Grundernaaf

Naturalhistorien för Ekonomieni Stycket

med Filos. Fakultetens bifall,under inseende

af

DOKT. SAMUEL LILJEBLAD,Ord. Kongl. och Borgstrom, Prof. i Pr. Ekonomien, Led. af K. Vett.Societ, i Upsala , K. Sv. Patriot. Sållsk. i Stockholm, Hon^ Led»af Hushalln, Sallsk. i Vermel. Led. af Phytogr. Soc. i Gottingenoch Adjunkt i K· Sv. Vettenskaps Akad. i Stockholm»

för Filofofiska Graden utgivetaf

LARS ALGER PLANANDER,Flodinsk Stipendiat, Östgöte,

till omproüiingpa Gustav. Lårosal, d. 3 Maj f. m» igo6.

UPSALA,Tryckt hos Jon. Fr. Eoman, Kongl. Acad. Boktr.

I Ν

SACRAM REGlAΜ. MAJESTATEM

SPECTATjE FIDEI VIRO,

DICASTERII AULICI SECRETARIO ,

AMPLISSIMO DOMINO,

T Tjl ΐι^Ι^Ι^φ.

Dum. benefadorum, dum. duplex sangvinis imoQuo teneor, vinclum corde revolvo memor ;

Pugna ftagrat, mca qux suspendit pedora, duplex:;Pugna facultatis, mentis & orta pise..

Si cjuseris. laudes, aliorum quasrc CamenamSi vero pedus nobile, quaere meum.— ni i Ii i quas fundo, si nolit vota canorus,,Audiet. asthereus, quae Tibi fundo, Deus..

LAUR. ALG. PLANANDERv

Grunderna af Natural - Historien

för Ekonomien«i Stycket.

§· 1,Inledn ing.

j\J afcural - historiens fålt år för vidsträckt, att hvarjeLandthushållare, Näringsidkare,.Ämbetsman, Prest,

Domare, Läkare in. fl. skulle förmå genomvandra det;men icke dessmindre år denna Vettenskap för hvar enmedlem i Samhållet af sådan vigt, att i händelse manvore aldeies utan dess kännedom skulle detsamma med¬föra en våsendtelig saknad, och stundom förlust, vidanskaffandet eller bruket af de åmnen , vi dagligen be¬höva till klädnad, underhåll och nöjen.

Hvart Land har sina förmåner. På ett stalle sak¬nas en del, som ågas på ett annat till överflöd och tvert-om. Dessa kunna utbytas genom handel j och mångaöverflyttas, så att de bliva ifrån ett till ett annat ställeinhemska.

Hviika förmåner det ena Landet har af Naturenframför det andra, lårer oss Naturalhistorien, då manjåmförer det ena Landets alster med det andra. Hurudessa förmåner kunna flyttas och i hvad mon de åroflyttbara från den ena orten till den andra, undervisaross éen praktiska Ekonomien, hvilken ock lårer oss råt¬ta begagnandet af Fäderneslandets egna fördelar, antin¬gen varande af samma godhet eller antagliga i de frem-mandes stållen. Huru vigtigt detta år, inser hvarje tän¬kande medborgare

