Akademin för utbildning EXAMENSARBETE

kultur och kommunikation SVA303 15 hp VT20

LÄRARES ATTITYDER TILL KODVÄXLING I

KLASSRUMMET

Heidi Hamshin

Handledare: Tatiana Antontchik

Examinator: Annaliina Gynne

ABSTRACT

The aim of this study was to investigate teachers’ attitude to their own use toward code-

switching and their attitudes towards code-switching among students.

The study further explores whether there is a connection between teachers’ attitudes/responses

and their backgrounds such as age, gender, the student group they teach, and their linguistic

background. At the same time, the study is a survey of the teachers beliefs concerning other

teachers attitudes and approaches to the phenomenon of code-switching.

To achieve the aim of this study, a survey was conducted with a sample of 30 participants.

The results show that respondents in age groups 25-34 and 45-54 are the ones who are most

positive concerning the students’ code-switching and even encourage it.

The study concludes that the age of the teachers has an effect on their own code-switching and

their responses towards the students’ code-switching.

Keywords: code switching, attitudes, multilingualism, translanguaging

SAMMANFATTNING

Syftet med studien är att studera lärares attityder till sin egen användning och inställning till

kodväxling samt lärares attityder och bemötande av kodväxling mellan elever i klassrummet.

Vidare undersöks det i studien huruvida det finns ett samband mellan lärares attityder,

bemötande och deras egen bakgrund, utöver en kartläggning av vad de tror andra lärare har för

attityder och förhållningssätt till fenomenet kodväxling.

För att uppnå studiens syfte har en enkätundersökning som 30 lärare deltagit i genomförts.

Resultaten visar att respondenterna i åldersgrupperna 25-34 och 45-54 är de som är mest

positiva till elevernas kodväxling och till och med uppmuntrar till det.

Studiens slutsats är att lärarnas ålder påverkar deras egen kodväxling samt bemötandet av

elevernas kodväxling.

Nyckelord: kodväxling, attityder, flerspråkighet, translanguaging

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ................................................................................................................................... 1

1.1 Problemformulering ................................................................................................................ 2

1.2 Syfte och frågeställningar ........................................................................................................ 2

2 BAKGRUND .................................................................................................................................. 3

2.1 Kodväxling ................................................................................................................................ 3

2.2 Translanguaging ...................................................................................................................... 5

2.3 Den mångkulturella skolan och dess undervisning ............................................................... 6

3 METOD ........................................................................................................................................... 7

3.1 Studiedesign .............................................................................................................................. 7

3.2 Material och sökprocess .......................................................................................................... 8

3.3 Urval och respondenter ........................................................................................................... 9

3.4 Genomförande av datainsamling och bearbetning av data ................................................ 10

3.4.1 Utmaningar i genomförandet av att bearbeta data ......................................................... 10

3.5 Etiska principer ...................................................................................................................... 11

4 RESULTAT OCH ANALYS ....................................................................................................... 12

4.1 Deltagarnas bakgrund ........................................................................................................... 12

4.2 Vilka attityder har lärare till kodväxling............................................................................. 13

4.3 Lärarnas iakttagelser av kodväxling i skolan ...................................................................... 18

4.4 Sammanfattning av övrigt-fält .............................................................................................. 19

5 DISKUSSION ............................................................................................................................... 20

5.1 Metoddiskussion ..................................................................................................................... 21

5.2 Resultatdiskussion .................................................................................................................. 22

6 SLUTSATS ................................................................................................................................... 24

7 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE .................................................................................. 24

REFERENSER .................................................................................................................................... 25

BILAGA 1: INFORMATIONSBREV ............................................................................................ 28

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1. Deltagarnas ålder. .................................................................................................................... 12

Figur 2. Deltagarnas elevgrupp. ............................................................................................................ 12

Figur 3. Deltagarnas undervisningsgrupp och egen kodväxling utanför klassrummet. ........................ 14

Figur 4. Deltagarnas ålder och egen kodväxling i klassrummet. ........................................................... 13

Figur 5. Deltagarnas bemötande av kodväxling i klassrummet............................................................. 15

Figur 6. Deltagarnas uppmuntran av elever till kodväxling i klassrummet. .......................................... 16

Figur 7. Deltagarna som inte tillåter kodväxling i klassrummet. .......................................................... 17

Figur 8.Vad tror deltagarna om andra lärares attityder och användandet av fenomenet kodväxling. ... 18

Figur 9. I vilken utsträckning förekommer det kodväxling mellan lärarna och eleverna samt eleverna

emellan. ............................................................................................................................... 19

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1 Tabell som redovisar sökorden, databaser som användes, antal träffar samt utvalda

rapporter/artiklar. .................................................................................................................. 8

1

1 INLEDNING

Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle vilket innebär att allt fler människor är flerspråkiga

och kontakten med omvärlden har breddats ut med hjälp av sociala medier och internet.

Svensson (2009) uppger att drygt halva världens befolkning beräknas vara flerspråkig. Då stor

del av socialiseringsprocessen sker i skolan menar Andersson & Refinetti (2001) att samhället

och skolan är länkade. De menar att i dagens multikulturella samhälle med stor bredd bland

invånare så är det av vikt att skolans personal inte befäster rådande negativa samhällsideologier

eller andra förutfattade meningar. För de individer som talar mer än ett språk kan det finnas

sammanhang som till exempel när formuleringar faller mer naturligt i det ena språket, där de

kan behöva berika samtal eller sociala sammanhang med kommunikativa verktyg som

kodväxling (Thylin-Klaus, 2018).

Kodväxling innebär att människor växlar mellan två eller fler språk eller dialekter i ett och

samma samtal. Individer som talar mer än ett språk kan använda kodväxling som

kommunikativt verktyg för att skapa mening och göra sig vidare förstådda eller för att

exempelvis inkludera andra i en konversation (Skolverket, 2018; Thylin-Klaus, 2018). Tidigare

förknippades dock kodväxling med en bristande språklig förmåga, som poängteras i följande

citat från en av Skolverkets artiklar om flerspråkighet:

Något förenklat kan man alltså säga att kodväxling har gått från att ses som ett

tecken på språkliga brister till att betraktas som en naturlig språkanvändning

som förutsätter en viss kompetens i fler än ett språk. (Skolverket, 2018, s. 6–7)

Idag ses kodväxlingen som en resurs i lärandet eftersom den, som forskning visar, kan både

underlätta språkutvecklingen och hjälpa flerspråkiga elever att tillägna sig ämneskunskaper

(Skolverket, 2018). Det är följaktligen viktigt att läraren uppmuntrar och ger stöd till elever så

att de får använda sig av kodväxling vid behov. Om det finns lärare som fortfarande ser

kodväxling som en språklig brist kan deras negativa inställning bromsa språk- och

ämnesutvecklingen hos flerspråkiga elever. Mot denna bakgrund är det av relevans att

undersöka lärares attityder kring kodväxling samt hur de väljer att möta elevernas användande

av kodväxling i dagens skola.

2

Jag har valt att skriva om kodväxling även eftersom jag själv kodväxlar i många sammanhang

i min vardag. Majoriteten av alla de gånger jag kodväxlar använder jag mig av fler än två språk

då jag talar fyra språk flytande.

1.1 Problemformulering

Skolverket (2018:6–7) konstaterar att ”mönstret för kodväxlingarna är beroende talarens

språkliga färdighetsnivå”. Däremot tar det olika lång tid för individer att utveckla ett språk. Att

nå en språkbehärskning där en individ kan göra sig förstådd i vardagssituationer tar cirka ett till

tre år (Cummins, 2017). En problematik uppstår kring elever med invandrarbakgrund där

svenskan är ett andraspråk. Etniskt svenska elever utvecklar sitt förstaspråk primärt genom

vardagsspråket som används hemma och privat och kommer senare i kontakt med ämnesspråk

under sin skolgång (Cummins, 2017). I direkt motsats utvecklar elever med invandrarbakgrund,

om dessa är nyanlända alla olika delar av svenskan ungefär samtidigt i olika takt (Cummins,

2017).

På så vis förekommer utmaningar i språkutveckling av andraspråkselever i skolan. Kodväxling menar

forskning däremot är något som kan underlätta språkutvecklingen (Skolverket, 2018). Vidare finns även

koncept som translanguaging där kodväxlingen ses som en resurs i lärandet. Däremot har just

kodväxling rent historiskt setts som en språklig brist och på så sätt är det av relevans att undersöka hur

attityden till kodväxling faktiskt ser ut i skolan utifrån ett lärarperspektiv. Anledningen till detta är för

att om attityden är negativ kan detta istället bromsa språkutvecklingen hos flerspråkiga elever snarare

än att underlätta för dem. Om flerspråkiga elever ska kunna få möjlighet till att tillägna sig både språk

samt ämneskunskaper på ett tillfredsställande sätt, så krävs en välplanerad undervisning där läraren

uppmuntrar och ger stöd till eleven. Detta gäller särskilt om det avser elever som i stort använder sig av

kodväxling (Skolverket, 2018).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka lärares attityder till sin egen användning och inställning av

kodväxling samt lärares attityder och bemötande av kodväxling mellan elever i klassrummet.

