

ttre

häl

sa?

Sand

eep

Pate

l, O

pen

Inno

vatio

n M

anag

er H

HS

i USA

. Se

min

arie

språ

k: E

ngel

ska.

151 P

atie

nte

r so

m f

örbä

ttra

r

vård

enSa

ra R

igga

re, d

okto

rand

i hä

lsoi

nfor

mat

ik p

å Ka

rolin

ska

Inst

itut

et o

ch s

pets

pati

ent.

165 Sy

stem

atis

kt

arbe

te f

ör

bätt

re v

ård

Sofi

a H

artz

, bes

tälla

rche

f Lan

dsti

nget

i Ka

lmar

län

och

Agn

eta

Patr

ikss

on, t

eam

leda

re

Syst

emut

veck

ling

& s

trat

egi V

ästr

a G

ötal

ands

regi

onen

.M

oder

ator

: Dav

id L

iljeq

uist

, För

bund

som

buds

man

V

årdf

örbu

ndet

.

124 K

an m

an li

ta p

å te

knik

en

i fra

mti

den

s vå

rd?

Dan

iel F

orsl

und

(L),

inno

vati

onsl

ands

ting

sråd

St

ockh

olm

s lä

ns la

ndst

ing,

Dan

iel P

erss

on, a

ffär

s-

utve

cklin

gsch

ef M

in D

okto

r oc

h Jo

han

Flod

in,

med

icin

skt

ansv

arig

läka

re K

ry.

Mod

erat

or: K

arin

Klin

gens

tier

na.

138 B

emöt

ande

– p

å pa

tien

ten

s vi

llkor

Mik

aela

Javi

nger

, skr

iben

t, p

syki

atri

deba

ttör

och

fö

relä

sare

om

psy

kisk

ohä

lsa.

152 N

orrt

älje

mod

elle

n –

bät

tre

kon

tin

uit

et, h

ögre

kva

lite

t oc

h

tryg

gare

vår

dU

lla-M

arie

Hel

lenb

erg,

kom

mun

dire

ktör

Nor

rtäl

je

kom

mun

, Chr

isti

an F

oste

r, fö

rbun

dsdi

rekt

ör

Kom

mun

al fö

rbun

det

sjuk

vård

och

om

sorg

i N

orr-

tälje

och

Pet

er G

raf,

vd T

ioH

undr

a A

B.

Sem

inar

iear

rang

ör: N

orrt

älje

kom

mun

.

166 H

ur

lån

gt r

äcke

r et

t go

tt

bem

ötan

de f

ör a

tt s

kapa

go

d vå

rd?

Ann

-Mar

ie W

ennb

erg,

sju

khus

dire

ktör

Sah

lgre

nska

, M

ikae

la Ja

ving

er, s

krib

ent

sam

t at

tity

dam

bass

adör

fö

r hj

ärnk

oll o

ch In

ger

Ekm

an, c

entr

umfö

rest

ånda

re

Cen

trum

för

pers

once

ntre

rad

vård

vid

Göt

ebor

gs

univ

ersi

tet.

125 A

lla h

ästa

r h

emm

aÖ

stra

Tea

tern

s en

sem

ble:

Mar

ia L

inds

tröm

, Pe

tter

Bill

engr

en o

ch Jo

akim

Sik

berg

.Pr

oduc

ent:

Ulr

ika

Ragn

ar B

orel

l.

139 V

ård

nära

– n

är s

jukh

use

t ko

mm

er t

ill p

atie

nte

nSe

min

arie

arra

ngör

: Med

Tech

Mag

azin

e.

153 V

arda

glig

t hå

llbar

het

sarb

ete

Kers

tin

And

erss

on, v

erks

amhe

tsch

ef

Dag

lig v

erks

amhe

t H

alm

stad

s ko

mm

un o

ch

Kari

n N

iels

en, p

roce

ssle

dare

Kre

tslo

pp o

ch v

atte

n G

öteb

orgs

Sta

d.

167 V

inna

ren

av

Svea

Pri

set

2015

ha

r u

tvec

klat

mat

glad

a

LSS

boe

nde

nM

arga

reta

Fro

st-J

ohan

sson

, pro

jekt

leda

re

Hus

hålln

ings

sälls

kape

t Väs

t.M

oder

ator

: Kar

in E

riks

son,

enh

etsc

hef V

inno

va.

PO

LIT

IK

SO

M M

ÖJL

IG

GÖ

RA

RE

126 P

å vä

g m

ot M

Rk

omm

un

er

och

MR

reg

ion

er?

Elin

Gus

tafs

son

(S),

kom

mun

alrå

d Lu

nds

kom

mun

, In

gela

Hag

strö

m, a

vdel

ning

sche

f soc

ial h

ållb

arhe

t U

ppsa

la k

omm

un o

ch M

orte

n Kj

aeru

m, d

irekt

ör

Raou

l Wal

lenb

ergi

nsti

tute

t i L

und.

140 S

amhä

llsfö

rän

drin

gar

och

h

ur

de p

åver

kar

upp

drag

et

som

pol

itis

k le

dare

And

ers

Ekho

lm, v

ice

vd In

stit

utet

för

Fram

tids

-st

udie

r, M

aria

Ste

nber

g (S

), L

SO N

orrb

otte

n,

Mad

elai

ne Ja

kobs

son

(C),

KSO

Nor

dmal

ing

och

Kris

tina

Edl

und

(S),

KSO

Lin

köpi

ng s

amt

topp

olit

iker

fr

ån S

KL:s

Ref

eren

sgru

pp o

m p

olit

iskt

leda

rska

p.

Mod

erat

or: L

ena

Lind

gren

, pro

jekt

leda

re S

KL.

154 H

ur

kan

vi j

ämfö

ra o

ch r

anka

hä

lso

och

sju

kvå

rden

s k

vali

tet

för

lan

dsti

ng

och

vår

dgiv

are?

Chr

isti

na K

enne

dy, c

hefr

edak

tör

Dag

ens

Med

icin

, So

ffia

Gud

björ

nsdo

ttir,

Nat

ione

lla D

iabe

tesr

egis

tret

oc

h To

mas

Jern

berg

, kva

litet

sreg

istr

et S

wed

ehea

rt.

168 En

kel f

elan

mäl

an m

ed

app

ens

hjä

lpBj

örn

Laht

i, pr

ojek

tled

are

Smar

ta H

elsi

ngbo

rg, o

ch

And

reas

Joha

nsen

, utv

eckl

ings

leda

re fö

r till

gäng

lighe

t oc

h an

vänd

barh

et F

asti

ghet

skon

tore

t G

öteb

org.

M

oder

ator

: And

ers

Nor

dh, S

KL .

12

Frida Boisen Foto: Ylwa Yngvesson

4 Nya spännande vägar till framtidens jobbFramtidens jobb finns inom vården och i teknikyrken. Här får

vi möta två projekt som framgångsrikt informerat ungdomar om vad dessa sektorer har att erbjuda. Vardaga och Ung Omsorg samarbetar i hela landet för att skapa möten mellan generationer. På så vis får de boende i äldreomsorgen guldkant på sin vardag och ungdomarna extrajobb. Framtidsmuseet Science Park i Borlänge visar elever i alla åldrar att teknik är kul. I det arbetet tar man hjälp av högskolor, Nasa, Lego, robotar och programmeringskurser. Resultatet syns i fler ansökningar till teknikutbildningar.

Arvid Morin, grundare Ung Omsorg och Lena Lagestam, kommunikationsansvarig 2047 Science Center.Moderator: Glenn Jonasson.

6 Kan ständiga förbättringar lösa välfärdens utmaningar?

I Tranås kommun jobbar vi med ständiga förbättringar för att kvalitetssäkra våra verksamheter. Vi delar med oss av lärdomar från implementeringen i hela kommunen. Ta del av ett exempel från Socialtjänsten och processen för ekonomiskt bistånd, där ökad kvalitet för kunden och bättre arbetsmiljö för medarbetarna gav 20% lägre kostnader.

Christel Esbjörnsson, kvalitetssamordnare, Camilla Tjäder, sektionschef Individ- & familjeomsorgen, Ann Elofsson, enhetschef Arbetscentrum och Åsa Skoglund, enhetschef ekonomiskt bistånd, Tranås kommun.Seminariearrangör: Tranås kommun.

7 Lägsta pris inte alltid mest fördelaktigtFörändringarna i LOU ökar fokus på kvalitet och hållbar

hetskrav i offentliga upphandlingar. Offentliga verksamheter förväntas i högre grad ta sociala hänsyn, ställa miljökrav och se till livscykelkostnader istället för att utgå från lägsta pris. Skellefteås kommun revision tyckte att det lägsta priset inte alltid gav det ekonomiskt mest fördelaktiga resultatet. Trots motstånd från professionella upphandlare utformade man därför ett eget upphandlingsunderlag, som byggde på att leverantörerna skulle visa vad de kunde erbjuda för en given summa. Modellen är nu accepterad som ett alternativ till traditionell upphandling.

Inledare och moderator: Inger Ek, gd Upphandlingsmyndigheten. Dick Hellman, kommunrevisionen Skellefteå och Anna Kelly, Implement.

1 Cykeln – svaret på städernas hållbarhetsutmaningar

När en kommun investerar i förbättrad cykelinfrastruktur och fler väljer cykel blir miljön bättre, trängseln minskar och det blir ett bättre flöde för de transporter som måste ske med bil. Cykeln är ett billigt färdmedel, vilket gör att de allra flesta kan transportera sig på detta sätt och få en ökad rörelsefrihet. Ett ökat samarbete i planerings och byggfasen bidrar till att kommuner snabbt kan realisera sina planer för framtidens cykelinfrastruktur.

Svante Hagman, affärsområdeschef och Hans Säll, affärsutvecklings-chef, NCC Infrastructure.Seminariearrangör: NCC Infrastructure.

2 Är kvalitetslandet Sverige förberett för framtiden?

Kvalitet har länge varit ett svenskt signum. Ordning och reda har lagt en stabil grund för effektivitet, export och konkurrenskraft. Det går rent av att säga att vi har byggt upp ett kvalitetsland. Men vad kännetecknar svensk kvalitet? Och hur behåller och förstärker vi vår position som kvalitetsnation i en framtid som präglas av digitalisering, innovation, globalisering och hållbarhet?

Peter Strömbäck, generaldirektör Swedac, Lars Sörqvist, vd Sandholm Associates och Annika Wallenskog, chefekonom SKL.Seminariearrangör: Swedac.

Annika WallenskogFoto: Rickard L Eriksson

Inger EkFoto: Andreas Blomlöf

Joakim JardenbergFoto: Tobias Björkgren

TISDAG 14 NOVEMBER SEM 1–7 • KL. 10.50–11.50

12

5 Professioner: Svårstyrda men kuvade?Styrning och uppföljning inom välfärdens professioner är en

brännande fråga. Problem och lösningar finns på hela skalan, från de som kritiserar all form av styrning till de som uttrycker en fundamental misstro till alla former av professionellt självstyre. I föreläsarnas forskning visar sig flera oförenliga trender samexistera: decentralisering verkar leda till centralisering, professionellt självstyre tycks bidra till förlust av autonomi, ökad professionalisering tycks ske parallellt med ökat byråkratiskt inflytande. Det är tydligt att styrning av professionell verksamhet inte har några enkla lösningar.

Johan Alvehus, lektor Lunds universitet och Thomas Andersson, biträdande professor Högskolan i Skövde.Moderator: Märit Melbi, projektledare SKL.

3 Robotchefen gör framtidens arbetsliv mer mänskligt, eller?

Digitalisering, automatisering och robotisering förändrar arbetslivet. Redan i dag är det möjligt att automatisera chefsfunktionen och intelligenta beslutsstöd gör det möjligt att bygga mindre hierarkiska organisationer. Nu vi har chansen att tänka om, organisera arbetet mer effektivt och göra arbetslivet mänskligare. Företag, organisationer och medarbetare behöver hitta lösningar för att ta del av digitaliseringens möjligheter.

Veronica Magnusson, ordförande Vision, Frida Boisen, digital chef Bonnier Tidskrifter, Joakim Jardenberg, förändringsledare välfärdsteknik Sveriges Kommuner och Landsting och Ann-Therése Enarsson, vd Futurion.Moderator: Lotta Ekstedt, chefredaktör Chefen i Fokus.

13

Tove Lifvendahl

11 SveaPriset – innovationer för eHälsaOm Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitalise

ringens möjligheter för att utveckla framtidens vård och omsorg behövs innovationer. Utan innovationer har det svenska samhället inte långsiktigt råd med en vård och omsorg med god standard för alla. SveaPriset är det officiella priset för att stimulera eHälsa över hela landet. Möt de nominerade till SveaPriset och ta del av deras innovationsidéer för en bättre vård och omsorg.

Rikard Wedin, överläkare ortopedkliniken Karolinska, Francoise Petersen, student Semcon/Chalmers, Andreas Claesson, forskningsledare KI, Martha Norberg Jansson, psykolog Region Västmanland och Mikael Karlsson, enhetschef Trelleborgs kommun.Moderator: Karin Eriksson, enhetschef Vinnova.

12 Den nya kontinuitetsvården – men hur?Den svenska sjukvården har under en längre tid satsat mycket

på utveckling och förbättring av akut specialistvård och bättre tillgänglighet i vården. Men lite har gjorts när det gäller kontinuitet i vården. Det kan tyckas märkligt då de kroniskt sjuka och äldre, som använder ca 80 till 85 % av vårdens samlade resurser, är de med allra störst behov av samordnad och kontinuerlig vård. Möt två av Sveriges största regioner som med gränsöverskridande arbetsformer med samtliga kommuner inom regionerna bestämt sig för att ta tag i denna utmaning.

Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör VGR och Rita Jedlert, tf hälso- och sjukvårdsdirektör Region Skåne. Moderator: Dag Norén, seniorkonsult Governo. Seminariearrangör: Governo.

13 Var går gränsen? – ett upplevelsebaserat ”changeinarium”

Hur hanterar vi integritetsfrågor i omsorgen? Går gränsen alltid där vi tror? Och hur fungerar samspelet mellan omsorgsgivarens och omsorgstagarens integritet? Med allt från VR till kollaborativa aktiviteter blir komplexa frågeställningar belysta ur flera perspektiv, och genom dialogorienterad interaktion omvandlade till en verktygslåda av metoder att ta med hem för att skapa egen verkstad.

Processledning: Pernilla Glaser, författare, förändringsledare och utvecklare av lärmiljöer. Konceptutveckling: Rise Interactive.Seminarium med VR-hjälmar. Max 40 platser.

14 Hur kan färre sjukskrivna medarbetare bidra till att klara kompetensförsörjningen?

Hög sjukfrånvaro är negativ för både arbetstagare och arbetsgivare och påfrestande för hälso och sjukvården då det tar tid och resurser för sjukvårdande insatser. SKL har tillsammans med parterna inom kommun och landstingssektorn tagit fram en avsiktsförklaring, där ett antal områden pekas ut som centrala för att nå målen med en låg och stabil sjukfrånvaro. Samverkan mellan hälso och sjukvården är en nyckelfaktor för att stödja personer som är eller riskerar att bli sjukskrivna. Kan en sjukskrivnings/rehabiliteringskoordinator i vården bidra till återgång i arbete för personer som är sjukskrivna?

Eva Thulin Skantze och Anna Östbom, SKL samt förtroendevalda. Moderator: Helén Lundkvist Nymansson, sektionschef SKL.

8 Hur ser framtiden ut för demokratin i dagens demokratier?

Väl fungerande demokratier bygger på tillit. Tillit till samhällsinstitutioner och till sina medmänniskor. Länder med hög tillit har i regel stark ekonomi, god folkhälsa, låg korruption, låg brottslighet samt en hög nivå av jämlikhet. Men tilliten håller på att ersättas av rädsla som kan förändra vår syn på demokratin som styrelseskick. Kommer den att överleva i en tid av ökande populism, extremism och så kallade fake news? Är västvärldens demokratier så starka som vi tror?

Inger Jägerhorn, f d utrikeschef DN, Felix König, politisk sakkunnig hos kulturministern och Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör SvD.Moderator: Elisabet Höglund, journalist och författare.

9 Vad gör SKL för att stödja digitaliseringen i kommuner, landsting och regioner?

Offentlig sektor behöver bli bättre på att använda digitaliseringens möjligheter för en enklare vardag för invånarna och för en mer effektiv verksamhet. Nu vill SKL genom förvärvet av Inera, kraftsamla de nationella resurserna för stöd till kommuner, landsting och regioner. Redan idag tillhandahåller Inera flera samhällsviktiga tjänster och nu ska verksamheten breddas till fler områden. SKL Kommentus erbjuder kommuner och landsting stöd kring upphandling och ramavtal och även de kraftsamlar nu inom digitalisering.

Johan Assarsson, vd Inera, Eva-Lotta Löwstedt Lundell, vd Kommentus och Gunilla Glasare, chef avd. för tillväxt och samhällsbyggnad SKL. Moderator: Åsa Zetterberg, sektionschef avd. för digitalisering SKL.

10 Smartare skolor ger ökat samhällsvärdeHur kan vi planera nya skolor så att de möter samhällets

behov – inte bara idag utan i decennier framöver? Under en kommande tioårsperiod kommer det att behövas nya skollokaler för runt 300 miljarder kronor. Det ställer stora krav på ett effektivt resursutnyttjande ur alla perspektiv och kräver ett helt nytt livs cykeltänk där samhällsvärdet inkluderas. Hur kan skolor byggas smartare och med ett bredare användningsområde? Vi och våra samarbetspartners delar med oss av erfarenheter kring hur social hållbarhet inte bara kan finnas med redan i planeringsskedet utan också hur det praktiskt kan mätas.

Charlotta Andersson, arkitekt Sweco Architects AB, Erik Bragg, affärs-utvecklingschef skolor Skanska och kommunrepresentanter som delar med sig av sina erfarenheter. Seminariearrangör: Skanska.

