Ntr 1 3 . Stockholm den 27 M a r s 9 8 1 3 6:e"arg. '

Prenumerationspris: 1 Redaktion : ( Redaktör o. ansvarig utgifvare: I Expedition I ' ~nn&&is:: " '

Kvinnan i den gamla' tidens kyrka.

/ r . . kr. 4: 50 / r . . kr. 2: 50 al4 ,. . . , , 3: 50 1 114 ,. . . ,, i: 25

Lösnummer 10 öre. Prenumeration sker sival i

landsorten som i Stockholm ä närmaste postanstalt eller bok- handel.

Af docenten E. Linderholm.

O m den ståndpunkt, som urkristendomen intog i för- ,hiillande till kvinnan; är undrr föregAende a r i en upp-,

sats taladt. Här följer att något närmare utveckla den förut blott antydda ståndpunkt, som .den gamla tidens kyrka skulle, påverkad af olika förhållanden och tids- strömningar, intaga ' till kvinnan, och den ställning, som hon till följe häraf skulle komma att intaga.

Den gamla tidens kyrka är - därom bör kanske er- inras - frikyrka intill 313, då den af Konstantin den. store, med bråd förändring af dess dittillsvarande villkor och fruktansvärda .undertryckande i den diokletianska för- följelsen, lyftes upp till partiet med öfriga tillatna religio- ner och kulter. . Sedermera under 300-talets ging, med blott. ett kort afbrott under, Julianus, starkt gynnad och privilegierad på de hedniska kultemas bekostnad, är den: redan vid Theodosius den stores död 395 statskyrka och kristendomen såsom statsreligion allenarådande - i hela det romerska riket. Härvid förblir det intill slutet af 400- talet, då den romerska rikskyrkan söndersplittras genom den västromerska rikshalfvans upplösning och uppdelning mellan hedniska eller arianska germanstater, med hvilkas kristnande och katolicerande medeltiden och dess kyrko- utveckling ingar.

Spörja vi nu närmast efter kvinnans roll och ställ-

-- .

Klarabergsgatan 48, t v i tr.

T e l e f o n e r : Allrn. 63 53. Riks- 122 85.

Utgifningstid hvarje torsdag.

- . . .

ning i frikyrkan, kunna vi först erinra dirom, .att .'kyr- kan fortfarande raknar sina flesta medlemmar bland kvin- norna. Apologeterna nödgas bemöta den smädelsen, att kristendomen såsom kvinnornas religion var en lägre si- dan. Då vidare dessa tiders apokryfiska och iegendarid ska litteratur låter mariga kvinnor ur de högre samhälls- klasserna bli kristna redan under det 2:dra Arhundradet, s i är detta utan tvifvel riktigt. Mot detta århundrades slut gafs det enligt Clmens Alqandrinus och TertuIlia- nus ett stort antal förnäma kristna kvinnor såväl i

Alexandria som i Kartago. Under 200-talet framträder i den hedniska världen en omfattande synkretistisk reli- giös väckelse, som finner liflig anklang och stöd hos den severiska dynastiens rikt begafvade syriska kejsarin- nor och furstinnor. I allmänhet intcg synkretismen en. vanlig hållning till kristeqdomen. Julia Marmza, Alex- ander Severus' adla helgonlika moder lät hämta till .sig i Antiokia den gamla kristenhetens störste teolog och mest glänsande personlighet, Origenes, och åhörde hans föreläsningar samt växlade sedan bref med honom. Se- verina, Philippus Arabs' kejsarinna, brefvaxlade också liksom kejsaren med Origenes. Sådana , exempel kunde icke bli utan inverkan i de högre kretsarna. Trots 'för: följelsen vid seklets midt ökas de kristnas anta11 och 'af-

E L L EN! K L E MA N, Mottagningstid:

. - kl. 11-12.

Sthlm 1913, F. Englunds BoMr.

och Annonskontor: Klarabergsgatan 48, tv4 tr.

Post- och telegrafadress : DAGNY, Stockholm. .

15 öre per mm. Enkel spaltbredd 50 mm.

Marginalannons under texten 15 mm:s höjd per g ing 10: -.

Rabatt:'5ggr5 o/o,,lOggr100/0, 20 ggr 20-010, 50 ggr 25 010. Annons bor vara inlämnad

senast mindag f. m.

ven de förnämare kvinnornas, så att vi uti frikyrkans sista. tid finna kristna kvinnor ända upp i kejsarfamil- jen. Vid den sista stora förföljelsens utbrott 302 visa sig t. C). m. kejsar Diocletiaiius' egen gem21 och dotter vara kristendomen tillgifna, ett vältaligt vittnesbörd on1 krii stendomens starka inflytande i den förnäma kvinnovarl-,' den u n d s frikyrkans skta tid.

Det stora antalet omvä.nda kvinnor. syimerligast ur de högre samhällsklasserna medförde för kyrkan en rnangfald. nya uppgifter och svårigheter. De kiistiias lif under de första Arhundradena måste på grund. af arbets- och nö- jeslifvets nära sammanhang. med hedendomens kult och lasciva seder präglas af den största stränghet i lefver- net för att bevara 'den kristna åskådningens och mora- lens integritet. Följaktligen fick den kristne icke besöka teatern och spelen, så mycket mera som den förrasföre- stiilliiingar ofta vor0 mycket osedliga och de stora spe-

. leii råa och b10,diga. AUra minst passade, de för den . kristna kvinnan. Icke heller fick hon - lika litet som mannen - besöka de för bada könen gemensamma bad,

' som tidvis infördes i Rom. Det ålag den kristna kvin- nan att uppträda tillbakadraget. På gatan och i kyrkan skulle hon vara beslöjad. I klädsel och prydnader ma- ste hon alagga sig försakelser, som torde ha känts hårda nog. Dyrbara tyger och smycken måste undvikas. Guld- virkade dräkter, purpur- och scharlakansfärgade tyger. ansagos sasom en djäfvulens uppfinning. Det var för- bjudet att sminka sig i ansiktet och ögonen, att färga haret och bruka modern frisyr. Cirrum non habendum! Inga lockar! Den förnäma damen niåste afskeda sina hårkrusare och toalettslafvar. Halskedjor, fotkedjor och örringar gällde som dämonernas pifund. T. o. m. en så fint bildad .man som biskop Cyprianus af Kartago betraktar prydnader och smycken såsom ett vanställande af Guds beläte. Naturligtvis kunde icke dessa rigorösa kraf i predikan och kyrkostadgar -till fullo genomföras i praktiken. Cyprianus beklagar sig vid midten af 2Wta- let öfver kvinnornas lyx och fåfänga. Bilderna i Roms

, katakomber visa ock många undantag från den öfver- driina strängheten. Utan inflytande blefvo dock icke de kyrkliga krafven. Man kunde i den hedniska omgifningen få höra yttranden som detta: "Sedan hon blifvit en kri- sten, går hon i en torftig dräkt.''