A Hvad

Hvad våra Svenska Naturkunnige i» denna- våg re¬dan gjort, ligger för alla forskandes ögon; men då de isina arbeten sökt till att innefatta alla Verldsdelars al¬ster, med dessas beskrifningarr har det icke varit lått förLandtmannen , som behöft deras ledning, att samla deåt .så många- håll spridda underrättelser- Åven harspråk och okänd terminologi hindrat utbredandet af den¬na kännedom. Kongl. Vettenskaps Akademien i Stock¬holm, K. Patriotiska Sällskapet derstådes, och andra Lär¬da Samfund i Riket ha väl bemödat sig at afhjelpa den¬na svårighet genom utgivandet af sina arbeten på Mo¬dersmålet, och i smärre afhandlingar underråtta Allmän¬heten om de nödigaste förrättningar i allmänna. lever-'nét, som grunda sig på Naturalhistoriens upgifter. Mendå sjelfva Naturalhistoriens kännedom al tid ligger härvidtill grund j har deras ändamål icke fulikomligen kunnatVinnas med mindre Upfostringen i Landet åven diråt läm¬pades, det år : att kunskapen i dessa ämnen genom denvanliga undervisningsvågen utbreddes. Huru nödvändigtdetta år rör Ekonomiens upphjelpande i tårt Land inså-go Kongl. Vettenskaps Akademiens första Grundlågga-re, hvarföre deras första bemödande blef, att bereda ©chtill verkställighet befordra, det vid alla Rikets Universi-teter inrättningar stiftades för Naturalhistorien och desstillämpning för Ekonomien genom sårskilta Lärare y afhvilka alla blivande Filosofie-Magistrar skulle exami¬neras u). Med· denna hörjan kunde Rikets Ungdom ef¬

ter

' k) Man jSmfSre härmed Archiati von Linnés Tankar: om GrundentHl-Oeconomien genom Naturkunnigheten och Physiken. K. Vetten¬skaps -Academ.*Hindi. 1740. Vid samma· tidpunkt påyrkades, och sedartstiftades de Chemiska och Fysiska Professionerna med: sina sårskiltaLärare for Laadhushfillningens formon, till dessa Vettenskapeis egen

i allmänhet hos oss.

ter hand erhålla skicklige Lårare i dessa kunskapsgre-nar för de lägre undervisningsverken. Huru detta bliv¬it verkståldt och livad orsaken varit att ändamålet ejaltid vunnits med dessa inrättningar, hörer icke till värtnärvarande ämne at utreda. Vi an-märke blott, att hin¬der stundom legat i Naturalhistoriens fortfarande utvidg¬ning , hvarigenom en större mängd ämnen förekommitån den Vettgirige och mindre bemedlade, kunnat omfat¬ta. Deraf har håndt att detta ur-stråk ta studium ej i sam¬ma mon kunnat utbredas ibland människor, för hvilkadet varit bearbetadt. Vi beundre den tilltagande lust hosvår tids Naturalhistorici at granska, beskriva, upptäc¬ka eller ock nogare bestämma de förut beskrifina tingen;men finne mer och mer nödvändigt, att ofFenteliga un¬dervisningen , gör deras nyttiga uptåckter allmänt kän¬da och visar tillämpningen. Oss synes derföre nödigtatt de ämnen isynnerhet utmärkas , som i vårt Land kun¬na odlas, tjena vid La η d tbru k, i handel och manu¬fakturer eller der förädlas, korteligen: alla ting, somräknas till förnödenheter, gagn och det menskliga lifvetsförljufvande. Deras mödor och kostnad , som arbetat påNaturalhistoriens fullkomnande, skulle bliva titan frukt, ifall en sådan tillämpning ej skedde, eller deras gagneli¬ga uptåckter i glömska försvunno, eller blott tjente denlärda efterverlden till efterrättelse. Så har redan håndtmed många forntidens förmonliga upptåkter* Vi ha der¬före föresatt oss att hopsamla hålst de föremål, hvarskännedom, i detta hånseende till allmänt gagn kan tjenamed åsikt af Naturaihistorlens fordringar. Vi åge välförut smärre sammandrag i Naturalhistorieji, både afIn- och Utländska mån, och även förvånte flera, läm¬pade för Undervisningen vid Skolor och Gymnasier;inen som dessa dels saknas, dels åro för det närvaran¬de otillgängliga i bokhandel, dels ock inskränkta för nå-

