1

2015-09-07

Kvalitetsrapport Läsåret 2014/15

Mockfjärdsskolan

2

Innehåll

1. Mockfjärdsskolan presentation s 3

2. Lägesbeskrivning s 3

3. Normer och värden s 4

4. Barn och elevers ansvar och inflytande s 5

5. Betyg och bedömning s 5

6. Åtgärder för utveckling av ökad måluppfyllelse s 8

7. Vuxenutbildningen s 10

8. Kunskaper och kunskapskrav s 11

9. Arbetet med Likabehandlingsplanen s 11

10. Övergång och samverkan s 12

11. Uppföljning, utvärdering och utveckling s 13

3

1. Mockfjärdsskolan

Expedition grundskolan Sophie Olsson tel: 0241 – 154 08

Expedition vuxenutbildningen och gymnasiets IM-program

Mona Rooth tel: 0241 - 154 20

Rektor: Monica Landin övergripande ansvar för ledning och utveckling av

Mockfjärdsskolans verksamheter, operativt ansvar för vuxenutbildningar och IM

programmen. 0241-154 13 monica.landin@gagnef.se

Biträdande rektor: Johan Rombin operativt ansvar för F-6 samt fritidshem tel: 0241-155 24

johan.rombin@gagnef.se

Biträdande rektor: Göran Anlind operativt ansvar för Särskolan och åk 7-9

tel 0241-15461 goran.anlind@gagnef.se

Verksamheter: förskoleklass, fritidshem, grundskolan år 1 – 9, särskola med grundsärskola

och träningssärskola samt fritidshem i samverkan med LSS, gymnasieskolans

introduktionsprogram med 2 inriktningar, kommunal vuxenutbildning med grundvux,

gymnasievux, yrkesvux omvårdnadsprogrammet, särskild undervisning för vuxna, svenska för

invandrare( SFI ) samt uppdragsutbildning.

2. Lägesbeskrivning

Under våren 2014 gjordes flera genomlysningar av Mockfjärdsskolans verksamheter bl.a hade

vi tillsyn från Arbetsmiljöverket, Räddningstjänst samt Skolinspektionen. Detta resulterade i

att vi under hösten 2015 arbetade fram rutiner och handlingsplaner inom de områden där det

påtalades brister. Åtgärderna är godkända av tillsynsmyndigheterna och förankringsarbetet i

verksamheten har påbörjats under läsåret 2014/2015.

Under våren anordnade vi operation dagsverke och Vårsoaré för att samla in pengar till ett

biståndsprojekt om att gräva brunnar i Afrika. Hela skolan var mycket engagerad i uppdraget

som gav ett väldigt gott resultat och en mycket trevlig och uppskattad Vårsoaré.

Det är inflyttning i Mockfjärd och till höstterminen 2015 tar vi emot ca 20 nya elever till

grundskolan. Vårt IM program fortsätter växa. Vi har inför hösten 45 ungdomar varav ca 35

ensamkommande flyktingungdomar och räknar med att ta emot ytterligare ett tiotal under

hösten. Vi är mycket glada åt att få välkomna så många nya elever till vår mångkulturella

skola!

Det största bekymret för oss på Mockfjärdsskolan är bristen på lokaler.

Omvårdnadsprogrammet, SFI och Särskild utbildning för vuxna befinner sig i tillfälliga

lokaler som inte är godkända för undervisning. Det är brister i arbetsmiljön för både personal

och elever. Styrning och ledning av verksamheterna försvåras då de är utlokaliserade på olika

orter och i olika byggnader.

Ökade krav kommer att ställas på SFI och vuxenutbildningen från januari 2016. De nya

lagkraven ska tillämpas från höstterminen 2016.

4

3. Normer och värden

Våra prioriterade mål

1. I vår skola organiseras och utformas arbetet i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets

okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

samt solidaritet mellan människor.

2. Skolan upptäcker, anmäler, utreder och åtgärdar trakasserier och kränkande

behandling.

3. Arbetsro

Analys

1. Vi är en mångkulturell skola där vi både organisatoriskt och i den dagliga

undervisningen har att hantera olika värdegrunder och kulturer. Grundläggande

demokratiska värderingar, ord och begrepp som behandlar mänskliga rättigheter och

människors lika värde genomsyrar hela tiden vårt arbete.