En synnerligen svår fråga blef äktenskapet, sedan ett större antal kvinnor ur de högre klasserna vunnits för I<ristendomen. De med dem jämbördiga männen voro nämligen ännu mycket fåtaligare i de kristna församlin- gama. Den romerske ämbetsmannen hindrades att bli kristen af de kultuella förpliktelser, som följde med hans; ämbete. DA iiu kyrkan och sarinolikt äfven flertalet af dess kristna kvinnor själfva föredrogo äktenskap med kristna män, uppstod ett öfverskott af ogifta förnihnare kvinnor, alldenstund diistill enligt statens Lagar, synnerligast genom de bestämmelser, som nu gafs af Septhnius Severus, t. ex. senatorsdöttrar icke kunde inga äktenskap med män af lägre börd. En förbindelse med en sådan man blef blott ett konkubinat. För kyrkan förefanils emellertid in- gen anledning att godkänna detta på olika börd och

rang grundade betraktelsesätt. Följaktligen fann sig bi- skop Kallistus i Rom 217-222 föranlåten att såsom äk- tenskap erkänna förbindelsen mellan en högättad kvinna och en 1Agättad man, alltså t. ex. mellan en förnäm el- ler rik kvinna och hennes ,-frigifne slaf. Synoden i Elvi- ra omkr. 300 godkände detta. ~ e i bör tilläggas, att kyr- kan s ~ k t e forekomma förhastade äktenskap och kräfde '

vissa etiska betingelser.

Vidare sökte kyrkan bekämpa tidens lättshniga skils- niässor, 'hvilket ock var högst af nöden. Den romerska kvinnovarldet~s emiticipathon hade yttratsig ocksa. i mycket ,

lösa se& och lättsinniga ~ktenskapsuppLösningar, hvartill initiativet nu lika ofta togsi af l~ustrun som af mamen. Den! romerska kvinnan ägde nämligen laglig rätt att begära skilsmässa. Så kunde under kejsartiden följa en hel rad af skilsmässor och nya äktenskap, Gent emot detta latt- sinne häfdade kyrkan äktenskapets oupplöslighet och $Ag dessutom, pilverkad af asketismen, äfven vid endera ma- kens död icke gärna ett nytt äktenskap Ett spar af kyrkans kamp mot de romerska kvinnornas läkinniga skils.mässor ha vi sannolikt i Mark. 10: 12. Då häratalas om h u s t r u n s skilsmässa fran. mannen, så kan detta icke gärna vara ett Jesusord, enär den judiska lagen icke medgaf hustrun att låta skilja sig och Jesus följaktligen icke kan ha haft anledning att uttala sig mot hustruns sökande af skilsmässa. Däremot äro dessa ord ,sasom sakligt i full öfverensstämmelse med Jesu uppfattning af äktenskapet mycket väl tänkbara såsom en senare tillsats iinder kyrkans kamp i det romerska samhället emot de liittsinniga skilsmässorna. Kyrkan har behöft ett ord i den mest auktoritativa form. Och då det gifves hand- skrifter,' som t. o. m. ställt denna utsaga om hustruns skilsmässa före orden om mannens, så är detta ett tec- ken till:. att kyrkan i denna fråga måst ge ett mycket klart besked. Sisom ett exempel på kyrkans allvarliga bemödanden att bevara äktenskapets helgd och aflagsna hvarje anledning till ett äfventyrande af troheten och för- troendet kan namnas Elvira-synodeG förbud för gifta kvinnor att utan sina mäns vetskap brefväxla med kristna nian.

f en sistnämnda föreskriften var utan tvifvel mycket hälsosam med hänsyn till de blandade äktenskapen och de ytterst ömtåliga förhållanden, som därigenom uppsto- do. I flertalet fall torde frikyrkotidens kristna kvinnor af högre samhällsklass, för så vidt de varit gifta, ha va- rit - i regel före omvändelsen - bundna vid hedniska nian. Sasoin vi sett, hindrades den romerske ärnbetsman- nen af sina kultuella plikter att öfvergå till kristendomen, som uteslöt hvarje annan kult. Den förnämare kvinnan ägde däremot äfven sasom hustru till en ämbetsman sin frihet i religiöst hänseende. Här blef det för kristendo-c inen och kyrkan till synnerlig båtnad, att statsreligioneni tog så ringa befattning med kvinnan och i allanänhet med sina medborgares privata religiösa förhållanden. Att olikheten i religion inom de blandade äktenskapen med- förde svåra husliga slitningar och pliktkollisioner syn- nerlli'gast for den kristna parten, det säger sig själft och är dessutom icke utan exempel.

Men om an sarskildt förnämare kristna kvinnor med hedniska män ofta hade att utsta stora svårigheter, blef det dem dock ofta förunnadt att , påverka sina mäktiga och inflytelserika man till fördragsamhet och skonsamhet gent ekot de kristna trosfränderna. Flera exempel härpå kun'na nämnas. Så berättar Hippolytus under andra sek- let, att en syrisk stithållare skulle haha afrättat några apokalyptiska kristna, som dragit ut i öknen, därest icke hans kristna gemål lagt sig ut för dem. Mot Arhundra- dets slut var det kejsar Cornmodusy kristqa Mar- cia, som genom sitt inflytande gjorde slut på förföljel- sen emot de kristna och utverkade benådning för dem, som deporterats till de sardinska bergverken. Om furst- innor som Julia Domna och Severa, hvilka val icke vu,- ro kristna men sympatiskt stimda mot dessa, är redan taladt. Men det' sagda är blott enstaka exempel på en intercession och ett inflytande, som ofta måste ha ägt rum. Äfven om detta tysta kvinnliga 'inflytande icke rack- te till att hejda de stora systematiska förföljelser, som kommo af statsskiil, synes man mig dock kunna hålla före, att kejsardömets förnäma kristna kvinnor i icke rin- ga mån bidragit till att möjliggöra de långa fridstiderna och den vildstrickta tolerans, som kristendomen trots. sini utmanande exklusivitet dock i långa tider fick åtnjuta. Kyrkans tacksamhetssk~ild till gessa kristna kvinnor ar förvisso icke ringa.