Olle Wästberg Elisabet Höglund Gunilla GlasareFoto: Thomas Carlgren

SEM 8–14 • KL. 11.10–12.10

VR

14

Veronica Magnusson Hanne KjöllerFoto: Bengt Oberger

16 Privatuthyrning till nyanlända – ett sätt att lösa bosättningsutmaningen?

Att på ett smidigt och effektivt sätt lösa nyanlända svenskars bostadsbehov har blivit en central och komplex fråga för den offentliga sektorn. En stor del av komplexiteten i bosättningsprocessen ligger i att den involverar fler intressenter vilket ställer stora krav på samordning mellan en rad olika aktörer. En framkomlig väg för att bidra till lösningen är att privatpersoner hyr ut sin bostad till nyanlända. Hur kan landets kommuner arbeta med privatuthyrning till nyanlända? Hur ska kommunen agera och vilka olika operativa modeller finns?

Henrik Fagerlind, Josefine Palmqvist Schultz och Malin Ringedal, PwC samt Susanne Hedlund, flyktingsamordnare Botkyrka kommun.Seminariearrangör: PwC.

20 Morgondagens äldreomsorg – hur upphandlar vi den?

Vilka utmaningar finns när välfärdsteknik och hjälpmedel ska upphandlas? Hur kan förutsättningar för brukarinvolvering och marknadsdialog ges inom ramen för upphandling? Hur kan innovativa företag ges möjligheter att bidra med nytänkande lösningar? Hör om och få möjlighet att diskutera utifrån den nya vägledningen från Upphandlingsmyndigheten om hjälpmedel och välfärdsteknik.

Therese Hellman, segmentsansvarig vård och omsorg och Niklas Tideklev, strateg med ansvar för innovation, Upphandlingsmyndigheten.Seminariearrangör: Upphandlingsmyndigheten.

17 Från flykting till medarbetare?Den stora invandringen under de senaste fem åren erbjuder

stora möjligheter för alla slags verksamheter inom offentlig sektor. Det gäller bara att se och förstå dem. Seminariet ger dig kunskaper, inspiration och bättre verktyg för att hitta rätt kompetens bland alla de som har kommit hit. Under en intensiv timme går vi igenom och diskuterar viktiga fakta, tankeväckande insikter och de nödvändiga perspektiven (asylinvandrarens och den svenska chefens) på en praktisk, handgriplig nivå.

Magnus Berg, integration manager och Mouddar Kouli, projektledare, Ledarna.Seminariearrangör: Ledarna.

21 80 förbättringar per person och år!C2 Management har arbetat i 15 år med ständiga förbätt

ringar, både hos sina kunder och hos sig själva. Kultur och struktur för ständiga förbättringar är intimt sammankopplade, förbättringsarbete ska vara roligt, engagerande, utvecklande och skapa värde för alla involverade. Mottagaren av Utmärkelsen Svensk Kvalitet 2016, C2 Management, delar med sig av sina erfarenheter för ett lyckat förbättringsarbete.

Lars Nilsson, vd C2 Management AB och Anne-Charlotte Holmgren, SVP Business Excellence vid SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling.

15 Sociala projekt med idrottens hjälpIdrotten kan vara en väg att nå ungdomar som varken jobbar

eller studerar, och skapa tillit hos en grupp där misstron mot samhällets institutioner är stark. I Malmö får unga individuellt stöd via tre spår: Arbetsspåret erbjuder vägledning, studiebesök och praktik. Studiespåret ger stöd för att komma vidare i utbildningssystemet. Hälsospåret jobbar både med den mentala och fysiska hälsan. I Biskopsgården i Göteborg använder man fotboll för daglediga för att skapa positiva sammanhang och att ge praktisk hjälp till exempel med att skriva CV och med arbetsgivarkontakter.

Madeleine Timmerby, biträdande verksamhetschef Boost by FC Rosengård och Åsa Callesen, enhetschef Äpplet SDF Västra Hisingen Göteborg.

18 ChefsduellenAtt berätta för din medarbetare att hen underpresterar.

Eller att tala om att hen luktar illa. Vilket är svårast att kommuni cera som chef? Och hur gör man? Vi låter sex chefer argumentera för sina bästa lösningar. Retorikproffset Elaine Eksvärd leder duellerna, och du som åskådare får vara domare. Vilken chef tycker du löser utmaningarna bäst?

Elaine Eksvärd, retorik- och kommunikationsexpert och Veronica Magnusson, ordförande Vision.Seminariearrangör: Vision.


Elaine EksvärdFoto: Jesper Anhede

19 Administration, en onödig pålaga eller ett viktigt stöd för kvalitetsutveckling?

Är administration en belastning som tynger verksamhetschefer och stjäl tid från viktigare arbetsuppgifter, eller är bilden mer komplex än så? Administration är i många fall en förutsättning för att ha ordning och reda, samtidigt som det finns administration som inte skapar ett mervärde. Här presenteras aktuella rön från forskning och representanter från skola och äldreomsorg delar med sig av sina erfarenheter. Ett inspel ges från ett aktuellt utvecklingsprojekt med målet att effektivisera och förenkla administrationen.

Lisa Björk, utvecklingsledare i organisation och ledarskap VGR, Madeleine Eriksson, vård- och omsorgschef Vårdstyrkan och Dzenan Mahic, rektor Trollhättan. Moderator: Leif Eldås, projektledare SKL.

Åsa ZetterbergFoto: Thomas Carlgren

15

Ann-Sofi LodinFoto: Catharina Fyrberg

Iréne SvenoniusFoto: Anna Molander

Catharina DahlöfFoto: Stina Olsson

24 Från läroplan till klassrum: Programmering och digital kompetens i skolan

Regeringens beslut om stärkt digital kompetens i läroplanen har visat riktningen för det fortsatta arbetet med digitalisering i svensk skola. Programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan och gymnasieskolan senast hösten 2018. I detta semi narium får du möta lärare, forskare och entreprenörer med breda erfarenheter av att arbeta med programmering och olika aspekter av digital kompetens i skolan, bland annat inom ramen för Vinnovas satsning på Digitalisering för framtidens skola.

Anna Bjurström, handläggare Vinnova med flera.Seminariearrangör: Vinnova.

25 Hur ska vården ledas?Att som chef utveckla vården är en svår uppgift med många

utmaningar. Kompetensförsörjningen både på kort och på lång sikt är en avgörande fråga. Beslut om långsiktiga investeringar när det gäller digitalisering är en annan. Dessutom ska samspelet mellan chefstjänstemän och politiska ledare fungera. En effektiv styrning bygger ofta på ett gott samarbete mellan tjänstemän och politiker. Då gäller det att komma överens om hur vården ska ledas.

Catharina Dahlöf, regiondirektör Region Halland, Ann-Sofi Lodin, region-direktör Västra Götalandsregionen, Iréne Svenonius (M), finanslands-tingsråd Stockholms läns landsting och Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund.Moderator: Hanne Kjöller, journalist Expressen.

27 Prata samma språk – ett upplevelsebaserat ”changeinarium”

Hur arbetar vi med flerspråkighet i omsorgen? Vilka digitala och metodiska resurser kan hjälpa oss med översättning, språkinlärning och alternativa kommunikationsvägar? Med allt från VR till kollaborativa aktiviteter blir komplexa frågeställningar belysta ur flera perspektiv, och genom dialogorienterad interaktion omvandlade till en verktygslåda av metoder att ta med hem för att skapa egen verkstad.


28 Testa!Samhällets utveckling är ett ständigt pågående experiment.

Det traditionella arbetssättet inom offentlig sektor bygger på utredning, diskussion, beslut och genomförande – ofta storskaligt. Men hur kan vi bygga en kultur där man kontinuerligt tillämpar tester som en del i en lärande organisation? Vilken roll har politiken och hur gör vi det tillsammans med andra samhällsaktörer?

Birgitta Losman (MP), regionråd Västra Götalandsregion, Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd Stockholms läns landsting, Niklas Wahlberg, vd Lindholmen Science Park och Klas Danerlöv, samordnare innovationsfrågor SKL.Moderator: Anna Lindström, Sveriges Kommuner och Landsting.

22 Sveriges Modernaste Myndighet. De nominerade är …

Sverige har över 300 statliga myndigheter som arbetar för att medborgare och företag ska få en bra och effektiv service. Det finns ändå ett behov av att modernisera och effektivisera den statliga förvaltningen ytterligare. Den moderna myndigheten är innovativ och samverkande, och levererar service så enkelt som möjligt. Uppdraget innebär ständig utveckling och ständiga förbättringar. Möt de myndigheter som blivit nominerade som Sveriges modernaste 2017.

Kim Reenaas, avd. chef Elsäkerhetsverket, Nina Cromnier, gd Kemikalieinspektionen, Suzanne Jacobsson, avd. chef Länsstyrelsen Skåne, Tomas Hedlund, avd. chef Socialstyrelsen och Erik Brandsma, gd Energimyndigheten. Moderator: Britta Lejon, ordförande ST.

23 Sveriges DigitaliseringsKommun. De nominerade är …

Framväxten av det digitala samhället erbjuder stora möjligheter för den enskilde, företag och organisationer. Utvecklingen innebär också möjligheter för Sveriges kommuner att bygga ett samhälle som förenklar vardagen, ökar delaktigheten och främjar innovationer. Möt kommunerna som använder digitaliseringens möjligheter för att göra det enklare, öppnare och effektivare.

Torbjörn Larsson, IT-chef Falkenberg, Carl-Martin Lanér, kommundirektör Karlskrona, Iwona Carlsson, digitaliseringschef Kungsbacka, Ann Hellenius, IT-direktör Stockholm och Catrin Ditz, CIO Uppsala. Moderator: Åsa Zetterberg, sektionschef digitalisering SKL.

Ann Hellenius

SEM 22–28 • KL. 13.40–14.40

26 From Hero to HostStälld inför ett kritiskt tillstånd där varken ekonomin eller

resultaten var tillfredsställande, påbörjade Phil Cass och hans kollegor för 15 år sedan arbetet att ställa om hälso och sjukvårdssystemet i Columbus, Ohio till ökad träffsäkerhet, tillit, och brett deltagande. Lyssna till en berättelse om att ställa om ledarskap, arbetssätt och organisationskultur till fokus på tillit, medskapande och personcentrerad vård.

Phil Cass, PhD, vd för de fyra idéburna sjukvårdsorganisationerna the Columbus Medical Association, Columbus Medical Association Foundation, Physicians Care Connection, Central Ohio Trauma System.Moderator: Anna-Karin Berglund, handläggare SKL.Seminariespråk: Engelska.

VR

16

33 Sveriges KvalitetsKommun. De nominerade är …

Svenska kommuner strävar efter att tillhandahålla högsta möjliga kvalitet i tjänsterna till lägsta möjliga kostnad. Men vägen dit är inte enkel. Möt kommunerna med kvalitet rakt igenom. De är bra på demokrati, service, arbetsmiljö och företagsklimat. Lyssna på ett samtal om aktuella utmaningar och hängiven utveckling.

Palle Lundberg, stadsdirektör Helsingborg, Mathias Bohman (S), KSO Upplands Väsby, Bo Dahlöf, stadsdirektör Västerås, Bo Renman, kommundirektör Tyresö, Parisa Liljestrand (M), KSO Vallentuna och Glenn Nordlund (S), KSO Örnsköldsvik.Moderator: Lennart Hansson, sektionschef SKL.

31 VR i HRHur kan ny teknik och innovation ha en positiv inverkan på

arbetsmarknadsrelaterade frågor som berör rekrytering och matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare? Begreppet Mixed Reality som inkluderar AR, VR och 360º kamerateknik är på frammarsch inom flera olika branscher. Både Arbetsförmedlingen och andra rekryteringsföretag ser flera olika användningsområden för denna teknik. I första hand är det rekrytering över långa avstånd, yrkesvägledning, arbetsplatsorientering och motverkande av diskriminering vid rekrytering som berörs. Ta del av hur VR kan hjälpa vid rekrytering.

Theo Andersson, arbetsförmedlare Arbetsförmedlingen och Anna Byström, projektledare International Talent Management AB.Moderator: Anna Kelly, Implement Consulting Group.

35 Kurs Förändringsledning. Del 1 – lyft fram kvalitetskulturen!

Organisationskulturen är avgörande för bestående förändringar. Hur kan existerande antaganden, föreställningar och därmed sammankopplade hindrande beteenden och arbetsmetodik synliggöras, förstås och förändras, så att kvalitetskulturen blir stödjande? En intensivkurs för alla som vill förstå och tillämpa en kundorienterad kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.

Kursledare: Anne-Charlotte Holmgren, SVP Business Excellence vid SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling.

32 Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden – finns den?

Är det ok att i jobbannonser enbart efterfråga personer i ett visst åldersspann, t ex 25–35 år? Eller är det diskriminering? 2009 fick Sverige ett förbud mot åldersdiskriminering i arbetslivet men antalet anmälda fall har varit få. Innebär det att det är ett litet problem eller är det en del av ett mönster på arbetsmarknaden som de flesta av oss accepterar? Alla skulle nog säga att det är viktigare med kunskap, er farenhet och personliga egenskaper än ålder. Men hur är det i praktiken och vad kan man i så fall göra åt problemet?

Agneta Broberg, DO, Sonja Erlandsson, HR-direktör Linköpings kommun, Britta Lejon, ordf. ST och Marianne Rundström, journalist. Moderator: Kattis Ahlström, journalist och programledare.

34 Risker, utmaningar och möjligheterHan förutspådde tidigt att Donald Trump skulle vinna presi

dentvalet. Likaså att effekterna av hans seger inte skulle bli så allvarliga som många fruktade. Men långsiktigt ser det mer bekymmersamt ut. Risken för handelskonflikter är ett av de globala orosmolnen. Men det finns också ljuspunkter. Tillväxtekonomierna fortsätter växa vilket gör att de fattiga blir färre. Samtidigt finns där de geopolitiska hoten i form av terrorism och ökade spänningar mellan stormakter. I denna skakiga värld ska Sverige fortsätta utvecklas i rätt riktning. Vilka är då riskerna, utmaningarna och möjligheterna?

Anders Borg, f d finansminister och med uppdrag för World Economic Forum.Moderator: Veronica Magnusson, ordförande Vision.

29 Den svenska arbetsmarknadens utmaningarSvensk arbetsmarknad utvecklas starkt. Ändå finns det stora

utmaningar som ska lösas. Arbetslösheten är närmare 8 % och samtidigt ropar många arbetsgivare efter fler personer att anställa. Kompetensutveckling, jobbmatchning och snabbspår är ord som återkommer, men vad innebär det i praktiken? Och hur skapar vi en fungerande arbetsmarknad även för de grupper som är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken?

Therese Guovelin, 1:e vice ordförande LO, Anna-Karin Hatt, vd Almega, Fredrik Malm, arbetsmarknadspolitisk talesperson (L), Marco Venegas, arbetsmarknadspolitisk talesperson (MP) och Tarek Malak, årets framtidschef.Moderator: Margit Silberstein, journalist.

30 Framtidens städerHur ser framtidens städer ut? Förmodligen inte som Star

Warsinspirerade platser där alla flyger runt i varsin farkost. Mer troligt är det städer som erbjuder en resurseffektiv infrastruktur och hållbar stadsutveckling med möjligheter och incitament att leva klimatsmart med ökad livskvalitet. När det nu byggs mer än på länge i Sverige finns möjligheterna att inte bara bygga för framtiden, utan att bygga framtiden. Men hur får vi det att hända? Hur ställer vi om för framtiden?

Helén Eriksson-Elf, stadsdirektör Sundbybergs stad, Ingela Lindh, stadsdirektör Stockholms stad, Stig-Björn Ljunggren, statsvetare, Alexander Ståhle, doktor i stadsbyggnad KTH och Carina Lundberg Markow, chef ansvarsfullt ägande Folksam.


Marianne Rundström

Foto: Sara Mac Key

Anna-Karin HattFoto: Henrik Ishihara

Britta LejonFoto: Kristofer Samuelsson

Kattis AhlströmFoto: Peter Cederling

17

38 Programmering i skolan – vem lär vem?Regeringen har bestämt sig för att alla barn har rätt att

lära sig hur datorerna de använder styrs. Målet är att lära eleverna grunderna för programmering genom att det integreras i andra ämnen. Det är lika viktigt ur ett demokratiskt perspektiv som för Sveriges framtida kompetensförsörjning. Men införandet av programmering på schemat blir en enorm utmaning för skolledningar och lärarkåren. Lärare kommer att behöva fortbildning för att kunna lotsa eleverna genom utbildningarna. Mäktar skolledningen med detta eller blir skolan ännu mer ojämlik?

Carl Heath, Senior Researcher RISE, Christine Kastner Johnson, utveck-lingschef Academedia och Tomas Berndtsson, utbildningsdirektör Göteborg. Moderator: Frida Boisen, digital chef Bonnier Tidskrifter.

39 Flippad offentlig sektorMånga av dagens samhällstjänster är anpassade för att

kunna användas på flera olika sätt. När vi handlar mat kan vi till exempel beställa varorna på nätet, scanna själv i butiken eller betala i en bemannad kassa. Inom vården utförs många olika tjänster men kanske inte på så många olika sätt. Tänk om vårdtjänsterna också var anpassade utifrån olika behov och beteenden hos människor! Som en del av projektet Flippen har SKL undersökt olika behov och beteenden bland den svenska befolkningen. Det har resulterat i fyra behovssegment som ska inspirera till att börja anpassa tjänster utifrån patienternas olika behov och beteenden.

Mårten Skogman, projektledare Sveriges Kommuner och Landsting m fl.