Det finns många i vår verksamhet som inte upplevt demokrati och vet vad det innebär.

Vi har flera olika religioner med dess seder och bruk. Det finns en stor nyfikenhet på

varandras kulturer, något som vi behöver ta tillvara och arbeta vidare med. Skolan

präglas av respekt, tolerans och förståelse för olikheter då vi har många olika

verksamheter och åldersgrupper på skolan.

2. Vi har en väl fungerande Likabehandlingplan med tydliga rutiner. Vi har ett

fungerande trygghetsteam och fortlöpande föräldrakontakter vid misstanke om

kränkande behandling.

Elevenkäten visar att eleverna känner sig trygga och trivs mycket bra på skolan men

att mobbning skett vid något enstaka fall. Eleverna tycker skolan tar tag i mobbning

och kränkningar. De fall av mobbning och kränkningar som vi uppmärksammat

hanteras skyndsamt och med goda resultat av trygghetsteam och elevhälsa. Vi kan

dock bli ännu bättre och strävar givetvis mot att ingen ska känna sig kränkt eller

mobbad på skolan.

3. Både elever och lärare upplever att det brister i arbetsron i klassrummet. Det har

påtalats både i elevenkäten samt av skolinspektionen. Vi har under året jobbat med

tydlig struktur i klassrummen och en tydlighet om lektionens mål och innehåll.

Gemensamma och tydliga regler för användandet av Ipads och telefoner som också är

förankrat i föräldraråd och elevråd. Arbetsron har blivit bättre men vi har en bit kvar

för att känna att vi uppnått målet.

Utvecklingsområden

1. Konkret arbeta med frågor som rör människors lika värde, demokratiska värderingar

m.m. på ett sätt som blir mer ”levande” för eleverna. Kanske genom drama, skapande

verksamhet, film. Gemensamma temadagar för hela skolan.

2. Vi behöver jobba mer med likabehandlingsplanen och värdegrunden framför allt i

Förberedelseklassen och IMSpråk där eleverna kommer från andra kulturer. Vi

behöver också utveckla samarbetet med hemmen mer.

5

3. Vi kommer att sätta upp tydliga konkreta mätbara mål som arbetas fram tillsammans

av elever och lärare för att uppnå studiero i klasserna.

4. Barns och elevers ansvar och inflytande

Våra prioriterade mål

Skolan ger eleverna ett verkligt inflytande och stimulerar dem fortlöpande att ta aktiv del i

arbetet med innehåll, arbetssätt och arbetsformer. Elevernas inflytande ökar med stigande

ålder.

Analys Klassråd och elevråd genomförs regelbundet på hela skolan.

I undervisningen ges eleverna inflytande i form av val av redovisningsformer och i viss mån

arbetsform och arbetssätt. Inflytandet ser inte ut att öka med stigande ålder. Elevenkäten visar

att eleverna i grundskolan önskar ökad delaktighet och inflytande över sin skolsituation.

PÅ IM programmen och i vuxenutbildningen upprättas individuella studieplaner där eleverna

har ett mycket stort inflytande av hur studierna läggs upp.

Utvecklingsområden

Att jobba mer med sin IUP och låta eleverna ta större ansvar för sin inlärning.

Att låta eleverna inte bara få inflytande över redovisningsformer utan också låta dem

få mer inflytande vid planeringen av ett arbetsområde. Hur kan man jobba på olika sätt

för att nå samma mål?

Lära eleverna mer om hur schoolsoft fungerar som Lärplattform så de kan ta ett större

ansvar för planering och genomförande av sina studier.

Skolråd en gång per termin som har med representanter för alla verksamheter och som

leds av rektor.

5. Betyg och bedömning

Våra prioriterade mål

1. Varje elevs kunskaper bedöms och betygsätts på ett allsidigt och likvärdigt sätt i

förhållande till de nationella kunskapskraven.

2. Skillnaden i meritvärdet mellan flickor och pojkar ska minska

Analys

1. Eleverna bedöms ofta på hur väl de klarar förmågorna i kunskapskraven. Formativ

bedömning sker till viss del i klassrummen. Elevernas tankar utmanas till viss del via

förståelsefördjupande frågor. Omdömen inför utvecklingssamtal handlar till viss del

om kunskapskraven och innehåller ibland hur eleverna ska få träna vidare i skolan.

