1

LångseleEtt samhälle i förvandling

Del 2, fr.o.m. 1926 t.o.m. 1949

1930 Kyrkostämman diskuterade ånyo den heta frågan om en folkskola på södrastomjorden.3306 st innevånare i Långsele socken.SJ säljer det gamla järnvägssamhället (Tellebo’s)

1931 Som vakansvikarie i Flo folkskola anställs OA Strömgren från Fredrika.Denne Strömgren blev en välkänd profil i skolväsendet i samhället ända intill 60-talets mitt.

1932 Sambandet kyrka och skola skiljs åt. Skolrådet blir endast ett kyrkoråd.Gamla träbron över Faxälven rivs.

1934 JO Jacobsson väljs till skolstyrelsens ordförande.Träviadukten rivs och ersätts av en större byggnation i järn.

1936 Konsum låter bygga ut sina lokaler med en avdelning för charkuterier.7-årig undervisning i folkskola införs, samt obligatorisk läkarundersökningvartannat år.

1938 Undervisningen förbättrades genom att antal veckor utökades från 34,5veckor till 39 veckor. Denna reform tidiga genomförande drevs igenom avden nuvarande ordföranden Alfred Olsson. Antalet som fortsatte med real-examen i Sollefteå var stigande i och med de speciella kommunikationernasom insatts till Sollefteå.

1939 Stambanan, liksom bangården, elektrifierades.

1941 14 st män från Långsele förekom i en ”homosex-härva” som nystades upp ilandet. Homosexualitet var strängt förbjudet och likställdes med tidelag.Männen hade anknytning till SJ och majoriteten hörde till den s.k. ”åkande-personalen”.

1942 Skolstyrelsen beslutar om ny skolbyggnad gemensam för både Hamre ochstationssamhället. Den anläggs ett par år senare på nuvarande plats. Hamrefolkskola behålls dock. Långsele Biograf uppförs på Berggatan av AxelEdvard (AE) Bergström. Första filmen var Edvard Perssons ”Snapphanar”.

1943 Långselehusen började byggas

2

Delar av de ledande personerna, ellerkända, i Långsele vid denna tid

(1935)

Fr.v. JO Jakobsson. Tung skol- och kyrkopolitiker och far till handlare Gösta Jakobsson.Nils Sehlstedt och Johannes Hamberg. Hemmansägare

Fr.v. Urban Öhlander, som blev den som tog över Jakobssons roll men varsocialdemokrat och slutade sin politiska karriär först i slutet av 60-talet. T.h. ärFolkskoleläraren och kantorn, Karl Öberg, välkänd av de 40-talister som gick i Hamrefolkskola.

3

Järnvägsstationen 1926

Stationsbyggnaden byggdes ut ytterligare en gång.Elbelysning har installerats på plattform 2.

4

Styrelsen för kooperativa handelsföreningen1926

Fr.v: Johannes Hamberg, JE Höglin, Conrad Hamrén (styrelseordf.), August Andersson,AO Näslund, Sven Boström, Karl Sjöberg

5

Nässeforsarna 1930-talet

Vy över den övre och nedre Nässeforsen. Vid den övre Nässeforsen bodde släktenUllsten, vars ena gren också hette Nylén. Släkten fanns i Hjälta/Nässe redan på 1700-talet.1944 så inleddes kraftverksbyggnationerna, som sysselsatte som mest dryga 1000-taletarbetare. Byggnationerna färdigställdes helt åren 1952-53.Vägen t.v. är den gamla, ”gammel-vägen”, till Sollefteå som snirklade sig efter älven denförsta biten.

6

Järnvägsstationen ca: 1933

Loggian har byggts med vidare tak, ett tak som sitter ihop i ett enda stycke, frånstationshuset t.o.m. TR-huset.

7

Flottningselände vid Nässe 1934

Nässeforsarna var vida kända och många flottarhistorier har cirkulerat genom åren. Oftafick man använda dynamit för att få loss de stora bröten som forsarna orsakade.

8

S:a Järnvägsgatan i vinterskrud 1935

En vacker vinterbild med viadukten i bakgrunden, tagen från korsningen Centralgatanoch S:a Järnvägsgatan.

