SKRIVKRAMP OCH HÖGRA KRAV - inspireras av en resa- 10 städer som får fantasin att flöda - Beröm dig själv och andra Politik på jobbet! VÄGGEN - Min kropp sa ifrån

NR .02 OKT/10 PRIS 59 KR

“

”

“Jag känner inte att jag måste ha D-kupa för att vara kvinna ”

Bilder: Malin Palm

Uppumpade muskler, en strikt diet och en liten lila baddräkt. Anklagelser

om doping och fördomar om utseendefixering. Sedan fem år tillbaka är Maria Andersson kroppsbyggare. Fitness har blivit hennes livsstil och träningen en del av hennes identitet.

Maria Andersson ser liten ut i sin svarta långärmade bomullströja. Hon drar ner blix-tlåset och stoppar in tröjan i ett av plåtskåpen innan hon stegar in på gymmet.

– Folk förväntar sig att man ska vara så himla stor och gigantisk. Men när man står på scen och poserar ser man större ut än vad man egentligen är. Hon sicksackar sig fram mellan killarna framför spegeln. Det rosa halternecklinnet spänner över rutorna på hennes mage. Några kastar ett öga på henne. Andra håller kvar blicken. Själv tittar hon inte på någon. Hon lägger ner sina nycklar intill en ledig träningsbänk och sträcker sig efter de fria vikterna på ställ-ningen bakom henne.

– Det är skönt att träna inten-sivt när man väl är här, säger hon.

FASCINATIONEN FÖR MUSKLER fick Maria att byta bana. Från att på gymnasiet ha varit en fotbollstjej till att för fem år sedan satsa fullt ut på bodybuilding. Att möta för domar blev snabbt en del av

Marias vardag. Därför brukar hon sällan berätta att hon byg-ger muskler och tävlar i fitness.

– Jag är lite rädd för att folk ska tycka att jag är ytlig jävel som visar upp mina muskler i bikini och högklackat. Många tror att jag gör det bara för att vara snygg och det är klart att jag har en exhibitionistisk ådra, annars hade jag ju inte gjort det. Men framför allt visar jag upp ett resultat på vad jag har gjort. Domarsiffrorna blir en typ av bekräftelse. Förekomsten av doping är en av orsakerna till att bodybuilding och fitness inte uppmärksam-mas som sporter av Riksidrotts-förbundet. Svenska kroppskul-

“

jhasjc”

Folk förväntar sig att man ska

vara så himla

stor och gigantisk

Maria Andersson

Hur mycket tränar du: 15-20 timmar per vecka under diet. 10 “off-season”.

Hur ofta och vad äter du: var 2-3 timme. Havregryn till frukost, proteindrink med snabba kolhydrater efter träning. Annars “vanlig” mat men fettsnålt.

Hur ofta tävlar du: Två till fem tävlingar per år. 16 totalt hittills

Medaljer: 3 SM-guld i Athletic fitness, 1 SM-brons i bodyfitness, samt några medaljer till i kval, nybörjartävlingar och grand prix i Norge

Nästa mål: ”Vill fortsätta jobba för att sporten ska växa och även min lilla kropp! Lite mer muskler skadar aldrig.”

turförbundet har dessutom inte råd att testa deltagarna innan tävling.

– Jag kan överhuvudtaget inte förstå att man kan riskera sin hälsa för att vinna en pokal för femtio kronor. Det måste handla om något annat, att man vill vara någon, passa in eller umgås med folk som håller på med fitness. Egentligen tror jag att det beror på att man inte är stark i sig själv.

FÖR ATT FÅ HJÄLP med att bygga upp sitt eget självför-troende kontaktade Maria en erfaren medlem i förbundet. Vid sidan av den fysiska tränin-gen lade hon till en början ner

lika mycket tid på den mentala träningen.

