This article was downloaded by: [UQ Library]On: 02 November 2014, At: 19:57Publisher: RoutledgeInforma Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House,37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

Pedagogisk ForskningPublication details, including instructions for authors and subscription information:http://www.tandfonline.com/loi/csje19

LÄRARES RÄTT ATT KVARSTÅ I SIN TJÄNSTAv regeringssekreterare Ragnar Meinander aa HelsingforsPublished online: 07 Jul 2006.

To cite this article: Av regeringssekreterare Ragnar Meinander (1962) LÄRARES RÄTT ATT KVARSTÅ I SIN TJÄNST, PedagogiskForskning, 6:1, 173-196

To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/0031383620060112

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE

Taylor & Francis makes every effort to ensure the accuracy of all the information (the “Content”) containedin the publications on our platform. However, Taylor & Francis, our agents, and our licensors make norepresentations or warranties whatsoever as to the accuracy, completeness, or suitability for any purpose of theContent. Any opinions and views expressed in this publication are the opinions and views of the authors, andare not the views of or endorsed by Taylor & Francis. The accuracy of the Content should not be relied upon andshould be independently verified with primary sources of information. Taylor and Francis shall not be liable forany losses, actions, claims, proceedings, demands, costs, expenses, damages, and other liabilities whatsoeveror howsoever caused arising directly or indirectly in connection with, in relation to or arising out of the use ofthe Content.

This article may be used for research, teaching, and private study purposes. Any substantial or systematicreproduction, redistribution, reselling, loan, sub-licensing, systematic supply, or distribution in anyform to anyone is expressly forbidden. Terms & Conditions of access and use can be found at http://www.tandfonline.com/page/terms-and-conditions

LÄRARES RÄTT ATT KVARSTÅ I SIN TJÄNST

Jämförande översikt av lagstiftningen i Danmark, Finland,Norge och Suerige.

Av regeringssekreterare Ragnar Meinander, Helsingfors.

A. In ledn ing .Frågan om tjänstemännens rätt att kvarstå i sin tjänst är ett känsligt

och centralt forvaltningsrättsligt spörsmal. Utformningen av rätts-reglerna maste å ena sidan trygga forvaltningens behöriga hand-havande genom att möjlighet finnes att avlägsna en tjänsteman, somicke på ett tillfredsställande satt handhar sitt värv. Men å andrà sidanär det angeläget, att tjänstemännen är skyddade emot godtyckliga, avpolitiska eller andrà ovidkommande skäl dikterade avskedanden.Stadgandena om de formella kompetensvillkoren for offentliga tjänsteroch om de befordringsgrunder, enligt vilka fiera sökandes inbördesforeträde skall bedömas, avser att förebygga, att subjektiva synpunkterskall få falla utslaget, då en tjänst besättes. På motsvarande satt ärstadgandena om tjänstemännens rätt att kvarstå i sin tjänst avseddaatt förebygga, att en överordnad myndighet skall kunna på grund avpersonliga motsättningar eller en subjektiv bedömning bringa etttjänsteforhällande att upphöra.

I detta avseende foreligger en betydande principiell olikhet mellandet offentliga tjänsteförhallandet och det privaträttsliga arbetsavtals-forhållandet. Det är en privat arbetsgivares ensak, vem han anställeri sin tjänst. önskar han rekrytera sin personal bland släktingar ochvänner, så kan ingen göra honom den rätten stridig. Icke heller ärhan nödsakad att redovisa for några särskilda skäl, om han med iakt-tagande av överenskommen eller i lag stadgad uppsägningstid bringarett arbetsavtal att upphöra. Denna fria uppsägningsrätt kan varabegränsad, då det galler privata institutioner, vilka fyller en offentliguppgift, särsküt om staten bidrar till de anställdas avlöning. Staten

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

174 MEINANDER

kan i detta fall stalla vissa krav på personalen, vilka inskränker arbets-givarens möjlighet att godtyckligt anställa och avskeda sina arbets-tagare. Genom överenskommelser mellan arbetsmarknadsorganisati-onerna kan liknande begränsningar i den fria uppsägningsrätten upp-komma. Men bortsett från dessa undantag kvarstår den principiellaolikheten.

Stadgandena om rätten for en tjänsteman att kvarstå i sin tjänstavser i första hand att trygga den offentliga forvaltningens integritet.Har en överordnad myndighet möjlighet att, obunden av någranormer, avskeda underordnade tjänsteman, så råkar de sistnämnda iett beroendefbrhållande till sin forman, som icke är förenligt med etträttssamhälles krav på att varje myndighet skall utöva sina funktionerunder eget ansvar. Risken for en politisering av tjanstemannakårenoch for nepotism blir uppenbara.

Ehuru ifrågavarande stadganden främst avser att tillgodose ettalhnänt intresse, har de givetvis for den enskilde tjänstemannen enmycket stor betydelse, i det att de skanker honom en trygghet i tjänste-forhållandet, som i regel icke kommer en privatanställd till del. Entjänsteman vet, att han kan mista sin tjänst endast till följd av vissai Jag angivna skal och med iakttagande av ett i lag regierat forfarande.Detaljerna såval i fraga om de materiella förutsättningarna for en på-tvungen avgång som i fråga om det formella förfarandet kan varierà iolika lander och for olika tjänstemannakategorier, men någon formav garantier emot godtyckliga avskedanden finnes i varje rättsstat.

For samhället foreligger å andrà sidan ett stärkt och legitimt behovav att kunna utmönstra tjänsteman, som visat sig icke fylla de skäligakrav man kan stalla på dem. Awägningen mellan detta behov å enasidan och behovet att trygga forvaltningens integritet å den andrà hörtill de mest omtåliga i tjänstemannarätten. En i detalj gående katalogi-sering av de orsaker, som kan foranleda avskedande av en tjänsteman,är omöjlig. Lagstiftaren maste nöja sig med mer eller mindre allmäntavfattade stadganden om dem och lämna vederbörande myndigheterett visst utrymme for fri prövning. Ju större spehrum den fria prövnin-gen har, desto större är risken for att ovidkommande skäl skall fa fallautslaget och därmed skyddet for forvaltningens integritet skall for-svagas. Men å andrà sidan, ju starkare skyddet av tjänstemännensrätt att kvarstå i sin tjänst är, desto större är risken for att olämpligapersoner i hägnet av detta skydd skall vansköta sitt ofFentliga värv.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 175

Spänningen mellan å ena sidan den enskilde tjänstemannens rättatt utöva sin tjänst och bibehàllas i denna och å andrà sidan sam-hällets behov av dugliga tjänare kan bli särskilt påtaglig, då detgaller innehavare av lärartjänster. Utövandet av lärarkallet är i högregrad an vad fallet är i fraga om de fiesta andrà offentliga värv beroendeav högst personliga faktorer. Det galler icke blott att under en dagligpersonlig kontakt med disciplerna bibringa dessa bestämda kun-skaper. Därtill kommer uppgiften som fostrare, vilken ställer särskilthöga krav på lärarens personlighet, på hans uppträdande och karak-tär. En vårdslos eller försumlig byråtjansteman ar till ringa nytta ochfororsakat kanske stagnation och trassel i sitt verks funktioner, mennågon storré direkt skada kan han i regel ej åstadkomma. Om entjänsteman, som handlägger och avgör förvaltningsärenden, på grundav okunskap eller vårdsloshet åstadkommer oriktiga beslut, så stårrättsmedel till buds for att få ändring till stand. Men en lärare, somvisar dåligt föredöme, obaJanserat uppträdande, partiskhet eller heltenkelt bristande didaktisk förmaga, kan ha ett direkt negativt in-flytande på sina elever. Detta är särskilt påtagligt, då fraga är om enklasslärare, vårs elever under hela sin skoltid är hänvisade till honomallena. Men också en amnesi arare kan utöva ett direkt negativt in-flytande på dem han är satt att undervisa och fostra.

