lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på ... · sluts i två led. först lämnar...
TRANSCRIPT
AVTALSLAGEN
Avtalslagen är stommen i svensk
avtalsrätt och reglerar allt från när du
köper en liter mjölk till frågan om ett
stort bolag exempelvis är bundet av ett
avtal som chefen slutit med en
konkurrent.
Avtalslagen fungerar som en s.k. default-
lag som rycker in då det inte finns annan
lagstiftning som är mer specifik, speciell
avtalsrätt som Köplagen och
Konsumentköplagen.
AVTALSLAGEN
Avtalslagen berör bara själva
avtalsslutandet. Om den vara eller
tjänst man köpt är felaktig är
avtalslagen aktuell.
Avtalslagen är snart 100 år gammal,
och många av avtalsrättens delar
har utvecklats betydligt i
domstolarnas praxis.
PAKTA SUNT SERVANDA
Löftesprincipen är huvudregel för
avtalsslutande i svensk rätt. Ett avtal
sluts i två led. Först lämnar någon ett
anbud sedan svarar motparten med en
accept (ett godkännande svar) och så
uppstår ett avtal.
Avtalslagens första kapitel är tillämpligt
på all slags avtalsslutande i svensk rätt.
Bestämmelserna är dock dispositiva. Har
parterna bestämt något annat sätt att
sluta sina avtal på gäller alltså det.
PAKTA SUNT SERVANDA
Undantaget är avtal där det finns
tvingande lagstiftning som kräver en
annan form för avtalsslutande,
exempelvis vid fastighetsköp. Vid
fastighetsköp är man bunden vid
sina bud enligt löftesprincipen först
då man skrivit på kontraktet.
1 §
1 § Anbud om slutande av avtal och svar å
sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2-
9 §§ sägs, bindande för den, som avgivit
anbudet eller svaret.
Vad i nämnda paragrafer stadgas skall
lända till efterrättelse, så vitt ej annat
följer av anbudet eller svaret eller av
handelsbruk eller annan sedvänja.
I fråga om avtal, för vars giltighet enligt
lag fordras iakttagande av viss form, gälle
vad särskilt är stadgat.
ANBUD OCH ACCEPT
Anbud och svar måste vara exakt lika för att ett bindande avtal ska uppkomma. Den som lämnar ett anbud är bunden av det och likaså den som avger accepten.
Om svaret avviker från anbudet är den som svarat bunden av svaret som om han givit ett nytt anbud (se 6 § 1 st om så kallad oren accept). Man måste inte upprepa hela innehållet. Det räcker med ett bekräftande svar för att anbud och svar ska anses vara lika.
Kontrollera också att det rör sig om ett bindande anbud och inte om ett utbud (jfr 9 §).
2 § OM TID FÖR ACCEPT
Vid muntliga anbud gäller inte löftesprincipen. Anbudsgivaren är bara bunden av sitt anbud om han får ett omedelbart svar på sitt muntliga anbud. Man kan avtala om en acceptfrist i anslutning till det muntliga anbudet och då gäller att anbudsgivaren är bunden av anbudet under fristen enligt huvudregeln.
Andra stycket är en reklamationsregel och är ett undantag från huvudprincipen att man inte kan bli bunden av avtal utan att vara aktiv (så kallad passivitetsbindning eller negativ avtalsverkan).
ANBUD MED RESERVATION = UTBUD
Enligt löftesprincipen har man rätt att reservera sig mot att bindas av sitt anbud genom att tydligt markera att man inte anser sig bunden av det (s.k. utbud).
Reservationen medför dock svarsplikt om någon skulle nappa på utbudet. Det krävs alltså ett svar för att avtal inte ska komma till stånd om någon skulle nappa på ett utbud.
FULLMAKT
En fullmakt är ett uppdrag att utföra någonting för en annans räkning. Fullmakten kan vara både skriftlig och muntlig och kan även grundas på en persons handlande utåt mot tredje man.
Andra kapitlet utgör grunden för mellanmansrätten och reglerar när någon ger någon annan i uppdrag att t.ex. sluta ett avtal för den förstnämndes räkning.
Där förklaras hur en giltig fullmakt utformas och förhållandet mellan huvudmannen och fullmaktsgivaren respektive dessas förhållande till tredje man.
BEHÖRIGHET OCH BEFOGENHET
Behörighet är den yttre ringen som kan
begränsas till befogenheten; den inre gröna
ringen.