Vidare undersöks huruvida det finns ett samband mellan lärares attityder, bemötande samt deras

egen bakgrund, tillsammans med en kartläggning av vad de tror andra lärare har för attityder

3

och förhållningssätt till fenomenet kodväxling. För att uppnå syftet har studien sökt svar på

följande frågeställningar:

• Vilka attityder har lärare till sin egen och elevers kodväxling?

• Hur bemöter lärare elevernas kodväxling?

• Finns det en koppling mellan lärares attityder till kodväxling och deras egen

bakgrund?

Studien avgränsas till undersökning av lärares attityder i allmänhet till kodväxling samt

fokuserar på ett urval av följande bakgrundsfaktorer: ålder, kön, elevgrupp som lärare

undervisar samt lärares språkliga bakgrund. Studien avgränsas även till att endast lärare som

identifierar sig som flerspråkiga samt att lärare som undervisar i svenska och svenska som

andraspråk deltagit.

2 BAKGRUND

I detta kapitel presenteras teoretiska begrepp och tidigare forskning som är av relevans för

studiens syfte och frågeställningar. Presentationen är uppdelad i avsnitt som fokuserar på

kodväxling, flerspråkighet och translanguaging, samt den mångkulturella skolan och dess

undervisning.

2.1 Kodväxling

Enligt Wedin och Musk (2010) innefattar begreppet flerspråkighet fyra kriterier: ursprung,

kompetens, attityder och funktion. Ursprunget beskriver individens härkomst det vill säga att

individen är infödd i en familj där det används två eller flera språk, med flerspråkig kompetens

menas i vilken grad individen behärskar språket, det kan vara allt ifrån att denne kan några ord

till fullständiga meningar. Attityderna kopplas till individens egen självkänsla som flerspråkig

men också hur omgivningen bedömer individen som flerspråkig. Vi lär oss nya språk för att

göra oss förstådda och att förstå andra och flerspråkiga barn lär sig tidigt att i detta syfte använda

sina olika språk i rätt sammanhang. Hamnar ett barn i en situation där hon inte gör sig förstådd

på ett språk kan hon automatiskt övergå till ett annat språk för att på så sätt försöka lösa

kommunikationsproblemet (Svensson, 2009) och därigenom växla från en språklig kod till en

annan. Som Jonsson (2005) samt Salameh (2010) menar görs kodväxling just då en person en

4

eller flera gånger i ett sammanhängande samtal skiftar mellan språk. Detta skifte kan utgöras

av enstaka ord eller hela meningar (Park, 2004). Jonsson (2005) utvidgar begreppet och

understryker att det inte behöver vara språk som talaren skiftar mellan, utan att kodväxling

också sker vid skiften i dialekt eller talstil. Forskningen visar att kodväxling fyller en social

funktion där den kan komma att användas som ett redskap för att exempelvis inkludera och

även exkludera andra från ett samtal. Anledningarna till att kodväxling används är flera. Som

framhålls av Jonsson (2005) och Salameh (2010) är de huvudsakliga anledningarna för

individer att skapa en identitet där de visar sig tillhöra ett specifikt kulturellt eller socialt

sammanhang eller grupp samt att kunna uttrycka sig och ge mening åt sitt liv. Som Jonsson

(2005) poängterar i sin avhandling får kodväxling ungdomar att uppleva att det går att förena

olika språk och att även olika kulturer. Detta blir i sig ett uttryck för en egen kulturell identitet

som ungdomarna önskar förmedla samt även ett maktredskap för att visa sitt avståndstagande

för andra typer av cementerade kulturella normer (Myers-Scotton, 1993).

Som påpekas i Andersson och Nauclér (1987) är uppfattningen om kodväxling som en språklig

brist fortfarande utbredd, om än falsk. Den språkliga taktiken att växla mellan språk och

dialekter är något som ses i alla länder och kulturer. Det skall inte ses som en språklig brist utan

snarare en komplex förståelse av olika språk och dialekter som möjliggör för talaren att uttrycka

sig på ett mer nyanserat och tydligt sätt, nischat till den sociala miljö som denne befinner sig i

(Andersson och Nauclér, 1987). Trots den ovan nämnda komplexiteten i att ha en djup

förståelse för språk och dialekters intrikata förhållanden till varandra så råder enligt Jonsson

(2005) en generell skepsis gentemot de som är flerspråkiga. Detta tydliggörs genom att

flerspråkiga personer ibland tituleras ”halvspråkiga” och nedsättande åsikter angående att de

använder sig av kodväxling då de inte fullt behärskar några av de språken de talar. I

monokulturella samhällen anser Jonsson (2005) att landets huvudspråk är det gyllene måttet

som alla skall rätta sig efter och de som kliver utanför det kommer att ses som avvikande.

Länder som Sverige där dessa monokulturella normer tillåts råda kommer vidare att ge näring

åt fördomar kring flerspråkighet och kodväxling (Andersson och Nauclér, 1987; Jonsson,

2005). Detta kan skapa hinder för kodväxling att få användas och uppfylla de viktiga sociala

funktioner som beskrivs ovan.

Kodväxling är när en talare hoppar mellan språk i ett samtal. Historiskt har kodväxlingen

präglats av en negativ syn där talaren ansetts lida av språkliga brister. I takt med att samhället

moderniserats har dock kodväxlingen kommit att bli en naturlig del i språket. Trots denna

modernisering lever fortfarande gamla stereotyper kvar och i monokulturella samhällen som

5

vissa forskare anser Sverige vara så finns en uppfattning att svenskan är det språk som alla skall

rätta sig efter. Nutida forskare anser att kodväxling snarare utgör ett redskap för talare att

förmedla en tydligare och mer nyanserad bild av en talares verklighet. Forskning från Jonsson

(2005) lyfter fram att kodväxlingen fyller en viktig social funktion framförallt hos ungdomar

där växlingen möjliggör för ungdomarna att exkludera samt inkludera individer samtidigt som

de ger uttryck för sin egenkulturella identitet.

2.2 Translanguaging

Begreppet translanguaging – ”transspråkande” – har sitt ursprung i en studie som genomfördes

i Wales där elever uppmuntrades till att växla mellan engelskan och walesiskan när de tog del

av lärarens undervisning. Studiens syfte var att undersöka om ett sådant växlande kunde gynna

språk- och kunskapsutvecklingen hos eleverna. Studiens resultat låg till grund för utvecklingen

av en metodik för lärarnas användning av translaguaging i undervisningen. Med tiden

utvidgades begreppet till att inkludera komplexa språkliga ideologier och praktiker samt

pedagogiska perspektiv (Yoxsimer Paulsrud et al., 2017).

I praktiken betyder translanguaging att individer ska kunna variera språket beroende på vem

man talar till samt i vilket sammanhang individen befinner sig i (Svensson, 2017; Yoxsimer

Paulsrud et al., 2017). Translanguaging, enligt García & Wei (2014), är ett sätt att se på

flerspråkiga talares språkförmåga som en slags samlad resurs. Bland elever i ett klassrum blir

translanguaging både en aktivitet samt ett förhållningssätt där läraren tar till vara på de

flerspråkiga elevernas språkanvändning och utnyttjar denna i undervisningen, samt att både

elever och lärare ser detta som en tillgång (Normann, 2013; García & Wei, 2014).

Flerspråkighet är kopplat till individens kapacitet att tekniskt sätt lära sig ett obegränsat antal

språk. Vilka språk individen intresserar sig för sig kan kopplas till dennes sociala omgivning.

Forskning från Svensson (2009) visar att alla kan ta till sig flera språk och att flerspråkiga barn

tidigt lär sig i vilka sammanhang vilket språk som ska användas. Translanguaging togs först an

i en walesisk skola där skolledningen valde att blanda walesiska med engelska för att uppnå

bättre studieresultat. I detta initiativ varierade lärare och pedagoger språket efter individ och

kontext (Jones, 2017). Forskning från García & Wei (2014) gör gällande att translanguaging

skall ses som en resurs i skolan, både av lärare och elever. Detta särskilt kopplat till nyanlända

elever och deras förståelse för det informella språket som råder utanför klassrummet kontra det

formella i klassrummet.

