Lappmarksplakatet 2.0 Den nya arbetsmarknaden

Min vän Henry valde att efter två år på universitet göra

ett studieuppehåll och åka jorden runt. Under resan

spädde han ut reskassan med korta småjobb som servi-

tör, bartender, rickshaw-taxi, butiksbiträde osv. Det

visade sig att han mellan jobben kunde ha ett ganska

gott liv. Efter hemkomsten fortsatte livsstilen i Åre,

Båstad, Mölle, Riksgränsen, Finlandsbåtarna. På frå-

gan om pension, kollektivavtal, sjukersättning blir

svaret: Vet du vad jag tar in bara på dricksen en

kväll? Idag är Henry 46 år.

Prekariatet är ett begrepp från sociologin som används

för att beskriva en grupp i samhället bestående av dem

som under längre tid står utanför den etablerade ar-

betsmarknaden.

Hit hör långtidsarbetslösa och personer vars anställ-

ning eller uppehälle långvarigt är osäkert eller tillfäl-

ligt. Hit kan till exempel de som mer än under en

övergående period har provanställning, livnär sig

på svartjobb, har vikariat, praktiserar eller går på bi-

drag, räknas. Till begreppet hör också en svag förmåga

till social rörlighet.

Tidsbegränsat anställda upplever i större utsträckning

än fast anställda att de saknar inflytande över sin ar-

betssituation, sitt arbetstempo, arbetstidsförläggning

och möjlighet att framföra kritik. Allt utmynnar i räds-

lan att förlora den utkomst som man erhållit från viss-

tidsanställningen. En ständig oro för arbetslöshet och

hushållets ekonomi skapar ohälsa.

Totalt över en miljon människor står utanför stora

delar av vårt trygghetssystem.

Idag är det stigmatiserande att vara arbetslös. En ar-

betslös befinner sig längst ner på den sociala trappan,

oaktat vad han producerar eller åstadkommer. Fas 3

har alla hört talas om, smaka på orden!

En revolution är på väg. Än så länge bara en teknisk

revolution. Vad som snabbt närmar sig är det som

benämns ”The Second Machine Age”. Nu är det inte

hästen som ersätts av ångmaskiner utan människan

som ersätts av avancerade robotar. I en snar framtid

assisteras och successivt ersätts kvalificera yrken som

exempelvis läkaren med avancerad datorkraft.

Forskning från Bryssel pekar på att mer än 50 % av

nuvarande arbetstillfällen kommer att försvinna. Så

kallad teknologisk arbetslöshet uppstår då.

Detta gör att människans arbete kommer att bli mindre

och mindre värt. Reallönerna kommer att minska me-

dan BNP ökar. Revolutionen kommer att medföra att

den redan nu extremt låga andelen arbetstillfällen för

lågutbildade personer i stort sett kommer att försvinna.

Företag måste mycket snabbt förändras eller dö.

Ungdomsarbetslösheten skapar förlorade människor,

frustration, gängbildningar, svarta jobb och social oro.

Ytterst handlar det om att kunna skapa ett hem utifrån

en stabil ekonomisk situation.

Dessa fakta bör omhändertas av politiska initiativ.

Vi måste därför tänka utanför ramarna i frågor av

tekniska, samhälleliga och ekonomiska framsteg och

välståndsskapande och välståndets dess fördelning i

samhället.

Ett modernt samhälle måste kunna skapa strukturer

som motverkar och eliminerar att människor hamnar i

fattigdom.

Basinkomstkonceptet

Vad har Thomas Paine, en av USA:s grundare, Pierre

Trudeau, Kanadas f d premiärminister och Björn

Wahlroos, styrelseordförande i Nordea gemensamt.?

Jo, de har alla förespråkat en generell basinkomst.

Basinkomst är en icke villkorad inkomst som utbetalas

regelbundet av staten till samtliga invånare. Inkomsten

är tänkt att ge samtliga invånare en ekonomisk grund-

trygghet som man kan leva på. Detta utan byråkrati

och politisk påverkan. Finansiering ska främst ske

genom att ersätta så många av statens bidrag och pens-

ioner som möjligt. Människor med särskilda behov

kommer alltid att finnas. Genom de frigjorda administ-

rativa resurserna som basinkomsten skapar kan dessa

omfördelas till de som verkligen behöver ett särskilt

stöd i samhället.