40 LEDA för smartare välfärdLEDA för smartare välfärd är ett förändringsledningsprogram

med syfte att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar. LEDA har tillsammans med 20 kommuner identifierat nyckel områden för en kommuns digitaliseringsresa vilket lett till byggandet av Mittköping – en fiktiv kommun där modeller, processer, mallar och tips baserade på kommunernas erfarenhet och kompetens finns sam lade. På seminariet får du inblick i LEDA:s arbete och Mittköpings bästa tips för att få fart på er digitala förändringsresa.

Joakim Jardenberg, förändringsledare och Maria Gill, projektledare, välfärdsteknik Sveriges Kommuner och Landsting.

41 Hur skapar vi Sveriges bästa äldreboende?Den senaste tiden har det skett en strukturförändring inom

äldreomsorgen där allt fler sjuka äldre vårdas i hemmet. Av de som flyttar till ett äldreboende är många i mycket dåligt skick där vistelsen på boendet ofta handlar om vård i livets slutskede. De äldres behov av vård ökar och blir mer komplex och personalens förutsättningar att arbeta professionellt har försämrats. Hur kan vi garantera bättre kvalitet i vård och omsorg och detta till en lägre kostnad? CGAPRM är en modell för att strukturera det dagliga arbetet och som används för att identifiera patientens resurser och att proaktivt förebygga komplikationer.

Yngve Gustafsson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

42 Trygg utskrivning från sjukhus, eller… ?Sjukhusavdelningar som stängs på grund av brist på personal,

och platser på särskilt boende som minskar för varje år är idag inte ovanliga rubriker i dagspress. Samtidigt träder en ny lag ikraft 2018 som ställer krav på landsting och kommuner att komma överens om hur utskrivning från sjukhus ska se ut med målsättningen att öka kvalitén för sjuka äldre och samtidigt minska antalet onödiga sjukhusdygn. Kommer sjukvården och omsorgen att klara detta och göra så att den enskilda kan få en trygg hemgång?

Dag Larsson (S), ordf. Sjukvårdsdelegationen SKL, Ulrika Falk (S), KSO Norrtälje, Lars Liljedahl, socialchef Östersund, Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör VGR och Anna Nergårdh, nationell samordnare för den nära vården. Moderator: Greger Bengtsson och Maj Rom, SKL.

36 Den uppfinningsrika offentliga sektornUrbanisering, globalisering och den demografiska utvecklingen

kräver att offentliga verksamheter behöver tänka kreativt. Hur hittar vi nya uppfinningsrika verktyg som löser vardagsproblemen och utvecklar smarta välfärdstjänster? Innovationskraft i offentlig sektor upplevs av många som svårare då utmaningarna som ska lösas är komplexa och förutsättningarna annorlunda. Möt Håkan Lans, mannen som har utvecklat några av vår tids stora uppfinningar men som också tvingat in honom i rättsprocesser mot stora teknikföretag.

Håkan Lans, uppfinnare och hedersdoktor.Samtalsledare: Britt-Marie Mattsson, journalist GP.

37 Verklighetslabb och PolicylabAllt fler utvecklingsprojekt möter idag en komplex verklighet

när idéerna skall implementeras och spridas. För att överleva även utanför projektkammarens trygga vrå måste innovatören redan tidigt i utvecklingsskedet ta hänsyn till en rad ofta oväntade krav från den miljö där lösningen skall göra nytta. Genom att tidigt testa idéer i verkliga miljöer synliggörs inte bara vad som krävs av lösningen utan också vad som krävs av regelverk och policyer för att nya idéer skall kunna användas.

Tobias Öhman, handläggare Vinnova, med flera.Seminariearrangör: Vinnova.

SEM 36–42 • KL. 15.20–16.20

Anders Borg

Håkan Lans Yngve Gustafsson Hillevi Engström

18

Kjell A. NordströmFoto: Micael Engström

Paula Bieler Elisabeth Svantesson Foto: Cim Ek

45 En Planet, ett system, 600 städer och SverigeVi bor på en flygande marknadsplats. På kort tid har vi

förvandlat vår planet till en enda stor basar där alla praktiserar marknadsekonomi. Marknader för allt och överallt. Men det är en marknad där alla delar samma kunskap. Kunskapen är kollektiv och global men tillämpningen är individuell och lokal. Hur ser världen ut bortom de senaste trettio årens globalisering? Hur bygger man framgång och välstånd i den tsunami av ny kunskap som sköljer fram över jorden?

Kjell A. Nordström, framtidstänkare, författare och internationell föreläsare.

46 Det nya ledarskapet i Cabinet OfficeI många organisationer tillskrivs ledarskapet avgörande

betydelse när det kommer till att möta och hantera människor, kommunicera och hantera intressenter samt att säkerställa att de önskade resultaten nås. Just nu sker en enorm transformation i ledarskapet och detta mycket på grund av digitaliseringens intåg och effekter. Att leda människor genom denna nya typ av förändring tar längre tid och är svårare att förstå. På Statsrådsberedningen i Storbritannien (Cabinet Office) har man insett detta och infört ett ledarskap där man säkerställer att man har framtidens ledare på plats och att man får all personal att bli en del av transformationen.

John Manzoni, Chief Executive Cabinet Office, UK Civil Service.Seminariespråk: Engelska.

48 Kvalitetstänkande i politiken – en parlamentarisk erfarenhet

När Portugal nyligen mötte svåra tider insåg man att det krävde nya färdigheter och nya sätt att arbeta på. Mellan 2009 och 2015 var professor Pedro Manuel Saraiva ledamot i parlamentet. Med en gedigen bakgrund i kvalitets och faktabaserade metoder var han en starkt bidragande orsak till parlamentets införande av kvalitetsmetodik i sitt arbete. I denna presentation kommer han att dela erfarenheter och tankar om hur kvalitetsmetoder kan bidra till att förstå och förbättra politiska beslut och kvaliteten i demokratiska frågor.

Pedro Manuel Saraiva, professor vid University of Coimbra, Portugal.Seminarespråk: Engelska.

49 Kurs Förändringsledning. Del 2 – framgång genom uthållig närvaro!

Är förändringsarbetet ett stafettlopp med delegering och stegförsteg tänk? Eller spelar vi en fotbollsmatch, där vi engageras i planering, genomförande, uppföljning och utveckling? En kulturell förändring är inte en schemalagd aktivitet som kan ordineras. Genom att vara uthålligt närvarande påverkas vårt tänkande och kännande, och därmed också vårt beteende. En intensivkurs för alla som vill förstå och tillämpa en kundorienterad kvalitetsdriven verksamhetsutveckling.

Kursledare: Anne-Charlotte Holmgren, SVP Business Excellence vid SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling.

43 EU:s mest innovativa landSverige toppar listan över mest innovativa länder i EU.

Framgången förklaras delvis av svenskarnas individualism och goda inställning till personliga ambitioner. Men förstaplatsen är hotad. Sverige har legat i topp sedan mätningen började göras 2008, men nu börjar en del länder komma ikapp. Hur ska vi tänka för att fortsätta vara i toppen i EU och kanske t o m gå om Sydkorea och knipa första platsen i världen?

Mikael Damberg, närings- och innovationsminister, Elisabeth Svantesson, arbetsmarknadspolitisk talesperson (M), Göran Arrius, ordförande Saco och Janica Wiklander, kontorschef Tengbom.Moderator: Margit Silberstein, journalist.

44 Ny riktning på svensk invandringspolitik?Efter valet 2014 var det 7 partier med 87% av rösterna

som var någorlunda överens om vilken politik som borde föras, mot 1 parti med 13% och helt annan politik. Men hösten 2015 förändrades den bilden. Nu kommer helt andra förslag på hur Sverige ska lösa de problem som faktiskt finns. Problem på arbetsmarknad och bostadsmarknad. I utanförskap och segregation. Samtidigt ser många positiva effekter av invandring. Hur tar vi vara på dem? Hur arbetar man t ex i Växjö kommun som har som mål att bli Sveriges bästa integrationskommun?

Johanna Jönsson, talesperson migrationsfrågor (C), Paula Bieler, tales-person migrationsfrågor (SD), Tino Sanandaji, nationalekonom, Anna Tenje (M) KSO Växjö och Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande Socialförsäkringsutskottet. Moderator: Marianne Rundström, journalist.


Mikael DambergFoto: Kristian Pohl Regeringskansliet

47 Kommunkompassen – 15 år av utvecklingsstöd till svenska och norska kommuner

Hundratals kommuner i både Norge och Sverige har använt sig av Kommunkompassen som utvecklingsstöd under de senaste 10 åren. SKL berättar om det verktyg som hjälpt många kommuner förbättra och utveckla demokrati, styrning, ledning, arbetsgivarpolitik, m.m. Vi får även lyssna på hur två kommuner från Norge och Sverige har använt sig av Kommunkompassen för att bli effektivare och bättre på att ge god service till invånarna.

Knut Erik Engh (Frp), KFO och Verner Larsen, rådmann, Ulstein kommune samt Svante Stomberg, kommunchef och Ewa Luvö, kvalitetsstrateg, Borås Stad. Moderator: Gunnar Gidenstam, projektledare SKL.

19

Ardalan ShekarabiFoto: Kristian Pohl

Heidi StensmyrenFoto: Rickard Eriksson

Sofia Palmquist

52 Så utformas framtidens lärmiljöerSkolorna som var nya och toppmoderna på 1970talet upplevs

idag ofta som problematiska. På Uggleskolan i Lund startades projektet ”Från lokal till lärmiljö” för att anpassa lokalerna till dagens krav. Syftet var att skapa en fysisk miljö som var bättre anpassad för elever med neuropsykiatriska svårigheter vilket skulle vara bra för alla. Vilken betydelse har den fysiska och digitala miljön för undervisning? Umeå universitet och Akademiska Hus arbetar tillsammans i ett forskningsprojekt där resultaten kan bli vägledande för hur konkurrenskraftiga kunskapsmiljöer ska utformas i framtiden.

Heléne Slivka, specialpedagog Uggleskolan Lunds kommun, Birgitta van Dalen, regiondirektör Akademiska Hus och Lena Gustafsson, professor emerita Umeå universitet.

53 Bättre vård inom geriatrin och för asylsökandeAsylsökandes vårdbehov och tidskrävande rapportering är två

stora utmaningar i vårdens vardag. Här är två sätt att möta detta. Inom primärvården i Skaraborg driver Bräcke diakoni sedan 2012 en unik komplett mobil vårdcentral, som regelbundet besöker asylboenden i området. Det mobila teamet har gett ökad trygghet för patienterna och minskat belastningen på ordinarie vårdcentraler. På geriatriska kliniken i Kalmar har personalen fått tid för patienterna i stället för datorn med hjälp av digital whiteboard och bedsiderapportering. Höjd patientsäkerhet och högre arbetstillfredsställelse är några av vinsterna.

Anders Carming, sjuksköterska geriatriska kliniken Länssjukhuset i Kalmar och Eva Öfwerman, verksamhetschef Mobila asylteamet Bräcke diakoni.Moderator: David Liljequist, Förbundsombudsman Vårdförbundet.

54 Sjukvården mår inte braHälso och sjukvården i Sverige blir bättre. Allt fler överlever

t ex hjärtinfarkt, diabetes och cancer. Men det finns även en annan sida av vården. Med stängda vårdplatser, långa väntetider och brist på kompetent personal. Detta och mycket annat bidrar till att missnöjet hos patienter och anhöriga ökar. 2016 mottog IVO över 15% fler klagomål. Vilka är då lösningarna? Finns det överhuvud taget en samsyn bland vårdens aktörer hur man ska gå tillväga och vad som ska prioriteras för att vända den här utvecklingen?

Hans Karlsson, direktör för avd. vård och omsorg SKL, Sineva Ribeiro, ordf. Vårdförbundet, Heidi Stensmyren, ordf. Sv. läkarförbund, Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska och Sofia Palmquist, vd Capio S:t Görans Sjukhus. Moderator: Hanne Kjöller, journalist Expressen.

55 Två vägar till höjd kvalitet på äldreboendenBättre mat och fler aktiviteter ökar trivseln på äldreboenden.

I Grums har man tack vare projektet Heltid och mer nöjda äldre kunnat utöka arbetstiden för personalen och erbjuda de boende mer aktiviteter och ökad samvaro. Ökad yrkesstolthet och ökad nöjdhet bland boende och anhöriga har blivit resultatet. På Tallnoret i Ljusdal har man genom utbildning och ändrade matrutiner minskat undernäringen bland demenssjuka. I steg ett förändrades måltidsmiljö och sittställningar, i steg två kosten. Mindre portioner och fler måltider har gett resultat, 71 procent har ökat i vikt.

Sandra Nätt, områdeschef Grums kommun och Anna Forsberg, enhetschef Ljusdals kommun.

50 Blockkedjan som en möjliggörareClaudia Olsson föreläser om blockkedjan – tekniken som

många tror kan möjliggöra en ny finansmarknad, en mer stabil världsekonomi men även stärkt demokrati, minskad korruption och ökad transparens. Claudia presenterar tekniken och går igenom såväl nutida som möjliga framtida tillämpningsområden samt olika case för hur tekniken implementerats inom såväl privat som offentlig verksamhet. Hon diskuterar även vilka effekter som användningen av blockkedjetekniken i större skala kan få för företag, individ och samhälle.

Claudia Olsson, expert på digitalt ledarskap och utsedd till ”Young global leader” av World Economic Forum.

51 Hur digitaliserar vi våra myndigheter?För 15 år sedan när itboomen stod på topp var Sverige

ledande i Europa när det gällde digitaliseringen av offentliga etjänster. Nu tillhör vi inte ens den bästa tredjedelen. Regeringens itpolitiska mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Kommer vi nå det målet? Efter 15 år av kräftgång är det många som undrar hur det ens ska gå till? För två år sedan deltog Ardalan Shekarabi på Kvalitetsmässan där frågan var ”Hur digitaliserar vi våra myndig heter?”. Vad blir svaret nu, två år senare?

Ardalan Shekarabi, civilminister, Johan Dennelind, vd Telia Company, Gunilla Glasare, tf chef avdelningen för digitalisering SKL och Catarina Wretman, stf generaldirektör PTS.Moderator: Bo Dahlbom, IT-professor vid Göteborgs universitet.

56 Offentlig företrädare eller vanlig medborgare – om bisysslor, jäv och etik

I ljuset av händelser av misstänkt korruption och olämpligt beteende inom flera myndigheter diskuteras frågan om ämbetsmanna och politikerrollen. Var går gränsen mellan personligt, privat och offentligt? Och är det som är lagligt alltid lämpligt? Hur står det till med den moraliska kompassen bland företrädarna för det offentliga Sverige 2017?

Natali Phalén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor, Maria Vikingsson, kommunchef Sotenäs, Peter Alestig Blomqvist, reporter Svenska Dagbladet, Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist och Cecilia Berglin, SKL samt företrädare från politik och förvaltning.

SEM 50–56 • KL. 17.00–18.00

Claudia OlssonFoto: Emelie Asplund

20

Britt-Marie MattssonFoto: Emelie Asplund

Lisa Lindström Leif ÖstlingFoto: Ernst Henry Photography

59 Framtidens arbetsplats för alla – vad innebär det och vad är chefens roll?

Tillvaron på våra arbetsplatser kommer att förändras allt snabbare. Orsakerna är flera men digitaliseringen, globalisering och inte minst ökad mångfald är tveklöst framträdande. Invanda kulturer och vanor utmanas av nya. Under seminariet diskuterar vi ledarskap som främjar att det gemensamma tillvaratas samtidigt som vi värderar olikheter högre. Hur ser framtidens arbetsplatser ut där vi använder det nya, samspelar för att nå uppsatta mål och alla medarbetare, oavsett bakgrund, trivs och känner att de kan vara sig själva?

Frida Ohlsson Sandahl, författare, Pirjo Lahdenperä, professor Mälardalens högskola, Jonny Lettisen, enhetschef Stockholm Stad och Veronica Magnusson, ordförande Vision. Seminariearrangör: Vision.

62 Styrningsmöjligheter i en ny kommunallagI den nya kommunallag som träder i kraft den 1 januari

2018 finns flera nyheter som har betydelse för styrningen. Det handlar framförallt om möjligheten att stärka styrelsens ställning. Vilka politiska möjligheter och vilka risker ligger i en sådan stärkt ställning? Med den nya kommunallagen kommer också ett nytt krav på styrelsen att ta fram en instruktion för kommunchefen. Hur en sådan ska se ut är upp till varje styrelse att besluta. Vilka frågor är viktiga lyfta fram och hur kan arbetet följas upp?

Helena Linde, förbundsjurist SKL, Hans Knutsson, lektor KEFU Lund universitet, Ann Sofie Andersson Kommunstyrelsens ordförande i Östersunds kommun, Fredrik Hansson v. kommunstyrelseordförande och Ann-Charlotte Järnström kommundirektör i Kungsbacka kommun.

60 Framtidens SverigeSverige är i omvandling. Teknologi, demografiska föränd

ringar och globaliseringen förändrar vårt land och förutsättningarna för offentlig verksamhet. Hur ser framtidens offentliga verksamheter ut? Hur möter vi förändringar i omvärlden? Vilka är de nya kraven på ledarskap, organisation och kommunikation? Möt två mycket erfarna personer med erfarenhet av allt från regeringsuppdrag till organisationsutveckling av offentliga verksamheter och utveckling av innovationskulturer.

Per Schlingmann, kommunikationsexpert och Lisa Lindström, grundare och vd för designbyrån Doberman.

63 Kvalitetsutveckling kräver ledarskapKvalitetsprofessionella har under lång tid fokuserat på

strukturen av kvalitetsledningssystem och dess processer. Men utan den högsta ledningens fulla engagemang att etablera den rätta kulturen sker ingen utveckling. Konceptet kvalitetsutveckling måste också vara en del av verksamhetens strategi, där alla medarbetare ska förstå, vara engagerade och involverade. Det är endast om dessa tre huvudområdena fungerar tillsammans som ständiga förbättringar kan fungera. Lyssna till två ledarförebilder om detta viktiga budskap!

