Din lön 2019LönestatistikTips och råd inför lönesamtalet

2/3

Sveriges Arkitekters löneenkät ger den mest heltäckande bilden av löneläget i branschen och är en värdefull förmån för dig som medlem i Sveriges Arkitekter.

Tabellerna talar om hur du ligger till lönemässigt och visar om din lön är marknadsmässig. Du får en utgångspunkt att använda som underlag vid lönesamtal eller om du byter anställning. Din lön 2019 är ett komplement till den fullständiga lönestatistiken som finns i databasen Saco Lönesök. Du hittar den på arkitekt.se/lon.

I den här foldern finns tips och råd kring lönesamtalet. Du hittar också fakta om de avtal som reglerar löneprocessen. Vill du ha individuell rådgivning finns våra jurister till din hjälp via mejl eller telefon.

Till sist: ett stort tack till alla er som svarat på löneenkäten! Utan er hade det inte blivit någon lönestatistik och det här verktyget hade inte funnits.

Med vänliga hälsningar,

Tobias OlssonFörbundsdirektör

Börja här inför lönesamtalet

FOTO

: JO

EL N

ILSSO

N

3 Börja här inför lönesamtalet 4 Om innehållet 4 Ord- och begreppslista 5 Så använder du lönestatistiken Lönestatistik 6 Ingångslöner 8 Privat sektor 10 Kommunal sektor

Tips och råd inför lönesamtalet – riv ut och ta med

11 Statlig sektor 12 Vår syn på löner 15 Chefer18 Saco Lönesök 19 Kontakt

Innehåll

Sveriges Arkitekter och övriga Sacoförbund tar fram årlig lönestatistik för att du som medlem ska ha stöd i ett underlag. Redovisade siffror baseras på de svar vi fått in i löneenkäten för fjolåret och visar löneläget i oktober 2018. Cirka 5 000 personer har besvarat löneenkäten, vilket innebär en svarsfrekvens på cirka 70 procent.

Observera att siffrorna i tabellerna redovisar de faktiska lönerna som de framgått av löneenkäten. De är inga rekommendationer utan en bra utgångspunkt vid lönediskussioner. De enda rekommendationer som Sveriges Arkitekter ger gäller praktiklöner och ingångslöner för nyutexaminerade.

Eftersom underlaget för vissa parametrar och årtal är för litet för att vara statistiskt säkerställt är de därför inte inkluderade. Jämför dig med den grupp som ligger närmast. Fler parametrar finner du i Saco Lönesök, verktyget där du jämför din lön med andra arkitekter och med akademiker i andra Sacoförbund. Det finns möjligheter att förfina sökresultatet genom att exempelvis söka på län, examensår och utbildning. Läs mer om Saco Lönesök på sid 18.

I mitten av broschyren hittar du våra tips och råd inför lönesamtalet. Förbered dig inför det årliga samtalet med lönesättande chef eller riv ut och ta med!

Om innehållet

4/5

Så använder du lönestatistikenVid den årliga lönerevisionen är det din prestation och måluppfyllelse, tillsammans med de ekonomiska förutsättningarna hos arbetsgivaren, som utgör grunden för din nya lön.

Du kan titta på lönestatistiken utifrån både examensår och femårsklasser, för att få ett större underlag. Ställ dig frågan om det är rätt att du har en medianlön eller om du har argument för en lön som ligger till exempel i den övre kvartilen, kopplat till din prestation och det ansvar du tar. Lönestrukturen på din arbetsplats spelar också stor roll, så lönestatistiken är en av flera delar som ligger till grund för din argumentation om ny lön.

Ord- och begreppslistaLönerevision/löneöversyn: Arbetsgivaren ser över medarbetares löner, oftast tillsammans med lokal facklig representant, och håller lönesamtal för even- tuell förändring av lön. Det sker i regel en gång per år.

I förbundets definition av lön ingår:• Fast kontant månadslön

• Rörlig lön såsom bonus eller resultatlön

• Värdet av naturaförmåner, exempelvis fri lunch

Men inte:

• Övertidsersättning

• Traktamente

• Restidsersättning

• Semesterersättning

Begrepp i tabellerna:• Medellön: Summan av alla löner delat med antalet löner

• Medianlön: Lönen i mitten, alltså att hälften av de svarande har högre lön och hälften har lägre

• Undre kvartil: 25% har lägre lön, 75% högre lön än den angivna

• Övre kvartil: 75% har lägre lön, 25% högre lön än den angivna

”Sveriges Arkitekter anser att din löneutveckling ska spegla hur väl du uppfyller målen och hur du utvecklas i ditt arbete.

w

Ingångslöner

Vid den första anställningen efter utbildningen kan du alltid utgå från våra rekommenderade ingångslöner. Rekommendationerna följs i stor utsträckning men är inte tvingande för arbetsgivaren, så även vid den första anställningen brukar det bli en diskussion om lön.