Kvinnorna och folkpensionerings- förslaget.

M åndagen d. . l 7 mars hölls i Lund ett offentligt möte/ i fo'ikpensioaeringsfrågan anordnadt af Fredrika-Bre-

mer-Förbundskretsen Lund med omnejd, Luads F. K. P. R., Lunds kvinnliga studentförening och Lunds social- demokratiska kvinnoklubb. Mötet leddes af fröken Elna Persson och var besökt af omkring 150 personer. Fil. dr. Louise Petrén-Overton inledde föredragen med en O f v e r b l i . c k ,af l a g s t i f t n i n g e n , a n g i l e n d e i i ' n i v a S I d i t e t s - o c h j a l d e r d ~ m s f ~ r s a i k r i n g . Därefter talade jur. stud. fröken Elisabeth Nilsson om K v i n n o r n i a s s t a l l n i n g ii d e t s v e n s k a f o r - s l a g e t. De bada saval till form som innehall ut- märkta föredragen mottogos med lifYga bifallsyttringar:

Utan diskussion an,tog mötet dar@ enhälligt följan- de resolution :

Man och kvinnor, samlade till offentligt möte i Lund d. 17 mars 1913 i och för diskuterande af det framlag- da förslaget till allmän ;peiisionsförsakring, uttala sin tillfredsställelse med regeringens förslag bm lika afgi'fts- pension för man och kvinna samt ett önskemal om att afven tilläggspensionen måtte utgå 'med SA stort belopp för kvinnorna, att full rättvisa vederfares dem.

I Norrköping har likaledes vid ett af fem olika kvin- noföreningar därstädes anordnadt möte antagits en ,till syftet lika resolution.

Sommarens internationella rö.strattskongress.

De tv$ dagarna i Wien.

N ar den internationella röstrattskongressen 191 1 i Stockholm beslöt att nästa gång, 1913, sammanträ- .

da i Budapest, antogs samtidigt en inbjudan från. de österrikiska kvinnorna att kongressdeltagarna skulle sam- las i Wien till ett förberedande tvådagarsmöte.

Från österrikiska rostriittsmöteskommittén har nu ett, cirkuliir utskickats med program för dessa två dagar, den 11 och 12 juni.

K~mmittén påpekar att det ar första gångep i den österrikiska kvinnorörelsens historia som ett iqternatio- nelilt möte h5lles och uttalar sin förhoppning - och för- vissning - om att det nu planerade mötet i Wien skall bliha af betydelse 'för den gemensamma saken.. ,

Programmet ar: aftonen den 11 juni har Wienkom- inittén mottagning för de utländska gästerna; morgonen: den 12 juni göres en rundtur genom staden, hvarvid de iiitressantaste platserna besökas; på aftonen ar ett! stort offentligt möte och därefter .supé för mMe,sdelta- garna.

Vid sidan af detta komrná enskilda fester och inbjud- ningar. Den 12 juni ger tidningen W i e n e r M o d q five-o'clock-te med musikalisk underhållning. Ett besöb p4 Adriautstillningen i Pratern ställes ocksi i utsikt.

Styrel6en för de österrikiska järnvägarna har beviljat en nedsättning i biljettpriserna p i alla linjer. Kongress-- kort ger innehafvaren ratt att fara 1:sta och 2:dra klass personkig mot expresst%gs halfva afgift och 1:sta och 2:dra och 3:djo klass expresstig för persontågs afgift.

Många hotell lämna rum till reducerade priser. Delegerade kunna afven rakna pli enskild gästfrihet.

Kongresskort löse,s mot en afgift af 4 Kronen. Narmase meddelanden lämnas af T h e W o. m e n's

S u f f r a g e C o m m i t i Y e e , , W i e n , I, R e i c h s r ' a t s - s t r a s s e 7, och af B ' u r e i a u o f t h e I n . t . e r a a 4 t i o l n a l S u f f r a , g e C . a r d f ô r e n c e , N e u e r F r a u - e ' n k l u b , I.. ~ u c h l a u b e n Ii.

Till Dagnys läsekrets i landsorfen. Som Dagny önskar vara ett enande band mellan

Sveriges kvinnor samt har till sitt mdl att tiIlva-

rataga allas intressen p4 skilda platser, f& v/ här-

med uppmana d r a läsarinnor i landsorten &t de,

för att underlätta' denna var uppgift, ville till tid-

ningens redaktion insända sddana not&, som

uttifver lokalintresset innehdlla saker af vikt för

k vinnorbrelsen i dess helhet.

Den äldsta pensionären. Nedanstående utgör sista kapitlet i en minnesskrift med an-

ledning af Asylens för pauvres honteux i Stockholm femtioårs- jubileum, hvilken i år blifvit tillgänglig i bokhandeln och säljes till förmån för Asylen.

Enligt 1 i stadgarna för sällskapet Vänner till pauvres Iion- teux i Stockholm har sällskapet W1 uppgift att at aldre, verk- ligt behöfvande, aktningsvärda fruntimmer af ståndspersonklassen kostnadsfritt eller emot viss afgift .bereda ett hem, dar bostad och vård samt, i der1 mån siillskapets tillgångar det rnedgifva, ijfven föda dem tillhandaliålles; för hvilket ändamål en särskild asyl städse skall finnas anordnad och af sällskapet vidmakthåll as.^

Denna Asyl ar nu inrymd i fyra byggnader med adress Haga- gatan 2 och Surbrunnsgatan 45.

D et ar en strålande klar och solig oktobermorgon vi komma för att göra ett besök hos Asylens äldsta,

den 90-Ariga fröken Marie-Sophie Lagerlöf. Genom de ljusa, rymliga korridorerna i de stora husen vid Haga- gatan och Surbrunnsgatan komma vi fram förbi sjuk- och konvalescentrummen. I förbifarten titta vi in i det soliga konvak,,centrummet med sina vackra växter vid fönstret. Dar sitter en stackars lam fru i en rullstol, hon blef lam af ett slaganfall, tre veckor efter sedan hon flyttat till Asylen, och ar nu så innerligt tacksam att hon hunnit i denna lugna hamn, då sjukdomen kom, s3 att hon kan få vård. Hade det handt förut, hade hon stått utblottad och hjälplös.

