lära 4 webb enkelsidig
DESCRIPTION
ÂTRANSCRIPT
#4/2015STOCKHOLMLÄRA
Så får nyanlända elever en bättre start | Språkstödet som gett resultat
Professorn vill lyfta de smartaste | Annika Hedås Falk: ”Jag, rektor?”
De som inte får
synas
NomiNerad
till SveNSka
PubliShiNgPriSet 2015
Utställningen Vi är romer – möt människorna bakom myten berättar om romers vardag och historia. Om 500 år av utan-förskap, tältliv, aktivism, glädje, traditioner, musik och fram-tidshopp. I utställningen erbjuder vi kostnadsfria workshoppar för sko-lan, fortbildningar för företag/grupper och guidade visningar.
Läs mer på: levandehistoria.se
Fo
to
: ma
ja k
riS
tiN
Ny
la
Nd
er
Start järva blir Start Stockholm — allt för att nyanlända elever över hela staden ska få en så bra start som möjligt i den nya skolan.
inger Forsmark, biträdande rektor på Skarpatorpsskolan, kan konstatera att det språkstödjande arbetssättet gav effekt.
Professor roland S Persson vill se en ny attityd till de särskilt begåvade eleverna, som sällan får det stöd de behöver i skolan.
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
Fo
to
: ha
NS
al
m
Fo
to
: ca
rl
ro
be
rt
jo
Nz
oN
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD
Dessutom ...Snickeri, språk och ökad självkänsla 4
konferens om nyanlända elever 10
annika hedås Falk vill ge fler chansen 11
hon kan göra stordåd — med sitt arbetslag 17
de undervisar på skyddade boenden 18
”eleverna kan bli de stora vinnarna” 22
Så stärker vi lärarnas kunskapsbas 23
maiada mustafa, 16, gillar bredängsskolan 24
enkät: vad kan skolan lära av förskolan? 27
vi har träffat howard gardner 28
tre klick som förenklar livet 34
lönsamt att vara digital i skolan 35
hallå där, cecilia Åkerman 35
Nämnd & Nytt 36
Förskolesummit 2015 blev en succé med 1 500 besökare och 25 föreläsningar i universitetets aula magna. konferensen var ett första steg mot en mer långsiktig kompetens- och verksamhetsutveckling i Stockholms förskolor.
omslag: anne-li karlsson.
Vinnare av Svenska Publishing- priset 2009, 2011 och 2013.
LÄRA stockholm ges ut av utbildnings förvaltningen i Stock-holms stad och utkommer med sex nummer per år.
Adress: lÄra Stockholm, utbild-ningsförvaltningen, box 22049, 104 22 Stockholm. besöksadress: hantverkargatan 2F.
Chefredaktör: agnetha Styrwoldt-alfheim, 08-508 33 826, [email protected].
Redaktör, projektledare: tomas bannerhed, 08-508 33 899, [email protected].
medverkande skribenter: katarina bjärvall, annelie drew-sen, annika hedås Falk, agneta berghamre heins, jacob lindberg, helene lumholdt, johan Schmidt, monika Sidén, annebritt ullén och ingela Ösgård.
Ansvarig utgivare: ann hellenius.
Grafisk form: b-e-r-g.se
tryck: edita, Falun, 2015.
iSSN 1654-7330.
upplaga: 15 900 exemplar.
För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på [email protected].
8 12 30
26
STOCKHOLM #4/2015
>>
4 LÄRA #4/2015
PROFILEN
” Jag är inte yrkeslärare”
i snickeriet på enskede gårds gymnasium lär sig unga människor att snickra. här växer även deras språkkun-skaper, samarbetsför-måga och självkänsla. vägen hit har varit krokig och full av ut-maningar för läraren kennet gonzalez — trots att han är upp-vuxen i ett snickeri.
text: aNNelie drewSeN
Foto: robert blombÄck
Varje morgon när Kennet Gonzalez kliver in i snickeriet drar han ett andetag och låter doften av trä fylla hans sinnen.
– Det är träet som är det härliga. Från den sötaktiga kåda
doften från en nyhyvlad furuplanka till den murriga och kryddiga doften av ek.
Att det är i snickeriet han hör hemma har han vetat sedan barnsben. Då följde han med till pappas snickeri på Rosenlundsgatan där han snickrade och sågade medan pappa byggde inredningar till mässor. Men vägen till att själv bli snickare var inte spikrak.
– Jag fick kämpa stenhårt för att komma in på snickeriskolan. Under en period i nian fick jag sätta allt annat åt sidan.
Många timmar med huvudet böjt över skolböcker och instuderingsfrågor gav resultat och Kennet Gonzalez kom in på tvåårig träteknisk linje på gymnasiet. Från gymnasiet gick han direkt ut i arbetslivet.
– Skolan slutade på en fredag och jag började jobba på måndagen som lärling på ett bygge.
Hans pappa hade lika lätt att hitta arbete på 1960talet, då han kom till Sverige från Spanien som arbetskraftsinvandrare. Tåget rullade in på söndagen och på måndagen gick han till jobbet. Länge drev han sedan eget snickeri, något som lockade även Kennet Gonzalez.
Efter några år på bygget startade han eget och snickrade inredning till mässor. I samband med OS i Barcelona 1992 åkte han båt till Spanien och byggde inredningen till en utställning på vägen. Åren med eget företag var slitsamma, så han sadlade om och arbetade
inom databranschen och dagligvaruhandeln en tid. Men så blev han varslad.
– Det var som om en avgrund öppnade sig. Vad i helvete ska jag göra nu? tänkte jag.
Då kom ett telefonsamtal. Det var från hans dåvarande svärfar som arbetade på en gymnasie skola i Järfälla, där snickeriläraren skulle vara föräldraledig.
– Jag började arbeta på introduktionsprogrammet och tänkte ganska snabbt att det var min grej.
Det var 2006 och Kennet Gonzalez har varit lärare sedan dess. Just i dag undervisar han en grupp elever som läser språkintroduktion med yrkesinriktning. De studerar svenska som andraspråk på grundskolenivå samtidigt som de följer gymnasieskolans kurser i hantverk och finsnickeri.
I snickeriet arbetar de med att göra utemöbler i en produktionslinje, precis som i ett riktigt snickeri. Det är ett inslag i Kennet Gonzalez undervisning sedan 2012 då han kom till Enskede gårds gymnasium. Tidigare hade han arbetat mer traditionellt, men han upplevde att det var något som inte stämde.
– Jag fick säga samma sak hundra gånger men det fastnade inte. Eleverna jobbade ensamma i snickeriet och det blev ineffektivt.
Det var när han läste en kompletterande pedagogisk utbildning på Lärarhögskolan som bitarna föll på plats. Insikter i inlärningsteorier tillsammans med kunskaper om formativ bedömning ledde till att Kennet Gonzalez lade om sin undervisning helt.
– Jag kopplade ihop det jag hade lärt mig om lärande och återkoppling och tänkte att vi
LÄRA #4/2015 5
PROFILEN
Kennet Gonzalez vill stärka elevernas självförtroende i snickeriet. I våras nominerades han till Årets gymnasielärare i Stockholms stad.
>>
LÄRA #4/20156
PROFILEN
ska göra en produktionslinje, för det är så det fungerar i verkligheten. Man står inte och gör en möbel från början till slut, utan man är en del i ett sammanhang.
Produktionslinjen innebär att gruppen gör en serie produkter tillsammans. De färdiga produkterna – en verktygslåda, trädgårdsstol eller skärbräda – säljs sedan i skolans butik. Det gör att eleverna får en överblick över hela processen, eftersom de varit med och provat på olika moment och samtidigt har sett hur kamraterna arbetar. Kunskaperna använder de sedan i ett individuellt arbete på samma tema. Upplägget har stora likheter med cirkelmodellen som används i språk undervisning.
– Vi arbetar gemensamt, fyller på kunskap och sedan får eleverna skapa själva. Då kan jag på ett bättre sätt ge individuell återkoppling och stöttning.
Just nu pågår produktionen av tio trädgårdsstolar och eleverna ska arbeta vid olika stationer. Efter en repetition av maskinsäkerhet ger Kennet Gonzalez instruktioner för dagens arbete tillsammans med lärarassistenten Joel Ojalehto, som också är snickare.
– Ni tre jobbar med sittpinnarna. Ni ska planhyvla till 11,5 millimeter. Efteråt ska ni fasa kanten. Ni två ska kapa delar till rätt längd. Kom ihåg att rensåga ena sidan först.
– Vad är rensåga? – Först sågar vi den ena kanten så att den
blir rät, 90 grader, och sedan den andra.Maskinerna mullrar i gång och hörsel
kåporna åker på. Trä klyvs och fasas och sågspånen yr. Eleverna roterar vid stationerna, så att alla får prova på varje moment. Vid bordsfräsen står en elev och fasar kanterna på ribborna. Bredvid honom står en klasskamrat som kollar att det ser bra ut innan han lägger ribborna på en vagn. Om något inte är rätt får kompisen åtgärda det. Det är ett sätt att arbeta med kamratbedömning samtidigt som eleverna övar sig i att ta ansvar.
Kennet Gonzalez står en bit bort och följer arbetet. När det behövs kliver han fram, fångar upp frågor och resonerar kring problem som uppstår. I salen finns en påtaglig gemenskap kring hantverket och ett tydligt mål för arbetet. Alla vet hur stolen de snickrar på ska se ut, och virket börjar alltmer likna delarna till en stol.
Det handlar inte bara om att lära dem snickra. Jag ska förbereda dem för arbetslivet där språket är en stor del.
Hyvlad eller inte hyvlad? Kennet
Gonzalez tittar och känner på stolarnas
sittbräder tillsammans med (från
vänster) Abdirashid Adan Mohamud,
Oguzhan Teke och Abdi Said Molin.
LÄRA #4/2015 7
PROFILEN
men sedan föll det på plats. Att man börjar med görandet för att komma till lärandet.
Kennet Gonzalez förtydligar skillnaden mellan språkundervisning och språkinriktad undervisning.
– EmmyLinda håller på med språkundervisning, till exempel språkliga strukturer och språkanvändning, medan jag ägnar mig åt språkmedveten ämnesundervisning. Jag är dålig på grammatik och behöver inte heller kunna allt, men jag måste lyfta fram språket i ämnet.
I slutet av lektionen ges tillfälle till det, då eleverna ska sammanfatta dagen. Kennet Gonzalez skriver på tavlan: ”Tänk. Dela. Utbyt.”
Eleverna funderar på vad de har gjort och pratar sedan med en kompis. Till sist får de berätta för varandra.
– Vi gör utemöbler. – Vi pratar om maskinsäkerhet. – Vi har gjort tappar. Kennet Gonzalez nickar bekräftande,
skriver upp orden och uppmuntrar samtidigt eleverna att uttrycka sig mer specifikt.
– Hur kan vi säga det på snickarspråk? Vad heter maskinen som gör tappar? Vad gör den?
– Sågar? – Sågar den? – Nej, den fräser. – Just det, ni har fräst tappar. Maskinen
heter tappfräsmaskin. I det gemensamma samtalet förvandlas det
vardagliga språket till yrkesspråk. Eleverna konstaterar att de har planhyvlat sittpinnar och kluvit ämnen.
– Vi skulle kunna säga att vi har arbetat i snickeriet, eller så säger vi att vi har fräst benen till stolen i CNCfräsen. Ser ni skillnaden? säger Kennet Gonzalez.
Det råder ingen tvekan om att Kennet Gonzalez hör hemma i snickeriet. Lika naturligt iklär han sig rollen som ledare för elevernas lärande. Han är fast förankrad i såväl praktiska som teoretiska kunskaper, men vägen dit har varit ”en jäkla resa”, enligt honom själv. Att skifta fokus i undervisningen har även påverkat hans identitet som lärare.
– Jag är inte yrkeslärare. Jag är lärare. Det handlar inte bara om att lära dem snickra. Som lärare har man ett större ansvarsområde. Jag ska förbereda dem för arbetslivet där språket är en stor del.
Han är mån om att arbeta med hela eleven. – Jag har stort fokus på relationerna. Många
av dem har dåligt självförtroende sedan tidigare. Här i snickeriet blir de sedda och jag tar dem i anspråk. De behövs här. n
Jämte maskinmullret surrar samtal, där lärarens röst är en av många. Det är resultatet av en annan omställning Kennet Gonzalez gjort i sin undervisning.
– Jag hade lagt märke till att eleverna efter ett år fortfarande inte visste att det heter juster såg. De sa ”den där maskinen” eller i bästa fall ”den gröna maskinen”. Det är ganska många gröna maskiner här, säger Kennet Gonzalez och gör en svepande gest över salen.
Hans slutsats blev att felet inte låg hos eleverna utan i hans undervisning.
– Att jobba vid maskinerna var inga problem, men språket hade inte samma branta utvecklingskurva. Det var något jag inte gjorde rätt.
Via litteratur, URprogram och kolleger började han lära sig mer om språkutvecklande undervisning. Kollegan EmmyLinda Svensson, förstelärare i svenska som andraspråk, blev ett viktigt bollplank. De två lärarna började auskultera på varandras lektioner och diskutera vilka språkliga utmaningar eleverna ställdes inför i snickeriet.
– Hon tipsade om att jag skulle börja med verben. ”Vad menar hon med det?” tänkte jag,
Kennet GonzALez
Aktuell: Föreläser den 8 oktober på andraspråks-konferensen Symposium 2015 om sitt språkutveck-lande snickeri. Nomine-rades till Årets gymnasie-lärare i Stockholms stad i våras.
Gör: lärare på enskede gårds gymnasium.
Bor: lägenhet i Solna.
Gillar: att lära mig nya saker.
ogillar: mycket snack och lite verkstad.
På lediga stunder: hänger på landet med familjen. hinner med ett par yoga- och löppass i veckan. Fotograferar.
Läser: mest facklitteratur, en och annan deckare.
Lyssnar på: tomas andersson wij, angie Stone.
Bästa lärarminne: När jag märker att jag gjort skill-nad, till exempel genom att en elev tar med sig det vi gjort och pratat om i undervisningen, omformar det och använder i nya sammanhang.
8 LÄRA #4/2015
NyANLäNDA ELEVER
Ett möte på Start Stockholm förbättrar förutsättningarna för nyanlända elever inför skolstarten. Det ger skolan en bild av elevens kunskaper och vårdnadshavarna blir stärkta i sin roll. Nu sprids modellen från Järva till hela Stockholm.
Pedagogen Giovanna Pradenas lägger fram en illustration som visar det svenska skolsystemet framför Saadia och Fatimah. De kommer från Somalia och har precis flyttat till Sverige med sin familj.
– Vad vill ni bli? – Läkare.
