6 Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

Limas sötvattensfiskar i allmänhet och silversöm-cikliden i synnerhet Text och foto: Mikael Lundberg , e-post: mikael_lundberg@yahoo.com

Sydamerika

Ökensolen bränner obarm-härtigt på de kala bergen som omger floddalen. Grönskande växtlighet överlever bara i flodens absoluta närhet. Silverblänkade småfiskar skräms av mina steg när jag går lång-samt i det grunda vattnet längs Lurinflodens strand. Ett par blå-skimrande silversömciklider som vallar sina yngel mellan runda flodstenar i det klara lugnvattnet får mig att stanna upp. Jag står helt stilla för att inte skrämma dem. Vid sådana tillfällen upphör nästan tiden att existera. Magin bröts först då en kungsfiskare blixtrade förbi.

Nästan hela Perus Stillahavskust består av öken. Det är extremt t�rrt �ch det re�nar nästan aldri�. Den kalla �um��ldtström�men s�m söderi�rån stryker län�s Perus kust �ör att re�net inte når kusten utan �aller redan ute till havs. Endast �ukti� dimma når land under vintermånaderna s�m inträ��ar under den svenska s�m�maren. Det enda sötvattnet k�mmer �rån de floder som rinner ner från Anderna �ch k�rsar öknen på sin vä� ut i Stilla havet. Många av floderna torkar ut under vintermånaderna då det under den tiden inte heller re�nar i Andernas �er�s�m�

råden. På �rund av vatten�risten i öknen utnyttjas flodvattnet till konstbevattning i st�r skala �ör att �dla upp de �ördi�a floddalarna samt att försörja städernas ständi�t växande vatten�eh�v. Mån�a av floderna är starkt förorenade av gruvor och industrier samt utsläpp �rån närli��ande städer �ch �yar.

Lima, Perus huvudstad med över sju milj�ner innevånare, li��er där � l�den Rimac rinner ut i Stilla havet. Även den nedre delen av floderna Lurin och Chil�l�n har med tiden k�mmit att �mslutas av

den sna��t växande st�rstaden. Vattnet k�mmer �rån re�n �ch smältande �laciärer hö�t uppe i Anderna. Tyvärr är delar av dessa floder ganska hårt förorenade. Spe�ciellt de nedre delarna av floderna Rimac �ch �hill�n påminner mer �m s�ptippar än flodstränder.

Tr�ts att Perus kust�mråde till största delen �estår av öken �inns det sötvat�tenfisk där. Antalet arter är dock starkt �e�ränsat, vilket står i skarp k�ntrast till artriked�men i det närin�srika havet utan�för Perus kust där över 1 000 fiskarter har re�istrerats.

Silversömciklid-hona.

Lurinfloden vid Cieneguilla, lägg märke till de torra bergen som omger flod-dalen.

Lurinflodens botten består av stenar i olika storlekar.

www.ciklid.se Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 7

FlodfiskeDen bästa årstiden för flodfiske i Lima är under australvintern, det vill sä�a mellan maj �ch �kt��er. Då är vattenståndet i floderna som lägst, ibland endast en rännil i mitten av flodfåran samt avsnörda vatten�samlin�ar vid sidan av huvud�åran. Ström�hasti�heten är tämli�en lå�, i sid�vatten�samlin�arna nästan helt stillastående, �ch vattnet kristallklart. Det är då ��ta lätt att få syn på fiskarna och sedan fånga dem med håv eller nät. Vattnet har hunnit �li uppvärmt under den lån�samma �ärden �rån Andernas höjder m�t kusten. � de stil�

lastående vattensam�lin�arna kan s�len värma upp vattnet till hö�a temperaturer under da�en.

�nder syds�mma�ren, decem�er till mars, råder det m�t�satta �örhållandet. På �rund av re�n�peri�den i Anderna k�mmer det st�ra vattenmän�der �ch strömmen är stark.

Den inplanterade vattenhyacinten (Eichornia azurea) kan man finna i stillastå-ende vattensamlingar i Lurinfloden vid Cieneguilla.

Min vän Rodrigo Pulgar fiskar i en avsnörd del av Lurinfloden vid Cieneguilla.

Dessa vasstrattar är kräftfällor vid Lurinfloden, Cieneguilla.

Guppyhane (Poecilia reticulata) från Lurinfloden.

Guppy (P. reticulata) är numera en mycket vanlig fisk längs kusten i Lima. Bilden visar en hona.

Tetran Lebiasina bimaculata är med sin torpedformade kropp väl anpassad till ett liv i strömmande vatten.