BEHÖRIGHET O BEFOGENHET EXEMPEL
Fullmäktigen B ska köpa en bil åt huvudmannen A. Med sig till bilhandlaren har B en skriftlig fullmakt där det står att B får köpa en röd bil åt A. Något pris framgår inte av fullmakten, men innan B kom till bilhandlaren ringde A och sa att den maximalt fick kosta 80 000 kronor. Hos bilhandlaren har B helt glömt bort vad A sagt och köper en röd bil för 160 000 kronor åt A. När pappren skrivs på (vid kunskapspunkten) har bilhandlaren ingen aning om att B egentligen inte fått köpa en så dyr bil, han är alltså i god tro. Därför är köpet bindande mellan A och bilhandlaren. Att bilhandlaren tio minuter senare får ett samtal från A som i insett att han just köpt en alldeles för dyr bil spelar ingen roll för bedömningen enligt huvudregeln.
ÖVERSKRIDANDE AV BEHÖRIGHET
Om fullmäktigen överskrider sin behörighet enligt fullmakten är huvudregeln att rättshandlingen inte blir gällande mot fullmaktsgivaren/ huvudmannen. Bestämmelsen ger dock ett undantag till huvudregeln:
Om en fullmäktig överskrider sin behörighet till nytta för huvudmannen blir huvudmannen bunden av avtalet eftersom det har blivit använt just till hans nytta.
STÄLLNINGSFULLMAKT
Ställningsfullmakter återkallas
genom att man skiljer fullmäktigen
från tjänsten. På grund av Lagen om
anställningsskydd (LAS) kan det
vara svårt att åstadkomma. Det
räcker inte med en omplacering utan
det krävs ett effektivt avskiljande
från tjänsten för att
ställningsfullmakten ska anses
återkallad.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET
28 § Rättshandling, den någon blivit
rättsstridigt tvungen att företaga, vare, där
tvånget utövats genom våld å person eller
genom hot, som innebär trängande fara, icke
gällande mot den tvungne.
Har tvånget utövats av annan än den, gent
emot vilken rättshandlingen företogs, och var
denne i god tro, åligger det dock den tvungne,
där han vill mot honom åberopa tvånget, att
utan oskäligt uppehåll efter det tvånget
upphörde giva honom meddelande därom vid
äventyr, om sådant underlåtes, att
rättshandlingen varder gällande.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET
29 § Rättshandling, den någon utan
användande av sådana tvångsmedel, som
i 28 § avses, rättsstridigt tvungit en
annan att företaga, vare ej gällande mot
den tvungne, där den, gentemot vilken
rättshandlingen företogs, själv utövat
tvånget eller ock insett eller bort inse, att
rättshandlingen framkallats genom
rättsstridigt tvång från annans sida.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET
30 § Där den, gent emot vilken en
rättshandling företagits, framkallat
densamma genom svikligt
förledande eller ock insett eller bort
inse, att den, som företog
rättshandlingen, blivit svikligen
förledd därtill av annan, vare
rättshandlingen icke gällande mot
den förledde.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET
31 § Har någon begagnat sig av annans
trångmål, oförstånd, lättsinne eller
beroende ställning till att taga eller
betinga sig förmåner, vilka stå i
uppenbart missförhållande till det
vederlag, som må hava blivit erlagt eller
utfäst, eller för vilka något vederlag icke
skall utgå, vare rättshandling, som
sålunda tillkommit, icke gällande mot den
förfördelade.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET
32 § Den, som avgivit en
viljeförklaring, vilken i följd av
felskrivning eller annat misstag å
hans sida fått annat innehåll än
åsyftat varit, vare icke bunden av
viljeförklaringens innehåll, där den,
till vilken förklaringen är riktad,
insåg eller bort inse misstaget.
3 KAP OM RÄTTSHANDLINGARS OGILTIGHET
33 § Rättshandling, som eljest vore
att såsom giltig anse, må ej göras
gällande, där omständigheterna vid
dess tillkomst voro sådana, att det
skulle strida mot tro och heder att
med vetskap om dem åberopa
rättshandlingen, och den, gentemot
vilken rättshandlingen företogs,
måste antagas hava ägt sådan
vetskap.
TIDPUNKT FÖR OND TRO
39 § Är enligt denna lag giltigheten av avtal eller annan rättshandling beroende därav att den, gentemot vilken rättshandlingen företogs, icke ägde eller bort äga vetskap om visst förhållande eller eljest var i god tro, skall hänsyn tagas till vad han insåg eller bort inse vid den tidpunkt, då rättshandlingen blev honom kunnig. Dock må, där särskilda omständigheter sådant föranleda, hänsyn jämväl tagas till den insikt han vunnit eller bort vinna efter nämnda tidpunkt, men innan rättshandlingen inverkat bestämmande på hans handlingssätt.