A α got

*

c'got visst Natursrike, Klass eller Ordning; några förål¬drade, såsom gjorde efter åldré editioner af det ryktba¬ra Linneiska Natursystemet: och då jämväl detta Sy¬stem , som har ifrån sin första korthet, når det var vårbåsta Skolebok i denna kunskapsgren, åven blivit såsällsynt, att det måste köpas ifrån utrikes orter, ochvidgadt till ett verk af flera Volumer, kan det nu me¬ra icke egas af de mindre bemedlade Studerande, ochblir således saknadt af dem, som studera Naturalhisto-rien endast för att fåra kanna tingen till den nyt^a el¬ler skada, som de medföra i allmänna lefvernet. Γ den¬na afsigt ha, såsom vi redan nåmt, Sammandrag/3) förVettenskapen blivit gjorda. Till efterföljd af sådaneexempel, vid andra Universiteter ha vi företagit oss attuppräkna de för Ekonomien nyttiga Natursalster medderas hufvudkånnemärken efter den ordning och an¬

visning, som vår Praeses givit vid sina Ekonomiska före¬låsningar, samt detta på modersmålet, såsom allmänt fatt-ligare och även låmpadt efter förornandet vid härvaran¬de Ekonomiska Profession. Denna början hoppas vi ic¬ke illa anses.. Den terminologi, vi följe, år ingen an¬nan ån den, som förut blivit förklarad af våra berömdaLärare i Naturalhistorien y) och nästan allmänt i Svenskskrift nyttjas , der sådane ämnen vettenskapligen af-handlas.

§· 2.·

β) Ibland andra har Ekon. Pr. gf. Beckman i Göttingen : Cäroli a Lin¬ne Systema Naturse ex editione XII in epitomen redaftom & prstle-ttionibus Academicis accommodatum. 8mo m. fl. utgivit.

γ) Jfr. Pr. A. gf. Retzii Inl. till Djurriket efter von Linnes La»rogrunder. Hoffbergs m. m.

t-

§. 2.Om Naturaliernås allmännaste Tudetning:

Alla Natursalster <T)» som finnas i oeh på vår jordkunna beqvåmligen åtskiljas i 3 stora hufvudklasser el¬ler afdelningar, hvilka man kallar Nuturens riken. Des¬sa åro:

1. Djur-Riket, Regnum Animale, innefattar Sjåls- oehSinnesegande varelser.

2. Ört- eller "Växt-Riket, Regnum Vegetabile. Alla sin-neslosa alster med- organisk sammansättning.

3. Sten- eller Mineral - Riket, Regnum Minerale.. Alla oorganiska r) Natursalster.-

i. REGNUM ANIMALE. DJURRIKET.

Innefattar, såsom nåmt år, Sinnesågande Varelser.Yttre Sinnesorganer åro 5: Öga för Synen, Öra förHörslen, Näsa för lukten, Tunga för smaken och en tunnhud för känslan, som år mera spridd ån de öfriga sinne¬na, till nästan hela kroppen: Den finnes vanligen i fin-geråndarne eller låpparne starkast. Dessa sinnesorga¬net åro fördubblade, på det att, om någondera af demskulle förloras, det återblifna skall ersätta skadan. Ein

del

It) Med detta namn skilja vi dem ifrån konstprodukter (artefafta)som genom människors åtgärd, mekaniska inrättningar eller de ofrigadjurens biträde kunna frambringas, förändras m. m.

ί) Hvad man kallar organiska och oorganiska alster har afseendepå deras inre byggnad : de organiska hava ror eller kåril, såsom djuroch växter, hvari våtskor omlopa , de oorganiska åro utan sådaneror:såsom stenar, krystaller m, m. Djur ha både en aftiv och passiv rörel¬se, växter endast passiv, stenar ingen inre rérelse.

del djur ha 4* andra blott 2, 3, och så mycket mankånner några maskar (Moliusker) endast ett enda, näm¬ligen känslans. Deras kalkartiga skorpa eller fasta bende!,deras mun och dervid visade rörelse, når de hem ta fö¬doämne, skilja dem lått ifrån alla Växter (alger ochsvampar) m. m.