Argument för en högre ingångslön än den rekommenderade är till exempel tidigare praktikarbete. Ju mer relevant erfarenhet du har desto mer värde har du för arbetsgivaren. Annan arbets-livserfarenhet, kanske från tiden innan du började studera, kan också vara ett argument för en lön som är högre än rekommen-dationen. Tänk ”nytta för arbetsgivaren” när du tittar på olika argument inför lönediskussionen.

6/7 FOTO

: A

ND

REW

NEE

L

Examensår 2018 per arbetsmarknadssektor Sektor Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e PercentilKommunal 44 32 818 29 000 31 550 32 500 34 150 36 000

Privat 155 32 346 30 000 31 600 32 000 33 400 35 000Statlig 6 31 031 – 30 000 31 592 33 000 –

Samtliga 205 32 409 29 800 31 600 32 000 33 500 35 000

Examensår 2018 per kön Kön Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e PercentilKvinnor 142 32 177 29 800 31 600 32 000 33 400 35 000

Män 64 32 924 30 000 31 600 32 500 33 650 35 900Samtliga 206 32 409 29 800 31 600 32 025 33 500 35 000

Rekommenderade ingångslöner:

• 2018 var den rekommenderade ingångslönen efter kandidatexamen 24 700 kronor per månad och för en nyutexaminerad 31 600 kronor per månad.

• 2019 rekommenderar vi att ingång-slönen efter kandidatexamen är lägst 25 000 kronor per månad och för en nyutexaminerad 31 600 kr per månad.

Ska du göra praktik? Då hittar du aktu-ella rekommendationer på vår hemsida: arkitekt.se/ingangs-och-praktikloner

”Som ny i branschen kan det vara svårt att utvärdera den egna kompetensen, men kom ihåg att du som nyutexaminerad har mycket att erbjuda.

Privat sektor

Löneavtalet för privat sektor är ett så kallat processavtal. Det innebär att löneökningarnas storlek förhandlas på företaget och att de styrs av medarbetarnas prestationer och företagets ekono-miska förutsättningar. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara vid ett senare tillfälle får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt.

Processen tar sin avstamp i utvecklingssamtal där bland annat individuella mål ska sättas upp för medarbetaren. Den lokala klubben och arbetsgivaren träffas före de individuella löne-samtalen och arbetsgivaren informerar då om ekonomiska förutsättningar. Här går parterna också igenom medlemmarnas lönestruktur och uppmärksammar eventuella behov av lönejuste-ringar.

Därefter hålls de individuella lönesamtalen där överenskom-melse om ny lön träffas med dem som valt att förhandla själva. Efter samtalen förhandlar klubben och arbetsgivaren om löner för de medlemmar som klubben företräder. Sedan ska arbetsgi-varen lämna besked om ny lön tillsammans med en motivering. Till sist gör klubben och arbetsgivaren en genomgång av de föreslagna nya lönerna och en avstämning av hela löneproces-sen, i syfte att lägga en grund för nästa års översyn.

8/9

Så delar statistiken upp arkitekter i privat sektor:

• Medverkande arkitekt: utan handlägga-ransvar och utan ansvar för arkitekton-isk utformning.

• Handläggande arkitekt: självständig arkitektonisk utformning, samlat ansvar för mindre projekt eller delansvar för större.

• Ansvarig arkitekt: handläggare med samlat ansvar.

• Chefsarkitekt: kontorschef eller mots-varande med kontorsledande uppgifter. På sida 14/15 hittar du statistik för chefer.

Begreppen är ett redskap för att du ska kunna placera in dig när du fyller i löneenkäten och används inte med nöd-vändighet av alla enskilda företag.