– Jurist. Giovanna Pradenas nickar och ber
dem fundera på hur man gör för att nå dit. Lugnt och metodiskt går hon sedan igenom vägen från förskolan till högre studier, och vad som krävs på varje nivå. Vid bordet sitter även Shuuriye Omar som översätter till arabiska som är flickornas starkaste språk eftersom de bott i Saudiarabien.
Det är full aktivitet på Start Stockholm i Tensta. Flickornas bröder sitter med en annan pedagog och gör samma kunskapsskanning medan deras stora
syster berättar om familjens bakgrund, eftersom mamma inte kunde följa med i dag. I vanliga fall är annars en vårdnadshavare med på mötet.
På tre timmar hinner Start Stockholms personal skanna av vilka kunskaper eleverna har med sig, informera om hur den svenska skolan fungerar samt ge vårdnadshavarna en bild av vilka rättigheter och skyldigheter de har. Verksamheten har byggts upp i Järva under tre år. Från hösten 2015 sprids nu modellen och kommer att omfatta 51 grund skolor.
bättre start för nyanlända
Fanny Rosenblad och Giovanna Pradenas (i mitten) tillsammans med Sagal, som har fått i uppgift att sortera och gruppera matbilder och argumentera för varför hon ordnar dem som hon gör.
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
9LÄRA #4/2015
NyANLäNDA ELEVER
På sikt ska man träffa alla nyanlända elever som ska börja i en kommunal grundskola i Stockholms stad.
För att hitta personal som både har pedagogisk kompetens och talar andra språk än svenska, har Start Stockholm rekryterat via Utländska lärares vidareutbildning (ULV) vid Stockholms universitet och Stockholms intensivsvenska för akademiker (Sifa).
Giovanna Pradenas är specialpedagog från Chile och kom till Sverige för tre år sedan. Hon började på Start Stockholm som tolk åt spansktalande familjer och ingår nu i den grupp pedagoger som gör kunskapsskanningen. För att ta reda på flickornas grundläggande matematikkunskaper tar hon fram kort med tal på arabiska. Först får de läsa talet högt, sedan räkna ut det. Efter varje svar får flickorna förklara hur de har tänkt.
– Då kan jag se vad de har automatiserat och vad de har en förståelse för, förklarar Giovanna Pradenas som lägger märke till att flickorna även är vana att räkna med latinska siffror.
Utöver matematik skannas elevernas grundläggande kunskaper i SO, NO, modersmålet och engelska.
– Vi går igenom grundläggande saker som hur kroppen fungerar, solsystemet och fotosyntesen samt geografi och regler i samhället. Efter mötet sammanställer vi sedan en rapport som skickas till skolan, säger Giovanna Pradenas.
Rapporten ger skolan en bild av elevernas kunskapsnivå, favoritämnen och annat som familjen har lyft fram.
– Vi fokuserar på vad barnen har med sig och kan, inte på vad de inte kan, förklarar Fanny Rosenblad.
Hon är utvecklingsledare på Start Stockholm och möter ofta vårdnadshavarna.
– Vi försöker hjälpa dem att fortsätta vara vårdnadshavare i Sverige och bekräfta deras värde. Vi talar om rättigheter och skyldigheter och informerar om
läs mer på Pedagog Stockholm om hur vi tar emot nyanlända elever: www.pedagogstockholm.se/nyanlanda.
hur skolan fungerar och vad de kan göra för att hjälpa sina barn.
Start Stockholm ska bidra till ett likvärdigt mottagande av nyanlända elever i hela staden. Om en elev till exempel visar sig vara väldigt duktig på matematik, ska skolan känna till det för att kunna erbjuda eleven en undervisning på rätt nivå. Rapporten kan också ge en fingervisning om hur studiehandledning på modersmål kan ge bäst effekt för elevens lärande.
I samband med att Start Stockholm utvidgas bildas en ny enhet för nyanlända elever inom grundskoleavdelningen. Enhetschef blir Ingalill Hägglund, tidigare rektor på Rågsveds grundskola.
– Först och främst vill jag få i gång Start Stockholm på södra sidan av staden och bygga relationer till skolorna där. En del i mitt uppdrag är också att skaffa en överblick och ta fram statistik över hur många nyanlända elever som kommer samt att ha kontakt med socialförvaltningen, Migrationsverket och närliggande kommuner för att utveckla och samordna mottagandet av nyanlända elever.
På sikt kommer fler skolor än i dag att behöva ta emot nyanlända elever, bland annat på platser där boenden för ensamkommande barn öppnar.
– Skolledare behöver förstå didaktiken kring nyanlända och känna till vilka kompetenser som behövs. Det kan vara lärare i svenska som andraspråk, men även elevhälsan och ämneslärare måste ha kunskap om att ta emot nyanlända elever, säger Ingalill Hägglund, som kommer att inventera vilka behov av kompetensutveckling och stöd som finns på skolorna.
En utvärdering av Start Stockholms tidigare verksamhet visade att den gett goda resultat, och hösten 2014 inleddes en fyraårig uppföljning av tolv nyanlända elever vid utbildningsförvaltningens uppföljningsenhet. n
aNNelie drewSeN
Vad uppfattar Sagal som hälsosamt respektive ohälsosamt? Det blir utgångspunkten för ett samtal om våra grundläggande behov och hur kroppen fungerar.
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
10 LÄRA #4/2015
VI VAR DäR
” Försök sätta er in i min situation”I våras arrangerade barnrättsorganisationen Friends en heldagskonferens om inkludering och den psykosociala miljön i skolan för nyanlända elever i Stockholm. — För elever som har kommit hit ensamma är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn, sa Emilia Pettersson från Friends.
Just nu befinner sig 51 miljoner människor på flykt i världen, till följd av förföljelse, krig, våld och brott mot de mänskliga rättigheterna. Hälften av dem är barn.
– Risken att bli mobbad är fyra gånger högre hos elever som har invandrat jämfört med elever som är födda i Sverige, berättade Emilia Pettersson.
Det är bakgrunden till Friends och UNHCR:s kampanj ”Hej Sverige” som pågått i tre år. Målet har varit att öka kunskapen om flykt och motverka negativa attityder och fördomar hos högstadie elever, främst genom berättelser från unga människor som själva har flytt.
Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik vid Mälardalens högskola, menade att det finns en rådlöshet kring mottagandet av nyanlända elever, trots att svensk skola har tagit emot elever som invandrat sedan 1970talet.
– Plötsligt låtsas man att man inget vet. Det beror på att vi har ett nytt ord. Först var det utlänningar, sedan invand-rare och de senaste åren har vi börjat tala om nyanlända.
Pirjo Lahdenperä menade att alla människor har en kulturell horisont som man tolkar andra människor utifrån, vilket leder till föreställningar om ”vi” och ”de andra”. Det går aldrig att helt komma ifrån. Däremot kan man försöka leva sig in i andra människors situation, till exempel sina elevers.
— Vilka erfarenheter, upplevelser och mål har de? Vilka sociala nätverk ingår de i? Hur ser det ut med grupperingar och hierarkier mellan elever i skolan?
Barakat Ghebrehawariat, social entreprenör, uppmanade lärare att vara
kritiska mot rådande normer. Han talade om vithetsnormen, alltså att vithet utgör måttstocken, ofta underförstått. Att beigea plåster kallas ”hudfärgade” är ett exempel på det.
– Det viktigaste inom normkritiken är att bli medveten om sin omedvetenhet. Bara det kan vara en inre kamp, att erkänna att vi bär på fördomar. Gå in i dialog och lyssna mer. Vi är alla bärare av fördomar men alla är inte bärare av privilegier.
Den avslutande programpunkten var en paneldiskussion. En av de medverkande var Andrew, elev på Valstaskolan i Sigtuna, som kom ensam till Sverige för några år sedan och uppmanade lärare att försöka sätta sig in i den situationen.
– Lärare kan inte känna vad vi känner, men de måste försöka förstå. Första frågan borde inte vara om vi har gjort läxan. Lärare måste fråga hur vi mår, och sedan måste de också vara intresserade av svaret.
En av besökarna på konferensen var Martin Brav, skolkurator på Årstaskolan.
11LÄRA #4/2015
KRÖNIKA
Och vilken sjua ska du börja i då?
Gubben blänger på mig där i högstadiekorridoren. Jag låser upp dörren till bokförrå
det och förklarar vänligt att jag är hans nya svensklärarkollega. Han fnyser och går därifrån.
Nästa dag står jag i lärarrummet och bläddrar i papper vid mitt fack. Då kommer gympaläraren, tar tag runt min midja och vänder mig upp och ned. Där hänger jag. Fötterna upp och huvudet mot golvet. ”Släpp ned mig” ber jag onödigt artigt. Efter en lång stund släpper han ned mig och skrattar bullrigt. Jag fnissar lite undergivet och fortsätter att kolla posten.
Några år senare är vi flera ambitiösa lärare som vill arbeta med skolutveckling och vi konkurrerar diskret om alla uppdrag som verkar roliga. En ny arbetslagsledare ska tillsättas och min kvinnliga kollega säger: ”Nä men du som har så himla små barn ska väl inte söka, tänk på dig själv nu och ta inte på dig för mycket!” Sen söker hon och får uppdraget själv.
Det kan krävas både tid, mod och tårar innan man fattar att man inte behöver anpassa sig till människor som kör med fula härskartekniker. Men härska och leda är faktiskt två olika saker.
För mig var det absolut inte självklart att bli rektor. Att vara chef måste väl vara att vilja sätta sig över människor och kapa åt sig makt? Vilket osympatiskt yrkesval, tänkte jag. Jag ville jobba i lag, vara solidarisk, hjälpas åt. Samtidigt brann jag för utveckling så att eleverna skulle få de allra bästa förutsättningarna. Jag tog på mig fler och fler uppdrag för att förbättra skolan, och det var både roligt och gav effekt. Kanske skulle man bli skolledare ändå?
Men inte kunde jag bli rektor, jag kunde ju inte hela skollagen! Herregud – budgeten! Jag kan väl inte matte? Tänk vad stressad man blir om larmet går en söndag! Hur skriver man svar till Arbetsmiljöverket? Till Skolinspektionen?! Det var miljoner saker jag inte kunde och inte vågade.
Alltför många – framför allt kvinnor – tror att de måste vara så perfekta och kunna precis allt redan innan de börjat. Så om jag inte vågade söka chefsjobb betydde det kanske att jag anpassade mig till könsmaktsordningen och bevarade gamla mossiga strukturer?
Jag kunde kanske bli chef som en feministisk solidarisk aktion? För att få ansvar, överblick och möjlighet att besluta vad som blir bäst för så många som möjligt. För att bli en bättre förebild och kunna använda min egen potential till gagn för dem som behöver hjälp.
”Det finns en snara för varje chef” stod det på några plakat på första maj. Jag fattar grejen – att man hatar folk som vill sätta sig på andra. Men om man vänder på det och tänker att man kan hjälpa till genom att leda verksamheten, då kanske andra typer av personer kan bli chefer? Jag tror det kan bli bra.
Tänk om fler skulle få chansen att göra vad de själva vill utan att tryckas ned av sura maktpersoner som profiterar på andras osäkerhet. Tänk om vi kunde sluta fastna i förminskande normer som begränsar sikten. Vi som jobbar i skolan kan väl i alla fall försöka? För vi påverkar framtiden.
siGneRAt: ANNIKA HEDÅS FALK
Inte kunde jag bli rektor!
aNNika hedÅS Falk Är rektor PÅ SoFia Skola,
blir i oktober Ny rektor PÅ SÖdra latiN
Friends och uNhcr:s kampanj ”hej Sve-rige” är nu avslutad, men allt material — bland annat ett seriealbum och en film — finns på www.hejsverige.nu. uNhcr är FN:s flyktingorgan.
Han funderade på varför det är så svårt att tala om värderingar och normer.
– Vi kanske är rädda för att blotta våra värderingar, eller så finns det en rädsla för att säga fel eller kränka andra. En viktig komponent är mod, att våga ta samtalen med eleverna oavsett vilken roll man har i skolan. Vi måste också bli nyfikna på elevernas erfarenheter, upplevelser och livsmål.
Han poängterade även att skolledningen måste skapa en struktur för och driva arbetet.
– Eldsjälar har en tendens att slockna och därför är det strukturerade arbetet en förutsättning, inte minst för elevernas rättssäkerhet. n
aNNelie drewSeN
ill
uS
tr
at
ioN
: mia
Nil
SS
oN
LäRA #4/201512
SAMTALET
>>
LÄRA #4/2015 13
SAMTALET
” Fel att prioritera de svaga”
elever som är smar-tare än sina lärare kan få stora problem i skolan. För att stödja dem behöver lärarna inta en ny attityd där de ser elevernas problem, menar roland S Pers-son, professor i psy-kologisk pedagogik.
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har gått ner i viloläge. Det spektakulära konstverket i ljushallen, bestående av en enda knallgul vägg, lyser bara
för Roland S Persson och några få av hans kolleger – de som jobbar när andra har lov eller semester.
Med undantag för en ledig vecka arbetar Roland S Persson hela sommaren. Han vill ta vara på den tid då hans tankar kopplas fria från undervisning och administration och får löpa iväg längs spår som har börjat trampas under läsåret, fördjupa dem och formulera hypoteser och slutsatser i vetenskapliga artiklar.
Roland S Persson har många spår att utforska. Hans forskning om särskilt begåvade elever och deras behov har väckt stort intresse – och debatt – hos många som är verksamma inom skolan. Vilka är de, dessa särskilt begåvade elever?
– För många lärare är en begåvad elev någon som är förhållandevis duktig i skolan, som sköter sig, som är idealeleven. Men den förståelsen för begåvning är inte baserad på forskning. Många års forskning visar att de inte är idealelever: ju mer extrema de är, desto svårare blir det för dem att passa in i den normala skolmallen.
– När jag skulle formulera en definition av dessa elever hade jag undervisat på lärarutbildningen och även forskat om deras situation. Jag hade insett att lärarna har stora hål i sina kunskaper, så jag ville inte formulera ett teoretiskt begrepp. I stället blev det en handfast ateoretisk definition: ”Den är särbegåvad som förvånar med sin förmåga inte bara en gång utan flera gånger, i och utanför skolan.” Och den definitionen tog faktiskt Skolverket,
fast de ändrade ”särbegåvad” till ”särskilt begåvad”.
– Ett problem med definitionen är att den saknar underbyggnad, den bygger på erfarenhet, men det är ändå en bra utgångspunkt. Och ingen har kommit fram till en hundraprocentig teori som förklarar vad särbegåvning handlar om. När jag började forska om detta fanns det hundra olika teorier, nu finns det tvåhundra. Hur kan lärare märka att en elev är särskilt begåvad?
