Institutionen för designvetenskap, Lunds Tekniska Högskola

LIV Korsetten som andas

2003-05-27

1 Sammanfattning Idiopatisk skolios är en deformitet av ryggraden, en slags vridning i två riktningar. Skolios drabbar, av okänd anledning, oftast unga flickor I yngre tonåren dvs. puberteten och tom det att tillväxten avstannat. Totalt är det 3 % av alla flickor som drabbas av skolios. 1 av 1000 kräver behandling

För att motverka att skoliosen förvärras behöver många av dessa unga flickor bära korsett under en längre tid. Detta är mycket påfrestande för tjejerna inte bara fysiskt med skavsår, blåmärken och i vissa fall svampinfektioner på huden pga. den instängda miljön innanför korsetten. Även psykiskt då flickorna känner sig utpekade och annorlunda t.ex. man råkar stöta till något och det låter som om man knackade på en bordskiva. Trots att man genomgår dessa år är det inte säkert att korsetten i slutändan hjälpt. Det kan vara så att man i ändå måste stelopereras. Behandlingen innebär att flickorna ska bäras korsetten 23 timmar om dygnet, 4-6 år

Vi fick uppdraget av företaget Aktiv på UMAS, Universitetssjukhuset Malmö Allmänna Sjukhus, där ortopedingenjörer arbetar med bland annat korsetterna till skoliospatienter. Uppdraget Aktiv gav oss var att försöka förbättra och utveckla korsetten för att skapa en bättre situation för tjejerna. Anledningen var att det inte skett så mycket forskning inom området på länge och att det verkligen finns ett behov av att utveckla korsetterna.

Projektet har varit ett samarbete mellan design- och civilingenjörsstudenter inom kursen Funktionshinder – universal design vid Lunds Tekniska Högskola.

Det här projektet är så mycket mer omfattande än vad vi i gruppen från början hade en aning om. Egentligen skulle vi, nu i slutet av processen, vilja ha mycket mer tid på oss för detta projekt då vi känner att problemet är så stort och så viktigt att det kan göras mycket mer än vad vi hann med. Drömmen för problemet vore om det faktiskt togs tag i rejält så att man började forska fram bra kombinationer av material och kanske andra helt nya lösningar för korsetten.

Innehåll 1 SAMMANFATTNING............................................................................................................................... 3

2 DOKUMENTINFORMATION ................................................................................................................ 6 2.1 REFERENSER.......................................................................................................................................... 6 2.2 PROJEKTDELTAGARE ............................................................................................................................. 6

3 INTRODUKTION...................................................................................................................................... 7 3.1 SYFTE.................................................................................................................................................... 7

3.1.1 Projektet........................................................................................................................................ 7 3.1.2 Uppsatsen ..................................................................................................................................... 7

3.2 BESTÄLLAREN – AKTIV / UMAS .......................................................................................................... 7 3.3 MÅLGRUPP - ANVÄNDARNA .................................................................................................................. 7 3.4 UNIVERSAL DESIGN – GENERALISERING ................................................................................................ 8 3.5 FAKTA SKOLIOS .................................................................................................................................... 8

3.5.1 Definition ...................................................................................................................................... 8 3.5.2 Förekomst ..................................................................................................................................... 8 3.5.3 Idiopatisk Skolios.......................................................................................................................... 8 3.5.4 Skoliosens betydelse...................................................................................................................... 8 3.5.5 Prognosen..................................................................................................................................... 9 3.5.6 Diagnostisering ............................................................................................................................ 9 3.5.7 Behandlingsmetoder ..................................................................................................................... 9

3.6 BEFINTLIG KORSETT .............................................................................................................................. 9 3.7 PROBLEMATIK ..................................................................................................................................... 10

3.7.1 Fukt- och värmeproblematiken................................................................................................... 10 3.7.2 Utseendet .................................................................................................................................... 10

3.8 RISKANALYS ....................................................................................................................................... 11 3.8.1 Användarna ................................................................................................................................ 11 3.8.2 Material ...................................................................................................................................... 11

4 METOD..................................................................................................................................................... 12 4.1 BRAINSTORMING ................................................................................................................................. 12

4.1.1 Kylning........................................................................................................................................ 12 4.1.2 Flexibilitet................................................................................................................................... 12 4.1.3 Mervärde .................................................................................................................................... 13 4.1.4 Individuellt formbar.................................................................................................................... 13 4.1.5 Övrigt.......................................................................................................................................... 13

4.2 ANVÄNDARUNDERSÖKNING ................................................................................................................ 14 4.3 DESIGNBRIEF....................................................................................................................................... 15 4.4 FUNKTIONSANALYS............................................................................................................................. 15 4.5 KONCEPT............................................................................................................................................. 17

4.5.1 Koncept 1.................................................................................................................................... 17 4.5.2 Koncept 2.................................................................................................................................... 17 4.5.3 Koncept 3.................................................................................................................................... 18

5 DISKUSSION OCH ANALYS................................................................................................................ 19 5.1 MATERIAL ........................................................................................................................................... 19

5.1.1 Linne ........................................................................................................................................... 19 5.1.2 Polstring ..................................................................................................................................... 19 5.1.3 Stödjande hård plast ................................................................................................................... 20

5.2 ANVÄNDARTEST.................................................................................................................................. 20 5.2.1 Beskrivning ................................................................................................................................. 20

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 4 (28)

5.2.2 Slutsatser .................................................................................................................................... 21 5.3 MOTIVERING AV VAL I DESIGNPROCESSEN........................................................................................... 21

6 RESULTAT............................................................................................................................................... 23 6.1 LIVSPLANERAREN............................................................................................................................... 23

6.1.1 Funktionsöversikt........................................................................................................................ 23 6.1.2 Möjlig fortsättning ...................................................................................................................... 24

