lek och drama - högskolan dalarna · 2019. 2. 11. · drama och verbal förmåga...

Lek och Drama

Susanne Rosén12 september 2018

Susanne Rosén 2017-11-28

Lek och drama i relation till språkutveckling

• Utgångspunkter• Lek• Drama• Sammanfattning


http://www.youtube.com/watch?v=v0vKznh9wfA


http://www.youtube.com/watch?v=v0vKznh9wfA

Teori – tankeverktyg för att belysa och tolka aspekt (aspekter) av en företeelse


Beroende på vilket

perspektiv vi har

så ser vi saker på

olika sätt.

Det teoretiska

perspektiv vi

använder

påverkar vad vi

ser och hur vi

tolkar det vi ser.


KOMMUNIKATION

Från latinets communicare som betyder att göra något gemensamt


KOMMUNIKATION

kroppspråkröstenorden

Det vi säger och det vi gör


Här står jag och pratar.

Det var äppelmos i burken.


Ett vidgat språkbegrepp

Språkbegreppet innefattar gester, miner, kroppshållningar, situationsbestämda handlingssätt etc. Detta vida språkbegrepp innefattar en mängd medel som tillsammans utgör brukssituationen för verbalspråket. Verbala utsagor kan betyda helt olika saker beroende på sammanhang.

(Wittgenstein, 1953/1992)


Ibland förstärker kroppsspråket det som sägs med ord

Ibland kompletterar kroppsspråk och ord varandra

Ibland kan kroppsspråk och ord uttrycka olika/motsägelsefulla saker

Ibland uttrycks saker enbart med kroppsspråk


Multimodalitet

Olika kroppsliga uttryck, t ex gester, miner, blickar och rumslig position används simultant.

Olika meningsskapande tecken, modes används simultant vilket innebär att interaktionen och kommunikationsprocessen är multimodal (Østern, 2011).

Olika modes, innehåller och uttrycker olika sätt att skapa mening. Det innebär att allt inte direkt kan överföras från ett mode till ett annat (Kress, 2010).


Lekens egenvärde för sin egen skull lek för lärande


Rosseau - Barnet

som natur.

Den vuxne anpassa

sig efter barnet.

Barnet som oskyldigt

och rent –

Självreglering, den

fria leken


Psykodynamiskt orienterad teori – ett

exempel

Erik Homburger Erikson – Psykosocial utveckling i olika,

hierarkiskt ordnade stadier. Varje

stadium innebär mognadskris.

Genom leken lär sig barnet att klara av

verkligheten.


Kognitiva (konstruktivistiska) teorier

Perception- erfara med sinnen

Reception- ta emot sinnesintryck

Individens konstruktion av mening och begrepp

Jean Piaget – Kognitiv utveckling sker enligt olika stadier från

sensomotoriskt stadium via konkreta

tankeoperationer mot alltmer abstrakt

tänkande. Från funktionslekar till symbollekar

Assimilation – Anpassning av nya erfarenheter till befintliga

handlingsmönster – Lek

Ackomodation – Anpassa sig själv till nya handlingsmönster

– Lärande

Imitation – Enbart ackomodation. Modellinlärning


som - om


Utvecklingspsykologiska perspektiv

Samspelsteori (Stern) – Intoning leder till samspel

Intersubjektivitet – ömsesidighet

Självkänsla och motivation

Anknytningsteori (Bowlby) – Känsla av trygghet, trygg bas

Våga utforska och leka


Kommunikation som dialogisk relation


Sociokulturell teori

Lev S. Vygotskij - Social och kulturell påverkan på mentala processer.

Man kan inte leka det man inte har erfarenhet av.

Proximal utvecklingszon ”I leken blir barnet huvudet högre än sig själv” (Vygotskij ,1978)


kopiering Utforskande av möjliga sätt att uttrycka/utföra enhandling. Skapande av nyttsätt att uttrycka/utföra en handling.

Imitation


”Barnets lek fungerar mycket ofta bara som ett eko av vad

det sett eller hört från de vuxna, men icke desto mindre

reproduceras aldrig i leken dessa element ur barnets

tidigare erfarenhet exakt sådana som de var i verkligheten”

(Vygotskij, 1930/1995, s. 15).


som - om


Forts. sociokulturella perspektiv

Kommunikationsteorier:

Bateson – Text (lekens innehåll) måste förstås i sin kontext

Metakommunikativa signaler

Mikhail Bakhtin – Dialogisk relation

Mening och förståelse skapas i dialogen


Turtagande

Samstämmighet

Överenskommelse


https://www.youtube.com/watch?v=fhjTjhX4nT4

https://www.youtube.com/watch?v=fhjTjhX4nT4

Kritiska teorier

En kritisk teori granskar samhälleliga företeelser

kritiskt.

