lör - lunds universitetluf.ht.lu.se/pyk/urklipp/1980/1980/16.pdf · skånska (och därmed också...

2
ren till gästgiveriet här och ku- riren själv intog ett bastant mål innan han åter satte sig i vag- nen. Carl von Linné, sin skånska resâ, stannade till för en bit mat och någon dryck, giorde även biskop Esaisas Teg- ner. Krogen har anor från 1555. Gästrum. Brösarps Gästgivaregárd: Ett ställe att inta söndagsmiddagen innan man slitter sig vete- rantåget till St Olof. Från 1718. Gästru.m. Dalby Gâstglvaregârd: Kro- gen låg en gång i byns hjärta ¡ned omedêlbar närhet till kyr- kan, Systembolaget och arrest- lokaler. Nu har Daiby centrum fli¡ttat. Gãstgivaregården ligger kvar det gamla stället, varför man kan anbefalla andlig spis i en av Noidens finaste kyrkor innan det är dags för den le- kamliga. Pytt-ipannan re- kommenderas. Gästrum. Degeberga Gästglvaregård: Nära till en av Skånes stora se- värdheter, Forsakar, ett vatten- fall som imponerade Linné. Gästrum. Fjälkinge Gästgivaregård: Onikring 300 âr gammalt. Gä- strum. Hammenhögs Gästgivare- gård: Fick rättigheterna 1686. Gästrum. Hurva Gästgivaregàrd: Grun- dad 1665. Skånes.enda gåistgi- veri som haft en kung som krö- riska med anor från sen medel- tid. Här styrkte sig skjutsfolk, kuskar, resenärer och bönder innan de'begav sig upp den farliga Hailandsåsen där vâld- .qmän ganska ofta låg i försåt,.I ''den gamla gästgivareþârderl som låg strax intill den nuva- rande satt fór några årtionden sedan den skånska (och därmed också den svenska) intilligenti- an, Fredrik Böök, Frans G.Be- ngtsson och Piraten med den âr lika mycket ett museum över skånsk matkultur som en krog. Inga rum. Iahalvön. K¿int från 1500-talet. Inga rum. Hvellinge GästgivaregArd: Med tonvikten lagd traditio- nell skånsk ¡¡4t, som anka med sviskon och äppelmos.. Känt från 1690-talet. Gästrum. Àrrus tcUstgtr¡aregå¡d: Bi¡ge- des 1600-talet, men en krog fanns på platsen för 800 år se- dan. Känt för sina ålrätter. Be- Iägen vid Helge å. Gästrum. Örkelljunga Gästgivaregàrd: En av Skånes äldsta, har fun- nits sedan 1595. lir känt för sina sillinlåiggningar. Gästrum. Öotarps Gästgivaregård: 0p- pet under sommartid samt vid jul. Ägs ãv kulturen i Lund cch dåtida specialiteten stekta toppklass. Gãss med gåsapåg knappt flygf?irdiga râkor och och piga bidrar tilt en idyllisk þoda drycker. Gästrum. stämning. Inga rum. Röstånga . Gästglvaregård: Skivarps Gâstgivaregård: När K¿int bland annat för sin anka' Karl XII med svansen mellan med .1 ,, ,lk1- ..: ilt lertid 1749. De ursrungliga byggna; håir med säkerhet' Gästrum. derna är rivr-¡a och vid detta se- Spångens Gästgivaregård: kels början ersatta med en Känt fràn Edvard Persson-fil- byggnad i herrgårdsstil. G¿i- men om Kalle Spàngen och strum.- 'världens största smörgåsbord'' Den garnla krogen finns inte kvar, bara namnet och traditio- nerna. Gästrum. Margretetorps Gåistgivare-, gård: Detta är en av de legenda- hrõd i botten. Det bör PåPekas att man till skånsk äPPelkaka tar två deciliter rivebröd varav hälftel âr riven kavring. läg- ger man äpPlen i botten fãrm, varvar med socker (en dé- Skanörs Gästis: Stundtals kan det vara svårt att få bord här. Man komrner hit med höga för- våintningar och dessa öveÉräf- fas oftast. Mat av internationell Nu i ny regim. Gästrum.. Staffanstorps Gästgivaregård: Dans varje dag. Inga rum. Ttrnneberga Gästglvaregård: Strax utanför JonstorP KuI- JUST ]IU EXTRAPRIS! lör stusafi' hâ]om ã^----- '