Så komma vi ut på. trappan ned till parken, dar fro- sten visserligen varit framme och tagit blommorna men träden och buskarna ännu sta ganska gröna. 'Därefter svänga vi af till det gamla gula huset - vart mål för i dag.

Där ligger det så trefligt och inbjudande, Artur Hazelii födelsehem - som en landtidyll midt i staden. Det vore val värdigt att komma till Skansen, treflig in- redning hdr det afven med gamla målade Mariebergska- kelugnar. Den som en gång vill skänka det till Skan- sen skulle därigenom afven göra Asylen en stor tjänst, da denna skulle sittas i tillfälle att uppföra en tidsenli- gare och rymligare bostad för sina skyddslingar. Det 'gamla huset ar i år med i ett femtioårsjubileum till. Evangeliska ost er lands stiftelsens Missionshem - nu be- laget vid Johdnnelund - hade nämligen sin. första till- ilykt dar under professor Rudins ledning. Den gamle vördnadsvärde manneii har gjort en titt där i år f6r att upplifva goda minnen och var då så glad att se det anvindt till sitt nuvarande goda ändamål.

Man kommer in i en liten trång farstuga, dar första dörren till vinster bar skylten K a m m a r h e r r a E. ~ t r o l d i r q h s f r i r u m . Vi knacka på dörren,ochden valvilliga Manna öppnar leende. - "Visst tar frökcp emot.''

Den gamla ar sedan tvA ar bunden vid sangen. Vi gå fram, och dar ligger lilla' hvithåriga "gummani Lagerlöf", som hon sjalf brukar kalla sig, och laser Vfirmllands Allehanda. DA vi komma fram, tittar hoa upp med sina lifliga, bruna ögon och ar mycket nöjd att få besök. Syster Sophie Ulfsparre, som följt mig dit, tar nästan strax afsked, och jag slår mig ned och pratar.

"Jaså, fröken . haller sig med hemlandstidningen.. Det ar roligt att följa med hvad ..som händer darhma, . -kan jag första."

"Varmlands-blackan, ja, . som de saga darhem.ma, inte kan jag vara utan den", mysy hon, helt skalm- aktigt. Och Hanna faller in: "Ja, Varmlands-blackan, det förstas."

Ocli så kommer samtalet osökt in. på gamla barn- doms- och ungdomsminnen. Hon berättar lifligt och. dra? matiskt med miner och gester och ovanligt: klangfull, musikalisk röst. Hon älskar ocksi .musik och sin goda taffel, som följt henne anda sedan ungdomsåren i Kri- stinehamn. Vid den sitter hon och spelar och sjunger hvai morgon en stund, medan det baddas om.

Hennes far var kontraktsprost och kyrkoherde i eds bergslag i Varm!and. Det var en stor församling. med niinga "rika och förnäma försdmlingsbor, Geijrar 'och andra, som kommo och halsade på." Nyeds rymliga1 prästsgård med sin vackra trädgård står, .nar hon berättar om den, orngifven af en glans som kring en af gårdarna "vid ,Löfvens långa sjö". Ett gladt och gast- fritt värmländskt hem, där de gula, skara och "svarta" rosorna p2 kvarteren blommade i kapp med sju prak- tiga ungdomar.

"Min mor hette Roos af Hjqlmsater och var af en gammal adelsstam", fortsätter den lifliga gamla sin berat- telse. "Hon har varit lärarinna och var mycket fint bildad och musikalisk. Hon talade alltid fransyska med oss, för att vi skulle öfva oss i det. Tyska lärde jag af far. Han var Lunda-student och mycket noga om vår. uppfostran. Jag fick sedan ta lektioner för tre riks- daler i timmen9' - det var nog ej lit& på den tiden. - "Musiklektioner tog jag för holländaren van Boom." - Det ar ett namn som många aldre ännu ha i minnet, tanker jag.

Man kan föreställa sig, hur lifligt o& gladt det gick till i prästgården, nar alla fyra bröderna kommo h m från skolan eller universitetet.

De vor0 sångare alla fyra, och prosten stämde gärna in med i Bellmanssångerna, och prostinnan Cathrine- Charlotte satt vid taffeln. Och den vackra syster Britta- Gustafva som var hela traktens hjärteknipa, men soni döden skördade redan i .ungdornsaren.

Fröken Marie-Sophie sjalf kom ut som lärarinna, först i privata familjer. "Jag har varit hos baron Armfelt och brukspat~on Löthner och så hos lagman Orten- dahls för att fostra flickorna."

"Hennes elever komma ibland och halsa på henne", säger Hanna, "och då gråta de och tycka' det ar s& roligt att se henne. De saga, att hon var ganska sträng, men de tyckte så mycket om henne."

Fröken Lagerlöf hade sedan sin egen lilla skola i Kristinehamn. "Och dar hade de så roligt, fingo kring- lor och annat, nar det gick bra", faller Hanna in. . Sär- skildt historielektionerna sta alldeles oförgätliga för hen- nes lärjungar - bemärkta män i statens tjänst tala 'annu med förtjusning därom. Hon brukade klä ut dockor som Karl XI, Karl XII, Gustaf IV Adol'f och andra,'

, -

Andrea Enero ths Handarbetsskola och Seminarium I I

1 Sept., mottagas dagligen kl. 12-1 i skolans lokal. I - I

Karduansmakaregatan 8 B. 1 tr. Allm. Tel. Br. 4536, Stockholm. Högre, af Kungl. Maj:t godkänd lär,arinneutbildning i hand-

arbete. Kurser på 1, 11/, eller 2 år, Prospekt sändas. Anmälningar till nästa arbetdr, som börjar

.

och. så fingo de uppföra hela scener. Ofta fick hon sat- ta till. nätterna för att få deras dräkter sydda. - Tank sadana liffullla och roliga lektioner! Hon fick säkert sina dockor dramatiska, fiffigt, utklädda i tidstypiska dräkter. Tank er detta för en femtio år sedan, då man valmest pluggade utantill ur böckerna! . .

Nu är, som sag:dt, "lilla gumman" bunden vid san- gen, sedan hon för två ar sedan genom ett olycksfall iclrog sig ett benbrolt. Hon klagar emellertid aldrig och liar sa liflig fantasi, att hon ofta inbillar sig hon bru- kar gå ut och g% än om dagarna. Hon har hela lif- vet varit halt, och om man beklagar henne för det, sa- ger hon :

"A, jag har gatt p; t i genom lifvet - och kanske Izommit öfver svarigheter genom det", och så slår hon ut med den smala haiideii och ser så klokt p i en. Hon ar en, som kan vanda allt till det' basta.