6.2 KORSETT ............................................................................................................................................. 25 7 SLUTSATS................................................................................................................................................ 27

BILAGOR

FRÅGEFORMULÄR PROBLEMBASERAD ANVÄNDARUNDERSÖKNING

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 5 (28)

2 Dokumentinformation

2.1 Referenser

Socialstyrelsens hemsida http://www.sos.se/mars/sta/2001-123-5/2001-123-5.htm Ortopediskt magasin http://www.svls.se/sektioner/ort/ort__magasin.htm http://www.ortopedisktmagasin.com/skolios.html Neurologiskt Handikappades Riksförbund www.nhr.se Pediatric Orthopedics http://www.pediatric-orthopedics.com http://www.pediatric-orthopedics.com/Treatments/Scoliosis/scoliosis.html Specialarbete: Skolios, Bengtsson Helena http://www.skolios.nu http://www.nhr.se/diagnos/indes.html http://www.scoliosis-world.com http://www.scoliosisrx.com http://home.aland.net/m05399/skolios.html#vad http://www.adbiomech.com/o20-2.html http://scoi.com/scoilio.htm http://www.rad.washington.edu/mskbook/scoliosis.html http://www.spine-health.com/topics/cd/scol/scol01.htmlI http://www.fondationcotrel.com http://www.zcastusa.com http://directory.google. http://www.aspencollar.com http://www.alimed.com http://www.devicelink.com http://www.plasticstechnology.com/index.html Specialarbete: SKOLIOS, Bengtsson Helena

2.2 Projektdeltagare Namn Utbildning Kristina Andersson ID

Johanna Håkansson ID

Olof Härwell D

Åsa Jansson ID

Anna Lööf ID

Karin Wanhainen D

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 6 (28)

3 Introduktion Denna rapport redovisar ett projekt inom kurserna Funktionshinder – universal design/Rehabiliteringsteknik och design som hålls av Certec för industridesign samt civilingenjörsstudenter vid Lunds Tekniska Högskola.

3.1 Syfte

3.1.1 Projektet Syftet med det här projektet är att genom beställarens uppdrag främst förbättra klimatet i den korsett som patienter med skolios måste bära under en längre tid. Vi ska dessutom tillämpa de uppgifter som vi fått genom tidigare föreläsningar.

3.1.2 Uppsatsen Vi önskar att detta arbete kan användas för att skapa intresse för vidare forskning inom detta område.

3.2 Beställaren – Aktiv / UMAS Aktiv Ortopedteknik i Malmö är ett privat bolag som ingår i en större koncern där det tyskögda företaget, Otto Bock, är den största aktieägaren. De finns i anslutning till ortopedavdelningen vid Universitetssjukhuset MAS. Aktiv har ett stort upptagningsområde och tillverkar i stort sett alla sorters hjälpmedel, dock inte armproteser och barnortoser. Vid MAS föredrar man att använda sig av korsett vid behandling av skolios. Alternativet är operation.

Bild 1 - Vår kontaktperson på Aktiv Ortopedteknik har varit ortopedingenjören Paul Mc Shane

3.3 Målgrupp - användarna Målgruppen är främst unga flickor i yngre tonåren, 9-13år, som drabbas av idiopatisk skolios. Detta är en väldigt känslig ålder och för den som tvingas bära korsett är det ett

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 7 (28)

stort trauma som inte bara drabbar användaren utan även de närstående i stor utsträckning.

3.4 Universal design – generalisering De förhållanden som råder kring korsetten gäller även för andra bandage och stödförband. De lösningar som arbetats fram och redovisas i den här rapporten kan därför tillämpas även i andra sammanhang.

3.5 Fakta Skolios

3.5.1 Definition Skolios är en deformitet av ryggraden i form av en rotation i längsgående axel och lateral deviation i frontalplanet kombinerad med bröstkorgsdeformitet.

3.5.2 Förekomst Skolios finns över hela världen, inget folk är undantaget. Det är en sjuklig och ärftlig krökning av ryggraden (förr var även polio en vanlig orsak) som drabbar flickor fyra gånger oftare än pojkar, varför vet man inte. Man ser vanligen förändringen av skelettet i början av puberteten. De flesta krökar är högerkonvexa.

Bild 2 - Röntgenbild av scolios.

Totalt är det 3 % av alla flickor som drabbas av skolios. Dock är det bara 1 av 1000 som faktiskt kräver behandling.

3.5.3 Idiopatisk Skolios Idiopatisk Skolios är den vanligaste formen av ryggdeformitet och har fått sitt namn, som betyder okänd orsak, på grund av att man ännu inte vet den direkta orsaken. Dock pekar vissa forskningsresultat på att idiopatisk skolios skulle kunna bero på asymmetri i centrala nervsystemet. Den utvecklas hos ett övrigt friskt barn under uppväxten och kan delas upp i tre grupper enligt åldern när den upptäcks: 1. infantil, från födelse till 3 år; 2. juvenil, från 3 år till 9 år; och 3. adolesent, från 9 år till avslutad tillväxt. Av dessa är den adolesenta den vanligaste.

3.5.4 Skoliosens betydelse Det vanligaste sättet att uttrycka skoliosens storlek är den så kallade Cobbvinkeln mätt på röntgenfilmer. Cobb-vinkeln är vinkeln mellan en parallell linje med övre neutralkotans övre ändplatta och en parallell linje med nedre neutralkotans nedre ändplatta på en frontal projektion om hela bröstländryggraden. Neutralkota är den första till krökningen

Bild 3 - Exempel på Cobbvinkeln.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 8 (28)

angränsande kotan, som inte är roterad. En skolios som understiger 30 grader Cobb i vuxen ålder är en normal frisk rygg. En större skolios ökar risken för smärta och nedsatt andningskapacitet. I samband med att ryggraden roterar och böjs vrids även bröstkorgen vilket medför att en puckel uppstår på ena sidan av ryggen. Även mortalitet och morbiditeten i hjärt-lungsjukdomar är hos grava skolioser 2-4 gånger större än vad som är normalt för åldersgruppen.