I det följande göres ett försök till en jämförande framstälhiing av denormer, som i Danmark, Finland, Norge och Sverige galler angåendelärares rätt att utöva sin tjänst och bibehàllas i sin anstälhiing. Fram-ställningen bygger på uppgifter om lagstiftningen, som ställts till för-fogande av Nordiska kulturkommissionens respektive nationella av-dehiingar. I syfte att begränsa framställningen kommer denna attinskränkas till att galla lärare vid statliga och kommunala folkskoloroch allmänna läroverk. Reglerna angående lärare vid övriga slagsläroinrättningar kan förete vissa awikelser från dem, som gallernämnda lärare, men i huvudsak torde åtminstone grundprincipernavara desamma. Framställningen inskränker sig också till de ordinarielärarna. Vikariers, tjänstförrättande lärares, timlärares m. fi. meratillfälliga anstäUningsfbrhallande gör, att dessas tjänstefbrhallande äri betydligt mindre grad tryggat.

De orsaker, som kan föranleda, att en lärares kvarstående i tjänstenifrågasattes, kan hänforas till två huvudgrupper. Å ena sidan kan enlärare av sjukdom eller nedsatta kropps- eller själskrafter bli urstånd-

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

176 MEINANDER

satt att på ett tillfredsställande satt handha sitt värv. Det är då fragaom en forlust av arbetsformågan, som icke kan läggas vederbörandetill last. Å andrà sidan kan lärare diskvaliflceras for sitt värv genomolämpligt uppträdande, försummelse av tjänstealigganden eller ettdirekt kriminellt handlande.

Det är givet, att normerna utformas olika for de fall, då en lärareofÖrskyllt forlorat sin arbetsförmaga och de, då olämpligheten förlärarkallet härieder sig av något, som kan läggas honom till last.Avlägsnandet ur tjänsten får i det senare fallet en karaktär av straff,som helt saknas i det forra. En absolut skarp gräns mellan dessa fall äremellertid utomordentligt vansklig att draga. Ett olämpligt upp-forande eller försummelse av tjänstealigganden kan i månget fall stå idirekt sammanhang med en psykisk defekt. Om påfoljderna i det enafallet gestaltas helt annorlunda an i det andrà, kan den beslutandemyndigheten råka i ett svårt dilemma, då det galler att fastslå,huruvida orsaken till ett avskedande är sådan, att den skall läggasvederbörande till last. Jag återkommer till dessa gränsfall efter denföljande redogörelsen för lagstiftningen, i vilken uppmärksamhetenförst skall riktas på foljderna av att en lärare förlorar sin arbetsförmaga.

Ett specieilt problem erbjuder det läge, som uppstår, då en lärar-tjänst på grund av organisatoriska omstäUningar, minskat elevantaleller andrà sådana omständigheter blivit överflödig eller overforts tillen annan läroinrättning. I alla de nordiska länderna finnes rätts-normer, enligt vilka tjänstemän är skyldiga att underkasta sig denforandring av deras tjänsteförhallande, som kan föranledas av dylikaskäl, men vilka samtidigt ger någon form av ekonomisk trygghet viddylika omstäUningar. Då avsikten med derma översikt är att belysareaktionssystemet vid inträdd arbetsförmaga eller diskvalificerandeuppförande, kommer frågan om lärarens rätt, då en tjänst indras ellerombildas, icke att närmare belysas.

B. Forlust av arbetsformågan.Är en lärare av sjukdom urståndsatt att sköta sin tjänst, så är det i

regel forenligt med hans eget intresse att befrias från tjänstgöring.Frågan loses i de alba fiesta fall genom att vederbörande begär tjänst-ledighet eller, om arbetsoformågan är av bestående art, avsked ochpension. Det faller utom ramen för denna framställning att redogöraför, huru arbetsoformågan i sådana fall skall styrkas och huru för-

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 177

far andet for övrigt gestaltas. Några större problem är icke forknippademed denna fraga.

Annorlunda ställer det sig, om en lärare icke självmant drar kon-sekvenserna av sin inträdda arbetsoförmaga. Det kan tänkas, att enlärare, som kämpar med en langvarig sjukdom, av ekonomiska ellerambitionsskäl biter sig fast vid sin anställning, ehuru han icke till-fredsställande formar sköta sitt värv. Den, som drabbas av en psykiskdefekt eller vars själsförmögenheter på grund av ett fortidigt åldrandeforsvagas, ar i månget fall själv omedveten om sitt tillstånd eller viliicke medge, att hans tjänstduglighet är nedsatt. Och dock kan i ettsådant fall ett fortsatt utövande av lärarkallet vara till ytterst stort menfor undervisningen och t.o.m. direkt vådligt med hänsyn till fostran avelverna.

De åtgarder, som kan komma i fråga, då en lärare icke självmantdrar konsekvenserna av en inträdd arbetsoförmaga, kan varierà medhänsyn till arten och varaktigheten av denna oformåga. Är det frågaom en sjukdom av overgående art, så kommer närmast i fråga tvångs-permittering for en begränsad tid utan att vederbörande förlorar sintjänst. Kan arbetsoförmagan väntas bli bestående, så aktualiseras ettbrytande av tjänsteförhallandet. Alternativt kan det tänkas, att sakenkan lösas genom att läraren transporteras från den tjänst han innehartill en annan sysla, dar hans defekt icke är till men för arbetet. Dessatre fall skall nedan behandlas vart för sig.

1. Avskedande på grund av arbetsoförmaga.Lagstiftningen i alla de nordiska länderna gör det möjligt att

avlägsna en lärare, som förlorat sin arbetsförmaga. Men utformningenav dessa stadganden är stärkt divergerande såval då det gäller demateriella betingelserna för ett tvunget avsked som i fråga om detformella förfarandet.

I Danmark ligger problemet något annorlunda till an i de tre övrigaberörda länderna. Den s.k. oavsättlighetsprincipen, som präglartjänstemannalagstiftningen i Finland, Norge och Sverige, är okänd fördansk lagstiftning. Såval i fråga om lärare vid statsläroverk som i frågaom folkskollärare gäller,1) att de diskretionart kan avskedas med 3månaders varsel. Några materiella begränsningar av denna möjlighetatt avskeda lärare är icke stadgade, varför givetvis även av sjukdom

1 Tjenestemandslov 7.6.1958 § 8, stk. 2, Lærerlonningslov 7.6.1958 § 6 stk. 2.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

178 MKINANDER

fÖranledd arbetsoformåga kan resulterà i beslut om avsked. Då avskedutan ansökan är motiverat av sjukdom, synes det icke ens vara nöd-vändigt, att vederbörande höres, innan avgörandet fattas. Detta fram-går indirekt av stadgandet, att han skall höras, innan han avskedasutan att avskedet är motiverat av sjukdom1).

Avsaknaden av materiella stadganden till skydd för en lärares rättatt kvarstå i sin tjänst innebär icke, att en dansk lärare vore rättslös ochgodtyckligt kunde avskedas. Beslut om oansökt avsked skall alltidfattas av undervisningsministern2). Vid handläggningen av ett sådantarende har denne att stalla sig till efterrättelse det krav på andamåls-bunden, objektiv utövning av makten, som galler vid all förvaltnings-verksamhet. Skulle en lärare avskedas under motivering, att han avsjukdom blivit urståndsatt att tillfredsställande handha sin tjänst,medan motivet i själva verket ligger på ett annat plan, så har veder-börande lärare möjlighet att bringa saken under domstols prövning.Framgår det då, att den åberopade orsaken for avsked icke foreliggerutan ministerns beslut grundats på ovidkommande skäl, så föreliggerett fall av s.k. «magtfordrejning», détournement de pouvoir, ett be-grepp av betydelse för domstolskontrollen over forvaltningen i Dan-mark. Den, som utan ansökan avskedas, har rätt att på begäranerhålla skriftlig upplysning om grunden för avskedandet3). Om han viden följande domstolsbehandling kan påvisa, att beslutet fattats underoriktiga premisser, så kan han få det upphävt av domstolen. Enlärare, som anser sig ha blivit avskedad av ovidkommande skal kanför övrigt även anmäla saken till folketingets ombudsman, som provar,huruvida en maktöverträdelse ägt rum.