– Det är svårt att säga något generellt, eftersom det är så olika inom olika ämnesområden. Men de här eleverna har liksom en intuition inom sina ämnen, ett kunnande som de inte riktigt kan förklara. Väldigt musikbegåvade barn märker man till exempel på att de är känsliga för ljud och älskar ljud, även som bebisar. Och matematiker, de ser förhållanden och kan uttrycka dem matematiskt. De beskriver det själva som en estetisk upplevelse, en fullkomlighet där de ser hur det ena relaterar till det andra.
– Jag har en bekant vars son är matematiskt särbegåvad. De upptäckte det när de var i Grekland före euron och skulle räkna ut hur mycket växelpengar de hade kvar i reskassan. Sonen behövde inte räkna, han hade direkt klart för sig hur många drachmer det var. ”Jag bara ser det”, sade han. Hur skiljer sig de särskilt begåvade eleverna från dem som presterar bra för att de pluggar hårt?
– De särskilt begåvade är betydligt mer karismatiska, udda, de tänker så annorlunda. Om man tittar på intelligenskvot så ser man att elever som har runt IQ 120 i allmänhet har en hög abstraktionsförmåga, de lär sig förhållandevis lätt samtidigt som de ofta är väldigt
text: katariNa bjÄrvall
Foto: carl robert joNzoN
14 LÄRA #4/2015
SAMTALET
trevliga i skolan. Men när man kommer högre så är man så extrem att man redan kan det som skolan försöker lära ut. Man passar inte in i mönstret utan blir ett problem. Är det vanligast att man är särskilt begåvad inom ett visst ämne eller kan man vara det inom så skilda ämnen som till exempel språk, matte och musik?
– Ingen är begåvad i allt. De flesta är extrema på något ämne eller några närliggande. Einstein är ikonen när man pratar om detta, det sägs att han var jättebra i musik också, men det var han inte. Han spelade för att det var kul, inte för att han var bra. Finns det tester för att identifiera de här eleverna?
– För svenskt vidkommande funkar identifieringen bäst om den ligger på föräldrar och lärare. Man vet från forskning att sådan identifiering är ganska tillförlitlig, särskilt om läraren har goda kunskaper. Sedan finns det ju intelligenstest, men det är inte någon bra väg att gå i svensk skola. En del begåvningar har ju inget med IQ att göra, till exempel inom idrott och musik. Vissa föräldrar vill ändå testa sina barn för att de tror att särbegåvning är en diagnos. Men det är det inte och det finns liksom inget man kan göra med ett testresultat, även om IQnivån skulle vara skyhög. Hur klarar sig de här eleverna i skolan i dag?
– Tänk dig själv: du börjar skolan och har väldigt lätt för dig. Du kanske vill gå till biblioteket och läsa uppslagsverk medan de andra vill spela fotboll. Lärarna förstår dig inte, kompisarna förstår dig inte och – det har jag tagit reda på – föräldrarna förstår dig inte alltid heller. Då blir du en hackkyckling utan att veta riktigt varför. Det är kognitionen som är försigkommen och inte ditt känsloliv, så du börjar fundera: vad det är för fel på mig eftersom jag inte blir accepterad?
– Det är fruktansvärt, en del av de här eleverna blir till och med självmordsbenägna, det visar en studie som jag gjort. Andra försöker lösa det genom att dölja sin förmåga. Man låtsas att man är rätt dålig.
– En del andra kan tycka att det är roligt att visa sig på styva linan. Om läraren ger klassen en matematikuppgift så är han eller hon färdig efter några minuter medan kamraterna tar hela timmen på sig. Så går den särbegåvade fram och visar läraren: ”Titta vad jag har gjort”. Då har jag sett ganska många exempel på att läraren mer eller mindre avrättar den här eleven framför hela klassen. I något fall rev läraren sönder hela uppgiften: ”Det ska ta lika lång tid för dig som för alla andra.”
Hur har du sett det? Är du ute och gör studier i klassrummen?
– Nej, det här har jag fått återberättat från dem som har råkat ut för det. Jag har en hel skatt av självrapporterade data som jag inte ens har begärt in. Det är ibland väldigt långa ebrev som ofta slutar med att de skriver att de gråter när de läser min forskning om detta. De har ju levat hela tiden i tron att det är fel på dem. Kan man jämställa de särskilt begåvade elevernas behov med begåvningssvagare elevers behov?
– Ja, de har ett gemensamt problem i skolan. Men det är svårare för de särskilt begåvade att få det löst eftersom läraren oftast har så bristande kunskaper. Det är därför jag trycker på att detta måste in i lärarutbildningen. Finns det inte med där?
– Det finns med i Linnéuniversitetets matematik didaktik och på en magisterutbildning i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Och så finns det här på Högskolan i Jönköping. Lärarstudenterna här får en tvåtimmarsföreläsning om detta. Men annars har Skolverket fortfarande en övertro på didaktik. Det är inget fel på didaktik, men det blir ett
>>
15LÄRA #4/2015
SAMTALET
Det är ett attitydstöd de här eleverna behöver, inte ett metodstöd – för metoderna kan de förmodligen mycket bättre än läraren.
problem när man tror att den kan göra precis vad som helst. För de här eleverna räcker det inte med didaktik. Vad behöver de få av skolan?
– Det viktiga är att läraren har en acceptans för att det finns elever som tänker lite annorlunda än vad han eller hon själv gör. Ofta kräver lärarna att uppgifter ska lösas på ett visst sätt, men de här eleverna vet ju att det finns både enklare och bättre sätt. En god pedagog tillåter det. Det är ett attitydstöd de här eleverna behöver, inte ett metodstöd – för metoderna kan de förmodligen mycket bättre än läraren.
– Sedan måste lärarna hjälpa de väldigt begåvade eleverna att förstå vilka de faktiskt är och varför de möter reaktioner. Man kan diskutera vid vilken ålder man ska göra det. Jag tror inte det är någonting för de första åren i skolan, men absolut för gymnasiet.
– Man måste ta hänsyn till Unescos Salamanca deklaration som rymmer ett upplysningsideal där kunskap för sin egen skull är oerhört värdefull och där det heter att alla barn ska ha rätt att gå i en inkluderande skola. Det är bra, för vi lever i ett samhälle där alla måste samspela. Då kan vi inte isolera en del elever. Samtidigt är det viktigt att de här eleverna får träffa andra som är ungefär som de. Det måste lösas. Hur?
– Rektorer i en kommun kan organisera så att de här eleverna kan träffas då och då. Säg att ni har tio stycken – låt en pedagog som tycker att det här är roligt ta ansvar för det. Det behöver inte kosta något.
– I västra Australien får de som är extremt begåvade särskild undervisning några dagar i veckan. Då tar man dem till särskilda resurs centrum där de får välja bland ämnen som de är riktigt bra på och intresserade av. Det kan vara allt från statistik eller språk till aboriginernas historia eller något konstnärligt. Sedan återvänder de till sina klasskamrater. Man delar inte upp klassen men man ger ändå de här begåvade eleverna den stimulans de behöver. Hur ska lärare klara av att undervisa så smarta elever? Behöver lärarna själva vara särskilt begåvade?
– Det är en väldigt bra fråga som det har forskats en del på. Det finns forskare som menar att det bör vara så, medan andra menar att det inte behövs. Jag skulle säga att det allra viktigaste för eleverna är att känna sig accepterade av sin lärare. Och att lärarna vågar säga att ”det här vet inte jag”. Uppriktighet
mellan elev och lärare tror jag att man kommer långt med.
– När de här eleverna kommer till gymnasiet träffar de ofta lärare som är väldigt duktiga på sina ämnen och kanske till och med är särbegåvade. De känner igen de här eleverna, ser deras behov och lägger ner extra mycket arbete på att hjälpa just dem. Ibland blir det automatiskt lyckliga lösningar, men det finns liksom inte i systemet. Om man som lärare märker att en elev i till exempel matte liksom bara rusar iväg på mellan stadiet eller högstadiet, vad gör man då?
– Det finns alltid en lösning. Det har jag sett till exempel här i Jönköpings kommun. Det var en kille som var helt enastående och lärarna tänkte ”kan han allt?”. Framför allt var det matematik, men han var också språkbegåvad. Så när han gick på dåvarande mellanstadiet tog en specialpedagog sig an honom. I stället för att han skulle göra det han redan kunde så gick de igenom engelska, så att han lärde sig det, och sedan tyska, så att han lärde sig det också. När han kom till högstadiet letade rektorn upp en matematiker som tyckte att det var jätteroligt att arbeta med pojken. Det blev väldigt lyckat, men det kanske inte är lösningen för alla – de här eleverna är så individuella att man måste hitta särskilda lösningar för var och en av dem. Kan du berätta om din egen personliga erfarenhet? Du var själv särskilt begåvad.
– I vissa avseenden var jag det. Jag var språkbegåvad eller är språkbegåvad. Jag lärde mig engelska själv. Hur då?
– Intryck från teve, jag läste, jag lyssnade och när jag gick i fjärde klass så tog min far mig till London. När jag kom tillbaka kunde jag betydligt mer engelska än min lärare. Och på gymnasiet blev det en lektion, sedan tittade läraren på mig och sa att ”det är väl ingen idé att du är här”. Så jag tenterade engelskan. Jag är musiker också, så jag hör och lär mig satsmelodier väldigt enkelt. Och så är det med allt verbalt och logiskt.
– Det jag gör går snabbt, det blir oftast bra och det är oftast väldigt effektivt. Det här är ett problem, för i alla organisationer krävs det att man ska arbeta i en viss takt. Jag tror aldrig att jag har haft en chef som inte har sagt ”vad gör man med dig då?”. Om man är snabb så får man ju sitta av tiden, precis som begåvade elever ofta måste göra i skolan. Du lockar många åhörare när du håller föredrag. Det finns uppenbarligen ett nyvaknat intresse för den här frågan. Varför? >>
LÄRA #4/201516
SAMTALET
– EU:s Lissabonfördrag från 2004 är viktigt i sammanhanget. En av pelarna i det är utbildning. Målet är att skapa det man kallar för en kunskapsekonomi inom EU år 2020. De ämnen som är intressanta då är de som kan ge marknadsföringsbara produkter. Och den där marknadsmässiga motivationen gäller inte bara EU. Politiker i alla länder tror att de här eleverna ska vara räddningen för fram tiden. Det är anledningen till att man storsatsar på gifted education i Singapore, Hongkong, Israel, Holland, England, USA, ja i stora delar av världen.
– Utbildningen har blivit ett redskap för att driva fram en kunskapsekonomi. Det är ett paradigmskifte som man överlag inte är medveten om ute på skolorna. Där fortsätter man att slåss för den enskilda eleven och hans eller hennes behov.Men sammanfaller inte behoven? Om man kan erbjuda de särskilt begåvade eleverna en pedagogik och ett kunskapsinnehåll som de behöver så kommer det väl att gynna ekonomin på längre sikt?
– Jo, men om politikerna vill ha de här högpresterande, superkreativa och superinnovativa individerna så måste undervisningen bli mycket mer individuell. Man måste möta varje elev på ett individuellt plan och se till vilka behov just han eller hon har för att trivas i skolan.
– De här eleverna befinner sig på en nivå som läraren med sina pedagogiska eller didaktiska kunskaper inte klarar av. Politikerna tror att med hjälp av bra pedagogik och didaktik kan en bra lärare få vilken elev som helst att göra vad som helst. Men det är en lögn, det funkar inte så.
– Man kan ta det motsatta problemet. Det finns elever som aldrig kommer att nå godkänt, beror det då bara på lärarnas brist på pedagogik och didaktik? Det kanske beror på resursbrist?
– Nej. Det är det första jag lär studenterna på lärarprogrammet, att det kommer alltid att finnas elever som man inte kan hjälpa även om man är världsmästare i didaktik. Inget beror ju bara på läraren, utan det är ett samarbete mellan läraren och eleven där eleven måste ha vissa förutsättningar. Men resurserna är ändå begränsade. Om man som lärare har ett antal elever med inlärningsproblem, då tänker man kanske att det är högsta prioritet att kompensera för det, att det är de som bäst behöver det begränsade stödet. Är det feltänkt?
– Det är den kritiken som flera pedagogikprofessorer har framfört. De tycker att min
forskning är elitistisk och därför inte acceptabel. De särskilt begåvade har inte några genuina problem, de klarar sig själva, menar man. Men vi har hundra års forskning som visar att det inte är så – i stället är de här eleverna mycket mer utsatta än väldigt många andra. Så det handlar om två grupper med olika behov, man kan inte prioritera mellan dem. Men det måste man ju när resurserna är begränsade.
– Och då väljer man att prioritera den som uppfattas som svag, men det är inte en korrekt uppdelning. Har du förståelse för att en del lärare är kritiska mot att du tonar ner pedagogikens betydelse?
– Ja, det har jag. Den kritiken bottnar i en kollektiv kultur som vi har lärt in under efterkrigstiden. Före kriget var det helt okej att höja intellektuella individer till skyarna. Vi var ju inspirerade av Tyskland – konst, musik, vetenskap, allting hade någon botten i Tyskland. Men sedan blev Tyskland, av naturliga anledningar, inte särskilt populärt längre. Socialdemokratin satte folket i fokus och det blev fult att vara intellektuell. Men det idealet krockar nu med EU:s kunskapsekonomi. Du tillmäter det biologiska stor betydelse. Det är också kontroversiellt, för det riskerar att marginalisera lärarens jobb — en lärare kan ju aldrig förändra en elevs biologiska förutsättningar. Vad tänker du om det?
– Det är klart att alla elever kan höja sin nivå med hjälp av en bra utbildning, men det finns oundvikligen genetiska grunder. Det är kontroversiellt för Skolverket och för lärarna men knappast i den akademiska världen. Och vi ska ha en skola som bygger på vetenskaplig grund. Vilka förmågor har störst ärftlighet?
– Språkförmåga. Och även i till exempel matematik har genetiken stor betydelse. Men sedan är det lärarens uppdrag att förse eleven, oavsett begåvning, med den miljö där lärandet fungerar bäst. Hur ser situationen för de särskilt begåvade ut om fem år?
– Som den gör i dag. Du tror inte på en förbättring?
– Nej, det gör jag inte, eftersom vi måste få en attitydförändring bland lärarna och det får man inte på fem år. Om man verkligen satsade på detta inom lärarutbildningen så skulle det kanske ändras på 20–25 år. På enstaka skolor kan det hända saker, men då hänger det på eldsjälar som skaffar sig kunskaper själva och gör det de kan. Och gör det riktigt bra. n
>>
Det är kognitionen som är försig kommen och inte ditt känsloliv, så du börjar fundera: vad det är för fel på mig?
BrittMarie Öhman är klasslärare i årskurs 6 på Askebyskolan i Rinkeby.