Basinkomsten ersätter bidrag och ersättningar samt

ränteavdrag som idag få om ens någon har en helhets-

bild av. Det är sällan som arbetslösa kan nyttja ränte-

avdrag och/eller ROT/RUT. En basinkomst ska vara

generell och skapa en trygghet som gör att människor

inte behöver bli stigmatiserade och lämnas till tjäns-

temäns godtycke.

Exempel på fungerande basinkomstexperiment kan

hämtas från olika delar av världen. Det kanske mest

intressanta exemplet kommer från Kanada.

Lappmarksplakatet 2.0

Under en period på fyra år på 70-talet, beviljades de

fattigaste familjerna i Dauphin, Kanada en garanterad

minimiinkomst, ”Mincome”.

Det som nu konstateras är att projektet har nått många

framgångar. Kostnaderna för Mincome-projektet blev

$17 000 000. Slutresultatet var att barnen tillbringade

mer tid i skolan och fler tonåringar uppnådde examen.

De som fortsatte att arbeta gavs större möjligheter att

välja vilken typ av arbete de ville ha. Under den period

som Mincome administrerades sjönk antalet sjukhus-

besök med 8,5 procent. De svenska problemen känns

igen och lösningarna på dem finns i basinkomstkon-

ceptet.

I ett basinkomstprojekt i Namibia rapporteras efter två

år en minskning av fattigdomsrelaterad brottslighet

med 42 %.

Cypern har i dagarna infört en variant av basinkomst.

Den lägsta garanterade inkomsten på Cypern är nu €

48 (ca 4 400 kr) vilket motsvarar ca halva medianin-

komsten..

I vårt förslag läggs basinkomsten ovanpå den ordina-

rie inkomsten och beskattas progressivt enligt gällande

regelverk.

Kommunens intäkter, förutom den direkta kommunal-

skatten, är svåra att bedöma. Den kommunala servicen

att bli mer kostnadseffektiv. Intäkterna från övrig

service och handel kommer att förbättra den kommu-

nala ekonomin.

Att införa basinkomst utan sociologiska studier, prak-

tiska konsekvensanalyser och framför allt effekterna

på samhället kan vara svårt att få gehör för. Däremot

kan det vara en framkomlig väg att under en begrän-

sad tidsperiod genomföra ett försök med kontinuerlig

uppföljning och utvärdering som står på akademisk

grund.

En sådan basinkomst skulle bli ett exempel på när den

Nordiska modellen™ uppfyllt sina ambitioner och

fattigdomen i sin nuvarande definition avskaffats.

Detta borde vara varje framåtriktat politiskt partis

dröm. Att kunna presentera resultatet av en vision

om ett samhälle utan fattiga.

Det mantra som de flesta partier nu tävlar om att föra

fram är att vi ska arbeta mer och längre upp i åren, att

vi måste skapa fler jobb. Det kallas för arbetslinjen.

Sedan införandet av 40 timmars arbetsvecka har BNP

fördubblats (ca).

Utarmningen

Med en linje från Strömstad till Haparanda delas Sve-

rige i två geografiskt lika stora delar. Demografiskt

lever ca 90 % av befolkningen öster om linjen och 10

% väster om linjen. Om endast inlandet räknas i Norr-

och Västerbotten är det mindre än en procent av Sve-

riges befolkning.

Om Arjeplogs kommun skulle ha samma befolk-

ningstäthet som Sollentuna så skulle 17,8 miljoner

människor bo där. Ett fantastiskt underlag för ett fun-

gerande samhälle! Nu bor det 2960 personer i kom-

munen. Närmaste BB är i Piteå 27,3 mil. Dit åker man

på tre och en halv timme.

Geografi Demografi

Faktaruta:

Under de senaste 20 åren har Sveriges BNP ökat med

drygt 70 %.

Om arbetstiden hade förändrats proportionellt med

BNP-tillväxten hade veckoarbetstiden idag varit 28

timmar.

Antalet arbetslösa ungdomar (15-24 år) har bitit sig

fast 20-30 % av antalet anställda.

Antalet visstidsanställda har sedan 2003 Q3 legat

konstant.