Djurens våtskor åro i allmänhet antingen Råda ellerHvita (något gulaktiga), hvifka drivas från hjertat (en kott-full muskelsåck innom deras kroppar) liksom från enförsta üörelseorsak till de öfriga blodkårilen, hvilkasorganiska kraft åter fortsätter samma rörelse. Så lån¬ge livet hos djuren varar, finnas våtskorna över allt ten beständig cirkulation. En del djur hysa i sin blodlika temperatur med yttre luften eller ega med den idet närmaste samma kölds och varmesgrad. De näm¬nas för kallblodiga och kunna icke leva eller röra sig ialla årstider, der köld och varma mycket omväxla. De¬ras blod eller vätskor drivas från ett bjerta med 1 öraoch i hjertkammare: andra iia vanligen en högre var¬megrad ån Atmotsferen, åro alla med röd blod, hvilkasblöd drives ifrån ett bjerta med a:ne hjertkamrar och 1hjertöron. Desse kunna båttre leva A omväxlande köldoch hetta : de andas genom lungor, och kallas Varmbio-tig* ζ)·

Alla Djur indelas i $ klasser,??), luåmligen :Λ)

ζ) PS dessa omständigheter .baves något afseende vid indelningar¬ne, ehuru de icke utgöra forrfåmsta ogonmärket.v) Man kan indela Djuren i flera klasser, isynnerhet de sista af

V. Linnés Klasser ; men vi bibehålla i stället underdelningar i ord-ningar, som vanligt varit. 'Man har antagit fiessa Indelningsgrunderfor Praktiskt ändamål, att kunna lått igenfinna om t. ep, ett djur eller

Ä) Med varm rod blod,. Hjertat 2 rummigt, ζ Sron.ι. Klass. Ma μMalta, Daggande Djur. Namnet titmår-ker hufvudkånneteknet. Ungarne di alla i bårjan,livar före deras mödrar fått spenar (mammae). Béklåd-ningen år vanligen hår, som årligen fålles. En del hafjäll eller sammanlöpande borst liksom piggar. Nästanalla ha hår vid hals eller haka. RÖrelselåmmarne oli¬ka , vanligast 4 fötter. Några äga 2, andra inga, och istallet fenor, gifna till simmande efter uppehållsstället.Ungarne födas levande med fulldanade lemmar.

2. Klass. Aves, Foglar. Åro utan spenar. Ungarne ut¬kläckas af ägg, som omges med en kalkartig skorpa.Kroppen täckes med fjädrar, som årligen ombytas.Rörelselåmmarne åro 2 fötter, 2 vingar.B) Med kall råd blod, Hjertat 1 rum, 1 ora,.

3 Klass. Amphibia , (jAmfibier, Kräll ha naken Hud utanhår eller fjädrar, inga spenar. Kroppen täckt vanli¬gen med sköldar , eller fjäll, hvilka med den tunnayttre huden ärligen- ombytes. Ungarne utkläcklas af ägg,som omges 'med en mjuk hudaktig skorpa. Åga dels 4fötter, detet ingå. De sednare filtan? fötter) röra sigmed fjäll, och hudringar. Alla andas genom fria lungor.

4. Klass. Pisces, Fiskar, kännas med vertikal stjertfena,och bro stfenor 2:ne på sidorne. Inga andra rörelselem¬mar, futom fenor: ;}) kroppen med slemig hud ,som van-

li¬

en ort, err sten förut varit kandt, och till hvad nytta eller skada*Man har jämfört denna Tndelning med ett Regemente eller Rike, ochlikasom mam der har af noden at veta, när nran vill'efterfråga etthemman, i hvad Lan, p.Ovins, härad, socken, rote eller bylag dét lig¬ger ; sllså mäste man vid ett djur,. en ort ni, tm. veta>, till hvsdiklass , ordning, slägte eller slag den horer.

$) Delas af de Nyare Zoologer i 2 klasser.*) På: några åro armar vid bröstfeDorne,.

ligen täckes med fji'11, hvilka icke ombytas. ArrdaSgenom bjllar. Lägga roimn t), samsittande i hinna.JNågra föda levande ungar. Inga ha spenar.

C) Med kall hvit blod, eller en'gulaktig vätska. Oe fa¬stare kroppsdelarne (benen} utvändigt sittande.