”Vi kan göra skillnad”— Jag kan göra stordåd, men inte utan mitt arbetslag, säger BrittMarie Öhman på Askebyskolan i Rinkeby. I maj utsågs hon till Årets grundskollärare i Stockholms stad. En utmärkelse som hon tycker är jätterolig och hedrande att ha fått.
Askebyskolan är BrittMarie Öhmans arbetsplats sedan 1974. Hon valde mellan den och en skola i Danderyd. Men rektorn i Rinkeby som ringde upp henne var så trevlig. Det avgjorde saken.
Att bli lärare var annars ingen självklarhet, det hann luta åt både veterinär och arkeolog innan hon bestämde sig.
– Det handlade inte om något kall! Men jag tyckte ju om barn och när min kompis skulle börja på lärarutbildningen så fick det bli så. Att jag själv alltid hade trivts i skolan spelade nog också en roll.
Självständigt och fritt inom vissa ramar, omväxlande och aldrig tråkigt. Så beskriver BrittMarie Öhman läraryrket.
– Det är ett av de viktigaste yrkena för samhällsutvecklingen och demokratin. Om man har ett samhällsengagemang så finns det möjlighet att göra skillnad. Jag kanske tar tillbaka det där med att det inte är ett kall, för man blir engagerad!
Läraryrket förändras i takt med nya forskningsrön och som lärare utvecklas man ständigt, anser BrittMarie Öhman. Även samspelet med barn, föräldrar, kolleger och en skolledning som ser henne, är utvecklande.
– Och VFUstudenter! De är jättebra för de frågar ”varför gör du så där?” och får en att tänka efter. Och så har vi bra och kontinuerlig fortbildning.
Hon upplever visserligen att de sociala problemen blivit något tyngre på senare år och att fler behöver stöd och hjälp.
– Visst är det jobbigt ibland. Men jag tänker att andra saker kan vara tunga i andra områden av staden. Som till exempel större grupper och mer krävande föräldrar. Och här är alla lärare duk
tiga och engagerade, nästan 100 procent är behöriga. Vi har varandra och vi har arbetsglädje, därför är jag fortfarande kvar här. Jag var på väg bort ett tag, men en ny rektor vände upp och ner på allt. Då blev det kul igen.
BrittMarie Öhman jobbar med formativ bedömning för elevernas kunskapsutveckling. Hon är tydlig med målen, ger individuell återkoppling och stöd till dem som behöver. Studiero är grunden för att eleverna ska utvecklas socialt och kunskapsmässigt, anser hon. Den uppnår man om eleverna känner sig trygga och respekterade.
– Jag tänker helhetssyn. Eleverna vet att jag vet vad de gör under hela skoldagen och de vet att jag bryr mig om vad som händer på rasterna. Man behöver se varje barn och vara uppmärksam på om något inte är som det ska. Det kan ta delar av min egen rast i anspråk, men som lärare går det inte att vara fyrkantig – vi jobbar med människor. n
aNNebritt ulléN
17LäRA #4/2015
DäRFÖR äR JAG LäRAREF
ot
o: u
lr
ica
zw
eN
ge
r
18 LÄRA #4/2015
SKyDDAT BOENDE
ill
uS
tr
at
ioN
er
: aN
Ne
-li k
ar
lS
So
N
19LÄRA #4/2015
SKyDDAT BOENDE
det osynliga arbetslagetI Stockholm placeras nästan 300 barn om året på skyddat boende tillsammans med sina mammor efter att ha upplevt våld i hemmet. På utbildningsförvaltningen finns ett särskilt arbetslag som ger barnen den undervisning de har rätt till. LÄRA Stockholm fick en unik inblick i deras hemliga arbete.
Med ett fast grepp om rullväskans handtag går Ebba längs en gata någonstans i Stockholm. Hon stannar vid en port, slår koden och försvinner snabbt in. Om dörren står öppen för länge går larmet. Ebba ställer sina sneakers på golvet, intill en skohylla med damskor och barnskor i varierande storlekar.
Vi är på ett av Stockholms skyddade boenden. Skorna tillhör de kvinnor och barn som har kommit hit för att få skydd från våld i hemmet. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Förövaren är ofta barnets pappa. Här finns plats för tio kvinnor och tjugo barn. De kommer från hela landet och placeras av socialtjänsten. En av dem är Malika, tolv år. Hon tycker om att dansa och drömmer om att bli modedesigner.
Ebba går ner för trappan och kommer till ett samlingsrum. På ena sidan ligger kvinnornas sovrum och ett gemensamt kök, på andra sidan finns tvätt stugan, ett förråd och en dörr med skylten ”Välkommen till skolan!”. Utanför står en torkställning med barnstrumpor i
dit de kan skicka pedagogiska planeringar och undervisningsmateriel.
Under tiden på boendet är eleven inskriven i sin gamla skola. Malika hann bara gå där en dag innan hon kom hit med sin mamma och två yngre syskon för tre månader sedan. Bara några veckor tidigare hade hon kommit till Sverige från krigets Syrien.
Klockan är nio och Tariq och Albin, åtta och nio år, dyker upp till dagens första lektion. Ebba tar fram en burk med slajm från i går. Pojkarna sticker ner fingrarna i det illgröna dallret. Ett mjölktandsleende breder ut sig i Albins ansikte.
– Kommer ni ihåg ingredienserna? frågar Ebba.
– Vatten, potatismjöl, olja … och färg!
prydliga rader. Just nu finns fyra barn i skolåldern här, men antalet varierar. Kvinnor och barn kan dyka upp hastigt. Då tar boendet kontakt med lärarlaget som träffar mamman och barnet på ett inskolningssamtal en vecka senare.
– Vi informerar om hur vi arbetar och att vi inte är personal på boendet. Mammorna är ofta i chock, så de får även ett papper med skriftlig information, säger Ebba.
Lärarna frågar om de får kontakta elevens ordinarie skola. Om mamman och boendet säger ja kontaktas rektorn via epost. Brevet talar om att eleven vistas på ett skyddat boende och kommer att få undervisning av specialpedagoger. Det innehåller också information om anpassad skolgång och kontaktuppgifter >>
20 LÄRA #4/2015
förmågan att studsa tillbaka. Liksom andra förmågor utvecklas den i samspel med omgivningen. En trygg miljö är avgörande för att barn ska kunna studsa tillbaka, och skolan har en särställning som skyddsfaktor.
– Det är det bästa jobb jag haft. Det är hemskt att säga det, för jag skulle önska att kvinnor och barn inte for illa eller behövde leva under hot. Men så är det. Och vi gör skillnad, säger Pernilla.
Personalen på boendena bekräftar att undervisningen är betydelsefull, både för mammorna och för deras barn. Många barn har tidigare haft svårt att koncentrera sig på skolarbetet och missat mycket.
– Jag kan tänka mig att de får ut mer av undervisningen här jämfört med om de hade gått kvar i den gamla skolan och levt i den vardagen de hade då, säger Laila som ingår i barnteamet på ett skyddat boende.
I ”klassrummet” sitter Malika och strör glitter över en stilettsko hon har ritat. De senaste tre månaderna har hon fått undervisning fyra till fem dagar i veckan. Hennes språkutveckling har tagit fart och hon klarar matemati
Malika in och sätter sig. Hon öppnar matematikboken och börjar räkna. I Syrien var hon bäst i klassen.
Många barn som varit utsatta för våld läser av vuxnas gester, röstläge och mimik med seismografisk precision. Ett plötsligt skratt kan vara tillräckligt för att ett barn reflexmässigt ska känna rädsla. Andra reagerar med koncentrationssvårigheter, aggression, oro eller nedstämdhet.
– Vi behöver inte spekulera i varför barnet beter sig på ett visst sätt. Vi jobbar väldigt bekräftande för att stärka dem och utsätter inte eleverna för mer än vad de klarar av. Ett barn som har brutit benet måste få läka, sedan kan man ta bort gipset och träna. De är små överlevare, man är förundrad över att de kan ta in ny kunskap när de varit med om så mycket, säger Pernilla som också ingår i arbetslaget.
Ett ord som vissa forskare använder för att beskriva barns förmåga att återhämta sig efter svårigheter är resiliens, eller
Laborativa och skapande inslag är vanliga i undervisningen som i övrigt är koncentrerad till svenska, matematik och engelska. Lärarna strävar efter att göra skoldagen så varierad och lustfylld som möjligt. I dag ska Tariq och Albin genomföra uppdrag för att samla livspuckar, precis som i teveprogrammet Labyrint. Ebba lägger fram en spelplan på bordet och delar ut det första upp draget. Sedan följer en timme med matematik, språk och minnesträning i tydligt avgränsade moment.
Det skulle kunna vara ett vanligt grupprum i vilken skola som helst. Men vanligheten är ett bräckligt bygge. När dagens andra lektion ska börja kommer åttaåriga Lea med kaoset i hasorna. Något har hänt som får gråten att välla fram. Ebba lägger armen om henne och låter tårarna rinna klart. Under tiden tassar
SKyDDAT BOENDE il
lu
St
ra
tio
Ne
r: a
NN
e-l
i ka
rl
SS
oN
>>
21LÄRA #4/2015
alla namn i artikeln är påhittade. Siffran 300 är en uppskattning gjord av social-förvaltningen och gäller barn i alla åldrar, alltså inte bara dem som har skolplikt.
Förebild för andra kommunerBarn har enligt barnkonventionen rätt att skyddas från våld, men ibland blir skyddet i sig ett hinder för rätten till utbildning. För många barn i skyddat boende är det helt enkelt för riskabelt att gå till en vanlig skola.
Hösten 2013 rekryterade utbildningsförvaltningen ett särskilt arbetslag för dessa elever. Förra läsåret undervisade de 74 elever på sex olika boenden. I Stockholms stad finns cirka 15 skyddade boenden med 140 platser för kvinnor, men alla tar inte emot barn.
– Vi är oerhört stolta över att vi kan ge barnen undervisning. De kan vara placerade på boendet i upp till en termin. Tidigare var de utan undervisning så länge. Nu ger vi undervisning till alla barn vi känner till, säger Bo Andersson som är grundskolechef och har det övergripande ansvaret för arbetslaget.
Lärarna åker till boendena enligt ett schema som görs veckovis. Grupperna kan bestå av upp till sex elever och sätts ihop med hänsyn till elevernas ålder, behov och dynamiken i gruppen. Säkerheten är hög.
— Vi kan inte tala med någon annan om vad vi arbetar med utan måste hålla allt hemligt, säger Pernilla som ingår i arbetslaget. Vi måste vara väldigt försiktiga när vi skickar epost eller pratar i telefon och använder ofta kodord med varandra. Om adresserna till boendena röjs kan kvinnorna och barnen behöva flytta väldigt snabbt.
Bo Andersson känner inte till någon motsvarande verksamhet i andra kommuner, däremot kan det finnas enskilda lärare som åker till skyddade boenden. Det förekommer också samarbeten mellan skolor och skyddade boenden. Även i Stockholm kan barn gå i kommunal skola under tiden på boendet, om hotbilden tillåter det.
I nuläget riktar sig arbetslagets verksamhet till elever i grundskolan, men det finns planer på att ta till vara lärarnas erfarenheter och skapa en liknande lösning för gymnasieelever. Modellen skulle även kunna bli förebild för andra kommuner.
– Vår förhoppning är att alla elever på skyddat boende i hela landet ska få undervisning i framtiden, säger Pernilla.
I hela landet finns omkring 200 skyddade boenden. Under ett år vistas 4 000 vuxna och minst 2 000 barn på skyddat boende, enligt statistik från Socialstyrelsen.
– Undervisningen är väldigt viktig för de här barnen, säger Elinor Brunnberg, professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola, som har gjort en studie om barn i skyddat boende.
– Vi spelade spelet Barns rättigheter med en pojke som hade varit på boendet lång tid för att inte bli kidnappad. Den rättighet han valde var ”alla barn har rätt till utbildning”. Om barnen inte får undervisning kommer de efter i sin kunskapsinhämtning. Skolan är även ett viktigt socialt sammanhang med jämnåriga och erbjuder en struktur och ett vardagsliv som är organiserat. Hur kan barnens situation förbättras?
– Till att börja med måste man observera att det finns barn på de här boendena. Man tänker på dem som ”kvinnohus”, men det är många barn där. Man kan inte lägga allt ansvar på mammorna, de är i en alltför utsatt position. Byråkrati tar tid, men barn har en annan tidsuppfattning. För dem är tre månader en evighet. De vuxna måste anpassa sig till barnens perspektiv, inte tvärtom. Barn kan ge bra förslag på hur det kan bli bättre för dem. Man måste ta det de säger på allvar. n
aNNelie drewSeN
ken galant. Skapande är hennes stora intresse.
– Jag älskar att måla. Nu ska jag äta lunch och måla. Sedan gör jag läxan, säger Malika och plockar ihop pennor, papper och glitter.
Teckningen ska hon sätta upp på väggen i rummet. Det som är hemma, och samtidigt så långt ifrån hemma.
Hur länge hon blir kvar här är det ingen som vet. För det mesta flyttar kvinnorna och barnen till en ny bostad, kanske i en ny stad. Genomsnittstiden på skyddat boende är 60 dagar, men det kan bli upp till ett halvår. När det är dags att flytta får eleven med sig en överlämningsblankett till den nya skolan.
– Vi beskriver vad vi har arbetat med, barnens utveckling och vad de kan behöva extra stöd i. Om vi vet att eleven ska flytta har vi en avslutning med fika. Det är viktigt, framför allt för eleven, säger Ebba.
Skolan är slut för i dag. Ebba packar ihop sin väska och låser dörren till ”klassrummet”. Hon tar på sig sina sneakers för att gå till ett nytt skyddat boende, där andra elever väntar. Kvar står ett skoställ fyllt av damskor och barnskor. Där står Malikas ballerinaskor, redo att studsa mot asfalten. n
aNNelie drewSeN
SKyDDAT BOENDE
22 LÄRA #4/2015
LEDARSKAP
” eleverna kan bli de stora vinnarna”— Jag vill ta del av fler berättelser om elevers utveckling, rektors ledarskap och enträgna lärargärningar. Då väcks känslor, engagemanget får näring och vår gemensamma tilltro till att det går att göra skillnad får kraft, säger Tony Mufic, vår nye utbildningsdirektör som inleder sitt chefskap med att lyssna och bygga förståelse.
– Vi måste se bakom statistiken över elevernas resultat, då ökar tilltron till att alla barn kan lära. Våra elever gör fantastiska utvecklingsresor, var och en utifrån sina förutsättningar.
Tony Mufic har arbetat med barn och ungdomar under hela sitt yrkesliv. Efter flera år som mellanstadielärare gick han vidare och tog en fil mag i historia och samhällsvetenskapliga ämnen. Lärarlegitimation har han för både grundskola och gymnasium.