'Viil maii. ha roligt, skall man hälsa på fröken La- gerlöf", heter det i Asylen, och alla tjänarinnor hjdpa med största nöje den ga.mla skämtsamma. damen.

Salomo säger i Vishetens bok, att "Ett gladt hjarta gör lifvet lustigt." Och här kan man riktigt se, hur "lustigt" Iifvet kan göras af ett gladt hjarta. Nar mani i scmras beklagade henne för flugonia, som kommo in i hennes rum; sade hon: "A, de dansa så muntert för mig p i täcket - och ser man riktigt pA dem, så äro de s i vackra, grönglänsande med skimrande vingar." Dar ser man hvad "det glada hjärtat" och den lifliga fan- tasien, denna "gudomliga egenskap som hjälper oss fram genom lifvet", som Carl Larsson sa träffande säger, och)

' som "målar o m biide naturen, min älskade och mins viinner sasom jag vill ha dem", kan uträtta afven hos en 90-åring.

Den 7 juli fyllde Marie-Sophie Lagerlöf 90 år, och "då var här så fint med blommor och grant, och mm brorson var har."

"Inte var det så fint", säger Hanna, - dar hadeval: den gamlas förgyllande fantasi varit framme igen.

Och nu kommer portrittet fram och visas. "Ja; det är lilla jag, det." - "Men sa trött och gammal ser jag inte ut i vcrlrligheten!" .

"Nej", det höll jag med om, ögonen sågolmycket lifd ligare ut, nar hon låg i sangen.

Det käraste hon fick' på sin födelsedag var några vanliga verser från grannarna i det gula huset, frök- narna Ekwall. Dem laser hon om igen för hvar dag, och de äro redan nistan "utnötta" hvad pappret be- träffar.

Tiden har glitt hastigt hos clexi gamla roliga dameil med det berömda namnet - hon ar kusin till Selmas far och fängslande berättarkonst tycks ligga i släkte,n.

Nu tar hon nog fatt "Varmlands-blackan", då jag gatt, som hon ogeneradt ligger och laser utan glas- ögon. "Glasogon har jag bara på mig, nar jag går ut och nar jag vill se på något långt bort eiler mycket na- ra." - "Ja, de äro då nästan aldrig på", säger Hanna.

".vi äro det var en fläkt

När en liten

Innan jag går ropar hon på Hanna: "Tag upp li- tet vin." - "Inte ha vi nagot vin, inte", . säger Hanria,

fattiga som skåpråttor." - "Hvad .sager du, ja, synd, annars skulle vi ha skålat." Det ar som f r h det gamla gästfria Vamlandshemmet. hon tröttnar på att läsa, lägger hon då och da .

patieiice på 'det lilla bordet bredvid sig, ocl! näi utrymmet dar ej räcker till få några kort ligga p i stolen bredvid. "Alla satt äro bra, utom de tråkiga."

Hela det lilla rummet, dar hon ligger, är s2 hem- trefligt med garnla hvita stolar från Nyeds prostgård, ett hvitt skåp imiterande en gammaldags kakelugn och i hörnet .rnidt emot den vackra gamla Mariebergskakelug. nen med barder i gredelint, grönt och gult. Den har nog Artur Hazelius. sett p i som barn -, hvem vet, om deii ej varit. en af hans första antikvurmer!

' - Marh Ekiloff

Hemmet för ensamställda mödrar :*.. Scheelegatan 8, Stockholm. . .

S olen flödar in i .glada, ljusa rum, dar allt ar 'rcnt och fint. Det är fru Bergner~An.derssons 'hem i

Stcckholm för, ensamställda mödrar och deras barn,' som presenterar sig så glacitt och ,inbjudande.

Dagny hade i n:o 43 förlidet år en redogijrelse för fru Signe Bergner-Anderssons vackra plan att efter mön- ster af "Foreningen till hjzlp for ulykkelig stillede möd- se" i Köpenhamn inrätta ett hem i Stockholm, dar öf- verglfna och ensamma mödrar kunni få bo t i l l s a m- m d n s m e d s i n a b a h .

Nu ar planen realiserad. , I Hemmet, Scheelegatijn 8, bo redan flera mödrar med sina barn. Vid mitt mid- dagsbesök ar det tydligen softid för barnen. De flesta sofva godt i sina små trefliga sängar eller korgar, eller annan liten stackare låter dock 'höra af sig mqi knotande öfver något som man, ej kan. fundera ut hvad det kan vara, så godt och bra tyckas de alla ha dct. Mödrarna äro i sitt arbete, på ett eller två undantag nar.

I Iöresthdarinnans rum far jag ett samtal' med fru Bergner-Andersson. Hon ar lycklig öfvq att ha kommit si långt som hon gjort, men innu Aterstå~rnånga ön- skemål: En egen byggnad, dar enkelrum kunde anord- nas - nu måste flera bo i. samma rum -, 'möjlighetefl att kombinqra hemmet med en barnkrubba, dar barnen sysselsattes under det modern var i sitt arbete, medmera annat hägrar ännu i fjärran. Som det nu ar, ar ej hel- ler den ekonomiska frågan, lyckligt löst. Afgifterna, som äro 10,50, kr. i veckan för moder och barn, kunna na- turligtvis ej tacka kostnaderna för det hela. ~ ö g s t 8 i 9 m6dtrar med barn mottagas.

' För saken intresserade personer skjuta nu till det bristande beloppet, cirka 1,500 kronor för året. Men för att foretaget skall blifya sakerställdt och kunna vi- dare utvecklas fordras ett mecenatsk& i större skala.

J o F, H 0 1 t z ,Sto'ccBholms Specialaffär

Brunkebergstorg 5 för G A R N E R I N G S A R T I K L A R St. Nygat. 35 - - - Sturegat. 8

Man vill hoppas att sådant skall erbjuda sig, tanken att den ensanistallda arbetande modern ej skall behöfva skilja sig från sitt barn utall kunna få ha det hos sig - utan att det därför blir det beklagliga iimeboendesy- stemet med alla , dess frånsidor - torde val kunna väcka till frikostighet och välvijligt stöd från d e r a s sida, som k u n n a ge.