8 Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

Vattnet är då tämli�en �rumli�t då den starka strömmen drar med si� sediment. E�ters�m vattnet k�mmer med hö� hasti��het �rån höjder över 4 ��� meter över havet är det tämli�en kallt. Även övri�a vatten�värden s�m p�, hårdhet �ch k�nduktivitet varierar med årstiden på ett liknande sätt. �iskarna s�m lever här måste således vara tämli�en anpassnin�s�ara �ör att klara dessa årstidsvariati�ner.

�l�d��tten �estår av �r�vt �rus �ch rundslipade flodstenar i alla tänkbara stor�lekar. Jag har inte sett några vattenväxter; anta�li�en är strömmen �ör stark. Där strömhasti�heten är lå� eller vattnet stil�

lastående växer det kra�ti�t med al�er. Ja� har �ckså �unnit inplanterade vat�tenhyacinter (Eich-hornia crassipes) på nå�ra ställen i Lur�infloden.

LurinflodenJag har vid ett flertal tillfällen fiskat i Lur�infloden tillsammans med min ��de vän akvaristen R�dri�� Pul�ar �rån Lima. Vi �rukar åka till Lima�ör�rten �iene��uilla s�m li��er på 22� meters höjd över havet.

Det �örsta man ser i � iskvä� när man närmar sig floden är stim av �uppy (Poeci-lia reticulata) s�m håller till i de �runda �ch lu�na delarna av � l�den. Guppyn är inte naturli�t �öre�k�mmande i Peru utan har tr�li�tvis planterats in i sy�te att �ekämpa insekter �ch sedan spritt si� vidare.

� de djupare delarna med kra�ti�are ström finner man tetrorna B r y c o n a m e r i c u s peruanus �ch Lebi-asina bimaculata. Den vanli�aste av de två, B. peruanus, är silver�är�ad med klassisk tetrakr�pps�

��rm. Den �lir upp till 10 cm lång. När

de är i lekk�nditi�n visar �åda könen upp kra�ti�t rödakti�a �en�r. Den andra arten, L. bimaculata, �lir upp till �9 cm lån�. Med sin �uld�rön�runa t�rped��rmade kr�pp är den anpassad till ett liv i strömt vatten. Artens vetenskapli�a namn sy�tar på de svarta fläckarna, en vid stjärtroten �ch den andra strax �ak�m �äll�cket. Dessa fläckar bleknar i regel med tillta��ande ålder. Den �år upp till en altitud av 2 24� meter över havet (Si�uentes, �992). � akvarium är de �åda arter sna��simmande, tuffa och framåt fiskar som trivs bäst i stim. De är tämli�en �lupska �ch äter allt s�m er�juds.

Om man står helt stilla en stund kan man se lån�sträckta, upp till 25 cm st�ra, malar (Trichomycterus punctulatus) s�m sna��t kilar runt stenarna på � l�d��tten. S�m vuxen är kr�ppen täckt av mörka punkter vilket antyds i det vetenskapli�a namnet. Ungfiskarna är däremot längsrandiga. Man måste stå helt stilla e�ters�m de är sky��a �ch �ömmer si� så ��rt de anar �ara. � akvarium tar dock deras nyfikenhet snart överhanden �ch de håller si� �ramme �ör att inte missa nå��t till�älle till mat.

Yn�el �ch un�djur av silversömciklider hittar man på �runt vatten emedan de större individerna går i djupare delar av floden. De större exemplaren är �anska sky��a �ch svåra att k�mma nära. De uppehåller sig främst i flodens lugnare delar. Jag har flera gånger observerat par som vallar en flock yngel. Det verkar som om de förökar sig året runt bara de finner en plats där strömmen inte är allt�ör strid.

�är �ch var vid �l�derna län�s Perus kust kan man se k�nsti�a trattar av vass. Det är kräftfällor. Det fiskas kräftor i stora män�der �ch de tilla�as i mån�a �lika maträtter.

Ja� har mätt upp �öljande vattenvärden i Lurinfloden vid Cieneguilla: 20��, p� 8,5 (19/4 2003) och 26��, p� 8,5, G� �� (13/8 2006).

RimacflodenDen nedre delen av Rimac� l�den �år �en�m Limas östra �örstäder s�m �h�sica, �haclacay� �ch �uachipa �ör att sedan passera Limas hist�riska centrum innan den rinner ut i Stilla havet vid hamnstaden Callao. Tyvärr finns det nog inte längre fiskar i den nedre delen av floden Rimac. På �rund av att st�ra män�der vatten används till k�nst�evattnin� �ch till Limas vatten�örsörjnin� li��er � l�d�åran t�rr under den större delen av året. Av minst sa�t tveksamma skäl används dessut�m flodfåran som soptipp.

