Kvalitetsredovisning 2014-2015

Design & Construction College, Helsingborg

Innehållsförteckning

1. Information om huvudmannen

2. Information om vår skola

3. Skolans förutsättningar

3.1 Personal

3.2 Elever

4. Viktiga händelser under året

5. Vårt kvalitetsarbete

5.1 Bakgrund

5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet

5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan

5.3.1 Intern och/eller extern granskning

5.3.2 Klagomål och synpunkter

6. Vårt värdegrundsarbete

7. Resultat

7.1 Funktionell kvalitet

A, Kunskapsresultat

B, Värdegrundsresultat

7.2 Upplevd kvalitet

7.3 Ändamålsenlig kvalitet

7.4 Utvecklingsområde 1; Delaktighet och återkoppling

7.5 Utvecklingsområde 2; Studiero och undervisningskvalitet

8 Analys

9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse

10 Utvecklingsområden

10.1 Utvecklingsområde 1; Trygghet och studiero

10.2 Utvecklingsområde 2; Kursmål och återkoppling

10.3 Utvecklingsområde 3; Delaktighet

10.4 Utvecklingsområde 4; Närvaro

1. Information om huvudmannen

Huvudman för Design & Construction College är Hermods AB, en av Sveriges största aktörer inom

yrkeshögskola, gymnasie- och vuxenutbildning samt arbetsmarknadstjänster. Hermods har fler än

30 000 studerande och deltagare runt om i världen. Företagets huvudägare är Academedia.

2. Information om vår skola

Design & Construction College i Helsingborg startade sin verksamhet i Helsingborg hösten 2011.

Läsåret 2014/2015 var därmed skolans fjärde verksamhetsår. Skolan är belägen centralt i

Helsingborg, men har även verkstadslokaler för delar av verksamheten ca 2 km från centrum. Skolans

lokaler är moderna, ljusa och väl anpassade för verksamhetens behov. Skolan hade vid läsårets slut

375 elever fördelat på sex program och tre årskurser.

Skolans program läsåret 2014/2015:

BA - Bygg- och anläggningsprogrammet

HA - Handels- och administrationsprogrammet

HT - Hotell- och turismprogrammet

EE - El- och energiprogrammet

TE - Teknikprogrammet

IM – Introduktionsprogrammet

3. Skolans förutsättningar

3.1 Personal

Lärare Andel med

pedagogisk

högskoleexamen

Elever per

heltidstjänst

Skola 27,6 68,1 14,1

DCC totalt 51,3 66,0 14,5

Skolans personal är indelad i grupperna administration/ledning, elevhälsa och lärare. De flesta

medarbetarna arbetar heltid på tillsvidaretjänster. I tabellen ovan framgår SIRIS offentliga statistik,

vilket avviker något från hur det sett ut under det gångna läsåret.

Andelen behöriga har varit 73,3 % och antalet elever per lärare 12,9. Vad gäller de ej behöriga lärare

som under året arbetat vid skolan, är det främst inom yrkesprogrammen Bygg- respektive

Elprogrammet dessa verkat. Dessa program fasas under kommande läsår ut från verksamheten.

Förutom dessa lärare har vi under läsåret haft en del vikarier och extra personal som stöttat upp

verksamheten. De har inte alltid haft behörighet. Som stöd för de icke-behöriga lärarna sker

ämnesmöten, där behöriga och ej behöriga lärare samtalar om bland annat kursupplägg och där man

också tillsammans hjälps åt med bedömning och betygssättning.

Administration och ledning

Vid skolan finns rektor och biträdande rektor (båda 100 %), samt en administratör (100 %).

Rektorerna leder arbetet vid skolan, och delar upp arbetsområden mellan sig. Skolans administratör

har en central roll i att assistera såväl ledning och personal med administrativa sysslor, men även för

att bistå elever med hjälp i det dagliga.

Rektorerna har varannan vecka möte med arbetslagsledarna, som tillsammans utgör en lokal

ledningsgrupp. Där lyfts frågor från respektive arbetslag, samt frågor från skolledning. Beslut fattas i

skolgemensamma frågor.

Lärare och arbetslag

Skolans lärare är indelade i fem programvisa arbetslag, där ingående lärare så långt det

schematekniskt är möjligt endast undervisar programmets elever. Lärarna har hög grad av

behörighet för sina kurser, samt i många fall även fleråriga erfarenheter av det yrke som respektive

program syftar mot.

Lärarna samarbetar ofta i de olika kurserna, med syfte att skapa en hög grad av sammanhang och

relevans i de olika uppdrag och uppgifter eleverna arbetar med.

Lärarna har även ansvar som mentorer inom ramarna för programmet. En eller två lärare är mentor

för varje klass. Som mentor ansvarar man dels för det mentorspass varje klass startar veckan med på

måndag morgon, men också för att genomföra utvecklingssamtal en gång per termin och att vara

den lärare varje elev kan gå till först med frågor osv.

Arbetslagsledare

Respektive arbetslag leds av en arbetslagsledare, som utgörs av en av lärarna i laget. Denne ansvarar

för att lyfta program- eller skolspecifika frågor vid de arbetslagsledarmöten som sker varannan vecka.

Där medverkar rektor, biträdande rektor samt ansvarig för elevhälsa (se nedan).

Förstelärare

Förstelärarna har under läsåret varit två till antalet. De är båda yrkeslärare på handels- respektive

hotell- och turismprogrammet. De har under läsåret haft i uppdrag bidra till utveckling av lärarnas

ledarskap i klassrummet. Mål för året har varit att starta upp processer kring kollegialt lärande samt

att varje lärare genomför auskultation hos en arbetslagskollega.

För att stärka deras roll som förstelärare har vi dels haft utbyte med andra förstelärare inom

Hermods, där vi diskuterat uppdraget och utbytt erfarenheter, dels deltagit på en gemensam

förstelärardag för alla förstelärare inom Teoretiska gruppen där John Steinberg höll i en workshop

kring kollegialt lärande.

Utifrån detta har förstelärarna hållit i fyra pedagogiska workshops där teorier kring kollegialt lärande

blandats med goda exempel och lärarnas återkoppling av genomförd auskultation. Särskilt fokus har

lagt på hur lektioner sätts igång, hur läraren kommunicerar med klassen kring det arbetsområde

lektionen handlar om. Arbetet har resulterat i en ökad medvetenhet kring lektionsstarten, samt ett

ökat samarbete mellan lärarna på programmet med avseende på hur man diskuterar kring just

lektionsstart och lektionsinnehåll med varandra.

