lÄrarhÄfteannett louisan sjunger tydligt och ”handlingen” är ganska klar. här har vi...

HÖ

RT

MIT

!

2005/06

TYSKA

LÄRARHÄFTE

.

Svenska elever är bra på språk!

En av förklaringarna är att språkunder-visningen i svenska skolor håller mycket hög klass. Du som är språklärare är helt enkelt bra på att lära ut. Du ser dess-utom fördelarna med att använda tv och radio i undervisningen, vilket vi på UR är glada för. Vi tror nämligen att det är väldigt viktigt att eleverna får lyssna på det talade språket.

I URs program hörs många röster; både brittisk och amerikansk engelska, tyska som det talas i Österrike, franska som det talas i Nordafrika och spanska som det talas i Chile. Eleverna får konfronte-ras med olika uttal och dialekter, för så låter ju språket ute i världen.

I det lärarhäfte du nu håller i handen ger vi dig tips och råd kring hur du kan arbe-ta med programmen i klassrummet. Vi hoppas att både du och eleverna blir in-spirerade. Välkommen till en ny säsong med UR!

w w w . u r . s e / s p r a k

6 Was Neues?

6 Aschenputtel

7 Flosse, Fell und Federbett

8 3 x Pop

9 Weltstar-Quiz

10 Weihnachtsstress bei Familie Kress

10 Weihnachtsmarkt in Hildesheim

11 Weihnachtsmusik – klassisch und modern

12 Wir in Berlin 12 Defne aus Wilmersdorf 13 Anatol aus Charlottenburg 13 Nina aus Kreuzberg 13 Nastia und Gregor aus Köpenick 14 Kung-Fu mit Yann 14 Headspin mit Frieda 14 Markus + Natascha = Liebe 14 On air mit Boussa

Ramp auf Deutsch 15 Berlin 1-2 (1945-1989) 16 Sport und Propaganda – das Beispiel DDR

17 Schon gehört?

18 Sekunden, die sein Leben veränderten

18 Stress! Stress! Stress!

19 Nachrichten auf Deutsch

21 Språkvideotävling

24 Sändningsschema

innehåll


2005/06Ett språk på köpet!

Årets elevhäften innehåller två språk – franska, spanska eller tyska + engelska. Av elevhäftets ca 100 sidor är hälften på ett av språken och den andra hälften på engelska. Elevhäftena är precis som pro-grammen riktade till eleverna, med ett ungt språk och bildval, inom teman som berör, intres-serar, startar diskussioner eller lockar till skratt.

språkhäften

Allt lärarmaterial samlat!

Tidigare fanns lärarhandled-ning till språkprogrammen dels i elevhäftet, dels på webben. Nu har vi samlat all informa-tion som berör dig som lärare i den här trycksaken. Det blir enklare så! Här finns fakta om programmen, pedagogiska tips, förslag till övningar och sändningsschema.

Välj språknivå!

Varje program har en angiven språknivå som talar om hur av-ancerat språket i programmet är. Vi använder fem nivåer: • mycket lätt• lätt• medel• avancerad• mycket avanceradVi anger även från vilket år programmet passar innehålls-mässigt i undervisningen, t ex genom att ange ”från år 6”.

2005/06Arbetsblad, lärar-häfte och program-manus på webben

Allteftersom tv- och radiopro-grammen sänds lägger vi ut arbetsblad med uppgifter på webben, bara att skriva ut och kopiera upp till dina elever. På webben läggs också efterhand ut programmanus till de flesta språkprogrammen. Även lärar-häftet finns på www.ur.se/tyska

Läs mer påwww.ur.se/sprak

Här finns fakta om alla våra språkprogram, både gamla och nya. För att underlätta din terminsplanering kan du enkelt skriva ut listor över hela terminens sändningar av tv- och radioprogram. Här kan du dessutom ladda ned program-manus och arbetsblad, titta eller lyssna på smakprov ur programmen samt läsa artiklar och intervjuer kring aktuella ämnen med anknytning till det språk du undervisar i.

För eleverna finns ”sprk – språk utan å”

På vår språksajt för eleverna finns spel, vykort, åsiktsforum och annat lätt och lekfullt. Allt finns på engelska, franska, spanska och tyska, det är bara att välja www.ur.se/sprk

Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till [email protected] • Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till [email protected]

6


Was Neues?