5. Insecta, Insekter, (Trfä). Deras kroppar har flera af-delningar (vanligen 3). Fötterna åro 6, 12, i6 ochfl. 6 på de flesta. Ega ovanliga sinnesorganer: sam¬mansatta ögon, Antennas eller spröten i stället för ö·ron : munntrådar (palpi) häftade vid och på tungan m.m.Ombyta hud och skapnad i olika åldrar (somliga un¬dergå 2, andra 3 förvandlingar). Utgöra den talrika¬ste flocken ibland Djuren.

6. Mollusca (Vermes L.) Mollusker, Maskkråk medtrefvare, (utan förvandling). Ha en blöt kropp, delsnaken, dels med en hård Skorpa försedd; eller ägan¬de ett fastvåxt hus, stundom enkelt,, stundom grenigfceller sammangyttradt: kroppen oftast delbar, återvå-xande. Alla ha känsla, inga ögon och öron, inga e-genteliga fötter, endast stödmusklar (pedamenta) somkunna utsträckas och indragas. Åro bland Djuren detsamma, som de kryptogamiska alstren ibland örterna.

§. δ. Ordningarne i hvarje klass antagas olika. Manföljer härvid en blandad Metod κ) såsom den lättaste.Och derefter indelar man :

1:0

0 En samling af små ågg innorn gemensam tåckhinna.κ) Flera Naturforskare tadla en sådan "Metod, som enligt von Lin-

nés grunder följes, så vål i Djur,Våxt- fom Stenriket; men man sva-rar derpå med Prof. Retzii ord: Att man får se i sådane (andra Sy¬stemer , der indelningen år purt artificiel d. å. efter någon viss deltagen) det slägtet, som naturen gjort till ett, styckadt i 10 andra, der-före att de ej blifvit skapade med lika antal o&h iika danade klor. m,tu. 1. c.

i:o Dåggande Djuren, dels efter tändernas, dels föt¬ternas beskaffenhet, i 8 Ordningar, hvilkas känneteckengivas i den följande §.

2:0 Foglarne, efter näbb och fötterna , i 7 Ordningar,3:0 Amffbierna i 1: De med fötter och utan fötter,4:0 Fiskarne, efter bukfenornas läge och Hjålöpnin-

gens beskaffenhet, i 6 Ordn.5:0 insekterna i 6 efter vmgarnes antal in, m.6:0 Molluskerna i 6 : Skorpdjur, Snäckor, Koral¬

ler, Djurvåxter, Tarmmaskar och Infusionsdjur*

4. τ. Klassen.DÅGGANDE DJURENS SLAG.

Dessa ega 4 rörelselemmar, som efter olika ställen»der de skola uppehålla sig befinnas olika. En del ha en¬dast händer, årnade att vistas i tråden (såsom Markat¬tor), andra 1 fötter och ζ händer (såsom människan).De fleste åro med 4 fötter, ämnade att gå och springapå jorden. Några ha 2 framfötter; bakfötterna samman¬växta, blott tjenliga för simmande (såsom Skåldjuret ochVallrossen.) En del aldeles utan fötter, med simfenorI dessas stållen såsom Hvalfiskar. Djurens fötter åroock olika skodda, dels med naglar eller klor, dels medhovar: Andra helt bara (mutica). von Linnö gjorde ianledning af denna fötternas olikhet 3 hufvudflockaribland dem:

A) Üngvicuhta, med naglar eller klor, och ffngerlikt del¬ta fötter.