Elevhälsa

Skolans elevhälsoteam (EHT) har under läsåret bestått av biträdande rektor/rektor specialpedagog

(80 %), kurator (100 %), SYV (75 %) och skolsköterska (60 %). Vid behov har vi kallat in skolpsykolog

och skolläkare. EHT-möte har skett varannan vecka. Där har aktuella elevärenden diskuterats,

pågående ärenden följts upp och genomförda insatser utvärderats. EHT har under vårterminen

deltagit vid arbetslagsmöten där elevärenden lyfts upp av respektive arbetslag. Under läsåret har EHT

vid två tillfällen gjort en genomgång av samtliga elever, med hjälp av elevernas mentorer, med fokus

på måluppfyllelse och närvaro/frånvaro. Det ena tillfället vid läsårets mitt, det andra när betyg är

satta, för att kunna förbereda insatser och stöd direkt vid skolstart HT15 för de elever som ännu inte

uppnått betyget E eller högre.

EHT utgör även “steg 3” i vår arbetsgång för måluppfyllelse, när de insatser och anpassningar som

sker på lärar- och arbetslagsnivå för elevens måluppfyllelse inte varit tillräckliga. EHT har då främst

tagit en konsultativ roll för att stötta pedagogen och arbetslaget i arbetet, ett arbetssätt vi fortsätter

utveckla och förfina kommande läsår.

EHT har även aktivt arbetat med klasserna på mentorstid i frågorna kring likabehandling och andra

värdegrundsfrågor.

3.2 Elever

Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4

Bygg- och anläggningsprogrammet 20 15

El- och energiprogrammet 17 17 20

Handels- och

administrationsprogrammet 47 44 54

Hotell- och turismprogrammet 23 32 23

Teknikprogrammet 14 17 22

Introduktionsprogrammet 10

Skolan totalt 111 130 134 0

Under läsåret 2014-15 har vi på skolan har vi haft Bygg- och anläggning inriktning Husbyggnad i åk 2

och 3, anledningen till att vi inte haft elever i åk 1 är att det tagits beslut på att avveckla BA. De elever

som påbörjat denna inriktning kommer dock att ges möjlighet att fullfölja sin utbildning på skolan.

Vi har även El- och energiprogrammet med två inriktningar - Elteknik och Data. Precis som med

inriktning Husbyggnad så kommer inriktning Elteknik avvecklas men befintliga elever kommer att

fullfölja sin påbörjade utbildning. Inriktning Data är inriktat mot Nätverksteknik.

På våra program Bygg- och anläggning samt El- och energiprogrammet har vi övervägande delen

pojkar.

Vi erbjuder också Handels- och administrationsprogrammet på skolan, i åk 3 har vi haft tre klasser

varav en med högskoleförberedande fokus - Advanced commerce. I årskurs två har vi också haft tre

klasser varav en AC. I åk 1 har vi haft två klasser. Fördelningen mellan pojkar och flickor har inom

detta program varit relativt jämnt fördelat i alla tre årskurserna. På detta program har vi också haft

en kulturell mångfald, vilket skapar många spännande möjligheter och utmaningar i undervisningen.

På vårt Hotell- och turismprogram har vi övervägande andel flickor, vi har haft en klass i åk 3, två

mindre klasser i åk 2 och en klass i åk1.

På vårt Teknikprogram ser vi tyvärr en vikande trend gällande elevantal. Vi har haft en lite större

klass i åk3, en något mindre i åk 2, och en liten i åk 1. Programmet har två inriktningar - Design och

produktutveckling samt Samhällsbyggnad och miljö. I åk 3 och åk 2 är könsfördelningen relativt jämn

medan andelen pojkar överväger i åk 1.

Introduktionsprogrammet IM Fokus har under läsåret haft ca 8 elever, bara pojkar. Dessa elever har

haft väldigt lite med sig in på programmet vilket ställt stora krav på våra lärare vad gäller stöd och

anpassningar av undervisningen. Även skolans Introduktionsprogram skall avvecklas då intresset för

programmet varit svagt och vi har inga av dessa åtta elever som kommer att fortsätta till hösten utan

de har valt att gå in på andra introduktionsprogram i kommunen.

4. Viktiga händelser under året

Delaktighet och återkoppling

Ett sätt att förstärka elevernas möjlighet till delaktighet och lärarnas möjlighet till återkoppling har vi

valt att lägga stort fokus på vår lärplattform Schoolsoft. Där kan eleven ta del av kursinnehåll och

lärarens planering, lärare och elever kan diskutera utifrån detta och gemensamt skapa ett

kursinnehåll där såväl lärare och elever är delaktiga. Vad gäller återkoppling på genomförda uppgifter

har även där Schoolsoft en viktig funktion.

Inför läsåret och under höstterminen har vi därför lagt stort fokus på att fortbilda lärarna inom

användandet av Schoolsoft. Främst verktygen för planering och återkoppling via kursmatriser.

Lärarna har även haft (fortlöpande) betygssamtal med eleverna för att på så sätt kunna ge

återkoppling.

Elevrådets arbete har utvecklats under året. Antalet möten har varit cirka 10. I elevrådet har

representanter från varje klass funnits, även om det inte varit full närvaro vid alla möten har de

frågor som tagits upp besvarats och förts dialog kring tillsammans med skolledningen. Flera av

elevrådets förslag har verkställts.

Närvarofokus

Då vi noterat det starka samband som finns mellan måluppfyllelse och närvaro har vi under året

jobbat med kontinuerlig uppföljning av elevers frånvaro. Mentorerna har haft en nyckelroll i detta

arbete, delvis att genomföra vid mentorstiden måndag morgon. Dock har vi inte sett den effekt som

vi hade önskat och kommer därför arbeta vidare med att ytterligare stärka rutiner kring

frånvarouppföljning samt tidigare på läsåret identifiera elever som har hög frånvaro för att i ett

tidigare skede söka lösa problemet. Vår reflektion är också att vi inte följt upp mentorernas arbete

med frånvaro nog tydligt vilket vi kommer fokusera på nästa läsår.

Matematiklyftet

Våra matematiklärare har under läsåret deltagit i Matematiklyftet och de har för att kunna

genomföra givna uppgifter haft gemensam planeringstid per vecka. Lärarna upplever att deltagandet

gett dem fler verktyg för att arbeta med olika typer av redovisningsformer etc., som de använt sig av i

andra ämnen.

SM-deltagande och Skånska mästerskapen (Hotell)

Hotell och turismprogrammets elever har deltagit vid SM i Hotell och turism som genomfördes i mars

på Gotland med mycket goda resultat. Silver i turism samt en hedrande fjärdeplats i hotell. Våra

hotellelever har även varit med och arrangerat och deltagit i Skånska mästerskapen i hotell. Denna

tävling genomfördes på hotell Scandic Berga vilket vi har ett tätt samarbete med. (Då deltagande lag

blev få, pga. att några lag i sista stund drog sig ur, utsågs ingen officiell vinnare.)

Internationella utbyten.

Internationella samarbeten

Skolan har under året även deltagit i två utbytesprojekt, där det ena projektet är ett utbyte mellan

vårt teknikprogram och en motsvarande utbildning vid en skola i Milano, Italien. De två klasserna har

besökt varandra under året, vilket varit mycket uppskattat hos samtliga inblandade.