I Finland galler saväl beträffande statens läroverk som de kommunalafolkskolorna, att en lärare, som på grund av sjukdom eller nedsattakropps- eller själsförmögenheter blivit varaktigt oförmögen att handhasin tjänst, är skyldig att avgå från denna4). Avgår han icke, sedan hanuppmanats därtiU av skolstyrelsen, skall han entledigas.

Uppmaningen att avgå förutsätter en tillfÖrlitlig utredning om attvederbörande blivit varaktigt oförmögen att handha sin tjänst. Dennautredning bör i regel ha formen av ett lakarutlåtande. Om emellertid

1 Tjenestemandslov 7.6.1958 § 8, stk. 4, Lecrerlønningslov 7.6.1958 § 6 stk. 5.2 Tjenestemandslov 7.6.1958 § 6, stk. 2, Skoletilsynslov 12.4.1949 § 40, stk. 4.3 Tjenestemandslov 7.6.1958 § 8, stk. 5, Lærerlønningslov 7.6.1958 § 6 stk. 6.4 Tjänstemannalag (202/29.6.1926) 4 §, Folkskollag (247/1.7.1957) 71 § 2 mom.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 179

läraren vägrat att underkasta sig läkarundersökning (jfr nedan), såmaste det i de fall, då sådan icke kan ålaggas honom, anses, att ärendetkan handläggas på grundval av den övriga utredning om hans tillstånd,som kan uppbringas i form av rektors, kollegers, foraldrarådets m. fl.utlåtanden.

Innan uppmaning att avgå ges, bereder skolstyrelsen den ifråga-varande läraren tillfalle att yttra sig.

Efterkommer läraren icke skolstyrelsens uppmaning att anhålla omavsked, så kan han av skolstyrelsen entledigas från sin tjänst. Beslutdärom kan, då det gäller folkskollärare, fattas utan någon ytterligareprocedur, sedan den utsatta fristen for anhållan om avsked utgått.När det gäller lärare vid statens läroverk, sker den fortsatta hand-läggningen i samma form som det discipHnära förfarande, vilkettillämpas, då en lärare av orsak, som kan räknas honom till last,skiljes från tjänsten (se nedan). Over skolstyrelsens beslut kan besvaranföras. Besvärsmyndighet är, då det gäller folkskollärare, högsta for-valtningsdomstolen och i fraga om läroverkslärare tjänsteöverdom-stolen.

I Norge foreligger en markant skillnad mellan de lärare, som intarställningen av «embetsmenn» och övriga lärare. Beträffande lärarevid statens högre allmennskoler, vilka är «embetsmenn», gäller, attde under inga forhållanden kan avskedas i administrativ väg. Menom «vedvarende viser sig ude av Stand til forsvarlig at røgte sinTjeneste», så kan han av domstol avskedas1).

Departementstillsatta fasta lärare vid de högre aUmennskolerna är«statstjenestemenn». Dessa saväl som lärarna vid kommunala högreallmennskoler och kommunala folkskolor kan i administrativ väg av-skedas, om de är «uskikket til å røkte sin stilling forsvarlig»2) respektive«ikkje skikka for arbeidet»3). Härom gäller följande regler.

Lärarna vid kommunala högre allmennskoler kan av Kirke- ogUndervisningsdepartementet avskedas efter det beslut därom fattatsmed kvalificerad majoritet i forstanderskapet (skolestyret). Beträffandede departementstillsatta fasta lärarna vid statens högre allmennskolertorde en analog tillämpning av detta stadgande vara möjlig — fråganhar emellertid veterligen icke i praktiken vant under behandling. I

1 Straffelovens ikrafttredebeslov § 10.2 Lov om høgre allmennskoler (10.5.1935) § 29, 6. ledd.3 Folkskolelov (10.4.1959) § 21 nr. 2, første ledd.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

180 MEINANDER

varje händelse kan dessa avskedas genom domstolsutslag såsom «em-betsmennene».

I fraga om folkskollärare behöver ärendet icke foreläggas departe-mentet, utan beslut om avsked fattas av det lokala skolestyret. Lärarensjälv och tillsyningsnämnden vid skolan skall beredas tillfalle att yttrasig i frågan och for att beslutet skall bliva giltigt kräves ytterligare, attdet underställes skoledirektören och att denne forenar sig om det.

Några särskilda stadganden om den utredning, som skall läggas tillgrund for ett beslut om avsked av en lärare, finnes icke, utan detta ärberoende av forhåJlandena i det konkreta fallet. Avseende fastes iforstå hand vid uttalanden från vederbörande skolas ledning. Ut-låtande inhämtas även från skolläkaren och eventuellt från lärarensprivata läkare.

Beslut om avskedande av en lärare kan av honom bringas underprövning av en allmän domstol. Har beslutet fattats av departe-mentet, står även möjligheten att anfora klagan hos konungen öppenfor läraren. Den, som avskedats av en kommunal myndighet, kan påskönsmässiga grunder söka ändring hos kommunestyret eller amts-rådet1).

I Sverige hänvisar avlöningsreglementena for de olika lärarkate-gorierna beträffande avgångsskyldigheten for ordinarie lärare tillgällande tjänstepensionsbestämmelser. Enligt dessa2) är en anställnings-havare skyldig att avgå från sin tjänst.

«a) därest han befinnes till foljd av fÖrlust av eller nedsättning iarbetsformågan vara for framtiden oförmögen att på tillfredsställandesatt utföra honom åliggande arbete;

b) därest han till foljd av fÖrlust av eller nedsättning i arbetsfor-mågan under en tid av 24 månader i foljd antingen inte tjänstgjort ellertjänstgjort allenasi fÖrsöksvis kortare tid och det tillika enligt medici-nalstyrelsens bedömande foreligger sfoål sannolikhet for att han ickekan återintrada i arbete inom ytterligare 12 månader som ovisshetangående vidare utveckling av arbetsformågan;

c) därest han genom lagakraftägande dorn befunnits skyldig tillfbrfarande, vara avsättning kunnat folja, men jämlikt strafflagenforklarats fri från ansvar eller ådomts nedsatt straff;

d) därest, såvitt angår innehavare av ordinarie medelst fullmakt1 Lov om offentlige tjenestemenn (15.2.1918) § 24.8 Statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SFS 1959:287) 5 §.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 181

eller konstitutorial tillsatt tjänst eller därmed jämförlig icke-statligtjänst, anställningshavaren befinnes urståndsatt att på tillfresställandesatt fullgöra sina tjänstealiganden samt för honom högst fem år återståtill pensioneringsperiodens nedre grans.»

Avgångsskyldighet foreligger dock icke fore pensioneringsperiodensnedre grans, såvida det icke prövas, att anställningshavaren icke kanöverforas till annan med pensionsrätt forenad anställning.

I de under punkterna a) och b) nämnda fallen skall beslut om av-gångsskyldighet baserà sig på lakarutlåtande. En lärare är, då fragauppstår om tillämpning av dessa stadganden, skyldig att underkastasig läkarundersökning (jfr nedan). Avgångsskyldigheten konstaterasav vederbörande pensionsmyndighet, efter det den inhämtat yttrandeav medicinalstyrelsen. Finns det enligt dennas uppfattning skal attantaga, att lärare skulle kunna nyttjas i annan anställning, och har hanicke uppnått pensioneringsperiodens nedre grans, skall utlåtandedessutom inhämtas av statens nämnd for partiellt arbetsfora.

Efter det avgångsskyldigheten konstaterats av pensionsmyndighetenskall vederbörande myndighet (som beträffande nu ifrågavarandelärarkategorier är skolstyrelsen) infordra avskedsansökan av Järaren,om sådan inte ingivits i samband med sjukpensionsärendet. Inlämnasicke ansökan om avsked skall myndigheten i forekommande fall under-ställa avskedsbeviljande myndighet frågan om avsked, vilket i sådantfall meddelas, sedan pensionsmyndighetens beslut vunnit laga kraft.Avsked får i ingen händelse meddelas, utan att lärarens rätt till pensionantingen dessförinnan avgjorts eller avgöres i samband med avskedet.