Privat, medverkande arkitekt per examensår Examensår Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil 2009 10 36 180 – 33 000 35 750 40 000 –

2010 12 36 300 32 500 33 500 36 350 37 250 39 5002011 16 35 290 31 000 33 450 35 200 36 350 40 200

2012 32 35 677 32 000 33 500 35 000 37 250 40 3002013 43 35 614 31 850 33 500 35 332 37 600 38 900

2014 62 35 406 32 000 34 000 35 400 36 900 37 9002015 95 34 755 32 000 33 500 35 000 36 000 37 500

2016 127 33 533 31 600 32 500 33 500 34 900 35 6002017 159 32 996 31 100 32 000 32 900 34 000 35 200

2018 136 32 040 29 800 31 600 32 000 33 000 34 327Samtliga 748 34 092 31 100 32 050 33 500 35 500 37 680

Privat, handläggande arkitektExamensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1975–1979 4 44 863 – – 44 600 – –

1980–1984 20 48 415 41 500 47 000 48 850 50 850 52 9451985–1989 41 48 847 42 200 45 700 49 250 51 684 54 200

1990–1994 38 47 770 39 000 45 000 48 250 51 400 55 0001995–1999 63 46 971 41 618 44 800 47 900 50 327 52 000

2000–2004 149 45 979 41 000 43 800 46 000 48 500 50 7002005–2009 323 43 168 38 600 41 000 43 400 45 500 47 200

2010–2014 584 39 316 35 500 37 000 39 100 41 100 43 5502015–2019 280 35 915 32 550 33 999 35 500 37 500 40 000

Samtliga 1 502 41 103 34 600 37 000 40 600 44 600 48 200

Privat, ansvarig arkitektExamensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1975–1979 16 56 386 46 500 50 452 55 044 62 200 66 092

1980–1984 47 55 428 46 150 49 310 54 120 61 643 66 7001985–1989 75 55 250 47 000 51 036 54 373 57 850 63 900

1990–1994 66 53 243 44 000 49 750 54 150 57 327 59 1001995–1999 127 52 596 46 000 48 500 52 000 55 000 58 200

2000–2004 161 49 947 44 000 47 000 50 000 53 300 55 5002005–2009 176 47 594 42 100 44 300 46 586 49 750 55 000

2010–2014 95 43 343 38 000 39 700 43 000 46 500 49 5002015–2019 12 42 085 34 800 38 899 39 963 46 550 50 100

Samtliga 775 50 175 42 000 45 800 49 500 54 300 58 000

Privat, medverkande arkitekt Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil2000–2004 19 36 679 30 000 31 000 37 000 42 800 45 000

2005–2009 31 36 949 31 600 33 600 37 000 39 500 42 9002010–2014 165 35 567 32 000 33 800 35 332 37 000 39 000

2015–2019 517 33 200 31 100 32 000 33 000 34 500 36 000Samtliga 748 34 092 31 100 32 050 33 500 35 500 37 680

Kommunal sektor

Löneavtalet är ett tillsvidareavtal. Det är sifferlöst vilket ger arbetsgivaren förutsättningar att arbeta strategiskt. Avtalet möjliggör en löneutveckling som premierar kompetens, specia-listkunskap, resultat och bidrag till verksamhetens mål sett över tid. Prioriteringar avgörs utifrån förutsättningarna hos arbetsgiva-ren. Medarbetarna lönesätts individuellt och differentierat med denna prioritering som grund. Lönerevisionstidpunkten är den 1 april. Blir lönerna klara senare får medarbetaren eventuell ökning retroaktivt.

Löneprocessen inleds med att den lokala fackliga företrädaren träffar arbetsgivaren för en överläggning, där båda parter får möjlighet att framföra sin syn på förutsättningarna. Arbetsgiva-ren går igenom eventuell lönekartläggning och redogör för det ekonomiska läget och eventuella prioriteringar. De allra flesta

väljer att företräda sig själva och har då lönesamtal med sin chef, istället för att låta den fackliga företrädaren förhandla för dem. Samtalen ska föras i dialog och ska innehålla en moti-vering till den nya lönen samt kopplas till de mål och det som sagts vid medarbetar-/utvecklingssamtal.

När alla anställda fått meddelande om ny lön hålls en avstäm-ning med den lokala fackliga företrädaren och arbetsgivarföre-trädare. Avstämningen innebär en genomgång av de föreslag-na nya lönerna och en avstämning av hela löneprocessen, i syfte att lägga grund för nästa års översyn.

Finns ingen lokal företrädare sköts överläggning och avstämning av företrädare på Sveriges Arkitekter.

