lärarprogrammet i linköping - ibl · som christer stensmo beskriver i sin bok. en gru pper om 4-6...

17-12-18

1(30)

LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTITUTION FÖR BETEENDEVETENSKAP OCH LÄRANDE

Lärarprogrammet i Linköping Blockbok Pedagogiskt arbete Block 3 Läraren och lärarens arbete 9PAA12 9PAA1V VT 2018


2(30)

FÖRORD ........................................................................................................................................................................ 3

BLOCK 3: LÄRAREN OCH LÄRARENS ARBETE ........................................................................................ 4

MÅL ................................................................................................................................................................................. 7

INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING ....................................................................................................................... 8

1. Lärares ledarskap Vecka 4-6 ....................................................................................................................... 8 2. Utvärdering i undervisning och skola Vecka 7-8 ............................................................................... 9 3. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Vecka 9-13 ........................................................................... 9 4. Värdegrund, yrkesetik, konflikthantering och mobbning Vecka 14-18 ................................ 11 5. Examinationsuppgift ................................................................................................................................... 13

EXAMINATIONSORDNING ............................................................................................................................... 14

BEDÖMNINGSGRUNDER ................................................................................................................................... 16

OBLIGATORISK LITTERATUR ....................................................................................................................... 18

KURSVÄRDERING ................................................................................................................................................. 22

POLICY RÖRANDE FUSK OCH PLAGIAT ................................................................................................... 23

BILAGOR .................................................................................................................................................................... 26

Bilaga 1: Om programmet ............................................................................................................................. 26 Bilaga 2: Pedagogiskt arbete ........................................................................................................................ 27 Bilaga 3: Verksamhetsförlagd utbildning ............................................................................................... 28 Bilaga 4: Kontaktinformation ...................................................................................................................... 30


3(30)

FÖRORD Innehållet i denna blockbok har utarbetats i samarbete mellan

kursansvarig och undervisande lärare i Pedagogiskt arbete. Syftet är att

underlätta studierna för lärarstudenterna genom att tydliggöra kursens

syften, mål och uppläggning. Blockboken är inte färdig i den meningen

att den kan ses som en slutprodukt, utan skall istället ses som ett

arbetsmaterial som med lärarnas och de studerandes hjälp ständigt

förbättras. En del av det utvärderingsarbete som sker under och efter

kursen skall således gälla själva blockboken. Synpunkter och

invändningar mottages därför gärna såväl under som efter kursen.

Lycka till med studierna! Fredrik Alm Kursansvarig


4(30)

BLOCK 3: LÄRAREN OCH LÄRARENS ARBETE Pedagogiskt arbete utgör karaktärsämne i Lärarprogrammet vid

Linköpings universitet. I pedagogiskt arbetet, liksom i lärarprogrammet i

stort, står fyra huvudförmågor i fokus – vetenskapligt kunnande,

hantverksskicklighet, personlig professionell mognad och

ämneskunnande (se bilaga 2 för en mer utförlig beskrivning av

lärarprogrammet). Utgångspunkten är alltså spänningsfältet mellan

lärararbetets teori och praktik. I de olika blocken behandlas olika

aspekter av läraryrket, skolans sociala processer, lärande och kunskap,

samt skolan som samhällsinstitution.

Block 3 bygger vidare på tidigare block, men betonar särskilt läraren

och lärarens arbete. Lärararbetet är komplext och innefattar en mängd

olika dimensioner. Som lärare måste man förhålla sig till de politiska

målsättningar som fastställts på central och lokal nivå. Dessa

målsättningar måste tolkas och omsättas i det vardagliga arbetet. Läraren

är en del av ett arbetslag bestående av olika individer med olika

pedagogiska intentioner och föreställningar om vad läraryrket bör

innebära. Detta skapar visserligen begränsningar i den individuella

friheten, men utgör samtidigt en förutsättning för att utvecklas i sin

yrkesroll. Förmåga till självreflektion är därför nödvändig både för att

utveckla en trygg yrkesidentitet och för att vara öppen för alternativa

synsätt och nya impulser.

Inte sällan ställs läraren inför pedagogiska och etiska dilemman.

Läraren förväntas se varje elev och utifrån hans/hennes individuella

förutsättningar skapa en gynnsam lärandemiljö. Samtidigt måste läraren

ta hänsyn till elevgruppen och de praktiska ramar, i form av ekonomi,

personalpolicy et cetera, som styr verksamheten. Detta är ofta en

pedagogisk utmaning.

Skolans vardag aktualiserar även olika etiska frågor. Lärare uppfattar

det ofta som ett privilegium att få ta del av barns och ungdomars


5(30)

livsfrågor och vardagliga sociala interaktion. Detta kräver dock en

utvecklad medvetenhet om det sociala samspelets dynamiker och en

fördjupad reflektion kring värdefrågor.

Lärarens ansvar aktualiserar på ett grundläggande plan frågor om

ledarskap. Detta ledarskap innefattar olika aspekter. I block 3 behandlas

särskilt lärarens didaktiska och sociala ledarskap och relationen dem

emellan. Lärarens ledarskap diskuteras i relation till politiska direktiv,

strategier och ledarstilar i klassrummet och utifrån de studerandes egna

erfarenheter under den verksamhetsförlagda utbildningen. I litteratur,

seminarier, föreläsningar och under den verksamhetsförlagda

utbildningen behandlas också frågor om yrkesetik, mobbning,

konflikthantering och skolans värdegrund.