FRÅN: år 7, steg 1SPRÅKNIVÅ: lätt RADIO: 5 minAV-NR: 51416/ra1 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyska ELEVHÄFTET: sid 2-3

Visste du att din sovställning säger en hel del om din personlighet? Mer om detta och mycket annat blir det i det senaste programmet i vår se-rie om nya rön och märkliga uppfinningar – totalt fem nyheter.

InnehållsdeklarationProgrammet består av fem inslag som presenteras i lättsam ton av två programledare. Inslagen inramas av musik.

SyfteEn fokuserad hörövning där fem populärvetenskapliga nyheter underbyggda med musik och ljudeffekter ska väcka elevernas nyfikenhet till att lyssna och besvara en fråga till varje nyhet.

Så här kan du använda programmetAlla fem inslagen finns illustrerade på sidorna 2-3 i elevhäftet.På arbetsblad finns glosor och en fråga till varje in-slag.Börja med att låta eleverna titta på bilderna i elevhäftet. Vad ser de? Vad kan nyheterna kanske komma att handla om?Vi rekommenderar att eleverna har läst igenom glosor och frågor före avlyssningen.Nyheterna kan avlyssnas och kommenteras en och en eller avlyssnas utan avbrott. Kanske behöver eleverna lyssna två gånger.

Tips”Was Neues?” är en programserie som funnits med under flera år. En språkligt något mer avancerad variant av detta program är ”Schon gehört?”.

C R E D I T S :Manus: Helga WachholzPedagogisk rådgivare: Kirsi TerimaaProducent: Kristina Blidberg, Angelica Israelsson

Aschenputtel

FRÅN: år 8, steg 2SPRÅKNIVÅ: medel RADIO: 20 minAV-NR: 51546/ra1 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyska ELEVHÄFTET: sid 4-5

Cendrillon, Centerola, Pepeljuscha och Cinde-rella – Askungen har många namn. I Tyskland kallas hon ”Aschenputtel”. Hör sagan i dramati-serad form!

InnehållsdeklarationKorta scener sammanhållna genom en berättare. Gott om musikillustrationer. Programmet är inspelat vid Nord-deutscher Rundfunk i Hamburg.

SyfteAtt på ett lättsamt sätt ge en hörövning som bland an-nat kan inspirera till att spela teater. Sagan är känd för många elever och kan därför säkert användas tidigt i tyskundervisningen.

Så här kan du använda programmetI elevhäftet finns en kort introduktionstext, en liten kvitt-rande duvas vers och en bakgrundstext om sagan.På arbetsblad finns glosor och innehållsfrågor samt tips för den som vill spela teater.

FöreBörja med att be eleverna skriva fem ord på tyska som de kommer att tänka på när de hör ordet ”Aschenputtel”. Var och en gör en tankekarta. Be dem använda lexikon vid behov. Gå sedan gemensamt igenom vad alla skrivit. Var och en kan nu komplettera sin tankekarta.Läs introduktionstexten. Diskutera vad den lilla duvan kvittrar – och varför?

UnderLyssna på sagan i avsnitt. Lämpliga ställen att stanna finns angivna i programmanus (när Askungen berättat att hon ska plantera en kvist på sin mammas grav och när hon återvänt första gången efter festen på slottet). Eleverna bör ha arbetsbladet med glosor och innehålls-frågor framför sig när de lyssnar.

Efter Läs bakgrundstexten om ”Aschenputtel” på sidan 5 i elevhäftet. Spela teater. På arbetsblad finns tips på lämpliga scener. Eleverna skriver själva dialoger till scenerna och spelar sedan upp dem.

ra ra

Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till [email protected] • Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till [email protected] tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till [email protected] • Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till [email protected]

7

Och för den som vill spela hela Askungesagan – glöm inte att programmanuskriptet finns på URs hemsida (www.ur.se/tyska).Kanske inspireras eleverna till att göra en egen modern variant av sagan. Varför inte dokumentera med en videokamera?För de teckningssugna – rita en bild ur sagan. Byt bild med en kompis och skriv bildtexter till varandras bilder.