Kommun, arkitekt med handläggaransvarExamensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1975–1979 16 46 452 40 000 42 400 46 190 49 798 53 400

1980–1984 41 46 215 40 550 43 250 45 750 49 700 52 5001985–1989 44 47 012 39 200 42 250 47 175 50 300 52 300

1990–1994 43 44 938 37 800 42 000 44 150 47 400 52 0001995–1999 86 44 984 39 350 42 150 44 450 48 000 51 300

2000–2004 95 43 535 38 100 40 800 43 500 46 500 49 2002005–2009 175 41 739 37 350 39 300 41 500 44 300 46 100

2010–2014 201 38 468 35 000 36 500 38 300 40 000 42 0002015–2019 141 34 638 31 500 33 000 34 300 35 700 38 000

Samtliga 842 41 050 34 000 36 900 40 500 44 500 48 500

Kommun, avdelningschef Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1975–1979 4 60 600 – – 56 750 – –

1980–1984 12 58 479 50 300 53 950 58 550 60 700 67 0001985–1989 21 60 743 52 700 56 000 59 300 63 000 74 200

1990–1994 16 61 202 49 100 54 025 58 300 70 100 72 0001995–1999 24 60 047 50 100 53 900 56 200 65 550 70 200

2000–2004 36 54 998 48 000 50 950 54 050 59 500 64 3002005–2009 24 52 102 45 850 47 050 51 100 55 550 63 000

2010–2014 10 49 130 – 44 800 49 000 53 000 –Samtliga 147 56 883 47 100 51 000 55 900 60 000 69 000

Tips och råd inför lönesamtalet

FOTO

: RA

WPI

XEL

Riv ut och ta med!

Nytt jobb?Det är nu du har din bästa möjlighet att höja lönen. Utnyttja det! En arbetsgivare som har bestämt sig för att du är den mest lämpade för jobbet kan ofta sträcka sig lite längre ifråga om löneanspråk. Du själv bör ha satt upp en smärtgräns för när lönen blir för låg för att jobbet ska vara intressant.

Vänta med att ge ditt löneanspråk tills arbetsgivaren frågar. Vi rekommenderar inte att du skriver det redan i din ansökan.

Enas om lönen före jobbstartMed hjälp av Saco Lönesök orienterar du dig i löneläget för den tjänst du söker. Du som är nyutexaminerad arkitekt finner Sveriges Arkitekters rekommenderade ingångslöner på arkitekt.se. Tacka inte ja till ett jobb innan du och arbetsgivaren är överens om lön och övriga

Vad är rätt lön för dig?Bestäm vad en marknadsmässig lön innebär för dig. Sätt upp ett konkret mål för din lön. Det ska vara en summa som du kan känna dig nöjd med. Vill du förhandla om annat än pengar? Mer semester eller pensionsförmåner kan vara ett alternativ till löneförhöjning. Blanda aldrig in din privateko-nomi! Din chef ersätter dig för jobbet du gjort i verksamheten och inget annat.

Vässa argumenten genom att gå igenom din egen arbets- situation. Var konkret och skriv ner vad du har gjort för att lyfta verksamheten det senaste året. Uppnådda resultat, egen kompetenshöjning, större ansvar i fråga om exempelvis budget eller projekt, initiativförmåga samt hur du stöttar kollegorna är saker att ta upp. Utgå inte från att din chef vet allt vad du gör eller kan! Tänk igenom dina mål för jobbet och för din personliga utveckling. Kanske vill du ha nya arbetsuppgifter, ta annat ansvar eller har kunskap som inte kommer till sin rätt på din arbetsplats

En plattform att utgå från, såsom lönepolicy eller lönekriterier, gör ofta samtalen bättre. Den ska helst tas fram i samarbete

mellan arbetsgivare och medarbetare. Lönepolicy eller -kriterier tydliggör dessutom vad som krävs för en god löneutveckling.Ett lönesamtal är en dialog och ska föras med den som har mandat att sätta din lön, det vill säga din lönesättande chef.

Har det skett förändringar i dina arbetsuppgifter som inte redan speglas i din lönenivå? Det ska du självklart kompenseras för. Förutom vid lönesamtalet har du också en god chans att höja din lön när du byter arbetsuppgifter och då får ett större ansvar eller mer kvalificerade uppgifter.

1. InförBörja med att gå igenom styrdoku-menten: löneavtalet, eventuell lönepo-licy eller lönekriterier på din arbets-plats. Gå in på Saco lönesök och kolla lönestatistiken.