B) Ungulata, med hovar eller klövar.dj Mutica, med labbar, eller fenor istället for för fötter·

B Se-

<*&&& ίο &&&<>

Sedan indelas dessa efter tänderna λ), som, då dju¬ret hunnit stadgas i sin växt, framkomma, och tillkän¬nage djurets föda eller lefnadsart. Följande 8 Ordningar•ch derunder hörande slågten Cs^aS) åro:A) Med fingerlikt delta fötter (Ungviculata).

i. Orån.PRIMATES, FÖRSTÅR.Ega 4 framtänder, jämt sittande.

i. Homo, har 2 händer, 2 fötters trinda lemmar, rakgång. (i.)

s. Simia, 4 händer: platta lemmar,lutande gång. (48.μ)Betarne något utdragna, spetsiga v åtskilda, v)

3. Le—λ) Tänderna , äro af 4 slag t

no Framtånder (primores) sitta främst i munnen (in· regione nasali S*osse intermaxiliare·)

a:o Betar, ögontånder (laniarii, oculares) sitta nårmast intill de förra,äro, under ögonregion, eller vid mungiporna, på hvardera sidan ochfrån dem åtskilda med längre och spetsigare växt. Då de åro myc¬ket utdragna, kallas de huggtänder, (forsvarstånder) i afseende på de¬ras bruk.

3:0 Kindtänder (bicuspides, maxillares) äro dernåst, små spetsiga, \y2 eller fl. på hvar sida: åro de minsta af alla.

4:0 Oxettånder (molares) åro breda med tjock och något råffad krona.Sitta längst inr munnen. Tjena till födans söndermalande.

Anm. Hund-tänder (canini) kallas, då deras kronor sluta sig iro¬niskt, hvilket utmärker köttätande djur. Sådana åro framtändernara. m. på många. Skårtånder (incisivi) tvära med jämna och hvass-kantiga kronor (mejsellika )♦ Gnagtånder af spadlik figur m. m.

Människan äger af alla 4 slagen, men på henne urskiljas de min¬dre lätt, än på de öfrige mammalia, derigenom att dess tänder åraså tått sammansättande och jemna. De andra djuren ha dem merskilda och olika till antal m. m.

/d) Nummertalet anföres efter 13 Upl. af Linnés Natursystem gm,J,Fr. Gmefin på der förekommande arter.

*) Man underdelar dem i 3 Afdeln.: 1:0 Egentelige Sfmiae (An-

TI

3. Lemur , 4 håndei*: framtånderna, de ofre 4, de ne¬dre 6: nosen mycket framdragen, [io.]

Vespertilio , fr. t. 4, g, α Se Ferce, flock. 3.

2. Ord«. FERiE, ROFDJUR.Framtänderna spetsiga , i di/r£ 5, α, io.

i nedre — 6 och flere,

1. Flock. Rapaces, Rivande rofdjur.Framtändr. 6, betame stora (längre än fr. t.)Fottema med krökta spetsiga klor.

4. Canis framtånd. ojåmna, de mellersta kortare, fli¬kiga: tungan slåt: klorna utstående, $. £17.]

— Hyjena — tånder som förra, klorna 4.Hnfvudet lutande med läng utdragen nos: nacken styfhä»rig (med borst.

5. Felis, fr. t. o) jernnhdga; tungan skarp (hvasstag-gig)klorna hvassa, indragliga. [19.]Hufvudet mast klotrundt: nacken mjukhärig.

6. Ursus, fr. t. ojemna, innantill (hvaraI0 urhålkade:klorna stora utstående, [8·] Gäng pä hasarne.

— Meles, med gråfklor.Utdragit tryne, nästan svinlikt.

B α 7. Vi-

thropomorpbae), 2:0 Papiones och 3:0 Cercopitheci (Markattor), hvar-om vid speciella Afhandlingen vidare.

i) Anses får sårskilt slägte af nyare Zoologer.o) Vi bruka denna abreviation i stället for att utsätta framtånder

vid hvarje slägte. De ned tillsatt å. utmärker de ©fre; med 11. denedre fr, t.

12 '

7. \Tiverra fr. t. 6. ojämna.n. mellersta kortare r tungan mer-

åndels taggig, klorna små utståendeHufvudet utdragit med' smal nos: ρa en del vårlig, [27.J

f. Mustela fr. t. o. 6, tydeliga.n. 6, 2:ne innanför sittande.

Tungan slät; klorna utstående, små. [13]Hufvudet litet, nästan rundt: kroppen lång, spensligt gångmed krökt rygg.