C R E D I T SManus: Gabriele KreisPedagogisk rådgivare: Kirsi TerimaaProducent: Kristina BlidbergProgrammet är inspelat vid Norddeutscher Rundfunk, Hamburg

Flosse, Fell und Federbett

FRÅN: år 6SPRÅKNIVÅ: mycket lätt RADIO: 10 minAV-NR: 51405/ra1 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyska ELEVHÄFTET: sid 6-8

När det inte hjälper att räkna får, vad göra då för att somna? Programmet ”Flosse, Fell und Federbett” ger råd i rapp-form! Programmet bygger på den prisbelönta författaren och illus-tratören Nadia Buddes bok med samma namn. (Kanske känner någon igen hennes namn från programmet ”Eins Zwei Drei Tier”?, Hört mit! 2001/2002, AV-nr: 01070/ra1)Så här börjar Nadia Buddes bok: ”Kannst du abends gar nicht schlafen und die Sache mit den Schafen funktioniert nicht mehr bei dir ... dann probier ein andres Tier!” En stor teddybjörn som är mycket bra på att rimma ger det här rådet till en pojke, som inte kan sova. Och han har inte bara ett tips på passande djur. De flesta djuren på Noaks ark verkar faktiskt vara repre-senterade i teddybjörnens rappade rimramsor.

InnehållsdeklarationProgrammet består av tre delar. Det börjar med ”mun-gymnastik”, det vill säga uttalsövningar av vissa ord och fraser. Den andra delen innehåller hela rappen, framförd av elever i Tyska skolan i Stockholm. Sist i programmet finns en musikbakgrund så att de svenska eleverna själva kan prova på att rappa.

SyfteInnehållsmässigt passar programmet bra när man har temat ”djur” i undervisningen. Men självklart passar det också bra, när man helt enkelt har lust att förmedla den härliga känslan av ords form, rytm och klang – genom att rappa!

Före programmetBörja med att titta på bilden i häftet på sidan 6-7. Vad för slags program tror eleverna att de ska få höra? På sidan 8 i elevhäftet finns början av rappen med en fri svensk översättning. Läs både den tyska och den svenska texten. På så sätt kommer eleverna snabbt in i handlingen.Låt dem sedan bekanta sig med de olika djuren på det första arbetsbladet. Vad heter djuren på tyska? Låt eventuellt eleverna använda lexikon.

Under programmetNär eleverna lyssnar på rappen behöver de det andra arbetsbladet. Där ska de kombinera varje djur med dess ”aktivitet”, till exempel ”Muscheln – tuscheln”.

Efter programmetLåt gärna eleverna träna in rappen och framföra den själva till musikbakgrunden. Och varför inte göra som i programmet – lite mungymnastik dessförinnan?Den som vill kan färglägga djuren på det första arbetsbla-det eller göra egna djurbilder och skriva det tyska ordet under. Om eleverna gör sina bilder på större pappersark kan man hänga upp dessa i klassrummet och på så sätt få ett riktig zoo där med tyska djurnamn.

C R E D I T S :Manusbearbetning för radio efter en bok av Nadia Budde: Dagmar PirntkePedagogiskt upplägg: Dagmar PirntkeRapparrangemang: Irene RieckMedverkande: Irene Rieck och elever vid Tyska skolan i StockholmTekniker: Gunnar Csiffary, Sven FreséusProducent: Kristina Blidberg

ra


8


3 x Pop

FRÅN: år 8, steg 2SPRÅKNIVÅ: medel RADIO: 15 minAV-NR: 51415/ra1 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyskaELEVHÄFTET: sid 9-11

Tysk popmusik blomstrar mer än någonsin. I programmet ”3 x Pop” presenterar vi tre riktiga popkarameller med högaktuella artister: Rosen-stolz, Tele och Annett Louisan.

InnehållsdeklarationTre låtar presenteras med korta påannonser. Första låten, ”Komm doch mit”, har den innehållsmäs-sigt svåraste texten. Vi har gjort ett förslag på hur man kan arbeta med textanalys.Andra låten, ”Falschrum”, har en enklare, mer lekfull, men abstrakt text. Här föreslår vi lite lek och skoj. Texten till den tredje låten, ”Die Katze”, är lättast att förstå. Annett Louisan sjunger tydligt och ”handlingen” är ganska klar. Här har vi förberett en lucktext.

SyfteAtt sprida aktuell, tysk musik, som sällan når svenska öron. Genom att arbeta med texterna lär sig eleverna ett modernt språk på ett lekfullt sätt.

Så här kan du använda programmetI elevhäftet finns texter om artisterna. På arbetsblad finns olika typer av övningar till de tre låtarna.Den som vill kan arbeta med dessa låtar vid olika lek-tionstillfällen.Börja med att fråga om någon känner till några artister som sjunger på tyska. Vilka namn kommer upp? Låt eleverna välja en av artisterna från sidorna 9-11 i elevhäftet, som de sedan ska berätta om muntligt med hjälp av egna stödord. Spela upp låtarna i programmet en och en.