3.5.5 Prognosen Hur skoliosen utvecklas hos patienter med Adolensent Idiopatiskt Skolios (AIS) är relaterad till om patienten slutat växa eller inte och befintliga biomekaniska förhållanden hos patienten. Risken för skoliosen ökar, stiger med låg ålder, stor krök, stor rotation och låg Risser-grupp1, vid upptäckt. Man behöver dessutom känna till barnets tillväxtkurva och hur långt patienten kommit i sin pubertet. Även efter avslutad pubertet kan större skolioser öka. En krök som är mellan 50 och 75 grader Cobb i slutet av tillväxten, fortsätter t ex att öka med ca en grad per år.

3.5.6 Diagnostisering Idiopatisk skolios är en uteslutningsdiagnos; man utesluter andra orsaker. Denna uteslutning baserar sig huvudsakligen på en mer detaljerad klinisk undersökning och skelett- och neuroradiologi.

3.5.7 Behandlingsmetoder Eftersom idiopatiska skolioser, som är mindre än 30 grader Cobb, inte ökar nämnvärt efter avslutad tillväxt kan man försöka stoppa skoliosprogressen under tillväxttiden. Detta gör man med korsettbehandling då det inte finns någon annan effektiv icke-kirurgisk metod. Avsikten med behandlingen är att förhindra ytterligare krökning. I vissa fall kan ryggraden även ha blivit rakare efter avslutad korsettering. Kirurgisk behandling är ibland ett alternativ till korsettbehandlingen och vid stora krökar den enda dokumenterat effektiva behandlingen. Kirurgin innebär steloperation, av den krökta delen av ryggen, för att omöjliggöra fortsatt utveckling av skoliosen. Samtidigt rätar man ut ryggen i möjligaste mån. Kirurgisk skolioskorrektion är möjlig även i hög ålder, men komplikationsrisken ökar starkt med stigande ålder.

3.6 Befintlig korsett I princip kan man säga att den nuvarande korsetten består av ett vitt skal av hård plast. På insidan har skalet klätts med vit skumplast för att undvika tryck- och skavsår. Lagret är i genomsnitt ungefär fem mm tjockt men kan byggas på efter behov. På extra utsatta ställen kan mera stoppning fästas. Knäppningen består vanligtvis av kardborrband eller spännen som dras åt genom en ögla och sedan fästs mot korsetten

1 Uttryck för hur långt skeletttmognaden har kommit, dvs förbeningen av tillväxtzoner.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 9 (28)

Bostonkorsetten är den typ av korsett som nu används vid behandling av skoliospatienter. Den bygger på ett modulsystem med olika modeller som tar hänsyn till patientens längd och bredd. Korsettmodulerna värms och anpassas individuellt för att passa och inte ge upphov till skav och liknande. Om det inte finns någon modul att utgå från för att ingen stämmer överens med personens kroppsbyggnad får ortopedingenjörerna istället tillverka en genom att göra en gipsavgjutning av patienten. Samma plast som i bostonkorsetterna värms då och anpassas efter gipsformen. Skillnaden i utseende är alltså inte så stor trots att vissa korsetter är halvfabrikat.

En korsett kanske verkar simpel i sin utformning men bygger på biomekaniska lagar och kroppens fysiologi. Korsetten utgår från bäckenet som fixeras och används som bas. Därifrån tar den kraft och stöd för att stödja upp ryggraden och hindra den från ytterligare krökning och rotation. Korsetten trycker därmed på de ställen som ska rätas ut. Om det trycker på ena sidan måste korsetten ge efter för trycket på motsatt håll. Ortopedingenjörerna tar då ut motsvarande hål i korsettens andra sida. Dessa faktorer gör korsetten till en komplicerad produkt. Utan tillräckligt stor kunskap om dessa ämnen är det omöjligt att förändra korsettens helhetsintryck utan att riskera att behandlingsresultaten påverkas negativt. Förutom de eventuellt uttagna, större, hålen är korsettens yta försedd med ett flertal femton millimeters hål. De har ingen egentlig funktion men är viktiga för användarna ur psykologisk synvinkel. Hålen gör att korsetten känns mindre kompakt och ger en vision av att huden kommer att kunna andas.

3.7 Problematik

3.7.1 Fukt- och värmeproblematiken De material som används i korsetten tillåter ingen luftcirkulation varvid fukt- och värmeproblem uppstår. Förutom obehaget gör klimatet att eventuella tryck- och skavsår inte kan läka.

3.7.2 Utseendet Korsettens utseende beror till stor del på dess funktion. Den är skrymmande och klumpig. Utseendet för tankarna till den medicinska världen Kombinationen av de olika plastmaterialen gör att korsetten känns att den känns onaturlig och sticker ut från den övriga klädseln.

Bild 4 - Exempel på den typ av korsett som används idag.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 10 (28)

3.8 Riskanalys Följande är de identifierade riskerna i projektet

Risk Sannolikhet Effekt Handlingsplan 1. Användarna stor förseningar Söka nya användare 2. Kunskapsbrist:

Material medel förseningar Söka flera experter

3.8.1 Användarna Att vara en ung tonårstjej med korsett är känsligt och det har därför varit väldigt svårt att få tag på några användare till vår användarundersökning. Vår ursprungliga förhoppning var att vi skulle kunna få träffa några tjejer och få prata med dem ansikte mot ansikte om hur det är att ha korsett på sig. Detta visade sig dock vara omöjligt, så vi har istället med hjälp av e-post haft kontakt med två flickor som har haft korsett men blivit av med den och som därför nu har lättare att berätta om det.