— Lutra Tårna Iyckta? ^simfötter.)fr. t. som förra [4.]

Anm. Emellan Ursus, Viverra och Mustela utsättas svär"ligen gransorna.

Phoca med hopväxta bakfötter. Se Manatn.Didetphis marsupiaiis se följande flock..

Z, Flock. Rosorer, Bitare.Haßera syllika kindtänder utan betar. Framtändr. 103 6,2\

.5. Didelphis fr. t. 6. ισ, 6.η. 8·ο

Tungan med strödda bår i kanten. % 77) har vanli¬gen en säcklik tillsatts under buken, hvarqf namnet dideUphis. [12.] ' .

10. Talpa fr. t. ö. 6n. 8· Framfötterna breda med gråf-

klor , inga utöron. Nästan utan.. ogon, [4.j11. Sorex fr. t. ö. 2

Ds 4·Nos.

ii) Med teknet Ζ utmärka vi henkonet. £ Hankonet.

13·

Ncrsen trynlik (lång utdragen). Tydliga ogon, · Utseendeaf Rottslägtet. [ 1 i.J

12. Erinaceus fr. t. 6. 2, åtskildan. 6, mindre.

Kroppen täckt med taggar, i 6.]

f. Flock. Chiropterce9 Flygande Rofdjur,med en naken hinna utsträckt mellan fram- ock bakfottnen.

13. Vespertilio (Vampyrus) fr. t. ö. 4n. 4.

Nosen merendels med tillsatts eller bihang: IngenSvans: Framfätterna lyck-ta. [23.}

— Noctilio fr. t. o. 4,2, eller o. m 6. g.Med svans, framfötterua lyckta.Sciurus vo lans. se Gli res fl. 1»

3. Ord/n GLIRES, GNAGAREHa 2:ne hvassa gnagtånder fram i munnen, nästan*mejsellika. Inga betar och kindtänder, Oxeltender-na frånskilda, jenmhöga.

. Sciurinly Ikorrelika med yvig Svans.14. Sciurus Svanshåren åt ,2 sidor stående*Fr. t. ό. 2 viggelika.

n. 2 spetsiga. [28.]15; Myoxus, Svansen trind (svansbåren spridda rundtomkring) med tofs mot änden.Fr. t. som förra. [4.]

— Dipus framfötterna korta, bakf mycket långa. [5.]Murini, Möss* Med korthårig, ofta naken och fjällig

Svanr. ι

16. Mus

14 &Ü&&0■ τ6. Mus, fr. t. syJIika, oxeltånd. <2, 3,. Svansen lång,

afsmidnande mot andan, utan tofs [42.]— murmota (ArStomys) kort eller ingen svans. O-

xeltänder 4, <>. Med nyckelben. [7.]37. Cavia% Ar utan nyckelben : Svansen kort elleringen Övreläppen något kluven (harmynt) [6]

18. Castor fr. t. breda, mejsellika. Svansen platt.,fjallig. [2.]

3.) Leρor in i, Harwynte. Svansen kort eller ingen. Fram-tänderna merendels dubbla, snedt afskurna.

19. lepus fr. t. o. dubbla (breda)n. 2 mindre. Kroppen mjukhärig. [12.]

20. Hystrix framt. 2:ne snedt afskurne: kroppen taktmed taggar. [4.]

Cavia porcellus. Se föreg. N:o 2: 17.