TIDPUNKT FÖR OND TRO - EXEMPEL
Fullmäktigen B ska köpa en bil åt huvudmannen A. Med sig till bilhandlaren har B en skriftlig fullmakt där det står att B får köpa en röd bil åt A. Något pris framgår inte av fullmakten, men innan B kom till bilhandlaren ringde A och sa att den maximalt fick kosta 80 000 kronor. Hos bilhandlaren har B helt glömt bort vad A sagt och köper en röd bil för 160 000 kronor åt A. När pappren skrivs på (vid kunskapspunkten) har bilhandlaren ingen aning om att B egentligen inte fått köpa en så dyr bil, han är alltså i god tro. Därför är köpet bindande mellan A och bilhandlaren. Att bilhandlaren tio minuter senare får ett samtal från A som i insett att han just köpt en alldeles för dyr bil spelar ingen roll för bedömningen enligt huvudregeln.
TIDPUNKT FÖR AVLÄMNANDE - FÖRSENAD POST
40 § Skall någon enligt denna lag giva annan ett meddelande, vid äventyr att eljest avtal anses slutet eller anbud antaget eller rättshandling, som av honom eller å hans vägnar företagits, bliver mot honom gällande, och varder sådant meddelande inlämnat för befordran med post eller telegraf eller eljest på ändamålsenligt sätt avsänt, må ej den omständigheten, att meddelandet försenas eller icke kommer fram, föranleda därtill att avsändaren icke anses hava fullgjort vad honom åligger.
Professor Christina Ramberg har tagit fram
Avtalslagen 2010 med motiveringen:
Sveriges praktiserande jurister behöver
Avtalslagen 2010. Den behandlar många
rättsliga problem som inte regleras i den
omoderna avtalslagen från 1915, t.ex. vad som
gäller om culpa in contrahendo, fastställande av
avtals innehåll och avtalsbrott.
Avtalslagen 2010 har inte antagits av Sveriges
riksdag. Men det är lag på så sätt att den visar
vad som är gällande svensk rätt. Den är en
kodifikation (restatement) av svensk avtalsrätt.
AVTALSLAGEN 2010 CHRISTINA RAMBERG
AVTALSLAGEN 2010 CHRISTINA RAMBERG
Culpa in contrahendo är en
skadeståndsrättslig term och betyder vårdslöshet
vid avtalets ingående. Vanligen kan culpa in
contrahendo aktualiseras i fall där vårdslösheten
har uppstått i förhandlingar som inte leder till
avtal men kan även förekomma vid
förhandlingar som har lett till avtal.
The Principles of European Contract Law PECL
Lag (1987:822) om internationella köp CISG
PROBLEM ATT LÖSA
1. Adam och Bea
Avtals ingående.
Bedöm följande händelseförlopp. Analysera om varje
enskilt steg utgör ett rättsligt bindande anbud.
Adam sätter in en annons på Blocket.se: “Moped märke
XYZ endast 3 år gammal och försiktigt körd till salu för
10 000 kr.”
Bea svarar på mail till Adam: “Hej, jag vill gärna köpa
din moppe.”
1a) Adam har ångrat sig. Måste han sälja till Bea?
1b) Låt oss anta att Adam inte ångrar sig. Kan Bea
ringa till Adam innan Adam svarat på hennes mail och
säga att hon ångrar sig?
MERA ADAM OCH BEA
Låt oss anta att Bea inte ångrade sig. Adam läser att
Bea är intresserad och hittar henne på Facebook.
Eftersom hon är uppkopplad börjar de chatta med
varandra.
A: Kul att du är intresserad av min moped. Är du seriös?
B: Visst! Jag är jätteseriös. Jag har ju provåkt den
tidigare. Jag kan komma förbi på fredag e.m. med
pengarna och hämta den.
Därefter lämnar Adam datorn för att gå på toaletten.
Sedan ringer en kompis. Först efter två timmar kommer
Adam tillbaka till datorn och skriver: Bra! It is a deal!
B: Nej du försvann ju, nu har jag köpt en annan
moped.
1c) Kan Bea ångra sig?
ÄNNU MERA ADAM OCH BEA
Låt oss anta att Bea inte ångrade sig i samband
med chattandet och att de båda övergick till
mailkorrespondens efter att Bea erbjudit sig att
hämta mopeden på fredag.
A: Bra att du kan komma på fredag och att vi är
överens om priset. Jag säljer såklart mopeden i
befintligt skick.
1d) Kan Bea vägra att gå med på befintligt skick-
villkoret?