3.8.2 Material En väldigt stor del av det här projektet gick ut på att hitta bättre material än de som används idag. Då ingen i gruppen haft någon större kunskap om plaster och fukttransporterande material har det varit en stor utmaning. Vår kunskapsbrist har inneburit att vi i väldigt hög grad har varit beroende av utomstående expertis, något som har varit en stor stöttesten i hur vår planering kunnat fortskrida. Planeringsarbetet har fått lida eftersom viss expertis har varit väldigt upptagen. I andra fall har vi bara haft tillgång till en email-adress och har då inte ens kunnat vara säkra på att vår kontakt har läst vårt brev.

Materialet som vi till slut har fått tips om har ofta varit väldigt svårt att få tag på då det inte säljs i vanliga affärer. Vi har därför bett specialiserade företag om att skänka oss små provbitar. Att göra en korsett är alldeles för avancerat utan kunskap i ortopedi, men vi har fått erbjudande av Activa att låna deras utrustning för att forma hårdplasten.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 11 (28)

4 Metod

4.1 Brainstorming Utifrån uppgiften vi fått från ortopedtekniska genererade vi fritt idéer om hur problematiken med värmen inne i korsetten skulle kunna lösas. Nedanstående skisser är ett urval av dessa.

4.1.1 Kylning

För att komma åt problemet med värmen hade vi ett förslag på någon form av kylsystem. Möjligtvis ett sådant kemiskt som används i sportsammanhang. Det skulle även kunna vara ett kanalsystem i korsetten för att få luftgenomströmning och därmed en avkylning av huden.

Bild 5 - Skisser på förslag till kylning.

4.1.2 Flexibilitet Korsetten som finns i dag är väldigt otympliga och medger inte någon rörelse. Vi ville att korsetten skulle kännas mer flexibel, men samtidigt ge det stöd som är nödvändigt.

Bild 6 - Skisser på förslag till flexibilitet.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 12 (28)

4.1.3 Mervärde Genom att lägga till en extra produkt ger det ett mervärde. För att tjejerna skall känna att deras korsett känns roligare och attraktivare. Ett försök att komma bort från sjukhusstämpeln.

Bild 7 - Skisser på förslag till mervärde.

4.1.4 Individuellt formbar

Dessa skisser representerar flexibilitet. Det fanns en idé om att minska materialet på kroppen genom att använda andra material än plast och utnyttja krafter i olika riktningar för att räta upp kroppen.

Bild 8 - Skisser på förslag till vilken form korsetten skulle ha.

4.1.5 Övrigt Kanske vore det rätta sättet att tackla problemet genom att ta det till källa och ytterlighet.

Bild 9 - Skiss på ett radikalare förslag.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 13 (28)

4.2 Användarundersökning Till skillnad från många andra användare är det inte så många av den målgrupp vi inriktat oss på som är intresserade av att vara med och hjälpa till vid en användarundersökning. Naturligtvis är alla intresserade av att korsetten ska förbättras. För många av dem som dagligen använder korsett känns det dock så jobbigt att de inte orkar tänka på korsetten mer än absolut nödvändigt. Förutom att de här flickorna befinner sig i en känslig ålder så tvingas de även bära en korsett. Det skulle vara påfrestande för vem som helst i vilken ålder som helst. Därför känns det också väldigt jobbigt att ställa upp som användare för ett projekt som detta. Att berätta om korsetten och hur det är att ha den på sig innebär att man måste berätta ganska mycket om sig själv. Just det kan kännas väldigt utlämnande för personen ifråga.

Till en början hade vi väldiga problem med att komma i kontakt med någon användare. Vår användarundersökning baserades därför till en början på artiklar och intervjuer av och med alla korsettanvändare som vi kunnat hitta. En person i vår projektgrupp har tidigare haft korsett vilket till en början hjälpte den övriga gruppen att förstå problematiken bakom. De användare som vi slutligen kom i kontakt med var en tjej som haft korsett men som hunnit bearbeta upplevelsen samt en tjej som var i slutet av sin behandlingsperiod. Hon blev av med korsetten under projektets gång. Alltså har vi inte kunnat nå de användare som idag mår sämst av att tvingas bära korsett.

De användare vi kommit i kontakt med har varit i åldrarna 11-14 vid korsetteringens början. Det har tydligt framgått att de yngre har haft lättare att acceptera och vänja sig vid att använda korsetten än de som har kommit under behandling i en högre ålder. Detta resulterar i att korsetten, som av användarna beskrivs som stor, ful och klumpig, ofta inte används i så stor utsträckning som den borde. Att bära korsett innebär att hela överkroppen låses fast till bäckenet i en rak position. Genom detta begränsas personens ifråga rörelser betydligt. Att alla bockande rörelser blir omöjliga är tydligt. Många enkla rörelser, som t ex att titta sig över axeln, blir också ogenomförbara på grund av att de innebär en vridning. Trots att insidan av korsetten har ett mjukare skikt av skumplast kan den ge tryckskador. Närmast kroppen bär användarna ett rundstickat bomullslinne, utan sömmar och andra detaljer som kan orsaka skavsår. Korsettens åtsittande och höga passform innebär att axlarna skjuts uppåt och verkar spända. Andningen begränsas också vilket medför att en ny andningsteknik med enbart ”ytliga” andetag utvecklas. Den långvariga användningen medför värme och eftersom ingen luftcirkulation sker innanför korsetten leder den till att fukt bildas. Vardagliga saker som kläder är ett stort problem. Det blir svårt att handla när kläderna inte bara ska passa en själv utan även ett hårt och plastigt skal med skarpa kanter. Den förlängda ryggdelen följer inte kroppen då användaren sitter varpå en utstående ”puckel” bildas under tröjan. Korsettens hårda skal har ibland känts jobbigt för användarna. Ljudet som uppstår då man kommer emot något annat hårt eller någon knackar en på ryggen känns dubbelt så högt som det verkligen är. Förutom rent praktiska problem är det för många en stor psykisk påfrestning att bära korsett. En användare skriver: ”Man är hela tiden medveten om det ständiga trycket mot magen och ryggen, värmen och den indirekta smärtan som korsetten orsakar, och det var