Det andra projektet är ett Comeniusprojekt som löpt över två år och under våren avslutades. Det var

ett stort projekt med 11 inblandade länder. Elever från olika program på skolan har varit engagerade

i projektet under de två åren. Under läsåret har elever och lärare genomfört ett besök i Lettland samt

ett besök i Italien. Projektet har varit mycket givande för de elever som deltagit.

5. Vårt kvalitetsarbete

5.1 Bakgrund

Enligt 4 kap. 3 § skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Enligt 4 kap. 5 § ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för

utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls.

Av 4 kap. 6 § framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 §

framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom

klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten.

5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet

Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter:

❖ Funktionell kvalitet – i vilken mån nås de nationella målen för

utbildningen/verksamheten?

❖ Upplevd kvalitet – hur nöjda är våra kunder med verksamheten?

❖ Ändamålsenlig kvalitet – hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten?

5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan

Syftet med kvalitetsarbetet är utifrån ett systematiskt förbättringsarbete höja elevers

kunskapsresultat samt att elever och medarbetare är nöjda med sin skola och arbetsplats. Grunden

för vår systematik är att vi regelbundet genomför undersökningar för att mäta och ta reda på hur

elever och medarbetare uppfattar verksamheten. I februari följer vi upp våra nuvarande elevers och

medarbetares uppfattning genom NMI- (medarbetare) och NKI-undersökningar (elever). I vår har vi

även genomfört en första utvärdering av undervisningen, vilket framöver kommer att genomföras

vår och höst som ett ytterligare incitament för vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver dessa större

och löpande undersökningar av skolans kvalitet genomförs löpande kursutvärderingar och andra

avgränsade uppföljningar av olika projekt. Vår och höst görs betygsprognoser.

Resultaten från våra undersökningar analyseras i olika konstellationer och resulterar i nya mål och

utvecklingsområden för verksamheten tas fram i samråd med skolans personal. Om något/några

resultat skulle hamna lågt – under 60 – tas en särskild handlingsplan fram för att skolan direkt ska

sätta in åtgärder under innevarande termin.

I slutet av våren upprättar jag som rektor denna kvalitetsrapport som ett sammanfattande bokslut

över vad vi gjort och hur det blev. Utifrån detta bokslut tar jag tillsammans med personalen fram

relevanta utvecklingsområden och aktiviteter som beskrivs i skolans verksamhetsplan, som

färdigställs i början av hösten. Kvalitetsrapport och verksamhetsplan utgör redskap för

skolledningens planering, genomförande och uppföljning av verksamheten. Sammanfattningsvis

leder jag tillsammans med mina medarbetare skolans verksamhet utifrån ett systematiskt årsflöde

där mål definieraser och omsätts i aktiviteter som utvärderas och leder till nya strategier och

förbättrade resultat.

Vi har under året följt följande modell för att underlätta ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan:

Våra fokusområden, samt även andra områden som vi menar påverkar kvalitet, har lagts in i en

matris där läsåret löper horisontellt och respektive område vertikalt. Detta har gett oss ett bra

verktyg för att bevaka de olika områdena. Vi har även en variation i hur djupt respektive

avstämningspunkt går, exempelvis om det är sammanställning av statistik (grund nivå) eller om det är

intervjuer (djupare nivå). Ovan nämnda NKI-undersökning är nedan markerat med gult.

Bild på årsflödet i systematiska kvalitetsarbetet

5.3.1 Intern och/eller extern granskning

Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i

författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att

systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans – lärare, rektor,

huvudman – träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under året har

vi genomfört en mindre intern granskning där vi konstaterat att vi ligger bra till inom de flesta

områden.

Områden vi via granskningen sett behöver förbättras och förtydligas rör främst den formella gången

kring arbetet kring- och beslut om åtgärdsprogram, systematiken i- och organisation av elevhälsans

arbete. Vi har därför sett över rutiner och genomfört en genomlysning av elevernas måluppfyllelse

mitt på läsåret, för att bättre kunna möta de behov som funnits. Inför läsåret 2015-2016 har

organiserat om EHT och kommer att arbeta mer enligt de planer och rutiner som är framtagna inom

AcadeMedia.

5.3.2 Klagomål och synpunkter

Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling

utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas

gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av

rektor och huvudman gemensamt.

Under året har skolan ej haft några anmälningar till Skolinspektionen. De klagomål som har inkommit

från elever eller vårdnadshavare har hanterats på skolnivå genom att gemensamt reda ut vad den

bakomliggande orsaken varit samt i samråd med, i förekommande, fall berörd lärare, elev och/eller

vårdnadshavare hitta en lösning. Ofta har klagomålet berott på otydlig eller missuppfattad

information, vilket vi då har förbättrat.

5.3.3 APL

Vi har en branschsamordnare på skolan som har en sammanhållande funktion gällande APL-

anskaffning samt kvalitetssäkring av platser och handledare. Samordnaren har även haft ansvar för

att se till att programrådsträffar genomförts under läsåret. Programråden träffas två gånger per år

och på dessa möten diskuteras kursinnehåll, APL-perioder samt branschens behov. För Teknik som

inte har APL diskuteras kunskapskrav från relevanta branscher, studiebesök och framtida

arbetsmarknadsutsikter och relevanta högre utbildningar.

Lärarna uppskattar mycket att ha en person som är expert på området att vända sig till för att bolla

idéer kring platser och lämpliga dokumentationsunderlag, vi ser också att det blir en bättre

likvärdighet kring APL mellan programmen.

Vi har elever ute från BA, EE, HA och HT. Svårast har varit att hitta bra relevanta platser åt eleverna

på EE inriktning Data, då många av de företag som skulle passa kräver väldigt goda förkunskaper hos

eleverna. Vi kommer därför ha extra fokus under kommande läsår på att jobba fram relevanta platser

och har redan kommit en bit på vägen där.

För elteknik har det varit lättare dock är det ofta små företag eleverna är på och det gör att

arbetsingången skiftar väldigt vilket i sin tur gör att vi måste vara flexibla i hur eleverna går ut och in

från APL. Samma sak gäller för BA, företagens arbetsingång styr och ställer stora krav på hur vi från

skolans sida kan anpassa oss efter rådande läge men har fungerat väl överlag. På hotell och handel

har det inte varit några större svårigheter med platsanskaffning. Våra yrkeslärare som jobbar med

APL och APL uppföljning är uppskattade ute av handledarna och de arbetar alla medvetet för att

stärka relationerna.

Det som har varit svårt är att få handledarna att komma på de utbildningsträffar vi anordnat, vi har

istället gett handledarna relevant information på plats ute. Vi arbetar med matriser som på ett

överskådligt vis visar vad det är som är relevant för eleverna att lära sig ute på APL.

6. Vårt värdegrundsarbete

Vårt värdegrundsarbete sker utifrån systematisk grund. Årliga enkätundersökningar och

kursutvärderingar kartlägger elevernas upplevelser av trygghet och arbetsro. Lärarnas analys av de

kartläggningar, analyser och samtal med elever som följer av våra undersökningar och utvärderingar

utgör underlaget för kommande års Plan mot kränkande behandling. Lärarna deltar aktivt i

framtagandet av konkreta åtgärder och handlingsplaner. Elever har genom diskussioner på klassnivå

varit med och påverkat innehållet i planen.