Tom Johnstone, ordförande Husqvarna AB och tidigare vd AB SKF samt Leif Östling ordförande Svenskt Näringsliv.Seminariespråk: Engelska.

57 Tillsammans för framtidens stadPå politikernas agenda står 700 000 bostäder och fossilfria

transporter inom 15 år. ABCstaden 2.0 är ett konkret exempel på hur detta kan uppnås. Vi har idéer om den goda staden där människor bor, arbetar och möts och där vi med hjälp av dagens och morgondagens digitala tjänster bygger ett samhälle där människor vill leva – länge. Vi är beredda att tillsammans med politiken och akademin förverkliga ABCstaden 2.0 eller det vi kallar Activity Based City. ”Partnership is the new leadership” – ABCstaden är ett gemensamt initiativ av MTR, WSP, Scania och Skanska. Välkommen att lyssna till våra idéer kring den goda staden!

Moderator: Göran Cars, professor i samhällsbyggnad vid KTH.Seminariearrangör: Skanska.

58 Demokrati hjälper inte mot korruptionSverige är ett av världens minst korrupta länder. Ändå briserar

det stora skandaler med jämna mellanrum, både på nationell och lokal nivå. Trots en allt hårdare lagstiftning mot den här sortens beteende försvinner inte korruptionen. Men graden av korruption är inte kopplad till formella regler. Det är de informella reglerna som styr, ”man gör som man brukar och som alla andra gör”. Hur kommer man då tillrätta med korruption? Ska vi förlita oss på människors goda vilja eller kan man styra mot ett mindre korrupt samhälle? Möt antikorruptionens grand old lady som menar att ytterst handlar det om den enskilda människans egen moral.

Inga-Britt Ahlenius, antikorruptionsexpert med mångårig erfarenhet från Riksrevisionen och FN. Samtalsledare: Britt-Marie Mattsson, GP.

ONSDAG 15 NOVEMBER SEM 57–63 • KL. 08.30–09.50

Inga-Britt AhleniusFoto: Carina Gran

20

61 Vilka anpassningar och förändringar krävs i våra styrsystem?

Många kommuner vittnar om att befintliga styrsystem blivit allt för komplexa och svåra att hantera. Mål och resultatstyrningen utvecklas men organisationen börjar tappa förtroende för den. Borde det inte vara tvärtom? Andra kommuner talar om att man ändrar fokus mot t ex ett mer inkluderande och medskapande förhållningssätt. Men hur kan vi då förenkla våra styrsystem och anpassa dessa utifrån ett förändrat fokus? Lyssna till intressanta inspel som på olika sätt visar på att vi måste förändra våra styrsystem.

Morten Hyllegaard, BETA Udviklingsbureauet, Caroline Depui, kommun-chef Hammarö, Annika Wallenskog, chefekonom SKL och Malin Aronsson, kommundirektör Gislaved. Moderator: Christine Feuk, projektledare SKL.

21

66 Så borde den svenska skolan fungeraSkolans negativa utveckling måste brytas med resoluta för

ändringar. Annars kommer Sverige inte klara samhällsutmaningar som ungdomsarbetslöshet och integration. Den postmoderna hållningen avseende inlärning, kunskap och undervisningsinnehåll behöver förändras och lärarrollen behöver förtydligas avseende det pedagogiska ledarskapet. Barn som behöver extra stöd måste identifieras tidigt och få ett formativt stöd. Läsförståelsen måste höjas hos alla elever eftersom den är så starkt förknippad med utvecklingen av abstrakt tänkande. För att nå detta behövs en reform av lärarutbildningens innehåll.

Martin Ingvar, professor Karolinska Institutet.

69 Genom berättelsen till livet – ett upplevelsebaserat ”changeinarium”

Hur kan vi stimulera livsberättelsen hos gamla och sjuka? Vilka tekniker finns det för att locka fram och gestalta minnen och drömmar? Med allt från VR till kollaborativa aktiviteter blir komplexa frågeställningar belysta ur flera perspektiv, och genom dialogorienterad interaktion omvandlade till en verktygslåda av metoder att ta med hem för att skapa egen verkstad.


67 Nordic Health Convention – jämlik hälsa i Sverige, när då?

Barn och unga rör sig oroväckande lite och sjuktalen ökar. Men det gäller inte alla. Det skiljer sig stort mellan olika grupper i samhället. Vad behöver hända för att öka jämlikheten inom hälsan? Vilka beteendeförändringar behöver ske och vilka beslut måste ske på nationell nivå. Det är bråttom nu. Behöver vi spränga stuprören och hur gör vi det?

Inledning: Laura Hartman docent i nationalekonomi och ledamot i Kommission för jämlik hälsa.Panel: Daniel Berglind, PhD Karolinska Institutet, Johan Färnstrand, region direktör Region Gävleborg, Carolina Klüft, projektledare GEN-PEP och Hans Karlsson, direktör för avdelningen för vård och omsorg på SKL.

70 Komplexa samhällsfrågor kräver mångas engagemang

Politiker ställs allt oftare inför komplexa frågor där medborgarna visar en sviktande tillit till det demokratiska systemet. Den allt mer komplexa samhällsstrukturen kan ingen lösa själv utan hela samhället måste engageras för att hitta hållbara lösningar för den lokala utvecklingen. Det innebär både möjlighet till påverkan men också ansvarstagande för sin lokala miljö. Ta del av SKLs modell för medborgardialog i komplexa frågor som används i ett antal kommuner. Linköpings kommun beskriver även sitt arbete i stadsdelen Berga.

Anna Bjärkmar, utvecklingsstrateg, Helena Balthammar, borgmästare och Mikael Sanfridsson (S), kommunalråd, Linköping, Martin Sande och Bernard Le Roux, Dialogues samt Lena Langlet, SKL, och boende i Berga.

64 Möt Sveriges DigitaliseringsKommun 2017Framväxten av det digitala samhället erbjuder stora möjlig

heter för den enskilde, företag och organisationer. Utvecklingen innebär också möjligheter för Sveriges kommuner att bygga ett samhälle som förenklar vardagen, ökar delaktigheten och främjar innovationer. Digitaliseringen ställer krav på satsningar som tillgodoser privat personers och företagens förväntningar på smarta digitala välfärdstjänster och en kostnadseffektiv service med hög kvalitet. Möt den kommun som är bäst på att använda digitaliseringens möjligheter för att göra det enklare, öppnare och effektivare.

Moderator: Åsa Zetterberg, sektionschef digitalisering SKL. Bakom utmärkelsen står SKL, Kvalitetsmässan, Finansdepartementet, PwC, VINNOVA samt IT&Telekomföretagen.

65 Kurs Digitalisering. Del 1 – digitaliseringens transformerande kraft.

Digitalisering talas nu om av alla som en av de största förändringarna som alla verksamheter kommer att påverkas kraftigt av, men vad innebär digitalisering? Hur kan man dra nytta av digitaliseringens transformerande kraft? Vilka förändringar kommer digitaliseringen ha på vårt samhälle, på våra verksamheter och på varje individ? Kommer digitaliseringen ta alla våra jobb och hur ska vi möta denna förändring?

Kursledare: Jan ”Gulan” Gulliksen, professor i Människa-datorinteraktion och Digital champion of Sweden. En kurs i två delar.

68 Kan en personcentrerad nära vård vara svaret på vårdens utmaningar?

Samhället står inför stora utmaningar. Vården är sjukhustung och håller inte samman. Hälsan i befolkningen är långt ifrån jämlik. Dessutom upplever många patienter att de inte görs delaktiga i sin egen vård. Vårdförbundet menar att en personcentrerad nära vård kan möta dessa behov på ett bra sätt. Vi bjuder in till ett samtal om hur framtidens nära vård kan bidra till en hälsofrämjande och sammanhållen vård för patienten och en bättre arbetsmiljö för vårdens medarbetare.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet samtalar med en expertpanel med representanter från olika områden inom vård och omsorg.Seminariearrangör: Vårdförbundet.

SEM 64–70 • KL. 08.50–10.10

Carolina KlüftFoto: Hanna-Mia Persson

Tom JohnstoneFoto: Mats Lundqvist

Jan ”Gulan” GulliksenFoto: Kristina Sahlén

Martin Ingvar

VR

22

76 Tillitsbaserad styrningSedan början av 1990talet har begreppet New Public Man

agement (NPM) kommit att bli synonymt med hur man styr och kontrollerar verksamheter inom den offentliga sektorn. Nu vill regeringen istället utveckla en tillitsbaserad styrning av det offent liga Sverige där syftet är att skapa större nytta och kvalitet för medborgarna. Vad innebär det för offentliganställda chefer och medarbetare? Efter den danska tillitsutredningen har Köpenhamns kommun infört tillitsbaserad styrning. Vilka är erfarenheterna därifrån och hur fungerar det i praktiken?

Laura Hartman, ordf. Tillitsdelegationen och Tina Øllgaard Bentzen, Danmarks första PhD på tillitsbaserad styrning och forskare Roskilde Universitet. Moderator: Gunnar Wetterberg, samhällsdebattör med lång erfarenhet av både statlig och kommunal verksamhet.

73 Det storartade ledarskapetSom ledare har du uppdraget att hela tiden öka din organi

sations effektivitet och produktivitet. Det sker i samspel med medarbetarna genom att vara både intressant, inspirerande och skicklig på att mana till handling. Som chef behöver du kunna stimulera andras motivation och drivkraft. Det kräver att man kan kommunicera med övertygelse och trovärdighet. Välkommen till en presentation där du får insikt i hur du använder de sceniska uttrycksmedlen för en medveten och effektiv kommunikation.

Lena Ahlström, ledarutvecklare och vd samt Lia Boysen och Jimmy Meurling båda skådespelare och scenspråkshandledare på Ledarstudion AB.

77 Kvalitet och kultur i kombination, ett framgångsrecept? Hur gör IKEA?

Två världar möts, den akademiska och den praktiska. Resultatet från detta forskningsprojekt visar vad en kvalitetskultur är och består av. Projektet har genomförts i samproduktion mellan akademi och praktik, bestående av sju stora organisationer i både offentlig och privat sektor. IKEA har byggt en mycket stark företagskultur på värderingar med ursprung från Småland. Dessa värderingar driver medarbetarnas beteende oavsett geografisk placering i världen. Exempel på vilka faktorer som främjar en framgångsrik kvalitetskultur utlovas.

Åsa Rönnbäck, forskningschef SIQ, Peter Cronemyr, universitetslektor Linköpings universitet och Ulf Gustavsson, Learning & Development Manager IKEA Group.

71 Så kan vi lösa kompetensbristenSvensk arbetsmarknad är urstark. Trots det finns utmaningar.

Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Det krävs en rad parallella insatser för att råda bot på kompetensbristen. En stor möjlighet är den stora gruppen utrikes födda som kom under 2015–2016 och som behöver etablera sig i samhället så fort som möjligt. Dessa människor är viktiga resurser, men etableringen kräver mycket arbete och en bred samverkan mellan olika samhällsaktörer.

Mikael Sjöberg, gd Arbetsförmedlingen, Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren, Ann-Sofi Lodin, regiondirektör Västra Götalandsregionen och Olof Åslund, gd Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Moderator: Morgan OlofssonSeminariearrangör: Arbetsförmedlingen.

72 Kvalitetsstyra eller vinstreglera för bättre välfärd?

Reepaluutredningen ansåg att det i princip inte går att mäta kvaliteten i välfärden. Men stämmer det? Vad anser kvalitetsforskningen? Vilka mått bör finnas? Vad bör man inte mäta? Hur kan kvaliteten utvecklas? Hur arbetar ledande organisationer, i och utanför välfärden, med kvalitet idag?

Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik Svenskt Näringsliv, Damian Brunker, utbildningsansvarig Engelska Skolan, Lars Sörqvist, tekn. dr i kvalitet och docent vid KTH, Anders W Jonsson, vice ordförande (C), Erik Bengtzboe (M), riksdagsledamot samt representanter för S och MP. Seminariearrangör: Svenskt Näringsliv.

75 Agil styrning i ett globalt företag och i en kommun. Hur kan vi lära av varandra?

”Beyond budgeting”, Agil styrning, tillit är några begrepp som används i styrningen av ett av Skandinaviens största bolag – Statoil. Agil styrning och tillit är begrepp som även har börjat användas i svenska kommuner. Vad kan detta betyda i en kommunal kontext? Finns det lärdomar som offentliga organisationer och företag som Statoil kan ge varandra? Vad är likheter och vad är skillnader?

Bjarte Bogsnes, Vice President Performance Management Development Statoil, Lars Nyander (S), kommunstyrelsens ordförande och Lilian Eriksson, kommundirektör, Ängelholms kommun.Moderator: Gunnar Gidenstam, projektledare SKL.

74 Framtidens ledarskapKraven på ledarskap förändras. Vad kan den offentliga sek

torns verksamheter lära sig av Sveriges mest framgångsrika digitala företag? Hur gör man sig attraktiv som arbetsgivare och hur skapar man en organisationskultur som uppmuntrar medarbetarna att ta egna initiativ samtidigt som alla strävar efter samma mål? Vad är ett framgångsrikt kommunikativt ledarskap i vår tid? Möt en person med ledaransvar i Sveriges mest framgångsrika digitala företag.

Jenny Hermansson, vd för Spotify i Norden.Samtalsledare: Per Schlingmann, författare och kommunikations-expert.


Jenny HermanssonFoto: Viktor J Fremling

Lena Ahlström Lia Boysen Mikael SjöbergFoto: Johan Lindstén

23

79 Kurs Digitalisering. Del 2 – digitalisering och digital arbetsmiljö.

Hur kommer digitaliseringen att påverka våra arbeten och våra arbetsmiljöer? Kan man bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och beakta våra digitala arbetsmiljöer? Vad är digital arbetsmiljö och digitala arbetsmiljöproblem? Hur kan man använda kunskaper från människadatorinteraktion och användarcentrerade verksamhetsförändringsprocesser för att utveckla vår framtida digitala arbetsmiljö?

Kursledare: Jan ”Gulan” Gulliksen, professor i Människa-datorinteraktion och Digital champion of Sweden. En kurs i två delar.

83 Idéer för arbetsliv utan hot och våld Människor blir slagna, klösta, rivna eller får sina fingrar ur

led; de blir fysiskt skadade; de utsätts för psykiskt lidande. Detta handlar om hot och våld i arbetet. Varför inträffar hot och våld? Vilka konsekvenser har det för individ, verksamhet och samhälle? Hur kan det förebyggas och vems ansvar är det?

Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal, Annette Thörnquist, arbetsmiljöforskare och Veikko Pelto Piri, med. dr.Moderator: Maja Fjaestad, samhällspolitisk chef Kommunal.Seminariearrangör: Kommunal.

78 Så kan artificiell intelligens vässa välfärdenI allt snabbare takt kommer ny teknik med självkörande bilar,

digitala doktorer som kan ställa diagnoser träffsäkrare än människor, system som kan automatisera beslut och läromedel som anpassar sig efter varje elevs behov. Många av dessa teknologier är billigare än alternativen, men inte sällan sätter den svenska lagstiftningen käppar i hjulet. Hur kan svensk offentlig sektor bli redo att dra nytta av dessa möjligheter på bästa sätt?

Darja Isaksson, digitaliseringsstrateg, Göran Lindsjö, AI-rådgivare LimeTreeLake, Åsa Zetterberg, sektionschef avdelningen för digitalisering SKL, Martin Lundqvist, Partner McKinsey och Martin Andreasson (M), regionråd Västra Götalandsregionen.Moderator: Per Mosseby, entreprenör och föreläsare.

81 Nordic Health Convention – 1 timma om dagen! MINST!

I maj presenterades en ny studie av barn och ungas dagliga rörelse där kontrollgrupperna mäts med hjälp av sensorer. Den första studien i sitt slag. Resultatet förskräcker. Bara 41 % når hälsorekommendationen för fysisk aktivitet en timma om dagen. Men i finländska Seinäjoki har en målmedveten satsning i kommun och civilsamhälle bl a resulterat i halverad barnfetma hos 5åringar på bara 6 år.

Gisela Nyberg, med. dr Karolinska Institutet och Ulla Frantti-Malinen, koordinator Seinäjoki samt representanter från Centrum för Idrottsforskning och Västra Götalandsregionen.Seminariet delvis på engelska.

82 Styrning för en personcentrerad vård som håller samman för varje person

Det är helt avgörande hur uppdraget till vårdens verksamheter utformas för vilka resultat man kan uppnå. Idag hamnar många patienter mellan stolarna i övergångarna mellan slutenvård, primärvård och kommunal hälso och sjukvård. Vårdförbundet ser att det behövs en uttalad politisk riktning för att utveckla en personcentrerad nära vård som håller samman för varje person. Politiker i kommuner och landsting har en nyckelroll som arbetsgivare och uppdragsgivare.

Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet i panelsamtal med kommun- och landstingspolitiker från olika delar av Sverige.Seminariearrangör: Vårdförbundet.

80 Demokrati – på riktigt!Ett uthålligt arbete med de gemensamma värderingarna

har lagt grunden för en tydlig processkarta, som håller ihop och ger transparens och härledbarhet i det systematiska kvalitetsarbetet. Mottagaren av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2016, Falu Frigymnasium, berättar om sin gemensamma resa i en skola med stort engagemang, stor trivsel, och med goda resultat. En skola där allas delaktighet utvecklar elever, lärare och hela skolans verksamhet.

Maria Pettersson, rektor Falu Frigymnasium.Moderator: Maria Viidas, senior projektledare SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling.

84 Nytt förslag om ett sammanhållet system för mottagande av asylsökande och nyanlända

Mottagandeutredningen ska lämna förslag om ett framtida mot tagningssystemet för asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn. Förslagen ska ha ett helhetsperspektiv på mottagandet och berör statens styrmedel, ansvarsfördelning mellan kommuner och statliga aktörer, ersättningar till kommuner och landsting samt tidiga insatser till asylsökande. Utredningen presenterar sina förslag och överväganden. Vad innebär de för kommuner och landsting? Hur påverkas ny anlända barn och vuxna? Skapar de bättre möjligheter för integration?