Ge plats åt lönediskussionenSeparera lönesamtalet och utvecklingssamtalet. Då undviker du att frågan om lön hamnar i skymundan. Om du jobbar på en arbetsplats som slår ihop samtalen, se till att utrymmet för att diskutera såväl lön som utveckling är tillräckligt väl tilltaget. Även vid ett renodlat lönesamtal ska ni ha avsatt ordentligt med tid. Både du och arbetsgivaren ska vara förberedda på vad ni vill prata om.

Lyssna på arbetsgivarens argument. När du och din chef diskuterar din arbetsprestation och måluppfyllelse, argumentera för din ståndpunkt. Ta gärna upp konkreta exempel. Lägg därefter fram ditt löneanspråk.

När kan jag löneförhandla? Om din arbetsplats har kollektivavtal har du rätt till lönesamtal varje år. Det är arbets-givaren som ska kalla till samtal men du kan naturligtvis själv lyfta frågan. Reglerna i de centrala kollektivavtalen fastställer också bland annat grunderna för lönesättning och tidpunkten för den årliga lönerevisionen.

Jobbar du på en arbetsplats som inte

har kollektivavtal? Då har arbetsgivaren ingen formell skyldighet att löneförhand-la med dig, såvida det inte är inskrivet i ditt enskilda anställningsavtal. Vill du ha lönesamtal får du därför själv ta initiativet.

Vid frånvaro, exempelvis vid föräldrale-dighet eller sjukskrivning, ska du också erbjudas lönesamtal. Föräldralediga har rätt till samma lönesättning som

om de jobbade, alltså inte bara få ett schablonmässigt påslag. Frågor som rör föräldraskap eller föräldraledighet får enligt lag aldrig bidra till sämre löneut-veckling.

Är du deltids- eller visstidsanställd? Det får inte heller påverka din lönenivå. Däremot är det vanligt att du inte ingår i arbetsplatsens årliga löneprocess om du är visstidsanställd.

”Både du och arbetsgivaren ska vara förberedda på vad ni vill prata om

FÖRBERED DIGDokumentera och värdera din prestation och ditt arbetsinnehåll. Undersök löneläget i arkitektbranschen.

HITTA ARGUMENTSkriv ner dina argument för löneökning. Var konkret och använd exempel som belyser det du vill få sagt. Utgå från att din chef inte har koll på allt du gör i ditt jobb.

UnderHa fokus på lön och prestation. Lönesamtalet är din chans att ge en bild av hur din pre-station under året bidrar till verksamheten. Diskutera dina arbetsinsatser och vad du har gjort för att bidra till verksamhetens mål.

HÅLL GOD TONSträva efter bra samtalsklimat, lyssna på vad din chef har att säga och ställ frågor.

2.

10/11

Statlig sektor

Avtalet för statlig sektor är sifferlöst och är ett så kallat processlöneavtal där löneförhandlingarna sker lokalt. De flesta löneförhandlingar sker genom en modell med lönesamtal men modellen med kollektivförhandling finns också. Enligt lönesamtalsmodellen sker lönerevision genom lönesättande samtal där chef och medarbetare kommer överens om ny lön. När lönerevision sker genom lokal förhandling sluts kollektivavtal om ny lön för alla eller vissa arbetstagare vid de revisionstidpunkter som de lokala parterna bestämt. Även när kollektivförhandling används finns dialogen mellan chef och medarbetare som grund för lönesättningen av individen.

Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i vardagen mellan dig och din chef om ditt arbete, utveckling, resultat och prestation. Genom det lönesättande samtalet sätts ditt resultat och din prestation tydligare i fokus. Om du och arbetsgivaren inte kommer överens om lönen regleras den mellan arbetsgivaren och den lokala arbetstagarorganisationen. Tidpunkt för lönerevision är den 1 oktober om inte de lokala parterna kommer överens om annat.