IG OCH MVG
Inge Gold (IG) bor på landet, är gammal och har svårt att röra på sig. Han ber sin yngre avlägsna släkting, den 15 år gamla Maj-Viola Göransson (MVG) att hjälpa honom med att (a) teckna ett hyreskontrakt på en tvårumslägenhet inne i stan, (b) ta ut 10 000 kr på banken samt (c) sälja hans fastighet för minst 400 000 kr.
Fullmakten ser ut såhär:
Jag, Inge Gold (personnummer 123567-8901) ger härmed fullmakt för Maj-Viola Göransson (personnummer 123567- 8901) att företräda mig i alla angelägenheter.
Inge Gold
Inge Gold
IG OCH MVG FORTS
MVG får problem. Hyresvärden säger att
han inte accepterar fullmakten och kräver
att IG själv skriver på och är fysiskt
närvarande, banken säger att det krävs
fullmakt på bankens blankett med två
vittnen och mäklaren säger att det inte är
möjligt att sälja fastigheten eftersom
MVG är omyndig. Förklara för MVG vad
som gäller!
SVAR ADAM OCH BEA
Relevanta paragrafer: 2.1, 2.2, 2.3, 2.5, 2.6, 2.8
Inledande svar: Det är svårt att avgöra vad som
är ett anbud. Det är en sak att säga att man vill
något men en ANNAN sak att vilja binda sig
rättsligt. Man måste ha kommunicerat en vilja
att binda sig rättsligt som motparten har fäst
befogad tillit till. Med betoning på rättsligt (vilket
är något annat än moralisk/social bundenhet).
När en förhandling pågår, krävs det ofta något
sorts finaliseringsmoment innan rättslig
budenhet uppkommer.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS
1a) Annonsen är tillräckligt preciserad och
utvisar att Adam vill bli rättsligt bunden, 2.2(1).
Men erbjudanden till en obegränsad krets är inte
bindande, 2.2(2).
Jfr I CISG Art 14(2). I PECL 2:201(3) sägs att
anbud till en obegränsad krets är bindande så
långt lagret räcker om anbudsgivaren är
näringsidkare. I svensk doktrin anses att anbud
till en obegränsad krets inte är bindande (till
skillnad från i Norge och Danmark där det finns
rättspraxis på att erbjudanden från
näringsidkare är bindande).
Slutsats: Adam kan ångra sig.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS
1b) Första frågan är om Beas svar är rättsligt
bindande.
Christina Ramberg anser att det endast är en
förhandlingstrevare eftersom den inte tillräckligt
tydligt ger uttryck för att hon anser sig rättsligt
bunden, 2.5. Sedan kan man komma in på att det
spelar roll om Adam tagit del av mailet innan
Bea ringer, 2.6. Det viktiga är alltså inte om
Adam hunnit svara utan om Adam hunnit ta del
av mailet innan Bea ringer.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS
Här bör påpekas att i engelsk rätt så gäller the
mailbox rule (eller kontraktsprincipen), vilket
innebär att Bea kan ångra sig ända till dess
Adam accepterat (lagt svaret på postlådan).
Men enligt svensk rätt gäller att Bea är ensidigt
bunden under acceptfristen.
Slutsats: Om Adam tagit del av mailet innan Bea
ringde, så kan inte Bea ta tillbaka sitt anbud –
om det nu ska ses som ett erbjudande om att
förplikta sig rättsligt.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1 C
1c) Här är frågan vad som är muntligt och skriftligt, eftersom muntliga anbud ska antas omedelbart, 2.2(3).
Chatt kan sparas (t.ex. genom skärmdumpar) och är därför skrift. Men kontexten är så snarlik en muntlig konversation, att Christina Ramberg tror att man skulle tillämpa § 2.2(3) om att muntliga anbud ska antas omedelbart. I Avtalslagen 2010 finns ingen definition av skrift (eller underskrift).
Dessutom kan man diskutera vad som är ”omedelbart”.
Christina Ramberg tror inte att två timmar är omedelbart.
Slutsats: Bea kan ånga sig.
SVAR ADAM OCH BEA FORTS 1 D
1d) Adams svar innehåller ett tillägg (det är en oren accept), 2.8. Därför gäller det som ett nytt anbud som Bea kan välja att anta eller förkasta. Bea kan också hävda att de redan slutit ett avtal genom den tidigare mailkorrespondensen och att deras avtal ska fyllas ut med köplagens regler om att mopeden ska motsvara hennes befogade förväntningar (köplagen § 17). Men sannolikt är den föregående korrespondensen av sådan art att parterna endast är på förhandlingsstadiet.
Slutsats: Bea behöver inte gå med på villkoren och kan vägra köpa mopeden. Hon kan inte kräva att få köpa den utan befintligt-skick-villkoret.