I de fall, som avses i de ovan under punkterna c) och d) nämndafallen, prövas frågan om avgångsskyldigheten av Kungl. Maj :t i stats-rådet. Fallet under c) förutsätter Jagakraftägande dom, vilken före-gåtts av läkarundersökning, varigenom vederbörandes sinnesbeskaffen-het konstaterats. Det i punkt d) avsedda fallet förutsätter däremoticke medicinsk bevisning, utan lärarens ofÖrmaga att tillfredsställandesköta sin undervisning kan även på annat satt dokumenteras.

over pensionsmyndighetens beslut, vilket innefattar både fast-ställande av avgångsskyldighet och beslut om rätt att komma iåtnjutande av sjukpension, kan besvär anföras hos Kungl. kammar-rätten, då fråga är om statliga lärare, och hos Kungl. Maj :t i regerings-ratten beträffande övriga lärare. Dessutom finnes möjlighet att få av-gångsskyldigheten prövad genom besvar over beslutet att meddela

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

182 MEINANDER

avsked, försavitt detta fattats av en lagre myndighet an Kungl.Maj :t. Besvärsmyndighet är då i sista hand Kungl. Maj :t i statsrådet.

Det har redan konstaterats, att i Danmark den principiella utgångs-punkten är en annan an i de övriga länderna, i det att den danskaIagstiftningen icke innehåller några materiella begränsningar avmöjligheten att avskeda en lärare utan avskedandet sker diskretionart.En jämförelse av de i Finland, Norge och Sverige gällande normernasynes utvisa, att Finland uppställer de strängaste materiella kraven.En langvarig sjukdom kan icke ens i ett fall av den art, som avses ipunkt b) av det ovan citerade svenska stadgandet, föranleda entiedi-gande. Utredning kraves om en varaktig förlust av arbetsformågan.Av de tre länderna har Norge den mest allmänt avfattade regeln meddet största utrymmet for fri prövning. Å andrà sidan är kravet pådomstolsbehandling i Norge, då det gäller «embetsmenn» ägnat attkringskära möjligheten for avsättning på grund av sjukdom. Det äremellertid ytterst vanskligt att utan ett ingående studium av praxis ide olika länderna enbart på basen av lagstadganden bedöma ochjämfora, huru starka kriterier på arbetsoformågan, som kraves.

Betydligt svårare an de klart medicinska fallen, då en entydig ut-redning om lärarens tillstånd utan större svårighet kan uppbringas,är de fall, då en lärare, utan att en psykiater är benagen att ansehonom direkt sinnessjuk, på grund av störingar i den psykiska jäm-vikten skapar svåra friktioner i forhållandet både till eleverna och tillsin omgivning i övrigt. I sådana fall kan det ur skol ans och undervis-ningens synpunkt vara synnerligen angeläget, att läraren skal! kunnanödgas att avgå. Den danska och den norska Iagstiftningen synes tackvare det stora spelrum de lämnar för den fria prövningen gora detmöjligt att avskeda en lärare i ett dylikt fall. Detsamma galler enligtsvensk lagstiftning, dock endast under förutsättning, att en forhållan-devis kort tid — 5 år — återstår till pensioneringsperiodens nedregrans. Lagstiftningen i Finland däremot gör det genom sina strängakrav på dokumenterad, av sjukdom eller nedsatta kropps- eller själs-krafter fororsakad varaktig arbetsoformåga mycket svårt att i ettsådant fall tvinga en lärare till avgång. Detta har även i praktikenfororsakat svåra situationer, då lärare, vilkas avgång tett sig önskvärdoch motiverad, klamrat sig fast vid sina tjänster.

Det må slutligen konstateras, att tillämpningen av nu ifrågavarandestadganden forvisso i icke ringa grad influeras av, vilka de ekonomiska

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 183

konsekvensema av en tvungen avgång är. Ju liberalare pensionsbe-stämmelserna är, desto mindre är tvekan att i gränsfall låta skol ansoch undervisningens intresse falla utslaget. Leder ett tvunget avskeddäremot till ett sämre läge i fraga om pensionen, så tas större hänsyntill lärarens rätt och intresse. Beträffande detta problem hänvisas tillredogörelsen for pensionsbestämmelserna i slutet av denna samman-fattning.

2. Tvångspermittenng på grund av sjukdom.Har en lärare drabbats av arbetsoformåga på grund av en sjukdom,

som mänskligt sett är av overgående art, så foreligger icke anledningatt beröva honom hans tjänst. I de fiesta fall söker vederbörande i ettsådant läge själv tjänstledighet, varvid han givetvis genom läkarintygbör styrka, att han är oförmögen att handha sin undervisning. Frågan,huru langt en sjukledighet kan utsträckas, är icke enhetligt regierad ide nordiska länderna. I Danmark beror det, om en lärare varit sjuk-ledig under ett år, på vederbörande myndighets prövning, huruvidahonom skall beviljas fortsatt sjukledighet eller han skall avskedas frånsin tjänst1). En dansk lärare kan sålunda icke gora anspråk på sjuk-ledighet under längre tid an ett år, ehuru något hinder icke finnes foratt bevilja honom sådan. I Finland och Sverige kan en lärares sjuk-ledighet teoretiskt sett utsträckas hur langt som helst — om tillfrisk-nande kan emotses utgör, som ovan framgick, den omständigheten, attsjukdomen varat länge, icke tillräcklig grund för entledigande. Densvenska lagstiftningens fordringar for presumtionen, att arbetsfor-mågan är varaktigt nedsatt — dvs då tillfrisknande uppenbarligen intekan förväntas — framgår av punkt b) i det ovan citerade lagrummet.Den norska lagstiftningen synes ge möjlighet att i ett sådant fallskönsmässigt avskeda en lärare, dock icke en embetsmann.

En annan fråga galler den situation som uppkommer, om en läraredrabbats av arbetsoformåga av overgående art, men ända framhärdari att vilja utöva sin tjänst. Det kan tänkas, att han icke inser eller vilitillstå. sin arbetsoformåga och det är också möjligt, att ekonomiskaskäl avhåller honom från att söka en sjukledighet, som han vore ibehov av. I ett sådant läge vore det påkallat att sjukpermitteravederbörande for den tid hans arbetsoformåga varar med rätt forhonom att därefter åter inträda i tjänsteutövning.

1 Reglement om folkeskollærernes forhold under sygdom eller andet forfald § 2,stk. 1.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

184 MEINANDER

Stadgandena om sådan tvångspermittering synes vara rätt brist-fälliga i de nordiska länderna utom i Sverige. Lagstiftningen i Dan-mark och Norge innehåller icke något stadgande, som skulle bemyn-diga en överordnad myndighet att tvàngspermittera en lärare, vilkentemporärt forlorat sin arbetsformåga. Det forutsättes sålunda, att enlärare i ett dylikt fall alltid begär tjänstledighet — ett antagande, sominte alltid behöver hålla streck. Norsk lag tillåter visserligen, att enlärare temporärt avhàlles från tjänsteutövning, om giltig anledning attavskeda honom antas föreligga, men det ar en annan sak.

I Sverige kan tjänstledighet för sjukdom icke foreskrivas en lärareannat an vid tvångsvis anordnad läkarundersökning (SFS 1935:52,se vidare om kungörelsens innehàll har nedan under avsnittet Skyldig-het att undergå läkarundersökning). I awaktan på utgången av sådanundersökning må läraren — då så anses erforderligt — meddelastjänstledighet såsom på grund av sjukdom, alltså utan att han självanhållit om sådan ledighet. Om läkarundersökningen inte resulterar iatt han befinnes oförmögen att på tillfredsställande satt sköta sintjänst, skall i intyget anges, hur lang tid erforderlig ledighet bör om-fatta. Även denna fortsatta tjänstledighet — vilken sålunda intraderefter det att den tvångsvis anordnade läkarundersökningen är slut-ford men vilken blivit en följd av denna — kan foreskrivas läraren. Idetta senare fall kan tillika foreskrivas, att läraren inom viss tid foreledighetens utlöpande skall insända intyg, utvisande, huruvida hanåtervunnit formågan att på tillfredsställande satt sköta sin tjänst.Vägrar läraren att underkasta sig läkarundersökning eller inkommerhan inte med nyss nämnt intyg inom utsatt tid, kan han tills vidareavstängas från utövandet av befattningen.

