LOKAL PEDAGOGISK PLANERING ÅK 4-6

Gjuta kruka i betong Teknik, bild och biologi

Cecilia Duckert

2013-08-31

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska

medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensivvärld. Undervisningen ska bidra till att

eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och

innovativt sätt.

1

VAD

Eleven ska få arbeta med ett nytt material genom att bygga en kruka i betong.

Få ett förtroende för sin egen förmåga att kunna konstruera nya saker.

Känna styrkan i att samarbeta i grupp och insikten i att tillsammans klarar man mera.

Eleven ska träna på att arbeta strukturerat. Lära sig nya fakta. Komma med nya idéer. Kunna

följa muntliga och skriftliga instruktioner. Utveckla sin förmåga att diskutera och arbeta

praktiskt. Samt fundera och dra slutsatser av sitt arbete.

Målet är att eleven ska fortsätta reflektera över tekniska lösningar i sin närmiljö. Kanske det

kan leda till nya tankar och funderingar som kan leda till nya lösningar för en hållbar

utveckling. Barnen är vår framtid!

2

VARFÖR

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens

utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa

problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i

vardags-och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer

inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den

teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

Betongindustri är Gotlands ledande leverantör av betong både till proffs och gör-det-

självare.

Betong är det mest använda av alla industriellt framtagna material i världen och står för mellan 50-70 procent av världens infrastruktur. Betong har mycket bra hållfasthet, beständighet, formbarhet, brandegenskaper och ljudisolering.

Betong är också ett rent naturmaterial som består av 80 procent bergmaterial (eller ballast dvs. sand, sten eller grus) och 6 procent vatten. Resterande 14 procent är cement, dvs. finmalt kalkberg och lera. Hållfasthet är betongens viktigaste egenskap näst efter beständighet. Sammansättningen och den långa livslängden medför att betong är ett mycket miljövänligt material som kan återanvändas till fullo. Efter att ha krossats och rensats från armeringsjärn kan betongen användas till ny betong eller till fyllnader vid t ex vägbyggen.

Rätt blandat har betong en mycket lång livslängd, i teorin flera tusen år. Romarna använde ett betonglikt material för att bygga vägar, akvedukter, broar och byggnader. En del av det romarna byggde finns kvar än idag. Pantheon t.ex. är en vacker byggnad i Rom med en dryga 40 meter vid kupol, som är gjuten i skift med tegel och pimpstensinblandad betong, byggdes redan 120 e.Kr.

3

Läroplanen

Syfte Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags-och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Centrala innehåll i årskurs 4–6 Bild Bildframställning Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete. Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. Redskap för bildframställning Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns. . Teknik: Tekniska lösningar Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabilastrukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Biologi Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

4

HUR

Genomförande:

a. Få förkunskap av cement och betong. Se Power Point och filmerna

b. Fundera och diskutera av i elevernas omgivning som består av betong.

c. Läs instruktionerna högt i gruppen.

d. Ta fram allt materiel. Ta del av beskrivningen bilaga 1. Glöm inte kameran!

e. Diskutera och planera hur ni ska hjälpas åt.

f. Var och en gör en egen skiss över sin kruka. Skissen ska lämnas in med den

gemensamma rapporten. Skissen ska vara i skala 1:2, det vill säga att skissen är

hälften i storleksordning av verkligheten.

g. När alla i gruppen är klara med sin skiss kan det praktiska arbetet börja. Det är viktigt

att ni har diskuterat vem som ska göra vad under arbetets gång. Alla måste hjälpas

åt!

h. Efter det praktiska arbetet skriver gruppen sin rapport där även bilder ska ingå.

i. Gemensam genomgång av hur arbetet gått och frågor och funderingar tas upp.

j. När krukan torkat i minst ett dygn planteras ett frö. Återkopplar till läraren om det

blev en växt.

Bedömning Elevarbetet ska ske i grupp på tre som hjälps åt med genomförandet av hela uppgiften.

Eleven ska:

Dokumentera arbetets alla moment från diskussion till färdig produkt och redovisa det med hjälp av fotografier eller film.