Stat, arkitekt med handläggaransvar Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1980–1984 14 47 029 41 600 42 800 45 825 51 000 55 400

1985–1989 12 49 579 44 050 44 600 49 800 55 250 57 9001990–1994 20 47 335 37 700 41 025 47 600 50 000 56 700

1995–1999 16 48 363 41 950 44 950 47 600 53 000 53 8002000–2004 16 42 841 37 550 40 100 43 150 45 100 46 800

2005–2009 18 42 161 37 850 39 700 42 050 44 100 46 5002010–2014 12 37 519 33 330 34 500 37 000 40 300 42 000

2015–2019 1 – – – – – –Samtliga 109 44 967 37 400 40 200 44 400 49 000 53 500

Stat, per titel Titel Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e PercentilStat, Administrativ 10 53 205 – 44 400 47 550 65 300 –

Stat, Annan tjänst 54 54 302 34 200 43 800 51 300 65 600 75 500Stat, Arkitekt med handläggaransvar 109 44 967 37 400 40 200 44 400 49 000 53 500

Stat, Arkitekt utan handläggaransvar 7 35 198 – 34 000 34 700 38 400 –Stat, Doktorand 6 30 338 – 27 000 30 650 33 700 –

Stat, Forskare 16 44 980 33 000 40 250 45 775 48 200 54 980Stat, Länsark, avdel chef, dep råd 16 56 266 41 900 48 275 53 100 60 000 63 900

Stat, Lärare 58 44 901 36 750 39 700 44 650 50 100 53 600Stat, Professor 13 65 100 52 000 60 700 64 600 71 000 79 000

Samtliga 289 47 975 34 700 40 200 46 000 53 000 63 400

Förhoppningsvis blir du nöjd med dina nya lön, men det är inte alltid man kommer överrens. Du har alltid rätt att få en motivering till arbetsgivarens förslag. Be din chef konkretisera hur du ska förbättra din arbetsprestation för att nå den lön du vill ha. Får du ingen eller låg löneökning har du möjlighet att begära en utvecklings- eller handlingsplan för att få stöd att åstadkomma en bättre utveckling framöver.

Till sist är det arbetsgivarens bud som gäller. Har du valt att förhandla själv kan klubben/den fackliga representanten inte förhandla för dig i ett senare skede. (Med reservation för en viss möjlighet på det statliga området.) Resultatet av lönesam-talet bör dokumenteras.

EfteråtGör en utvärdering för dig själv. Tänk över om du fick fram dina argument och om du lyckades föra fram det du ville. Reflektera också över vad arbetsgivaren sa – finns det något som du kan göra bättre eller utveckla framöver?

DOKUMENTERARepetera och skriv ner vad ni kommit överens om efter avslutat samtal.

3.

”

FOTO

: PET

ER P

HILL

IPS

Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande till dina och arbetsgivarens mål och ditt värde för arbetsgivaren. Din löneutveckling ska spegla hur väl du uppfyller målen och hur du utvecklas i ditt arbete. Förbundet tecknar kollektivavtal om lön med arbetsgivarparten. Där läggs grunden för lönesättning och lönesamtal. Lokala fackliga företrädare sköter hela eller delar av lönerevisionerna. Förbundsjuristerna ger kontinuerlig utbildning för att de fack-liga företrädarna alltid ska ha koll på det som är aktuellt inom förhandlingsvärlden.

Våra förbundsjurister ger även individuell rådgivning och kan hjälpa till att skärpa argumenten före lönesamtalet. Fundera också över dina möjligheter till att påverka utfallet av lön löpande under året. Som medlem har du också möjlighet att dra nytta av våra karriärtjänster, genom att ha klart för dig var du vill i din karriär har du också möjlighet att tänka hur du ska göra för att påverka lönen på längre sikt.

Vår syn på löner

12/13

”Som ny i branschen kan det vara svårt att utvärdera den egna kompetensen, det är därför vi har lönerekommendationer för nyexaminerad. Du som nyexaminerad har mycket att erbjuda, med nya fräscha ögon på branschen och den senaste kunskapen är du en tillgång för arbetsgivaren!”

Sara Sako, studentsamordnare Sveriges Arkitekter

”Att byta jobb leder i regel till höjd lön, men du kan även försöka få nya arbetsuppgifter hos din nuvarande arbetsgivare. Om din löneutveckling varit dålig en tid kanske din arbetsgivare kan erbjuda dig en ny roll eller bidra till att din kompetens höjs. Ta upp det med din chef och framför dina tankar och önskemål.”

Rita Georgiadis, Förbundsjurist

Sveriges Arkitekter

”Kompetensutveckling leder ofta till nya arbetsuppgifter och ansvarsområden som i sin tur öppnar upp för en högre lön.Sveriges Arkitekters kursverksamhet rustar arkitekter och företag med relevant utbildning för att stärka sin konkurrenskraft och förmåga att hantera komplexa uppdrag. Planera din kompetensutveckling i dialog med arbetsgivaren när du har ditt utvecklingssamtal. Rätten till vidareutbildning ingår dessutom i kollektivavtalet!”