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 14 (28)

det som gjorde att jag mådde så dåligt rent psykiskt. Jag kunde aldrig koppla bort den. Man gick dessutom ständigt med dåligt samvete när jag valde att inte ha korsetten på mig. Det var hela tiden en ständig kamp – oavsett om jag bar den eller inte.” Det skiljer väldigt mycket hur olika personer hanterar sitt korsettanvändande. Många tycker inte om att prata om det. De ständiga diskussionerna i ämnet är en vanlig källa till bråk i de berörda familjerna. Det finns de som förnekar sin korsett och låtsas som ingenting under hela sin behandlingstid. Omgivningen är i de flesta fall förstående och familjen utgör ofta ett starkt stöd. Just att beroendet av föräldrarna ökar känns jobbigt i en ålder då man mer och mer vill sköta sig själv. I skolan är det viktigt att lärare är informerade och vet vad det innebär för den som bär korsett. Det är i skolan som kompisarna finns och där vill användaren mer än någon annanstans vara som alla andra.

4.3 Designbrief Vi vill utforma en korsett som riktar sig till flickor med idiopatisk skolios i de yngre tonåren. Den ska vara mer anpassad till det vardagliga livet än en medicinsk miljö. Till det yttre bör den få en mjukare framtoning som bättre stämmer överens med den övriga klädseln. Korsetten ska även göras behagligare att bära. Vi vill dessutom komma åt de mer fysiska problemen som fukt, tryck- och skavsår.

4.4 Funktionsanalys Huvudfunktion korrigera ryggrad Underfunktion Användande önskvärt krav kommentar

undvika fukt X underlätta hygien X möjliggöra anpassning X undvika tryckskador X underlätta rörelse X inspirera till aktivitet X motivera användare X medge på- och avtagning X garantera 23h X användning ge ansvar X öka självkänsla X förenkla andning X ge aptit X medge egen inverkan X förhöja muskelaktivitet X ge korsettfria stunder X

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 15 (28)

Estetik oberoende av tid X anpassa efter klädsel X frångå medicinskt intryck X inge renhetskänsla X inspirera till aktivitet X var enkel X motivera användare X öka självkänsla X inge lätthetskänsla X undvika plastighet X ge mjukare intryck X medge förändringar X Teknik ge stöd X väga lite X tillåta individuella justeringar X medge vakuumformning X garantera 23h X användning minimera lukt X minimera värme X undvika tryckskador X bibehålla form X möjliggöra muskelaktivitet X medge på- och avtagning X Ekonomi tillåta serieproduktion X reducera kostnad X medge förändringar X Ekologi skonsamt för miljön X skonsamt för användare X

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 16 (28)

4.5 Koncept Efter att ha diskuterat våra idéer med beställare, användare och inom gruppen gick vi vidare med de tre koncept som kändes mest relevanta. Gemensamt för dessa koncept är att vi strävar efter ett ljuddämpande yttre. Vi vill ta bort plastkänslan i dagens korsetter för att undvika ljudet av plastskalet då man stöter emot någonting hårt och för att det inte ska kännas så onaturligt om man stöter ihop med någon. För att kläderna ska sitta bättre utanpå korsetten vill vi göra den följsammare med mjukare övergångar i kanterna.

Bild 10 - Koncept 1

4.5.1 Koncept 1

För att göra korsetten så lätt och luftig som möjligt och samtidigt få ett bättre klimat, tänkte vi oss den i nätstruktur. Den skulle vara uppbyggd av enheter som var och en är justerbara för att få en inviduell anpassning. Konstruktionen skulle vara täckt av ett mjukt, skyddande lager som tillåter huden att andas. Detta lager skulle dels ha som funktion att jämna ut trycket mot kroppen det skulle även absorbera och transportera bort fukt från kroppen.

Bild 11 - Koncept 2

4.5.2 Koncept 2

För att dölja korsetten och samtidigt göra den behaglig att bära den tänkte vi oss en tröja i två lager. Undertröjan vill vi göra i ett material som kan transportera bort fukten från kroppen. Det ska heller inte finnas några sömmar som kan skava mot huden. I övrigt ska toppen vara som en vanlig baströja.

Alternativ två är att göra en undertröja som ovan men inget lager som täcker. Överdelen av tröjan vill vi dock skall se ut som en vanlig baströja.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 17 (28)

4.5.3 Koncept 3

För att själv kunna planera och kontrollera sin användning av korsetten tänkte vi utrusta den med ett chip. Detta i kombination med någon form av separat produkt som kan hjälpa till att hålla reda på hur mycket korsetten blivit använd.

Bild 12 - Koncept 3

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 18 (28)

5 Diskussion och analys

5.1 Material För att få ett bättre klimat i korsetten har vi undersökt en rad alternativa material. Idag är korsetten uppbyggd i två delar, en hård plast som stödjer och tvingar kroppen till en korrekt ställning, och innanför det en mjuk plast för att förhindra tryckskador och skavsår. Under korsetten har användaren ett tunt linne.

5.1.1 Linne Det linne som bärs närmast kroppen är av bomull vilket är bra på så sätt att det är mjukt och lätt att tvätta. Eftersom materialet är rundstickat finns det inga skavande sömmar. Bomull har också en relativt bra absorptionsförmåga. Korsettens täta yttre gör dock att ingen fukt kan avdunsta.

I kombination med ett lämpligare material på korsetten är vårt förslag att använda ett funktionstyg som transporterar fukten bort från kroppen. Detta material skulle kombineras med förslagsvis bomull.