En viktig del av lärarens ledarskap är att utvärdera sitt arbete och sin

undervisning. Genom ett självreflexivt förhållningssätt kan läraren göra

barn och ungdomar uppmärksamma på betydelsen av att utvärdera och

därigenom försöka förbättra olika verksamheter, arbetsmetoder mm.

Utvärdering kan också fungera som ett verktyg för kritisk granskning av

skolans mål och innehåll, men även av de sociala relationer och

maktförhållanden som kännetecknar skolmiljön.

Idag görs ofta utvärderingar av olika typer av projekt,

undervisningsmodeller etc. på enskilda skolor eller inom enheter och

kommuner. Det kan vara givande och lärorikt att åta sig sådana uppdrag

och därigenom aktivt bidra till skolutveckling på ett mer generellt plan.

Detta kräver dock en kunskap om utvärderande arbetsformer och

metoder och, inte minst, hur dessa kan följas upp och läggas till grund för

ett utvecklingsarbete. Liksom tidigare block innefattar block 3 en

forskningsmetodisk slinga och inom ramen för denna behandlas

kvantitativa och kvalitativa metoder för utvärdering. Detta förbereder för

arbetet med olika former av utvärdering som är en del av läraryrket.


6(30)

Samtidigt ger det grundläggande forskningsmetodiska kunskaper inför

det kommande examensarbetet.

Läraryrkets innebörd ter sig olika för olika personer, men också inom

olika ämnen, skolor och kommuner. En gemensam kärna är ändå

lärarens uppdrag att planera, genomföra och utvärdera undervisning. Till

skillnad från tidigare block, där den studerande successivt har tagit ett

större eget ansvar under den verksamhetsförlagda utbildningen, betonas

i block 3 ett självständigt arbete och ledarskap. Under sammanlagt 5

veckors verksamhetsförlagd utbildning förväntas den studerande ta eget

ansvar för ett längre arbetsområde/kursavsnitt och därmed förbereda sig

för ett inträde i yrkeslivet.

I kursen Läraren och lärarens arbete står således frågor om ledarskap i

fokus. Det handlar om ett ledarskap med många dimensioner, vilket

kommer till uttryck i kursens mål.


7(30)

MÅL Kurskod: 9PAA12

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

- teoretiskt integrera läraryrkets didaktiska, sociala och etiska

dimensioner

- analysera teoretiska modeller om lärares ledarskap

- analysera konflikter, mobbning och yrkesetiska dilemman

- teoretiskt motivera planering, genomförande, utvärdering och

utveckling av undervisning och annan pedagogisk verksamhet

- använda forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap i reflektion över

lärares professionella utveckling

- uttrycka sig i skrift på ett vetenskapligt godtagbart sätt

Kurskod: 9PAA1V

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

- i praktiken ta helhetsansvar för integrering av läraryrkets didaktiska,

sociala och etiska dimensioner

- använda inslag från teoretiska modeller om lärares ledarskap i

undervisningspraktiken

- visa ett utvecklat ledarskap i förhållande till elevers lärande

- konstruktivt hantera konflikter, mobbning och yrkesetiska dilemman

- utifrån teoretiska utgångspunkter och utifrån gällande styrdokument

självständigt planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning

och annan pedagogisk verksamhet

- bedöma/betygsätta elevers prestationer


8(30)

INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING Kursen är organiserad i fem delmoment:

1. Lärares ledarskap

2. Utvärdering i undervisning och skola

3. Verksamhetsförlagd utbildning

4. Värdegrund, yrkesetik, konflikthantering och mobbning

5. Examinationsuppgift

Momenten skall tillsammans belysa olika dimensioner av lärarens arbete.

Kursen innehåller tre kursuppgifter som redovisas muntligt/skriftligt vid

seminarier, och en skriftlig examinationsuppgift. Aktuellt schema för kursens

finns på: https://se.timeedit.net/web/liu/db1/schema/

1. Lärares ledarskap Vecka 4–6

Detta moment behandlar olika aspekter av lärares ledarskap.

Kursuppgift 1:

Denna kursuppgift handlar om en muntlig bearbetning av de olika ledarstilar

som Christer Stensmo beskriver i sin bok. En grupper om 4-6 studenter arbetar

tillsammans. Varje student tilldelas en ledarstil som hen presenterar och

problematiserar. I presentationen redovisas ledarstilens huvudidéer och

ledarstilen granskas kritiskt genom att resonera kring dess starka respektive

svaga sidor. OBS: Om antalet studenter i seminariegruppen är lågt kan

kursuppgiften komma att ändras eller anpassas efter den aktuella gruppen.

Respons: Muntlig respons ges av gruppen och tutorn under seminariet.

Litteratur:

Carlgren (1997)

Charles & Senter (2005)

Granström (2007)

Greene (2008)

Lewis, Romi, Katz & Qui (2008)


9(30)

Lindqvist (2010)

Nordahl et al. (2007) (kap. 1, 2, 8, 9)

Stensmo (2000)

Szklarski (2014)

2. Utvärdering i undervisning och skola Vecka 7–8

Detta moment syftar till att ge kunskaper inför det framtida yrkesarbetet med

olika typer av utvärderingar i skolan. Dessutom förbereder det i viss mån för det

examensarbete som ingår i lärarprogrammet.