Låt 1: „Komm doch mit“På arbetsblad finns sångtexten och glosor.Läs igenom refrängen tillsammans med klassen och översätt den. Vad vill den uttrycka?Det finns tio felaktiga ord i sångtexten. Vilka är de rätta orden? Spela upp låten och be eleverna markera på arbetsbladet.Vad tyckte eleverna om låten? Alla får leka recensenter. ”Komm doch mit” har sex korta verser. Ge eleverna i

uppdrag att översätta en vers var till svenska. Gå ige-nom översättningarna. Alternativt, diskutera innehållet i låttexten som helhet. Börja med att alla skriver ner en egen kort sammanfattning av innehållet. Jämför! Här följer några stödfrågor till diskussionen:1. Das Lied beginnt mit „Mach die Augen weit auf“.

Warum soll man die Augen aufmachen?2. „Zuviel denken macht schwach.“ Warum?3. Was ist mit „Nimm den Schlüssel nicht mit“ ge-

meint?4. „Mach die Fenster weit auf und schrei alles hinaus“

– warum soll man das tun?

Låt 2: „Falschrum“På arbetsblad finns totalt 24 ord ur sångtexten. Dela ut tre ord till varje elev. Spela upp låten. Varje gång man hör ordet på en av sina lappar ska man resa sig och räcka upp lappen. Nu blir det livat!Lyssna gärna på låten en gång till och följ med i sång-texten som finns på arbetsblad.Vad tyckte eleverna om låten? Alla får leka recensen-ter. Det finns 8 motsatsord i texten. Hur många hittar eleverna? Be dem göra en lista av alla motsatsord de hittar. Vad betyder orden?

Här är motsatsorden:ja – neinjeder – niemandunten – obenTag – Nachtleise – lautgut – böseimmer – nieraus – rein

Låt 3: „Die Katze“På arbetsblad finns låtens text som har försetts med luckor. I högermarginalen finns 25 ord – 21 ord som passar in i låttexten, fyra är ”blindord”. Klipp bort höger-marginalen om du vill göra övningen svårare. Vad tyckte eleverna om låten? Alla får leka recensen-ter.

TipsTill stöd för att recensera musik kan ni använda arbets-blad 31 från Hört mit! 2004/2005.

Andra musikprogram från UR:Deutsche Hits (2004/2005) AV-nr: 41415/ra 3Fem låtar i olika musikstilar presenteras och en panel med ungdomar tycker och tänker om musiken. Sist i

ra


9

programmet röstar de fram en hitlista.Liebes Leben – ein Lied von Marlon (2003/2004) AV-nr: 31455/ra4. Poplåt med den unge sångaren Marlon.Bevor du gehst – ein Lied von Xavier Naidoo (2003/2004) AV-nr: 31455/ra13. Soullåt med den kände sångaren Xavier Naidoo.

Länkar:Bra länktips hittar ni på www.ur.se/tyska

C R E D I T SManus: Ulrika Koch/Angelica IsraelssonPedagogisk rådgivare: Kirsi TerimaaProducent: Angelica Israelsson

Weltstar-Quiz


Här gäller det att kunna sin skvallertidning! En rad världsstjärnor – musikartister, skådespelare och sportstjärnor – beskrivs i tre etapper av olika svårighetsgrad. Ju tidigare man kan svaret, desto högre poäng!

Innehållsdeklaration Programledarna berättar först hur quizzen går till. Eleverna ska med hjälp av ledtrådar komma på namnen på ett antal världsberömda superstjärnor. Några av de rätta svaren lyder: Beyoncé Knowles, Carolina Klüft, Orlando Bloom, Homer Simpson och Ronaldinho. Ledtrådarna presenteras på tre nivåer. Kan man svaret redan på nivå 1 får man 10 poäng. Rätt svar på nivå 2 ger 5 poäng och rätt svar på den lättaste nivån ger 3 poäng. Ledtrådarna presenteras med ord, ljudeffekter och musik. Sist i programmet kommer facit (facit även på arbetsblad).

SyfteEn rolig hörförståelseövning som tar in världen i klass-rummet.

Före programmetI elevhäftet, sidan 12-13, finns ett reportage om ”Deutschland sucht den Superstar”, den tyska motsva-

righeten till artistsåpan ”Idol” i svensk tv. Det kan vara en kul ingång till ämnet ”kändisskap”. Läs och diskutera!På arbetsblad finns svarsformuläret till ”Weltstar-Quiz” och info om hur quizzen går till.