I Finland gäller beträffande folkskollärare, som på grund av sjukdomicke formår sköta sin tjänst, att han är skyldig att anhålla om tjänst-ledighet1). Underlåter han detta, skall folkskoldirektionen befriahonom från tjänstgöring under den tid sjukdomen varar. Hans löne-formåner utgår härvid enligt samma normer som vid på ansökan be-viljad sjukledighet. Folkskoldirektionens beslut skall underställasfolkskolinspektören för fastställelse, men det går oberoende däravomedelbart i verkställighet.

Beträffande lärare vid läroverken saknas även i Finland stadgandenom tvångspermittering.

iFolkskollag (247/1.7.1957) 71 § 1 mom.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 185

Ett specieilt problem erbjuder de regler som finnas for attforebyggaspridningen av smittosamma sjukdomar. I alla de nordiska ländernafinnas lagregler, enligt vilka lärare fore tillträde av tjänst och vidbehov även senare skall styrka att han ej lider av smittofarlig tuberku-lös. Epidemilagstiftningen kan foranleda avbrott i tjänsteutövningenfor att skydda elevema mot smitta. Det speciella syftet med dessa stad-ganden motiverar, att de icke beaktas i den foljande framställningen.

3. Tvangsforflytning till annan tjänst.Den omständigheten, att en lärare på grund av sjukdom eller annan

orsak blivit oförmögen att handha sin lärarbefattning eller annarsolämplig for denna, behöver icke alltid innebära, att han är att ansesåsom helt arbetsoförmögen. Det kan gott tänkas, att hans arbets-formåga kan tas i anspråk for en syssla av annat slag, som icke stall ersamma krav på psykisk spänst och fysisk rörlighet eller dar over huvudtaget de faktorer, som diskvalificerar honom som lärare, icke är tillmen. Såval ur samhäUsekonomisk synpunkt som i många fall även medhänsyn till vederbörandes egen fordel kan det vara önskvärt, att han istallet for att fortidspensioneras kvarstår i offentlig tjänst men anvisasett annat arbete an det han därintUls skött.

Om vederbörande lärare själv ansöker om transport till en annantjänst eller om han godvilligt samtycker till ett till honom framfortforslag om sådan forflyttning, så har därmed icke frågan om hans rättatt kvarstå i sua tidigare tjänst aktuaUserats. Frågan galler i detta fallblott, huruvida en annan, för läraren lämplig tjänst kan tilldelashonom, utan att den i vanlig ordning kungöres ledig for ansökan, ellerhuruvida honom på annat satt kan anvisas någon annan syssla.Reglerna härom faller utanfor ramen for denna framställning. Detmå blott nämnas, att man i Sverige fSrsöksvis infoii en ordning forfrivillig omplacering av lärare i annan syssla utan att han forden-skull går miste om sin hittilsvarande tjänst och de därmed fbrenadefÖnnanerna.

Om en lärare icke samtycker till en forflyttning, som en över-ordnad myndighet anser påkallad, så uppstår frågan, huruvida hankan tvingas overgå till en annan tjänst och vilka förutsättningarna föroch de rättsliga foljderna av en sådan tvungen transport är.

I Norge är det icke i något fall möjligt att mot en lärares vilja för-flytta honom till en annan tjänst på den grund, att han prövas äga

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

186 MEINANDER

bättre forutsättningar att handha denna. Både Danmark, Finlandoch Sverige har däremot lagregler, som gör en tvångsforflyttning möjligmen forutsättningar for en sådan varierar något i de olika länderna.

I Finland kan en tvångsforflyttning komma i fråga endast beträffan-de en statstjänsteman, som på grund av nedsatta kropps- eller själs-krafter blivit ofbrmögen att handha den tjänst, till vilken han ärutnämnd. Denna orsak kan även i Danmark och Sverige foranledatvångsforflyttning, men den kan i dessa lander vara motiverad ävenav olämplighet for tjänsten, bottnande i andrà omständigheter anfysisk eller psykisk svaghet. I Sverige foreskriver statens alhnänna av-löningsreglemente (SAAR), att innehavare av ordinarie tjänst, somtillsatts medelst fullmakt eller konstitutorial, ar skyldig att låta för-flytta sig till annan stationeringsort eller annan ordinarie tjänst vid detverk han tillhör samt, om Kungl. Maj :t så provar lämpligt, även tillordinarie tjänst vid annat verk, på vilket SAAR är tillämpligt. Lärarevid de kommunala folkskolorna är skyldiga att låta förflytta sig bl. a.,om med hänsyn till skolväsendets behov särskilda skäl till fbrflyttningforeligger. En rätt vidsträckt möjlighet till fri prövning av frågan omfbrflyttning foreligger sålunda for vederbörande myndigheter.

Den danska lagstiftningen uppställer icke några fasta materiell aforutsättningar for tvångsforflyttning. I Danmarks grundlag stadgas,att av kungen utnämnda tjänstemän kan fÖrflyttas endast, om de ickedärigenom åsamkas minskning av sina med tjänsten forbundna in-komster, varjämte vederbörande skall ges möjlighet att välja mellansådan fbrflyttning och avsked med pension enligt alhnänna regler.

Den i Danmarks grundlag stadgade principen, att en tvångsfor-flyttning icke får medfora en minskning av vederbörande lönefÖrmaner,är gällande även i Finland och Sverige. Om med den nya tjänsten ärfbrenad en lägre avlöning med den tidigare, så erhåller vederbörandeett personligt lönetillägg, motsvarande skillnaden i avlöning.

Några direkta stadganden om rätt att välja mellan fbrflyttning ochpension, motsvarande det, som ingår i det ur Danmarks grundlagciterade stadgandet, finnes icke i Finland eller Sverige. Men det är.givet, att om forutsättningar for erhållande av pension foreligger,vederbörande kan undgå forflyttningen genom att begära avsked medpension, innan beslutet om fbrflyttning foreligger.

Varken i Danmark, Finland eller Sverige galler en sådan begräns-ning av möjligheten till tvångsforflyttning, att sådan endast skulle

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 187

kunna ske till lärartjänst. Detta är även naturligt — har en personvisat sig icke kunna handha en lärartjänst tillfredsställande, så tordesällan något vara att vinna på att flytta over honom till en annanliknande tjänst. Men å andrà sidan skulle det i de fiesta fall te sig syn-nerligen obilligt att påtvinga en lärare någon syssla av helt annat slag anden, for vilken han erhållit sin utbildning och vilken han valt till sin lev-nadsbana. Stadgandena om tvångsforflyttning har med hänsyn härtillicke i något av de tre länderna haft någon nämnvärd praktisk betydelse.

4. Skyldighet att undergå låkarundersokning.En fråga, som nära sammanhänger med de ovan behandlade spörs-

målen, gäller möjligheten att, då en lärares arbetsformåga ifråga-sättes, ålagga honom att underkasta sig läkarundersökning och foreteintyg angående sitt halsotillstånd. I alla lander galler som självskrivet,att en lärare, som anhåller om tjänst]edighet eller fortidspensioneringpå grund av sjukdom, genom läkarintyg skall styrka sin temporäraeller varaktiga forlust av arbetsformågan. Däremot är en läraresskyldighet att på anfordran dokumentera, att han ar frisk, icke likaklar.

De utforligaste bestämmelsema om denna sak finnes i Sverige1).Initiativ till en läkarundersökning kan tas av rektor, då fråga är omlärare vid en statlig skola, och av den regionala skolstyrelsen, forsåvittdet galler en lärare vid en kommunal skola. Finner någon av dessa, atten lärare vid dem underställd skola icke på ett tillfredställande sattsköter sin tjänst och är det sannolikt, att orsaken härtill är sjukdom,lyte eller nedsatt arbetsformåga, så skall anmälan om saken göras tillskolöverstyrelsen. Denna kan då föreskriva, att läraren skall under-kastas undersökning av en läkare, som den efter samråd med medicinal-styrelsen anvisar. I awaktan på utgången av läkarundersökningenmå läraren beviljas tjänstledighet. Skolöverstyrelsens beslut att fore-skriva läkarundersökning meddelas till den myndighet, som tagitinitiativet i frågan, och det åligger denna att verkställa skolöver-styrelsens anvisningar för läkarundersökningens genomförande.