Martin Olauzon, särskild utredare Mottagandeutredningen, samt representanter från kommuner, landsting och statliga aktörer.Moderator: Per-Arne Andersson, direktör SKL.

SEM 78–84 • KL. 11.00–12.20

Laura HartmanFoto: Torbjörn Larsson

Sivena RibeiroFoto: Ulf Huett

Anders W JonssonFoto: Patrick Trägårdh

Tobias BaudinFoto: Lars Forsstedt

24

87 Att leda i en komplex vardagHur skapa resultat och utveckling i en vardag som är i

ständig förändring? Samhällsförändringarna sker på olika sätt och på samma gång. Förändringar inom de tekniska och sociala områdena accelererar i hög takt. Att leda i en politiskt styrd organisation, där transparens och regelverk är centrala komponenter, kräver mycket av dig som chef inom offentlig sektor. Under föreläsningen kan du ta del av perspektiv som utvecklar dig i din vardag. Inte minst får du tips på hur du undviker en del av alla fallgropar som kan uppenbara sig för dig i din chefsroll.

Peter Berg, ledarskapsutvecklare Ledarna och Ida Zetterqvist-Hoel, enhetschef Rättspsykiatrin Trelleborg, vinnare av Guldkransen 2017.Seminariearrangör: Ledarna.

90 Hur utvecklar vi svensk tillsyn?Tillsynsarbete kan organiseras på flera sätt och områdena

som omfattas av tillsyn är många. Möjligheterna likaså. Men kan arbetet effektiviseras? Hur kan tillsynen fördelas mellan statliga, kommunala och privata aktörer? För myndigheter och kommuner med tillsynsansvar kan ackreditering vara ett hjälpmedel som frigör både tid och resurser. Men hur fungerar det i praktiken? Och finns det andra sätt?

Jörgen Backersgård, ordförande Swetic, Sven-Inge Svensson, ordförande Föreningen Kommunala Miljöchefer, Peter Strömbäck, generaldirektör Swedac och Camilla Zetterberg, avdelningschef Kemikalieinspektionen.Seminariearrangör: Swedac.

88 Framtidens kommunikationHur ser det nya kommunikationslandskapet ut när alla

plötsligt kan kommunicera med alla? Vilka konsekvenser får detta och hur kan man ta vara på de möjligheter som följer. Vilken betydelse spelar nya kanaler som YouTube, Instagram och Facebook? Var i kommunikationslandskapet hittar vi framtidens medborgare och hur når vi dem? Och vad kan offentliga sektorn lära av en youtuber? Möt en av Sveriges mest erfarna kommunikatörer och en av Sveriges mest kända youtubers.

Per Schlingmann, författare och kommunikationsexpert samt Clara Henry, YouTube-profil.

91 Digitalisering – en möjliggörare för kvalitetsutveckling

När det råder givna spelregler på en marknad blir inre effektivitet viktigt. Men förändras spelreglerna då är det en helt annan modell för kvalitetsutveckling som gäller. Vi kan se detta fenomen när itjättar som Google, Spotify, Klarna m fl ger sig in i branscher med helt nya affärsmodeller än som tidigare har existerat där. Det här måste vi förhålla oss till och det ställer helt nya krav på agilitet och kundförståelse inom alla delar av verksamheten. Från styrelse, ledning, affärsområden till ledare och medarbetare inom verksamheten.

Darja Isaksson, digitaliseringsstrateg och ledamot i nationella innovations-rådet och Lars Sörqvist, docent KTH och vd för Sandholms Associates.

89 Möt Sveriges KvalitetsKommun 2017Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun har blivit en riktig

kvalitetsstämpel för kommuner som bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och dessutom ligger i framkant. Att vinna utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun är en bekräftelse på att kommunen bedriver ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ett arbete där man har lyckats bäst med att utveckla och förbättra demokrati, servicen, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Möt ett föredöme som delar med sig av sina erfarenheter från sitt kvalitetsarbete.

Moderator: Vesna Jovic, vd Sveriges Kommuner och Landsting.Bakom utmärkelsen står Sveriges Kommuner och Landsting, Kvalitetsmässan, Saco, Vision, Hypergene och NCC.

85 Arbetsförmedlingens digitala omvandlingArbetsförmedlingen har initierat en kraftfull satsning på

digital innovation. Det har resulterat i ett antal nya tjänster och i samarbeten med både Google och Spotify. Det har tagit myndigheten till en ny position där tidigare konkurrenter har blivit en rik flora av samarbetspartners. Här presenteras några av de nyaste tjänsterna med fokus på nyanlända samt Arbetsförmedlingens program för öppen data.

Erik Sandström, direktör avdelningen Digitala tjänster Arbetsförmedlingen.Seminariearrangör: Arbetsförmedlingen.

86 Bostadsbristen hämmar utvecklingDagens bostadssituation påverkar företags möjligheter

att kunna rekrytera vilket hämmar utveckling och konkurrenskraft. Samtidigt har byggandet och planeringsprocesserna dominerats av ett fåtal stora bolag Hur kan fler aktörer få möjlighet att bygga? Vad finns det för vettiga alternativ? Svaret kan inte vara ett nytt miljonprogram. Hur kan vi skapa flexibla bostäder som människor har råd att bo i? Och hur bygger man blandat och spännande, och samtidigt hållbart?

Peter Eriksson, bostadsminister, Robert Hannah, bostadspolitisk tales-person (L), Gunilla Glasare, chef för avdelningen tillväxt och samhälls-byggnad SKL och Henrik Landelius, Sverigechef NCC Building.Moderator: Helena Stålnert, journalist och f d Aktuellt-chef.


Peter ErikssonFoto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Robert Hannah Per SchlingmannFoto: Roy Rossovich

Vesna JovicFoto: Hans Alm

25

96 Digitala doktorer revolutionerar vårdenArtificiell intelligens inom vården lovar snabbare och säkrare

diagnoser såväl som skräddarsydda mediciner. På samma gång lär sig patienter mer och mer kring sina egna åkommor, och letar ofta vägar för att i större utsträckning sköta sin egen hälsa. Är svenska vården redo att ta till sig den nya tekniken, och vad krävs för att vi ska kunna dra nytta av den på bästa sätt? Hur kan sam hället, patienten och nya aktörer samspela för att kunna dela data?

Sofia Svanteson, entreprenör och designstrateg Ocean Observations, Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL, Sara Lei, läkare Karolinska Universitetssjukhuset och Daniel Forslund (L), innovations landstingsråd Stockholms läns landsting.Moderator: Per Mosseby, entreprenör och föreläsare.

94 Hedersförtryck i skolan går inte att blunda förI dagens Sverige agerar självutnämnda moralpoliser och

oskuldskontrollanter som trakasserar kvinnor runtom i Sverige. Skolbarn separeras på skolbussar, tillåts inte att delta i gymnastik eller i skolans samlevnadsundervisning. Hedersrelaterade problem begränsar många barns liv och upptäcks i bästa fall av skol personalen. Hur kan skolans personal arbeta med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck? På många skolor är hedersbegreppet så laddat att många skolor helt enkelt väljer att inte prata om det för att undvika konflikter. Varför är det så? Och vilka skyldigheter har skolorna?

Juno Blom, utvecklingssamordnare Lst Östergötland, Helene Odenjung (L), kommunalråd Göteborg och representant från Riksorganisation mot hedersvåld (GAPF). Moderator: Adam Cwejman, ledarskribent GP.

98 Få bättre koll på skolanFör att kunna fatta beslut om rätt insatser behöver huvud

männen kunskap om vad som fungerar och inte fungerar lokalt på sina skolor. En systematisk uppföljning och utvärdering skapar förutsättningar för långsiktig utveckling. Som politiker kan det dock vara en utmaning att möta den kombination av krav som finns på bättre uppföljning och analys av skolan samtidigt som man helst inte ska ”peta i detaljer”. Hur kan du som lokal politiker leda och styra utvecklingen av skolan genom en bra uppföljning och analys?

Fredrik Stenberg (S), ordförande i för- och grundskolenämnden och Anders Bergström, förvaltningschef, Skellefteå samt Maria Jarl, lektor i utbildningsvetenskap och Klas Andersson, lektor i pedagogik, GU. Moderator: Per-Arne Andersson, avdelningschef SKL.

95 Nordic Health Convention – det går inte att köpa sig fri från dålig arbetsmiljö

Vi vet att sjuktalen för yrkesverksamma rusar. Och att sjukskrivning och sjukfrånvaro på längre sikt har tydliga negativa konsekvenser för individers livskvalitet och medför ökade kostnader för samhället. För att skapa alla möjligheter för ett friskt och produktivt liv måste vi öka inslaget av fysisk aktivitet. Men hur genomför man nödvändiga förändringar på en arbetsplats? Alla är inte intresserade av att ändra sin livsstil.

Ingibjörg Jonsdottir, professor Göteborgs universitet, Alexander Orméus koncernchef Bra Bil samt Jessica Söderberg, projektchef HiQ.

92 Nära Uppsala – effektiv ledning och styrningDe senaste åren har Uppsala kommun genomgått stora

förändringar i syfte att skapa ett hållbart samhälle med fokus på FN:s 17 globala hållbarhetsmål och Agenda 2030. Föredragshållarna beskriver och exemplifierar framgångsfaktorer, utmaningar och erfarenheter från Uppsalas medvetna resa i styrning och ledning utifrån kärnvärden som nära, mer och tillsammans samt en vision om framtid.

Joachim Danielsson, stadsdirektör och Christoffer Nilsson, biträdande stadsdirektör och chef för kommunledningskontoret, Uppsala kommun.Seminariearrangör: Uppsala kommun.

93 Innovationsledarlyft för ökad innovationskraft

Innovation i offentlig verksamhet ska skapa större nytta och kvalitet för medborgarna. Men hur ska det gå till? Hur kan vi utveckla ledarskapet och de organisatoriska förutsättningarna för innovation så att innovationskraften stärks? I detta seminarium vill vi med exempel från forskning och praktik bjuda in till dialog om utmaningar och möjligheter för ett ”innovationsledarlyft” i offentlig verksamhet.

Cassandra Marshall, handläggare Vinnova med flera.Seminariearrangör: Vinnova.

SEM 92–98 • KL. 14.10–15.10

Clara Henry

Adam CwejmanFoto: Björn Olsson

Helena Stålnert Sara LeiFoto: Cim Ek

97 Ökad patientsäkerhet med legitimerade undersköterskor?

Trots att äldre med beviljad äldreomsorg ofta har flera diagnoser och behov av både omvårdnad och medicinska insatser finns inget krav på vilken kompetens personalen måste ha. Många anställda saknar helt vård och omsorgsutbildning. Regeringens tidigare utredare menar att legitimation för undersköterskor både är svaret på ökad patientsäkerhet och ökad attraktion till yrket undersköterska. Löser vi både kompetensförsörjning och patientsäkerhet genom legitimation?

Susanne Rolfner Suvanto, särskild utredare Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen och Tobias Baudin, ordförande Kommunal. Moderator: Emma Ölmebäck, gruppchef Vård och omsorg Kommunal. Seminariearrangör: Kommunal.

26

101 Bäst när det gällerFör att vara bäst när det gäller måste man skaffa sig den

mentala styrkan som krävs för att våga gå till höger när alla andra går till vänster. Det gäller också att hitta något positivt när motgången är som värst. Få en unik inblick i världens bästa skidåkares vardagsliv som bl a delar med sig av ögonblicket då guldmedaljen är inom räckhåll för att sekunden senare vara en kamp på liv och död. Man måste våga tro på sig själv, våga säga ”Jag är bäst” och lura sig själv till framgång och möta sina rädslor. Det handlar helt enkelt om hur man går ifrån att säga att man vill vara bäst när det gäller, till att faktiskt vara just det!

Anja Pärson, en av världens främsta idrottare genom tiderna.

102 Framtidens talangerDen offentliga sektorn måste vara attraktiv som arbets givare

för att locka till sig framtidens talanger. Vi vet att kraven och förväntningarna på oss som arbetsgivare kommer att se helt annorlunda ut. Men vad innebär det? Vad är det som präglar milleniegenerationen? Vilka värderingar har dagens unga talanger? För att locka till oss framtidens medarbetare måste vi ha svaren på de frågorna.

Sofia Kacim, föreläsare om generation WHY och Anna Dyhre, expert på employer branding.Samtalsledare: Per Schlingmann, författare och kommunikationsexpert.

104 #fossilfri2025Tillståndet i världen visar att vårt nuvarande sätt att leva inte

är hållbart i längden. Vi måste ställa om samhällsekonomin till att bli smart, inkluderande, innovativ och därmed långsiktigt konkurrenskraftig för framtiden. Det ekonomiska systemet måste justeras för att hjälpa oss att styra mot ett hållbart samhälle, det måste bli lönsamt att leva hållbart. Vilken roll kan forskningen spela för en samhällsutveckling i rätt riktning? Möt två f d idrottsstjärnor som har satt upp ett nytt mål efter sina idrottskarriärer, att bli fossilfria till 2025.

Björn Ferry, f d skidskytt och OS-guldmedaljör och Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten.Moderator: Catarina Rolfsdotter-Jansson, journalist och programledare SVT.

103 Arbetsgivarpolitikens roll i resultatstyrningenEn effektiv styrning av verksamhet kräver ett styrsystem

med fokus på tydliga mål och uppföljning av resultat. Men för att lyckas skapa ett engagemang och en resultatkultur där styrsystemet påverkar och ägs av de som arbetar i organisationen krävs något mer än mål, indikatorer och uppföljningsrapporter. Bl a ett aktivt arbete med att påverka kultur, värderingar samt ledar och medarbetarskap. Går det att bygga en resultatkultur med stöd av god arbetsgivarpolitik och HME?

Örjan Lutz, projektledare SKL, Mikael Persson, kommundirektör Kävlinge och Anders Westlund, arbetsmiljöutredare SKL.

105 Förbättra sjukvården tillsammans med patienter och innevånare

Ta del av exempel från avhandlingsarbeten där patienter och lokalinvånare varit delaktiga i framgångsrika förbättringsarbeten i Västra Götaland. Genom att utmana dominerande strukturer och kulturer inom vården – där patienten ofta förpassas till passiv mottagare – presenteras strategier för hur patient och invånare kan bli aktiva medskapare av hälso och sjukvårdstjänster.

Susanne Gustavsson, chefsjuksköterska Skaraborgs sjukhus och Erik Eriksson, forskare Teknikens ekonomi och organisation Chalmers.

99 Vad händer när robotarna tar över?Den svenska arbetsmarknaden håller på att förändras i

grunden. Allt fler traditionella jobb ersätts av robotar och automatiserade processer. Hur ser de nya jobben ut, och vilka yrken finns kvar om 10 år? Vilka kompetenser och färdigheter krävs för få ett jobb i framtiden? Här presenterar Arbetsförmedlingen en bild av hur den svenska arbetsmarknaden ser ut 2027.

Annika Sundén, analysdirektör Arbetsförmedlingen.Seminariearrangör: Arbetsförmedlingen.

100 Stoppa bidragen till bluff och extremismInhemsk extremism är en av våra största utmaningar där

Socialstyrelsen rapporterar att var femte kommun eller stadsdel varit i kontakt med barn och ungdomar som involverats i våldsbejakande extremism, eller riskerar att bli det. Samverkan krävs mellan SÄPO, skola och socialtjänst att dela information för att sätta in förebyggande åtgärder mot radikalisering och extremism. Fungerar bidragsrutinerna bra eller behövs det en översyn av kontrollfunktioner för att säkerställa att inga offentliga medel går till extremistiska verksamheter.

Sofie Löwenmark, frilansande skribent med fokus på bidragssektorn, Roger Haddad, rättspolitisk talesperson (L), Anders Teljebäck (S), KSO Västerås och Mats Pertoft (MP), samordning terroristfrågor Regeringskansliet. Moderator: Emanuel Karlsten, fristående journalist.


Anja PärsonFoto: Magnus Fond

Sofie Löwenmark Roger Haddad Sofia KacimFoto: Roy Rossovich

27

107 Möt Sveriges Modernaste Myndighet 2017Den svenska statsförvaltningen av idag håller världsklass.

Ändå finns det ett behov av att modernisera och effektivisera den statliga förvaltningen ytterligare för att människor och företag ska få en bra och effektiv service. Uppdraget innebär ständig utveckling och ständiga förbättringar. Möt Sveriges Modernaste Myndighet 2017, den statliga myndighet som är bäst på väg i sitt samlade utvecklingsarbete.

Panel: Lena Emanuelsson, ordförande Saco-S och Njal Roomans, PwC.Moderator: K-G Bergström, journalist. Bakom utmärkelsen står Kvalitetsmässan, PwC, Saco-S och ST.

111 Hur skapa tillitskultur? – ett upplevelsebaserat ”changeinarium”

Tillitsdelegationen utreder hur vi kan arbeta mer med tillit i våra omsorger. Vad kan det innebära i praktiken? Hur skapar man en tillits kultur och vidmakthåller den genom personal och organisationsförändringar? Med allt från VR till kollaborativa aktiviteter blir komplexa frågeställningar belysta ur flera perspektiv, och genom dialog orienterad interaktion omvandlade till en verktygslåda av metoder att ta med hem för att skapa egen verkstad.


108 Utmaningar med skolor i utanförskapsområdenSvensk skolas största utmaning är ojämlikheten menar

många bedömare. Skolsegregationen har skapat skolor i utanförskapsområden med utmaningar som låga studieresultat, stort flöde av nyanlända elever och brister i det kompensatoriska uppdraget. Går det att bryta sig ur den negativa spiralen? Hur utvecklar man och förbättrar skolan trots dessa förutsättningar? Vi har samlat forskare och experter från akademin och fältet för att utmana bilden av den segregerade skolan som ett hopplöst fall.