Varje elev ska skissa sin egen konstruktion i förväg med mått och skala 1:2. Gruppen diskuterar hur de ska lägga upp arbetet med krukorna. Eleverna ska samarbeta och hjälps åt med alla de tre krukorna. Eleverna lämnar in en gemensam rapport där de bl.a. beskriver hur arbetet genomförts med

stöd av text och bilder. Här ger även eleverna reflektera och ge exempel på andra konstruktioner där man kan använda sig av betong med hänsyn till miljön, hållfastighet och estetik. (godkänd rapport utifrån kraven på rapporten nedan)

Eleven bedöms utifrån hur väl han/hon har klarat av de olika moment.

5

Tillvägagångsätt (elevinstruktion): Principen är enkel; man sätter en liten plastkruka i en större och häller betong i mellanrummet.

1. För att få ett dräneringshål i krukan tejpar man fast en halv vinkork i botten på den stora formen. När betongkrukan är färdig slår man ut korken.

2. Ös upp några liter av den torra betongen i hinken. Undvik att andas in röken från betongpulvret. Tillsätt lite vatten i taget och rör om med spade eller murslev. Den färdiga blandningen ska vara som en tjock, blöt, trögflytande gröt. Den ska gå att forma till en boll i handen men bollen ska flyta ut lite om man skakar den. Blir betongen för blöt är det bara att blanda i mer pulver.

3. Du måste ha två krukor i olika storlekar för att det ska bli en ”krukvägg”. 4. Häll ca 2 cm betong i botten på den större formen, eller så mycket att det når upp till

korkbitens överkant. 5. Ställ den mindre krukan på betongen i den större krukan. 6. Placera den mitt i den större formen, ovanpå betongbottnen. Häll betong i mellanrummet

mellan formarna men fyll inte riktigt ända upp, då kan det bli svårt att få ut krukan. Skaka lite på formen så att eventuella luftbubblor åker upp till ytan. Lägg eventuellt något tungt ovanpå den lilla formen så att den inte flyter upp.

7. Fyll den lilla formen med sand eller småsten så att den står stadigt. Tejpa över hålen i botten om du använder en plastkruka till form, så tränger inte betongen upp och fastnar.

8. Ställ krukan där den kan torka i minst ett dygn. Glöm inte att plasta in krukan. Inte i solen! 9. Efter ett dygn kan man börja lossa på formarna. Vänd upp och ner på formen, häll ut

sanden och dra loss den lilla formen. Skaka försiktigt ut betongkrukan ur den större. Vill formen inte släppa får man helt enkelt ha sönder den. Klipp eller skär ett hack och bräck bort den i bitar.

10. När krukan är torr planterar vi ett frö som får växa till sig.

Material: o Penna, linjal och A4 papper till skissen, hårt underlag att skriva på. Bildbeskrivning.

o Två plastkrukor (eller andra släta plastkärl) i olika storlekar med ungefär 4 cm skillnad i diameter

o Vinkork och tejp att fästa med

o Matolja

o Handskar

o Hink

o Sil för att sila bort grövre korn i finbetongen med

o Finbetong

o Rejäl pinne att röra runt med

o Tyngder, sand eller dylikt

o Plastpåsar att täcka krukorna med

o En bra plats att låta krukorna torka på

o Tång

o Jord och frö när krukan är torr.

6

Datum:

Namn:

Bedömningen utgå ifrån följande när det gäller kvaliteten på elevens rapporter (nämner hur konstruktionen delar fungerar och samverkar utifrån hållfasthet och stabilitet, materiel, tekniska lösningar, relevanta tekniska ord och begrepp, svaga och starka sidor, förslag på förbättringar):

• Hur väl texten beskriver konstruktionen och funktionen. • Hur väl texten uttrycker värderingen av den egna arbetsinsatsen. • Hur väl texten ger förslag på ytterligare förbättringar eller utvecklingsmöjligheter av den egna

arbetsinsatsen och konstruktionen.

Elevrapport ”Konstruera en kruka i betong”. (svar på baksidan om du inte får plats)

1. Beskriv din kruka, hur det ser den ut och hur är den byggd.

2. Beskriv hur du konstruerade din kruka.

3. Ge förslag på en kruka skulle kunna göras för att få den snyggare och mer funktionellt.

4. Beskriv hur samarbetet gick. Ge förslag på hur du skulle kunna ha arbetat annorlunda för att få än bättre resultat.

5. Ge förslag på andra konstruktioner som är byggda i betong.

6. Ge förslag på nya konstruktioner som skulle kunna byggas av betong.