Ett funktionstyg som ofta används inom skidåkning är 100 % polyester. Detta material transporterar bort fukt och preserverar det inte på samma sätt som bomull. Detta material har Craft sponsrat oss med. Det verkar intressant för ändamålet.

Från företaget Ottobock har vi fått prover på EQ-stickat material. Det är ett miljövänligt, flatstickat, elastiskt material. EQ-materialet låter huden andas och håller den torr och sval, vilket minskar risken för hudirritation. Materialet består av polyamid, bomull, elastodien och elastan. Dock är tygets struktur för grovt för att vara närmast kroppen.

5.1.2 Polstring Den mjuka skumplast som används idag är halvporös med slutna ytceller vilket underlättar rengöring. Materialet tar då inte åt sig någon lukt eller smuts. De slutna cellerna tillåter dock inte heller att någon fukt kan transporteras bort från kroppen.

Det ideala materialet för att lösa klimatproblemet vore ett med porer varigenom fukten skulle kunna transporteras eller absorberas i själva materialet. Dessa alternativ kräver att stoppningen är utbytbar och lätt att tvätta.

Ett förslag är att utöka linnets funktion med stoppningens. Det skulle i så fall vara antingen helt textilt eller kombinerat med ett polstringsmaterial i plast som andas. I samband med att linnet byts mot ett rent byts då även hela stoppningen ut. Om det yttre skalet inte kan göras med ett material som tillåter luftcirkulation vore en idé att använda en polstring som kan ta upp fukt i x antal timmar för att sedan bytas mot ett rent.

Nedanstående material har vi hämtat från Rehband. Vi sökte någonting som skulle kunna ersätta dagens polstring och efter att ha fått prover skickade till oss kan vi dra slutsatsen att endast ComforTemp® skulle kunna vara intressant för ändamålet. Det EQ-stickade materialet vi nämnt ovan skulle i lager möjligtvis kunna fungera som stoppning i det fall skalet tillåter luftcirkulation.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 19 (28)

Turbocast® Ortosplast med ett ytskikt i skumplast. Ytskiktet isolerar huden från den varma plasten vid applicering. Plasten klibbar inte mot sig själv och är mycket enkel att använda. Turbocast® finns i 0,8 mm till 4,0 mm tjocklek. Operforerad eller med följande perforering: micro, multi, mini.

ComforTemp® Materialet håller alltid ca 35° C mot huden oberoende av omgivningstemperaturen. Detta gör att ComforTemp® alltid känns skön, varken för kall eller för varm, vilket minskar risken för svettning och dålig lukt. Materialet består av polyamid, polyester, elastan och polyuretanskum.

5.1.3 Stödjande hård plast Idag används ca 5 mm tjock polyeten. Det blir relativt tungt och materialet släpper heller inte igenom varken värme eller fukt.

Vi har letat efter en plast som uppfyller de krav på stabilitet som en korsett ställer. Materialet ska kunna värmas till 250-300 grader för att formas efter respektive användare. Vi vill även att materialet ska kunna andas för att förbättra klimatet i korsetten.

I samband med ett möte med ortopedingenjörerna bjöds även polymerforskare från kemicentrum in. Då diskuterades att använda ett skal av kolfiber eller Kevlar®. Det skulle vara lätt att ha på sig och inte behöva vara så tjockt som plasten är idag. Problemet med luftcirkulation kvarstår dock. Möjligtvis skulle det gå att borra upp mikroskopiska hål utan att det påverkar hållfastheten alltför mycket. Ett annat problem är att den matris som används inte kan återuppvärmas för den individuella anpassning som krävs.

5.2 Användartest

5.2.1 Beskrivning Under hela projektets gång har en mer eller mindre tät kontakt hållits med våra användare. Tyvärr har vi inte haft tillfälle att träffas någon gång. Genom telefon och e-post har vi hört oss för och informerat om våra idéer med hjälp av skisser och förklaringar. De har sedan sagt vad de tycker och också kommit med förslag om vad vi borde göra.

Eftersom våra beställare inte var användare utan arbetar med att tillverka dem har vi i viss mån även använt dem som användare eftersom de har störst kunskap om vilka krav som ställs på korsetterna och vilka behov som bör vara tillgodosedda med tanke på tillverkningsprocessen. Ortopedingenjörerna har vi vid några tillfällen träffat och även varit i kontakt med genom e-post.

Användartest 1 riktade sig huvudsakligen mot våra användare. Vi skissade upp de förslag och idékoncept som vi fått efter användarundersökningen och lät tjejerna komma med sina synpunkter. De berättade vad de tyckte var bra respektive dåligt med våra förslag och varför de tyckte så.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 20 (28)

Användartest 2 riktade sig även delvis till ortopedingenjörerna på Umas. Krav från dem har varit att materialet ska vara formbart i temperaturer mellan 250-300 grader samt att materialet skulle vara tillräckligt starkt för att ge ryggraden den stadga som behövs. Vi informerade användarna om vad vi gått vidare med och bad dem tala om vad de tyckte om det. Mestadels var dock det här testet ägnat åt problematik och krav ur tillverkningssynpunkt.

5.2.2 Slutsatser Resultatet av vårt första användartest var sammantaget väldigt positivt. Användarna tyckte om de flesta av våra idéer varpå vi kände att vi hade fått grepp om uppgiften.

Båda användarna tyckte om våra idéer om att göra korsetten mera följsam, vilket vi har arbetat vidare på. Att förbättra klimatet i korsetten var det som från början var projektets huvudsakliga mål och det har vi under hela projektet arbetat med. Användarna var mycket positiva till att använda en tunnare plast, som om möjligt andas. Dock påpekade användarna att det ”dubbla” linne som vi hade på förslag förmodligen skulle göra korsetten ännu varmare. Skulle detta kunna undvikas och utsidans textil kunna dölja korsetten var de däremot positiva till förslaget. En annan synpunkt var att användarna hellre ville ha på sig sina egna kläder framför en ”sjukhuströja”. Om idén skulle funka borde den yttre delen av kombinationslinnet vara en snygg baströja av bra kvalitet och fin skärning. Det var precis vad vi själva hade tänkt oss om förslaget blev aktuellt. De var även intresserade av koncept tre, som innebär en förenklad planering.