Mats Widigson, Center för Skolutveckling Göteborg, Pirjo Lahdenperä, professor Mälardalens högskola och Hamid Zafar, rektor Sjumilaskolan Göteborg.Moderator: Aleksandra Boscanin, ledarskribent Göteborgs-Posten.

112 En trygg valrörelseVad bidrar till trygga förtroendevalda som vill finnas med i

det demokratiska samtalet även när det blåser? Vilka aktiviteter genomför de kommuner och landsting som arbetar systematiskt för att förebygga och trygga sina politiker inför valet 2018? Hat och hot mot förtroendevalda ökar och det leder ibland till att människor avstår från att ta politiska uppdrag. De censurerar sig själva och undviker vissa frågor vilket undergräver vårt demokratiska system.

Marina Isaksson (S), KFO och Michael Björklund, säkerhetssamordnare, Filipstads kommun samt Susanne Eriksson, politisk stabschef (S) och Engla Bertolino, säkerhetssamordnare, Uppsala kommun.Moderator: Anna Lindström, Sveriges Kommuner och Landsting.

106 Öppen panel med DigitaliseringsrådetDigitaliseringsrådets analyser och inspel kommer att ligga

till grund för att genomföra och utveckla regeringens strategiska arbete med digitalisering. Regeringen vill därför arbeta öppet och få inspel från personer med ett brett spektrum av erfarenheter och kompetenser. Träffa digitaliseringsministern och flera ledamöter i Digitaliseringsrådet i ett öppet panelsamtal om regeringens Digitaliseringsstrategi, rådets uppdrag och hur Sverige kan bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter.

Peter Eriksson, digitaliseringsminister och ordförande i Digitaliserings-rådet samt rådets ledamöter Anna Felländer, Åsa Zetterberg, Charlotte Brogren, Darja Isaksson, Jan Gulliksen och Ann Hellenius.Moderator: Helena Stålnert, journalist och f d Aktuellt-chef.

109 Nordic Health Convention. Äldrehälsan – ett spår att utveckla

Nu när ”gammal” inte längre är så starkt kopplat till sjuk/svag, är äldrehälsa inte det samma som effekterna av en moderniserad äldrevård. ”Hälsa” handlar om det friska och om att i glädje vara upptagen av sina livsuppgifter. Äldrehälsan kräver ett radikalt nytänkande på helhetsnivån: vad ska vi lägga i begreppet hälsa för denna stora grupp människor med vittring på att kunna leva livet hela livet? Bodil Jönsson tar upp de 10 hörnstenar hon ser som viktigast för äldrehälsan. Hon tar också ansvar för att det samtal som påbörjas under seminariet fortsätter på nätet i en konstruktiv och meningsfull anda.

Bodil Jönsson, professor emerita Lunds universitet.

110 Bästa innovationsidé för eHälsa – vinnaren av SveaPriset

Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att utveckla framtidens vård och omsorg. Då behövs innovationer. Utan innovationer har det svenska samhället inte långsiktigt råd med en vård och omsorg med god standard för alla. Vi behöver ta tillvara på alla smarta idéer som bidrar till effektivitet och kvalitet inom vård och omsorg. Möt vinnaren av SveaPriset 2017 och ta del av bästa innovationsidé för eHälsa.

Moderator: Agneta Karlsson (S), statssekreterare Socialdepartementet.

SEM 106–112 • KL. 15.50–16.50

Björn Ferry och Heidi AnderssonFoto: Andreas Johansson

Bodil JönssonFoto: David Polberger

Agneta KarlssonFoto: Kristian Pohl

Charlotte BrogrenFoto: Anette Andersson

VR

28

Johan Flodin Helena Stenberg Foto: Maria Fäldt

Cristin Dorgelo

117 Hur hanterar kommuner en ständig befolkningsminskning på bästa sätt?

Kraven som kommuner med ihållande befolkningsminskning ställs inför är höga men inte oöverstigliga. I en fallstudie har vi klarlagt en rad kritiska faktorer som bidrar till att både ekonomi och verksamhetens kvalitet kan bibehållas, trots utmanande yttre förutsättningar.

Hans Knutsson, ekon. dr Företagsekonomiska institutionen Lunds univer sitet, Sven-Åke Draxten (S), kommunstyrelsens ordförande och Bengt Flykt, kommunchef, Bräcke kommun samt Mikael Lindfors (S), kommun styrelsens ordförande och Katarzyna Wikström, kommunchef, Norsjö kommun.Moderator: Bengt-Olof Knutsson, projektledare SKL.

114 En faktabaserad världsbild!Vi människor föds med ett begär för socker och fett, men

även för drama. Media, intresseorganisationer och lobbyister berättar dramatiska berättelser som handlar om extraordinära händelser och ovanliga människor. Alla dessa dramatiska berättelser ger en världsbild fylld av drama och som ofta är överdrivet negativ. Fakta visar en annan bild av världen: en värld som inte är delad i rika och fattiga, en värld där det mesta förbättras och den snabba befolkningsökningen snart är över. Den dramatiska världsbilden måste mötas med fakta och utbildning.

Olof Gränström och Mikael Arevius, Stiftelsen Gapminder.

119 Hur leda och styra utveckling av kvalitet i tjänster mot förstklassiga resultat?

Det är viktigt med rätt fokus, organisation och ledning för kvalitetssäkring och ständig utveckling av arbetsprocesser och rutiner som fokuserar på resultat. Därutöver krävs en stödjande kultur samt ett gott bemötande, engagemang och lyhördhet och att verksamheten drar nytta av nya möjligheter genom teknologi och digitalisering. Ta del av aktuella forskningsresultat samt flera exempel från svenska kommuner och andra offentliga verksamheter hur man organiserar och leder resultatfokuserad kvalitetsutveckling.

Bo Edvardsson, professor Centrum för tjänsteforskning Karlstads universitet.

115 Mental träning resulterade i 14 OS och VMmedaljer

Den tredje mars 2013 stannade Sverige upp när Johan Olsson vann VMguld i femmilen efter en över tre mil lång solokörning. Detta är redan en svensk idrottsklassiker. Därefter tog Johan ytterligare ett OSguld i Sotji. Nu är Johan bland de allra största vinteridrottarna genom tiderna. Men vägen dit har varit kantad av sjukdomar, skador och negativt tänkande. Utan det långvariga samarbetet med mentala tränaren/coachen Stig Wiklund hade Johan inte nått de fantastiska framgångarna. Vilka mentala verktyg kan man använda för att öka sin prestationsförmåga?

Johan Olsson, skidåkare med 14 medaljer i OS och VM samt Stig Wiklund, mental tränare och coach.

113 Sverigestudien 2017 – vilka värderingar präglar ”Det nya Sverige”?

Mycket har hänt i Sverige de senaste åren – både vad gäller politiska och samhälleliga förändringar. Hur har omvandlingen av samhället påverkat våra värderingar och vilka värderingar präglar idag våra arbetsplatser, kommuner och vår nation? Hur ser vår önskade framtid ut och vad behöver göras i landets kommuner för att nå dit? Sverige studien är en årlig kartläggning av värderingar med syftet att skapa en bred och inkluderande dialog om klimatet som präglar vår samtid.

Christine Feuk, SKL, Peter Grönberg, Senior VP Culture Development AB Volvo, Lotta Lundberg, chef för Näringslivs samarbeten & Fundraising Fryshuset, Helena Stenberg, KSO Piteå kommun och Sandra Zätterström, Preera. Moderator: Sara Farnebo, vd Preera.

TORSDAG 16 NOVEMBER SEM 113–119 • KL. 08.30–09.50

Johan Olsson

116 Öka kreativiteten och minska stressenKreativitet och innovationer bidrar inte bara till ekonomisk

tillväxt. Det leder även till bättre arbetsklimat och friskare personal. Vilka är då ingredienserna som behövs för att göra en organisation framgångsrik och lönsam samtidigt som personalen får utlopp för sin kreativitet och känner välbefinnande? Ta del av erfarenheterna och forskningen som identifierar de olika roller som behövs för att skapa denna typ av organisation. Seminariet avslutas med en 20 minuter lång workshop.

Farida Rasulzada, doktor i psykologi och lektor vid Lunds universitet.

118 Att styra med vision och förhållningssätt – i teori och praktik

Det är en stor utmaning att arbeta fram vision och förhållningssätt som verkligen blir styrande för organisationen. I april 2017 beslutade kommunfullmäktige i Lund med bred majoritet om en ny vision och gemensamma förhållningssätt. Beslutet var ett resultat av ett effektivt och strukturerat samarbete mellan ledande politiker och kommunens ledningsgrupp som kännetecknades av tillit och dialog. Ta del av vad som krävs för att arbetet ska bli framgångsrikt och specifikt hur arbetet genomfördes i Lund.

Sven-Martin Åkesson, konsult inom styrning och ledning, Anders Almgren (S), KSO, Anette Henriksson, kommundirektör och Mattias Hedenrud, ledningsstrateg, Lunds kommun.

29

121 Open innovation i Vita HusetÖppen innovation gör det möjligt för regeringar att enga

gera medborgarna att lösa komplexa problem, och dessutom bara betala för beprövade lösningar. Under Obamas tid som president experimenterade den federala regeringen i USA med ett flertal tillvägagångssätt för öppen innovation i offentlig sektor. Ta del av de bästa exemplen och lärdomarna från Vita Husets Office of Science and Technology Policy (OSTP). I seminariet kommer deltagarna även få överväga hur man tillämpar dessa metoder i sitt eget arbete.

Cristin Dorgelo, innovationskonsulent och f d chef för White House Office of Science and Technology Policy.

123 Tre vägar till bättre möten med patienterMötet mellan vårdgivare och patient är avgörande för kvali

teten i vården. Här får vi del av tre sätt att skapa bättre möten. Inom barnhälsovården används verktyget En förälder blir till för att genom vägledning och reflektion bidra till jämställt föräldraskap. Förstå mig rätt är en metod att minska missförstånden i vården. Det är ett enkelt vardagsnära sätt att förbättra kommunikationen som spritts till 5 000 vårdanställda i Västra Götaland. På Södra Älvsborgs sjukhus barnavdelning tar man bilden till hjälp för att patienterna ska vara förberedda och känna sig delaktiga i behandlingen.

Regionutvecklarna Peder Welin och Anke Samulowit, Kunskapscentrum för jämlik vård VGR samt Maria Börjesson, vårdenhetschef Barn- och ungdomskliniken SÄS. Moderator: Anjelica Hammersjö, VGR.

122 Hur skapa multisinnliga lärmiljöer? – ett upplevelsebaserat ”changeinarium”

Doftsinnet är kopplat till flest minnesfunktioner – ändå finns få lärsituationer med doftinslag. Hur kan vi skapa mer dynamiska multisinnliga lärmiljöer för att utvecklas empatiskt och sensoriskt såväl som tekniskt? Med allt från VR till kollaborativa aktiviteter blir komplexa frågeställningar belysta ur flera perspektiv, och genom dialogorienterad interaktion omvandlade till en verktygslåda av metoder att ta med hem för att skapa egen verkstad.


125 Alla hästar hemmaUppsagd efter 11 år. Drunknad i praktikträsket. Hugo med

adhd och lindrig utvecklingsstörning och Anna med Aspergers syndrom drabbas hårt av dagens tuffa arbetsmarknad. Vissa jobbar inte alls, andra stressas och pressas till utbrändhet. Men det finns lösningar! I vissa kommuner, arbetsförmedlingar och företag har man börjat jobba på ett helt nytt sätt och ser möjligheter istället för problem. En dramatisering av Östra Teatern. Efter pjäsen leder ensemblen en diskussionsstund kring frågeställningen.

Östra Teaterns ensemble: Maria Lindström, Petter Billengren och Joakim Sikberg.Producent: Ulrika Ragnar Borell.

120 Innovationslabb för samhällsutveckling I kommunhus, regeringskanslier och parlament världen över

finns en ökande insikt om att det behövs annorlunda och bättre sätt att arbeta med uppdragen från väljare och medborgare när samhällsutmaningarna blir mer komplexa, kraven och förväntningarna ökar och budgetar pressas. Ett uttryck för denna utveckling är bildandet av innovationslabb med uppdrag att pröva nya metoder och arbetsformer som i sig bidrar till förnyade förhållningssätt. Ta även del av Förnyelselabbets process, metoder och testmiljöer som just initierats och som ska leda till förbättrade livsvillkor för ensamkommande.

Jesper Christiansen, Nesta, Pia McAleenan, Förnyelselabbet, Anders Ekholm, Institutet för Framtidsstudier, Alex Liebert, Stiftelsen Svensk Industridesign, Inger Gustafsson, Vinnova och Klas Danerlöv, SKL.

124 Kan man lita på tekniken i framtidens vård?Den tekniska utvecklingen i dagens vård ökar i snabb takt.

Avancerad teknisk utrustning återfinns inte längre bara på högteknologiska avdelningar såsom intensivvårdsavdelningar, utan också på allmänna vårdavdelningar och i hemsjukvården. Detta ställer nya krav på kompetens och tekniskt kunnande. Därför är vården försiktigt inställd till att investera och implementera högteknologisk utrustning. Samtidigt finns det stora lärdomar att hämta från helt andra branscher så som t ex fordonsindustrin där autonoma fordon snart finns ute på våra vägar. Vågar man lita på tekniken? Vilka är möjligheterna om man bortser från hindren?

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd SLL, Daniel Persson, Min Doktor och Johan Flodin, Kry. Moderator: Karin Klingenstierna.

126 På väg mot MRkommuner och MRregioner?Våren 2017 tog SKL beslut om en plattform för mänskliga

rättigheter på lokal och regional nivå. Plattformen, som utgår ifrån det internationella konceptet ”Human Rights City”, är tänkt att fungera som ett utvecklingsverktyg åt kommuner, landsting och regioner som vill bedriva ett mer systematiskt MRarbete. Hur kan plattformen användas och hur har de kommuner, landsting och regioner som vill utgå ifrån plattformen tänkt och gjort?

Elin Gustafsson (S), kommunalråd Lunds kommun, Ingela Hagström, avdelningschef social hållbarhet Uppsala kommun och Morten Kjaerum, direktör Raoul Wallenberginstitutet i Lund.

SEM 120–126 • KL. 08.30–09.50

Farida Rasulzada

Anette Henriksson Pernilla GlaserFoto: Elisabeth Ohlson Wallin

Daniel ForslundFoto: Anna Molander

VR

30

129 Vem lär vem? – ett upplevelsebaserat ”changeinarium”

Hur ska organisationer förhålla sig till formell respektive informell kunskap? Vad innebär ett innovativt förhållningssätt i en offentlig institution? Hur kan vi bygga lärande organisationer tillsammans med medborgare? Med allt från VR till kollaborativa aktiviteter blir komplexa frågeställningar belysta ur flera perspektiv, och genom dialogorienterad interaktion omvandlade till en verktygslåda av metoder att ta med hem för att skapa egen verkstad.


132 Arbetsmiljö vid upphandling, ett sunt konkurrensmedel

Upphandlingsfrågan är en kritisk händelse för att förebygga osund konkurrens. Beställare, leverantörer och utförare behöver bli bättre på att uppmärksamma arbetsmiljöriskerna vid upphandling, samtidigt visar vår undersökning att många upplever att de inte har tillräckliga kunskaper om arbetsmiljö. Ofta efterfrågas inte heller leverantörens systematiska arbetsmiljöarbete. Lyssna till varför arbetsmiljön är en faktor att räkna med vid upphandlingar.

Seminariearrangör: Arbetsmiljöverket.

130 Hur du talar inför folk och bemästrar din talskräck

De allra flesta känner obehag för att tala inför andra och många undviker helt att utsätta sig för den situationen. Samtidigt blir det personliga varumärket allt viktigare och kraven på att hålla olika presentationer i yrkeslivet ökar. Skådespelaren Stefan Sauk och hjärnforskaren Jan Marcusson berättar vad som egentligen händer i vårt huvud och våra kroppar när vi pratar inför andra. De ger också tips och visar hur vi kan bemästra vår scenskräck och bli bättre talare.

Stefan Sauk, skådespelare och Jan Marcusson, hjärnforskare och överläkare.

133 Från design av offentliga serviceplattformar till design av hela serviceekosystem

Med teknikutveckling och ökat deltagande av intressenter har offentliga organisationer gått från att erbjuda fördefinierade tjänster till serviceplattformar som gör det möjligt för andra aktörer att skapa nya tjänster för brukarna. Den portugisiska myndigheten för hälsoinformation (SPMS), tillhandahåller hälsoinformation till patienter och läkare, men gör det också möjligt för hälsoorganisationer och mjukvaruföretag att bygga på sin plattform för att utveckla nya tjänster. Vilka är utmaningarna när man ska utveckla ett helt serviceekosystem.

Lia Patrício, biträdande professor University of Porto. Moderator: Bo Edvardsson, Centrum för tjänsteforskning.Seminariespråk: Engelska.

131 Den nödvändiga men svåra utmaningen att lyckas med styrning och verksamhetsutveckling

Att formulera mål och mäta resultat räcker inte för att styra en verksamhet. Det krävs en systematisk analys, en förståelse och tolkningsförmåga av resultaten, för att kunna styra och utveckla. Vid seminariet får du förutom att lyssna på en beskrivning av hur analys arbete kan genomföras, möta två kommuner som konkret beskriver sitt arbete med systematisk analys.

Peter Danestad, utvecklingsstrateg Ulricehamns kommun, Susanne Högling, verksamhetscontroller Örebro kommun samt Christine Feuk, projektledare och Gunnar Gidenstam, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting.