Upload: others

Post on 16-Oct-2020

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: lör - Lunds universitetluf.ht.lu.se/PYK/urklipp/1980/1980/16.pdf · skånska (och därmed också den svenska) intilligenti-an, Fredrik Böök, Frans G.Be-ngtsson och Piraten

NS

T -

Onsdagen den 18 juni 1980 -

NS

T

Att hitta det riktigt goda på

ett gästgiveri är inte en själv-klarhet och någon gång lâm

-nar m

an besviken bordet.D

ärernot har jag åitit minnes-

vârd mat på ställen som

intekallats för gästgiveri: Ler-ham

ns Värdhus söder om

Kul-

lahalvön, Skvattem

ölla intillS

tidsvig...Men det innebär

inte att man bör âka gästgive-

rierna förbi. Fråga efter speci

alitéerna.A

nderslövs Gåistgivaregård:

Detta är t¡'värr en av de anrika

gästgivaregårdarna, 6om

för-lorat stil under åren. E

n gång itiden var den en betydande an-halt på vägen m

ellan Malm

öoch Y

stad. Gästgiveriet åir från

1723, så för notalgikern ãr denvärd ett besök. G

âstrum.

Broby G

ãstgivaregård: När

Stenbocks kurir var på väg

nomrt öppnade hans lakej dör-

ren till gästgiveriet här och ku-riren själv intog ett bastant m

ålinnan han åter satte sig i vag-nen. C

arl von Linné, på sinskånska resâ, stannade till fören bit m

at och någon dryck, sågiorde även biskop E

saisas Teg-

ner. Krogen har anor från 1555.

Gästrum

.B

rösarps Gästgivaregárd: E

ttställe att inta söndagsm

iddagenpå innan m

an slitter sig på vete-rantåget till S

t Olof. F

rån 1718.G

ästru.m.

Dalby G

âstglvaregârd: Kro-

gen låg en gång i byns hjärta¡ned om

edêlbar närhet till kyr-kan, S

ystembolaget

och arrest-lokaler. N

u har Daiby centrum

fli¡ttat. Gãstgivaregården

liggerkvar på det gam

la stället, varförm

an kan anbefalla andlig spis ien av N

oidens finaste kyrkorinnan det är dags för den le-kam

liga. Pytt-ipannan

re-kom

menderas.

Gästrum

.D

egeberga Gästglvaregård:

Nära till en av S

kånes stora se-värdheter, F

orsakar, ett vatten-fall som

imponerade på Linné.

Gästrum

.F

jälkinge Gästgivaregård:

Onikring 300 âr gam

malt.

Gä-

strum.

Ham

menhögs G

ästgivare-gård: F

ick rättigheterna 1686.

Gästrum

.H

urva Gästgivaregàrd: G

run-dad 1665. S

kånes.enda gåistgi-veri som

haft en kung som krö-

riska med anor från sen m

edel-tid. H

är styrkte sig skjutsfolk,kuskar, resenärer och bönderinnan de'begav sig upp på denfarliga H

ailandsåsen där vâld-.qm

än ganska ofta låg i försåt,.I''den gam

la gästgivareþârderlsom

låg strax intill den nuva-rande satt fór några årtiondensedan den skånska (och därm

edockså den svenska) intilligenti-an, F

redrik Böök, F

rans G.B

e-ngtsson och P

iraten med den

âr lika mycket ett m

useum över

skånsk matkultur som

en krog.Inga rum

.

Iahalvön. K¿

int från 1500-talet.Inga rum

.H

vellinge GästgivaregA

rd:M

ed tonvikten lagd på traditio-nell skånsk ¡¡4t, som

anka med

sviskon och äppelmos.. K

äntfrån 1690-talet. G

ästrum.

Àrrus tcU

stgtr¡aregå¡d: Bi¡ge-

des på 1600-talet, men en krog

fanns på platsen för 800 år se-dan. K

änt för sina ålrätter. Be-

Iägen vid Helge å. G

ästrum.