Sedan läkarundersökningen verkställts, tar skolöverstyrelsen uppsaken till vidare prövning. Den inhämtar därvid yttrande från medi-cinalstyrelsen. Framgår det, att läraren är for framtiden oförmögen

1 KK angående skyldighet for lärare att i vissa fall underkasta sig läkarunder-sökning (SFS 1935:52).

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

188 MEINANDER

att på ett tillfredsställande satt handha sin tjänst eller annan medstatlig pensionsrätt förenad anställning, forordar skolöverstyrelsen iskrivelse till avskedsbeviljande myndighet omedelbara atgärder forprövning av lärarens rätt till pension.

Om en lärare, som av skolöverstyrelsen ålagts läkarundersökning,vägrar att underkasta sig sådan, så kan han avstängas från tjänste-utövning. Härvid beror det på Kungl. Maj:ts prövning, huruvidahan av sina avloningsformåner skall avstå mera an fallet är vid tjänst-ledighet for sjukdom.

I Danmark är vederbörande styrelse i alla de fall, då jämlikt tjänste-mannalagen eller enligt praxis upplysning i form av läkarintyg om entjänstemans halsotillstånd är påkallad, berättigad att kräva, att intygetskall vara utfärdat av ämbetsläkare. Om den förebragta utredningenicke är tillräcklig for en bedömning av vederbörandes tjänstbarhetmm. är finansministeriet eller respektive styrelse berättigad att fordra,att han underkastar sig en sådan särskild undersökning, som anses på-kallad. Han är även skyldig att låta sig intagas på sjukhus for en dylikundersökning, vilken icke far medfora utgifter for honom själv.

I Norge saknas motsvarande bestämmelser om en allmän skyldighetfor lärare att på myndighets förordnande underkasta sig läkarunder-sökning.

Icke heller i Finland finnes, forsåvitt fråga är om lärare vid statensläroverk, något allmänt stadgande om skyldighet att underkasta sigläkarundersökning. Lärare vid kommunal folkskola däremot är skyldigatt, om han icke på anfordran företer ett av den kommunala hälso-vårdsnamnden godkänt intyg angående sin hälsa, underkasta sigundersökning av skolläkaren1). Sådan läkarundersökning kan påyrkasav folkskoldistriktets direktion2). Dessutom har medicinalstyrelsen ettallmänt bemyndigande att på anhållan av offentlig myndighet for-ordna, att person i offentlig tjänst eller befattning skall intas på sinnes-sjukhus for undersökning av hans sinnestillstånd3). Förutsättning fordetta är, att tillräckligt skäl foreligger att antaga, att han till följd avsitt sinnestillstånd blivit oförmögen att sköta sin tjänst eller befattningoch att tillfbrlitlig utredning om hans sinnestillstånd ej annars kanerhållas. Detta stadgande gäller lärare såval vid statliga som kommu-

1 Lag om läkarbefattning vid folkskolorna (362/31.10.1952) 4 §.2 Folkskolförordning (321/23.7.1958) 60 § 3 mom. 13) p.3 Sinnessjuklag (187/2.5.1952) 25 §.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 189

naia skolor. Vid vägran att efterkomma dylikt förordnande kan tvångs-intagning ske. I praktiken är detta förfarande ytterst sällan tillämpat.

G. Avskedande på g rund av k l ande rvä r t forhål lande.Då en lärare har gjort sig skyldig till fSrsummelse av sina tjänste-

åligganden eller ett olämpligt eller direkt kriminellt uppträdande ellerforfarande, så får en åtgard, avseende att avlägsna honom från tjans-ten, en karaktär av straff, som helt saknas, då en dylik åtgard foranledesav forlorad arbetsformåga. I det foljande redogöres for huvuddragenav de rättsregler, som i dylika fall kommer till tillämpning.

I Danmark är med hänsyn till den diskretionara ratten att avskedatjänstemän skillnaden mellan de tvenne fallen icke skarp. Vare sig ettavskedande motiveras av sjukdom eller annan orsak, ankommer detpå undervisningsministern att fatta beslut i frågan. Men med hänsyntill att orsaken till avskedandet har sin betydelse for frågan om lärarensrätt till pension efter avskedet, är forfarandet mera omständligt, dåavskedet motiveras av annan orsak an sjukdom. För det forstå skalli sådant fall icke blott Iäraren själv utan även vederbörande förhand-lingsberättigad organisation beredas tillfälle att ta del av de handlin-gar, på vilka yrkandet om avsked baserar sig1). Då det gäller tjänste-fbrseelser verkställes även muntliga forhor, vid vilka Iäraren har rättatt biträdas av sakfÖrare eller annan lämplig person. Vid dessa forhör,om vilkas gestaltning respektive lagar innehåller utförliga bestäm-melser,2) kan även vittnen höras och skriftliga inlagor inlämnas.

Beträffande folkskollärare bör ytterligare beaktas de specialstad-ganden, som finnes angående väckande av fraga om avsked, då enlärare «er kommet i et sådant misforhold til sin stilling som lærer, attudbyttet af skolens virksomhed derved forringes i en sådan grad, atdet må anses for uforsvarligt, at vedkommende fortsætter som lærerved denne skole»3). Om 3/4 av den lokala skolekommissionen röstarfor ett därom väckt forslag, så gores till kommunalbestyrelsen fram-ställning om, att Iäraren måtte avskedas. Besluter kommunalbestyrel-sen likaledes med 3/4 majoritet att fora saken vidare, så göres fram-ställning till undervisningsministern. Denne skall, efter att ha in-hämtat de upplysningar, som befinnes påkallade, hänvisa saken till

1 Tjenestemandslov 7.6.1958 § 8, stk. 4, Laererlønningslov 7.6.1958 § 6, stk. 5.2 Tjenestemandslov 7.6.1958 § 17, Lærerlønningslov 7.6. 1958 § 13.«Skoletilsynslov 12.4.1949 42 §.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

190 MEINANDER

prövning av ett tremannautskott, bestående av amtmannen i vederbö-rande amt, en av ministem forordnad medlem och en av veder-börande amtsråd for dess funktionstid vald medlem. Detta utskott kanhöra läraren muntligt. Utskottets utlåtande torde vara bindande forundervisningsministern.

I fraga om ändringssökande, då en lärare avskedats av annan orsakan sjukdom, galler samma regler som då avskedandet fororsakats avbristande arbetsformåga (se ovan). Avgörandets laglighet kan alltsåbringas under prövning av domstol. Har en lärare gjort sig skyldig tillctt forfarande, som faller under strafflagen, så kan han yrka på, attrannsakningen i ärendet sker vid domstol. Men även i det fall, att såsker eller att vederbörande vid domstol åtalas och domes for en i ellerutom tjänsten begangen straffbar gärning, så sker avskedandet iadministrativ väg.

I Finland kan lärare av alla kategorier, om de gjort sig skyldiga tillbrott i tjänsten, av domstol dömas till avsättning. Har brottet skettutom tjänsten, kan avsättning också komma i fraga som ett tilläggs-straff. Men vid sidan av detta judiciella förfarande kan lärare i ad-ministrativ väg skiljas från sin tjänst. Detta kan ske, då fråga är omhandlingar, som utan att vara direkt kriminella, icke är fÖrenliga medde krav, som bör ställas på en tjänsteman.

Den materiella forutsättningen for ett beslut att skilja en lärare vidett statsläroverk från hans tjänst är, att han «genom sin verksamheteller sitt uppförande i eller utom tjänsten eller genom fÖrsummelse avsina tjänstealigganden visat, att han icke är fÖrtjänt av det förtroendeoch den aktning hans stälhiing som statstjänsteman forutsätter»1).I fråga om folkskollärare galler en helt analog bestämmelse2). Dettorde observeras, att även en lärares verksamhet eller uppförandeutom tjänsten enligt dessa lagrum kan foranleda, att han sküjes fråntjänsten. Formuleringen är for övrigt sådan, att synnerligen graverandeskäl kraves, for att en lärare i stöd av dessa stadganden skall kunnaberövas sin tjänst.