Fattigdomsgränsen enligt OECD är 50 % av media-

ninkomsten. I Sverige 2011 cirka 134 900:- motsva-

rande en månadsinkomst på 11 200:- . Efter skatt ca

9 400:- beroende på kommunalskatt.

Antal enmansföretag 2013: ca 770 000.

Antal egenföretagare 2013: ca 310 000.

Lappmarksplakatet 2.0 Många kommuner har halverat sitt invånarantal de

senaste 20 till 30 åren. Utflyttningen av främst unga

kvinnor gör att nativiteten i dessa kommuner är ex-

tremt låg. Den demografiska strukturen visar ett stort

överskott i åldrarna 40 år och äldre.

Idag har vi kommit till en punkt där många av Norr-

lands inlands kommuner är eller står inför demokra-

tisk, ekonomisk och samhällelig dysfunktionalitet.

En förädling av naturresurser och råvarorna på plats

eller i närområdet kan skapa förutsättningar för fler

arbetstillfällen.

Ska Staten ta ansvar för att upprätthålla välfärden i

dessa kommuner?

En vision för det postmaterialistiska samhället

Lappmarksplakatet, angående lappmarkernas bebyg-

gande, utfärdades av Karl XI, 1673.

I Lappmarksplakatet konstaterades att land inom

lappmarkerna som samerna inte hade någon nytta av

skulle kunna brukas av svenska och finska åbor till

ängsmark och mulbete, till kungens och rikets tjänst.

De som anlade nybyggen lovades särskilda privilegier.

Vi ser…

Vi ser sammanhangen mellan en prekariserad klass

med tyngdpunkt på ungdomar utan hopp och halva

Sverige som håller på att förblöda.

Vi ser ett flertal initiativ runt om i Europa med att

införa olika varianter av basinkomst.

Vi ser ambitionen att göra världen till en gemensam

arbetsmarknad där arbetsgivaren väljer och vrakar.

Vi ser en demografisk uppdelning av Sverige som nu

går allt fortare. Förändringen kommer att bli förödande

och kommer att kunna jämställas med förfallet av den

svenska infrastrukturen.

Sammantaget kan dessa problemställningar samman-

fattas med en förlorad ungdomsgeneration och en

förlorad del av Sverige!

Att införa en basinkomst i hela landet på en gång utan

att kunna överblicka konsekvenserna är förmodligen

ett av de starkaste argumenten mot basinkomst.

Vårt förslag är därför att för varje myndig person in-

föra en tidsbegränsad beskattad basinkomst uppgående

till 50 % av medianinkomsten (OECD:s fattigdoms-

gräns) och för omyndig person till 25 % av medianin-

komsten. Idag cirka 11 200 kronor beskattningsbar

inkomst. För barn 25 % av medianinkomsten, ca 5 700

kronor.

Detta för samtliga som är folkbokförda inom det som

tidigare kallades för stödområde A (Norrlands inland).

Storleken på området kan diskuteras.

Reformen ska kontinuerligt följas upp, utvärderas och

analyseras. Forskningsrapporterna kan ligga till grund

för beslut om att antingen avsluta försöket, förlänga

det i femårs-intervaller och/eller utveckla det till andra

delar av landet.

Finansieringen av en sådan reform sker genom att alla

generella bidrag omstruktureras till basinkomsten.

Både kommunala och statliga. Detta kompletteras med

att ränteavdragen för kommunens fastigheter fasas ut

under en tre-årsperiod.

Men ska då den som har en inkomst få basinkomst? Är

det rättvist? Om en reform är generell kan den accept-

eras av fler grupper i samhället. Samtidigt undviker

man en stigmatisering. Att reformen är generell gör

också att riskerna för inflation i dessa kommuner mi-

nimeras.

För kommunen innebär reformen med stor sannolikhet

att utflyttningen upphör och övergår till en inflyttning.

Med en beskattningsbar basinkomst skulle en genom-

snittlig inlandskommun med 8 500 invånare erhålla

ökade skatteintäkter med cirka 200 miljoner kronor.

De dynamiska effekterna är svåra att sätta en prislapp

på.

Vårt bidrag till valrörelsen 2014 är en vision om ett

levande Sverige utan fattigdom.

Det skapar en humanistisk stormakt!

PES Stockholm aktivistförening

Lapplandsplakatet 2.0