Örkelljunga G

ästgivaregàrd:E

n av Skånes äldsta, har fun-

nits sedan 1595. lir känt för

sina sillinlåiggningar. Gästrum

otarps Gästgivaregård:

0p-pet under som

martid

samt vid

jul. Ägs ãv kulturen i Lund cch

dåtida specialiteten stekta toppklass. G

ãss med gåsapåg

knappt flygf?irdiga râkor och och piga bidrar tilt en idyllisk

þoda drycker. Gästrum

. stäm

ning. Inga rum

.

Röstånga . G

ästglvaregård: Skivarps G

âstgivaregård: När

K¿

int bland annat för sin anka' K

arl XII m

ed svansen mellanm

ed

.1 ,,

,lk1-..:

ilt pàlertid

1749. De ursrungliga byggna;

håir med säkerhet' G

ästrum.

derna är rivr-¡a och vid detta se- S

pångens Gästgivaregård:

kels början ersatta med en

Känt fràn E

dvard Persson-fil-

byggnad i herrgårdsstil. G

¿i-

men om

Kalle på S

pàngen och

strum.-

'världens största smörgåsbord''

Den garnla krogen finns inte

kvar, bara namnet och traditio-

nerna. Gästrum

.M

argretetorps Gåistgivare-,

gård: Detta är en av de legenda-

hrõd i botten. Det bör P

åPekas

att man till skånsk äP

Pelkaka

tar två deciliter rivebröd varavhälftel âr riven kavring. S

å läg-ger m

an äpPlen i

botten Pâ

fãrm, varvar m

ed socker (en dé-

Skanörs G

ästis: Stundtals kan

det vara svårt att få bord här.M

an komrner hit m

ed höga för-våintningar och dessa öveÉ

räf-fas oftast. M

at av internationell

Nu i ny regim

. Gästrum

..S

taffanstorps Gästgivaregård:

Dans varje dag. Inga rum

.T

trnneberga Gästglvaregård:

Strax utanför JonstorP

På K

uI-

JUS

T ]IU

EX

TR

AP

RIS

!lör stusafi' hâ]om

ã^----- '

Page 2: lör - Lunds universitetluf.ht.lu.se/PYK/urklipp/1980/1980/16.pdf · skånska (och därmed också den svenska) intilligenti-an, Fredrik Böök, Frans G.Be-ngtsson och Piraten

NS

T -

Cns

dage

n rle

n 18

juni

108

0 -

NS

T

cilit

er f

ör h

ela

kaka

n rä

cker

)oc

h riv

ebrö

d. Ð

ofta

efte

r fu

ll-bo

rdad

var

vnin

g öv

er m

ed k

a-ne

i, kl

icka

två-

tre

mat

sked

arsm

ör.

Grä

dda

i Z00

-gra

dig

ugn

unrJ

er e

n ha

iv t

imm

e. A

ppel

ka-

kan

serv

eras

lju

m m

ed k

all

va-

niljs

às.

Van

iljså

s gö

r m

an g

enom

att

blan

da t

vå ä

ggul

or,'e

n m

atsk

edst

röso

cker

, tv

â te

skèd

ar P

ota-

tism

jö1,

fyra

dec

ilite

r gr

ädd-

mjö

Ik e

ller

kaffe

gräd

de i

en

kas-

rull

(inte

av

alum

iniu

m).

Låt

blan

dnin

gen

sjud

a un

der

visP

-ni

ng t

ills

den

tjock

nar.

Häl

I då

upp

såse

n i e

n sk

ål o

ch v

isP

a då

och

då t

ills

den

sval

nat.

När

den

är k

ali s

mak

sätis

sen

med

en

mat

sked

van

iljso

cker

och

eve

n-tu

eilt

iite

visp

griid

de.

En

skån

sk s

upD

et ä

r ba

ra a

tt st

oppa

en

elle

ret

t pa

r kv

ista

r m

alör

t i e

n fla

ska

Ren

at.

Kom

ihå

g at

t m

alör

ten

ska

skör

das

på B

arto

lom

eusn

at-

ten

den

24 a

ugus

ti. D

å st

år d

en i

sin

skira

ste

blom

ning

och

sm

a-ke

n är

mog

en.