6

2.3 Den mångkulturella skolan och dess undervisning

Då stor del av socialiseringsprocessen sker i skolan menar Andersson & Refinetti (2001) att

samhället och skolan är länkade. De menar vidare att i dagens multikulturella samhälle med

stor bredd bland invånare så är det av vikt att skolans personal inte befäster rådande negativa

samhällsideologier eller andra förutfattade meningar.

Det verkar dock att sådant befästande sker i svenska skolor när det gäller användningen av

andra språk än svenska. Lahdenperä (2010) anser att det i Sverige råder en monokulturell norm

och att denna norm präglar antaganden och åsikter kring flerspråkighet. I linje med den

monokulturella normen så anses svenska vara huvudspråket och det som skolorna skall lägga

fokus på i relation till eleverna. Ett problem som uppstår är de negativa antaganden utan

vetenskaplig grund som tar form vid denna monokultur, t.ex. att det endast går att lära sig ett

språk i taget och att anpassa språk vid utlärning skulle vara till men för eleven. Detta snäva sätt

att tänka kan istället utgöra det verkliga hotet mot elevens inlärning. Att kunna förstå och även

tala svenska är naturligtvis viktigt för någon som är en del av det svenska samhället (Sharp,

2001). Problemet uppstår då svenskan sätts ensam på en piedestal utan att låta modersmålet ta

plats och agera som ett komplement samt en motivator vid inlärning. Även de unika insikterna

och kunskaperna som medföljer ett andra språk går förlorade vid det monokulturella synsättet

tillsammans med insikter och kunskaper som senare skulle kunna komma att vara samhället till

gagn (Lahdenperä, 2010).

Tidigare forskning som bedrivits kring lärares uppfattningar om inlärning visar att elever

motiveras till lärande då de känner att arbetet är meningsfullt. Arbete som de finner upprepande

och irrelevant sänker motivationen. Mot bakgrund av detta anser Cummins (2001) samt Finn

(2010) att lärarens roll i utformningen av undervisningen bör präglas av en vidsynt flexibilitet

som ser till elevernas individuella förutsättningar både etniskt och kulturellt. De erfarenheterna

eleven bär på kopplat till dennes språk, kultur och tidigare upplevelser är verktyg som eleven

använder för att skapa mening och motivation i sitt lärande. Detta medför att läraren i sitt

planeringsarbete behöver vara flexibel och använda pedagogiska verktyg fullt ut för att kunna

nå ut brett bland eleverna. Detta belyses i Lgr11 (Skolverket, 2011) som poängterar att en

likvärdig utbildning bottnar i att alla individers behov tas i beaktning. Skolan har ett ansvar att

hjälpa alla individer oavsett bakgrund, etnicitet etc. att nå skolmålen genom att skapa lika

förutsättningar för varje enskild elev. En förutsättning för lärare att lyckas jobba enligt ovan

nämnt sätt är att läraren utgår från elevens synsätt och inte ett byråkratiskt skolperspektiv. Det

ställer också krav på läraren att vara medveten om sina egna uppfattningar för att kunna utgå

7

från ett etnocentriskt perspektiv där de är medvetna om hur deras kultur samspelar med

elevernas. Då läraren är medveten om sina egna processer skapas bättre förutsättningar att förstå

och hjälpa eleven (Elmeroth, 2010). Detta interkulturella förhållningssätt förespråkas av både

Elmeroth (2010) samt Lahdenperä (2004). Spowe (2007) anser att interkulturell undervisning

bör ses som ett verktyg för att kliva utanför kulturella skillnader för att skapa en bättre samsyn

mellan lärare och elever.

Kodväxlingens främsta funktion är att använda individens språkliga kunskaper i rätt

sammanhang samt lösa kommunikationsproblem som hen kan stöta på. Eftersom kodväxlingen

fyller en social funktion för människan kan det användas som ett redskap för att inkludera

eleverna även i det de kan finna som svår eller ointressant, på så sätt kan lärare skapa mer

motivation för de ämnen eleven finner ointressant.

3 METOD

I denna del presenteras studiens valda metodik och tillvägagångssätt.

3.1 Studiedesign

För att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar var det av vikt att identifiera en metod

av relevans för att studera attityder. Denna studies valda metod bygger på genomförandet av

direkta mätningar via enkätundersökning. Enligt Bijvoet (2007:122ff) kan direkta mätningar

utföras via bland annat intervjuer eller enkäter. Valet att genomföra enkätundersökning

motiveras med att metodiken är tidseffektiv, däremot finns en utmaning i att resultat från

respondenter ibland påverkas av ”medvetna felsvar” (Bijvoet, 2007:125). Ibland kan det således

förekomma att en respondent medvetet svarar fel för att den egna åsikten inte passar in i normen.

Vidare finns även en risk med att respondenterna ”svarar för stunden” till följd av att de

påverkats av omständigheter och externa faktorer (Bijvoet, 2007:125). Om det egentliga syftet

med enkätundersökningen också är otydligt kan även detta komma att påverka enkätsvaren. Å

andra sidan har metodiken bakom enkätundersökningen granskats och anpassats för att passa

denna studies syfte och frågeställningar, relevanta tillägg av information avseende studiens

syfte kombinerades med utskick av enkäterna vilket motverkar risken av att respondenterna inte

skulle ha fått ta del av studiens verkliga syfte (Bijvoet, 2007; Bjereld et al., 2009; Strömquist,

2010).

8

Enkätundersökningar ger således möjligheten att uppnå ett relevant resultat till följd av studiens

syfte och under en satt tidsram. En enkät utarbetades för att passa studiens syfte. Då syftet med

studien är att undersöka lärarnas attityder och inställning till kodväxling samt hur de väljer att

möta elevernas användande av kodväxling utgick utarbetandet av enkäten utifrån frågor som

direkt tar fasta på hur det faktiskt ser ut i klassrummet utifrån ett lärarperspektiv. För att ta reda

på lärarnas attityder och inställning till kodväxling riktades således enkäten till lärare från olika

skolor. Med syfte att arbeta fram en kvalitativ enkät erhölls hjälp från arbetets handledare.

3.2 Material och sökprocess

I denna studie används vetenskapliga artiklar, rapporter och litteratur med relevans för studiens

syfte. Detta material har använts som tidigare forskningsunderlag och har valts ut via

användningen av följande sökord: ”Kodväxling”, ”Attityder”, ”Flerspråkighet”

”Translanguaging”. Sökorden användes även på engelska: ”Translanguaging”,

”Multilingualism”, ”code switching”, ”attitudes”. Sökorden kombinerades olika med varandra

och matades in i sökbasen Google Scholar och DiVa, se tabell 1. Kriterier som användes var att

varje artikel skulle vara i PDF-format. Sökprocessen började således med att sökorden matades

in i sökbasen och det tog ca en vecka till två veckor att finna lämpliga artiklar samt tidigare

forskning. Därefter började jag att läsa igenom artiklar för att gallra i det som verkade vara

relevans för studiens syfte. Gallringen skedde genom att läsa artikeln som hade relevant titel

för studien, sedan läste jag dess sammanfattning. När sammanfattningen hade ett innehåll av

relevans för studien valdes denna artikel ut och utgör en del av det material som används i denna

studie. Genomgång av referenslistor från tidigare forskning har varit behjälplig till lämplig

litteratur för studien.

Tabell 1 Tabell nedan redovisar sökorden, databaser som användes, antal träffar samt utvalda rapporter/artiklar.

Sökord Google Scholar

Antal träffar

Diva-portal

Antal träffar

Utvalda artiklar

Kodväxling 1420 124 5

Attityder 110 000 6205 0

Flerspråkighet 6460 2012 2

Translanguaging 14 800 3 2

9

Sökord Google Scholar

Antal träffar

Diva-portal

Antal träffar

Utvalda artiklar

Multilingualism 183 000 1688 0

Code switching 3 010 000 290 1

Attitudes 3 880 000 12 548 1

3.3 Urval och respondenter

Enkätundersökningen skickades ut i slutet på juni 2019. Frågeformuläret som var elektroniskt

och delades via Facebookgruppen Svensklärarna som består av totalt 15 000 medlemmar varav

20 deltog i enkätundersökningen. Resterande tio respondenter som deltagit i undersökningen

ingick i mitt eget sociala nätverk på Facebook samt att de i sin tur gav förslag på vidare personer

som kunde lämpa sig för studien. Formuläret var öppet för svar fram till slutet på augusti 2019.

Denna studie hade som krav att respondenterna skall vara yrkesaktiva lärare inom två- eller

flerspråkiga klassrum samt själva vara flerspråkiga. Lärarnas åldersspann är mellan 25–65 år.