Litteratur:

Alexandersson (2003)

Bryman (2011) (kap. 5, 6, 7, 9, 10, 15, 21 i uppl. 2011;

Ekholm & Lindvall (2008)

Eriksson (2011)

Hedenquist & Håkansson (2008)

Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund (2009)

Skolverket (1999)

Thors Hugosson (2003)

3. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Vecka 9–13

I detta moment ges studenten möjlighet att under en längre sammanhängande

period ta eget ansvar för undervisning och att utveckla ett självständigt

ledarskap. Studenten skall delta i alla arbetsuppgifter som åligger en lärare.

Detta rör bland annat deltagande i konferenser och studiedagar, rättning av

elevarbeten etc. Handledaren har ansvar för att vägleda studenten såväl i

lärararbetets sociala som didaktiska delar. För en närmare beskrivning av

tankarna bakom den verksamhetsförlagda utbildningen, se bilaga 3.


10(30)

Kursuppgift 2:

Under VFU:n ska lärarstudenten självständigt planera, organisera och

genomföra undervisning i ett avgränsat arbetsområde. Detta innebär att

studenten tar hand om flera undervisningstillfällen inom arbetsområdet.

I en skriftlig dokumentation redovisas utvärdering av lärarstudentens

arbete i något moment från den genomförda undervisningen. Det är även

möjligt att utvärdera något som är relaterat till din undervisning eller till annan

pedagogisk verksamhet, till exempel temadagar eller ART-verksamhet. Den

skriftliga redovisningen av uppgiften skall inkludera beskrivningar av:

(1) Motivfrågan: Varför ska utvärdringen göras? Syftet med utvärderingen, det

vill säga, de motiv man har med att utvärdera det valda innehållet.

(2) Innehållsfrågan: Vad ska utvärderas? Utvärderingens huvudsakliga fokus

och övergripande fråga/frågeställning.

(3) Metodfrågan: Hur ska utvärderingen genomföras? Vilka

undersökningsmetoder har använts? Hur har insamling och analys av data

utformats och genomförts?

(4) Resultatfrågan: Vad visade utvärderingen? De resultat som har framkommit

samt gentemot vilka mål/kriterier utvärderingsresultatet värderas. Formulera

gärna egna mål anpassade till den utvärdering som genomförs.

(5) Användningsfrågan: Hur ska resultaten från utvärderingen användas? Vilka

lärdomar kan dras med utgångspunkt i utvärderingen?

Skirvinstruktion: Ca 3 sidor (12 punkter, 1, 5 radavstånd) exklusive bilagor. I

uppgiften bifogas enkät och/eller intervjuguide som bilaga. Referera till relevant

kurslitteratur (primärt utvärderingsmetodisk litteratur).

Redovisning: Ta med ett utskrivet exemplar av din utvärdering till seminariet

i vecka 14.

Respons: Muntlig respons ges av studenter och tutorn under seminariet.


11(30)

Bedömning av VFU:

Ytterst är den tutor som undervisar i kursen ansvarig för examination av

studentens insatser under VFU:n. För att kunna göra en relevant bedömning är

tutorn i första hand beroende av ett gediget underlag från de handledare som

leder studenterna ute i skolorna. Underlag för examinationen utgörs primärt av

det bedömningsformulär som handledaren upprättar för varje student och som

handledaren efter avslutad VFU skickar till tutorn. Bedömningsformuläret, som

är delat mellan tillämpade didaktiska lärarförmågor (4 hp) och sociala

lärarförmågor (3,5 hp), fylls i av handledaren och speglar hans/hennes

synpunkter om studentens samlade prestation avseende såväl didaktiska som

social förmågor. Blanketten undertecknas av handledare och skickas till

students tutor. Handledaren ansvarar för att detta blir gjort.

Bedömningsformuläret kan också bilda utgångspunkt för det utvecklingssamtal

som handledare och student skall ha i slutet av VFU-perioden.

4. Värdegrund, yrkesetik, konflikthantering och mobbning Vecka 14-18

Detta moment behandlar yrkesetik samt lärares arbete med värden, normer,

konflikthantering och mobbning i skolpraktiken.

Litteratur:

Arevius & Olsson (2007)

BRIS (2009)

Brå (2009)

Carlgren (2004)

Colnerud (2010).

Colnerud & Granström (2015)

Ellmin (2008)

Erdis (2011)

Frelin (2013)

Nordahl (2007) (kap. 10)

Orlenius & Bigsten (2008)

Secher (2014)

Sjöberg (2010)


12(30)

Szklarski (2014)

Thornberg (2013) (kap. 9, 10)

Fokusseminarium:

På fredag i vecka 18 genomförs ett så kallat fokusseminarium. Syftet med

seminariet är att ställa kursens teoretiska innehåll i relation till de praktiska

erfarenheter och iakttagelser som studenten gjort under den

verksamhetsförlagda utbildningen.