För att hitta fiskar i Rimacfloden åkte ja� un�e�är 65 km uppströms till en liten �y s�m heter T�rnamesa. �är hittade ja� återi�en tetr�rna B. peruanus �ch L. bima-culata. Dessut�m lyckades ja� med hjälp av nå�ra vänner i �yn med ett nät �ån�a nå�ra silversid�r (Basilichthys semotilus). Dessa lever i starkt strömmande delar av floden. De är mycket syrekrävande �ch dessut�m väldi�t känsli�a �ör �ör�renin�ar. Av den anlednin�en har de �örsvunnit �rån mån�a l�kaler där de tidi�are var allmänna.

Silversidan finns utbredd från havsnivå upp till �� 24� meter (Si�uentes, �992).

Redan e�ter en k�rt tid i �ån�sthinken visar de tydli�a tecken på syre�rist. Ja� har inte pr�vat att hålla silversidan i akvarium.

När tetran Bryconamericus peruanus är i lekstämning visar den upp rödaktiga fenor och buk.

Tetran Bryconamericus peruanus är en vanlig stimfisk i Limas kustområde.

Unga malar av arten Trichomycterus punctulatus är längsrandiga, längd 52 mm.

www.ciklid.se Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 �

Som vuxen är malen Trichomycterus punctulatus prickig, längd 95 mm.

Silversida (B. semotilus) från Rimacfloden (1 550 möh) vid Tornamesa.

Fiske efter silversidor (B. semotilus) i Rimacfloden vid Tornamesa (1 550 möh).

Pantanos de Villa i Lima är en skyddad våtmark med både naturligt förekom-mande och inplanterade fiskarter.

Den rödbröstad tilapian (Tilapia rendalli) är en vacker ciklid som tyvärr blir lite för stor för akvariet.

Niltilapian (Oreochromis niloticus) är införd på flera platser i Peru.

Sebracikliden (Cryptoheros nigrofasciatus) förökar sig framgångsrikt bland annat i Pantanos de Villa.

Även Guldfisk (Carassius auratus) har hittas i Pantanos de Villa i Lima.

�0 Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

Västlig moskitfisk-hanar (Gambusia affinis) känns igen på sitt långa gonopo-dium.

Västlig moskitfisk (Gambusia affinis) inplanterades troligen för att bekämpa insekter. Bilden visar en hona.

Segelfensmolly-hanar (Poecilia velifera) imponerar på varandra med utspända ryggfenor.

Segelfensmolly-honan (Poecilia velifera) blir större än hanen men saknar dess färgprakt.

Färgrann platyhane (Xiphophorus maculatus) från Fortalezafloden.

Platyn (Xiphophorus maculatus) i Lima härstammar troligen från förvildade akvariefiskar. Bilden visar en hona.

I Fortalezafloden under bron till Malvado (620 möh) fann jag silversömciklider tillsammans med tetrorna Bryconamericus peruanus och Lebiasina maculata samt silversidor (Basilichthys semotilus) och platy (Xiphophorus maculatus).

Den havslevande grå multen (Mugil cephalus) är en viktig matfisk som även går upp i sötvatten i flodmynningar och deltaområden.

www.ciklid.se Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 ��

Ungdjur av sömngoby (Dormitator latifrons), ungefär 9 cm lång.

Vuxen sömngoby (Dormitator latifrons), ungefär 25 cm lång. Fotograferad på Parque de las Leyendas i Lima.

I Vegueta-lagunen fann Lüling stora mängder av silversömciklider 1970.

Äggläggande tandkarp (O. elegans) från Quebrada Chanca (4 400 möh) nära Cajatambo.

I Quebrada Chanca (4 400 möh) nära Cajatambo hittade jag den äggläggande tandkarpen Orestias elegans.

Äggläggande tandkarp (Orestias elegans) från Ticliopasset (4 818 möh).

I dessa vatten vid Ticliopasset (4 818 möh) fann jag den äggläggande tandkar-pen Orestias elegans. Observera de snöklädda topparna i bakgrunden.

Regnbågsöringen (Oncorhynchus mykiss) har inplanterats på många platser i Anderna. Detta är en hona.

�� Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

Bara att transp�rtera dem till akvariet verkar ju vara ett st�rt pr��lem.

Pantanos de Villa - skyddad våt-mark i LimaFörutom floderna som korsar öknen på sin väg från Anderna till Stilla havet finns det en sötvattensvåtmark i Lima, Pantan�s de Villa. Den li��er i den södra Lima�ör��rten �h�rill�s, ��� minuters �il�ärd �rån centrala Lima, alldeles vid havet. Vattnet kommer underjordiskt från floden Rimac men våtmarken står �ckså tidvis i k�ntakt med havet. Salthalt varierar mellan 4 �ch �� ppm (�astr� et al., �998), ju närmare havet dest� mer �räckt är vattnet. Guil�lén et al. (2����) mätte p� �ch temperatur månadsvis �rån �kt��er �999 till au�usti 2��� på ni� �lika stati�ner. �nder mät�peri�den varierade p��värdet mellan 6,� �ch 8,5. Temperaturen varierade mellan �8 �ch �����.