Det breda åldersspannet kunde bistå med en bredare insamling av perspektiv om exempelvis en

respondent tillhör ”den traditionella skolan” i jämförelse med en nyexaminerad lärare. Vidare

fanns kravet att respondenterna skulle befinna sig på Facebook för att kunna ta del av

enkätundersökningen på Facebookgruppen Svensklärarna samt via mitt eget Facebooksida.

Utformningen av enkäten med 19 frågor (se bilaga 1) gjordes med hjälp av programmet

GoogleDocs. Fördelarna med programmet var en användarvänlighet som gjorde processen med

att skapa enkäten enkel. Själva delningen till respondenterna var också smidig och effektiv via

detta program. I layouten av enkäten kunde jag göra min egen prägel på användandet av

Osgoodskalor som rekommenderas av Norrby & Håkansson (2010). Osgoodskalor beskrivs

som ett viktigt moment i attitydundersökning. Det är ett redskap som ger en inblick i

respondenters allmänna uppfattning kring valt forskningsfenomen, i detta fall kodväxling

(Snider & Osgood, 1969). Skalan är uppbyggd på motsatspar som poler med olika grader.

Respondenterna kunde i enkätundersökning gradera sin inställning till olika påståenden på en

skala som bland annat: ”mycket vanligt” till ”mycket ovanligt”.

10

3.4 Genomförande av datainsamling och bearbetning av data

En närmare beskrivning av enkätens tre delar följer här. Enkäten delades upp i tre teman som

också redovisas i studiens resultat: Deltagarnas bakgrund, Deltagarnas attityder till kodväxling

samt Deltagarnas bemötande av kodväxling. Del 1 handlade om att få en bakgrundsbild av

respondenterna som deltog i studien där deras ålder och språkliga bakgrund ska ligga till grund

för en jämförelse bland deras attityder och bemötande till kodväxling. Del två avsåg att

undersöka deltagarnas attityder till språk generellt. Detta gjordes genom att respondenterna

skulle gradera sin inställning till olika påståenden på en skala ”mycket vanligt” till ”mycket

ovanligt”, där ”mycket vanligt” avsåg att de helt höll med och ”Mycket ovanligt”, inte alls höll

med. Del tre var uppbyggd på samma sätt som del två, men behandlade respondenternas

bemötande av kodväxling i klassrummet.

Det var totalt 30 respondenter som svarade på enkäten. Dessa svar behandlades i Google Docs

samt visualiserades i Excel. Svaren av enkätfrågorna behandlades var för sig där åldern delades

in i olika åldersspann, därefter undersöktes om alla deltagare är flerspråkiga samt vilken

undervisningsmålgrupp de undervisade. Vidare kopplades respondenternas svar på frågorna

med hjälp av olika påståenden till deras ålder samt undervisningsmålgrupp i form av diagram.

Totalt har resultatet av 19 frågor valts att redovisas i uppsatsen och detta med anledning av att

svarens anses vara relevanta till att besvara frågeställningarna och syftet till undersökningen.

3.4.1 Utmaningar i genomförandet av att bearbeta data

På grund av den snäva tidsramen för arbetet som tidigare nämnts, användes plattformen

Facebook för att komma i kontakt med respondenter. Antalet deltagare blev slutligen färre än

förväntat trots den stora urvalsgruppen med antalet medlemmar som Facebookgruppen

Svensklärarna har. En lösning på detta problem hade varit att ge ut enkäten i pappersform eller

att genomföra personliga intervjuer. Personliga intervjuer hade även kunnat lösa ett annat

problem gällande vissa av enkätfrågornas utformning, så att respondenterna hade fått större

utrymme att förklara sig, ifrågasätta enkätfrågorna och komma med egna åsikter. Ett annat

alternativ hade varit att enkätfrågorna skulle ha reviderats.

Valet att göra en statistisk undersökning på ett sådant komplext ämne som kodväxling kan vara

mött med svårigheter. Romaine (1995) menar att komplexiteten ligger i att hitta enkla frågor

till ett så komplext ämne. Ämnen som kodväxling är svåra att behandla med enkätfrågor och

sedan omvandla till överskådlig statistik. Det uppstår även en skillnad i tolkning av diffusa

11

begrepp så som exempelvis ”flerspråkighet” där lingvister inte arbetat fram en sådan definition

och lekmän i sitt vardagsbruk har troligtvis också olika uppfattningar av ordets innebörd.

Romaine (1995) påtalar även att respondenter upplever det svårt att ge svar kring sin

flerspråkighet på ett sätt som passar de lingvister som skall tolka svaren. Det var dock av vikt

att ha med frågor som berörde flerspråkigheten med syfte att se huruvida detta påverkade

kodväxlingen eller ej.

Efter genomförandet av enkätundersökningen upptäckte jag att frågan ”Är du flerspråkig?” var

inte tillräckligt formulerat eller var missvisande för att kunna ge svar på om deltagarna talar fler

än ett språk, eftersom majoriteten uppger att de inte är flerspråkiga. Av de respondenter som

har uppgett att de inte är flerspråkiga har uppgett att de talar fler språk än svenskan på frågan

”Vilka språk talar du?”, detta ledde till att frågan ”Är du flerspråkig?” uteslöts från resultatet

eftersom respondenterna bedöms i denna undersökning vara flerspråkiga när angivit att de talar

fler än ett språk.

3.5 Etiska principer

Modern forskning präglas av fyra etiska riktlinjer som skall säkerställa respondenters integritet

(Vetenskapsrådet, 2017). I relation till Vetenskapsrådet har jag även blickat över Bryman

(2011) som redogör för fyra etiska principer. Nedan presenteras dessa med avseende till studien.

Informationskravet behandlar respondenternas rätt till att få information kring studien de deltar

i och hur den kommer att genomföras. De skall informeras om sitt frivilliga deltagande och

rätten att närsomhelst avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet behandlar respondenternas

frivilliga val att delta i studien. Vid respondenter under 15 år krävs målsmans samtycke.

Konfidentialitetskravet avser att den information som respondenterna lämnar kommer att

behandlas med sekretess. Utmärkande information som kan komma att utgöra ett hot mot

deltagarnas anonymitet skall förvaras säkert där endast forskaren kommer åt det. Det slutliga

kravet är nyttjandekravet som beskriver att den information som respondenterna delar med sig

av endast kommer att användas i forskningssyfte. Då jag delat ut enkäten har jag personligen

informerat respondenterna med syftet till studien och att det är frivilligt att delta och

närsomhelst avsluta sitt samarbete. Vidare informerade jag om att enkäten är anonym, att ifyllda

enkäter skulle förvaras säkert, endast behandlas av mig och enbart användas i forskningssyfte.

Därmed har hänsyn tagits till konfidentialitetskravet. Inget samtycke från vårdnadshavare

krävdes då samtliga respondenter var över 15 år.

12

4 RESULTAT OCH ANALYS

I denna del presenteras studiens empiriska underlag som samlats in via enkätundersökning.

Presentationen av respondenternas svar delas i tre avsnitt som är: deltagarnas bakgrund, vilka

attityder har lärarna till kodväxling samt lärarnas iakttagelser av användandet av kodväxling i

skolan, i enlighet med frågeställningarna vilka attityder har lärarna till sin egen och elevernas

kodväxling. Vidare redovisas hur lärarna bemöter elevernas kodväxling och slutligen om det

finns en koppling mellan lärarnas attityder till kodväxling och deras egen bakgrund.

4.1 Deltagarnas bakgrund

I denna del presenteras resultaten avseende deltagarnas kön, ålder och elevgrupp som

deltagarna undervisar. Totalt sett svarade 30 personer på enkäten, men en respondent väljs bort

då personen undervisar i estetik och enkätundersökningen var riktad endast till lärare som

undervisar i svenska (SV) och svenska som andra språk (SVA). Jag väljer därför att redogöra

enbart för resultaten av resterande 29 respondenters enkätsvar. Majoriteten (n = 26) av alla

respondenter var kvinnor och antalet män som deltog i undersökningen var tre. Då

könsfördelningen var så ojämn valdes svaren att ej analyseras baserat på kön.

Som kan ses i figur 1 var nio av lärarna som har besvarat enkäten i åldrarna 25–34, i åldrarna

35–44 var det totalt sju lärare, 45–54 år var det åtta lärare som har besvarat enkäten samt totalt

fem lärare som var i åldrarna 55–65.

Figur 1. Deltagarnas ålder. Figur 2. Deltagarnas elevgrupp.