Förfarandet, då en lärare skiljes från sin tjänst, är gestaltad såsomett processuellt forfarande infor administrativ myndighet3). Beträffandelärare vid statens läroverk fattas beslut om inledande av disciplinart

1 Tjänstemannalag (202/29.6.1926) 6 §. · '* Folkskollag (247/1.7.1957) 68 § 1 mom.3 Tjänstemannalag (202/29.6.1926) 7-9 §§, Folkskollag (247/1.7.1957) 68 § 3 mom.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 191

förfarande avseende skiljande från tjänsten av skolstyrelsen. Ärendetöverlämnas därefter till en av justitiekanslem iorordnad åklagare vidskolstyrelsen — ett lagfaret skoh-åd — som driver åtalet infor skol-styrelsen. Vederbörande lärare beredes tillfälle att bemöta åtals-skriften, varjämte vid behov ytterligare utredning inhämtas. Ärendetavgöres av skolstyrelsen, over vårs beslut ändring kan anföras hostjänsteöverdomstolen.

Galler saken en folkskollärare, så fungerar vederbörande folkskol-inspektör som åklagare och verkställer i denna egenskap utredning iärendet. Yrkandet på skiljande från tjänst göres hos den kommunalafolkskolnämnden, som i forstå instans fattar beslut i ärendet. Besluternämnden att skilja läraren från hans tjänst, så skall detta beslut under-ställas skolstyrelsen, i vårs avgörande ändring kan sökas hos högstaforvaltningsdomstolen.

I Norge drages icke någon skarp grans mellan avsked på grund avnedsatt arbetsformåga och avsked på grund av klandervärt forhållande.Vardera fallen regleras av samma stadgande om avsked av lärare, som«ikke er skikket for arbeidet». (se ovan). Kompetent myndighet ärdomstol, då det galler embetsmenn och fasta lärare vid statsskolorna.Lärare vid kommunala högre allmennskoler avskedas av departe-mentet och lärare vid folkskolor av skolestyret med samtycke av skol-direktøren. Skolestyrets eller departementets beslut kan underkastasprövning av allmän domstol.

I Sverige kan en med fullmakt utnämnd lärare enligt regerings-formen avsättas endast av domstol och blott under förutsättning, atthan gjort sig skyldig till en handling, som enligt lag bestraffas med av-sättning. Ett klandervärt uppforande av en sådan lärare kan beivrasgenom disciplinära straff av lindrigare art — se nedan — men av-sättning förutsätter ett kriminellt handlande. Det enda undantagetfrån denna regel och det enda fallet enligt svensk rätt, då en med full-makt utnämnd tjänsteman av annan orsak an sjukdom kan tvingasavgå, är det ovan berörda, då en lärare, for vilken högst fern år åter-står till pensioneringsperiodens nedre grans, anses icke kunna på etttillfredsställande satt fullgöra sin undervisningsskyldighet.

Beträffande annan an med fullmakt utnämnd lärare galler, att hani disciplinar väg kan avsättas, om han av försummelse, oforstånd elleroskicklighet åsidosatter vad honom åligger eller om han visar klander-värt uppforande i tjänsten eller vanvördnad mot forman. Disciplinar

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

192 MEINANDER

myndighet är länsskolnämnden, över vårs beslut besvar kan anforashos Kungl. Maj.:t i statsrådet. Detta galler sålunda bl. a. alla folk-skollärare.

Disciplinara straff.Om en lärare gjort sig skyldig till ett klandervärt forfarande, som

icke är av så graverande art, att fÖrlust av tjänsten skäligen kan blifoljden, så aktualiseras möjligheten att adorna honom något lindrigaredisciplinärt straff. Härom galler i huvudsak foljande bestämmelser:

I Danmark kan en folkskollärare, som gjort sig skyldig till en tjänste-forseelse, i disciplinar väg straffas forutom med avsättning även medvarning, tillrättavisning och böter, vilka dock ej far överstiga en halvmånads lön1). For lärare vid statliga läroinrättningar kommer ytter-ligare i fraga overforing till annan tjänst, forflyttning och degradering2).Dessa straff utdömes i fraga om folkskollärare av byrådet i stader ochav skoledirektionen i landskommuner. Böter över 50 kronor fbrut-sätter dock undervismngsmmisteriets samtycke. För adömande avstraff åt lärare vid statlig inrättning är vederbörande styrelse behörig.Större bötesstraff fbrutsätter, att rannsakning i ärendet sker vid forhormed vederbörande och detsamma galler overforing till annan tjänst,förflyttning och degradering. I de kommunala organens beslut gäl-lande folkskollärare kan ändring sökas hos undervisningsministeriet.Ett avgörande kan också alltid bringas under prövning av domstol.

I Finland kan en folkskollärare for en forseelse, som icke är av denart att avsättning bör följa, bestraffas genom varning eller suspensionunder högst 3 månaders tid3). Förfarandet är analogt med det ovanskildrade, som nyttjas vid avsättning. Lärare vid statens läroverk kani motsvarande fall tilldelas varning eller suspenderas for ett halvt ellerett helt år4). Beslutande myndighet är skolstyrelsen. Förfarandetöverensstämmer for övrigt med det forfarande, som nyttjas då fragaär om att skilja en lärare från hans tjänst, utom i det avseendet, attåtalet drives av en åklagare, som skolstyrelsen in casu forordnar, ochatt högsta forvaltningsdomstolen och icke tjänsteöverdomstolen ärbesvärsmyndighet.

1 Lærerlønningslov 7.6.1958 § 14.* Tjenestemandslov 7.6.1958 § 18.»Folkskollag (247/1.7.1957) 68 § 2 mom.* Skolordning (26/8.8.1872).

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 193

Därav, att det disciplinära forfarande, som avser att skilja en lärarevid ett statsläroverk från hans tjänst, i Finland baserar sig på andràstadganden an det, som syftar till lindrigare disciplinära straff — idet forra fallet tjänstemannalagen och i det senare skolordningen —foljer en allvarlig olägenhet. Skolstyrelsen maste redan, då beslut ominledande av det disciplinära förfarandet fattas, bestämma sig for,vilkendera av dessa vagar som väljes. Disciplinärt forfarande enligttjänstemannalagen kan resulterà antingen i att vederbörande skiljesfrån tjänsten eller att åtalet helt forkastas. Ett lindrigare straff kan ejkomma i fråga. Har å andrà sidan ett på skolordningen baseratdisciplinärt forfarande inletts, så kan straffet ej bli strängare ansuspension, huru graverande omständigheter som an framkommaunder målets behandling.

Lagstiftningen i Norge saknar helt bestämmelser om disciplinar be-straffning av lärare vid folkskolor eller allmänna läroverk.

I Sverige kan såval folkskollärare som lärare vid läroverk i disciplinarväg forutom till avsättning dömas till varning, löneavdrag underhögst 30 dagar eller suspension i högst 3 månader. Dessa straff kom-mer i fråga även for med fullmakt utnämnda lärare och är for dem deenda formerna av disciplinära straff (jfr ovan). Disciplinar myndighetär länsskolnämnden, över vårs beslut besvär kan anföras hos Kungl.Maj :t. Besvären prövas och avgöres av regeringsrätten.

D . Pens ionsrä t ten vid tvungen avgång.Av vital betydelse i samband med normerna om avgångsskyldighet

och avsättning är frågan om den inverkan formen for tjanstefbrhållan-dets upphörande har på en lärares rätt till pension. Även i detta av-seende foreter lagstiftningen i de olika nordiska ländema mycketbetydande oUkheter.