Täta vass�mråden �m�er de �runda vatten�mrådena s�m är samman�undna med ett nätverk av kanaler. T�talt har man �unnit 66 �lika arter av växter i Pantan�s de Villa varav 28 är akvatiska (Arana, �998). Släkten av vattenväxter s�m vi känner i�en �rån våra akvarier är Azolla, Ceratophyl-

lum, Myriophyllum, Utricularia, Ludwi-gia, Bacopa, Sagit-taria �ch Pistia.

Det har ��serverats �74 �lika �å�elarter i Pantan�s de Villa. Då mån�a av dessa är � lytt�å�lar ut�ör denna våtmark en v i k t i� r a s t pla t s , nå��t s�m det är st�r �rist på i öknen län�s Perus kust. �ör att skydda detta vikti�a �å�elha�itat har Pan�tan�s de Villa sedan �989 s t a t u s s�m

naturreservat �ch är sedan �997 uppta�en på Ramsark�nventi�nens lista över värde��ulla våtmarker. Det är med sina 264 ha ett av Perus minsta naturskydds�mråden.

I reservatet finns ett besökscenter med parkerin�, t�aletter �ch in��rmati�n. Ett system av stigar och flera fågeltorn underlättar �ör �å�elskådare. Man kan dessut�m hyra små r�dd�åtar. Tr�ts att det s�m återstår av Pantan�s de Villa nu är skyddat är det utsatt �ör ett hårt tryck �rån den �mkrin�li��ande staden. �tdiknin�ar, �ör�renin�ar, tjuvjakt, �la�li� �e�y��else mm ut�ör ett ständi�t h�t s�m parkvakter �ch myndi�heter har att kämpa m�t.

Många inplanterade fiskarter i reservatetDen senaste inventeringen av fiskfaunan i Pantan�s de Villa �j�rdes av �astr� et al. (�998). Det är delvis tråki� läsnin� e�ter�som hela åtta av de 13 funna fiskarterna inte är naturli�t �örek�mmande i Lima utan inplanterade. �öljande inplanterade arter �örek�mmer i Pantan�s de Villa: guldfisk (Carassius auratus), västli� m�s�kitfisk (Gambusia affinis), �uppy (Poeci-lia reticulata), se�el�ensm�lly (Poecilia velifera), platy (Xiphophorus maculatus),

se�raciklid (Cryptoheros nigrofasciatus), niltilapia (Oreochromis niloticus) �ch röd�röstad tilapia (Tilapia rendalli). En del härrör nog från utsläppta akvariefiskar medan andra avsiktli�t utplanterats �ör insekts�ekämpnin�.

Den röd�röstade tilapian är en �lupsk växtätare. På mindre än en vecka rensade ett litet exemplar på cirka sex centimeter mitt hundralitersakvarium på vattenpest (Elodea sp.) så att �ara stän�larna återst�d. Därefter fick den nöja sig med att beta al�er på stenar �ch r�ta i ��ttenslammet. Den är helt fredlig mot mindre fiskar som platy �ch �uppy, inte ens yn�len rörs. De kan d�ck �ösa ��rt dem när de k�mmer �ör nära. Tr�ts sin �redli�a lä��nin� �ch �anska vackra yttre är arten inte en idealisk akvariefisk då den som fullvuxen blir runt ��5 cm lån�.

De naturligt förekommande fiskarterna i Pantanos de VillaAv de naturli�t �örek�mmande �iskar�terna �ann �astr� et al. (�998) tetr�rna B. peruanus �ch L. bimaculata, malar (T. punctulatus) �ch silversömciklider. De fångade även den viktiga matfisken grå multe (Mugil cephalus). Arten �lir över en meter lån� �ch �örek�mmer i nästan alla tr�piska �ch su�tr�piska hav. Det är en havslevande fisk men ofta går den även in sötvatten i närli��ande våtmarker �ch flodmynningar.