Fokusgrupper leds av en co-tutor. Co-tutor är en fältmentor med ett särskilt

uppdrag att bidra med sin kompetens vid fokusseminarierna. Tänk på vikten av

Till seminariet förbereder varje student ett fall som på olika sätt aktualiserar

kursens frågor (se kursuppgift 3).

Kursuppgift 3:

Beskriv en konkret situation som du funderat över under VFU:n eller upplevt

som ett dilemma. Det kan vara en situation där du kanske inte riktigt har räckt

till, eller känt att du skulle behövt veta mer om området. Det kan handla om en

undervisnings- eller lärsituation, en lektion eller om relationer (elev-elev, elev-

lärare, lärare-lärare). Situationen ska anknyta till någon av kursens centrala

delar: lärares ledarskap, värdegrund, yrkesetik, konflikthantering och

mobbning. I kursuppgiften ger du själv förslag på hur den beskrivna situationen

kan förstås och diskuteras i relation till kurslitteraturen. I rimlig tid före

seminariet skickar varje studerande sin uppgift via mail till co-tutor. Vid

fokusseminariet presenterar varje student sin kursuppgift samt har med sig ett

utskrivet exemplar. Uppgiften kommer att tjäna som utgångspunkt för ett

lärande samtal. Varje student deltar i ett fokusseminarium. Co-tutor leder alla

fokusseminarier.

Omfattning: Max 1 A4-sida

Respons: Muntlig respons ges vid seminariet.


13(30)

5. Examinationsuppgift

Den universitetsförlagda delen av kursen examineras genom en individuell

skriftlig examinationsuppgift (hemtentamen). Tentamen delas ut under

fredagen i vecka 20 och inlämnas fredagen i vecka 21 den kl. 13.00 i mappen

Inlämningar på Lisam. Samtliga inlämnade uppgifter granskas med URKUND

(se URKUNDs plagaithandbok för mer information, länk finns på Lisam).

Praktiska instruktioner om hur uppgiften skall skrivas anges i hemtentamen.


14(30)

EXAMINATIONSORDNING

I enlighet med Regelverk gällande examination inom lärarprogrammet

i Linköping och lärarprogrammet i Norrköping skall studenten erbjudas

minst fem examinationstillfällen. I kursen PA3/VT18 erbjuds ett

ordinarie examinationstillfälle (hemtentamen) samt ytterligare fyra

tillfällen (omtentamina 1-4). Figurerna nedan visar proceduren vid

hemtentamen och omtentamina. Därefter följer en förklarande text som

mer utförligt presenterar de olika examinationstillfällena.

Tentamen Utdelning till tutorgruppen

Inlämning på Lisam

Betyg

Hemtentamen Fredag den 18/05/18 Kl. 12.00

Fredag den 25/05/18 Kl. 13.00

Tregradig betygsskala

Omtentamen Anmälan till

kurs-administratör

Utläggning på Lisam

Inlämning på Lisam

Betyg

Omtentamen 1 senast tisdag den 14/08/18

Fredag den 17/08/18 Kl. 12.00

Fredag den 24/08/24 Kl. 13.00



Fredag den 26/10/18 Kl. 12.00

Fredag den 2/11/18 Kl. 13.00



Fredag den 14/12/18 Kl. 12.00

Fredag den 21/12/18 Kl. 13.00



Fredag den 15/02/19 Kl. 12.00

Fredag den 22/02/19 Kl. 13.00



15(30)

Hemtentamen Hemtentamen läggs upp på Lisam oh skall lämnas in på Lisam enligt det datum

och klockslag som angivits ovan. Studenter som inte lämnar in på utsatt tid

hänvisas till påföljande omtentamen Examinationsuppgiften bedöms enligt en

tregradig betygsskala med betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl

godkänd (VG). Resultatet skickas ut senast tolv arbetsdagar efter inlämning av

hemtentamen. Studenten som har fått betyget G erbjuds inte någon möjlighet

att delta i en förnyad examination för att erhålla ett högre betyg. Studenten som

erhållit betyget U hänvisas till omtentamen 1 eller påföljande omtentamina. Det

ges alltså ingen möjlighet att komplettera en underkänd examinationsuppgift.

Omtentamen Anmälan till omtentamen görs via e-post till kursadminstratören

Irmeli Artursson, Epost: [email protected] senast det datum som angivits

i tabellen ovan. Anmälan skall innehålla studentens namn, personnummer,

mailadress, kurs- och terminsbeteckning (PA3/HT18) samt tutorns namn.

Emottagen anmälan bekräftas. Examinationsuppgiften läggs ut på Lisam och

kursens hemsida det datum och klockslag som angivits

ovan<http://www.ibl.liu.se/student/lararprogrammet/auo-pa/block-3?l=sv>.