– Jag fick en mycket bra start och hade en rolig tid som lärare i lilla Älvsered i Halland. Drivkraften att jobba med barn
och ungdomar och deras utveckling har alltid varit stark.
Efter nio år som lärare på låg, mellan och högstadiet blev han tillfrågad om att rycka in som biträdande rektor. Ledarskapet i klassrummet växlade till det i förvaltning, först som skolledare och senare som gymnasiechef i Falkenberg. Därefter blev han förvaltningschef för skolan och efter en tid även socialchef i Ängelholm.
– Jag fångades av det större ansvarstagandet och frirummet där jag kunde utveckla det personliga ledar skapet och inspirera andra. Även om jag var längre ifrån mina elever hade jag nu möjlighet att göra ett ännu större avtryck på samtliga elever genom att främja lärares undervisning och lärande.
Tjänsten som förvaltningschef hade han i nio och ett halvt år.
– Det är ju en ganska lång period. Ändå kändes det som om tiden gick fort.
Genom åren har Tony Mufic utvecklat en tydlig idé med sitt ledarskap som bygger på en blandning av teori, strategi och egna erfarenheter och där uthållighet är en förutsättning för framgång.
– I Ängelholm tog det tid att bryta igenom till det engagemang och ansvars tagande hos medarbetare som gav framgång.
Planen för den första tiden i Stockholms stad är att lyssna för att förstå.
– Jag träffar grundskole och gymnasie cheferna för att ta reda på vad de har gjort, vad de är stolta över och vad de vill förbättra. Det blir även möten med stadsdelsdirektörerna och förvaltningsdirektörerna på fackförvaltningarna.
– Jag vill veta mer om hur vi samverkar och kan samverka. Jag vill också veta mer om de områden våra skolor finns i och vilka miljöer våra barn och ungdomar växer upp i.
Att besöka alla skolor och enheter är inte möjligt, men till att börja med kommer vår nye förvaltningschef att luncha med sex medarbetare från olika skolor och enheter åt gången varannan vecka med start i höst.
– Jag vill ha ett ganska naket samtal med medarbetarna och fånga upp olika uppfattningar och synpunkter. Dess utom vill jag tillföra den viktiga för ståelsen för hela vår styrkedja, från nämnd till klassrum, som måste öka hos oss alla. Lyckas vi med det är eleverna de stora vinnarna, säger Tony Mufic.
Under hösten prioriteras arbetet med gemensamma värden för stadens skolor. Tony Mufic poängterar att det måste finnas ett lokalt utrymme för förhandling och tolkning av vilken innebörd innehållet har för respektive skola, annars blir det inte meningsfullt.
– Vi vill nå en hög acceptans i detta arbete så att det omfamnas av alla.
Att leda organisationen handlar också om att anpassa stödfunktionerna inom den centrala administrationen.
– Är vi rätt organiserade? Arbetar vi med rätt innehåll? Det är frågor vi hela tiden måste ställa oss. Vi måste vara kritiska och anpassa oss efter nya initiativ och reformer. Stödfunktionerna ska fokusera på de strategiskt viktiga frågorna, vara verksamhetsorienterade
Tony Mufic har arbetat med barn och unga i hela sitt yrkesliv. Sedan i juli är han chef för utbildningsförvaltningen, tillika utbildningsdirektör i Stockholms stad.
Fo
to
: bjÖ
rN
te
Sc
h
23LÄRA #4/2015
VI VAR DäR
och arbeta efter en stark mål och resultatstyrning, säger han.
Som högste chef ingår också uppgiften att leda medarbetarna och inspirera till en lärande organisation. Han beskriver det som att bygga kapacitet, både individuell och kollektiv, bland annat genom nätverk som gynnar professionsutveckling och lärande, hela tiden med ett starkt fokus på eleverna och tillsammans med etablerade forskare och våra egna förstelärare och utvecklingslärare.
Skolbyggnation och rekrytering av lärare är ämnen som ligger högt på dagordningen.
– Stockholm växer och en av huvuduppgifterna är att förse staden och invånarna med nya skolor med bra innehåll, säger Tony Mufic.
Att vi är stolta över alla våra elevers utveckling är lika viktigt som att vi är stolta över det engagerade arbete i skolan som ligger bakom detta.
– Samtidigt måste vi våga sätta in riktade åtgärder utan att ställa kollektiv, skolor och stadsdelar mot varandra.
Nyckeltalet ”Andelen behöriga till gymnasiet” är ett av våra viktigaste liksom ”Andelen elever som fullföljer gymnasiet”.
– Jag har höga förväntningar på förbättring av båda dessa nyckeltal. Målet är ett Stockholm som håller samman och vi ska börja redan i skolan. När vi förstår hur vi bidrar till helheten är det oslagbart, säger Tony Mufic. n
moNika SidéN
tony MuFic
Bor: i halmstad på helgerna och i Stockholm under veckan.
Bakgrund: lärare, rektor, gymnasie-chef samt förvaltningschef i Ängel-holms kommun.
Familj: birgitta (lärare på språkintro-duktion) och barnen johanna, erik och Nils.
Gillar: Skönlitteratur, idrott, historia och långa promenader.
Gillar inte: ytlighet som leder till pola-risering och starka generaliseringar.
viktigt stärka lärarnas kunskapsbas— Undervisning genererar inte lärande per automatik. Pedagogisk verksamhet kräver att man kan göra professionella bedömningar, vilket i sin tur kräver en forskningsgrund. Det sa professor Ingrid Carlgren vid en sammankomst med ett hundratal förstelärare och lektorer som arrangerades av nätverket Stockholm Teaching and Learning studies (STLS).
Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Så står det i skollagen och det är enligt Ingrid Carlgren ett av skälen till att man bör ägna sig åt undervisningsutvecklande forskning (även kallad praktiknära forskning).
– Egentligen är formuleringen i skollagen lite skum eftersom den antyder att det finns färdig forskning att ta del av, sa Ingrid Carlgren.
Hon beklagade att den gängse tolkningen av skollagen är att lärarna ska ta del av något som pågår någon annanstans, när forskning i själva verket borde bedrivas av lärare på skolorna i större utsträckning.
– Forskning kan se ut på väldigt olika sätt. Det behöver inte bara vara storskaliga projekt, sa Ingrid Carlgren.
Hon anser dessutom att den forskning som i dag bedrivs på skolområdet har ett utifrånperspektiv där läraren ses som objekt. Lärarens professionella objekt – elevernas lärande eller utveckling av förmågor och förhållningssätt – är i stor utsträckning outforskad.
Ingrid Carlgren ville att vi skulle föreställa oss läkare som filmar sitt möte med patienterna och sedan diskuterar det de ser med kollegerna – en tanke som inte känns helt given. Läkarna har, menade hon, på ett självklart sätt tillgång till forskning och på ett lika självklart sätt har de makten över och ansvaret för sin profession, som de utvecklar genom att förbättra sina diagnosticerings och behandlingsmetoder.
– Om läraryrket ska kunna sägas vara en profession på samma sätt som till
exempel läkaryrket så förutsätter det en kunskapsbas. I dag är kunskapsbasen för läraryrket mycket svag.
Bristerna i kunskapsbasen tar sig uttryck i att man griper efter den senaste lösningen, till exempel att ”alla” ska jobba med formativ bedömning. Men pedagogisk verksamhet handlar inte om standardlösningar. Den kräver att man kan göra professionella bedömningar, vilket i sin tur kräver en forskningsgrund som ger lärare de kunskaper och redskap de behöver.
Därefter beskrev Malin Tväråna, gymnasielärare och filosofie licentiat i didaktik, hur man genomför en learning study, en metod som lärare kan använda sig av för att undersöka om eleverna lär sig det de ska. Utgångspunkten kan vara den egna verksamheten, de egna frågorna, och studien kan genomföras tillsammans med kollegerna.
Malin Tväråna påminde till sist om att forskningsresultaten måste in i infrastrukturen och delas med andra så att alla inte måste börja från noll. Det kan man till exempel göra på nätverksträffar av den här typen, på webbplatsen Pedagog Stockholm och på Lärarnas forskningskonferens som äger rum i vecka 44 varje år. n
aNNebritt ulléN
StLS
■n Stockholm teaching and learning studies är ett samarbete mellan bot-kyrka kommun, Nacka kommun, Stock-holms stad och Stockholms universitet. ■n Syftet är att initiera, stödja och sprida
lärarledda forskningsprojekt om frågor och problem som uppstår i klassrum-met. ■n inom de ämnesdidaktiska ramprojek-
ten kan lärare genomföra delprojekt på sin skola. ■n ansök senast 15 oktober för start
vid årsskiftet. läs mer på Pedagog Stockholm.
24 LÄRA #4/2015
MIN SKOLA
mAiADA mustAfA, 16BREDäNGSSKOLAN
”Det är fyra år sedan jag kom till Sverige från Kurdistan, i norra Irak, tillsammans med min pappa och mina tre bröder. Att komma till ett land utan att kunna språket är som att vara blind. Därför lärde jag mig svenska snabbt.
Skolan är mer än bara en skola för mig. Här har jag fått nya vänner och hjälp med att lära mig hur man gör med allt i Sverige. Jag tänker ofta att förändring är bra, att jag ska försöka vara ödmjuk. Mina lärare på skolan är ett jättestort stöd. De uppmuntrar mig hela tiden. Tack vare att de tror på mig vill jag alltid göra mitt bästa. Lärarna ger aldrig upp eleverna, de bara fortsätter att peppa oss hela tiden. Det blir en positiv anda av det.
Är man, som jag, ny i Sverige och kommer från ett annat land är det så otroligt viktigt att få känna sig trygg. På den här skolan är alla lika mycket värda. Trots att jag inte är riktigt i kapp i vissa ämnen, så får lärarna mig att alltid känna mig duktig. De hjälper oss att få en bra självkänsla. Mina favoritämnen är matte och naturämnen, framför allt kemi. SO är inte min grej.
Jag har satt höga mål för mig själv och vill satsa på att bli läkare. Vissa skolkompisar tycker att jag pluggar för mycket på kvällarna. Jag tycker bara det är roligt. Jag hinner ändå med mina vänner i skolan. Att ha några allra bästa vänner är viktigt. De finns i min skola. Dem kan jag öppna mitt hjärta för. Därför älskar jag min skola.” n
berÄttat FÖr agNeta berghamre heiNS
25LÄRA #4/2015
MIN SKOLA
” Vissa tycker att jag pluggar för mycket”
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
26 LÄRA #4/2015
FÖRSKOLESUMMIT 2015
Succé när förskolan stod i fokusI juni togs första steget på en långsiktig kompetens och verksamhetsutveckling i Stockholms förskolor. Tvådagarskonferensen kallades Förskolesummit 2015 och artade sig till en succé med 1 500 besökare och 25 föreläsningar i universitetets Aula Magna.
Stockholms stads utbildningsförvaltning och Stockholms universitet stod bakom arrangemanget som hölls för första gången. Syftet var att bidra till en förskola som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet för att alla barn ska få de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande. Föreläsningarna var förstås inriktade på förskolan, men här fanns också generaliserbar kunskap att
inhämta för den som arbetar i skolans värld.
– Jag tror att skolan har mycket att vinna på att lära av förskolans sätt att arbeta med allt i ett sammanhang. Det gör det lättare för barnen att förstå helheten, sa Camilla Doeser, chef på förskolan Trilingua på Södermalm.
Hon var en av dem som satt bänkade i Stockholms universitets aula när Paola Cagliari, till vardags ledare för de kommunala förskolorna i det italienska Reggio Emiliadistriktet, klev upp på podiet.
– Buongiorno, började hon sin föreläsning på temat ”Lärandets demokrati”, men fick fortsättningsvis hjälp av en tolk när hon beskrev kunskapsbyggande som en kollektiv och social process.
– Att skolor tar emot alla barn är en förutsättning för att kunskap ska kunna göras tillgänglig för alla, men det är inte tillräckligt. Vi måste hela tiden fråga oss om alla barn ges möjlighet till det kulturella skapande som är en viktig del i kunskapandet. Skolan måste interagera med barnens egen förståelse, sa hon.
Hon talade sig också varm för olikheternas möjligheter. Ur den digra pedagogiska dokumentationen vid Reggios förskolor visade hon filmsekvenser där barnens olika sätt att tänka synliggörs, stöttas och utvecklas genom pedagogernas förhållningssätt och interaktion.
– Vi känner igen mycket av det hon beskriver och fick med oss en del tips på
Intresset var stort när den första förskolekonferensen arrangerades i början av sommaren. Och broar byggdes mellan förskola och skola.
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
27LÄRA #4/2015
På www.forskolesummit.se hittar du massor av filmer, artiklar och annat matnyttigt från konferensen.
Johan Ahlgren, för-skollärare, Sköndals förskolor — vi har kommit långt med it i pedagogiken, med filmer och appar, på vår förskola. Skolorna
kan lära av hur vi jobbar med det. vi har också träffat skolorna i området för att få till en röd tråd med exempelvis gemensamma appar att bygga vidare på.
Maria Borg Andersson, förskolechef, Vasapar-kens förskolor— ha respekt för barnens kunskaper. vår utgångs-punkt är ett utforskande arbetssätt som erbjuder
många möjligheter till kreativa processer. vi utgår från barnens tankar och var de befinner sig och startar sedan olika projekt där vi utmanar dem att gå vidare i alla ämnen. Se barn som kompetenta!
Jessica Hellquist Areskog, resurspeda-gog, förskolan Äppel-gården i Fagersjö— Se eleven mer. Skolan är ibland för resultat- och målstyrd. Stirra er inte
blinda på måluppfyllelse. ta ett steg tillbaka och se hela individen och dennes behov.
theodora Rosell, förskollärare, Spånga-Sundby förskola— vi tänker mer på utgångspunkten för barnens lärande och tar till vara deras nyfiken-
het och intresse som vi sedan bygger vidare på. det tror jag att skolan kan lära av. vi låter även ämnena berika varandra, till exempel genom att mattemusicera.
Sara Söderkvist, för-skollärare, Kastanjens förskolor i Hägersten — var medvetna om att eleverna har en massa kunskaper och prata med dem om det. ta vara
på vad de har med sig från förskolan. lyft upp deras erfarenhet och kunnande när de börjar i skolan.
text och Foto: moNika SidéN
enKÄt
vad kan skolan lära av förskolan?
hur vi kan tänka och jobba, sa Angelina Erving, också hon från förskolan Trilingua.
Det var för att hämta idéer och inspiration och för att mingla och knyta kontakter som pedagoger från hela Stockholm hade kommit. Och sällan har väl en så enkönad publik intagit universitetet. Herrtoaletterna hade till och med skyltats om med damsymboler dagen till ära.