Dessvärre lyckades �astr� et al. inte hitta nå��n sömn���y (Dormitator lati-frons). Material �rån inventerin�ar i Pantan�s de Villa �j�rda �946 av �ans�Wilhelm K�epcke (�astr� et al., �998) s�m är dep�nerat på Muse� de �ist�ria Natural de la Universidad Mayor de San Marc�s i Lima inkluderar sömn���yn. Det är en sötvattensfisk som ibland även �år ut i havet. Den lever på �runt vatten i floddeltan och våtmarker i anslutning till havet. � akvarium är den tåli� �ch lättskött �ch har in�et em�t en viss salttillsats i

I Cañeteflodens övre lopp, här mellan Vilca och Huancaya, har regnbågsöring (Oncorhynchus mykiss) inplanterats

Silversömciklid-hane.

www.ciklid.se Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 ��

vattnet. Även �m den �lir tämli�en st�r, upp till 4� cm, �ehöver den inte nå��t jät�teakvarium e�ters�m den mest li��er still på botten. Det är glupsk fisk som äter allt som går in i dess mun såsom mindre fiskar, räk�itar, pellets �ch t�rr��der. Den är inte aggressiv men kan bråka lite med fiskar av samma art.

När man vandrar längs vattenlinjen i Pantan�s de Villa�reservatet ser man ganska mycket fisk. Tyvärr är det främst �uppy, se�el�ensm�lly �ch tilapia. � �rundare vattensamlin�ar kan man se se�raciklider �ch silversömciklider s�m vallar varsin yn�el� l�ck sida vid sida. De st�ra män�derna av levande�ödande tandkarpar �ch tilapi�r �ynnar säkert de fiskätande fåglarna i reservatet men ökar �undvikli�en k�nkurrenstrycket på de naturligt förekommande fiskarterna. Beror måhända �rånvar�n av sömn���y på k�n�kurrensen �rån de st�ra tilapi�rna?

Fiskar i departementet LimaPerus huvudstad Lima li��er i departe�mentet (m�tsvarar våra län) s�m �ckså heter Lima. Generellt sett är fiskfaunan i departementet Lima välundersökt län�s kusten men tämli�en �rist�älli�t kartla�d i �er�s�mrådena.

� n�vem�er �97� �esökte Karl��einz Lülin� Ve�uetala�unen (Lülin�, �97��) �ör att studera fisk. Vegueta-lagunen ligger un�e�är �6� km n�rr �m staden Lima vid �yn Ve�ueta. La�unen är nästan 2,5 km lån� med ett största vattendjup runt två meter. Runt hela la�unen är det rikli�t med vass �ch annan växtli�het. Den skiljs åt �rån Stilla havet endast av en smal sand�

strand. Tillflödet av sötvatten sker via tre underj�rdiska käll�r �ch dessut�m står la�unen tidvis i k�ntakt med havet.

Detta �ör att vattnet är �räckt med en salthalt s�m kan variera �er�ende på de aktuella tillflödena. Lüling hade inte möj�li�het att mäta salthalten men skriver att vattnet har en tydli� saltsmak. Därem�t mätte han andra vattenvärden. Vid en av

Silversömciklid-hona med nylagd rom.

Silversömciklid-hona med nylagd rom.

�4 Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

de underj�rdiska käll�rna var p��värdet 6,6, kar��nathårdhet 6,7, t�talhårdhet ��,�, k�nduktivitet 2 ��9� µS. � la�unen mättes �öljande värden upp: p� 7,7, kar��nathård�het 6,7, t�talhårdhet 6,7, k�nduktivitet 4 28� µS. �isksammansättnin�en �est�d vid den tiden av tetr�rna B. peruanus �ch L. bimaculata samt �uppy, sömn���y �ch silversömciklid. På tre till �yra timmar �ån�ade Lülin� mellan 7�� �ch 8�� sil�versömciklider s�m sedan exp�rterades till �SA.

Fiskar i Limas bergsområdenÖster �m den t�rra öknen län�s Perus kust växer Anderna sna��t till imp�nerande höjder. En st�r del av departementet Lima �estår av Andernas västsluttnin�ar med ett flertal toppar som passerar 5 000 meter. Trots att det finns gott om kalla bergs�bäckar och många små sjöar är få fiskarter kända �rån dessa re�i�ner. En anlednin� är att �mrådet är dåli�t ut��rskat, vilket i sin tur delvis �er�r dess svårtill�än�li�het.

�nder ett �esök vid de varma käll�rna i �hurin på 2 ��� meters höjd över havet �ann ja� rikli�t med �uppy. De höll �rämst till i de diken län�s vä�arna s�m �un�erade s�m avrinnin� �rån de varma käll�rna.På hög höjd i Anderna finns det äggläg��ande tandkarpar av släktet Orestias. � Lima har ja� �unnit arten Orestias elegans vid Ticli� på 4 8�8 möh. samt i Que�rada �hanca vid �ajatam�� på en höjd av 4 4�� möh. �ör att hålla killis av detta släkte i akvarium krävs det kallt vatten. � en artikel i Killi�ladet (Lund�er� 2��4, Lund�er� 2��5) har ja� �ått närmare in på detta släkte av �er�slevande killis.