– Det gäller att man trivs i sin kropp även när man går av och på en diet, och inte är i toppform. I ett och ett halvt år gick Maria och hennes mentala coach, Janpeter Sangborn, igenom hur hon skulle lägga upp sin kost, handskas med utseendefixering

“

jksdac”

Fettprocenten är väl inte helt

hälsosam för en tjej. Men idealet

som modell-världen bidrar med är värre,

den är nästintill anorektisk

och tro på sig själv. – Det finns inget lätt recept på

hur man får bra självkänsla. Men bara vetskapen av att man kan tänka på ett annat sätt har hjälpt mig. När man till sist märker att man kan vända sina negativa tankar får man en kick.Maria och Janpeter är i dag ett par och bor ihop i en tvåa i Hels-ingborg. Tillsammans föreläser de på gym och företag om men-tal och fysisk träning.

– Det har blivit en livsstil. Mån-ga tycker säkert att vi är extrema och det är vi väl också. Trots den strikta dieten och hårda träningen, tror Maria att kroppen inte tar speciellt my-cket stryk av att hon är bygger muskler.

– Fettprocenten är väl inte helt hälsosam för en tjej. Men idealet som modellvärlden bidrar med är värre, den är nästintill anorektisk. Nu tycker hon att det till och med kan vara kvinnligt med my-cket muskler på en tjej.

– Visst brösten försvinner och jag är väl en av de få som inte har silikon. Men det är emot mina egna värderingar och känner inte att jag måste ha D-kupa för att vara kvinna. Jag tror att kvinn-ligheten kommer inifrån. Den bygger mer på personlighet och utstrålning än de yttre attributen. Så länge jag trivs med det jag gör och mår bra både fysiskt och mentalt så räcker det långt tycker jag, sen är det upp till betraktaren att bedöma om jag är kvinnlig eller inte. För mig är det viktigt att känna mig vältränad och se tränad ut. Det är en del av min identitet

NÄR DU ÄTER SPELAR STÖRRE ROLL ÄN VAD DU ÄTERKroppen tål egentligen väldigt mycket och i praktiken finns inga risker med att vara kroppsbyg-gare. Det menar Jan Lexell, pro-fessor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds Universitet. Han har 25 års erfarenhet av muskelfor-skning och har genomfört flera studier om effekterna av styr-keträning.

– Om man tränar på rätt sätt, sitter rätt och inte överbelastar en muskel, finns det egentligen inga risker med styrketräning. Det är först när man kombinerar tränin-gen med dopingpreparat som det kan bli livsfarligt.Han menar därför att det vikti-gaste receptet på effektiv trän-ing är kunskap. Kroppsbyggare tränar med hög belastning för

att få stora muskler, men för att framhäva musklerna krävs det att man tappar underhudsfett.

– Rutor på magen får man inte utav att träna. För att få fina muskler och konturer måste man slanka ner sig och banta. Unga individer klarar av det utan prob-lem.Om muskler är målet spelar kosten egentligen mindre roll än vad många tror. Enligt Jan Lexell finns det inget behov av ett mångdubbelt intag av protein.

KVINNLIG MUSKELBYGGARE BEDÖMS EFTER ANDRA KRITERIER

I BÖRJAN AV 1900-talet hölls den första storskaliga tävlingen i bodybuilding i USA. Men det var först på 1970-talet som fenomenet blev känt för den allmänna massan, mycket tack vare Arnold Schwarzenegger och dokumentärfilmen Pumping Iron. 1992 uppmanade The International Fed-eration of Bodybuilding de kvinnliga delta-garna att inte vara ”för stora” eftersom man sökte efter en feminin och inte utmärglad fysik. Protesterna lät inte vänta på sig och regelboken skrevs om året därpå. Kvinnlig bodybuilding har kritiserats för att vara sexistisk. Medan manliga kroppsbyggare blir bedömda utifrån muskelutveckling och jämnhet händer det att kvinnliga deltagare fortfarande bedöms utifrån traditionella normer, som till exem-pel hur feminina och vackra de är. Svenska kroppskulturförbundet uppskattar att en halv miljon svenskar tränar body-building. Men begreppet ”bodybuilding” är svårdefinierat. Hittills under 2008 har runt 500 personer ansökt om tävlingslicens hos förbundet. Av dem är 175 kvinnor.

– Man får inte muskler snab-bare av att äta mer protein, överflödet åker ändå ut genom urinen. Det har diskuterats att det däremot spelar större roll när man äter, äter man nära inpå träning ger det en viss vinst

Text: Cecilia Franck