Skolans Plan mot kränkande behandling gås igenom med samtliga klasser vid varje läsårsstart. Som

en del av uppstart för elever i år 1, samt vid mentorspass för år 2 och 3. Planen har även publicerats

på vår lärplattform Schoolsoft, tillgänglig för elever och vårdnadshavare.

Fokusområden läsåret 14/15 har varit arbetsro och trygghet. I de årliga enkätundersökningarna kan

vi se en förbättring på dessa områden, vilket talar för att vi påbörjat en resa i rätt riktning avseende

de åtgärder vi valt att fokusera på:

För att skapa förutsättningar för bättre arbetsro och trygghet fokuserade vi på att skapa tydlig yttre

struktur, bland annat genom att göra ett schema med gemensamma start- och sluttider, rasttider

och lunchtid för samtliga elever. Syftet med detta har varit att minska de störande moment som

uppstår när en klass har rast samtidigt som en annan klass har lektion.

Andra yttre faktorer som vi såg som viktiga bitar för att minska störande moment och öka arbetsro är

att vi i högre utsträckning skapat programklassrum, d.v.s. klassrum kopplade till ett visst program.

Därmed har vi minskat omflyttningar mellan salar under skoldagen, vilket har upplevts som positivt

av personal och elever, enligt den utvärdering vi genomfört med personalen efter läsårets slut.

En viktig del i att säkerställa en trygg skolmiljö har varit att mentorerna kontinuerligt nyttjat

mentorstiden till att lyfta värdegrundsrelaterade frågor med sina elever. Vi har även lyft

trygghetsfrågan vid elevrådet, där det då kommit önskemål om fler gemensamma aktiviteter på

skolan. Det har i sin tur resulterat i tre gemensamma friluftsdagar under läsåret, där hela skolan

genomfört aktiviteter tillsammans. Även på programnivå har det skett arbete med att skapa en

gemensam värdegrund, i klasserna och på programmet, genom olika teambildande aktiviteter. Vilken

typ av aktivitet det handlat om skiljer sig åt mellan programmen men har exempelvis varit utflykter,

studieresor och studiebesök mm. Dessa har enligt klassernas utvärderingar varit väldigt uppskattade

och eleverna själva menar att det ökat gemenskapen och skapat trygghet. Gemensamma

friluftsdagar har varit ytterligare en åtgärd för att stärka tryggheten. Klasserna har vid tre tillfällen

genomfört gemensamma sportaktiviteter, vilket varit mycket uppskattat. Vi deltog även vid den

traditionella beachhandbollsturneringen i Helsingborg, med flera lag mixade från olika klasser. Även

det uppskattat hos eleverna.

Skolans kurator har jobbat konsultativt gentemot lärare som i sina klasser har upplevt att det behövts

djupare värdegrundsarbete. I vissa fall har kurator tillsammans med mentor haft samtal med hela

klasser eller smågrupper i klasser för att diskutera arbetsro och respekt. Dessa samtal har haft god

effekt och stämningen i klasserna har blivit bättre. Kurator har stöttat lärarna i värdegrundsarbete

genom att själv eller tillsammans med lärarna haft värderingsövningar i klasser.

7. Resultat

7.1 Funktionell kvalitet

Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom

resultatstatistik över nationella prov och betyg.

A, Kunskapsresultat

Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i

december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan

i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias

egen insamling (2014/15).

Program

Andel elever med

examen för elever

med avgångsbetyg

om minst 2500

poäng

Genomsnittlig

betygspoäng för

elever med

avgångsbetyg om

minst 2500 poäng

Genomsnittlig

betygspoäng för

elever med

examen

Andel

elever

med

examen

inom

tre år

2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14* 2014/15** 2013/14*

Bygg- och

anläggningsprogrammet 100,0 78,6 14,0 11,7 14,0 12,7 55,6

El- och energiprogrammet 92,9 41,2 12,4 10,2 12,6 13,6 52,2

Handels- och

administrationsprogrammet 75,0 60,8 13,3 11,4 14,0 13,3 -

Hotell- och

turismprogrammet 72,2 78,3 12,2 12,6 13,7 14,4 -

Teknikprogrammet 84,2 68,2 14,3 14,6 15,0 15,3 65,4

Skolan totalt 83,5 64,6 13,3 12,0 13,9 13,9 57,1

DCC totalt 75,3 64,2 13,1 12,0 14,3 14,0 52,8

Riket 88,5 - 14,0 - 14,5 - 71,4

*SIRIS

**Intern insamling

Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng

Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp.

VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis

med omfattningen minst 2500 poäng.

För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg.

Andel elever med examen inom tre år

Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från

nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om

minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten.

För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med

startläsår 2011/12.

Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15)

och beräknat på genomströmningen på tre år?

Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Genomströmning på tre år

Population Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis

om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15)

Samtliga elever som påbörjade sina

gymnasiestudier HT11

Resultat som redovisas

Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för

elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig

betygspoäng för elever med examen

Endast andel med examen inom tre år

Finns det någon grupp

elever som inte ingår?

Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500

poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Nej

Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre

I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då

dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data

även kan saknas av andra skäl.

Kommentar av kunskapsresultat

Även om skolans kunskapsresultat i stort närmar sig DCC-skolornas genomsnittliga värden för läsåret,

har vi tappat i vissa avseenden jämfört med föregående läsår. Genomsnittlig betygspoäng för elever

med avgångsbetyg sjönk från 13,3 2014 till 12,0 i år. Det är främst inom programmen Bygg- och

anläggning, El- och energi samt Handels- och administration resultat avviker från Siris-databasen för

föregående läsår.

Andelen som gick ut med grundläggande behörighet från era yrkesprogram sjönk från 84,8 % till

65,5 % (genomsnitt för samtliga yrkesprogram) och från 84,2 till 68,2% för högskoleförberedande

program (i vårt fall teknikprogrammet). Här är det främst elever i El- och energiprogrammet som ej

uppnått examen i den utsträckning som är att förvänta.

Inför det tredje läsåret hade dessa elever flertalet F-betyg från kurserna i år 1 och 2. Det gjordes en

plan för hur de skulle kunna få stöttning och göra prövning för att uppnå betyg, men då många av

dessa elever valt att – trots påtryckning/uppföljning från mentor och elevhälsoteam – inte deltaga

vid den undervisningen har de heller inte lyckats höja sina betyg i tillräcklig utsträckning.

Vi har även sett att de elever som säger sig tröttnat på sitt program, väljer exempelvis Svenska 3 och

engelska 6 som individuellt val, två ganska svåra kurser, där de inte heller lyckats uppnå betyg.

Även här har elevers relativt höga frånvaro försvårat måluppfyllelsen. De återkommande samtalen

mellan mentor och elev vad gäller vikten av närvaro har inte haft avsedd verkan.