Eva Minoura, kompetensutvecklare

Sveriges Arkitekter

”Din lön ska matcha arbetsgivarens förväntningar på dig och lönekriteri-erna som finns på arbetsplatsen. Ta lite tid och förbered dig inför årets lönerevision! Håll koll på statistik, fundera över din prestation i förhål-lande till mål och lönekriterier och ha en bra dialog med den lönesät-

tande chefen. En fråga som är viktig att själv fundera över och ta upp på lönesamtalet är: ’Vilka framgångar skulle utebli under det gångna året om jag inte tog initiativet?’”

Tatjana Joksimović, förbundsordförande Sveriges Arkitekter

”Som chef ska du komma ihåg att även lyfta dina prestationer inom ledarskapsområdet. Har du fått din grupp att prestera bättre? Har du stöttat enskilda medarbetare i deras utveckling på ett framgångsrikt sätt? Eller har du lyckats driva igenom ett förändringsarbete? Den typen av prestationer ska du självklart ta upp i lönesamtalet när ni utvärderar det gångna året. Ta även upp om din medarbetargrupp har vuxit eller om du har varit tvungen att hantera neddragningar.”

Jens Andersson, förbundsjurist

Sveriges Arkitekter

Citat från våra kollegor.

”Lönesamtalet är din chans att ge en bild av hur din prestation under året bidrar till verksamheten.

Chefer

När du befordras och får en mer avancerad eller ansvarsfull tjänst är en god idé att ta upp frågan om ny lön med din ar-betsgivare. Det finns inga rekommenderade påslag för den som blir chef, men vi har specifik lönestatistik för chefer. Se också över om dina anställningsvillkor ändras, exempelvis om du inte längre har rätt till övertidsersättning. Det bör kompenseras antingen i lön eller mer semester. Du kan också väcka frågan om andra löneförmåner, såsom ökade pensionsavsättningar. Att endast få nya eller ändrade arbetsgifter utan tydligt ökat ansvar eller en ny tjänst ger sällan någon generell löneökning, men du kan alltid be om ett lönesamtal i samband med förändringen.

14/15FOTO

: PA

TRIC

K M

ILLER

”Får du ingen eller låg löneökning har du möjlighet att begära en utvecklings- eller handlingsplan för att få stöd att åstadkomma en bättre utveckling.

Privat, chefsarkitektExamensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1975–1979 3 71 542 – – – – –

1980–1984 13 69 913 54 000 56 000 64 800 74 600 92 0001985–1989 16 65 709 48 200 53 580 60 625 72 375 81 250

1990–1994 32 69 299 53 450 56 911 64 100 75 500 80 0001995–1999 63 62 349 49 700 55 000 61 700 66 300 79 327

2000–2004 67 62 762 50 000 55 000 59 500 67 000 80 5532005–2009 60 54 333 45 700 48 814 51 800 57 050 63 779

2010–2014 22 49 043 43 000 44 000 49 500 53 500 56 0002015–2019 6 52 100 – 46 000 52 550 58 000 –

Samtliga 282 60 911 47 000 51 600 58 000 66 000 80 000

Tips!I Saco Lönesök finns särskild statistik för chefer.

Välj: ”Samtliga Sacoförbund”, ”Chefslöner”, ”Arbetsområde Tekniskt”

Chefer

16/17

Privat, enhetschef/gruppchef/första linjen Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1975–1979 3 62 093 – – – – –

1980–1984 10 60 802 – 56 600 62 250 64 800 –1985–1989 16 58 000 53 000 55 000 57 975 60 000 65 000

1990–1994 27 57 476 47 500 55 000 57 800 60 000 70 0001995–1999 59 57 189 50 000 53 000 55 900 60 450 65 670

2000–2004 59 56 383 48 000 52 200 55 500 58 000 64 2002005–2009 77 51 165 45 400 47 000 50 000 54 050 58 500

2010–2014 40 46 373 41 500 43 000 47 000 49 600 52 7502015–2019 10 45 005 – 40 000 44 800 50 300 –

Samtliga 301 53 886 45 000 48 000 53 900 58 000 63 600

Kommun, enhetschef/gruppchef/första linjen Examensår, 5-årsklasser Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e Percentil1975–1979 3 56 567 – – – – –