Examinationsuppgiften skall lämnas in senast på Lisam senast det datum och

klockslag som angivits ovan. Studenten som inte lämnar in på Lisam på utsatt

tid hänvisas till nästkommande omtentamenstillfälle. Samtliga inlämnade

uppgifter granskas med URKUND (se URKUNDs plagaithandbok för mer

information, länk finns på Lisam). Praktiska instruktioner om hur uppgiften

skall skrivas anges i hemtentamen. Examinationsuppgiften bedöms enligt en

tregradig betygsskala med betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl

godkänd (VG). Resultatet skickas ut senast tolv arbetsdagar efter inlämning av

omtentamen. Studenten som har fått betyget G erbjuds inte någon möjlighet att

delta i en förnyad examination för att erhålla ett högre betyg. Studenten som

erhållit betyget U hänvisas till nästkommande omtentamen. Det ges alltså ingen

möjlighet att komplettera en underkänd examinationsuppgift.

mailto:[email protected]

http://www.ibl.liu.se/student/lararprogrammet/auo-pa/block-3?l=sv


16(30)

BEDÖMNINGSGRUNDER

Godkänd För att studenten skall erhålla betyget Godkänd (G) på kursen skall följande

krav uppfyllas:

• Tentamen skall, i relation till kursinnehållet och examinationsuppgiften, ha ett

relevant innehåll, en tydlig struktur samt innehålla formellt korrekta

referenser.

• Studenten skall visa att han/hon har tagit till sig, reflekterat kring och är

förtrogen med den teoretiska kunskapen som ingår i kursen.

• Studenten skall behärska kurslitteraturen och kunna använda den på ett

adekvat sätt för analyser och egna resonemang.

• Studenten skall visa en förmåga att med hjälp av relevant begreppsapparat

kommunicera information och idéer gällande kursens centrala innehåll.

• I den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall studenten visa goda

ämnesmässiga och didaktiska förmågor vid planering, organisering,

genomförande och utvärdering av undervisning.

• Studenten skall visa en god förmåga att etablera och upprätthålla kontakt med

elever och lärare samt en god förmåga att leda elever.

Väl godkänd För att studenten skall erhålla betyget Väl godkänd (VG) för kursen skall

han/hon ha uppnått kraven för betyget godkänd. Därutöver skall studenten leva

upp till följande krav:

• Tentamen skall innehålla inslag som vittnar om analytiskt djup.

• Studenten skall visa förmågan att använda kursens teoretiska kunskap som

verktyg i självständiga resonemang.

Underkänd Att inte uppfylla kriterierna för godkänd innebär att man blir underkänd, men

här särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den

studerande ges betyget Underkänd (U) på kursen.

• Studenten inlämnar skriftligt arbete som, i enlighet med Linköpings

universitets och Pedagogiskt arbetes policy, betraktas som fusk/plagiat (se

policy nedan).


17(30)

• Studentens tentamen kännetecknas av allmänt tyckande och brist på förankring i

kurslitteraturen.

• Tentamen innehåller rena, oreflekterade beskrivningar av innehållet i kurslitteraturen.

• Studenten agerar lagstridigt eller oansvarigt i skolmiljön och/eller i relation till lärare

och elever.


18(30)

OBLIGATORISK LITTERATUR Alexandersson, M. (2003). Dynamisk kunskapsprocess eller förstelnad ritual. I C. Thors Hugosson (Red.), Värdera och utvärdera. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Arevius, M. & Olsson, H. (2007). Rädda lärare. Om rädsla som hot och möjlighet. Stockholm: Natur & Kultur. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. BRIS (2009). En hjälp till dig som anar… En broschyr om anmälningsplikt. Stockholm: Riksförbundet BRIS. Tillgängligt: PA:3 hemsida http://www.ibl.liu.se/student/lararprogrammet/auo-pa/block-3?l=sv Brottsförebyggande rådet, Brå (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen? Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Tillgängligt: www.bra.se Finns som PDF-fil. Gå till Publikationer och sök på titel Bryman, A. (2011/2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber. Carlgren, I. (1997). Klassrummet som social praktik och meningskonstituerande kultur. Nordisk pedagogik, 17, 8-27. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Carlgren, I. (2004). Professionalism som reflektion i lärares arbete. I Lärarförbundet, Lärarprofessionalism – om professionella lärare (s. 14-20). Stockholm: Lärarförbundet. Tillgängligt: PA:3 hemsida http://www.ibl.liu.se/student/lararprogrammet/auo-pa/block-3?l=sv Charles, C.M. & Senter, G.W. (2005). Building classroom discipline. Eight edition. Boston: Pearson. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset.


http://www.bra.se/



19(30)

Colnerud, G. (2010). Tillåts läraryrket att bli en profession? Vägval i skolans historia, 10(2), 10- 13. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Colnerud, G. & Granström, K. (2015). Respekt för lärarprofessionen: Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Liber. Ekholm, M. & Lindvall, K. (2008). Skolinspektioner – i tid och otid. Pedagogisk Forskning i Sverige, 13(1), 41-58. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Ellmin, R. (2008). Konflikthantering i skolan – den andra baskunskapen. Stockholm: Natur & Kultur. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Erdis, M. (2011). Juridik för pedagoger. Femte upplagan. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, M. (2011). Nya skolans självvärdering - att förstå och genomföra lokal utvärdering. Landskrona: GME förlag. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Frelin, A. (2013). Att hantera läraryrkets komplexitet(er) – en grund för professionalitet? Utbildning & Demokrati, 22(1), 7-27. Tillgängligt: LiU:s hemsida, Biblioteket, Markera Tidskrifter och sök på tidskriftens namn Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet [s. 13-32]. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgängligt: Finns som PDF-fil på Lisam (kursrummet). Greene, R.W. (2008). Vilse i skolan. Hur kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Stockholm: Cura Bokförlag. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Hedenquist, J-A. & Håkansson, J. (2008). Formulera och utvärdera mål: uppdaterad och utvidgad version. Älmhult: J. Håkansson förlag. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset.