Ytterligare en förklaring till skillnaden mellan årskullarnas resultat kan vara att de elever som gick på

skolan under första året hade genomsnittligt högre meritvärden än de som antogs vid starten 2012,

så att jämförelsen de två årskullarna emellan därmed inte är helt rättvisande.

Inför läsåret 2015/2016 har vi därför stärkt upp antalet stödresurser på skolan för att ge bättre

förutsättningar för hög måluppfyllelse. Likaså kommer vi tidigarelägga vissa avstämningspunkter vad

gäller närvarostatistik och eventuella kursvarningar.

Överensstämmelse nationella prov-

betyg

Summa antal

betyg Andel lägre Andel lika Andel högre

ENGENG05 68 17,6% 51,5% 30,9%

ENGENG06 63 25,4% 31,7% 42,9%

MATMAT01a 64 0% 62,5% 37,5%

MATMAT02a 10 0% 60,0% 40,0%

MATMAT02c 13 0% 100% 0%

MATMAT03c 12 0% 83,3% 16,7%

SVESVE01 46 4,3% 47,8% 47,8%

SVESVE03 36 11,1% 16,7% 72,2%

SVASVA01 14 0% 42,9% 57,1%

SVASVA03 1 0% 100% 0%

Vi ser i denna sammanställning en stor skillnad mellan betyg och resultat på nationella prov främst i

engelska 5 och engelska 6. Lärarna menar att de vid betygssättning tagit hänsyn till flera av de

kunskapskrav som inte ingår i nationella proven, delar som många elever ej genomfört på grund av

frånvaro eller ej lyckats med av andra anledningar.

Skolans åtgärder för att motverka att elever inte uppnår målen av denna anledning blir till

kommande läsår att göra tätare uppföljning och tydligare återkoppling till eleven, med

kunskapskriterierna som bas, för att på så sätt tidigt kunna sätta in relevanta stödinsatser.

I exempelvis matematik har eleverna generellt högre närvaro och genomför på så sätt även de

moment som eventuellt inte är med på nationella proven, varpå läraren har underlag för en

betygssättning som mer liknar de resultat som uppnås vid NP.

Närvarofrågan är ett av de prioriterade utvecklingsområdena inför läsåret 2015-2016, då vi

konstaterat att det råder stor korrelation mellan närvaro och måluppfyllelse.

För samtliga nationella prov har gemensam rättning och bedömning gjorts, för att så långt som

möjligt säkerställa en likvärdig bedömning på skolan.

B, Värdegrundsresultat

Skola DCC totalt

AcadeMedia

Gymnasium

Andel elever som uppger att de blir

behandlade med respekt 39% 46% 71%

Andel elever som upplever att skolans

personal tar ansvar för att alla ska bli

behandlade med respekt

60% 59% 80%

Andel elever som känner sig trygga i sin

skola 72% 73% 90%

Andel elever som uppger att de kan få

arbetsro på skolan 40% 45% 61%

Andel elever som upplever att skolans

personal ger eleverna möjlighet att utöva

inflytande i skolan

49% 52% 71%

Våra värdegrundsresultat ligger väldigt lågt överlag, i synnerhet om vi jämför oss med övriga

AcadeMedia. Värt att notera är dock att våra resultat har förbättrats jämfört med föregående år.

Områdena respekt/trygghet, arbetsro och inflytande har under året varit områden vi lagt stort fokus

på, då dessa områden vid 2013/2014 års undersökning visade att det var områden att prioriera. Trots

att vi inte inte riktigt når upp till DCC-skolornas genomsnittliga värden, har vi ändå ökat jämfört med

föregående läsår. Detta visar att det arbete vi genomfört ändå fått positiv verkan. De åtgärder vi

genomfört under året – tydligare schema, gemensamma mentorspass, fler skolgemensamma

aktiviteter – har alltså lett utvecklingen i rätt riktning.

Vi har inför läsåret 2015-2016 även – tillsammans med elevrepresentanter – sett över den inre

miljön, och förbättrat utrymmet i klassrum och gemensamhetsytor, så att vi sänker ljudvolymen och

skapar fler ytor för att umgås. Detta omnämns även som en proaktiv aktivitet i vår Plan mot

kränkande behandling.

7.2 Upplevd kvalitet

Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och

utvärderingar.

Skolan ”skuggar” i stort sett DCC-snittet, men ligger strax under. Vårt arbete med att stärka främst

arbetsmiljö/studiemiljö märker vi trots allt fått bra genomslag, då vi ser positiv utveckling från

föregående läsår (2013/2014). Även här fortsätter vi prioritera området arbetsro och

återkoppling/inflytande inför kommande läsår.

7.3 Ändamålsenlig kvalitet

Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer.

Eftersom skolan startade 2010 saknas underlag att följa upp avseende ändamålsenlig kvalitet.

7.4 Utvecklingsområde 1: Delaktighet och återkoppling

Utifrån analys av 2013 års resultat på genomförd kundundersökning har ett av områdena vi fokuserat

på under läsåret 2013/2014 varit och delaktighet och återkoppling.

7.4.1 Arbetssätt

De strukturella insatser vi genomfört under året har gett en positiv påverkan. Insatserna har bland

annat varit

Utvecklat användandet av lärplattform för planering, bedömning och återkoppling

Lärplattformen Schoolsoft har under läsåret fått en mer central roll i skolarbetet, vilket vi upplever

ger elever och lärare ett bättre underlag för kommunikation och därmed bättre förutsättningar för

delaktighet och ökad måluppfyllelse.

Inför läsårsstarten och läsårets första månader genomfördes flertalet fortbildningar i användandet av

Schoolsoft. Syftet var att öka lärarnas kunskaper hur man kan kombinera lektionsplanering och

uppgifter samt koppling till de kursmatriser som visar kursens kunskapskriterier. Där med kan läraren

ge eleven bättre information dels om vad uppgifter handlar om och vilka kunskapskriterier

uppgifterna rör. I samband med skapandet av planering förs även en dialog med klassen för att öka

delaktighet i hur genomförande och examination ska utformas.

Kopplingen till kunskapskriterierna, som presenterats i matrisform, i de olika uppgifterna/uppdragen

har skapat en ökad tydlighet kring hur eleven klarar momentet, vilket visat sig framgångsrikt för ökad

måluppfyllelse.

Inför kommande läsår har vi – som ett led i att stärka måluppfyllelsen – gjort förändringar i schemat

så att exempelvis de olika kursgrupperna i Svenska ligger parallellt, för att ge elever och lärare

möjlighet att i större utsträckning arbeta mer flexibelt vad gäller gruppstorlekar,

undervisningsmetoder och examinationsformer.