T ex vad lek anses vara och ges förutsättningar att

vara inom en viss samhällelig kontext.


Måste leken vara nyttig för att ha ett värde, eller

kan dess värde också/eller enbart vara att den är

rolig och en del av livet självt?


Upp och ner visan

Upp och ner, ner och upp. Grisen gal i granens topp.

Och en mus , i vårt hus

svär och tuggar snus.

Lammet skäller, värper karameller,

hunden jamar, lilla grisen gal.

Opp och ner, ner och upp. Grisen gal i granens topp.

Och vår ko, må ni tro, han ska ut och ro.

Geten dansar, tuppen har fem svansar,

oxen kacklar , lilla grisen gal.

Upp och ner, ner och upp, grisen gal i granens topp.

Och vår katt, han tror att, myssan är en hatt.

Hönan jagar, räv i våra hagar,

kossan gnäggar , lilla grisen gal.

Upp och ner, ner och upp, grisen gal i granens topp

och vår stut flyger ut. Nu är visan slut.

https://www.youtube.com/watch?v=YxaFt1drQKI


https://www.youtube.com/watch?v=YxaFt1drQKI

Drama kommer från det grekiska ordet dráo som betyder handling

Drama


konstnärlig uttrycksform pedagogisk metod


tematiskt innehåll

Socialt samspel Konstnärlig form

Dramas olika aspekter


tematiskt innehåll

Socialt samspelKonstnärlig form

I De olika aspekterna finns alltid närvarande men kan vara mer

eller mindre i förgrunden eller bakgrunden beroende på

undervisningens syfte


I dramapedagogisk verksamhet används fantasi och konstnärliga symboler när människor tillsammans skapar fiktiva situationer av verkligheten... Deltagarna upplever situationen med sina kroppar, känslor och intellekt, både som medskapare av situationen och som betraktare av situationen. I bearbetningen... möjliggörs en reflexionsprocess vars innehåll påverkas av syftet med verksamheten.

(Sternudd 2000, s.16)


Multimodalitet

Olika meningsskapande tecken, modes används simultant vilket innebär att interaktionen och kommunikationsprocessen är multimodal (Østern, 2011).

Olika kroppsliga uttryck, t ex gester, miner, blickar och rumslig position används simultant.

I drama utforskas såväl kroppsspråk (kroppsliga och rumsliga aspekter) som olika aspekter av kommunikation mellan människor (social interaktion).


Dramalek –utforska i roll


Lek och drama

Samma estetiska grundelement:• Roll• Handling• Rum och tid• Dramatiska verkningsmedel – spänning

kontrastsymbolerritualerrytm

Skillnad:I leken förfogar deltagarna i leken över grundelement och verkningsmedel.I drama finns en ledare som medvetet använder dessa.

(Heggstad Mjaaland, 2012)


Den dramapedagogiska verktygslådan


Lärarens roll


Att vara lärare i roll


https://www.youtube.com/watch?v=F4nmtPM6qI0


https://www.youtube.com/watch?v=F4nmtPM6qI0

Den dramapedagogiska verktygslådan innebär:

• att leda med kropp, röst och känsla i fiktiva rum

• att leda med och i fiktion

• att leda med berättelsens dramaturgi

• att leda med agerande berättande så som lärare i roll

• att leda med regi

• att leda med och i dialog

(Holmgren-Lind, 2011, s. 95)


Drama och verbal förmåga – överspridningseffekter

Ann Podlozny (2000; Podlozny, 2001) har analyserat en stor mängd undersökningar av pedagogiskt drama i skolan, dvs. av dramatisering av berättelser som en metod inom olika skolämnen.

Podlozny fann ett klart belagt samband mellan deltagande i pedagogiskt drama och förståelse av berättelser, allmän läsförståelse, språklig medvetenhet, muntlig framställning och skrivning (inkl. medvetenhet om målgrupp, disposition och utarbetande i detalj).

Slutsatsen att pedagogiskt drama inte bara hjälper barn att bättre förstå de texter de spelar; drama som metod hjälper dem också att förstå texter som de inte spelat upp.


Hare av Albercht DürerSusanne Rosén 2017-11-28

Den lilla haren som försvannEtt dramaförlopp med små barn

Utgångspunkt och start

Harar har svans (roller)

Harar kan hoppa och rulla

Harar hittar alltid mat

Harar kan nosa (förbereda för uppdraget)

Oväder i skogen (dramatisk stegring)

Vi hittar den lilla haren (upplösning och avslut)


Språkutveckling genom lek och drama (några likheter)

Multimodalitet

Kommunikation i handling och om handling

Överenskommelser

Berättarstruktur

Utforska begrepp och sätt att uttrycka sig

Både i leken och i roll i drama kan barnet bli ”huvudet högre än sig själv”



TÄNK DIG

Tänk dig en kulle- en röd liten dörrvid dess fot bland stenar och mossaoch slingrande rot.