Användartest två gav oss ytterligare information om hur komplext detta område är. Det praktiska problemet med att åstadkomma en korsett som andas var fortfarande på idéstadiet. Vi presenterade vår tanke med ett funktionstyg närmast kroppen som transporterar fukten till ett absorberande lager. För att detta ska fungera och ge någon verkan krävs ett material i korsetten som tillåter luftcirkulation. De material som vi skulle vilja använda oss av finns tyvärr inte att tillgå inom tidsramen för projektet.

Reaktionen på tidmätaren var dock positiv. De trodde att det skulle kunna bli ett bra hjälpmedel både vad gäller planering och dessutom underlätta kommunikationen mellan läkare och patient.

5.3 Motivering av val i designprocessen Efter användartest 1 bestämde vi oss för att välja bort förslaget med att utforma undertröjan som en t-shirt av dubbelt tyg för att dölja korsetten. Däremot gick vi inte ifrån idén med att använda ett dubbelt tyg eftersom det har en praktisk funktion för korsetten. Det innersta tyget skulle vara av ett transporterande material och det yttre av ett absorberande för att förmå fukten att ta sig genom den i det här fallet porfyllda plasten och sedan avdunsta. Antingen skulle detta utformas som ett vanligt linne, med snygg skärning upptill för att inte störa i klädseln, eller som ett fodral som ger korsetten ett mer sportigt utseende. Tygen kommer i båda fallen medföra att korsettens utseende blir mindre medicinskt och även ge ett mjukare intryck.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 21 (28)

Utöver all teoretisk kunskap krävs det efter idéstadiet, en längre tids forskning och undersökningar för att kunna påvisa att en ny modell ger önskvärt resultat. Detta var omöjligt att utföra inom ramen för det här projektet varför vi bestämde oss för att inte försöka ändra på korsetten ur helhetssynpunkt.

Att göra korsetten mer flexibel var någonting som också valdes bort på grund av att funktionen då inte längre kunde garanteras.

I vårt arbete med att försöka lösa korsettens olika fysiska problem kom vi mer och mer in på hur man skulle kunna garantera att flickorna använder korsetten tillräckligt mycket och hur man skulle kunna underlätta användningen för dem ur ett mer psykologiskt perspektiv. Därför valde vi att förutom förbättra korsetten även utveckla ett koncept för en slags tidmätare. Den ska hjälpa användarna att planera sin korsetterade tid och sedan hålla ordning på hur mycket de har haft den. Utan att behöva fundera på det ska flickorna veta om de har använt korsetten tillräckligt eller om de måste ha den ytterligare en timme. Vi vill få användarna att känna att de verkligen är lediga från korsetten när de inte har den på sig och att de inte ständigt behöver gå med dåligt samvete. Eftersom materialproblematiken är så komplex överstiger den vår förmåga att komma till en lösning inom detta projekt. Därför har vi valt att gå vidare med tidplaneraren, som kan underlätta den jobbiga perioden med korsett.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 22 (28)

6 Resultat

6.1 LIVsplaneraren Det primära målet med tidsplaneraren är att göra det möjligt att minska antalet timmar som man måste bära korsetten och att stödja i planeringen av när man ska bära den. Det sekundära målet är att stödja kommunikationen mellan doktorn och patienten och på detta sätt möjliggöra för en smidigare och mer optimerad användning av korsetten.

Tidsplaneraren innehåller ett antal olika komponenter:

Korsett med givare Bärbar enhet Webbplats Bild 13 - Beskrivning av hur givaren, den bärbara enheten och webbplatsen kommer att se ut.

Via en webbplats så kan användaren logga in med en personlig identitet och på veckobasis planera de tider som han eller hon har tänkt sig att bära korsetten. All tidsplanering synkroniseras kontinuerligt med den bärbara enheten över mobilnätet. Användaren har även möjlighet att via ett mindre gränssnitt göra förändringar direkt i den bärbara enheten. Korsetten innehåller en givare som registrerar den tid som korsetten bärs. Givaren kommunicerare trådlöst via t.ex. Bluetooth med den bärbara enheten som i sin tur laddar upp informationen till webbplatsen.

6.1.1 Funktionsöversikt

6.1.1.1 Tidsplanering

I systemet finns det två parametrar som styr hur man kan planera sin tid. Den ena är MinimumTimmarPerDygn och den andra är MaximalTidUtanKorsett. Dessa parametrar kan läkaren sätta för varje patient via Internettjänsten och eventuellt så kan man tänka sig att även användarna får lov att modifiera dessa parametrar. All tidsplanering som sedan kontrolleras av dessa två begränsningar. Planering sker veckovis, men det finns möjlighet att hoppa framåt och bakåt mellan veckorna genom att klicka i kalendern till vänster. Stapeln längst till vänster visar hur mycket tillgodo från förra veckan som man har.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 23 (28)

De ljusblå staplarna representerar de tidsintervall som användaren planerar att bära sin korsett och de mörkblå visar den tiden som man faktiskt hade korsetten på sig. De dagar som användningen har blivit inläst för är markerade med ett lås och det går inte att göra någon planering för dessa längre.

Stapeln längst till höger visar summan av veckan planerade timmar och huruvida man har planerat in extra timmar eller för få timmar. Om det finns inlästa data för alla dagarna i vecka så är stapeln mörkröd resp. mörkblå istället för att visa att det är verklig tid, inte planerad.