Gemensam mentorstid

Genom att starta veckan med ett kort (ca 45 minuter) långt mentorspass på måndag morgon har vi

dels skapat ett bra forum för information och dialog kring de allmänna skolfrågorna, men även

möjlighet för mentorerna att veckovis följa upp enstaka elevers skolarbete och närvaro/frånvaro. Att

mentorstiden varit gemensam för alla klasser har även gett möjlighet att lättare arbeta med

skolgemensamma frågor och inflytandefrågor via elevrådet (som haft möte var fjärde vecka under

mentorstiden).

7.4.2 Resultat

Två påståenden ur vår den kundundersökning som genomfördes detta läsår som vi ser som

indikatorer för hur vi lyckats främst med återkoppling och inflytande är

Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan

Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen.

När vi jämför dessa med snarlika påståenden från den kundenkät som genomfördes läsåret

2013/2014 ser vi förbättring på båda: +15 % resp. +5 %

Vi kommer dock fortsätta detta utvecklingsarbete kommande läsår då vi vill stärka dessa områden

ytterligare.

7.5 Utvecklingsområde 2: Studiero och undervisningskvalitet

Studiero (arbetsro) är ett av de områden vi identifierat har stor betydelse för såväl trivsel som

måluppfyllelse. Vid kundenkät 2013/2014 framkom det som ett tydligt utvecklingsområde.

7.5.1 Arbetssätt

Tydligare schema med gemensamma start-, rast- och sluttider

Tidigare läsår har eleverna haft olika start- och sluttider, vilket skapat stor oro när elever kommer

och går i korridorer utanför våra klassrum (som alla har glasytor ut mot korridorerna). Genom att

införa gemensamma tider har vi skapat bättre förutsättningar för såväl lärare som elever att starta

och avsluta lektioner enligt plan.

Programklassrum

För att skapa bättre arbetsro, ökad tydlighet och färre omflyttningar inom skolan mellan lektioner,

har vi under året infört programklassrum, dvs. öronmärkt klassrum för de olika programmen.

Eleverna på programmet har därför inte förflyttat sig mellan våningarna mellan lektioner i samma

utsträckning som tidigare (skolan har fyra våningar).

Ledarskap i klassrummet

Som ett led i att utveckla ledarskapet i klassrummet i allmänhet och i att stärka lektionsstart i

synnerhet har lärarna i respektive arbetslag under vårterminen genomfört auskultation

(lektionsbesök) hos en kollega, med efterföljande tid för uppföljning och återkoppling. Särskilt fokus

vid har vid besöket riktats på lektionsstarten. Detta har parallellt kombinerats med fortbildningar i

form av ”pedagogiska workshops” där förstelärarna (två stycken under läsåret) ansvarat för upplägg

och genomfört övningar och föreläsningar kring ledarskap och olika metoder för hur man kan uppnå

en ökad tydlighet och bättre engagemang i klassrummet.

7.5.2 Resultat

Som indikator har vi valt påståendet:

Jag tycker jag kan få arbetsro i skolan

Trots att vi fortfarande på skolan har en bit kvar till DCC-snitt har vi ändå ökat markant jämfört med

motsvarande påstående föregående läsår, se bild:

Andelen som håller med om detta (grönt) påstående ökar med nästan 20 % och andelen som inte

håller med (rött) minskar med 10 %.

8. Analys På skolan arbetar engagerade lärare och de olika arbetslagen har utvecklat arbetssätt som passar just

sitt program, utan att de gemensamma frågorna och fokusområdena får stryka på foten; tvärt om har

man mellan lagen på ett bra sätt delat med sig av goda exempel och metoder för ökad trivsel och

måluppfyllelse vid de olika pedagogiska workshops som ordnats på skolan. Vi kan också se att arbetet

med tydligare schema, gemensamma tider och gemensam mentorstid ger ett ökat lugn, liksom

programvisa klassrum.

Funktionell kvalitet - kunskapsresultat

Vi har under året arbetat hårt med att hjälpa eleverna som saknat betyg i främst matematik att

uppnå betyget E eller högre. Detta arbete har slagit väl ut och en av framgångsfaktorerna har varit

täta kontakter mellan mentor och undervisande lärare. Under året har vi trots dessa framgångar inte

riktigt uppnått den måluppfyllelse vi siktat på och kan därför inte vi kan säga oss nöjda.

Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg sjönk från 13,3 2014 till 12,0 i år. Det är

främst inom programmen Bygg- och anläggning, El- och energi samt Handels- och administration

resultat avviker från Siris-databasen för föregående läsår. Orsaken bedömer vi beror till stor del på

att i dessa program har vi haft flertalet elever som redan under år 2 tappat mycket av sin

studiemotivation och haft mycket hög frånvaro. Vi kan här konstatera att de insatser vi gjort vad

gäller extra anpassning och särskilt stöd inte alltid varit tillräckliga för att eleverna ska nå betyg och

gymnasieexamen i den utsträckning vi kan förvänta oss, även om flera av eleverna kommit till oss

med bristfälliga kunskaper från grundskolan. Trots att vi redan i starten av höstterminen satte in

insatser för att motverka frånvaro och för att skapa förutsättningar för stödundervisning (bland

annat i form av coachande samtal, tätare uppföljningar och anpassning av stöd till de elever som

riskerat inte nå målen) har vi inte nått ända fram med alla elever.

Elevhälsans arbete har ofta varit reaktivt, och i många fall lyckats bra med elever i behov av hjälp och

stöd – såväl vad gäller studiesituation eller mer personliga problem – men det har inte alltid lett till

uppnådda mål/betyg. Trots upprepade sammanställningar av elevernas närvaro/frånvaro har vi inte

fullt ut kommit tillrätta med problemet att många elever ofta uteblir från lektionerna. Detta försvårar

uppföljning och dialog mellan lärare och elev vilket i sin tur kan medföra låg måluppfyllelse.

Andelen som gick ut med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng har sjunkit på

samtliga program (utom Hotell- och turismprogrammet) jämfört med föregående år. Genomsnitt för

samtliga yrkesprogram sjönk från 84,8 % till 65,5 % och från 84,2 till 68,2% för högskoleförberedande

program (i vårt fall teknikprogrammet). Här är det främst elever på El- och energiprogrammet som ej

uppnått examen i den utsträckning som är att förvänta. Inför det tredje läsåret hade dessa elever

flertalet F-betyg från kurserna i år 1 och 2. Det gjordes en plan för hur de skulle kunna få stöttning

och göra prövning för att uppnå betyg, men då många av dessa elever valt att – trots

påtryckning/uppföljning från mentor och elevhälsoteam – inte delta vid den undervisningen har de

heller inte lyckats höja sina betyg i tillräcklig utsträckning. Vi har även sett att de elever som säger sig

tröttnat på sitt program, väljer exempelvis Svenska 3 och engelska 6 som individuellt val, två ganska

svåra kurser, där de inte heller lyckats uppnå betyg.

Ytterligare en förklaring till skillnaden mellan årskullarnas resultat kan vara att de elever som gick på

skolan under första året hade genomsnittligt högre meritvärden än de som antogs vid starten 2012,

så att jämförelsen de två årskullarna emellan därmed inte är helt rättvisande.