127 Framtidens samhälle tar form i rymdenDen ökande urbaniseringen har stora likheter med livet för

astronauter i rymdfarkoster och på månbaser. Rymdforskningen ger stora möjligheter att hitta nya innovativa lösningar som ger hållbarare byggnader och städer. En rymdfärja eller en framtida månbas är något av det mest hållbara man kan tänka sig; nämligen ett slutet ekosystem! Syre, vatten, mat och andra förbrukningsvaror måste hushållas med och i största möjliga mån kunna återvinnas. Det går inte längre att gräva där vi står, nya tankesätt krävs för att driva på utvecklingen.

Cecilia Hertz, rymddesignern med erfarenhet från NASA och grundare och VD av Umbilical Design samt kontrakterad av den europeiska rymd- organisationen ESA som Space Technology Broker för Sverige.


Magnus NorellFoto: Gustav Mårtensson

30

Lotta Gröning Foto: Modigh Hannah Hanmod

Anders EkholmFoto: Lena Dahlström

Stefan SaukFoto: Nils Petter Nilsson

VR

128 Hoten från våldsbejakande extremisterArbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism är

av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som på olika sätt berörs av frågan. Det handlar om både offentliga verksamheter så som kommun, skola, fritidsverksamhet, socialtjänst, polis och säkerhetspolis samt civilsamhällesaktörer så som idrottsföreningar och religiösa samfund. Hur allvarligt är problemet med våldsbejakande extremism? Hur hindrar vi radikalisering av ungdomar i förortsmiljöer?

Magnus Norell, terroristforskare, Pierre Durrani, religionshistoriker och Yassin Ekdahl, sekreterare Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Moderator: Lotta Gröning, journalist Expressen.

31

136 Digitalisering av skolan – en skandinavisk jämförelse

Hur bra är de skandinaviska länderna på att hjälpa eleverna att möta framtiden? Digitaliseringen av skolan har pågått under många år. Men det verkar som att det först nu börjar ta ordentlig fart, och att begreppet digitalisering nu omfattar betydligt mer än att bara köpa in datorer. Danmark, Norge och Sverige gör alla nationella satsningar för att få upp användningen av digitala verktyg i skolan. Vad är likheterna och vad är skillnaderna? Och i vilket land har man lyckats bäst?

Øystein Nilsen, avdelingsdirektør Senter for ITK i utdanningen i Norge, Finn Togo, kontorchef Styrelsen for IT og Læring Undervisnings-ministeriet i Danmark och Helene Öberg (MP), statssekreterare Utbildningsdepartementet i Sverige. Moderator: Erik Blix, journalist.

138 Bemötande – på patientens villkorDet finns väldigt mycket i själva bemötandet som kan orsaka

stora skador, och andra saker som kan bidra till mycket läkning och tillfrisknande. Vilken betydelse har bemötandet för tillfriskningsprocessen? Är det t ex vården som ska bjudas in som partner i patientens liv och inte tvärtom, och är det personalen som ska vara följsamma snarare än patienten? Om bra och dåliga möten med vården ur ett patientperspektiv, om maktassymetri i psykiatrin samt diskussion utifrån läroboken ”den inhumana vården”.

Mikaela Javinger, skribent, psykiatridebattör och föreläsare om psykisk ohälsa.

137 Kan man tävla om bättre hälsa?USA:s hälso och socialdepartement (HHS), är ett departe

ment i USA:s federala regering med den primära uppgiften att skydda alla amerikaners hälsa och att tillhandahålla grundläggande mänskliga tjänster. Departementet står för stora förändringar där fokus har skiftats till att anamma innovativa lösningar tillsammans med externa aktörer för att nå sina mål. Genom att använda sig av innovationstävlingar har man lyckats nå stora framgångar när det kommer till att effektivisera vården. Ta del av hur myndigheten lyckats få medarbetarna att se framtiden och nu aktivt deltar i förändringsprocessen med målet inställt på att skapa bättre tjänster för allmänheten.

Sandeep Patel, Open Innovation Manager HHS i USA.Seminariespråk: Engelska.

139 Vård nära – när sjukhuset kommer till patientenDet pågår en ommöblering i vården. Människor med kroniska

sjukdomar ska nu monitoreras och behandlas hemma. Det ökar tryggheten och friheten, men det ställer nya krav på integritet. Avancerad sjukvård flyttar hem och sjuka människor kan slippa känslan av att vara patient. Hur kan patientsäkerheten samtidigt garanteras? Att ge vård på distans ställer nya krav på vård och omsorgspersonal, sjukhus och leverantörer. Var är bristerna i dag och hur ser de fungerande lösningarna ut? Välkommen på ett inspirerande seminarium med praktiska demonstrationer av framtidens lösningar som redan är här.

Seminariearrangör: MedTech Magazine.

134 IoT för hållbara samhällenVarför påstår många innovatörer att Internet of things inte

handlar om onödiga prylar, utan om nödvändiga innovationer för att skapa ett hållbart samhälle? Varför vill Husqvarna gå från att vara ett produktbolag till att erbjuda tjänster till städer? Vad är skillnaden mellan uppkopplad omsorg och traditionell omsorg? Det finns farhågor för att man bygger bort empati och medmänsklighet med automatiseringen. Men det finns bevis för att uppkopplade prylar kan både sänka kostnader, rädda liv och förbättra livskvalitet för äldre.

Petra Sundström, VP People & Organization Construction Division Husqvarna Group, Michael Collaros, vd Aifloo och Torbjörn Fängström, programdirektör för strategiska innovationsprogram IoT Vinnova.Moderator: Darja Isaksson, digitaliseringsstrateg.

135 En innovativ statsförvaltningKreativitet och nytänkande kanske inte alltid har förknippats

med statliga myndigheter. Men bilden av myndigheter har ändrats, från tungrodda och rigida till att fungera som förebilder. Målet för förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning. Hur gör man då för att skapa en innovationskultur, som dessutom bidrar till myndigheternas utveckling och motsvarar förväntningar från medborgare och företag?

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova, Clas Olsson, general-direktör ESV och Brita Saxton, generaldirektör Trafikanalys.Moderator: Karin Klingenstierna.

140 Samhällsförändringar och hur de påverkar uppdraget som politisk ledare

Vilka förändringar i samhället kommer att påverka kommuner, regioner och landsting i framtiden? Hur kommer dessa att påverka uppdraget att styra och leda och att värna demokratin för toppolitiker? Utmaningar vi ser idag är t ex helhetsansvaret som innebär målkonflikter, komplexiteten, förväntningar på att kunna lösa allt. Hur kan vi förbereda oss för att möta framtiden? Välkommen på spaning om framtiden med fokus på det politiska ledarskapet.

Anders Ekholm, vice vd Institutet för Framtidsstudier, Maria Stenberg (S), LSO Norrbotten, Madelaine Jakobsson (C), KSO Nordmaling och Kristina Edlund (S), KSO Linköping samt toppolitiker från SKL:s Referensgrupp om politiskt ledarskap. Moderator: Lena Lindgren, SKL.

SEM 134–140 • KL. 10.30–11.50

Cecilia HertzFoto: Sören Andersson

Darja IsakssonFoto: Lindsten & Nilsson

Helene Öberg Foto: Kristian Pohl

Sandeep Patel

32

143 Att vara chef för ZlatanDet finns stora likheter mellan att vara fotbollsdomare och

att vara chef. Du förväntas ta snabba beslut utan möjlighet att diskutera med andra. Du ska hantera olika personligheter samtidigt som du ska få dina anställda (spelarna) att acceptera dina beslut och dig själv som den naturliga ledaren. Jonas Eriksson berättar om vikten av att bygga sitt team och hålla ihop det under extrema omständigheter. Med utgångspunkt från sina möten med världens bästa fotbollsstjärnor som Messi, Zlatan och Ronaldo delar han med sig hur han hittar synergier mellan ledarskapet i arbetslivet och idrotten.

Jonas Eriksson, domare på högsta internationella nivå med erfarenhet från VM, EM och Champions League.

142 Minska de kriminella gängens maktDen organiserade brottsligheten växer och utmanar

myndig heternas förmåga att upprätthålla lag och ordning. Vi ser uppgörelser mellan olika gäng som eskalerar och skapar miljöer som inte fanns i Sverige för bara några år sedan. Ekonomisk vinning och makt är de centrala drivkrafterna. Det är ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället som måste bekämpa brottsligheten från flera håll samtidigt. Hur kan man och bör man agera för att mot verka den organiserade brottsligheten?

Klas Friberg, regionpolischef Västra Götaland, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande Malmö, Linda Snecker, rätts politisk talesperson (V) och Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson (M).Moderator: Hasse Aro, programledare TV4.

145 Säkra att systemet håller – utveckla den moraliska kompassen i välfärdens verksamheter

Kommuners och landstings verksamheter är där i vardagens sysslor som de moraliskt laddade situationerna finns. Regelverket är grunden men byråkratin kan vara stel och kan fresta till en flykt från personligt ansvarstagande och motverka att vi bemöter individer på ett individuellt sätt. Seminariet genomförs i form av en workshop, där deltagarna ges möjlighet att tillsammans diskutera olika frågor inom området.

Tomas Brytting, professor och etikforskare Ersta Sköndal högskola.Moderator: Märit Melbi, projektledare Sveriges Kommuner och Landsting.

144 Kurs Ledarskap i offentlig förvaltning – del 1En ledarskapskurs för chefer i offentlig sektor som leder

till ökad förståelse för och kunskap om ledarskap. Dessutom med möjligheter till kunskaps och erfarenhetsutbyte chefer emellan. Du får en inblick i vad som krävs av ett offentligt ledarskap, samt hur du blir framgångsrik som offentlig ledare. Vad är unikt för ett ledarskap i offentlig sektor jämfört med andra sektorer? En mikrokurs i två delar som varvar föreläsning med gruppövning och diskussion. En diplomkurs i regi av Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Kursledare: Jenny Madestam, lektor i offentlig förvaltning på Södertörns högskola.

146 Ekonomin i Sverige, Europa och världenVärlden har gått in i 2017 med hög beredskap för ett tur

bulent år. Det har gett oss förutsägbar oförutsägbarhet påverkat av bl a Brexit och USA:s nya färdriktning. Samtidigt befinner sig Sverige i högkonjunktur med en minskande arbetslöshet och en ökande tillväxt. Men risken för bakslag kan inte uteslutas. Vad kan vi förvänta oss framöver och vad ska vi ha beredskap för?

Inledning: Henry Ohlsson, vice riksbankschef.Panel: Anna Breman, chefekonom Swedbank, Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv och Annika Wallenskog, chefekonom Sveriges Kommuner och Landsting.Moderator: Lotta Gröning, journalist Expressen.

147 Nya möjligheter inom äldreomsorgen med fokus på välbefinnande

Äldreomsorgen ställer allt högre krav på kvalitet, service och anpassad hälso och sjukvård. I seminariet beskrivs hur nya sätt att förbättra service och kundupplevelser inom hälso och sjukvården leder till ökat välbefinnande och kvalitet i världsklass. Utgångspunkten är praktiknära forskning som integrerar i första hand miljödesign, tjänsteforskning kring välbefinnande (wellbeing) med moderna principer för ledning och verksamhetsstyrning som bedrivs vid Cornell Institute for Healthy Futures.

Rohit Verma, professor Cornell University och chef för Cornell Institute for Healthy Futures. Moderator: Bo Edvardsson, CTF Karlstads universitet.Seminariespråk: Engelska.

141 Samverkan ger flyktingar bättre startStorstad och landsbygd innebär olika förutsättningar, men

Göteborg och Åre har båda mött flyktingmottagandets utmaningar genom samverkan. Göteborg har genom Idéburet offentligt partnerskap (IOP) skapat en helhetslösning för ensamkommande. I samarbete med den idéburna sektorn erbjuds boende, omsorg och extra insatser för att möta de ungas behov. I Åre har 85 procent av de nyanlända sysselsättning och många väljer att stanna i kommunen. Tidig validering, samarbete mellan offentliga och ideella aktörer samt tät uppföljning har visat sig vara en framgångsrik arbetsmodell.

Martin Söderström, tillväxtchef Åre kommun och Sofia Hendriksen, enhetschef Social resursförvaltning Göteborgs Stad.Moderator: Lena Hörngren, journalist.


Jonas ErikssonFoto: Niklas Larsson

Hasse AroFoto: Ulrica Ramstedt

Katrin Stjernfeldt JammehFoto: Jens Ohlsson

Tomas Tobé

33

150 Den traditionella uppstickaren – när kvalitet blir innovation

Hermods startades 1898 och är idag Sveriges största anordnare av Vuxenutbildning. En viktig framgångsfaktor är det systematiska och verksamhetsnära kvalitetsarbetet. Att få alla medarbetare att vara delaktiga i kvalitetsarbetet har varit en resa som inte alla gånger varit lätt. Kvalitetsledningssystemet Stjärnan är en motor för ökad effektivitet och en stark innovationskraft i utvecklingen av utbildningarna. Ta del av hur ledning och medarbetare får stöd i att förbättra sin tjänstekvalitet, arbeta effektivt och driva affärsutveckling.

Ulrika Lundquist, kvalitetschef och Charlotte Vällfors, utbildnings- direktör, Hermods. Seminariearrangör: Hermods.

153 Vardagligt hållbarhetsarbeteDet bästa avfallet är det som inte uppstår, är mottot för

Kretslopp och vattens arbete inom Göteborgs Stad med att förebygga avfall. Inom äldreomsorgen är målet minskat matsvinn samt mindre avfall från engångsprodukter. På kontorssidan jobbar man för att förlänga livslängden på ITprodukter och att förbättra inköpsrutiner. Dagliga verksamheten Linden i Halmstad jobbar med humanitär hållbarhet. Tack vare att brukarna tar bort vekeshållaren kan utbrunna värmeljusbehållare återvinnas. Aluminiumet skickas till Thailand och blir till arm och benproteser och stearinet återvinns och blir till nya ljus.

Kerstin Andersson, verksamhetschef Daglig verksamhet Halmstads kommun och Karin Nielsen, processledare Kretslopp och vatten Göteborgs Stad.

151 Patienter som förbättrar vårdenI USA har rörelsen #WeAreNotWaiting startat som en

motreaktion på vårdens syn på patienter som enbart hjälpbehövande och resurskrävande. I Sverige samlas nu patienter som inte vill vänta under paraplyet ”spetspatienter”. En spetspatient är en patient eller närstående som vet, kan och vill mer än vården förväntar sig. Spetspatienter utgår från sin egen situation och egenvård när de engagerar sig och deras arbete förbättrar vården för dem själva men även för andra patienter. Hur kan vården bättre möta deras behov?

Sara Riggare, doktorand i hälsoinformatik på Karolinska Institutet och spetspatient.

154 Hur kan vi jämföra och ranka hälso och sjukvårdens kvalitet för landsting och vårdgivare?

Det finns nu allt bättre tillgång på data om hälsooch sjukvårdens kvalitet. Det mesta publiceras öppet på hemsidor och i rapporter och används både i den offentliga debatten, i medierapportering och vid olika rankingar av hälsooch sjukvårdens kvalitet. Men vad kan vi egentligen säga om ett landsting, ett sjukhus eller en vårdcentrals kvalitet? Om Dagens Medicins sjukhusranking, kvalitetsindex för hjärtinfarktvård och jämförelser av diabetesvårdens kvalitet.

Christina Kennedy, chefredaktör Dagens Medicin, Soffia Gudbjörnsdottir, Nationella Diabetesregistret och Tomas Jernberg, kvalitetsregistret Swedeheart.

148 Vägen till en innovativ kommunKommuner behöver bli mer innovativa för att klara framti

da utmaningar, men hur gör en kommun för att bli innovativ – på riktigt? Sex städer har fått stöd i Vinnovas utlysning om innovationsplattformar för hållbara, attraktiva städer. Städerna har lyft innovation som ett sätt att ta sig an utmaningar. Hur arbetar de, vad har de gemensamt och vad har de mött för utmaningar? Här är en chans att ta del av städernas erfarenheter.

Jenny Åström, Malmö Innovationsarena, Katarina Scott, Lunds kommun, Carola Samuelsson, Borås innovationsplattform, Gunilla Åkerström, Göteborgs innovationsprogram, Sofie Pandis Iveroth, Innovationsplattform Hållbara Stockholm och Joakim Norman, Kiruna innovationsplattform.

149 Diginomics – transformation i allt högre hastighet

Digitaliseringen förändrar samhället och drivkrafterna i ekonomin. Nytt värde skapas i nätverk och företags värdekedjor, prismodeller och konkurrenssituationer ändras. Förändringen ställer höga krav på bättre utbildning och innovationer. Hur förbereder vi oss då för framtidens digitala ekonomi? Digitaliseringsekonomen Anna Felländer kommer att prata om digitaliseringens möjligheter och utmaningar både utifrån ett samhällsekonomiskt och organisatoriskt perspektiv.

Anna Felländer, digitaliseringsekonom och senior rådgivare.

SEM 148–154 • KL. 13.10–14.10

Anna Felländer

Anna Breman Bettina Kashefi Sara RiggareFoto: Christopher Kern

152 Norrtäljemodellen – bättre kontinuitet, högre kvalitet och tryggare vård

Kan Norrtäljemodellen förbättra vården i din kommun? Det unika sam arbetet mellan kommun och landsting har skapat en bättre hälso och sjukvård och omsorg. En viktig anledning är att vi slutat tänka i banor av landstingsvård och kommunal omsorg, det är lika ointres sant för oss som för våra patienter, brukare och deras närstående. Vi samverkar med ett gemensamt kvalitetsråd och med innovativa samarbeten som ger upphov till samordnings och effektivitetsvinster.

Ulla-Marie Hellenberg, kommundirektör Norrtälje kommun, Christian Foster, förbundsdirektör Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje och Peter Graf, vd TioHundra AB. Seminariearrangör: Norrtälje kommun.