Tyvärr har re�n�å�sörin� (Oncor-hynchus mykiss) inplanterats på mån�a ställen på hö�re höjd i Anderna, �rån un�e��är 2 ��� meter över havet �ch uppåt. Detta är in�et speciellt �ör departementet Lima utan �äller �ör hela Anderna �rån �hile �ch Ar�entina i söder till ��l�m�ia i n�rr. Re�n�bågsöringen är en rovfisk som effektivt

utr�tar mån�a natur�li�t �örek�mmande fiskarter. I Titicaca�sjön har flera ende�miska arter av släktet Orestias utr�tats på �rund av inplante�rad re�n�å�sörin� �ch pejerrey (Odon-testhes bonariensis). Tr�li�en påverkar inplanterade re�n��å�sör in�ar även andra djur�rupper s�m krä�tdjur, insek�ter, amfibier etc.

L�kal�e��lknin�en har ”�lömt” att re�n�å�sörin�en är inplan�terad och tror att det är en peruansk fisk�art. På de flesta restauranger i Anderna serveras �riterad re�n�å�e med p�mmes frites. Nya odlingar, både grävda dammar �ch kassar, anlä��s hela tiden. �rån dessa odlingar rymmer fiskar som på detta sätt �e��lkar vatten s�m hittills varit �ör�sk�nade. �ör l�kal�e��lknin�en inne�är re�n�å�sörin�en mat �ch ink�mster men �ör det ursprun�li�a ek�l��iska samspelet i naturen är det en katastr��.

Silversömciklider, guldsömcikli-der och taxonomiGünther �eskrev �86� den nya arten Chromis rivulata. Artnamnet rivulata anspelar på att arten är flodlevande. Senare ikty�l��er har placerat arten i släktet Aequidens �ch således heter den nu Aequi-dens rivulatus. Nomenklaturen är dock mer k�mplicerad än så e�ters�m tre �lika ��rmer �år under samma vetenskapli�a namn, Aequidens rivulatus, nämli�en A.

rivulatus �rån typl�kalen, �uldsömcikliden �ch silversömcikliden.

Al� Stals�er� har under sina res�r i ��l�m�ias, Ecuad�rs �ch Perus kust�trakter lyckats �astställa de tre �lika ��rmernas ut�rednin�s�mråde (Stals�er�, �Å). Typl�kalen �ör Günthers A. rivulatus an�avs s�m ”Anderna i västra Ecuad�r” (Günther, �86�). Denna ��rm är ut�redd �rån Ri� Esmeralda i Ecuad�r �ch n�rrut in i södra Colombia. I flodsystemen söder �m Ri� Esmeralda ner till Ri� Tum�es i Peru finner man den formen som i akva�riesammanhan� har p�pulärnamnet �uld�sömciklid. Den utmärker si� �en�m att ha en �ran�e söm på stjärt �ch ry���enan. En utlöpare �rån Anderna skiljer dessa former åt geografiskt. Längre söderut, från Ri� Sullana i departementet Piura ner till Ri� Pisc� lever en tredje ��rm. Ri� Pisc� li��er i departementet �ca strax söder �m departementet Lima. Denna ��rm har vit söm på stjärt �ch ry���enan �ch kallas �ölj�aktli�en silversömciklid. Guldsömcikliden och silversömcikliden skiljs geografiskt åt av un�e�är ��� km öken.

�örh�ppnin�svis k�mmer �ramtida stu�dier att klar�öra �m skillnaderna mellan dessa ��rmer är tillräckli�a �ör att klas�sificera dem som tre fullgoda arter. Om så är �allet k�mmer �åde �uldsömcikliden �ch silversömcikliden att �å e�na vetenskapli�a namn e�ters�m A. rivulatus är uppta�et av den n�rdli�aste ��rmen.

Tax�n�min underlättas inte heller av att de arter s�m nu klumpas ih�p i släktet Aequidens är så �lika att de i själva verket hör till � lera �lika släkten (Kullander, �998). Silversömcikliden hör till ett ännu ��eskrivet släkte �ch k�mmer tr�li�en att varken heta Aequidens eller rivulatus i �ramtiden.

20 mm långt ungdjur av silversömciklid.

25 cm lång silversömciklid-hane. Fotograferad i djurparken i Huachipa, Lima.

www.ciklid.se Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 �5

Silversömciklider i akvariumSilversömcikliden är uppen�arli�en �anska anpassnin�s�ar e�ters�m den lever under mycket ski�tande �örhållanden i naturen. Man hittar den i vatten �rån havsnivå upp till 8�� möh (Si�uentes, �992). Den lever både i kraftigt forsande floder och stilla�stående syre�atti�t vatten i sumpmarker. Den klarar st�ra temperaturskillnader mellan kallt flodvatten från glaciärer till �runda s�luppvärmda stillastående vat�tensamlingar vid sidan av flodfåran. Sil�versömciklider tål variati�ner i p��värde och hårdhet och man finner dem till och med i �räckt vatten.