Kvi

star

na f

år s

tå k

var

i fla

-sk

an m

inst

en

veck

a. S

ka m

andr

icka

sin

mal

ört

som

skå

ning

-ar

na d

ricke

r de

n sk

a de

h in

te s

i-la

s, e

n oc

h an

nan

knop

p hö

r til

l.K

om ih

åg a

tt br

ännv

inet

int

efå

r va

ra k

allt.

Kan

ske

mel

lan

lOoc

h 15

gra

der.

Kyl

slag

ra im

-m

iga

supa

r gä

tler

bara

okr

yd-

dat. Det

ta ä

r en

dry

ck s

om in

teha

r de

n bi

ttras

te (

!) li

khet

med

den

Bes

k so

m s

äljs

SY

ste-

met

.

Var

m s

illi l

erpo

ttaS

illen

uta

nför

Skå

nes

kust

erha

r bi

drag

it til

l väl

stån

det.

MaI

-

29

mö,

Ska

nör

och

Sim

risha

mn

ärpl

atse

r so

m h

ar s

illen

att

tack

afö

r si

n til

lltom

st.

Nat

urlig

tvis

ingå

r si

ll -

och

fisk

üver

huvu

d-ta

get

- i

den

skå¡

ska

mat

hålI'

ning

err.

När

hete

n til

l ku

sien

gioi

de a

tt de

t al

ititl

t¡le

v tä

rsk

vara

.

Men

sill

och

ann

an f

isk

har

inte

änd

å va

¡it d

et s

om f

räm

stha

r fa

llit

skån

inge

n P

å Iã

PP

en-

S.il

len

som

fån

gats

i h

avet

uta

n-fö

r ha

r ex

port

erat

s til

l Dan

rr.a

rkel

ler

norr

ut,

över

grå

nsen

till

Sve

rige.

Doc

k in

går

sill,

som

någ

ot s

tå-

ende

smör

gåsb

orde

t.

Till

den

na v

a¡m

a si

ll Í

lerP

otta

tar

man

två

sto

ra s

alta

sill

ar,

re-

nsa

och

filéa

, dr

ag a

v sk

inne

t.

Lägg

si[e

n i r

iklig

t m

ed v

atte

r¡et

t dy

gat.

Skä

r fil

éern

a i b

ita¡

och

lägg

dem

ett

lerf

at'

Hac

ka t

vå h

årdk

okta

ägg

och

strö

öve

r si

llen,

tills

amm

ans

med

fin

t st

rimla

d pu

rjolö

k oc

hfin

t ha

ckad

grä

slök

. S

mäl

t fy

ram

atsk

edar

sm

ör o

ch h

äli d

etta

hett

över

sill

en.

Ser

vera

om

gå-

ende

.

Ste

kta

råko

rT

ill f

yra

pers

oner

tar

man

fyr

arå

kor,

kna

ppt

flygf

ärdi

ga.

Tag

ur c

lem

, sk

ölj

dem

has

tigt

och

tork

a vä

I. B

ind

upp

dem

och

br5m

för

sikt

igt

i sm

ör.

Sal

ta o

chpe

ppra

och

for

tsât

t st

ekni

ngen

iun

gefä

r en

kva

rt.

Os

unde

r st

ek-

ning

en.

Prô

va m

ed e

n st

eknå

lom

de

är f

ãrdi

ga,

om k

ötts

k¡m

är k

lar

är f

ågla

rna

färd

iga.

Tag

upp

dem

och

skl

i¡ de

m p

å lä

ng-

den

i två

hal

vor

på v

arm

t se

rve-

rings

fat;

'Sila

sky

n oc

h re

d de

n m

ed t

vâm

atsk

edar

vet

emjö

l ut

rört

i en

halv

dec

ilite

r vi

spgr

ädde

, sp

âdså

med

ytte

rliga

re tv

å de

cilit

ervi

spgr

ädde

och

kok

a up

p fô

r-si

ktig

t. S

mak

a av

. T

ill d

etta

rå-

stek

t po

tatis

och

en

svar

tvin

-bä

rsge

lé.

nàgr

a gä

stgi

verie

r va

r m

ankå

inda

för

sin

a rå

kor.