Ett program som tvärt om ökar sina resultat är Hotell- och turismprogrammet. De orsaker vi ser till

den framgången är dels att eleverna kommit in med högre ingångsvärden, men framför allt att

arbetslaget varit konsekventa i sitt gemensamma arbete kring eleverna vad gäller uppföljning av

närvaro, mentorsarbete, ordning i klassrummet och dessutom vad gäller den gemensamma synen på

olika former av examinationsformer. Därför kommer den kultur som råder i det arbetslaget utgöra

modell för hur arbetet i de övriga arbetslagen bör fungera.

Inför läsåret 2015/2016 har vi därför stärkt upp antalet stödresurser på skolan för att ge bättre

förutsättningar för hög måluppfyllelse. Likaså kommer vi tidigarelägga vissa avstämningspunkter vad

gäller närvarostatistik och eventuella kursvarningar.

Funktionell kvalitet -värdegrundsresultat

Som konstaterats ovan har vi förbättrat våra värdegrundsresultat jämfört med föregående år men vi

ligger fortfarande överlag väldigt lågt inom dessa områden, vilket självklart är tråkigt då vi bedriver

ett aktivt arbete omkring just vår värdegrund. Under mentorstiden har det funnits en tydligare

agenda att lyfta frågor kring normer och värdegrundsfrågor, något som också framgår av såväl vår

Plan mot kränkande behandling samt som ett av skolans uppdrag enligt läroplanen. Vi har även

fortbildat delar av personalen i hedersrelaterad problematik. Vårt utvecklingsarbete med att stärka

ledarskapet i klassrummet (för ökad måluppfyllelse) tror vi också positivt påverkar tryggheten och

trivseln på skolan, då det ger ökad arbetsro och mer fokus på kursinnehållet.

Hand i hand med att skapa tydligare struktur på lektionerna, har vi förstärkt den yttre strukturen

(schemaläggning med gemensamma raster etc.), samt i samråd med elevrådet skapat tydligare regler

för vad som är accepterat i på skolan, allt ifrån att vi inte äter och dricker läsk i klassrummen till

ständiga samtal kring mobil och datoranvändning etc.

Bryter vi ned våra resultat på årskursnivå så ser vi att våra treor överlag lägre resultat än år ett och

två. Anledningarna till detta tror vi är flera. Dels är det en årskull som varit med om stora

förändringar av skolan: Kraftig tillväxt, samt en del personalomsättning inför år 2, vilket de hade svårt

att släppa. Dels hade det utvecklats en kultur i flera av klasserna där det rådde en allmän syn på att

skolan inte höll givna löften etc. Vi har inte lyckats vända den attityden i nog stor utsträckning.

De lärdomar vi tagit av detta, är att vi inför läsåret 15/16 har skapat mer flexibla grupper i år 3, där

främst handels- och hotelltreorna ofta arbetar i större grupp med fler pedagoger samtidigt kopplade

till undervisningen. Vi menar att flera vuxna i klassrummet är ett bra sätt att skapa bra ordning, bra

arbetsro och att det är lättare att fånga upp eventuella kränkningar osv.

Vi kommer även planera in ytterligare gemensamma aktiviteter klasser emellan, då vi tror att en

annan förklaring till låga siffror gällande trygghet och nöjdhet är att eleverna känner varandra för

dåligt över klass- och programgränserna. Ett led i det arbetet blir också att i högre grad involvera

elevrådet för att försöka skapa en ”DCC anda”, vilket vi tror vi är en viktig del i arbetet förökad

trygghet och nöjdhet. Bristande trygghet på vårt entréplan har också framkommit vid samtal om

enkätresultaten som en faktor till låga siffror. Det åtgärdar vi genom ökad bemanning samt nya mer

ändamålsenliga möbler och en glasad dörr in till expeditionen, så att man därifrån har bättre uppsikt

över våningsplanet och entrén.

Vi är en multikulturell skola vilket ibland skapar lite extra spänningar mellan olika grupper. För att

stärka vårt ”metodbatteri” i dessa frågor skall delar av personalen delta på en fortbildningsdag

arrangerad av Forum för levande historia och Skolverket den 29 september. Vi kommer arbeta vidare

med området under på mentorstid samt där diskussionen uppkommer i undervisningen.

Upplevd kvalitet

Vi ligger i mätningarna strax under DCC-snittet i årets undersökning. Vi som arbetar i verksamheten

att vi kan se en relativt stor förbättring på många sätt jämfört med föregående läsår. Det har varit

betydligt lugnare klimat på skolan, färre konflikter och bråk. Elevhälsans arbete har systematiserats i

högre grad och vi har arbetat med värderingsfrågor i alla klasser, med särskilt fokus på år 1 och 2. Vi

ser detta arbetet som långsiktigt och är medvetna om att förändringar inte alltid syns ”över en natt”.

Vi fortsätter arbetet med att stärka arbetsro, återkoppling till eleverna och delaktighet.

Efter det att resultaten inkom, har vi på klassnivå fått in förslag så som fler skolgemensamma

aktiviteter och att ordna mer trivsamma lokaler, något vi hörsammat och genomför under

kommande läsåret.

Vid de programvisa sammanställningarna av läsåret, genomförda i juni, är man inom skolans samtliga

program överens om att fortsätta utveckla rutiner för ökad återkoppling till eleverna, ökad

delaktighet och ett ökat samarbete mellan lärarna inom- och mellan kurser. Gemensamma regler ser

vi har fungerat relativt bra, men ju tydligare och bättre vi kan följa dessa – alla på skolan – desto

bättre effekt ger det. (Det är lätt att det skapas sub-kulturer på vissa av programmen, någon man

lyfter fram som något att undvika).

Närvaro är ett annat område som man även på programnivå identifierar som viktigt att kontinuerligt

arbeta med att försöka hålla hög, inte bara för den enskilda elevens förutsättningar till

måluppfyllelse, men även för att ge en bra stämning i klassen: Det är viktigt att vara här, det är roligt

att vara i skolan!

Tydlighet vid lektionsstart är också något som arbetslagen lyfter fram som viktigt: Att tydliggöra vad

lektionen/momentet syftar till, samt stöd och hjälp i form av avgränsning i delmål och slutmål.

Gemensamt samtal vid lektionens avslut blir ett sätt att återkoppla till eleven.

Arbetslagen kommer inför läsåret 2015-2016 att med kortare cykler gå igenom alla elevers

studiesituation, så att man snart kan göra eventuella anpassningar och följa upp dessa för att på så

sätt ge eleven förutsättningar att klara kurserna i högre grad och därmed uppleva en ökad

meningsfullhet och trivsel i skolan.

Ändamålsenlig kvalitet

Då vi inte har uppgifter i ”hårda siffror” hur det gått för våra elever vi släppt, kan vi inte med absolut

säkerhet säga hur de klarat sig. Men vi vet att flertalet fick jobb efter examen och många har fortsatt

på dessa eller sökt sig till vidare utbildning.