6

Genomsnittligt meritvärde

Totalt Flickor Pojkar

Andel (%) elever som var behöriga till gymnasieskolan

Totalt Flickor Pojkar

Andel (%) elever som nått kunskapskraven i alla ämnen

Totalt Flickor Pojkar

7

2. Genomsnittliga meritvärdet ligger för 2014 i nivå med riket men tittar vi på

flickorna så ligger de bland de högsta i landet medan pojkarna ligger betydligt

lägre än genomsnittet. Stor skillnad mellan flickor och pojkar. Den övre delen av

betygsskalan används mycket sparsamt framförallt för pojkar. Pojkarna ligger

betydligt lägre än riksgenomsnittet. Vad beror det på? Finns det en kultur på

skolan, i samhället att det inte är viktigt med studier bland pojkar? Räknar de med

att det finns jobb på orten som egna företagare, praktiska yrken? Är inte

undervisningen anpassad utifrån pojkarnas behov och förutsättningar? Vid samtal

med lärare och föräldrar så uttrycks att pojkarna inte är studiemotiverade, det

räcker att de blir godkända för att komma in på det gymnasieprogram de önskar,

ofta praktiska program. Vi behöver fortsätta analysera bakomliggande orsaker och

i samarbete med hemmen hitta faktorer som kan höja pojkarnas studiemotivation.

Vi har under föregående läsår inte lyckats vända trenden för pojkar utan skillnaden har

snarare ökat. Preliminärt meritvärde för 2015: Flickor 239,2 Pojkar 172 Totalt 207.

Gymnasiet IM

År Antal

elever

totalt

på IM

Varav elever

på IM

individuellt

val och C-

nivå på IM

språk

Uppnått

slutbetyg

från

grundskolan

Gått

vidare till

gymnasie-

utbildning

Gått vidare

till annan

skolform

Lå

12/13

11 11 8 8 3

Lå

13/14

23

23 13 11* 2

Lå

14/15

38 16 10 10** 3

*varav 5 från IM språk 13/14 **Varav 6 från IM språk

Glädjande nog har vi även detta läsår kunnat få 6 av 7 elever på IM språk C godkända

för gymnasiestudier. Eleverna är mycket studiemotiverade, både elever och lärare gör

ett fantastiskt arbete som lyckas uppnå godkända resultat från grundskolan på 2-3 år.

8

6. Åtgärder för utveckling av ökad måluppfyllelse i grundskolan och

IM

Lärarna har tillsammans i stadieövergripande ämnesgrupper analyserat resultaten av

nationella prov och betyg i de olika ämnena och kommit fram till följande åtgärder:

Mål: En ökad måluppfyllelse med högre meritvärden och utjämning mellan flickor och

pojkars meritvärde.

Hur mäter vi? Betyg ht 15 och vt 16. Nationella prov vårterminen 2016.

Kvalitetsredovisning i juni 2016.

Hur får vi målet accepterat? På föräldramöten hösten 2014 visade vi film om hur

betygssystemet fungerar och gick igenom ämnesmatriserna för att medvetandegöra

vårdnadshavarna om betygskriterier och nivåskillnaderna.

Ge eleverna en ökad förståelse för innehållet i ämnesmatriser och kursplaner genom att i

dialog med eleverna tydliggöra och koppla uppgifter till kunskapskraven.

Använda oss av Schoolsoft i alla årskurser och ämnen

Vad gör vi?

Fler och tydliga pedagogiska planeringar. Inför varje moment vara tydlig i

kommunikationen med eleverna om kursplan och kunskapsmål och hur de är kopplade till

arbetsområdet/uppgifterna. Tillämpa en formativ bedömning. Låta eleverna träna!

Ansvarig: Alla pedagoger

Vi har bildat en mycket flexibel organisation för IMSPRÅK med Förberedelseklass och

olika nivåer på IMSPRÅK där studier kan ske på olika nivåer i olika ämnen. Praktiskt

estetiska ämnen introduceras tidigt för nyanlända. Som kompetensutveckling kommer vi

att arbeta med språkutvecklande arbetssätt bland alla pedagoger på skolan.

Studiehandledare har anställts i fler språk, något språk saknas dock. Där undersöker vi

möjligheten att utveckla studiehandledning via nätet tillsammans med Dalawux.