I sin föreläsning använde sig Paola Cagliari av begrepp som kognitiva konflikter, proximala zoner, dekontextualisering och visualiserade lärprocesser. Det tog Sven Persson, professor vid Malmö högskola, fasta på i sin föreläsning om de pedagogiska relationernas betydelse för barns lärande och utveckling.
– Ett professionellt språk som Paola Cagliaris är nödvändigt för att vi ska kunna bygga en förskola på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet, sa han.
Att förskolor av god kvalitet ger barn bättre förutsättningar att klara av skolan och har effekt också på lång sikt, har den internationella forskningen tydligt visat, berättade Sven Persson.
Liksom att tidiga insatser är lönsamma för samhällsekonomin. Det har bland andra James Heckman visat, för vilket han för övrigt fick Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne år 2000.
– När man bygger en bro tänker man att den ska betala sig på kanske 20 år. Så långsiktigt borde vi tänka när det gäller sociala investeringar också, i stället för att sätta upp årsbudgetar, sa Sven Persson.
En förskola av god kvalitet är exempel på en tidig insats som ger vinst för både individ och samhälle, men vad är god kvalitet? Sven Persson besvarade själv frågan och konstaterade att den allra viktigaste faktorn är den pedagogiska relationen mellan barn och vuxna. En varm och ömsesidig dialog skapar möjlighet för barnet att utveckla självkompetens, självreglering och självuppskattning som i sin tur skapar goda förutsättningar för lärande.
– När det gäller pedagogisk dokumentation så menar jag att om relationen är det som har störst betydelse för barns lärande, ja då är det relationen som ska dokumenteras. Men det finns en sårbarhet i det. Det är klart att det är enklare att dokumentera andra än sig själv, sa han.
Paola Cagliari från Reggio Emilia föreläste om kunskapsbyggande och lärandets demokrati.
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
Forskaren Susanne Kjällander och förskolläraren Markus Bergenord föreläste på temat ”IKT som verktyg för lärande” och menade att synen på datorer och surfplattor i förskolan ofta är förlegad. Många tänker sig fortfarande datoranvändningen som en stillasittande sysselsättning som skapar inåtvända och socialt inkapabla enstöringar.
Kjällander och Bergenord visade i stället glada och aktiva barn som skapade, dansade och interagerade med hjälp av datorprogram och surfplattor. Men de betonade också att digitala verktyg ska ses som just det: som hjälpmedel och komplement i barns lärande och utforskande. De kan aldrig ersätta plinkandet på gitarren, kladdandet med leran eller känslan av att bestiga den stora stenen på skogsutflykten.
Doktoranden Mie Josefson uppehöll sig vid omsorgens innebörder i förskolan – en föreläsning som fick delar av publiken att högljutt ifrågasätta förskolans fokus på lärande. Publikkommentaren ”Vad ska en ettåring med ansvar till?” fick andra i publiken att reagera med ilska och frustration.
Efter dagens slut hördes grupper av förskolepedagoger som ivrigt diskuterade allt ifrån innebörden i begreppet omsorg till hur många surfplattor som finns på deras förskola. Och så byttes det telefonnummer och mejladresser. Ett betyg på dagen så gott som något. n
heleNe lumholdt
28 LÄRA #4/2015
INTERNATIONELLT
Professor Howard Gardner välkomnar den intensiva debatten om skolan men ser samtidigt en fara i att diskussionen politiserats. — Lärarna är pressade från så många håll i dag och vi behöver lita på deras professionalitet för att skolan ska utvecklas. Politikernas lösningar på skolans problem är ofta förenklade.
Howard Gardner, professor i psykologi och kognitionsvetenskap vid Harvard Graduate School of Education, var en av huvudtalarna på Förskolesummit 2015 och det var en trött forskare som tittade ut på grönskan och studenterna som satt i grupper i solen utanför Aula Magna. Han längtade efter sommarlov och vila, men efter den första frågan var han på alerten igen och engagemanget blommade ut.
– Alla som håller på med detta borde skjutas! Naturligtvis menar jag inte det bokstavligt, men jag blir så upprörd över att byråkrater i Paris får styra skoldebatten i Sverige.
Frågan som får Gardner att tända på alla cylindrar är den om de sjunkande Pisaresultaten. Han menar att Pisa måste ses som en spegel av samhällsutvecklingen i stort och att sjunkande resultat inte nödvändigtvis beror på skolans kvalitet.
– Jag skulle inte vara så orolig för fallande Pisaresultat utan mer bekymrad över de panikartade reaktionerna från politiker. Det krävs en analys av hur samhällets förändring de senaste 20 åren har påverkat skolan och sedan måste skolan få resurser och verktyg för att hantera denna förändrade verklighet.
Gardner menar att globala tester missar att ta hänsyn till kulturella skillnader och nationella prioriteringar och att varje land självt bör definiera syftet med
utbildningen. Det är inte testen i sig eller viljan att mäta resultat han är emot utan Pisa som instrument. Alla lärare och elever vill självklart veta hur de ligger till, vilka framsteg de gör och vilka områden de måste jobba mer med.
– Men varje lärare har egna, lokalt anpassade metoder för uppföljning som omöjligen ett standardiserat verktyg som Pisa kan leverera. Det handlar om bristen på respekt för lärarnas professionalitet. Politiker måste lyssna mer på sina egna lärare och mindre på OECDbyråkraterna i Paris.
Howard Gardner är mest känd för sin teori om multipla intelligenser från 1980talet. Han studerade hur hjärnan utvecklas hos barn med hjärnskador och byggde sin teori utifrån vilken del av hjärnan som skadats och hur detta påverkade barnens förmågor. Gardner identifierade då åtta olika former av intelligens och menade att vi alla har olika intelligensprofiler.
Människor är naturligt duktiga på olika saker och skolan måste ta hänsyn till detta genom att anpassa undervisningen. När elever får använda sig av alla sina intelligenser för att förstå sin omvärld kommer också undervisningen att bli mer effektiv och skapa djupare kunskap och mer ”äkta” insikter.
Det som startade som en neurologisk studie av hjärnan blev snabbt en viktig del av den pedagogiska diskussionen. Men efter 30 år med teorin om multipla intelligenser ser Howard Gardner inte några större praktiska effekter på skolorna i sitt hemland.
– USA är fortfarande styrt av standardiserade tester, vilket minskar utrymmet för experiment och andra alternativ.
Han ser dock större spår av sin forskning i andra länder där tillgången till
” lita på lärarnas omdöme!”
”Skolan måste insistera på att viss kunskap är viktigare än annan”, säger professor Howard Gardner.
29LÄRA #4/2015
INTERNATIONELLT
utbildning är mer universell. Han är själv anhängare av Reggio Emilia pedagogiken men tycker inte att det finns en inriktning som är mer rätt än andra, utan det viktiga är att skolan möter och stimulerar elevers olika intelligenser.
– Min teori handlar om att vi är olika och lär på olika vis och att skolan måste ta hänsyn till detta. Men det finns inte en modell, och den viktigaste frågan att ställa är vad man vill med utbildningen, vad är det vi ska lära ut?
Gardner skiljer på ett ämnes innehåll och en mer genuin förståelse för ämnet. Det är ett sätt att tänka och att närma sig problem och kunskap som han tycker bör vara skolans fokus. Och i den processen bör varje elev få utrymme och stöd att hitta sitt sätt att lära.
Då utnyttjas samtliga intelligenser, vilket skapar en djupare förståelse inte bara för ämnena i sig utan också av hur världen hänger samman. Han pekar på problembaserat och entreprenöriellt lärande och större inslag av estetiska ämnen som exempel på pedagogik som fångar hans tankar om de olika intelligenserna och vikten av en varierad undervisning.
– Men i dag finns det en växande motsättning mellan en mer flexibel, kreativ, sökande undervisning och de mallade kunskaper som ska kunna mätas i centraliserade tester.
– Lärarna hamnar också i kläm mellan olika intressen. De ska ta hänsyn till den enskilda eleven, föräldrar, politiska målsättningar och samtidigt sin egen professionella integritet. Vi begär väldigt mycket av lärarna och måste lita mer på deras eget omdöme.
På konferensen skulle Howard Gardner egentligen ha talat om tidig barndom och livslångt lärande men inledde sitt föredrag med att byta ämne.
– Jag vill hellre tala om det som varit fokus för min forskning på senare år då jag har försökt se hur ”eviga” begrepp som sanning, skönhet och godhet i utbildningen utmanas och ifrågasätts av relativism och postmodern dekonstruktion.
Gardner uppmanade lärarna i publiken att jobba med detta och pekade på att förskolan är det första samhälle ett
barn möter utanför familjen och vikten av att där arbeta med dessa begrepp.
– Vi lever i en mycket omvälvande tid där globaliseringen och digitaliseringen har suddat ut många traditionella gränser. Information finns i överflöd och den i grunden sunda kritiska frågan om vad som är relevant kunskap riskerar att övergå i en destruktiv åsikt att allt är lika mycket värt.
– Jag försöker vara ute i förskolor och skolor så mycket jag kan för att jämka samman mina forskningsteorier med den praktik som finns i den dagliga verksamheten. Jag har en idé om hur barn lär, men det är ni som vet och vi forskare behöver er hjälp för att hitta rätt.
Ett område som Howard Gardner menar att skolan måste bli bättre på att hantera är digitaliseringen. Han ser digitala hjälpmedel som mycket användbara, men den stora utmaningen ligger i att hitta bra innehåll. Det finns ingen stor klyfta vad gäller tillgång till tekniken, även i fattiga områden och redan från unga år är de flesta uppkopplade mot en oändlig värld av information.
– Men vi har en växande social klyfta vad gäller innehåll och användning. Skolan måste hjälpa till att minska den klyftan och insistera på att vissa kunskaper är viktigare än andra. n
johaN Schmidt
ÅttA inteLLiGenSeR
howard gardner har identifierat följande olika intelligenser:
Lingvistisk: att uttrycka sig med ord.
Musikalisk: att förstå och uttrycka ljud och toner.
Matematisk: att tänka och resonera logiskt.
Spatial: att tänka rumsligt.
Kroppslig: att göra saker med kropp och händer.
Social: att förstå och interagera med sina medmänniskor.
intrapersonell: att förstå och känna sig själv.
naturalistisk: att känna igen växter och djur i naturen.
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
Isak Lundström (till vänster) och Itgelt Batbold pusslar ihop rubriker och stödord som ska bli till fullständiga, förklarande meningar om begrepp som växthuseffekt och cellandning.
30 LÄRA #4/2015
SPRÅKSTÖDJANDE ARBETSSäTT
LÄRA #4/2015 31
SPRÅKSTÖDJANDE ARBETSSäTT
Språkstödet som gett resultatmånga elever med svenska som andra-språk hade under-känt i de teoretiska ämnena. men tack vare ett språkstöd-jande arbetssätt och tvålärarskap i No- och So-ämnena har Skarpatorpsskolan vänt trenden.
text: iNgela ÖSgÅrd
Foto: haNS alm
Exempel på fossila bränslen är stenkol, råolja och naturgas och de används till att värma hus, driva bilar och skapa elektricitet.
I kör läser eleverna i klass 8A meningen som Susanna Rimmer
fors, lärare i svenska som andraspråk på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck, skrivit upp på tavlan. För en utomstående går associationerna till fattiga länder, där klasserna är stora, läromedlen få och talkör en del av under visningsmetoden.
Susanna Rimmerfors suddar sedan ut ett ord i taget och eleverna får en och en muntligt repetera hela meningen och fylla i de ord som fattas. Till slut kan alla hela meningen utantill.
– Vad bra! Då har ni redan klart för er ett av dagens mål, säger hon och pekar på ”att känna till några fossila bränslen och vad de används till” som NOläraren Cecilia Bergvall skrivit upp på tavlan.
Dagens lektion handlar om kolets kretslopp och eleverna får, med stöd av lappar som de båda lärarna delar ut, formulera och skriva ner förklarande meningar om exempelvis hur
fotosyntes och cellandning fungerar och vad som menas med växthuseffekt.
Det blir en del diskuterande och bläddrande i läroboken när eleverna två och två hjälps åt att få en struktur, bena upp vilka ord som hänger ihop och vad som kan användas som rubrik.
De båda lärarna går runt och stöttar. Några har fastnat på ordet torv.
– Vad är det?Susanna Rimmerfors ställer sig bredvid och
läser ur läroboken: ”Torv är rester av delvis förmultnade växter.”
– Är det ett fossilt bränsle?
Frågan ställs också av Susanna Rimmerfors till kollegan och NOläraren.
Cecilia Bergvall svarar jakande och förklarar att torven skulle förvandlas till stenkol om den fick några miljoner år på sig. Susanna Rimmerfors kan fortsätta hjälpa eleverna med att formulera en mening som förklarar vad torv är.
Cecilia Bergvall placerar sig hos två elever som behöver lite extra uppmärksamhet. Hon förklarar varför etanol, som kan användas >>
LÄRA #4/201532
som drivmedel, inte bidrar till växthuseffekten.
– Etanol tillverkas av växter. Titta på träden här utanför fönstret, de har tagit upp koldioxid från luften, och om växter används som bränsle släpper de inte ut mer koldioxid än vad de har tagit upp. Då ingår till exempel bilarnas avgaser i ett kretslopp.
Innan lektionen är slut får alla elever luta huvudet i armarna på bänklocket och blunda. Lärarna ställer några frågor om dagens mål, och om eleverna förstått. Ingen ser vad kompisen svarar. Nästan alla händer åker upp på frågan om de känner till några fossila bränslen och vad de används till. Fortfarande är det några elever som inte räcker upp handen på frågan om de kan beskriva kolets kretslopp med hjälp av fotosyntes och cellandning. Lärarna noterar vilka som behöver en extra genomgång.
Det är väldigt bra att ha två lärare, tycker både Anna Sofia Arce och Amanda Samuelsson.
– Man får dubbelt så mycket hjälp och de försöker förklara för oss och få oss att tänka själva, säger Anna Sofia Arce.
Också Dervish Chowdhury och Jamil Ahmed Zeid är nöjda.
– Om det är något vi inte förstår brukar vi börja med att fråga en kompis. Sedan känns det skönt att ha en svensklärare med som kan hjälpa till med språket, tycker Dervish Chowdhury.
Jamil Ahmed Zeid tycker att man lär sig mycket bättre när man upprepar.
– Då fastnar det. Nu känner jag mig helt säker på vad fossila bränslen är.
Cecilia Bergvall har arbetat på skolan i två år.
Jag tänker mycket mer på språket: Vari ligger svårigheterna för eleverna? Var finns de kritiska objekten?
Susanna Rimmerfors, förstelärare och språkutvecklare, resonerar med Yasmina Khadige (till vänster) och Wod Hameed Hussein om hur de kan skriva förklarande texter om fotosyntesen.