1980–1984 8 55 075 – 51 650 55 800 59 050 –1985–1989 13 60 315 54 000 56 000 58 400 61 000 74 200

1990–1994 8 57 994 – 54 025 57 900 60 500 –1995–1999 15 55 028 50 100 53 100 55 500 56 500 59 000

2000–2004 30 54 194 48 800 50 900 53 500 56 500 60 1502005–2009 22 51 181 45 000 46 700 49 600 53 900 59 000

2010–2014 9 47 133 – 43 400 47 000 50 000 –Samtliga 108 54 257 46 100 50 081 54 000 58 200 61 000

Enhetschef/gruppchef/första linjen Arbetsmarknadssektor Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e PercentilKommunal 109 54 101 45 850 50 062 54 000 58 000 61 000

Privat 303 53 886 45 000 48 000 53 900 58 000 63 600Statlig 19 54 074 39 950 50 000 53 700 60 700 63 900

Samtliga 431 53 949 45 026 49 000 54 000 58 200 63 000

Chef, per befattningsnivåBefattningsnivå Antal Medel 10:e Percentil Undre Kvartil Median Övre Kvartil 90:e PercentilAnnan typ chef 103 54 875 43 500 48 200 53 600 58 000 69 300

Enhetschef/Gruppchef/första linjen 431 53 949 45 026 49 000 54 000 58 200 63 000Högre chef 139 66 398 48 250 53 500 63 000 75 000 90 300

Högsta chef (VD, GD tex) 35 60 269 38 500 45 500 56 000 62 900 106 853Mellanchef 59 61 832 49 700 54 600 60 700 69 000 77 300

Projektledare 415 44 677 34 200 39 497 44 500 49 100 54 500Specialist 301 48 622 36 500 41 800 47 500 53 000 60 800

Samtliga 1 483 51 967 38 300 44 500 50 100 57 200 66 000

Sveriges Arkitekters förbundsjurister är bara ett mejl eller telefon-samtal bort om du har frågor eller synpunkter.

Ulrik Östlingulrik.ostling@arkitekt.se

Rita Georgiadisrita.georgiadis@arkitekt.se

Ulrika Paulssonulrika.paulsson@arkitekt.se

Jens Anderssonjens.andersson@arkitekt.se

Sandra Olsénisandra.olseni@arkitekt.se

Oskar Holmeroskar.holmer@arkitekt.se

Gemensam mail: jurist@arkitekt.se

Saco Lönesök

• Det du ser på sidan för Saco Lönesök är statistik från Sveri-ges Arkitekters löneenkät. Du kan också välja statistik från samtliga Sacoförbund om du vill jämföra dig med ett större underlag eller om du vill titta på chefs- eller projektledarlö-ner.

• Du kan välja utifrån exempelvis utifrån arbetsmarknads- sektor, titel och examensår.

• Tänk på att inte förfina urvalet för mycket – då riskerar urva-let att bli för litet. Vi rekommenderar exempelvis att du väljer femårsklasser istället för enstaka examensår.

• Längst ned på sidan finns knappar för att mejla, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram.

• Du går in på Saco Lönesök via arkitekt.se/lon och klickar på lönestatistik.

18/19

”Gå in på Saco Lönesök och kolla lönestatistiken. Den ger ingen rekommendation men du kan se hur andra ligger lönemässigt.

Kontakt

FOTO

: PE

TER

PHILL

IPS

OC

H JO

NA

S M

ALM

STRÖ

M

Sveriges Arkitekter är fack- och branschorganisationen för alla Sveriges arkitekter och arkitektstudenter. En organisation som arbetar på uppdrag av sina medlemmar för att skapa bästa möjliga villkor för arkitekternas yrkesutövning.

Sveriges Arkitekter har en bred agenda: förutom fackligt arbete och branschutveckling jobbar förbundet med opinionsbildning samt professions- och arkitekturfrågor. Viktiga mål är att göra skillnad i samhället och visa på betydelsen av arkitekturens förutsättningar.

Arkitekt används som ett samlande namn för byggnadsarkitekter, landskapsarkitekter, planeringsarkitekter och inredningsarkitekter.

Sveriges Arkitekter Storgatan 41Box 5027102 41 Stockholm

kansli@arkitekt.se+46–8 505 577 00

www.arkitekt.se

@sverigesarkitekter@sveriges_arkitekter@SvArkitekter O

MSL

AGSF

OTO

: ALU

XUM