Studiehandledaren finns med vid introduktion av ämnet/ämnesområdet även i de praktiskt

estetiska ämnena.

Ansvarig: Rektor tillsammans med IMSPRÅK och SVA lärare

Från höstterminen 2014 finns för eleverna i åk 7-9 två lektioner/vecka avsatta för arbete

mot målen.

Ansvarig: Alla pedagoger

Tidiga insatser/anpassningar och utarbetande av Åtgärdsprogram/ Handlingsplan vid

behov. Ökat samarbete med Socialtjänsten, Familjeteamet och Famnen för att stödja

elever som har svårt för att komma till skolan. Samundervisningsgrupper som förstärker i

klassrummet eller erbjuder undervisning i mindre grupp införs från ht 2015.

Ansvariga: Alla pedagoger. Speciallärare/specialpedagog och rektorer har ett särskilt

ansvar för att utarbeta fungerande organisation och rutiner.

Fler pedagogiska diskussioner och kompetensutveckling om betyg och bedömning

framför allt formativ bedömning. Utveckling av ämnesövergripande arbete. Tid avsätts på

studiedagar och konferenser.

Ansvariga: Rektorer, förstelärare och arbetslagsledare.

9

Systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling

Ansvariga: mentor och arbetslag

IM SPRÅK förutom ovanstående

Elever som kommer till Sverige i övre tonåren har svårt att hinna uppnå behörighet i fram

för allt i svenska som andra språk och engelska om de inte läst engelska tidigare i sitt

hemland.

Åtgärder för utveckling

Språkpraktik i år 2 och/ eller år 3 så att eleverna får intensivare träning i att prata svenska

samt kunskaper om förutsättningarna i det svenska arbetslivet.

Ansvariga: Praktiksamordnare och SYV

Utökat samarbete med högstadiet på Mockfjärdsskolan och projekt runt integration och

flyktingfrågan.

Ansvariga: A-lagsledare och rektor

Tydlig information till nyanlända av SYV om det svenska skolsystemet och mentor om

kraven för betyg i det svenska språket för behörighet till gymnasium.

Ansvarig: SYV

10

7. Vuxenutbildningen För grundläggande kurser och gymnasiekurser för behörighet till högskola erbjuds

distansutbildning i samtliga ämnen förutom matematik som tillhandahålls lärarledd på

Mockfjärdsskolan. Under läsåret 14/15 har 86 kurser erbjudits på distans varav 49 har

resulterat betyg, 19 avbrott från kurser och 18 är pågående. 16 kurser i matematik har

genomförts på Mockfjärdsskolan. 14 elever har fått avslag på sin ansökan om

vuxenutbildning till yrkeskurser då de inte tillhört den prioriterade gruppen dvs de som

saknar gymnasieutbildning.

SFI (Svenska för invandrare) läsåret 2014/15

Antal inskrivna 52

Män 22

Kvinnor 30

Antal språk 13 Största språkgrupper är arabiska

och persiska

Nivå A 8

Nivå B 24

Nivå C 16

Nivå D 4

Avbrott 25 10 har fått jobb

Lärartäthet antal

elever/lärare

Gagnef 9,7,

Dalarna 15,2

Riket 26,1

Skolverkets jämförelsetal 2015

SFI har många olika modersmål i gruppen samt mycket olika skolbakgrund allt från

analfabeter till akademiker vilket försvårar effektiva gruppindelningar. All undervisning

är individanpassad.

Särskild utbildning för vuxna

För särskild utbildning för vuxna (särvux) sker ingen resultatuppföljning av

kunskapsresultat på nationell nivå.

Läsåret 2014/2015 har 10 elever varit inskrivna i särskild utbildning för vuxna en elev har

fått betyg medan övriga fått intyg. Under vårterminen påbörjades ett projekt om ökad

tillgänglighet till samhället genom att utveckla läsförståelse och kommunikation. Projektet

är ettårigt och stöds av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under våren hade eleverna

en utställning av målningar och dikter i Adelborgssalen som var mycket uppskattat.

Omvårdnadsprogrammet

Vi hade totalt 40 studerande fördelade på tre heltidsgrupper och två halvtidsgrupper. Vi

har två elever som läser enstaka kurser och fyra elever som läser omvårdnad individuellt.