Även �m det är en tåli� ciklid s�m kan överleva dåli�a �örhållanden ska den alltid �es �ptimala �mständi�heter i akvariet. Vattnet �ör vara neutralt till lätt alkaliskt men hårdheten verkar inte ha nå��n större �etydelse, ��tast är vattenlednin�svattnet utmärkt. Om fiskarna har fått småskador e�ter sla�smål kan det vara �ra med en salt�tillsats �ör att �öre�y��a mö�el �ch svamp�an�repp. Temperaturen �ör li��a mellan 2�� �ch 27��. Re�el�undna delvatten�yten �ch adekvat filtrering är nödvändig eftersom silversömcikliden, liks�m andra större ciklider, äter mycket �ch smutsar ner däre��ter. Akvariets st�rlek �år man anpassa e�ter silversömsciklidernas st�rlek samt övri�a medinnevånare. Silversömcikliden �lir könsm��en vid un�e�är ni� cm men den ��rtsätter att växa till runt 25 cm.

En undersöknin� av ma�innehållet på silversömciklider �rån Pantan�s de Villa (�astr� et al., �998) visar att de helt �ch hållet lever av animalisk �öda: insekts�larver 45 %, m�llusker �6 %, ��r�aniskt sediment 12 %, insekter 9 %, fisk och fiskägg 9 %. Det oorganiska sedimentet har de tr�li�en �ått i si� då de letat smådjur i ��ttenslammet. � akvarium är de inte kräsna utan äter �lupskt det mesta s�m �juds men det är nödvändi�t att de �år mycket animaliskt ��der.

Vuxna silversömciklider är mycket a��ressiva �entem�t art�elikar. Ska man ha mer än ett par �ehövs ett mycket st�rt akva�rium. De kan även vara tu��a m�t andra ciklider. ��s mi� har de ha�t ihjäl �åde en �äddciklid (Crenicichla sedentaria) �ch en st�r Aequidens patricki. Därem�t har ja� utan pr��lem hållit silversömciklider tillsammans med de sna��simmande tetr�rna B. peruanus �ch L. bimaculata. Malar �år i allmänhet �ckså �ra. Ja� har pr�vat malen T. puctulatus �ch en del �lika harneskmalar. Med silversömciklider �un�erar även se�e�ensm�lly, �uppy �ch platy. Några blir uppätna men de övriga lär si� att hålla si� undan.

Silversömciklid-hona vaktar nykläckta larver.

Silversömciklid-hona med nylagd rom.

�6 Ciklidbladet 2/2007 - Årgång 40 www.ciklid.se

Silversömcikliden �räver inte mycket annat än i sam�and med lek. � re�el �år även växterna vara i�red. Det är lämpli�t att inreda akvariet med stenar s�m �ildar skyddade platser �ch täta växtsnår s�m �un�erar s�m �ömställen. Även �m man har ett �un�erande par kan de plötsli�t börja bråka. Om honan då inte kan gömma si� kan h�n �li hårt åt�ån�en �ch till �ch med dödad.

Fortplantning Det bästa är att låta en grupp ungfiskar växa upp tillsammans. Då �rukar det i re�el utkristallisera si� ett harm�niskt lekpar i slutändan. Att sätta samman ett par med vuxna fiskar kan vara svårare e�ters�m de är mycket a��ressiva. Det är �ckså svårt att skilja på h�n�r �ch hanar då in�en tydli� könsskillnad �inns h�s silversömciklider. �anarna är d�ck i re�el nå��t större än h�n�rna. ��s st�ra indivi�der har hanarna kraftigare huvuden. När man sätter samman vuxna fiskar uppträder alltid a��ressi�ner. Det är där�ör vikti�t att akvariet inte är �ör litet samt att det innehåller tillräckli�t med �ömställen �ör sva�are individer. �iskarna måste överva�kas �ch vid �eh�v skiljas åt �m det visar si� att tycke inte uppstår.