Planering sker genom att man kan dra de ljusblå staplarna upp och ner, förändra längden på dem, ta bort och lägga till nya. Efter varje modifiering så uppdateras summan. Det är inte heller möjligt att göra en planering så att man bryter mot några av de två parametrarna. För dagar där man inte har gjort någon planering än så finns det en standardtid inlagd. Denna standardtid kan användaren själv bestämma hur den ska vara.

6.1.1.2 Kommunikation

Webbplatsen möjliggör flera kommunikationsmöjlighet mellan läkaren och patienten.

Dagbok

För varje dag i kalendern är det möjligt att lägga till anteckningar. Dessa kan innehålla erfarenheter, reflektioner och andra åsikter som användaren har. För varje anteckning som görs kan man välja om den ska vara privat eller om även läkaren ska kunna läsa den. Detta gör det möjligt för läkaren få en uppfattning om hur användaren mår och olika problem som har uppstått.

Meddelande

Båda användaren och läkaren har möjlighet att skicka direkta meddelande till varandra via webbplatsen. När olästa meddelande finns så visas en symbol i nedre högra hörnet.

6.1.1.3 Grafisk anpassning

För att göra webbplatsen mer personlig så finns det ett antal möjligheter att göra grafiska anpassningar av den. Man kan byta bakgrundsbild, färger och mönster.

6.1.2 Möjlig fortsättning Den implementationen av webbplatsen som finns för tillfället kan färdigställas till full funktionalitet med en relativt liten arbetsinsats. Det stora och framförallt dyrbara projektet är att utveckla givaren, den mobila enheten och kommunikationen för dessa. Den billigaste lösningen torde vara att använda en befintlig telefon med bluetoothstöd och utveckla en JAVA applikation för denna som även sköter synkroniseringen av planeringsinformationen. Utvecklingen av givaren måste troligen göras från början och kan därmed bli relativt kostsam.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 24 (28)

En lösning för att hålla nere kostnaden på ett ev. fortsättningsprojekt är att köra systemet med bara webbplatsen och låta användarna använda denna som en personlig planerare och där man överlåter ansvaret på att man faktiskt bär korsetten de utmärkta timmarna på användaren själv. Möjligheten för förbättrad kommunikation mellan patienten och användaren kvarstår också.

6.2 Korsett

Bild 14 - Beskrivning av korsettens olika lager

Målet med vår utveckling av korsetten är att göra klimatet behagligare för personen som bär den. Ett annat mål som vi arbetat mot var att göra korsetten mindre otymplig samt ge den ett attraktivare yttre.

Vår vision av korsetten är att den ska vara uppbyggd av olika funktionsmaterial som medger andning, dvs. att fukten förs bort från huden. Sett utifrån och in vill vi att det först ska vara ett stabilt men samtidigt tunt (ca tre mm) lager av kolfibertyp. Matrisen som används ska vara möjlig att värma upp till 250-300 grader för omformning av korsetten. Kolfibrerna läggs på så sätt att det är möjligt att skapa porer mellan dem. Antingen skulle porerna kunna skapas vid gjutningen eller genom lämplig perforering av det färdiga materialet.

Polstringens två huvudfunktioner är dels att skydda kroppen mot trycket samt att absorbera fukten. Beroende på om korsettens skal tillåter luftcirkulation kan fukten transporteras bort. Om skalet är tätt krävs det att polstringen klarar av att ta upp fukt under en längre tid. I båda fallen måste polstringen vara möjlig att ta bort och enkelt rengöra.

Närmast kroppen vill vi behålla det rundstickade linnet dock i ett annat material, nämligen ett funktionsmaterial i 100 % polyester. Av hygieniska skäl vill vi att linnet ska sitta ihop med polstringen. Vi har två alternativ till hur detta skulle kunna se ut. Antingen skulle polstringen sitta fast på linnet som användaren drar på sig innan korsetten. Det andra alternativet är ett fodral som träs på korsetten innan den ska användas.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 25 (28)

Linnet kommer upptill ha en fin skärning som vilken undertröja som helst. Fodralet kommer att föra tankarna till sportskydd och halsringningen lämnas bar, vilket ger användaren en större frihet vad gäller klädval. Dessutom tar det senare alternativet bort den hårda känslan av skalet.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 26 (28)

7 Slutsats

Eftersom det här projektet visade sig vara mer komplext än vi kunde ana har en del av resultaten blivit mer av en vision än verklighet. Det finns mycket att göra inom området och problemen kan helt klart lösas.

Vi fann det förvånande att korsettutvecklingen inte kommit längre än den har. Det har skett mycket inom polymerteknik som skulle kunna förbättra klimatet i en korsett. Då ingen i projektgruppen har någon kunskap av plast, utan var beroende av utomstående hjälp, hann vi tyvärr inte ta reda på så många alternativ. Vi tror inte att det skulle ta lång tid att hitta alternativa plaster som är både tunnare och har lättare att andas om korsettutvecklarna tog kontakt med någon med kunskap om polymerteknik. En annan intressant industri som säkert går att hämta mycket ifrån är sportindustrin där det de senaste åren tagits fram många nya material som är designade för att kunna avleda både svett och värme.

Bild 16 - Vår prototyp av korsetten. Bild 17 - Den webbaserade LIVsplaneraren

Vi hoppas att vår rapport blir en inspirationskälla för de personer som arbetar med korsetter och att nya förbättrade korsetter tas i bruk som kan öka livskvalitén för de unga flickor som har scolios. Vi hoppas även att LIVsplaneraren uppmärksammas då den bör öka flickans känsla av kontroll och förbättra kontakten med läkaren. För att få den webbaserade LIVsplaneraren helt klar krävs varken mycket arbete eller pengar, så det är vår förhoppning att åtminstone denna del av planeraren sätts in i behandlingen snarast.

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 27 (28)

Rehabiliteringsteknik och design, Funktionshinder – Universal design, 2003 28 (28)