Det har inte varit någon övre gräns av antal platser som erbjuds och har hittills kunnat ta

emot alla elever som vill studera hos oss. Inför höstterminen 2015 kan vi dessvärre inte ta

emot några nya elever då vi saknar yrkeslärare. Vi kommer att annonsera tjänsten på nytt

och hoppas vi kan erbjuda utbildningen från januari 2016.

11

Åldersfördelningen för våra studerande är mellan 22 år till 57 år. Vi har tre män som

studerar hos oss och resterande är kvinnor. Vi ingår i Vårdcollege tillsammans med

Leksand och Rättvik som är en kvalitetssäkring för utbildningen.

Analys och bedömning:

Vi har många olika verksamheter men för få elever för att kunna ta del av nationell

statistik. Vi behöver därför utveckla egna uppföljningssystem för kvalitetsbedömning.

Åtgärder för utveckling:

Vi behöver göra tätare uppföljningar av elevernas trivsel/nöjdhet och deras studieresultat

för att undvika avhopp. Vi bör se över vårt kursutbud och överväga kompletterande

utbildning inom yrkesvux som tilltalar män.

Vi kommer systematiskt att följa de elever som läser gymnasiekurser på distans för att

kunna ge stöd och handledning vid behov.

Ansvarig: SYV och rektor.

8. Kunskaper och kunskapskrav

Våra prioriterade mål

Skolan främjar elevernas harmoniska utveckling genom varierad och balanserad

sammansättning av innehåll, arbetssätt och arbetsformer i undervisningen.

Analys

Skolans arbete utgår ofta från läroplanens långsiktiga förmågor. Klassrumsmiljön präglas

till viss del av en lärmiljö som är kreativ, inspirerande och lustfylld. Möjlighet till olika

lärstilar erbjudas. Eleverna vet ofta vad de ska lära sig inom olika arbetsområden.

Utvecklingsområden

Planera och genomföra temaarbeten. Tid för planering, men också schematekniska

möjligheter för att genomföra det. Ge eleverna tillfälle att utveckla och träna de olika

förmågorna i kursplanen. Förankra Big 5 ibland pedagoger, elever och föräldrar, dvs vilka

förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla.

9. Arbetet med Likabehandlingsplanen läsåret 2014-2015, samt

vidare utveckling

Vi har utvecklat Likabehandlingsplanen enligt skolverkets normer. Likabehandlingsplanen

är gemensam för hela skolan. Varje verksamhet arbetar fram sin egen handlingsplan där

man mer i detalj kan planera, genomföra och utvärdera sin verksamhet tillsammans med

elever och föräldrar.

Arbete med handlingsplaner har under skolstartsveckorna utvecklas till att omfatta

verksamheterna: Särskolan, Fritids, år f-3, år 4-6, år 7-9 samt IM. Detta har lett till

möjligheten att utveckla både en helhetssyn för hela verksamheten och till en

detaljstyrning baserat på de individuella verksamheternas unika olikheter. Detta

utvecklingsarbete kommer att fortgå under kommande läsår.

12

Gemensamt för hela verksamheten så pågår ett arbete med implementera en enhetlig

metod för det konkreta arbetet mot kränkningar och mobbning, där varje händelse

dokumenteras, åtgärdas och följs upp på samma sätt genom hela verksamheten. Dokument

och metod för detta vidareutvecklades under förra läsåret. Under det kommande året så

kommer vi aktivt arbeta med att alla verksamheter använder sig av denna metod. Förutom

konkreta och omedelbara åtgärder mot kränkningar, så leder detta till en tydligare

dokumentation av var och hur elever tenderar att bli kränkta, som i sin tur kan leda till

ytterligare utveckling.

Vi genomför enkätundersökning en gång per termin från årskurs F till och med 9 i

grundskolan, IM och särskolan. Kommande läsår kommer vi att utveckla detta till att gälla

hela verksamheten, dvs omfatta även SFI och vuxenutbildningen.

Trygghetsteamet samlas en gång i veckan för genomgång och åtgärder. Trygghetsteamet

skapar trygghet då eleverna vet att det finns vuxna på skolan som tar tag i saker. (något

som vi också ser i elevenkäten). TT gruppen utgör även ett gott stöd till andra vuxna på

skolan. TT uppfattning är att konsekvensen att ringa hem fungerar väl. Det uppskattas av

majoriteten av föräldrar och bidrar till ett samarbete kring eleven.