Elpis. - - . - - ---

Kvinnornas röstratts- opinion.

Ett gif akt till Sveriges kvinnor.

S amtidigt med att redaktionen, på därom framställd begäran, bereder plats för nedanstående uttalande

i Dagny, vill redaktionen för sin del betona siii upp- fattning af det viktiga i att Sveriges kvinnor sainla sig kring den kraftiga opinionsyttring, som planeras till '1914 års riksdag. Det väsen t l iga får ej, afven

- om invändningar ur den ena eller andra synpunkten framställas mot formuleringen på opinionslistorna, slap- pas ur sikte: tillfallet för oss alla att nu, eni g t och sam fal l d t, framföra vårt kraf på politisk medborgar- rätt. Invändningarna torde nog också af hvar och en - med en smula god vilja - kunna bemötas så, att t. 'o. m. mots tån d a r n a mot K. P. R. förstå, att denna opinionsyttring ej ar annat än ett kraftigt poängterande af hvad röstrattsrörelsen alltid haft på sitt program, hvad den alltid begärt och alltid arbetat för.

På den öppna fråga undertecknad framställde d. 19 februari till Centralstyrelsen för L; K. P. R. ingick ej ett klart och tillfredsställande svar.

Jag frågade huruvida krafvet pA f u 11 p or1 i b i s k m e d b o r g a r r a t t innebar, att den ratten ej far be;- gränsas "därför att mogenheten inte finnes, förmagan alt Arligen sig försörja saknas eller skyldigheterna gent emot kommun och stat icke uppfyllts."

Innebar ordalydelsen "v i a n s l u t a o s s t i l l k r a f v e t p å f u l l p o l i t i s k r ö s t r ä t t " ett "bort med strecket"?

Svar : "Tecknafidet af namn pA opinionslistorna medför in-

gen förpliktelse att stödja något sarskildt röst ratts förslag^ vare sig ined eller utan streck".

Saledes de som icke vilja "bort med strecken" satta sina namn å samma lista dar s v e n s k a o c h m ö j- l i g e n u t l ä n i d s k a k v i n n ó r fordra ''bort, med strecken".

Så ar det ju nar svaret tolkas ratt? Vidare star att läsa i svaret: "Tecknandet af namn 2

opiniondistorna innebar endast ett principiellt uttalandq till förmin för kvinnornas politiska rösträtt. A l l a k v i n n o r ö f v e r 18 å r, som ara principiellt f&- sa- ken, böra därför skrifva på oberoende om de tililhora rlågot politiskt parti eller icke."

Mina undrande tankar svafva ut. öfver de många adertonaringar ur alla samhallslag,er jag varit i beröring med, och jag kan ej undertrycka ett leende vid tanke;n

pi att de sko,la införlifvas med något politliskt parti el- ler udom ett sidant tillifrågas huruvida de "principiellt äro med om. krafvet på full politisk medborgarrätt."; V i d h v i l k e n å l d e r k u n n a d e a n s e s h a f v a i f a t t a b s t ; a l l n i ' n g i p o 4 i i t i . s k a f r å g q r f 6 r a t t p r i : n j ! c i p i e l l t k u n n a a n s l u t a s i g itidii k r a f v e t på . f u l l p o l i t i s k m e d b o ! r g a r r a t t ? , .

Min erfarenhet är d q , att vid aderton år har man' ej hunnit så .fördjupa sig i pqliti~ka frågor, att man m e d k a n s l a a.f a n s v a r, ty ansvarskamla följer val med krafvet, kan ,sluta sig till iilagot politiskt parti, ej heller ined sakerhet afgöra huruvida man principiellt ar med om krafvet på f u l l p o 8 ii i s k m e d b o r- g a r r ä t't.

De ungdomar som nu lockas, öfvertalas &ler sjalf- mant teckna sina namn för "full politisk medborgarrätt'' vare sig "med elter utan streck", göra det val med fordran att i lika hög grad respekteras för sina 'asikters skull, som de mogna kvinn,or, hvilka under år af sam: velsgrannt arbete hun'nit fram till en öfvertygelzq! Kun- na Sveriges moderata kvinnor utan betänkande teckna sina namn på dessa listor? Ha de någon garanti för att icke deras underskrifter komma att användas i agitationen för ett rösträttsförslag som kriifver streckens borttagande? Denna m y c k e t v i k t i g a f r å ! g a k r a f v e r s a m - v e t i s g r a n n t ' ö f v e i r v a g a n d e .

De kvinnor som kaqna ansvar inför "krafvet på full politisk medborgarrätt" uppmanas att reservera sig, för- såvidt de besluta sig för att teckna sina namn,' ge,nom att satta bredvid dessa "p a s a m .m a v i l l k o r s o m nti ä r o g ä l l a n d e f ö r man".

Stockholm den 17 inars 1913. Cecilia A4iiow. .

Insänd litteratur, Albert Bonniers förlag, Stockholm: valda dikter. Af

Vilheh Ekelund.. - Bonniers månadshäften. Mars 191 3. Wahlström 8r Widstrand, Stockholni: W. W:s kron-

böcker. Hemma i Jockmock. En skildring ur smastadslifvet sådan den ar. Af Lovisa Petterhvist. Fjärde förkortade upplagan.

Prenumeration å DAGNY sller såväl i landsorten som i ~ t o c ~ h o i m å nihmaste postanstalt eller bokhandel.

Dagnys Redaktion och

Expedition Klarabergsgatan 48, 2 tr. Stockholm.

LEDIGA PL A TSERd fPlatsslikande fd sinn annonser införda Dnm v för Irnlfva uriset eller 7% öre nr rnm Sprid DAGNY! Poreståndarinnebefattningen

vid K~$@'iianstad's elemenlarlaro verk fö,r flickor ar till ansöka1 ledig med tillträde den 1 ]u1 1913. Ansölzniingar med' ulrp gift å de läroämnen, i hvilka sa kande ar villig att meddela un dervisning, böra insändas till un dertecknad senast den 21 apri 191 3j

W. Ekedahl, Studierektor.

söker plats till h6sten. Har ge noiiigått Andrea Eneroths hirgri Iiandarbetskurs, Johanila Briin~, sons vafskola med lärarinnekom. petens, Handarbetets vänners kuls i kon;tsö~mnad samt har be tyg fran skola dar hon under. visat. Svar till '>HBten 1913)'. Sv. Dagbl. kontor.

Kuinnliga .