9

7

8

5

Ålder

25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 65

25

8

16

Undervisnings målgrupp

Lågstadiet Mellanstadiet

Högstadiet Gymnasiet

13

Som illustreras i figur 2 undervisar över hälften av de respondenter som deltagit i

undersökningen dvs. (n = 16) av lärarna på gymnasienivå. Antalet respondenter som undervisar

på högstadie- och mellanstadienivå var totalt 8 av 29 respektive 5 av 29. Endast två lärare

undervisar på lågstadienivå.

4.2 Vilka attityder har lärare till kodväxling

I denna del av resultatredovisningen presenteras svaren på frågor om vilka attityder lärarna har

till kodväxling samt hur de bemöter användandet av kodväxling i klassrummet.

Figur 3. Deltagarnas undervisningsgrupp och egen kodväxling utanför klassrummet.

Som illustreras i figur3 förekommer kodväxling främst bland lärare som undervisar elever på

gymnasienivå där sju deltagare uppger att de gör det dagligen samt fyra deltagare som uppger

att de kodväxlar någon gång i veckan och fyra deltagare uppger att de aldrig kodväxlar utanför

klassrummet. Kodväxling är även tämligen utbredd bland lärare som undervisar på

mellanstadiet och högstadiet, med fyra respektive fem deltagare som kodväxlar dagligen, en

respektive två som gör det sällan samt en deltagare som gör det någon gång i veckan i varje av

dessa grupper. Slutligen är det en deltagare som undervisar på högstadiet som uppger att denne

aldrig kodväxlar. En deltagare som undervisar på lågstadienivå uppger att denne kodväxlar

dagligen.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Dagligen Sällan Någon gång i veckan Aldrig

Anta

l d

elta

gar

e

Svar på frågan: Hur ofta kodväxlar du?

Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Gymnasiet

14

Figur 4 visar att lärarna som är 25 – 34 år och 45 – 54 år är de som bland respondenterna främst

kodväxlar med eleverna de undervisar dagligen eller någon gång i veckan, med sju deltagare i

varje av dessa åldersgrupper som uppger att de gör det.

Figur 4. Deltagarnas ålder och egen kodväxling i klassrummet.

Tre respondenter undervisar både elevgrupper i mellan- och högstadiet, vilket innebär att jag

har valt att räkna in deras svar i båda elevgrupperna. Eftersom en respondent har uppgett att

denne endast pratade svenska valdens denne bort och hädanefter baseras resultatet i hela

undersökningen på 28 respondenter som uppgett att de talar två eller flera språk som

undersökningen avgränsades till.

När det gäller bemötandet av kodväxling i form av egen användning bland lärarna visar

resultatet av följande undersökningsfråga I vilken utsträckning kodväxlar du med dina elever i

klassrummet? att bland åldersgruppen 25–34 år var det totalt fem respondenter som har uppgett

att de kodväxlar dagligen, två respondenter har uppgett att de kodväxlar någon gång i veckan

samt två respondenter som har uppgett att de sällan kodväxlar med eleverna i klassrummet. För

respondenterna i åldrarna 35–44 var det två som har uppgett att de kodväxlar dagligen med sina

elever samt tre som har uppgett att de aldrig kodväxlar med eleverna i klassrummet. Totalt har

sex respondenter i åldersgruppen 45–54 uppgett att de kodväxlar dagligen med sina elever i

klassrummet, och för resterande svarsalternativen ”någon gång i veckan”, ”sällan”, och

”aldrig” var det en respondent per respektive svarsalternativ som kodväxlar med eleverna i

klassrummet. Tre respondenter i åldrarna 55–65 uppger att de kodväxlar dagligen med eleverna

i klassrummet, och för resterande svarsalternativen ”någon gång i veckan”, ”sällan”, och

0

1

2

3

4

5

6

7

Dagligen Sällan Någon gång i veckan Aldrig

Anta

l d

elta

gar

e

Svar på frågan: I vilken utsträckning kodväxlar du med dina elever i

klassrummet?

25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 65

15

”aldrig” var det en respondent per respektive svarsalternativ som kodväxlar med eleverna i

klassrummet.

Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan bakgrundsfaktorerna ålder och

undervisningsgrupp samt attityden till kodväxling i samband med egen användning av

kodväxling, detta eftersom kodväxling sker främst mellan lärare och den äldsta åldersgruppen

bland eleverna, gymnasieelever. Det senare förhållandet är dock mer svårtolkat då kodväxling

används lika mycket av lärare i åldersgrupperna 25 – 34 samt 45–54 år.

På frågan om hur lärarna som deltog i undersökningen bemöter kodväxlingen i klassrummet

var det en respondent som har valt att inte ange något svar. Därmed redovisas svaren från 28

respondenter. Svarsalternativen var ”mycket positiv, positivt, mindre positivt och negativt”. En

av respondenterna menar att de väljer att bemöta kodväxlingen i klassrummet negativt medan

två respondenter bemöter kodväxlingen mindre positivt. Totalt var det nio respondenter som

var mycket positivt inställda till användandet av kodväxling i klassrummet samt fjorton

personer var positivt inställda till användandet av kodväxling i klassrummet. Som kan synas i

figur 5 är åldersgrupperna som är 45–54 år och 25–34 år är de lärargrupperna som bemöter

kodväxling mellan eleverna mycket positivt eller positivt – samma deltagargrupper som

toppade bland respondenterna med att själva dagligen kodväxla med eleverna i klassrummet.

0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Mycket positiv Positiv Mindre positiv Negativ

Anta

l d

elta

gar

e

Svar på frågan: hur bemöter du kodväxlingen i klasrummet mellan dina elever?

25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 65

Figur 3. Deltagarnas bemötande av kodväxling i klassrummet.

16

Resultatet visar även att det är vanligt att lärarna uppmuntrar eleverna till kodväxling i

klassrummet då det totalt var elva av respondenterna som har uppgett att de uppmuntrar till

kodväxling medan det var tio respondenter som alltid uppmuntrar eleverna till kodväxling i

klassrummet (se figur 6) . Dock är det tre respondenter som har uppgett att de aldrig

uppmuntrar till kodväxling i klassrummet och endast en respondent som besvarade frågan

med att hen inte uppmuntrar till kodväxling så ofta.

Figur 4. Deltagarnas uppmuntran av elever till kodväxling i klassrummet.

Frågan om lärarna säger ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet var viktig för att kunna ge

en mer nyanserad bild av hur lärare bemöter kodväxlingen i klassrummet. Majoriteten svarade

att de aldrig säger ifrån, totalt var det tolv respondenter som aldrig säger ifrån när eleverna

kodväxlar i klassrummet. Åtta av respondenterna har uppgett att de ibland säger ifrån när

eleverna kodväxlar i klassrummet medan det endast var en respondent som alltid säger ifrån

när eleverna kodväxlar. Bland respondenterna var det sju av lärarna som har uppgett att det

inte är så ofta som hen säger ifrån.

0

1

2

3

4

5

6

7

Alltid Ibland Inte så ofta Aldrig

Anta

l d

elta

gar

e

Svar på frågan: Uppmuntrar du dina elever att kodväxla?

25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 65

17

Figur 5. Deltagarna som inte tillåter kodväxling i klassrummet.

Bland respondenterna som alltid eller ibland uppmuntrar till kodväxling i klassrummet är de

respondenter som tillhör åldersgrupperna 25 – 34 och 45 – 54 år som kan synas i figur 6.

Figur 7 visar även att samma åldersgrupper väljer att aldrig eller inte så ofta säga ifrån när

eleverna kodväxlar i klassrummet.

I samband med enkäten ombads respondenterna även att uppskatta hur de tror att andra lärare

förhåller sig till fenomenet kodväxling. Som kan ses i figur 8 upplever drygt hälften av

respondenterna (16 stycken) att det inte är så vanligt att andra lärare pratar positivt om

kodväxling. 18 respondenter uppger att det inte är så vanligt att andra lärare använder sig av

kodväxling i sin undervisning samt åtta respondenter som uppger att det inte är så vanligt att

andra lärare använder sig av kodväxling med sina elever. Till följd av detta är det sex av

respondenterna som upplever att det är vanligt att andra lärare pratar positivt om kodväxling,

sju respondenter som uppger att de upplever att andra lärare använder kodväxling i sin

undervisning samt 11 respondenter som upplever att det är vanligt att andra lärare använder

kodväxling i sin kommunikation med elever. Vidare framgår det att totalt är det tre respondenter

som uppger att de tror att det är mycket vanligt att andra lärare pratar positivt om kodväxling,

en respondent som uppger att denne tror att det är mycket vanligt att lärare använder sig av

kodväxling i sin undervisning samt fem respondenter som uppger att de tror att det är mycket

vanligt att andra lärare använder kodväxling i sin kommunikation med elever. Totalt är det fyra

respondenter som uppger att de upplever att det är mycket ovanligt att andra lärare pratar positivt

om kodväxling samt att andra lärare använder kodväxling i kommunikationen med elever, två

respondenter uppger att de upplever att det är mycket ovanligt lärare använder kodväxling i sin

undervisning.