Under programmetEfter sista frågan kan ni stänga av programmet och gemensamt gå igenom de rätta svaren som också finns på arbetsblad. Alternativet är att lyssna på de rätta svaren som kommer sist i programmet. Då får var och en själv kolla sina svar. Vem vinner klassens kändispokal?

Efter programmetGe eleverna i uppgift att välja var sin kändis som de ska beskriva i tre svårighetsgrader. Tillsammans blir det en ny quiz!

TipsLänkar till sajter med quizzar hittar ni på www.ur.se/tyska.

Andra quiz-program från UR:Figuren-Quiz (2004/2005). Gissa vilken figur som beskrivs. Superman, Dornröschen eller Barbie? Lämplig från år 6. AV-nr: 41415/ra6Mini-Quiz (2003/2004). Sju frågor kring geografi, sport och musik på enkel tyska. Lämplig från år 6. AV-nr: 3145/ra8Quiz: Deutschland international (2004/2005). Vad vet du om värlsdberömda uppfinningar, personer och varumärken som har sina rötter i Tyskland? Lämplig från år 9 eller steg 2. AV-nr: 41415/ra13Promi-Quiz (2003/2004). Frågesport om kända per-soner och företeelser i den tysktalande världen. Lämplig från år 9. AV-nr: 31455/ra10

C R E D I T SManus: Gerit Rother/Angelica IsraelssonPedagogisk rådgivare: Kirsi TerimaaProducent: Angelica Israelsson

ra

10

Weihnachtsstress bei Familie Kress

FRÅN: år 7SPRÅKNIVÅ: lätt RADIO: 10 min AV-NR: 51536/ra3 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyska ELEVHÄFTET: sid 14-15

Det är den 23 december och hos familjen Kress är det stressigt värre. Julia, Tobias och deras föräldrar jäktar för att bli klara till julafton. Ännu är inte alla klappar köpta, granen ska kläs och julkakorna bakas. Och så hunden Balou som testar kakorna och välter ner julgranskulorna, grannen som behöver låna verktyg och granen som välter …I det här lilla hörspelet råder verkligen julkaos!

InnehållsdeklarationDet här lilla hörspelet utspelar sig hemma hos familjen Kress.

SyfteTanken är att även elever som inte läst tyska så länge ska få en liten trevlig hörupplevelse när julen närmar sig. Programmet är förstås fyllt av julord – att lära in eller repetera.

Så här kan du använda programmetI elevhäftet på sidorna 14-15 finns en stor bild av familjen Kress vardagsrum.På arbetsblad finns samma bild med en uppgift. På arbetsblad finns också glosor och facit.

FöreBörja med att titta på bilden i häftet. Här finns mycket att upptäcka. Vad ser man i vardagsrummet? Vilka är huvudpersonerna i programmet? Vad gör de? Genom att prata kring bilden får eleverna en förförståelse inför avlyssningen.Arbeta sedan med den svart-vita bilden på arbetsbladet. Låt eleverna enskilt eller två och två kombinera det tyska julordet med rätt föremål på bilden. En del ord kan de säkert gissa, till exempel ”Adventskranz” eller ”Engel”. Andra måste de kanske slå upp i ordbok. Bra tillfälle till lexikonövning!Glosorna på arbetsbladet underlättar avlyssningen.

Under Vilka av julorden förekommer nu i programmet? Under avlyssningen ska eleverna på sitt arbetsblad kryssa för rätt föremål i bilden (facit på arbetsblad).

Efter Testa gärna elevernas hörförståelse lite ytterligare. Till exempel med hjälp av frågor (”Mit wem telefoniert der Vater?” ”Was möchte Tobias morgen Abend um zehn Uhr machen?”) eller genom att eleverna på svenska kort berättar handlingen i programmet.Kanske vill eleverna spela teater? Manus till programmet finns att hämta på URs hemsida (www.ur.se/tyska).Och säkert finns det några elever som vill färglägga sin svart-vita bild.

TipsI årets programutbud finns totalt tre program som an-knyter till temat jul. Se sid 14–21 i elevhäftet.

O Tannenbaum (2004/2005). En julnovell från år 9. Av-nr. 41415/ra8.