Tänk digEn söt liten portklappEn fotskrapa med En nyckel med snirklarEtt urgammalt vred.

Tänk digDu smyger till dörren i kullenDu tar i låset – du knackar,men ingen ger svar.

Tänk digSå öppnar du dörrenSå stiger du nerI kullen i skogenVad händer det mer?

(Okänd författare. Ur Sagostunden 2, red. Marianne Söderbäck.)

ReferenserAskland, Leif & Sataoen, Svein Ole. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns barndom. Stockholm: Liber.

Berggraf Saebø, A. (2003). Drama i barnehagen. Oslo: Universitetsförlaget.

Bergström, Matti. (1997). Svarta och vita lekar. Wahlström & Widstrand.

Burton, G. & Dimdleby, R. (1997). Oss emellan – mellanmänsklig kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, Olga (Red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten (2011) Dramabok. (2:a rev. upplaga). Stockholm: Liber.

Forsberg Ahlcrona, M. (2009). Handdockans kommunikativa potential som medierande redskap i förskolan. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet.

Hangaard Rasmussen, T. (2016). Lek på rätt väg? På spaning efter leken. Lund: Studentlitteratur.

Henriksson, L. (1987). Lära i lek och drama. Stockholm: Natur & Kultur.

Holmgren-Lind, L. (2007). Pedagogiskt drama – I skärningspunkten mellan teaterkonst och estetisk praktik. Licentiatavhandling, Linköpings universitet. Linköping Studies in Arts and Science.

Holmgren-Lind, L. (2011). Dramapedagogen i förskolan. I: Österlind, E. (Red.). Drama – ledarskap som spelar roll, (s. 81-97). Lund: Studentlitteratur.

Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. London and New York: Routledge.

Lillemyr, O. F. (2013). Lek på allvar. Stockholm: Liber.

Lindqvist, G. (1995). The Aesthetics of Play: A Didactic Study of Play and Culture in Preschools. Doktorsavhandling, Uppsala universitet.Mead, Georg H. 1934/1995). Medvetandet, jaget och samhället. Lund: Argos.


Referenser (forts.)Mjaaland Heggstad, K. (2012). 7 veier til drama: Grunnbok i dramapedagogikk for laerere i barnehage og skole. Bergen: Fagbokforlaget.

Nilsson, B. & Waldermarson, A-K. (2007). Kommunikation: Samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur.

Olofsson, Birgitta Knutsdotter. (1987). Lek för livet. Stockholm: HLS Förlag.

Olofsson, Birgitta Knutsdotter. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Podlozny, A. (2000). Strenghtening verbal skills through the use of classroom drama: A clear link. Journal ofAesthetic Education, 34(3/4), 91-104.

Rasmussen, B. (2008). Beyond imitation and representation: extended comprehension of mimesis in drama education. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 13(3), 307-319.

Rasmusson, V. & Erberth, B. (2008). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur.

Sternudd, M. M. F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran?: Fyra dramapedagogiska perspektiv –dramapedagogik i fyra läroplaner. Doktorsavhandling, Uppsala Universitet, Institutionen för pedagogik.

Sørensen, M. (2015). Drama, æstetisk læring og utvikling af dramatisk legekompetence i børnehaven. Doktorsavhandling. Aarhus Universitet. Institut for Uddannelse og Pædagogik.

Vygotskij, Lev S. (1930/1995). Fantasi och lek i barndomen. Göteborg: Daidalos.

Welén, Therese (2003). Kunskap kräver lek. Forskning i fokus, nr. 17. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Wertsch, James V. (1998). Mind as action. New York, Oxford: Oxford University Press.

Wittgenstein, L. (1953/1992). Filosofiska undersökningar. Stockholm: Thales.

Øksnes, Maria. (2011). Lekens flertydighet. Stockholm: Liber.

Østern, A-L. (1994). “Sol, sol! – Jag vill va’ solen” Kontextbyggande och perspektivbyten i barns berättande och drama. Doktorsavhandling. Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten.

Østern, A-L. (2011). Transformation. In Schonmann, S. (Ed.) Key Concepts in Theatre/Drama Education (pp. 59-63). Rotterdam: Sense Publishers. Susanne Rosén 2017-11-28

lek och drama - högskolan dalarna · 2019. 2. 11. · drama och verbal förmåga...

Documents