0

1

2

3

4

5

6

7

Alltid Ibland Inte så ofta Aldrig

Anta

l d

elta

gar

e

Svar på frågan: Brukar du säga ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet?

25 - 34 35 - 44 45 - 54 55 - 65

18

Figur 6.Vad tror deltagarna om andra lärares attityder och användandet av fenomenet kodväxling.

4.3 Lärarnas iakttagelser av kodväxling i skolan

Denna del av resultatunderlaget belyser läget avseende kodväxling i olika situationer i skolan.

Även om detta ej är direkt relevant för studiens syfte och frågeställningar, var det intressant att

dessa presenteras i uppsatsen för att visa hur utbredd kodväxling är och på så sätt framhäva

studiens relevans. Enligt resultat från den del av enkäten som efterfrågade hur mycket

kodväxling som respondenterna iakttog i olika skolsituationer är det relativt vanligt att det

förekommer kodväxling bland eleverna i skolmiljön, oavsett åldersgrupp eller undervisningens

målgrupp. Kodväxling förekommer mellan lärare och elever samt eleverna emellan både i

klassrummet och utanför klassrummet, men vanligast är det att kodväxling sker när eleverna

diskuterar i mindre grupper i klassrummet som det syns i figur 9. Resultaten här visar alltså att

respondenterna observerat kodväxling i högre grad i större och mindre gruppdiskussioner än

vad de upplever att fenomenet förekommer i diskussioner mellan lärare och elever.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Mycket vanligt Vanligt Inte så vanligt Mycket ovanligt

Anta

l d

elta

gar

e

Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du att lärare pratar positivt om kodväxling?

Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du att lärare använder element av kodväxling i sin

undervisning?

Svar på frågan: I vilken utsträckning upplever du att lärare och elever använder element av kodväxling när

det kommunicerar med varandra?

19

Figur 7. I vilken utsträckning förekommer det kodväxling mellan lärarna och eleverna samt eleverna emellan.

I enkätundersökningen besvarades även frågor som syftade att ta fasta på vilka uppfattningar

lärarna har om kodväxling i klassrummet. På frågan ”I vilken utsträckning upplever du att

lärare drar nytta av kodväxling i undervisningen?” svarade majoriteten att det inte var så

vanligt att dra nytta av kodväxling i undervisningen, nitton av respondenterna svarade att detta

var ”inte så vanligt” och fyra respondenter har uppgett att det är ”mycket ovanligt”. Sju

respondenter som svarade att det är vanligt samt en respondent som svarade att det är mycket

ovanligt.

4.4 Sammanfattning av övrigt-fält

I enkätundersökningen fanns det även en möjlighet för respondenterna att skriva fritt i ett

”övrigt”-fält. Här framkom det att en av respondenterna upplevde utmaningar med

språkutveckling hos nyanlända elever med anledning av att de nyanlända talade ett förstaspråk

som ingen av lärarna på skolan behärskade. Det framkommer av samma respondent att det är

viktigt att samtliga i klassrummet ska kunna tala ett och samma språk. Det finns således en

gemenskap i det svenska språket vilket också betyder att SVA är av enorm vikt i

språkundervisningen, framförallt bland de nyanlända.

Det framkommer i ”övrigt”-fältet från en annan respondent att kodväxling är ett viktigt verktyg,

men som framför allt skall användas vid behov. Denna respondent menar att hen i

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Svar på frågan: I vilken

utsträckning upplever du att

kodväxling förekommer i

stora gruppdiskussioner?

Svar på frågan: I vilken

utsträckning upplever du

kodväxling förekommer i

mindre gruppsdiskussioner?

Svar på frågan: I vilken

utsträckning upplever du

kodväxling förekommer

mellan lärare och elever?

Svar på frågan: I vilken

utsträckning upplever du

lärare drar nytta av

kodväxling i

undervisningen?

Anta

l d

elta

gar

e

Mycket vanligt Vanligt Inte så vanligt Mycket ovanligt

20

klassrumssituationer talar om när det är okej att kodväxla och inte. Det gäller i högre grad till

den målgrupp (de elever) som befinner sig på nivå 1 och 2 enligt processbarhetsteorin1.

En annan respondent menar att kodväxling i undervisningen beror mycket på vilken kunskap

pedagogerna har om den. Den enskilda respondenten menar att elever behöver och bör utnyttja

alla sina språkliga resurser. Det handlar om att uppmana till translanguaging (med hänvisning

till begreppet korsspråkande) för att kunna utveckla alla elevers språkutveckling. Respondenten

menar bland annat att: ”Om du med korsspråkande menar att man bara byter språk så tror jag

att det finns en djupare del också som handlar om HUR man tilltalar varandra och hur

exempelvis turtagning fungerar. På teckenspråk och svenskt tal är det stor skillnad. När man

kodväxlar byter man alltså till det andra språkets kultur. Vissa av våra elever har flera språk.

De byter och utnyttjar sina språkliga resurser för att få fram sitt budskap på rasterna. Ska det

fungera i klassrummet krävs ju att man har lärare som accepterar kunskaper oberoende av

språk.”

Det framkommer av samtliga sju respondenter som valt att skriva i ”övrigt”-fältet att

kodväxling används av de som är språkligt begåvade. Respondenterna menar på att eleverna

använder kodväxling som ett verktyg i att få fram sitt budskap med hjälp av sina språkliga

resurser. Det belyses också av en respondent att begreppet ”kodväxling” inte är alltför välkänt

bland många lärare, men att detta är något som kommer att bli allt vanligare med

samhällsutvecklingen. Det är således av vikt att uppmana och uppmuntra elever att använda

kodväxling i största möjliga utsträckning.

5 DISKUSSION

I denna del behandlas en diskussion med avseende på metod samt med hänsyn till resultatet.

Studiens resultatdiskussion förs med avseende till tidigare forskning i syfte att tydliggöra denna

studies position och kunskapsbidrag till det befintliga forskningsfältet.

1 Teori om språkinlärning av språk som ej är individens modersmål.

21

5.1 Metoddiskussion

Genom att använda mig av en enkätundersökning har jag försökt att få svar till om det finns

tydliga strukturella mönster i lärares attityder och inställning till sin egen kodväxling samt

elevernas kodväxling. Undersökningen får anses vara explorativ och induktiv då den inte utgår

från en fast hypotes (Halvorsen, 1992).

Urvalet av artiklar gjordes genom Google Scholar och DiVa. Som det framgår i tabell 1

genererade sökresultaten miljontals träffar. Det var omöjligt att kunna läsa igenom alla texterna,

därmed valdes endast 11 artiklar. Dessa var de artiklar som innehöll sökorden i sin rubrik samt

fanns tillgängliga i pdf-format. Genom att gallra bort tidigare forskning som ej fanns publicerat

i pdf-format kan annan forskning som kunde ha varit relevant inom området förbisetts.

Då studien avsåg att undersöka attityder till kodväxling hos en större grupp individer valdes en

kvantitativ metod. Detta visade sig ha fördelar då insamlingsmetoden är tidseffektiv och

insamlad data är lätt att gå igenom för att hitta de frågor som studien avser besvara. Den

kvantitativa metoden gav också utrymme att sammanställa och analysera data via Excel

(Halvorsen, 1992). Den kvantitativa metoden kan också ses som mer objektiv då min egen

förförståelse och påverkan ej kunde spela in som vid exempelvis en kvalitativ intervjumetod

(Halvorsen, 1992). På grund av det strukturerade sätt som undersökningen utförs på vid en

kvantitativ metod så är även reliabiliteten stärkt. Vid en personlig intervju är denna reliabilitet

svårare att uppnå (Otterup, 2005).

Då datamängden undersökningen genererade var begränsad till enbart 29 respondenter och 19

frågor samt att enbart två variabler analyserades valdes Excel som hjälpmedel. Då

undersökningsfrågorna var flervalsfrågor så behövdes inga övriga analytiska hjälpmedel för att

komma fram till resultaten och slutsatserna i denna studie. Om jag däremot använt mig av fler

variabler samt öppna frågeställningar så hade behov funnits av andra statistiska och analytiska

hjälpmedel för att analysera resultatet.