C R E D I T SManus: Gerit RotherPedagogisk rådgivare: Dagmar PirntkeProducent: Kristina Blidberg

Weihnachtsmarkt in HildesheimHeißer Glühwein – kalte Füße


Julmarknad i Tyskland är något alldeles extra. Här finns pyntet, klapparna, godiset och inte minst: rykande hett ”Glühwein”! Vår reporter Matthias Haase fångar stämningen på julmark-naden i Hildesheim, inte långt från Hannover. Där träffar han glada människor som berättar om allt möjligt som har med julen att göra. Han lockar till prat och skratt, men också till sång!

Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till tyska@ur. se • Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till tyska@ur. se

ra

ra

11

InnehållsdeklarationDokumentärt material från julmarknaden i Hildesheim (se också ovan).

SyfteProgrammet ger en bild från något som är typiskt för nästan varje stad i Tyskland under december månad – nämligen julmarknaden.

Så här kan du använda programmetI elevhäftet finns bland annat en kort introduktionstext och en bild från julmarknaden i Hildesheim.På arbetsblad finns glosor, hörförståelsefrågor och diskussionsuppgifter.

Före Eleverna läser texten i häftet och försöker gissa svaren på frågorna på arbetsbladet.Läs också igenom glosorna.

Under Eleverna har arbetsbladen framför sig och jämför sina svar på frågorna med det de hör i programmet.

Efter Hade eleverna gissat rätt på frågorna? Jämför vad de trodde och vad de hörde i programmet. För den som vill finns på arbetsbladet också några diskussionsfrågor.

TipsI årets programutbud finns totalt tre program som ankny-ter till temat jul. Se sidan 14–21 i elevhäftet.

O Tannenbaum (2004/2005). En julnovell från år 9. AV-nr. 41415/ra8.

C R E D I T S :Manus och intervjuer: Matthias HaasePedagogisk rådgivare: Anna BergströmProducent: Kristina Blidberg

Weihnachtsmusik – klassisch und modern

FRÅN: år 7, steg 1SPRÅKNIVÅ: lätt RADIO: 10 minAV-NR: 51536/ra2 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyskaELEVHÄFTET: sid. 18-21

”Rudolf mit der roten Nase“ – ja, han finns även som julsång i Tyskland. Vilka andra sånger sjunger man till jul? Reportern Matthias Haase frågar några ungdomar som är med i en kör i Weimar. De övar som bäst inför julkonserten. Programmet är fyllt av blandad julmusik, fram-förd av tyska artister.

InnehållsdeklarationNågra ungdomar besvarar frågan om vilka julsånger som är deras favoriter. I programmet hör ni följande låtar:”Fröhliche Weihnacht überall””O Tannenbaum””Morgen kommt der Weihnachtsmann””Rudolf mit der roten Nase””In der Weihnachtsbäckerei””Stille Nacht, heilige Nacht”Den sista sången ”In der Weihnachtsbäckerei” hör vi i sin helhet.

SyfteEtt program för dem som vill sjunga några julsånger eller bara skapa lite tysk julstämning i klassrummet under december månad.

Så här kan du använda programmetI elevhäftet på sidorna 18-21 finns texterna till sång-erna i programmet. Vi hoppas att eleverna har lust att sjunga med!På arbetsblad finns en ordfläta där eleverna kan träna ord ur sången ”In der Weihnachstsbäckerei”. Den här sången fastnar nästan omedelbart i öronen och kanske kan ni låta eleverna redan i sexan sjunga den, även om resten av programmet är för svårt för dem.

TipsI årets programutbud fins totalt tre program som anknyter till temat jul. Se sidan 14–21 i elevhäftet.

O Tannenbaum (2004/2005). En julnovell från år 9. AV-nr: 41415 ra8

C R E D I T S :Manus och intervjuer: Matthias HaasePedagogisk rådgivare: Anna BergströmProducent: Kristina Blidberg

Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till tyska@ur. se • Vi tar gärna emot synpunkter på programmen, skicka till tyska@ur. se

ra


12


Wir in Berlin

FRÅN: år 9 (svensktextad version: år 8, steg 2)SPRÅKNIVÅ: medelTV: 4 x 15 min och 4 x 5 minAV-NR: se sändningsschema sid 24 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyskaELEVHÄFTET: sid 22-45

Defne, Nina, Anatol, Nastia och Gregor är fem av huvudpersonerna i höstens egenproducerade tv-satsning ”Wir in Berlin”. I totalt åtta program lär vi känna ett tiotal ungdomar som alla tar oss med genom sina favoritkvarter i Berlin. Vi träffar deras kompisar, fl ick-/pojkvänner och föräldrar. Vi hänger med på lägenhetsjakt, på disco, kon-sert och till skolan. Serien är en färgstark resa genom en ungdomlig världsstad som sjuder av liv. Programmen sänds både svensktextade och tysktextade. Syfte• Eleverna ska möta Berlin på ett trevligt och intres-

seväckande sätt.• Eleverna ska få insikt om hur några ungdomar bor

och lever i Berlin.• Eleverna ska få kunskap om staden Berlin.• Eleverna ska möta ett autentiskt språk.