I lgkarhem, nirheten af Sthlm, får under visnihgsvan lärarinna plats at lasa 2:dra klass kurs med er flicka, att tillträda efter pisk (e inusik) . Vid., Nya 1nack.-Byrini Jakobsbergsg. 34, Sthlm.

4 . arbetsomriden. Förlofvad lararinna i +

Utbildningskurser m. m. f + skickl., musik., komp. att un. derv. sfival inom förb. kl. som högre .stadium, örisk. öfv. som. riiarniån. plats helst å god'@ för att "läsa upp7) elever l., annan iäinpY. sysselsättn. ' (flott hand- siil) mot alt några tini. onida- gen få gå i hushållet. war till ))Lär. v. S a n i s E T K Dagkl. kontcr. .

+ d + Muntliga och skriftliga 4 6 upplysningar genom + ?) +

En ordinarie folkskoll&rarinnetjänst vid Eugeniahemmets folkskola Solna fö:rsamling, ar tJ1 ans6 kan ledig, senast 1 maj. Hat* sen ' skall tillträdas 15 augusti 0-11 ansiikningshandlingar insani das till .

Förestandarinnan. Adr. Eugeniahemmet, Stockholm

+ Förbundets Byrå, v + . 4 8 Klarabergsgatan. + + O

Hus föres tåndarinne plats Piiskas af ung bildad flicka, riied gladt och hurtigt satt, kun- nig och intresserad af husliga ;örcinål samt med förmåga att $ra ett hem angenämt och tref. igt. Svar till "Skånska", Allm. T,dn. kont., Gust. Ad. Torg.

-- - --

Frågor och, svar. Sjukvikariat v:d Arvika stads sinåskda föl återstaende delen af vårterminer sölkes genast hos skolrådet, Ar vika. Lön kr. 81: 25 pr läsmå, nad jä!nte reseersättning. '

Hvar kan man prenumerera psi Dagny? I landets alla postanstalter och boklador kan man beställa huru mhga ex. som helst.

Skall man alltid brenumerera H dessa stJlIen3

Xv. Sjukgymnast hiskar anstalln. vid badort, Iios ikare el. privat. Har genomgått ?öda l<orsets Saniaritkurs. Beliiirs- tar fiillk. tyska språket, iiigot fran- ;ka. Resvan. Utmärkta rek. från lat. o. likare. Svar till ~~Sjukgyrn- last 1:a iiiaj", Postkont. Linnégat. $ockliolm.

Vakansvikariat tid Nybo fasta folkskola (litt. D

Gustafs, Kopparbergs lan, frår 3örjan af april till innevarande V&-. :ermins slut sökes hos skolrådet idress Gustafs, före den 30 mars Lön 900 kr. för år jämte bostac )ch vedbrand.

Ja, ifall man önskar endast 1, 2, 3 eller 4 ex. skall man alitid göra det.

Hvad kostar Dagny I postanstalter och boklsidor? Dagnys postprenumerations- och. bokladspris är kr. 4: 50 för '/r, 2: 50 för l/, och 1: 25 för '1, ar.

H vilka villkor erhdlla m-enumerantsamlare si Dapn v P Elats som Busföreståndaricna inskas af 36-årig praktisk och hus- ig dam. Fiillt kunnig i eit heiiis ikötsel. Mångårigt betyg från före- $ende plats. Basta rek. ocli ref, innas. Svar till "E. M. Våren 1913" inder adress S. Giimailii Atiiions- lyrå, Stockholm f. v. b.

En småskollar ar inne t janst vid Backeby skola, Folkarna, är med villkor af kyrkostämmans bifall till .skolrådets beslult on: dess inrättande, till ansökan le, dig med tjänstgöring 1 apra- 30 juni, 1-30 augusti och höst, Lerminen 1 september-l5 decern ber. Lön 450 kr. pr Ar. Sök& med första, senast 22 mars, .hos

. Folkärna skolräd, Adr. Folkarna.

Den, som samlar minst 5 prenumeranter, erhsller en pro- vision af kr. 1: - för hvarje helars-, 50 öre för hvarje halfårs- och 20 öre för hvarje kvartalsprenumerant. -

Huru skaM man fifrfara Pifr denna provisions er- FIHfiande?

Sedan man. samlat minst 5 prenumeranter, gar man tillväga p i ett ' af följande satt :

1) Antingen: Genom insandandet af prenumerationsafgiften med afdrag af provisionen beställer man det behöfliga an- talet ex. (hur rnanga som helst, men alltid minst 5) direkt f r h Dagnys exp., Stockholm, som under sariilarens adress i ett och samma paket sander alla beställda ex. Samlaren har da att ombesörja utdelningen till de samlade prenumeranterna.

Plats som vafiararinna inskas af flicka rned betyg från landarbetets vänner och husrnoii krskola; äfven kunnig i sölii- iacl och handarheten. Svar till Goda !betyg') under adress 3äckströlm, S~byllegalan 50 B. 111, Sthlm.

Kvinnlig korrespondent, ieharskaiide tyska och något eng ilska, får plats 2 kontor. Svar m önepretentioner "Exportfirma", Da. ;ens Nyheters Huvudkontor.

2 ) E l h : Man prenumererar A närmaste postkontor (ej annor- städes) för de samlade prenumeranterna, detta under hvars ocli ens adress, begär kvitto il samtliga erlagda afgifter, tillstiiller oss detta kvitto, da vi orngiiende pr postanvis- ning sanda samlaren den stadgade provisionen.

Som husföresthdarinna Yvar, och till hvllket pris kan män nummervis ldsa 3 a p y 3

I Stockholms tidningskontor och cigarraffarer sanit hos Dag- nys kommissionärer i landsorten. Pris 10 öre pr nummer.

Vardinna '

;skes af änkeman med två snar1 vuxna barn. Sökande bör så. joni sällskap åt barnen vara yerkligt bildad och Gessutom ullt kompetent att sköta . ett fi- lare hem. Svar med uppgift å ilder och I5neanspfåk till "Bank- lirektö~r'~, p. r. Landskrona.

jnskar enkel, bildad, 30 års dam dats i hem dar husiiioder sak- ias. Ar kunnig och intress~rad

al!t rerande eit hems skötsel. 'ger gladt humör. Muntl. o. ,krift. ref. fr. föregiende 7-årig lats. Svar till ')Hemtrefnad; 913j7, Enköping, p. r.

alla skrifvelser rörande expeditionen adresseras: ' D A G N Y S E X P E D I T I O N ,

--

STOCKHOLM. --d

- -

LOETLIEB 86 COXP. Innehafvare:

1fversHttarinnan Emilie Kullman. Kontor:

rybrogatan 28, Stockholm. .ma Anthracif i olika krossningar.