20(30)

Kursplaner och läroplaner. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt: www.skolverket.se Lewis, R., Romi, S., Katz, Y.J. & Qui, X. (2008). Students’ reaction to classroom discipline in Australia, Israel, and China. Teaching and Teacher Education, 24(3), 715-724. Tillgängligt: LiU:s hemsida, Biblioteket, Markera Tidskrifter och sök på tidskriftens namn Lindqvist, P. (2010). Ödmjuk orubblighet. En avgörande kvalitet i lärares yrkeskunnande. Didaktisk Tidskrift, 19(1), 1-18. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Lärarförbundet & Lärarnas Riksförbund (2009). Vi värderar kvalitet – om självvärdering och lärares utvecklingsarbete. Andra upplagan. Stockholm: Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund. Tillgängligt:http://www.lr.se/download/18.545e3b8312a63e8fd48800021/1350672346590/Vivarderarkvalitet.pdf Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T. & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber. Orlenius, K. & Bigsten, A. (2008). Den värdefulla praktiken: Yrkesetik i pedagogers vardag. Andra upplagan. Stockholm: Liber. Secher, Å. (2014). Motverka nätmobbning! Stockholm: Riksförbundet BRIS. Tillgängligt: www.bris.se Finns som PDF-fil. Sök via länkadress: www.bris.se/?pageID=148&id=3270 Sjöberg, L. (2010). Lärarprofessionalism på glid. Performativ förskjutning av statlig och lärarfacklig utbildningspolicy. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(1), 18-32. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Skolverket (1999). Att genomföra utvärdering – exempel från skolor och kommuner. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt: Finns som PDF-fil på Lisam (kursrummet). Stensmo, C. (2000). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

http://www.skolverket.se/

http://www.bris.se/

http://www.bris.se/?pageID=148&id=3270


21(30)

Szklarski, A. (2014). Skolan som en arena för socialt samspel. I S. Köpsén (Red.), Lära till yrkeslärare [s. 155-172]. Lund: Studentlitteratur. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset. Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Andra upplagan. Stockholm: Liber. Thors Hugosson, C. (2003). När lärare lär av varandra. I C. Thors Hugosson (Red.), Värdera och utvärdera. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Tillgängligt: Ingår i Artikelsamling som finns att köpa på LiU-Tryck i A-huset.


22(30)

KURSVÄRDERING Enligt högskoleförordningen ska studenter som deltar i eller avslutar en

universitetskurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter

på kursen. Inom den här kursen sker detta genom Linköpings universitets

elektroniska kursvärderingssystem (KURT). När värderingen öppnas får alla

studenter som är registrerade på kursen ett mail med en länk till

studentportalen, där enkäten kan fyllas i. Kursansvarig uppmanar alla studenter

att ta denna chans att förbättra lärarutbildningen vid Linköpings universitet för

kommande studenter.

Utöver detta ansvarar tutor för att kursen fortlöpande granskas inom

respektive kursgrupp.


23(30)

POLICY RÖRANDE FUSK OCH PLAGIAT Under senare år har det inom Lärarprogrammets olika delar lagts ökad vikt vid

vetenskapligt skrivande. Uppsats- och rapportskrivande återkommer därför

som ett centralt moment i många kurser inom Lärarprogrammet, så också inom

Pedagogiskt arbete. Tyvärr har det parallellt med denna utveckling också skett

en ökning av antalet fall av uppsatsplagiat, både inom universitetet och i skolan,

vilket bland annat kan hänföras till tillgängligheten av olika former av hemsidor

och färdiga uppsatser på Internet.1

Det finns ingen entydig definition av vad som räknas som plagiat eller fusk.

Den definition som Linköpings universitets disciplinnämnd utgår ifrån finns i

Högskoleförordningen (10 kap. 1 §): ”Disciplinära åtgärder får vidtas mot

studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid

prov eller när studieprestation annars skall bedömas”. 2 Enligt Hult och Hult är

alltså fusk och plagiat en medveten handling, men det finns däremot inga

objektiva kriterier för vad som räknas som sådant. Det beror helt enkelt på i

vilket sammanhang denna handling företagits och vilka instruktioner läraren

gett. 3 När vi inom Pedagogiskt arbete bedömer vad som är plagiat utgår vi från vad

universitetets disciplinnämnd bedömt vara plagiat i några tidigare fall, och det

visar sig att detta stämmer väl överens med vad lärare och studenter vid

universitetet anser vara plagiat/fusk. 4 Givet ovanstående definition av fusk och

plagiat kan säkert många ”snedsteg” vara gränsfall, men i följande stycke räknar

vi upp de handlingar som vi anser bryter mot vetenskaplig kod såväl som

universitetets regelverk.

1 Se t.ex. DN 2005-06-07, www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=424862, 2005-06-08;

Lärarnas tidning nr. 16 2005. 2 Citerat i Hult, Åsa och Håkan Hult. 2003. Att fuska och plagiera – ett sätt att leva eller ett sätt att överleva? CUL-rapporter nr. 6. Linköping: Linköpings universitet, s. 11. 3 Hult och Hult 2003 s. 11. 4 Se Hult och Hult 2003 s. 29, 33.