I

VE

rler

duka

r up

p."

**

? v> Oì

l- É _9 ô o

spec

ialit

eten

ste

kta

flygf

ärdi

ga r

åkor

och

ycke

r. G

ãstr

um.

mga

G

ästg

ivar

egår

d:la

nd a

nnat

för

sin

ank

a.

till S

kära

lid l

ned

unde

r-ur

. G

ästr

um.

r G

ästg

lvar

egår

d: F

rån

-

ùet.

Bes

ökt av

Lin

néD

e ur

srun

glig

a by

ggna

-ir

rivna

och

vid

det

ta s

e-

rörja

n er

satta

med

en

,d i

herr

gård

sstil

. G

à-

topp

klas

s. G

äss

med

gås

aPåg

och

piga

bid

rar til

l en

idY

llisk

stäm

ning

. In

ga r

um.

Ski

varp

s G

ästg

ivar

egår

d: N

ärK

arl X

II m

ed s

vans

en m

ella

n

bene

n lä

mna

de T

urki

et,

med

stol

a, s

kuld

er,

Pas

sera

de S

ki'

varp

''lãr

-han

ha

stan

nat til

l På

krog

en.

Linn

é va

r em

elle

rtid

här

med

säk

erhe

t. G

ästr

um.

Spå

ngen

s G

ästg

ivar

egår

d:K

änt

från

Edv

ard

Per

sson

-fil-

men

om

Kal

le P

å S

Pàn

gen

och

'vär

lden

s st

örst

a sm

örgá

shor

d'.

Nu

i ny

regi

m.

Gãs

trum

oS

taff

anst

orps

Gäs

tgiv

areg

ård:

Dan

s va

rje d

ag.

Inga

rum

.T

[nne

berg

a G

ästg

ivar

egår

d:S

irax

utan

för

Jons

torP

Kul

-

laha

lvön

. K

ãnt

från

150

0'ta

let.

Inga

rum

.H

velli

nge

Gäs

tgiv

areg

ård:

Med

ton

vikt

en la

gd P

å tr

aditi

o-ne

ll sk

ånsk

mat

, so

m a

nka

med

svis

kon

och

äpP

elm

os.

Kän

tfr

ån 1

690-

tale

t. G

ästr

um.

Ähu

s G

ástg

ivar

egår

d:

BY

gg-

des

pà l

600-

tale

t, m

en e

n kr

ogfa

nns

på p

lats

en f

ör 8

00 å

r se

-

dan.

Kãn

t fö

r si

na å

lrätte

r. B

e'iä

gen

vid

Hel

ge â

. G

ästr

um.

Örk

ellju

nga

Gäs

tgiv

areg

ård:

En

av S

kåne

s äl

dsta

, ha

r fu

n-ni

ts s

edan

159

5. li

r kä

nt fö

rsi

na s

illin

lägg

nin

gar.

Gäs

tru

m.

Öst

arps

Gäs

tgiv

areg

ârd:

OP

-

pet

unde

r so

mm

aftid

sam

t vi

dju

l. Ä

gs â

v ku

lture

n i L

und

cch

hröd

i bo

tten.

Det

bör

PåP

ekas

ait

man

till

shån

sk ä

PP

elka

kata

r tv

å de

cilit

er r

iveb

röd

vara

vhä

ìften

âr

riven

kav

ring.

Sái

iäg-

qer

man

äP

PIe

n i

botte

n P

ålo

rm,

'oar

var

med

soc

ker

(en

de-

är li

ka m

ycke

t et

t m

useu

m ö

ver

skån

sk m

atku

ltur

som

en

krog

.

lnga

rur

n.

Skå

nsk

äppe

lkak

a m

edva

niljs

ås

örs

Gäs

tis:

Stu

ndta

ls k

anra

svå

rt a

tt få

bor

d hä

r.

rmm

er h

it m

ed h

öga

fcjr-

rgar

och

des

sa ö

vert

räf-

rst.

Mar

av

inte

rnai

ione

ll

- D

et lö

nar

sig!

PA

UE

R

''ALL

T T

ILL

DIN

BIL

''

r.A

cpR

lsl

KV

ALI

TE

T!

GA

RA

NT

I!