I Danmark förlorar en lärare ratten till pension, om han avskedas,«fordi han har gjort sig skyldig til et strafbart forhold, der begrunderen nierliggende fare for misbrug af stillingen». Avskedas han på grundav «tjenesteforseelser eller misligheder», vilka icke medfor fSrlust avratten till pension enligt denna regel, så bestämmes det genomfinanslag eller tilläggsbeviljning, huruvida honom skall tillkommapension och i jakande fall av vilken storlek1). Avskedas en lärare, somär statstjänsteman, av annat skäl an något av de nyss nämnda, så

1 Tjenestemandslov 7.6.1958 §§ 60 o. 61. Lærerlønningslov 7.6.1958, § 39.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

194 MEINANDER

fattar finansministern beslut om, huruvida han skall ha rätt tillpension1). Avskedas en folkskollärare, som «ikke gør fyldest i sin stilling»,kan det ske med eller utan pension, beroende på vad undervisnings-ministern därom bestämmer2) och vid avskedande av en folkskol-lärare, som «er kommet i misforhold til sin stilling», kan ministem isärskilda fall avgöra, om vederbörande skall tilldelas pension eller ej3).

De danska reglerna innebär, att avgörandet om pensionsrättenträffas in casu med hänsyn till grovheten av de forseelser, som foran! ettavskedet. Ehuru en lärare avskedats på grund av ett klandervärt upp-förande eller forsummelser i tjänsten, så kan han alltså behålla sinrätt till pension. Å andrà sidan ar en lärare, som avskedas på grundav forlorad arbetsformåga, alltid berättigad till den pension hanstjansteålder förutsätter. Med högst tio tjansteår erhåller han 2/3 avden högsta pensionen, som kan komma i fråga i vederbörandes ställ-ning. Full pension uppnås efter 32 tjansteår.

I Finland är ratten till pension mycket schematiskt beroende av, ivilken form tjansteforhållandet upphör. Om en lärare i straffrättsligväg avsättes eller om han genom disciplinärt forfarande skiljes frånsin tjänst, så forlorar han icke blott ratten att vid sin avgång fa pen-sion, utan även ratten att räkna sin hittillsvarande tjänstgöring tillgodo vid en framtida pensionering från en annan tjänst4). Entledigasen lärare på grund av genom sjukdom eller nedsatta kropps- ellersjälsfbrmögenheter forlorad arbetsformåga, så är han berättigad tillen så stor pension, som antalet tjansteår förutsätter. Med mindre antio tjansteår har han ej alls rätt till pension, tio tjansteår berättigartill en pension, utgörande ca 20% av slutlönen i tjänsten och 30tjansteår berättigar till full pension eller 66% av slutlönen.

I Norge medfbr avskedande av lärare, vare sig det foranledes avsjukdom eller klandervärt forhållande, icke någon forlust av pensions-ratten, utan vederbörande bibehålles vid den rätt till pension hanuppnått vid tidpunkten for avskedandet. Detta sammanhänger med,att pensionssystemet i Norge närmast är ett slags pensionsförsäkring —lärare och andrà tjänstemän är medlemmar av Statens pensionskasse,

1 Tjenestemandslov 7.6.1958 § 8, stk. 3.2 Skoletilsynsloven § 40, stk. 4.3 Skoletilsynsloven § 42, stk. 3.4 Lag om tjänstemannapensioner (459/30.9.1950) 11 §, Lag om tjänsteinnehavar-

nas inom folkskoleväsendet avlöning och pensioner (248/1.7.1957) 22 §.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

LÄRARES RÄTT 195

och deras pensioner står i relation till de premieinbetalningar de gjorttill kassan.

I Sverige har en lärare, som skyldigkants att avgå på grund av sjuk-dom, rätt till pension med en mycket fördelaktig beräkning av pen-sionsåren. Han får nämligen räkna sig tillgodo icke blott den tid hanredan intjänat for pension utan även tiden från avgången intill pen-sioneringsperiodens ovre grans. I det fall, att en lärare avsatts frånsin tjänst, är han berätügad till egen livränta, vilken beräknas endastpå basen av hans därintill intjänade pensionsår.

E. Sammanfattande synpunkter.Förlust av tjänsten är som sådan en sträng påfoljd av ett mindre

tillfredsställande handhavande av undervisningen. Anknyter sig där-till förlust av ratten till pension eller en minskning av pensionsfor-månerna, så är det fråga om ett mycket allvarligt ingrepp i lärarensrätt. Å andrà sidan maste kravet på att eleverna skall erhålla en till-fredsställande undervisning och fostran städse ställas i främsta rummet— lärartjänsterna finnes till for eleverna och icke för att ge lärarnalevebrod. Det kravet bör ställas på Iagstiftningen, att undervisningenskall tilJgodoses utan att Järaren för den skull kommer i ett rättslöstläge.

Särskilt ömtaliga är de fall, då en lärare missköter sin tjänst ellervisar sig icke fylla de krav på oväld och didaktisk förmaga, som rim-ligen bör kunna ställas, och detta är att tillskriva en rubbning av hanspsykiska balans, utan att någon direkt sinnessjukdom kan anses före-ligga. Detta problem är besläktat med det straffrättsliga problemetgällande rättsvidriga handlingar, som utförts av en person, vilken är«mindre tillräknelig». Då basterna i utövandet av tjänsten icke kanläggas läraren till last, ter sig en påfoljd med karaktär av straff oskälig.Men å andrà sidan förefinnes icke förutsättningar för att läraren skallkunna förklaras såsom på grund av sjukdom eller nedsatta själs-krafter varaktigt oförmögen att utöva sin lärartjänst.

Den danska lagstiftningen ställer icke skolmyndigheterna infordetta dilemma. Möjligheten till diskretionart avskedande med bibe-hållen pensionsrätt gör, att myndigheterna på ett smidigt satt kantillvarata undervisningens fordel, utan att lärarens rätt därvid tradesfor när. Genom domstolskontrollen over forvaltningen torde tillräck-

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014

196 MEINANDER

liga garantier emot ett missbruk av denna diskretionära rätt att av-skeda lärare föreligga.

I Finland är läget det motsatta. Kan ej en hållbar medicinsk ut-redning uppbringas om att en lärare är varaktigt oförmögen atthandha sin tjänst, så kan han avlägsnas från denna endast genom ettförfarande, som medför total förlust av pensionsrätten. Bortsett frånatt de materiella förutsättningama för ett skiljande från tjänsten ärmycket stränga — det skall vara fraga om ett klandervärt förhallandeav den art, att vederbörande förverkar den aktning och det förtroende,som borde kunna stall as på en tjänsteman — så kan det te sig synner-ligen oskäligt att på grund av omständigheter, som ej kan räknasläraren till last, beröva honom både tjänst och pensionsrätt. En myn-dighet drar sig i det längsta för ett ingrepp av så hård art. Det före-faller som en brist i den finländska lagstiftningen, att en lärare icke iett dylikt fall med bibehållen pensionsrätt skall kunna avlägsnas urtjänsten, då skolans fordel uppenbarligen skulle kräva det. De relativtoförmanliga pensionsbestämmelsema vid förtidspensionering på grundav sjukdom medför också i forening med de stränga materiella för-utsättningama för entledigande, att skolstyrelsen i fall, då skolansfordel kunde kräva en lärares avgång, drar sig för eller icke anser sigha möjlighet att tvinga läraren därtill.

I den norska lagstiftningen förenas tillgodoseendet av lärarens rättmed beaktandet av skolans fördel. Formuleringen av de materiellaförutsättningama för avskedande är så smidig att gränsfall av antyddart icke synes bereda några större svårigheter. Genom att en lärareoberoende av orsaken till ett avskedande bibehåller sin rätt till pen-sion, har det icke en avgörande betydelse, huru avskedandet motiveras.

I den svenska lagstiftningen gör de fbrhållandevis liberala pensions-bestämmelsema handläggningen av dylika ärenden lattare an falletär i Finland. Tillämpningen av bestämmeJserna om sjukpensioneringtorde icke undgå att infiueras av det faktum, att en lärare, som sjuk-pensioneras, Stalles i en synnerligen gynnsam stälhiing i fraga ompensionen. Då det däremot galler sådana fall, som det icke är möjligtatt behandla enligt stadgandena om förlust av eller nedsättning iarbetsfönnagan, så kan den för avsättning av med fullmakt utnämndlärare stadgade materiella förutsättningen, ett kriminellt handlande,gora det omöjligt att befria skolan från en uppenbart olämplig lärare.

Dow

nloa

ded

by [

UQ

Lib

rary

] at

19:

57 0

2 N

ovem

ber

2014