HushdlIsErol, Cokes, larie-Briketter till billigaste priser. iks. Tel. 40 62. Allna. Tel. 18 39.

rof. rynkig eller röd Iiiid, använd da endast . den berömda och mest välgörande :. Bnder6men Skin Food. ris 1:25 o. Si00 kr. pr burk sändes mot xtförskott (porto 40 öre) endast från

Garataf E. Liiidstniöm. olländaiegatan S B. Stockholm C.

(A. F. 1408).

.skiionet i LinnesBmoad (afven blusar, barnkläder m. m.) Praktisk metod, utan trickling.

Ivarje elev disponerar en symaskin.

KARIN EGNER, Stockbollrn. ibylleg. 36. R.T. 3530. A.T.21004.

EVA E G N ~ R , Malmö. ersens v52 2. Tel. 4490, ev. 4083.

h o BeM och h3let tillverkade inon landet, kunna i afseende p5 konstruk. tion, hallbarhet samt latt och tyst gang icke blott mäta sig med utan ökerträffa afven de bästa utländska samt äro oom. tvistligen billiga i förkallande till sim halitet. Köp därför en

ade Damer! Hvem af Eder vill ej oka sin

!'nkonzsfer med 5 kr. pr dag. Det1 kan ske genoni att till vänner oc bekanta försälja det nya hudmedlt bAnatol~ soni betingar ett minu pris af 2 kr. pr. fl. Siindes direl Frin fabriken till ett pris af 1 k pr. st. om minst 10 fl. rekvirera! h-aktfritt, niot förskottslikvid. Ager ter antagas. Begär prospekt. kln~ fulfabriken, Vfkingagatan 1 1 , Sthln Riks. 11032. (A. F. 1411).

Permanent atstäJlning af

fiirdiga och paPb5rjatPe arbeten samt material. Råd vid in- redning af våningar ni. m.

Undervisning i Italiensk spets- och annan konstsöm.

Ständigt p2 lager därtill hörande mz terial :

Svensk- Fransk- och Bömisk Spetstråd. - - - Rikt urval af Spetsmönster. - - -

är Per Borgs

Denna skrifkurs, som tillvunnit sig fackpressens enstämmiga ei annande, utmärker sig för lättlärd och vacker stil, smakfull, försi lassig och ansliende utstyrsel.

Kursen omfattar 14 haften (ett för hvarje termin och två för fon ittningsskolan) samt är lämpad för alla slag af barndomsskoloi exden äfven passande för tysta öfningar.

Skrifkursen "Sverige6' är den fullst8ndigaste, som hittills utlron lit på vårt språk. . Samtliga haften af kursen sandas som prof franko mot kr. 1: 2 frimärken.

Gransholms Aktiebolag, Gemla. Skolmateriellafdelningen.

15 Jan.-1 5 Juni.

W. hm -- med kompetensviii-de -

Till lararinnekursens föreliisningar agen kscsii!?ti:;:~~r1-~1d ungdom tillträde som extra dwcr .

Prospekt och upplysningar. 5 Rirjer Jarlsgatan 5, stock ho':.^:..

PöT kaniialister, sarskildt friintimmer, har det :P::sE :i:~it C

önskningsrnäl att kunna öfwr!n;r: .?c ii!.>-? Y I : ;ina värdepapper och skötseln af sina affärer at n q c x ;3:r-m i cllc nstitution, som med absolut säkerhei törenaue pirnic"rig,I;c'r 23: :*o! yrannhet i utförandet af det anförtrodda uppdra@ 211.e!.:cr:r:i !;:i' oillighet. En sidan institution ar Btoskhohs Enskilda Banka SoU;azia'i,afiXeiiziu:

(Lilla Nygatan 27, expeditioitstd IG--/l)l!, ;om under garanti af Stockholms Enskitda Bank atsgcr sig -::lrd I;;

'örvaitning af enskilda personers och kassors vardcpaj:!it~r.. Exempel 1. Om en persor, hos Notaria"ifdcl?tiiirrell c1 r;iniici.

~bligationer, inkasserar Notariatafdehingeil vid förfni1ci:id w i n iwiioiig )ch tilll?andahkller deponenten influtna tiiedel. Vitiar2 c.i:!::.::~.r N :ariatafcielningen utlottningar af obligatiocer oc"t~G~ri . i~! t~i 2:nrmr. :en i god tid, ifall en denne tillhörig obligation b?3i': r-t?dtaG, x- ämnar förslag till ny pllaerhg af det ledigblifzz kc?itr.le:.

Exempel 2. Oni inteckningar deponeras hos Noinri;,'ini:i:!:vIiiyc inderrättar Notariatafdelningen gäldenären därom att i55it~:ni: 2: i :eckningarna skola till afdelningen inbetalas, hvarefter dc rriecici, so nflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariatafdrl11iiigi.t. itt inteckningarna blifva i vederbörlig tid förnyade. Ui:r en lins ; ielningen deponerad inteckning gefiom underl5tei.r E;-nyelsr* s!:rtl 'örfalla, ersätter Stockholms Enskildlin Bank darigenon? iiqpkn;:inli ikada.

Fiirvaringsafgift: 50 öre för ar per 1,0130 kronor af Lie!;ositio;w. lärde, dock ej under tva kronor.

I _ I _ _L&.x : _,_ . - - -

&Idens förnämsta Iiderpreservativ, gör skodozctl rrB.i.:tinr: i*(

'entata och minst dubbelt varaktiga. Finges i%~rai!.f 5 (!: '

)ch '1: 25 pr flaska.

Imnehallsf 6rteclrning. " Dragens nummer innehH1Iere

Kvinnaiorna I dem. gamla tidens kyrka. 8. Af docc:ii.i!l / i .

L inde~/zulm. Sonomareniis internationelila r0strättskongress. Denn IBQsta pensionären. Af Pdci'rfa Ekhofl.

Hemmet %Gr eaasamstiillda milidrar ScheeEega'iaro R * Sttick- holm. Af Elpis.

Kvinnornas rosteiittsopinion. Af Cecilia Mih:).

Bnsand litteratur. Notiser.