>>
SPRÅKSTÖDJANDE ARBETSSäTT
33LÄRA #4/2015
– Tidigare hade jag aldrig jobbat så här, men nu har jag blivit ordentligt duschad med detta. Jag tänker mycket mer på språket: Vari ligger svårigheterna för eleverna? Var finns de kritiska objekten? Och jag har fått syn på fler arbetsmetoder.
Susanna Rimmerfors berättar att Skarpatorpsskolan började arbeta på det här sättet för många år sedan. I dag har alla skolans lärare ett medvetet språkstödjande arbetssätt, men det är bara i NO och SOämnena som lärarna i svenska som andraspråk arbetar parallellt med ämneslärarna.
– Eleverna med svenska som andraspråk integreras bättre om vi låter bli att plocka ut dem från den ordinarie klassen. Ta till exempel en elev i årskurs åtta som måste lära sig om industrialismen. Också för den som har svenska som andraspråk är det bättre att börja där de andra befinner sig.
För Susanna Rimmerfors är det bra att vara med i klassen så att hon vet vad eleverna arbetar med. Tre lektioner i vardera årskurs 7–9 ger hon dessutom språkstöd i engelska och svenska för dem som inte har moderna språk.
– Då kan jag använda mig av NO och SOtexter så att eleverna får en förförståelse.
De båda lärarna förbereder lektionen tillsammans. Cecilia Bergvall gör först en planering för ämnesområdet och vad som är målet. Sedan är det Susanna Rimmerfors som delger metoder och som har språkblicken.
Hon tar ett exempel.– Inom NO finns begrepp som hög och låg
densitet och högt och lågt pHvärde. Men det är inte givet att eleverna förstår de vanliga orden hög och låg i ett sådant sammanhang.
”Reading to learn”, det vill säga att bearbeta texten på ett systematiskt och långsamt sätt, är en metod som de båda lärarna ofta använder sig av.
– Första gången kändes det som trolleri, eleverna kunde verkligen återberätta texten, säger Cecilia Bergvall.
– Ibland tänker man att kan jag verkligen ta så mycket tid till detta? Men så har det hänt några gånger att eleverna själva använder sig av metoden när de ska redovisa och det känns som en seger.
– Men då och då måste man lägga ner och göra något annat, säger Susanna Rimmerfors. När eleverna upptäcker att man kan lära med olika metoder får de en insikt: ”Vad är det just jag behöver?”
Båda lärarna tycker att det är fantastiskt att kunna vara två i klassrummet.
– Det har utvecklat mig som lärare, säger Cecilia Bergvall. Tidigare dundrade jag bara på, men det går inte med elever där många faktiskt inte vet vad duggregn betyder. Jag kan alltid fråga Susanna: Vad tror du? Är det här för krångligt?
– Vi har hittat ett arbetsklimat i klassrummet som är prestigelöst. Min roll är att strama upp. Men jag kan också vara den som faktiskt inte förstår, att ställa mig på elevernas sida när det gäller NO, säger Susanna Rimmerfors.
Inger Forsmark, biträdande rektor och svensklärare i grunden, är en av dem som initierat det här arbetssättet. Alla lärare i svenska som andraspråk har gått kurs i språkstödjande arbetssätt och sedan i sin tur fått delge sina kunskaper till de andra lärarna.
Hon berättar att hon för sex, sju år sedan såg att elever med svenska som andraspråk var överrepresenterade bland dem som hade underkänt i de teoretiska ämnena.
– Vi insåg att de behöver utmaningar, inte bara sitta tillsammans med elever som kan lika litet som de själva. Vårt sätt att undervisa har gett resultat: i dag får elever med svenska som andraspråk bättre betyg.
Och det behöver de, slår hon fast.– Våra elever kommer från den segregera
de ytterstaden och på gymnasiet får de möta elever som haft helt andra förutsättningar. Då måste de ha lärt sig att kommunicera i tal och text. n
De integreras bättre om vi låter bli att plocka ut dem från den ordinarie klassen.
”Om vi ska bygga relationer med eleverna är det jätteviktigt att även vi lärare har en bra relation”, säger Cecilia Bergvall, förstelärare i NO.
SPRÅKSTÖDJANDE ARBETSSäTT
34 LÄRA #4/2015
FRÅNVAROAPP
Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.
Lycka till!
1. ungefär hur många skyddade boenden finns i Stockholms stad?
1. 5.x. 10.2. 15.
2. Var inledde utbildningsdirektör tony Mufic sin lärarbana?
1. i Älvsered.x. i Ängelholm.2. i Älvdalen.
3. Hur länge har Britt-Marie Öhman arbetat på Askebyskolan?
1. Sedan 1974.x. Sedan 1984.2. Sedan 1994.
4. Hur många besökare lockade Förskolesummit 2015?
1. 1 000.x. 1 250.2. 1 500.
5. Vilken gymnasieutbildning gick Kennet Gonzalez?
1. träteknisk linje.x. industriprogrammet.2. hantverksprogrammet.
Vinn biobiLjetteR
Skicka din tipsrad senast den 5 oktober till [email protected] eller till LäRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner. Vinnare i förra numret blev Eva Bromé, Mariaskolan, Muschi Lundberg, Rödabergsskolan, och Bessy Thyde, Östbergaskolan. Rätt rad var X, X, X, X, X.
tre klick som förenklar livetDet började med en smstjänst för frånvarorapportering i februari 2014. Bara en månad senare fanns en frånvaroapp där det räcker med tre klick för att meddela skolan sitt barns frånvaro — allt för att förenkla livet för både lärare och vårdnadshavare.
Observatorielundens F–6skola, med drygt 200 elever, har använt tjänsten lika länge som skolan funnits. Sedan hösten 2014 har föräldrar med några enkla knapptryck kunnat meddela när deras barn inte kommer till skolan.
– Förut ringde vårdnadshavarna till en telefonsvarare. De visste aldrig säkert om, och i så fall när, någon skulle höra deras meddelande och föra det vidare till läraren. Nu räcker det med tre klick i den nedladdade appen för att frånvaron ska registreras. Det funkar jättebra, säger Linda Ahlström, lärare och Skolwebbsansvarig på Observatorielundens skola.
Martin Abramson, handläggare på utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning, är en av dem som varit med och arbetat fram applikationen.
– Vad den gör är omvandla klicken till ett sms som skickas till det aktuella telefonnumret.
Även om tjänsterna skapades för att förenkla tillvaron för föräldrarna i första hand, har de också inneburit en förenkling för lärarna. Ingen behöver lyssna av telefonsvararen och det blir inga missar med inspelade meddelanden som kommer bort, konstaterar han.
När sms:et registreras syns det direkt på Skolwebben, i den aktuella lärarens schema.
– På så vis vet lärarna direkt på morgonen vilka elever de kommer att ha framför sig i klassrummet under dagen, säger Martin Abramson.
För att kunna använda appen måste vårdnadshavaren registrera sitt mobilnummer på Stockholm Skolwebb. Samma sak gäller för smstjänsten.
– Det är bara registrerade mobilnummer som kan användas för tjänsten. Ingen annan kan sms:a in frånvaron. Det är Stockholm lite unikt med, berättar Martin Abramson.
Den som använder appen väljer vilket barn det gäller, vilket datum och vilka klockslag – sedan är det klart att skicka sms:et.
– För vårdnadshavare som har barn i olika skolor i staden har det också blivit enklare. Nu har de bara ett telefonnummer att komma ihåg, säger Linda Ahlström som talar av egen erfarenhet som förälder.
Någon mätning av hur mycket enklare frånvarorapporteringen har blivit, hur många som använder appen och hur nöjda användarna är har inte gjorts – ännu.
– Alla Stockholms kommunala grundskolor har tillgång till appen och smstjänsten, och vi vet att appen har laddats ner 17 000 gånger. Alla lärare som använder appen tycker att den är jättebra och smidig, säger Martin Abramson.
Många skolor erbjuder en kombination av möjligheter. Det går både att använda appen och att sms:a eller ringa till en telefonsvarare, precis som tidigare.
– Alla vårdnadshavare har inte smarta telefoner och en del vill hellre ringa, konstaterar Martin Abramson.
Precis så är det på Observatorielundens skola.
– I början var det fortfarande många som ringde in frånvaron, men efter att skolan informerat och instruerat både på klassbloggen och på föräldramöten har användningen av appen ökat steg för steg, säger Linda Ahlström.
I dagsläget omfattar tjänsten enbart frånvarorapportering för halv eller heldag, men den kommer att utvecklas ytterligare framöver.n
heleNe lumholdt
35LÄRA #4/2015
SKOLPLATTFORM STOCKHOLM
… Cecilia Åkerman, kanslist på Kärrtorps gymnasium.
Du är en så kallad superanvändare inom projektet Skolplattform Stockholm. Vad innebär det?
– Inom varje gymnasieområde finns det superanvändare som har till
uppgift att utbilda sina kolleger i vissa delar av Skolplattformen. Jag är superanvändare för Barn och elevregistret och betyg sättning i Elevdokumentation. Vi ska utbilda både dem som använder plattformen dagligen och dem som använder den mer sällan – allt från administratörer till skolsköterskor. Varför ville du bli en superanvändare?
– Det är väldigt spännande att få vara med och påverka i ett tidigt skede. Att få lära mina kolleger hur Skolplattformen fungerar är en utmaning jag ser
fram emot. Det kommer att utveckla mig, inte bara i min yrkesroll utan även som person. När börjar gymnasieskolorna arbeta med Skolplattform Stockholm?
– Vecka 44 går vi över från det nuvarande systemet, Hanna, till det nya Barn och elevregistret. Även betygsättning i Elevdokumentation kommer att vara på plats då, men pedagogerna och lärarna blir involverade lite senare. Vad tror du Skolplattform Stockholm kan göra för skillnad?
– Det blir stor skillnad! Att bara behöva logga in
på ett ställe där allt man behöver under arbets dagen finns tillgängligt ska bli väldigt skönt. För lärarna hoppas jag att Skolplattformen innebär effektivare administration så att de får mer tid med eleverna. Det blir också lättare att få en övergripande bild av varje elev. Man kan följa elevens utveckling på ett helt annat sätt än i dag, hela vägen från förskolan till gymnasie och vuxenutbildning. Det kommer att underlätta undervisningen och gör att man kan undvika missförstånd om eleven till exempel byter skola. n
jacob liNdberg
HALLå DÄR …
Fo
to
: ja
co
b l
iNd
be
rg
lönsamt att vara digital— De skickligaste lärarna ska ha de högsta lönerna. Skicklighet kan visas inom många områden, där det digitala området är ett. Det är viktigt att våra ekonomiska resurser, kompetensutveckling och lönesättning ”talar samma språk” och leder i samma riktning.
Det säger gymnasiedirektör Jan Holmquist, som menar att lärare som har digital kompetens och också använder den i undervisningen bör premieras.
Stockholms stad genomför stora och långsiktiga satsningar på att utveckla det digitala lärandet och användandet. Ett exempel är Skolplattform Stockholm, en gemensam digital utbildningsplattform för samtliga skolformer som nu håller på att utvecklas. Plattformen ska leda till ökad transparens och delaktighet, förbättrat erfarenhetsutbyte och effektivare administration.
Samtidigt kommer den att ställa ökade krav på digital kompetens hos lärarna. Jan Holmquist menar att flera
av dagens lönekriterier redan uppmanar till att utveckla undervisningen och arbetssätten samt att omsätta nyförvärvad kompetens, vilket är nära kopplat till digitaliseringen av skolan.
– Det handlar inte om att införa några nya kriterier utan snarare om att tolka de befintliga och ge ökad tyngd åt dessa kompetenser i kommande löneöversyner, säger Jan Holmquist.
Han är dock noga med att betona att det alltid är hur läraren fullgör hela sitt läraruppdrag som ska bedömas och att man har frihet att lokalt tolka och konkretisera dagens lönekriterier. n
jacob liNdberg
Jan Holmquist är gymnasiedirektör i Stockholms stad.
Fo
to
: ul
ric
a z
we
Ng
er
SKoLPLAttFoRMen BeStÅR AV FeM ModuLeR:
■n Pedagogiskt material.■n Pedagogiskt genomförande.■n elevdokumentation.■n Frånvaro och närvaro.■n barn- och elevregister.
nämnd & nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08508 33 835, [email protected]
65 000nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger behöver rekryteras i landet de närmaste fem åren, visar en prognos från Skolverket.
36 LÄRA #4/2015
Nämnd & Nytt
nya relationer på ett brädeI slutet av maj mötte 16 elever från Kvarnbyskolan i Rinkeby representanter från närings och kulturlivet i en schackturnering i Gallerian i City. Allmän heten kunde med spänning följa varje drag på en storskärm.
4. I skollagsDM i schack var Kvarnbyskolan i år den skola i Stockholm som representerades av flest lag. Totalt tävlade 81 elever, varav 34 tjejer. För arrangören Schackakademien var Gallerianmästerskapet ett sätt att visa att schackspel kan skapa nya relationer och vänskap mellan människor som annars har få beröringspunkter och chanser att träffas.
Man tävlade i tvåmannalag med en elev och en vuxen i varje lag där man gjorde vartannat drag. Under spelets gång fick de inte prata med varandra och betänketiden före varje drag var maximalt fem minuter. Vann gjorde Abdinajib Osman, Kvarnbyskolan, tillsammans med Lennart Johansson, CIMalgo. På Kvarnbyskolan är schackspel vanligt. Schack kan till exempel väljas som ”Elevens val” i årskurs 3 och
Esmir Musinovic och Sveriges förste astronaut Christer Fuglesang mötte Ilhaan Elmi och Sören Mellstig, styrelseordförande Trelleborg, i schackturneringen i Gallerian.
Konferens för studie och yrkesvägledare Stadens studie och yrkesvägledare samlades i april för att uppdatera sig om trender och prognoser för olika yrken och utbildningar. Arbetsförmedlingen och stadsledningskontoret gav en bild av vilken arbetskraft som efterfrågas i riket, länet och staden. Konferensen ledde också till att ett yrkesnätverk bildades. Nätverket ska verka för rekrytering av rätt kompetens till stadens olika yrken, i synnerhet till yrken där det är brist på arbetskraft eller kommer att bli det.
Handlingsplan för obehöriga i och med att lärarlegitimationen nu trätt i kraft fullt ut måste den som undervisar vara legitimerad och behörig i sina undervisnings-ämnen. lärare som inte är legiti-merade ska göra en handlingsplan tillsammans med rektor där det framgår hur läraren ska uppfylla legitimationskravet och uppnå behörighet. det finns anvisningar som anger vad reformen innebär för skolans organisation och hur rektor ska tjänstefördela sina lära-re. anvisningarna beskriver även olika vägar till behörighet. För grundsärskolan och gym-nasie särskolan träder legitima-tionsreformen i kraft fullt ut den 1 juli 2018.
dubbelt upp för special-pedagogerRegeringen dubblerar Lärarlyftets bidrag till lärare som vidareutbildar sig till specialpedagog med specialisering mot utvecklingsstörning. Bakgrunden är den rapport från Skolverket som visar att över 12 000 special lärare och specialpedagoger behöver examineras mellan 2015 och 2019. 60 procent av dagens speciallärare och specialpedagoger är 50 år eller äldre och stora pensionsavgångar väntas de närmaste åren.