Mentorerna lyfter kontinuerligt på mentorstid frågorna kring likabehandling i sina klasser

utifrån sina handlingsplaner. Förebyggande arbete!

Kompissamtal har fungerat mycket bra i 4-6 vilket rekommenderas även till övriga

verksamheter.

Vårt system med att skriva incidentrapporter och ringa hem när något händer på skolan

har fungerat tillfredställande i åk 4-9. extra insats har gjorts mot F-3 där systemet inte

varit tillräckligt förankrat. Det har under året blivit bättre men behöver förankras

ytterligare.

Vi behöver vara mer uppmärksamma på vad som händer vid stadieövergångar samt när

nya elever kommer. Vi diskuterar faddersystem!

Vi behöver utveckla rastaktiviteterna! Arbetsgrupp tillsätts. Ansvarig för det är rektor.

Viktigt att det finns tillsyn i omklädningsrummen vid idrotten. A-lagsledaren ansvarar för

att det finns täckning för det i samband med schemaläggning av rast och bussvakter.

TT gruppen informerar ny personal och nya elever om arbetssätt och rutiner.

Likabehandlingsplanen med bilagor läggas ut på Schoolsoft och på Mockfjärdsskolans

hemsida när bilagorna är beslutad i elevråden

10. Övergång och samverkan

Våra prioriterade mål

1. Skolan ger eleverna underlag att välja fortsatt utbildning och ta ställning i frågor

som rör den egna framtiden

13

2. Fritidshemmet/förskoleklassen har ett förtroendefullt samarbete med skolan,

förskolan, och andra skolformer, för att stödja elevernas utveckling och lärande i

ett långsiktigt perspektiv

Analys

1. Vi har inte haft så mycket omvärldsorientering som önskvärt. Fokus ligger på

gymnasieval för 8-9 och IM. Vi har påbörjat arbetet med Arbetsmarknadskunskap

inom ramen för projektet i Region Dalarna. Vi har ännu inte förankrat

handlingsplanen: Arbetsplan för samverkan skola- arbetsliv. Vår studie och

yrkesvägledare slutade under våren så prioriteringarna har varit att få det praktiska

att fungera runt val och övergång till andra skolor.

2. Det finns ett nära samarbete mellan f-klass, fritidshem och grundskola där

personalen ingår i samma arbetslag och där de olika yrkeskompetenserna bidrar till

utveckling. Det är regelbundna möten i arbetslaget och gemensamma

planeringsdagar. All fritidspersonal medverkar dagligen i skolans arbete med

eleverna, i klass, vilket möjliggör för fritidspedagogerna att hålla sig uppdaterade

på elevgruppen. Utifrån rådande elevunderlag har mycket av fritidspedagogernas

tid gått åt till att arbeta med barn som har särskilda behov

Utvecklingsområden

1. Förankra och hitta former för arbetet med Arbetsplan för samverkan skola –

arbetsliv. Kontakt med näringslivet för att hitta former för praktikplatser både

inom grundskola, IM och vuxenutbildningen.

Utveckla Arbetsmarknadskunskapen med tillhörande arbetsuppgifter för att

motivera elever till vidare studier. Utveckla samarbetet med föräldrar inom detta

område.

2. Fortsätta samarbetet och stärka de olika yrkeskompetenserna och uppdragen i f-

klass, fritids och skola.

11. Uppföljning, utvärdering och utveckling

Mockfjärdsskolan har tagit fram riktlinjer för ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje

verksamhet har en kvalitetsutvecklingsplan (KUP) där skolans prioriterade

utvecklingsområden omsätts och definieras i det egna arbetslaget. Där sätts tydliga mål,

när och hur utvärdering sker, och vem som ansvar. KUP följs upp regelbundet på

Arbetsplatsträffar och följer årshjulet.

Skolan följer ofta upp kunskapsresultat på ämnes och klassnivå. Analyser görs utifrån

kunskapsresultaten och den undervisning som bedrivs. Stödåtgärder följs ofta upp och

utvärderas vid EHT. Resultaten kopplas mot skolans förutsättningar. Detta har bland annat

lett till att vi anställt fler speciallärare och förändrat organisationen till att också omfatta

samundervisningsgrupper.

14

Monica Landin

Rektor