Utvecklingsområde: Delaktighet och återkoppling

Vi ser att de insatser vi gjort i form av att fokusera på användandet av Schoolsoft, främst i form av att

utveckla användandet av matriser för kunskapskraven, har gett en positiv effekt. Genom att införa

tydligare riktlinjer för hur planering kommuniceras med eleverna (pedagogisk planering) tänker vi oss

att ytterligare utveckla delaktighet och inflytande.

Utvecklingsområde: Studiero och undervisningskvalitet

Vi har sett stor effekt av främst det mer strukturerade schemat, men även programklassrum, under

året. Även utvecklingsarbetet med ledarskap i klassrummet, tydligare lektionsstart osv, har gett bra

effekt. Vi fortsätter detta arbete för att ytterligare stärka verksamheten.

9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse

Med den elevgrupp vi har ser vi att eleverna behöver stort grad av anpassning på individnivå. Vi

kommer lägga undervisningen i Svenska som andraspråk och Svenska parallellt i schemat, för att

elever med annat modersmål bättre ska kunna tillgodogöra sig undervisningen. Vi har även lagt flera

svensk- och engelsklärare parallellt för att lärarna lättare skall kunna samarbeta kring olika områden,

och därigenom kunna jobba med mer flexibelt med grupperna och kurserna för ökad måluppfyllelse.

Som nämnt ovan, vi har omorganiserat elevhälsan och de stödresurser som finns på skolan, för att

arbeta mer kursnära och preventivt med stödinsatser. Mentorerna kommer få tydligare riktlinjer och

stöd i hur de ska följa upp närvaro/frånvaro med eleverna direkt från skolstart. Skolledningen

kommer att följa upp arbetet med att stärka närvaron veckovis. Närvaro är en bidragande faktor till

god måluppfyllelse.

Förutom de två förstelärare vi haft under läsåret kommer vi inför läsåret 2015-2016 att ha ytterligare

två, med fokus på användandet av IKT i undervisningen samt hur återkopplings- och

bedömningsarbete kan utvecklas ytterligare. De fyra förstelärarna kommer ansvara för att

genomföra det pedagogiska utvecklingsarbetet i samverkan med skolledningen, i form av

återkommande pedagogiska workshops, med mer konkreta tips och verktyg för hur man som lärare

kan skapa bättre förutsättningar för att fler ska lyckas med sin skolgång och dessutom trivas!

Inför kommande läsår har vi i än större utsträckning satsat på ett schema med gemensamma tider

och så få undantag som möjligt vad gäller start- och sluttider. Även mentorstiden fortsätter vi med på

måndag morgon. Vi har sett behovet av att omorganisera vårt elevstödjande arbete och har utökat

antalet tjänster som arbetar med elevnära stöd; specialpedagog och resurspedagoger i en omfattning

av 3,5 heltidstjänster (ökning med 250%!). De kommer att arbeta mer kursnära och söka stödja

eleverna så ofta som möjligt i klassrummet, i stället för att eleven lämnar klassrummet och gruppen

för att få stöd. Självklart kommer elever i behov av mer individuell hjälp att få detta.

Arbetsro och ledarskapet i klassrummet fortsätter vi fokusera på, liksom återkoppling och inflytande.

Bland annat kommer vi använda oss av så kallade pedagogiska planeringar för de större

momenten/uppgifterna för att eleven dels ska ha möjlighet att vara med och påverka innehåll och

examinationsmetoder, men också för att ge förutsättningar för god insyn i vad som krävs för olika

betyg, syftet med uppgiften och hur de olika kunskapskriterierna kommer bedömas.

10. Utvecklingsområden Då vi fortfarande inom flera områden resultatmässigt ligger under såväl AcadeMedia- som DCC-

skolornas genomsnitt, kommer vi det kommande läsåret fortsätta arbeta med flera av de

utvecklingsområden vi haft under gångna läsåret.

10.1 Utvecklingsområde 1; Trygghet/Studiero

Målet är att nå ökad måluppfyllelse, samt kunna uppvisa ytterligare förbättring vid kommande

elevundersökning.

10.1.1 Arbetssätt

Vi fortsätter med ett schema med gemensamma tider och utvecklar konceptet programklassrum

ytterligare. Lärarens ledarskap i klassrummet fortsätter vara fokus för förstelärarna att utveckla.

Detta kommer bland annat ske via de förstelärare som finns på skolan, då de har som uppdrag att

leda auskultation och gemensamma uppföljningar av klassrumsarbetet, i samarbete med rektor.

10.2 Utvecklingsområde 2; Kursmål och återkoppling

Målet är att öka måluppfyllelsen, samt vid kommande kundundersökning nå ett högre resultat på

området.

10.2.1 Arbetssätt

Genom att fortsätta fortbilda lärarna i användning av Schoolsoft, samt dela upp kunskapsmatriserna

där i tätare steg, skapar vi bättre förutsättning för återkoppling av elevernas resultat. Mentorstiden

kommer få ett “program” där eleven med mentors hjälp regelbundet går igenom elevens utveckling

mot målen.

Vi fortsätter arbetet med att mitt i terminen, men detta läsår lite tidigare, följa upp elevernas resultat

samt närvaro för att tidigare se om- och hur extra anpassningar och särskilt stöd kan sättas in i de fall

det behövs.

Frågan om extra anpassningar blir också en återkommande fråga på arbetslagens veckovisa möten.

10.5 Utvecklingsområde 3; Delaktighet

Målet är att eleven ska uppleva större delaktighet och i större utsträckning nå sina mål. Ökat resultat

på området i vårens kundundersökning kan vara ett kvitto på detta.

10.3.1 Arbetssätt

Lärarna ska under läsårets start få fortbildning i hur en pedagogisk planering kan vara ett verktyg för

att i större utsträckning få med sig eleven i den viktiga diskussionen kring kursens utformning. Detta

leds av förstelärare och följs upp fortlöpande under årets pedagogiska workshops.

Elevrådet kommer ha mer regelbundna tider och en tydligare struktur kring hur frågor förs fram och

hur beslut återkopplas till klasserna. Lärplattformen Schoolsoft samt Google Drive blir verktyg för att

kommunicera elevrådsfrågor.

10.6 Utvecklingsområde 4; Närvaro

Vi har konstaterat tydliga samband mellan hög frånvaro och låg måluppfyllelse. Målet är att markant

minska andel elever med frånvaro över 10 %, jämfört med föregående läsår.

10.4.1 Arbetssätt

Genom att initialt jobba mer aktivt med att följa upp elevers frånvaro, i samråd med vårdnadshavare,

siktar vi på att öka elevernas närvaro. Kurators och skolsysters arbete kommer i stor utsträckning

riktats mot att stötta mentorerna i arbetet med att främja närvaro, samt arbeta preventivt

tillsammans med mentorerna för att tidigt se vilka elever som behöver extra stöttning att bryta den

negativa frånvarokultur som utvecklats bland vissa av elevgrupperna.

Helsingborg 2015-09-01

Mikael Fors, rektor