Nominera till S:t Julianpriset Bra arbete för att inkludera människor med funktionsnedsättning i samhället kan belönas med S:t Julianpriset. Nominera dina kandidater senast 31 oktober. Priset delas ut i kategorierna fysisk tillgänglighet, tillgänglig information och kommunikation, arbetsgivaregenskaper samt delaktighet. Läs mer på www.stockholm.se
Fo
to
: aN
Ne
br
itt
ul
lé
N
5 000kockar behövs fram till 2023. Totalt inom besöksnäringen behöver
50 000personer anställas, enligt arbetsförmedlingen.
37LÄRA #4/2015
Nämnd & Nytt
Pilotprojekt om programmeringkunskaper i programmering för-djupar förståelsen för digitala verktyg. i höst startar ett pilot-projekt som ska öka intresset för och kunskaperna om programme-ring bland såväl elever som lärare på några av stadens grund- och gymnasieskolor. goda exempel från stadens skolor ska lyftas fram och ett förslag om programme-ring i skolan utarbetas. Satsning-en på programmeringskunskaper är i linje med ”it-strategi — för ett bättre lärande”, som beslutats av kommunfullmäktige. där slås fast att alla elever har rätt att använda och utveckla sin digitala kompe-tens.
Skaffa kod för KulanbokningDu som bokar kulturaktiviteter på Kulans webbplats behöver nu en kod för att göra dina bokningar. Mejla ditt namn, mobilnummer, din epostadress, skolans namn, organisationsnummer och faktureringsadress till [email protected]. När du fått din kod och vill göra en bokning går du in under Sök & boka på www.pedagogstockholm.se/kulan.
Lättare att söka på intranätetFiltrera sökresultaten i intranätets sökfunktion med hjälp av de nya flikarna: Allt, Medarbetare, Sidor, Dokument, Nyheter, Puffar el-ler Verktyg. om du vill se ett sök-resultat med medarbetare väljer du fliken medarbetare. När du sö-ker får du endast upp innehåll som är riktat till din förvaltning. men du kan fortfarande hitta sådant som är riktat till en annan förvaltning än din egen, om du själv väljer det i menyn ”visa träffar för:”.
” Det känns spännande och utmanande. Det viktigaste för mig är att eleverna får goda förutsättningar för sitt lärande, det är därför jag går till jobbet.”Inger Pripp om sitt nya jobb som grundskoledirektör i Stockholms stad, som hon tillträdde den 4 september. Inger Pripp kommer närmast från en tjänst som utbildningschef i Strängnäs kommun.
Framgångar för Stockholms hotell- och restaurangskola Kockeleverna på Stockholms hotell och restaurangskola tog hem guldet i GymnasieSM för elever i årskurs 3. Det är Sveriges äldsta och mest prestigefulla tävling för gymnasister på hotell och turismprogrammet och restaurang och livsmedelsprogrammet där eleverna får visa sina färdigheter i grenarna hotell, kock, servering och turism. De intensiva finaldagarna i Visby innehöll både teoretiska och praktiska uppgifter. Gustav Leonhardt, som i våras gick ut årskurs 3, är uttagen till juniorkocklandslaget som ska tävla i Culinary Olympics 2016. Laget siktar på att försvara sitt guld från 2012.
35 049 krmedellön för grundskollärare
36 049 krmedellön för gymnasielärare
41 702 krmedellön för förstelärare
46 931 krmedellön för
förvaltningslektorerPrenumerera på Kulans veckobrevMejla till elisabeth. [email protected]
Kreativt med Kul 1415 i Kungsan Närmare 600 skolklasser tog chansen att göra egna böcker och få dem tryckta lagom till kul 1415:s finaldagar i slutet av maj. då avslutades kulturåret för barn och unga (kul 1415) med ett fullmatat program i kungsträdgården. elever kunde experimentera med konst och teknik, utmana varandra i poetry slam och prova på olika cirkus-aktiviteter. andra underhöll med sång, som bredängsskolan på bilden. alla böcker finns att läsa på www.kul1415.se/bocker.
Fo
to
: aN
Ne
br
itt
ul
lé
N
60 000 lärare kan få högre lön: Statsminister Stefan löfven (S) pre-senterade i almedalen i juli ett förslag om en satsning på tre miljarder kronor varje år från och med 2016 för att få upp lönerna för särskilt duktiga lärare. tanken är att öka läraryrkets attraktionskraft och där-igenom resultaten i skolan. För dessa lärare ska skol huvudmännen kunna rekvirera ett genomsnitt om 3 000 kronor i månaden som sedan beslutas och fördelas lokalt. lärarlönelyftet beräknas kunna ge en lönehöjning för omkring 60 000 lärare.
Skolplattform Stockholm införs I höst börjar den nya Skolplattformen att införas successivt. Tester med modulerna för pedagogiskt material och genomförande har påbörjats på Mariehällsskolan och Vällingbyskolan. Ett nytt barn och elevregister samt modulen för elevdokumentation införs i gymnasieskolorna och gymnasiesärskolorna under hösten och vintern. Skolplattformen innehåller flera moduler som införs stegvis. Hösten 2017 ska de sista bitarna vara på plats. Skolpersonal och pedagoger ska genom Skolplattformen förenas digitalt med över 130 000 barn och elever samt vårdnadshavare på 1 400 skolor och förskolor i Stockholm.
100 självskattningar i juni hade 100 lärare gjort själv-skattningar av sin digitala kom-petens. Självskattningarna är ett verktyg på vägen till att digi-tala redskap blir en självklarhet i under visningen. under hösten genomförs självskattningar på ytterligare cirka 60 skolor. Sam-tidigt gör grundskolorna i område 4 (hässelby-vällingby och kungs-holmen) och alla gymnasieskolor skattning nummer 2.
38 LÄRA #4/2015
Nämnd & Nytt
Pris till uttrycksfulla tävlingsbidrag
årets pristagare:
Förskoleklass:1:a pris: Förskoleklass B, Kvarnby-skolan, lärare Karin Liljeholm. 2:a pris: Förskoleklass Stjärnan FC, Bagarmossens skola, lärare Anna Ahlm. 3:e pris: Studemaskolan försko-leklass, lärare Eleonor Källeskog Susman.
Årskurs 1—2:1:a pris: Klass 1C, Bagarmossens skola, lärare Lena Ekenkrantz. 2:a pris: Klass 2A, Gustav Vasa sko-la, lärare Monica Grahn.3:e pris (delat): Klass 2A, Kista grundskola, lärare Kerstin Ketu-nen, och klass 1D, Hägerstensham-nens skola, lärare Britt-Marie Mild.
Årskurs 3—4:1:a pris: Klass 3C, Rödabergs-skolan, lärare Ida Kravos.2:a pris: Klass 3A, Smedshags-skolan, lärare Susanne Sundin.3:e pris (delat): Klass 3C, Söder-holmsskolan, lärare Floriineta Ali-ja, och klass 3B, Olovslundsskolan, lärare Åsa Edén Eriksson.
Årskurs 5—6:1:a pris: Klass 5DA, Kungliga Svens-ka balettskolan, lärare Caroline K Mossfeldt.2:a pris: Klass 5D, Essingeskolan, lärare Marie Lindevall.3:e pris: Klass 5D, Alviksskolan, lärare Johanna Fredman.
tar och klassiska ”Den blomstertid nu kommer”. Tävlingen ”En bok i världsklass” hade i år temat ”Mod och envishet”. I Bragehallen visades tävlingsbidragen med elevernas teckningar och texter. För många handlade det om ha mod att säga ifrån när man tycker något är fel och vara envis i kampen för det man tror på. Några beskrev flykten till ett annat land i hopp om ett bättre liv. Andra berättade om att tro på sig själv så mycket att man vågar klättra upp på det högsta berget.
Medborgar-bildning i gymnasiet Johan Sandahl, lektor vid Globala gymnasiet, disputerade i mars vid Stockholms universitet på avhandlingen ”Medborgarbildning i gymnasiet. Ämneskunnande och medborgarbildning i gymnasieskolans samhälls och historieundervisning”. Den tar upp hur ämnena ska lära ut kunskaper och förmågor som förberedelser för fortsatta studier men även som ett led i att bli medborgare i samhället. Ett av samhällskunskapens viktigaste bidrag är att utmana de åsikter gymnasieeleverna har med sig in i klassrummet i den ålder då man är som mest ideologisk. Avhandlingen tar även upp den normativa dimensionen som finns i många samhällsfrågor. I naturvetenskapen frågar man sig aldrig om gravitation är bra eller inte, medan det i samhällskunskapen finns en starkt normerande dimension som eleverna behöver få syn på, menar Johan Sandahl.
2 000 samlades på Fritidshemseventetomkring 2 000 medarbetare från stadens fritidshem samlades i maj då Fritidshemseventet arrang-erades för andra året i rad, även denna gång i Filadelfiakyrkan. Fritids hemmen på eiraskolan och midsommarkransens skola be-skrev hur de arbetar och hur de or-ganiserat sin verksamhet. kvällen avslutades med journalisten och debattören edna eriksson som höll en inspirerande föreläsning på temat mångfald, fördomar och betydelsen av relationer.
Fo
to
: aN
N t
ur
lo
ck
”Barn och böcker” är de årliga aktivitetsdagarna på Skansen som i år invigdes av skolborgarrådet Olle Burell (S).
Den sydafrikanska organisationen Praesa, 2015 års vinnare av Almapriset (Astrid Lindgren Memorial Award), delade ut priser till de vinnande tävlingsbidragen i ”En bok i världsklass”. Elever från Söderholmsskolan rappade, sjöng färska poplå
På Skansen bjöds berättelser från världens alla hörn. Och vinnarna i "En bok i världsklass" fick både priser och välförtjänta applåder.
Helena Pettersson, vikarie-rande kostekonom på avdel-ningen för ekonomi och styr-ning.
Vad gör du på jobbet?— jag arbetar övergripande med skolmåltider i stadens skolor. jag
och mina kolleger arrangerar ut-bildningar och nätverksträffar för måltidspersonalen, följer upp att maten är näringsriktig och samordnar utvecklingsprojekt. i höst startar en tredje omgång av svinnprojektet för att minska mat-svinnet. det känns spännande att projektet fortsätter efter två lyck-ade omgångar där skolorna som deltog lyckades minska sitt mat-svinn med över 20 procent. Vad händer under en vanlig arbetsdag?— arbetet är terminsbundet. Period vis är det mycket kontak-ter, möten och besök hos köks-personal i våra skolor. andra perioder mer administration, planering och samordning av ut-bildningar och projekt.
Vad är det bästa med ditt jobb? — det är helt klart variationen. men också mötet med männis-kor. jag har förmånen att arbeta med två erfarna kostekonomer som jag lär mig nya saker av hela tiden. Vilka är utmaningarna?— att nå ut till alla i den stora or-ganisationen. därför är en god kommunikation ett av de vikti-gaste verktygen vi har. Vad gör du helst på fritiden?— den tillbringar jag helst med vänner och familj. tycker också om att resa, lyssna på musik, ut-öva musik och träna. träningsfor-merna varierar, men just nu står löpning på schemat.
aNNebritt ulléN
Vad jobbar du med?
Fo
to
: aN
Ne
br
itt
ul
lé
N
Nu finns de flesta föreläsningarna från Förskolesummit dokumenterade. www.forskolesummit.se #förskola #förskolesummit
Pedagog Stockholm, @pedagogsthlm
1 500personer besökte Förskolesummit i juni.
39LÄRA #4/2015
Nämnd & Nytt
I nästa nummer av LÄRA• Lyckat trelärarsystem på
blackebergsskolan.
• Maria Aspfors är Årets gymnasielärare.
• Magisk rastverksamhet på mälarhöjdens skola.
• Rapport från Bokmässans mest spännande skolföre-läsningar.
… och naturligtvis mycket mer. ute hos dig 9 novem-ber.
Årets tävlings-bidrag i Kvalitets-utmärkelsende tävlande i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse 2015 är ut-sedda. i klassen skola har ut-bildningsförvaltningen anmält Stureby skolan, StFg (Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium) och Stockholms ho-tell- och restaurangskola. i klassen förskola tävlar Ängbybarnens för-skolor. kvalitetsutmärkelsen syftar till att lyfta fram goda exempel, be-löna bra kvalitetsarbete och god kvalitetsutveckling. genom att delta får verksamheterna sitt kva-litetsarbete värderat och bedömt av externa examinatorer som ett led i fortsatt utveckling.
Stockholmslärare fick prisLotta Dessen Jankell har utsetts till årets lärare genom initiativet Kunskapens väg som startats av 20åriga Beata Kull. Priset är instiftat för att uppmärksamma duktiga lärare, göra läraryrket mer attraktivt och belysa dess viktiga roll i samhället. Nomineringen görs av elever i gymnasieskolorna. Lotta Dessen Jankell är lärare i naturkunskap, biologi och geografi på Globala gymnasiet.
Hur kan man lära ut taktkänsla? ”att peka ut det osynliga i rörelse: en didaktisk studie av taktart i mu-sik” är en avhandling som cecilia wallerstedt har disputerat på vid göteborgs universitet. en av frå-gorna hon ställer är om man kan lära sig taktkänsla. För att bli kapa-bel att höra om musik går i tvåtakt eller tretakt behöver elever först lära sig urskilja musikens puls och betoningar, starka och svaga slag inom ett musikstycke. Sedan be-höver de förstå det språkliga be-greppet ”i takt”. Flera av eleverna i hennes un-dersökning (som gick i förskole-klass och årskurs 1 och 2 i grund-skolan) tog fasta på den visuella betydelsen. de tolkade begreppet som att det handlade om att klap-pa med samma hand eller stampa med samma fot samtidigt som nå-gon annan. cecilia wallerstedts avhandling ger en teoretisk grund till att förstå vad det innebär att ut-veckla och ha ett bra gehör samt hur lärare kan arbeta med att ut-veckla denna förmåga hos barn.
Fram till och med 2022 behöver Stockholms stad rekrytera 9 410 nya grundskole- och gymnasielärare*. Du kanske känner någon av dem, som skulle lockas av många skolor att välja bland, hög lön och goda utvecklingsmöjligheter?
De lediga jobben finns på pedagogstockholm.se/jobb
*Enligt personalförsörjningsprognoser inför budget 2016, med inriktning 2017 och 2018.
9410