34

156 Ett år efter valet som chockade världenUSAvalet 2016 går till historien som det mest dramatiska i

modern tid. Aldrig tidigare har väl två presidentkandidater bjudit på så mycket dramatik som Hillary Clinton och Donald Trump. Genom att mobilisera väljare som tidigare varit ointresserade av politik chockade fastighetsmagnaten och superclownen Donald Trump en hel värld när han skrällde mot Hillary Clinton. Vi tar en titt på hur det gick till, vad som hände sedan och inte minst vad som kommer hända framöver. Följ med på en hisnande resa i USApolitikens spännande värld.

Marcus Oscarsson, politisk kommentator.

160 Idéslussar: verktyg för utveckling och innovation

Medborgarnas behov, krav och önskemål på kommunernas tjänster, och på kvalitén på dessa tjänster, förändras. Ett sätt är att bättre ta tillvara på medarbetarnas innovationskraft! Är du nyfiken på hur det är att jobba med medarbetardriven innovation i kommuner? Lyssna på två tidigare kvalitetskommuner – Kungsbacka och Örebro. Båda kommunerna har på olika sätt, med stöd av Vinnova, byggt Idéslussar som ska ge förutsättningar för innovativ utveckling.

Jonny Paulsson, handläggare Vinnova, Klas Danerlöv, samordnare innovationsfrågor SKL, Cathrin Andersson, processledare systematisk kvalitetsutveckling Örebro kommun och Rebecca Cunevski, utvecklare Kungsbacka kommun.

157 Maxa snacket i en uppkopplad världTiden då ledningen kunde delegera kommunikation till en

kommunikationsavdelning som paketerade och förde ut verksamhetens budskap är sedan länge förbi. I dagens medielandskap måste man bli kommunikativa fullt ut genom att lyssna, analysera världen utanför, ta till sig av kundinsikter och driva förändring i en ständigt pågående dialog med både medarbetare, kunder och omvärld. Sociala medier och digitaliseringen har gjort att det är lättare än någonsin att nå ut brett men det är betydligt svårare att nå fram till sin målgrupp. Så hur gör man för att nå fram i bruset?

Karin Zingmark, kommunikations- och ledarskapskonsult.

161 Verksamhetseffektivitet och tjänstekvalitet i offentliga serviceorganisationer

Offentliga serviceorganisationer genomför olika program såsom TQM eller Lean för att förbättra sin effektivitet. Samtidigt antas dessa program ha en positiv effekt på tjänstekvalitet och kundupplevelser. Tjänsteforskning visar att verksamhetseffektivitet och tjänstekvalitet inte nödvändigtvis är två sidor av samma mynt. Under seminariet behandlas resultat från studier av genomförandet av olika Leanprojekt i ett antal sjukhus vårdavdelningar. Vad är det som gör att man så sällan lyckas? Vad tycks krävas för nå de resultat man avser uppnå?

Paul Gemmel, professor i Service management vid Gent Universitet.Moderator: Bo Edvardsson, CTF Karlstad. Seminariespråk: Engelska.

155 Yrkesutbildning, ja tack!Intresset för yrkesutbildningar har minskat och vi riskerar en

framtida brist på kompetent personal i många branscher. Ett flertal kampanjer har lanserats för att höja statusen och intresset för yrkesutbildningarna? Ger det någon effekt? Hur ska man tänka för att få både ungdomar och föräldrar att se möjligheterna som en yrkesutbildning ger? Regeringen har nyligen förslagit ett införande av branschskolor. Är det rätt väg att gå eller en kampanj bland andra?

Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Tobias Baudin, ordförande Kommunal, Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, Tobias Krantz, ordförande Worldskills Sweden och Camilla Waltersson Grönvall, utbildningspolitisk talesperson (M).Moderator: Erik Blix, journalist och programledare Sveriges Radio.

158 Kurs Ledarskap i offentlig förvaltning – del 2En ledarskapskurs för chefer i offentlig sektor som leder

till ökad förståelse för och kunskap om ledarskap. Dessutom med möjligheter till kunskaps och erfarenhetsutbyte chefer emellan. Du får en inblick i vad som krävs av ett offentligt ledarskap, samt hur du blir framgångsrik som offentlig ledare. Vad är unikt för ett ledarskap i offentlig sektor jämfört med andra sektorer? En mikrokurs i två delar som varvar föreläsning med gruppövning och diskussion. En diplomkurs i regi av Förvaltningsakademin, Södertörns högskola.

Kursledare: Jenny Madestam, lektor i offentlig förvaltning på Södertörns högskola.


Marcus Oscarsson

Karin Zingmark Anna EkströmFoto: Kristian Pohl Regerings kansliet

Tobias Krantz

159 Upphandla innovation och mervärdeLåt din upphandling nå sin fulla potential! Lås inte in leveran

tören i en teknisk beskrivning av befintliga förhållanden, utan var öppen för och stimulera leverantörens förmågor att utveckla leveransen. Detta kommer dig till nytta genom nya smarta och kostnadseffektiva leveranser som du inte kunnat föreställa dig. När du ändå är på gång – använd upphandlingen för att uppnå organisationens övergripande mål. Låt upphandlingen bidra till att uppnå hållbarhetsmålen. Endast din fantasi – och proportionalitetsprincipen – utgör den yttre gränsen för vad du kan uppnå!

Katarina Appelqvist, enhetschef Upphandling Räddningstjänsten Stor-göteborg och Sophie Edler Hongelin, Trafikutredare Göteborgs Stad.Moderator: Karin Peedu, upphandlingsstrateg SKL.

35

166 Hur långt räcker ett gott bemötande för att skapa god vård?

Bemötandet i svensk sjukvård får dåligt betyg i olika mätningar. Socialstyrelsen arbetar med att vidareutveckla ett utbildningsmaterial på temat, som beskrivs som en av de viktigaste faktorerna i deras uppdrag att främja en mer patientcentrerad vård. Hur långt räcker egentligen ett gott bemötande för att garantera en god och jämlik hälsa, vård och omsorg som främjar delaktighet och patientinflytande? Ger inte personalen redan personcentrerad vård?Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör Sahlgrenska, Mikaela Javinger, skribent samt attitydambassadör för hjärnkoll, Inger Ekman, föreståndare GPCC och Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd vid Socialstyrelsen.Moderator: Karin Klingenstierna.

163 Framtidens avfallshanteringUtmaningarna för avfallshanteringen i stadscentra är många.

Att stadsmiljön är ren och välstädad blir samtidigt en allt viktigare konkurrensfördel för stadens varumärke. Stockholms stad har satsat på smarta och innovativa avfallshanteringssystem. Genom att gräva ned automatiserade avfallshanteringssystem elimineras behovet av tunga sopbilar i stadskärnan. Utöver detta har man ersatt de traditionella papperskorgarna med nya som är solcellsdrivna och komprimerar innehållet och meddelar när de behöver tömmas.

Anette Brifalk, enhetschef stab och digital kommunikation Stockholms stad och Mikael Pernheim, försäljningschef Envac Europe.

168 Enkel felanmälan med appens hjälpMed teknikens hjälp får Helsingborg och Göteborg snabbt och

enkelt del av medborgarnas synpunkter och förslag till förbättringar av den offentliga miljön. Ett bättre Helsingborg är en app och en etjänst där medborgarna kan rapportera var och varför något behöver ses över. Alla aktiva ärenden finns dessutom tillgängliga för alla på helsingborg.se. I Göteborg finns en app där man enkelt och direkt på plats med hjälp av geotaggning, foto och text kan anmäla enkelt avhjälpta hinder. Tack vare öppen källkod kan vem som helst vidareutveckla appen, som fått pris av EU.

Björn Lahti, projektledare Smarta Helsingborg, och Andreas Johansen, utvecklingsledare för tillgänglighet och användbarhet Fastighetskontoret Göteborg. Moderator: Anders Nordh, SKL.

165 Systematiskt arbete för bättre vårdProjektet Jämlik strokevård i Västra Götaland ger de 6 000

invånare i regionen som varje år drabbas av stroke bästa möjliga vård i en sammanhållen vårdkedja präglad av kompetens, delaktighet och samverkan. Landstinget i Kalmar län har sedan 2007 satsat på systematiskt patientanpassat kvalitetsarbete inom primärvården. Arbetet är inte lika för alla utan ska utgå från upptagningsområdets befolkningssammansättning och utmaningar. Tack vare att erfarenheterna publiceras kan alla lära av varandra.

Sofia Hartz, beställarchef Landstinget i Kalmar län och Agneta Patriksson, teamledare Systemutveckling & strategi Västra Götalandsregionen.Moderator: David Liljequist, Förbundsombudsman Vårdförbundet.

164 Att hjälpa elever nå sin fulla potentialInkludering är en förutsättning för att elever ska nå sin fulla

potential i skolan. Detta har varit utgångspunkten för projektet En lärmiljö för alla som Marks kommun drivit i samarbete med högskolan i Borås. Projektet har lett till höjda meritvärden, fler behöriga till gymnasiet och ökad medvetenhet om kvalitetsutveckling. Projektet Vardagsmentor jobbar med hemmasittare i Stockholm genom att möta och stödja ungdomar som valt bort skolan. Man vill vända på begreppen och inte se skolfrånvaron som ett problem utan som ett försök av den unge att hantera livet så gott det går.

Johan Sundqvist, utvecklingsledare barn- och utbildningsförvaltningen Marks kommun och Matthias Rowe, skolkurator och eldsjäl Sommarkollo4me. Moderator: Lena Hörngren, journalist.

162 Så blir Sverige ledande i framtidens digitalisering

Automatisering med smart digitalisering antas revolutionera vårt samhälle på många områden de närmaste åren. På områden som redovisning, beslutsfattande och förmågan att ställa rätt diagnos finns exempel där datorerna är bättre än människan redan idag. Det finns stor potentiell nytta inom vård, skola och omsorg, men också en oro för vad som händer om människor ersätts med teknik. Hur möter Sverige dessa utmaningar på bästa sätt?

Annika Strandhäll, socialminister, Nicklas Lundblad, VP Public Policy EMEA Google och Fredrik Heintz, docent i datavetenskap Linköpings universitet. Moderator: Per Mosseby, entreprenör och föreläsare.

167 Vinnaren av SveaPriset 2015 har utvecklat matglada LSSboenden

Hushållningssällskapet Väst fick ta emot SveaPriset 2015 för sitt smarta och moderna sätt att visa personer med intellektuella funktionshinder hur man lagar mat. Tack vare pengarna som följde med SveaPriset satsade man på att utveckla en eskola som vänder sig till personal på LSSboenden. Där får de lära sig hur de kan använda Matgladappen i arbetet med brukarna. Syftet är inte att lära personalen laga mat utan att ge dem råd och tips om hur de ska stödja brukarna så att de kan bli mer självständiga. Om hur en idé som utgick från behov, ledde till stora förändringar i tillvaron på LSSboende.

Margareta Frost-Johansson, projektledare Hushållningssällskapet Väst.

SEM 162–168 • KL. 14.30–15.30

Annika StrandhällFoto: Kristian Pohl Regeringskansliet

Jenny Madestam Nicklas Lundblad Inger EkmanFoto: Elin Lindström Claessen

36

Namnfoto: Xx

The Soul Company Foto: Emma Svensson

K VÄ L L A R N A PÅ K VA L I T E T S M Ä S S A N

Maria Möller Foto: Cim Ek

På Kvalitetsmässan träffar du kollegorna från hela Sverige och övriga Norden. Fortsätt de intressanta samtalen från dagen under trevliga former på kvällarna. Applådera de välförtjänta vinnarna av Kvalitetsmässans utmärkelser och njut av god mat och några av Sveriges bästa artister.

Fred

Joh

anso

n, f

oto:

Tro

nd

Gu

devo

ld

37

TISDAG 14 NOVEMBER

ONSDAG 15 NOVEMBER

B A N K E T T19.30–01.00 Trerätters bankettmiddag med show av The Soul Company. Ett sjumannaband med musik präglad av 60-talets motown- och chicagosoul.

Som avslutning underhåller kvällens DJ med klassiker från dåtid till nutid.

Kvällens konferencier är komikern och programledaren Robin Paulsson.

Lokal: The Theater, Svenska Mässan.

I N V I G N I N G S G A L A17.45 – 19.15 Mat och mingel på Svenska Mässan.

19.30 Dörrarna öppnas på GöteborgsOperan och platserna intas.

20.00 –22.00 Prisceremonier och underhållning.

Utdelning av utmärkelserna:

• GötaPriset 2017

• SveaPriset 2017

• Sveriges DigitaliseringsKommun 2017

• Sveriges KvalitetsKommun 2017

• Sveriges Modernaste Myndighet 2017

Kvällen bjuder på utdrag ur GöteborgsOperans uppsättning av The Phantom of the Opera och De sju dödssynderna. Dessutom fram- trädanden av musikalartisten Fred Johanson som hyllats på Broadway och West End, guldbaggevinnaren Edda Magnason och sopranen Sofi Asplund som bl a gestaltat Maria i West Side Story.

Kvällens konferencier är sångerskan och komikern Maria Möller.

Lokal: GöteborgsOperan.

Robin PaulssonFoto: Emil Nilsson

38

INF O R M AT IO N & A NM Ä L A N

Anmälan och hotellbokning på www.kvalitetsmassan.seAnmälanAnmälan till konferensen och hotell bokning görs på

www.kvalitetsmassan.se. Bekräftelse på deltagande får du

omgående efter anmälan. Kvalitetsmässan reserverar sig för

eventuella programändringar. Bokningen bekräftas av Sweden

Meetx AB.

KonferensavgifterTredagars seminarieprogram: 8 900 kr exkl. momsTredagarsalternativet omfattar hela seminarieprogrammet 14,

15 och 16 november. I avgiften ingår dessutom entré till fack

mässan samt lunch och kaffe under tre dagar. Kvällsarrangemang

mot tillägg.

Tvådagars seminarieprogram: 7 400 kr exkl. momsTvådagarsalternativet kan omfatta antingen 14 och 15 november,

15 och 16 november eller 14 och 16 november. Dessutom ingår

entré till fackmässan samt lunch och kaffe under två dagar.

Kvällsarrangemang mot tillägg.

Endagars seminarieprogram: 4 500 kr exkl. momsEndagarsalternativet kan omfatta antingen 14, 15 eller 16

november. Dessutom ingår entré till fackmässan samt lunch

och kaffe under en dag. Kvällsarrangemang mot tillägg.

Ovanstående priser gäller fram till och med den 13 november.

Vid anmälan på plats under konferensdagarna tas en högre

avgift ut.

Kvällarna på KvalitetsmässanInvigningsgala tisdag 14 november17.45–19.15

Mat och mingel på Svenska Mässan.

20.00–22.00

Prisceremonier och underhållning på GöteborgsOperan.

Dörrarna öppnas kl 19.30. Pris: 650 kr exkl. moms.

(Endast Mat och mingel: 250 kr exkl. moms.)

Bankett onsdag 15 november19.30–01.00

Bankettmiddag med underhållning på Svenska Mässan.

Pris: 790 kr exkl. moms.

HotellKvalitetsmässan har reserverat rum på ett antal centralt belägna

hotell. Det är klokt att boka hotellrum i god tid. Priser avser rum

per natt exkl. moms. Frukost ingår. Hotellkostnaden faktureras

av Sweden Meetx AB i samband med konferens avgiften.

Frågor om anmälan och hotellSweden Meetx AB hanterar alla anmälningar och hotellbokningar.

Tel 031708 86 90. Epost: [email protected].

Att ta sig till Svenska MässanSvenska Mässan ligger centralt vid Korsvägen och Hotel Gothia

Towers. Adressen till huvudentrén är Mässans Gata, entré 5.

Från Landvetter flygplats går flygbuss som stannar vid Kors

vägen, utanför Svenska Mässan. Kommer du i egen bil parkerar

du närmast i Focus parkeringshus i Gårda. Kommer du med

spårvagn eller buss heter hållplatsen Korsvägen.

DokumentationSeminariedokumentation finns tillgänglig för deltagarna efter

konferensen på www.kvalitetsmassan.se/dokumentation.

BetalningKonferensavgiften kan faktureras till angiven fakturaadress,

alternativt betalas med kort. Vid betalning mot faktura till

kommer en fakturaavgift om 49 kr. Sweden Meetx AB bekräftar

och fakturerar inklusive moms. Betalningsvillkor är 30 dagar.

Betalningen skall dock vara Sweden Meetx AB tillhanda innan

Kvalitetsmässan börjar.

AvbokningKonferens: Anmälan till konferensen är bindande, men kan överlåtas på

annan person mot en kostnad av 250 kr, kontakta Sweden

Meetx AB skriftligen via [email protected]. Anmälan

till Kvällsarrangemangen är bindande. Förlorad biljett ersätts

eller återbetalas ej.

Hotell:Fram till 8 veckor före ankomstdatum kan bokningen avbokas

utan kostnad. Från 8 till 6 veckor före ankomst – 50% av

rumskostnaden debiteras. Från 6 till 4 veckor före ankomst

– 80% av rums kostnaden debiteras. Vid avbeställning från 4

veckor fram till första ankomstdatum – 100% av rumskostnaden

debiteras. Vänligen notera att ändring av ankomst/avresedatum

inom denna tidsfrist räknas som avbokning.

39

A R R A N G Ö R E R O C H PA R T NE R S

Kvalitetsmässans utmärkelser

Officiella mediapartners

Kvalitetsmässan arrangeras i samverkan med

Partners

Samverkande förbund

40

Kvalitetsmässan

412 94 Göteborg • Tel: 031-708 80 [email protected] • www.kvalitetsmassan.se

Det nya Sverige


41

Kvalitetsmässan

412 94 Göteborg • Tel: 031-708 80 [email protected] • www.kvalitetsmassan.se

Returadress:

Kvalitetsmässan

412 94 Göteborg

Det nya Sverige


kvalitetsmässan 14–16 november › wp-content › uploads › 2017 › ... · sverige och svensk...

Documents