Så här kan du använda programmenSerien består av 4 program à 15 minuter och 4 program à 5 minuter. I elevhäftet fi nns till alla programmen en presentation av respektive huvudperson samt bilder och texter som hör till det aktuella programmet. Vi rekommenderar att eleverna tar del av texterna som presenterar de tyska ungdomarna innan de ser programmen, faktatexterna kan sparas till efter programmet.Som inledning till serien ”Wir in Berlin” hittar ni i elevhäf-tet på sidan 22-25 en introduktionstext till staden Berlin och ett uppslag med en karta och sevärdheter. Där kan ni också se var i Berlin alla ungdomarna bor.Texter till sevärdheterna fi nns på arbetsblad.Till varje 15-minutersprogram fi nns bland annat ett omfattande ”basarbetsblad” med frågor och arbets-uppgifter. Dessa fi nns både på tyska och på svenska. På så sätt kan man använda programmen tidigt i tysk-undervisningen.

Arbetsuppgifterna är indelade i sex kategorier: Gemensamma frågor: Dessa frågor återkommer till varje program.Innehållsfrågor: Dessa är relativt enkla och passar även nybörjare.Skrivuppgifter: Här finns uppgifter av varierande slag.Diskussionsfrågor: Dessa förslag anknyter till något i programmet.Temauppgifter: Här har vi tänkt att man kan integrera fl era skolämnen för att lösa uppgifterna.

J: Denna kategori har vi valt att kalla ”smiley” för att uppgifterna är lättsamma och roliga!

Till varje 5-minutersprogram finns bland annat ett arbetsblad med en lite större uppgift som anknyter till programmets tema.På separat arbetsblad fi nns en slutuppgift där eleverna får möjlighet att planera en resa till Berlin!Nedan kan ni läsa om programmens innehåll. Här fi nns också en översikt över de texter och uppgifter som fi nns till programmen i elevhäftet respektive på arbetsblad. Välj de texter och uppgifter som passar dig och dina elever.

Defne aus Wilmersdorf 15 MIN

InnehållsdeklarationDefne presenterar sig. Defne hos sångpedagogen. Defne och kompisar gör sig i ordning för kvällens disco-besök och åker tunnelbana till 2Be Club. Defne läser bostadsannonser tillsammans med pojkvännen Johan-nes, berättar om Berlin, tar oss med till Bergmannstraße i Kreuzberg och tittar på en lägenhet i Schöneberg tillsammans med kompisen Vera. Möter pappan, som är lärare i Neukölln och strosar runt där tillsammans med honom. Hemma hos Defne: Hon spelar piano och sjunger, pappan lagar mat i köket. Defne berättar om vad som är viktigt för henne i livet.1. Presentationstexter av Defne –

elevhäftet sidan 262. Faktatext: Berlin isst und trinkt – elevhäftet sidan 273. Faktatext: Auf Zimmersuche? – elevhäftet sidan 284. Faktatext: Shoppen in Berlin – elevhäftet sidan 295. Frågor och arbetsuppgifter till programmet på

tyska – arbetsblad 6. Frågor och arbetsuppgifter till programmet på

svenska – arbetsblad

tv


13

7. Glosor till programmet – arbetsblad 8. Tankekarta – arbetsblad. Denna kan användas

för att beskriva Defne eller för att kunna återge programmet. Mallen kan användas till samtliga program.

9. „Wer bist du?“ – arbetsblad. Här får eleverna hjälp med ord för att kunna göra en personbeskrivning på tyska.

10. „Wohnungssuche auf Deutsch“ – arbetsblad med uppgift

www.ur.se/berlin: Presentation av Defne på svenska. ”Steckbrief” på tyska. Länk till Defnes favoritställe 2Be Club.