De utmaningar som kommer med en kvantitativ enkätundersökning är att ställa preciserade

frågor som det inte råder otydlighet kring. Vidare finns en risk att frågorna framställs på ett sätt

som får respondenten att tro att det finns ett ”rätt svar” eller att de svarar på ett sätt som inte

överensstämmer med hur de faktiskt är, utan att de svarar på det sättet de vill framställa sig

själva (Halvorsen, 1992). Den fysiska närvaro som forskaren står för vid kvalitativa intervjuer

kan göra att svarsfrekvensen är högre och att eventuella missförstånd kan redas ut på plats. Vid

22

en kvantitativ enkätstudie är det lättare för respondenterna att strunta i att svara på frågor

(Halvorsen, 1992). I studien var det en respondent som valde att inte besvara frågan om hur

denne väljer att bemöta elevernas kodväxling i klassrummet.

Vissa frågor exkluderades när resultatet skulle sammanställas, därför att frågorna uppvisade för

stora likheter till andra frågor i enkätundersökningen och att en fråga inte var tillräckligt

formulerad samt missvisande i sitt svar. Att ställa tydliga och enkla frågor är av vikt vid

enkätundersökningar för att minimera tolkningsfel. Detta var av synnerlig vikt vid denna

undersökning då respondenterna skulle tala fler än ett språk samt undervisa elever. Detta ledde

till att de svarsalternativ som presenterades förenklades. I enkätundersökningen fanns ett

”övrigt”-fält med där negativ feedback från en respondent skrevs in: ” Alldeles för många

frågor som liknade varandra och inte ger mer information”.

Det var bl.a. av denna anledning som vissa av frågorna i den empiriska bearbetningen ströks.

Hade mer tid funnits till förfogande hade jag gärna genomfört en kvalitativ förstudie baserat på

intervjuer för att på ett bättre sätt kunnat snäva av problemformuleringen samt utveckla

hypoteser inför en deduktiv kvantitativ studie. Likväl hoppas jag att denna enkätundersökning

kan verka som inspiration för en kvalitativ intervjustudie.

5.2 Resultatdiskussion

Inledningsvis belyser resultat att det finns en koppling mellan bakgrundsfaktorerna: ålder och

undervisningsgrupp samt attityderna till kodväxling i form av egen användning av den. Detta

med anledning att resultaten belyser att kodväxling främst äger rum mellan lärare och den äldsta

elevgruppen. Vad som också framkommer i studiens resultat är att respondenterna upplever

elevernas kodväxling olika. Majoriteten är dock positiva till kodväxling och framförallt

uppmuntrande. Sällan eller aldrig svarade även majoriteten att de avbröt eller sa till när eleverna

kodväxlade. I detta synliggörs respondenternas förståelse för sina elevers sociokulturella

bakgrund eftersom majoriteten uppger att elevernas sociokulturella bakgrund kan spela roll i

användandet av kodväxling. I relation till tidigare forskning från Elmeroth (2010) visar även

denna studies resultat att kodväxling verkar användas i både undervisningen och i klassrummet

som ett verktyg för anpassat lärande.

23

I likhet med tidigare forskning från Normann (2013) framkommer det i undersökningen att de

som kan flera språk använder kodväxling i högre grad. Resultatet belyser således att

flerspråkiga elever kodväxlar mer än enspråkiga elever, vilket kan på ett sätt tas som en

självklarhet. Vidare i undersökningen framkommer det även att kodväxling är mer vanligt i

klassrum där pedagogerna har stor kunskap om den. Användning av kodväxling bottnar därför

i huruvida translanguaging (med hänvisning till begreppet korsspråkande) uppmanas i

klassrummet vilket är i likhet med tidigare forskning (se t.ex. García & Wei 2014). I resultat

framkommer det av samtliga respondenter som valt att skriva i ”övrigt”-fältet, att deras

upplevelse är att kodväxling används av de som är språkligt begåvade. Respondenterna menar

på att eleverna använder kodväxling som ett verktyg i att få fram sitt budskap med hjälp av sina

språkliga resurser. Det belyses också av en respondent att begreppet ”kodväxling” inte är alltför

välkänt bland många lärare, men att detta är något som kommer att bli allt vanligare med

samhällsutvecklingen. Det är således av vikt att uppmana och uppmuntra elever att använda

kodväxling i största möjliga utsträckning.

I relation till Jonsson (2005) kan resultaten indikera och betyda att kodväxling ger stöd för

identitetsskapande. Detta är även något som belyses i Skolverket, Lgr11 (2011), genom att den

poängterar att en likvärdig utbildning bottnar i individuella förutsättningar. För att kunna ge

alla elever samma förutsättningar är det således bra om lärare anammar och utgår från eleverna

och inte ifrån traditionella ramverk där kodväxlingen kanske inte har en naturlig plats. Å andra

sidan belyses framgångsrikt lärande i tidigare forskning genom lärares egen medvetenhet. I

likhet med tidigare forskning framkommer det att alla respondenter är medvetna om sina egna

processer, där Elmeroth (2010) menar att undervisning handlar om att skapa bättre

förutsättningar att förstå och hjälpa eleven. De egna processerna för lärandet kan därför komma

att lägga tyngre vikt på att uppmana till flerspråkighet för att bättra förhållningssätt och dialog

till elever. Framförallt ur ett interkulturellt förhållningssätt där kodväxlingen blir en del i

skapandet av bättre samsyn mellan lärare och sina elever. I ”övrigt”-fältet framkom det även

att en av respondenterna såg de elever som språkväxlade som extremt kompetenta. I likhet med

tidigare forskning visar även resultat att kodväxling kan hjälpa dialogen mellan lärare och

elever, att ge elever förutsättningar att kunna uttrycka sig på ett mer nyanserat och tydligt sätt

som framförallt är anpassat till specifika sociala sammanhang (Andersson och Nauclér, 1987).

I relation till hur respondenterna möter elevernas kodväxling i sin undervisning samt i

klassrummet visar delar av resultatet således på att det finns en ömsesidig förståelse för

kodväxlingens funktion, att den ger eleverna en möjlighet att få en ökad förståelse för varandra.

24

Även om majoriteten av respondenterna använder kodväxling i viss mån i sin undervisning

visar enkätstudien på att det fortfarande är ett stort antal som inte gör detta.

Studiens resultat ger inga entydiga svar gällande motivation, men man kan utifrån dem ändå

anta att motivationen hos eleven stärks då lärarens pedagogik präglas av ett vidsynt och flexibelt

undervisande som ser till elevernas individuella förutsättningar både etniskt och mångkulturellt.

Detta stöds även av tidigare forskning från Cummins (2001) samt Finn (2010). I detta skulle

kodväxlingen naturligt bli ett bra redskap att medha i varje undervisning. Framförallt i

mångkulturella klassrum där kodväxlingen framförallt blir ett verktyg som kan koppla an

svenskundervisningen till individens egna förstaspråk, kultur samt tidigare upplevelser. Detta

skulle vara av vikt för att vidare skapa motivation i lärandet.

6 SLUTSATS

Analys av studiens resultat ger anledning till att tro att det kan finnas ett samband mellan

bakgrundsfaktorerna ålder och undervisningsgrupp samt attityderna till kodväxling i form av

egen användning. Detta eftersom resultaten visar tydligt att kodväxling sker främst mellan

lärare och den äldsta elevgruppen, gymnasieelever, samt att lärarnas ålder har en viss påverkan

på detta. Detta kan även bero på att majoriteten av deltagarna är verksamma på gymnasiet.

Man kan därför dra slutsatsen att både lärarnas och elevernas ålder påverkar både lärarnas egen

kodväxling och attityder till kodväxling bland eleverna. Resultatet av studien visar även att

vissa av lärarna stödjer elevernas användning av sina språkliga resurser och på så sätt skapar

gynnsamma förutsättningar för elever så att de får alla de nyttiga effekter som kodväxling kan

ge.

7 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

Vidare forskning skulle kunna förklara hur kodväxling används i skolan med fokus på skolor

som är mångkulturella och därmed komplettera ämnesområdet. Det skulle vara av intresse att

genomföra en kvalitativ intervjustudie baserat på intervjuer med både lärare och elever från mer

mångkulturella skolor för att på ett bättre sätt kunna samla in bredare data från två olika

målgrupper med fokus på egna upplevelser. Det kan vara en idé att utgå från denna studies

enkätfrågor och anamma dem i genomförandet av de kvalitativa intervjuerna.

25

REFERENSER

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Aspfors, J. & Eklund, G. (2012). Skriv vetenskapliga arbeten, examensarbeten och avhandlingar. 2

uppl. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, A-B & Naucler, K. (1987). Slutrapport från projektet Hemspråket i förskolan – om

språkmiljö och språkinlärning. Sprins-rapport nr 38. Institutionen för nordiska språk.

Göteborgs universitet.

Andersson, K. & Refinetti, M. (2001). Att vara lärare i en mångkulturell skola – ”Interkulturell

undervisning är t. ex. att locka ur eleverna det de vet för att berika mig och hela klassen”.