24(30)

Ett plagiat är något som studenten 1. inte har skrivit själv, utan som har tagits

från någon annan författare – antingen genom att skriva av eller att kopiera från

en källa, t.ex. en bok, artikel eller hemsida – och som 2. saknar en ordentlig

källhänvisning som visar var det avskrivna/kopierade har sitt ursprung. Det

står naturligtvis studenten fritt att referera och citera källor – det ska man göra i

en vetenskaplig uppsats – men det måste klart framgå vilka dessa källor är.

Studenten måste ge originalkällorna erkännande för den information som de

står för. Nu ska detta inte överdrivas genom att ha en not eller parentes efter

varje ord eller mening, utan man kan samla ihop flera källhänvisningar i samma

not/parentes efter ett kortare avsnitt. Dock ska man alltid ha en källhänvisning

med sidor direkt efter ett citat.

Naturligtvis kan man glömma bort en källa, eller till och med slarva, utan att

det räknas som plagiat. Man kan kanske bryta mot flera av de viktigaste

reglerna för källhänvisning utan att för den skull ha plagierat. Men slarvig

källbehandling är oförenlig med god vetenskaplighet och ligger ibland på

gränsen till det tillåtna. I sådana fall leder detta till att misstanke om plagiat.

uppstår, vilket är tillräckligt för att lärare vid Linköpings universitet ska vara

skyldiga att anmäla detta till disciplinnämnden. 5 Som verktyg för att komma tillrätta med plagiat använder vi oss i den här

kursen av databasen URKUND, till vilken studenten ska skicka sin

examinations- och/eller fördjupningsuppgift. 6 Denna nättjänst kan inte svara

på om en text är plagierad eller ej, men visar på delar av texten som bör

kontrolleras för att kunna avgöra om det rör sig om plagiat.

Till sist kan det vara på sin plats att koppla frågan om fusk och plagiat till

kunskapssyn och lärande. Plagiat är ett uttryck för att studenten fokuserar på

att klara kurser och få betyg på ett felaktigt sätt. För den student som i första

5 ”Föreskrifter rörande examination och examinatorer”, Dnr LiU 1109/00-40, LINKÖPINGS UNIVERSITET, Regelverket - Lokala regelsamlingen, regelverk.liu.se, 2005-10-12.

6 URKUND är en skandinavisk databas och nättjänst för att motverka plagiat som har utvecklats i samarbete med pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet. För mer information, se www.urkund.se.


25(30)

hand vill lära sig blir examinationstillfället ett lärtillfälle.7 För alla studenter –

och kanske speciellt blivande lärare – bör bildning gå före utbildning, och sett

från den synvinkeln är den skrivande processen något av det mest lärorika man

kan ägna sig åt.

7 Hult och Hult 2003 s. 17.


26(30)

BILAGOR

Bilaga 1: Om programmet Lärarutbildning är organiserad i ett sammanhållet program. Utbildningen ges

en tydlig forsknings- och verksamhetsförankring vilket innebär en integration

av de akademiska studierna och de verksamhetsförlagda utbildningsdelarna.

Studierna på lärarprogrammet syftar till att utveckla en rad olika dimensioner

av lärarkunskapen. Dessa kan formuleras i termer av förmågor och det blir en

viktig uppgift för planerings- och utvecklingsarbetet att formulera dessa

förmågor och inordna dem i studierna med gradvis ökande svårighetsgrad. Det

finns därför anledning att tydliggöra fyra dimensioner inom vilka studenternas

utveckling skall beaktas i varje del av studierna. Dessa dimensioner eller

huvudförmågor kan uttryckas på följande sätt:

Studenternas utveckling av ett vetenskapligt kunnande inom en rad

kunskapsområden och discipliner. Förmågan att kunna förhålla sig kritisk till

”vetande” och påståenden om skolan, den egna verksamheten och dess

ramförhållanden, att kunna använda och kritiskt granska vetenskapliga

metoder, att kunna utnyttja forskning, att kunna redovisa förhållanden i former

som går att pröva av andra.

Studenternas utveckling av lärarkunnande – hantverksskicklighet. Förmågan

att kunna hantera en komplex skolverklighet och leda andras lärande.

Studenternas personliga professionella mognad. Förmågan till självreflexion

och att kunna stimulera och understödja andras utveckling.

Studenternas förvärvande av ämneskunnande och utvecklande av

ämnesdidaktisk medvetenhet. Förmågan att behärska ett kunskapsområde, att

kunna fördjupa kunnandet och veta vad som är värt att lära.

Man kan se de fyra dimensionerna som trådar som bör löpa genom hela

utbildningen. De bör tydliggöras i beskrivningarna av de olika blocken,

studenterna bör förhålla sig till dem och de bör vägleda utvärderingar av

utbildningen.


27(30)

Bilaga 2: Pedagogiskt arbete Inom ramen för programmets karaktärsämne, Pedagogiskt arbete, utvecklas

framför allt de tre första dimensionerna. Den fjärde huvuddimensionen,

ämneskunnande i undervisningsämnen, är i första hand ett ansvar för lärarna

inom ämnesstudierna. Det är dock viktigt att studenterna utnyttjar och

bearbetar sina successivt ökande kunskaper i undervisningsämnena också

under studierna i Pedagogiskt arbete. När det gäller värderingen av varje

students utveckling är just kopplingen mellan kunskaper i undervisningsämnen

och lärarkunnandet viktigast.