En till två da�ar innan lek är ä��lä���nin�srören synli�a. Även en ensam h�na kan lä��a r�m, naturli�tvis då ��e�ruktad. Ä��en lä��s på en i �örvä� renputsad sten. Det verkar inte spela nå��n r�ll huruvida ytan där ä��en lä��s är h�ris�ntell eller vertikal. Ren�örin�en av stenen tar mellan tre �ch �yra timmar emedan själva ä���lä��nin�en �år på en timma. Antalet ä�� �er�r på h�nans st�rlek �ch k�nditi�n. En

h�na på strax över ti� centimeter lä��er un�e�är ���� ä��. En h�na på ��� centimeter kan lä��a runt 4�� ä��. Ä��en vaktas n��a av honan som också fläktar friskt vatten över dem �ch pl�ckar ��rt mö�lande ä��. �anen håller si� lite på avstånd men intar �medel�art h�nans plats när h�n avlä�snar si�, till exempel �ör att äta.

Ä��en kläcks e�ter tre till �yra da�ar. Larverna flyttas då av honan till en skyd�dad plats vilket kan vara en i �örvä� �rävd �r�p eller ett undanskymt mellanrum mellan två stenar. ��nan vaktar larverna emedan hanen ��rt�arande håller si� på avstånd. Om föräldrarna känner sig osäkra kan larverna flyttas till en annan grop. Sex till sju da�ar e�ter kläcknin�en är yn�len �risimmande �ch vallas runt akvariet av föräldrarna. Andra fiskar gör bäst i att hålla si� på avstånd. Yn�len äter det mesta s�m är i passande st�rlek �ch växer tämli�en ��rt.

� re�el misslyckas de två till tre �örsta lekarna. Tr�li�en �ehöver paret träna innan de �år in rutinen. � de �all då leken misslyckas �örsvinner r�mk�rnen eller larverna. Anta�li�en äts de upp av en eller �åda �öräldrar. Däre�ter vänds hanens hela a��ressivitet m�t h�nan. ��n ja�as �rutalt �ch måste separeras �rån hanen med en �lasskiva. E�ter två till tre veck�r kan man i re�el sätta ih�p paret i�en utan att hanens över�repp k�mmer till�aka.

TackJa� vill här tacka min vän, akvaristen R�dri�� Pul�ar s�m �rik�sti�t delat med sig av sin kunskap om Limas fiskar och fiskeplatser. Jag riktar även stora tack till �i�l��en Luisa �h�can� vid Muse� de �is�

toria Natural de Universidad de San Marco i Lima �ch Dr. Ed�ar Lehr vid Staatliche Naturhistorische Sammlungen i Dresden �ör hjälp med källitteratur.

KällorArana, C. 1998. Relaciones fitogeograficas de la flora vascular de l�s Pantan�s de Villa. Sid. �6����79. �n: �an�, A. & K. R. Y�un�. L�s Pantan�s de Villa. Biología y Conservación. Museo de Historia Natural-UNMSM, Serie de Divulgación N� ��.

Castro, E., O. Huamán & H. Ortega. 1998. Ictiofauna de l�s Pantan�s de Villa: ��mp�sición, a�undancia y aspect�s ec�l��ic�s. Sid. 75�8��. �n: �an�, A. & K. R. Y�un�. L�s Pantan�s de Villa. Bi�l��ía y ��nser�vación. Museo de Historia Natural-UNMSM, Serie de Divulgación N� ��.

Guillén, G., E. M�rales & R. Severin�. 2����. Adi�ci�nes a la �auna de pr�t�z�ari�s de l�s Pantan�s de Villa, Lima, Perú. Rev. peru. �i�l. ��(2): �75��82.Rev. peru. �i�l. ��(2): �75��82.

Günther, A. �86�. Sec�nd list �� c�ld��l��ded verte��rata c�llected �y Mr. �raser in the Andes �� western Ecuad�r. Pr�c. Z��l. S�c. L�nd�n. 28: 4�2�42�.

Kullander, S. O. 1998. A phylogeny and classifica�ti�n �� the S�uth American �ichlidae (Tele�stei: Perci��rmes). Sid. 46��498. �n: Mala�ar�a, L. et al. (Eds.). Phylogeny and Classification of Neotropical �ishes, P�rt� Ale�re.

Lund�er�, M. 2��4. Killis på hö�sta nivå?. Killi�la�det 2��4(4): ���9.

Lund�er�, M. 2��5. Killis på hö�sta nivå? Del 2. Killi�ladet 2��5(�): 24�29.

Lülin�, K. �. �97��. Die La�una de Ve�ueta an der Küste Mittelperus und ihre �ische, in�es�ndere Aequidens rivulatus (Guenther �859). Z��l. Beitr. N.F. 19: 93-108.

Sifuentes, M. A. 1992. Ictiología básica y aplicada en la cuenca del Río Santa (Ancash) – Perú. Editec.Editec. 56 s.

Stals�er�, A. ”Genus” Aequidens and ”Aequidens”. Hemsida på Internet: http://www.lem.net/alf/aeq.htm

42 timmar gammal rom av silversömciklid.