IDP-rapporter 2001:07. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och

didaktik.

Bijvoet, E. (2007). Attityder till språk. I: Sundgren, Eva (red.). Sociolingvistik. 1. uppl. Stockholm:

Liber

Bjar, L. & Liberg, C. (red.) (2010). Barn utvecklar sitt språk. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009) Varför vetenskap? Om vikten av problem och

teori i forskningsprocessen. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Compernolle, R.V. (2015). Interaction and second language development: a Vygotskian perspective.

Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.

Elmeroth, E. (2010). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Finn, H. B. (2010). Overcoming barriers: Adult refugee trauma survivors in a learning community.

Tesol Quarterly, 44(3), 586-596.

García, O., & Wei, L. (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. London,

England: Palgrave Macmillan.

Gibbons, P. (2010). Stärk språket, stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och

med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

Grosjean, F. (2010). Bilingualism, biculturalism, and deafness. International Journal of Bilingual

Education and Bilingualism, 13:2, 133-145,

Halvorsen, K. 1992, Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Holme, I. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder.

Lund: Studentlitteratur.

26

Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Studentlitteratur:

Lund

Jones, B. (2017). Translanguaging in bilingual schools in Wales. Journal of Language, Identity &

Education, 16(4), 199-215.

Jonsson, C. (2005). Code-switching in Chicano Theater: Power, Identity and Style in Three Plays by

Cherríe Moraga. Umeå Universitet. Elektronisk källa, hämtad: 190522

https://www.umu.se/nyheter/som-att-mala-med-tva-paletter--vaxling-mellan-olika-sprak-ger-

fler-nyanser_5841040/

Lahdenperä, H. (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I P. Lahdenperä & H.

Lorentz (Red.). Lund: Studentlitteratur.

Myers-Scotton, C. (1993). Social Motivations for Codeswitching. New York: Oxford University Press.

Norrby, Catrin & Gisela Håkansson (2010). Introduktion till sociolingvistik.

Falun: Norstedts förlag.

Normann, J. (2013). Kodeskift i interaktionelt perspektiv. I Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.).

Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle, sid. 415–436. Lund:

Studentlitteratur.

Otterup, T 2005, ”Jag känner mej begåvad bara”: Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland

ungdomar i ett multietniskt förortsområde. (Avh.) Göteborg: Institutionen för svenska

språket, Göteborgs universitet.

Park, H.-S. (2004). Kodväxling som fenomen - exemplet svenska - koreanska. I Hyltenstam, K. &

Lindberg, I. (red.). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle, sid.

415–436. Lund: Studentlitteratur (297-325).

Romaine, S. (1995). Bilingualism. Oxford: Blackwell Publishers Ltd.

Salameh, E-K. (2010). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Specialpedagogisk tidskrift –

att undervisa 3-2010, s. 6-8.

Sharp, H. (2001). English in Spoken Swedish. A Corpus Study of Two Discourse Domains. Göteborg:

Elanders Novum.

Skolverket. (2018). Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna (generell text).

Nyanländas lärande – Grundskola åk 7–9 och Gymnasieskola. Modul: Språk- och

kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden Del 1:

Flerspråkighet och de samlade språkliga resurserna. Elektronisk källa, hämtad: 190522

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/2c-nyanlanda/Grundskola/801-sprak-

och-kunskapsutvecklande-amnesundervisning-for-nyanlanda-elever-den-forsta-

tiden/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/NL1_7-

GY_01A_01_flersprakighet_generell.docx

27

Skolverket. (2019). Svenska. Elektronisk källa, hämtad: 190522

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-

fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode

%3DGRGRSVE01%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f

Snider, J.G. & Osgood, C.E. (red.) (1969). Semantic differential technique: a sourcebook. Chicago:

Aldine.

Spowe, B. (2003). Röster från den mångkulturella skolan –om undervisning och lärande i förskola

och skola. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Strömquist, S. (2010). Skrivboken. Skrivprocess, skrivråd, skrivstrategier. 6 uppl. Malmö: Gleerup.

Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur: Lund.

Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Stockholm: Skolverket. LGR 11

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts

Thylin-Klaus, J. (2018). Svenskan i Finland 17. Föredrag vid den sjuttonde sammankomsten för

beskrivningen av svenskan i Finland. Vol. 53 Finskugriska och nordiska avdelningen vid

Helsingfors universitet.

Trost, J. (2012). Enkätboken. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wedin, Å. & Musk, N. (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt

samhälle. Uppl. 1. Studentlitteratur.

Williams, P. (2006). När barn lär av varandra. Stockholm: Liber AB.

Yoxsimer Paulsrud, B., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (red.) (2017). New perspectives on

translanguaging and education. Bristol: Multilingual Matters.

28

BILAGA 1: INFORMATIONSBREV

Hej!

Jag läser kandidatprogrammet i språk och humaniora, inriktning kommunikation på

Mälardalens Högskola. Just nu skriver jag en uppsatts inom kodväxling som syftar till att

jämföra lärarnas attityder till kodväxling samt hur de väljer att möta elevernas användande av

kodväxling.

Människor kan i vissa sammanhang välja att berika sitt samtal och kommunicera med flera

språk eller dialekter inom samtalet, man använder ord och fraser på ett annat språk eller en

annan dialekt i samtalet.

Alla enkätsvar är anonyma.

Ifall du har frågor om studien är du välkommen att kontakta mig på:

Hhn16009@student.mdh.se eller tel: 070 999 87

Vänliga hälsningar

Heidi Hamshin

Mälardalens högskola

Kodväxling i klassrummet

En studie om lärares attityder till kodväxling i klassrummet.

29

Hur gammal är du? ____________

Vilket kön identifierar du dig som?

A) Man B) Kvinna C) Ospecificerat

Är du flerspråkig?

___________________________________________________________

Vilka språk talar du?

___________________________________________________________

Vilken målgrupp undervisar du?

A) Lågstadiet B) Mellanstadiet C) Högstadiet D) Gymnasiet

B)

1. I vilken utsträckning kodväxlar du med dina elever i klassrummet?

A) Dagligen B) Någon gång i veckan C) Sällan D) Aldrig

2. Hur bemöter du kodväxlingen mellan dina elever i klassrummet?

A) Mycket positivt B) Positivt C) Mindre positivt D) Negativt

3. Uppmuntrar du dina elever att kodväxla i klassrummet?

A) Alltid B) Ibland C) Inte så ofta D) Aldrig

4. Brukar du säga ifrån när eleverna kodväxlar i klassrummet?

A) Alltid B) Ibland C) Inte så ofta D) Aldrig

5. I vilken utsträckning upplever du att lärare pratar positivt om kodväxling?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt D) Mycket ovanligt

6. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare pratar negativt om kodväxling?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

7. I vilken utsträckning upplever du att andra lärares bakgrund och erfarenhet påverkar

synen på kodväxling?

30

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

8. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare använder element av kodväxling i

sin undervisning?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

9. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare drar nytta av kodväxling i

undervisningen?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

10. I vilken utsträckning upplever du att andra lärare och elever använder element av

kodväxling när det kommunicerar med varandra?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

11. I vilken utsträckning upplever du att kodväxling sker i klassrummen?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

12. I vilken utsträckning upplever du att kodväxling sker mellan elever på er skola?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

13. I vilken utsträckning upplever du att kodväxling sker utanför klassrummen mellan

elever på er skola?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

14. Hur vanligt är det enligt din uppfattning att eleverna kodväxlar när de diskuterar i

stor grupp under lektionstid?

A) Mycket ovanligt B) Inte så vanligt C) Vanligt D) Mycket vanligt

31

15. Hur vanligt är det enligt din uppfattning att eleverna kodväxlar när de diskuterar i

mindre grupper under lektionstid?

A) Mycket ovanligt B) Inte så vanligt C) Vanligt

D) Mycket vanligt

16. Hur vanligt är det enligt din uppfattning att eleverna kodväxlar när de diskuterar

två och två under lektionstid?

A) Mycket ovanligt B) Inte så vanligt C) Vanligt

D) Mycket vanligt

17. Upplever du att det är vanligt med skillnader gällande kodväxling inom olika

språk?

A) Mycket vanligt B) Vanligt C) Inte så vanligt

D) Mycket ovanligt

18. Tror du att den sociala miljön kan ligga till grund för användandet av kodväxling i

skolmiljö?

A) Mycket B) Till viss del C) Lite D) Inget alls

19. Tror du att kodväxling används hos elever med språkliga brister i svenskan?

A) Ja B) Nej C) Kanske

Övriga kommentarer:

Tack för din medverkan!

2

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

E-post: info@mdh.se Webb: www.mdh.se