9

Laxfisket 1936

Anordning för fångst av lax. Ställningen för laxtinorna var placerad strax nedströmsUllstens fastighet på södra sidan älven, nära platsen där kraftverksdammen byggdes 10år efter det bilden togs.

10

Flottning 1937

Flottning från Långssjön, Nordsjö, för vidare flottning via Nordsjösjön och Faxälven

11

Idrottsplatsen 1938

Lagledare ”Boll-Johan”, på gamla Idrottsplatsen vid nuv. tvätteriet. ”Pressa”(SixtenPersson) längst ner t.h.. ”Boll-Johan” var en klassisk ledare ända fram till sin död i börjanav 60-talet. Han var LAIF’s allt-i-allo och var ”pappa” till att Faxängen till slut blev av.Han var i omgångar sektionsordförande, lagledare, kassör och kollade samtidigt att ingensmet in utan att ha erlagt sin entréavgift.Idrottsplatsen var i drift ända till början av 60-talet. På 50-talet utrustades anläggningenmed ”provisoriska naturduschar” omgärdad av brännässlor! Den siste vaktmästaren varAlgot Sundin som även följde med några år till Faxängen. Sysslorna var, frånsettgräsklippning och linjering, att dubba skor och laga näten som ännu hade en tid kvar tillsyntetnätets intåg.

12

Järnvägsstationen 1939

Stambanans elektrifiering hade nått Långsele. Bangården blev fullt utbyggd, då detsenare tillkom endast några stickspår och växlar.

13

Nils Karlssons Fotoateljé 1940

Fastigheten ägdes sedan under många år av Henning Tjernström.

14

Musiker i Föreningshuset ca: 1940

Föreningshuset var i många år en samlingspunkt för det växande samhället, tillsammansmed Folkets Park som tillkom senare. Här var det revyer, sång, teater, bio m.m.Skyltsöndagarna var det full aktivitet i dessa lokaler.Dörren t.h. ledde till logerna.

15

Beredskapsåren

Stor brist på mycket under det andra världskriget, för att förse alla ångloken medbränsle. På bilden syns det stora vedupplaget vid lokstallarna 1942.

16

Beredskapsåren

Sverige tillät ju tysk transittrafik under kriget vilket starkt ifrågasatts i efterhand. Påbilden är det dock brittiska trupper som gör ett uppehåll i Långsele på väg genom landetvid krigsslutet 1944-45.

17

Nässeforsarna 1945

Nässeforsarna när kraftverksbygget skulle starta. Med en fallhöjd på dryga 90m så blevkraftverket ett av de största i landet.Laxstugan på bilden, finns det än idag fortfarande rester av.

18

”Oasen” vid viadukten ca: 1946

Planteringar prioriterades av SJ-ledningen tidigare. SJ hade den regionalt ansvarige förblomsterdekorationer i Österås, där SJ drev trädgårdsanläggning i många år. Denanläggningen gav många av det uppväxande släktet i byn sommararbete.

19

Kyrkan ca:1946

Förändringsarbeten vid kyrkan, vilket innebar att gamla gravar grävdes upp. Det vargravplatser utanför själva gravområdet, med ”självspillningar”, d.v.s. dem som tagit sittliv eller var odöpta. (Det sista är enligt sägen).

20

Centrum 1947

Runes Livs (sedermera Nordströms Livs) och en skoaffär, med de nyss färdigställda”Långselehusen” i bakgrunden. T.v. om Erstad ladugård finns ”rättarbostaden”.Många hus är under byggnation på Rosengatans bortre del.Få anade nog att om 10 år så skulle ett modernt centrum stå färdigt inom området.

21

Centrum 1947

Gamla tvätteriet håller på att byggas liksom markplanering av de nya fastigheter som varpå väg att anläggas.Faxälven fortfarande oreglerad vilket märks på vattenståndet.

22

Legendariska TR-restaurangen 1948

Restaurangen inrymde både 1:a och 2:a klass matsalar för tågresenärer samtabonnentmatsal. Överst fanns rum för den åkande TR-personalen