Pedagogiskt arbete är karaktärsämnet i lärarprogrammet i Linköping. Ämnet

eller ämnesfältet är mångvetenskapligt och hämtar perspektiv, teorier och

metoder från olika discipliner och kunskapsområden. Studierna i Pedagogiskt

arbete syftar till att utveckla en generell lärarkompetens och organiseras kring

fyra centrala teman; skola, kunskap, eleven och läraren. Kunskap utvecklas i ett

samspel mellan vetenskapliga och praktikgrundade frågeställningar och

studenten söker aktivt sin kunskap genom att pendla mellan

universitetsförlagda och verksamhetsförlagda delar av utbildningen. Under

studierna utvecklar studenten vetenskaplig och yrkesmässig förmåga samt en

personlig professionell mognad.

Studierna i Pedagogiskt arbete präglas av studenternas undran, undersökning

och undervisning. Lärarnas - tutorernas och handledarnas - arbete sker

huvudsakligen i rollen som medlärande vilket innebär att en stor del av

verksamheten organiseras som ett gemensamt läroprojekt där flera parter är

involverade i sökandet efter den professionella kunskapen.


28(30)

Bilaga 3: Verksamhetsförlagd utbildning En vidgning av lärarkompetensen ställer krav på att studenterna i utbildningen

får tillgång till en bred utbildningsmiljö, dvs. olika pedagogiska miljöer,

arbetslag/lärarlag. Vi behöver därför skolornas hjälp med att göra en bra

utbildning bättre. Inom ramen för lärarprogrammet skall studenterna ges

möjlighet att utveckla sin professionella kunskap i samspel mellan den

verksamhetsförlagda utbildningen och universitetet.

Lärarstudenten ska under de verksamhetsanknutna utbildningsdelarna utveckla:

• förtrogenhet med olika delar av skolans verksamhet

• förmåga att undervisa, handleda, samverka mm

• färdighet i att undersöka och utforska utifrån verksamhetens och

akademins frågor

• kunskap om långsiktiga pedagogiska processer och pedagogiskt

utvecklingsarbete förmåga att reflektera över och sammanlänka

teorigrundade och verksamhetsgrundade kunskaper.

Handledarnas uppgift är att leda studenternas utveckling i dessa delar.

Framför allt skall erfarna lärare i samtal med studenter artikulera sin förvärvade

lärarkunskap. Genom att återkommande reflektera över såväl lärarstudentens

insatser som det egna lärararbetet tydliggör handledaren viktiga delar av

läraryrkets kunskapstradition.

Målskrivningen ställer vissa krav på verksamhetens medverkan i

lärarprogrammet. Det innebär exempelvis att skolan som helhet möter

lärarstudenterna med stor öppenhet och tillgänglighet i lärararbetets olika

delar. Vi vill därför samverka med pedagogiska miljöer där skolledning

tillsammans med personalen är villiga att ta ansvar för viktiga delar i

lärarutbildningen och där arbetslag på ett flexibelt sätt kan dela sitt arbete med

lärarstudenter och medverka i olika delar av lärarutbildningen.

Medverkan i lärarprogrammet innebär att handleda studerande i den

verksamhet som förekommer i utbildningsmiljön, (förberedelser, undervisning,

handledning, samverkan i arbetslag, föräldrakontakter, mm). Det innebär att

leda samtal med de studenter som befinner sig på enheten men kan också

innebära att medverka som lärare i de mer teoretiskt inriktade avsnitten i


29(30)

utbildningen. Det innebär även att organisera de verksamhetsförlagda delarna

utifrån studenters inriktning.


30(30)

Bilaga 4: Kontaktinformation Kursansvarig:

Fredrik Alm: 013-285839, E-post: [email protected]

- vid övergripande frågor rörande kursen ”Läraren och lärarens arbete”,

exempelvis schema, litteratur.

Administratör:

Irmeli Artursson: 013-286957, E-post: [email protected]

- vid frågor rörande administrativa ärenden, exempelvis tutorgrupper,

inrapportering av studieresultat i LADOK.

VFU-ansvariga:

Catarina Jeppson (programansvarig VFU): 013-28 20 34

E-post: [email protected]

Carin Ek-Eskilsson (grundskola, 1-3): 013-284024, E-post: [email protected]

Lill Ekenger (grundskola, 4-6): 013-284495 E-post: [email protected]

Camilla Prytz (grundskola 7-9, gymnasium): 013-2827 80 E-post: [email protected]

- vid frågor rörande VFU: placering, handledare, VFU-resor och allt annat som rör studentens VFU ute på fältet.

Studievägledning: Anna Bergman: 013-28 20 11, E-post: [email protected]

Monica Larsson: 013-28 20 29, E-post: [email protected]

- vid frågor rörande vägledning: studiegångar, ämnesval och allt annat som rör studentens utbildningsväg.

Övriga frågor:

Kontakta Tutor i första hand.





lärarprogrammet i linköping - ibl · som christer stensmo beskriver i sin bok. en gru pper om 4-6...

Documents