4. Ordn. BRUTA, BETLARE.Ha inga franitänder. En del äro aldeles tandlösa. AgaOxeltänder. Kroppen med ovanlig beklädning.

1. Flock. Bradypoda sen pilosa. Sengångare.Kroppen täckt med stelt här. Platta breda refben-,

21. Bradypus. De fråmre Oxeltånderna långa. Fram-benen (bogarne) längre än bakbenen. Hufvudet rundadt,Inga betar, [2.]

22. Myrmecophaga år aldeles utan tånder, hufvudetmed lång nos, tungan utdragen, masklik. [5.]

23. Ornithorynchus, utdragit tryne liksom en fo-gelnåbb. Lyckta fötter. [1.]

2. Flock. ScJerodermata, Pantsardjur.Kroppen täckt med fjäll eller pantsarlika sköldar.

24. Ma-

15 ^@^0

34. Manis år utan tänder, tungan lång, trind: krop¬pen tåckt med fjäll. [2.]

25. Dasypus (Tatu Blum*) bar oxeltånder: kroppentåckt med benaktiga balten. [8·]RhinoceroS, Elephas, se Btlkice.

B) Med skodda fötter, kfövar eller hovar, Ungulata.5. Ordn. PECORA. FÅNAD. Allmän Boskap.Ha trubbiga framtänder 6, 8 i den nedra kåken; a, 6 el¬ler inga i den ofre. Fötterna med en tillökad led,

I. Flock. Bisulca, Tväklovade.Ha endast framtånder i nedra kåken, Hannarne bärahorn, honorna åro oftast hornlosa.

Anm. Νdr horn saknas, finnas hos dessa djur vanligenbetar. Hjortarne åga dock både horn och betar.

26. Bos. Hornen med qvicke (ihåliga med sårskiltkårna inuti) månlikt framåt böjda: Nosen uppsvåldtjock (mule). [6.] ' f

27. Ovis. Hornen med qvicke, spiraliter, merendelsnedåt böjda, nedsidan platt, upptill skrynklige. Ha¬kan utan skågg. [4.]28· Capra. Hornen med qvicke, uppstående, bakåtböjda(kölformiga, krökta, något kantiga med ojemnyta). Hakan med skågg. [3.]

■— Antilope (Gazella). Hornen med qvicke, upp¬till slåta, trinda, nedtill ringlade, uppråttstående(dels raka , dels spiraliter böjda). HSga, spensligaben ξ), [27]

29. Cer-

§) v. Linne förenade detta slägtet med Capra. Nyare Zoologerdela samraa. SX väl detta, som Ovis och Capra med sina gränsspeciesliRRa alldeles tillsammans och synes utgöra, ett enda stort Djurslägte.Lynne och vissa kroppsegenskaper »ro dock olika.

ι6

29. Cervus. Hornen utan qvicke, greniga, årligenäflfallande. $ år oftast utan horn. [ra.]

30. Giraffa. Hornen små, enkla, med hårtoffs ispetsen: Tian hårig af den Omklädande huden. Anm.Bogarne rfro- hmgre cm låren, huarigenom djurets frarndelünsenligen hojes. [t.]

7i. Moschus. Hornen inga. Betarne i öfre kåken2:ne, långa utstående. [6J

2. Flock, jumenta, Okkreatur. Med utbredda, fot¬sålar (SubmonunguJa). Tvära framtänder både upp-och nedtill i mun.

32. Camelus fr. t. ό. 2n. 6 spadlika. Betarne o. 3* η· 2·

Är harmynt. Fötterna (1 hovens kant) zklufna. [7 ]33. Eqvus, fr. t. ö. och n. 6, sned t tvårhugna. Betar, 1

på hvar sida. Fötterna med hela hovar. £Eqvusbisulcus Molin. hov. 2kluvna). [6.]Sus - Se Belluae.

6. Ordn. BELLL7E, BESTAR.Tänderna åtskilliga för särskilta slägten. Fötterna fler*klövade.

34. Hippopotamus. Fr. t. 4, de öfre parvis åtskil¬da , de nedre utliggande olikstora (de mellersta störst).Nosen tjock. [1.]

35. Sus fr. t. ö. 4 n· 6 utliggande.Betarne framstående : Trynet rörligt med vidgadtvärhuggen nos. [6.]

36. Tapirus (Hydroehserus) framta 10, inga betar?trynet utdragit snabellikt. [1.]

37. Elephas fr. t. ö. 2, långa framståenden. inga

Nosen utdragen i en ganska lång snabel, [i],38, Rhi-