Anatol aus Charlottenburg 15 MIN

InnehållsdeklarationAnatol presenterar sig och vi ser hans rum med ”mini-studion”. Doris, Anatols mamma, beskriver honom och berättar att hon ibland måste fl y till biblioteket när sonen och hans kompisar spelar in musik. Anatol berättar om hur det är att bo i Charlottenburg, går på loppmarknaden i Friedrichshain tillsammans med en kompis, de berättar också om Friedrichshain. Doris, som blev ”utslängd” från DDR som student, visar sin Stasiakt och tar oss med till före detta Stasifängelset ”Gedenkstätte Berlin-Hohenschönhausen“.Anatol berättar om hur ungdomar i dag tänker om Öst-/ Västberlin. Till sist följer vi med till ungdomsklubben ”Die weiße Rose“, där Anatols band ARET har konsert.

1. Presentationstexter av Anatol – elevhäftet sidan 302. Faktatext: Doris – Anatols Mutter – elevhäftet sidan 323. Faktatext: Berlin – heimliche Musikhauptstadt – elevhäftet sidan 334. Frågor och arbetsuppgifter till programmet på


svenska – arbetsblad 6. Glosor till programmet – arbetsblad 7. Steckbrief – arbetsblad Eleverna kan här beskriva sig själva. 8. Faktatext om Stasi och Wolf Biermann – arbetsblad.

Om ni väljer att jobba med temauppgiften som hand-lar om DDR så kan den här faktatexten vara till hjälp, liksom texterna till ”Ramp auf Deutsch” (elevhäftet sidan 46-49) och arbetsbladen till dessa program.

www.ur.se/berlin: Presentation av Anatol på svenska. ”Steckbrief” på tyska. Länk till ARET:s hemsida (Anatols band).

Nina aus Kreuzberg 15 MIN

InnehållsdeklarationNina visar Kottbusser Tor i Kreuzberg. Hon köper ”Ay-ram”, en turkisk specialitet. Vi följer med till mammans second-hand affär. Nina berättar om sig själv. Vid East Side Gallery (en bevarad del av Berlinmuren) träffar vi Ninas pojkvän Stefan. Han berättar om Nina. De visar oss Checkpoint Charlie och Brandenburger Tor. Nina och hennes syster Linda, 7 år, åker tunnelbana. Nina visar oss sin våning och sina fi skar. Nina visar oss runt i kulturhuset Podewil, där hon gör praktik. Sedan blir det grillkväll på balkongen med Ninas familj. Vi hör Stefans födelsedagslåt till Nina. Och sist Stefan om sina fram-tidsdrömmar med Nina.

1. Presentationstexter av Nina – elevhäftet sidan 342. Presentationstext av Ninas pojkvän Stefan – elevhäftet sidan 363. Faktatext: Metropole Berlin – elevhäftet sidan 35-364. Faktatext: Die Berliner Mauer – elevhäftet sidan 375. Frågor och arbetsuppgifter till programmet på


svenska – arbetsblad 7. Glosor till programmet – arbetsblad www.ur.se/berlin: Presentationer av Nina och Stefan på svenska. ”Steckbrief” på tyska. Länk till en tysk sajt om ”Kois” (Ninas dyra fiskar). Videoklipp där Stefan berättar om inspelningen av födelsedagsrappen. Nina spelar låten.

Nastia und Gregor aus Köpenick 15 MIN

InnehållsdeklarationVi möter Nastia i tandläkarstolen. Gregor visar oss sin och Nastias skola. Nastia beskriver Gregor, visar oss Fernsehturm och det östberlinska kultfenomenet ”Am-pelmännchen” (”Herr Gårman”). Han har hatt i östra Berlin! Gregor beskriver Nastia. Nastia och kompisen Julia åker tunnelbana till Kurfürstendamm. Gregor berät-tar mer om vardagen i skolan. På hemvägen får han och kompisarna ett specialerbjudande om billig ”Döner”.Nastia och Julia sitter gärna på trappan vid Gedächt-niskirche och tittar på folk – och hundar. På hemvägen ser vi fl ickorna vid en stor tunnelbanekarta. Gregor visar familjens våning i Köpenick och Nastia hur hon bor i en

nk till Defnes favoritställe 2Be Club.

Charlottenburg

Nina aus Kreuzberg

Nina visar Kottbusser Tor i Kreuzberg. Hon köper ”Ay-

delsedagsrappen. Nina spelar låten.

Nastia und Gregor


14


annan del av Köpenick. Nastia och Gregor berättar om sin relation till varandra.

1. Presentationstexter av Nastia och Gregor – elevhäftet sidan 38-392. Faktatext: Schulalltag – elevhäftet sidan 39-403. Faktatext: Unterwegs in Berlin – elevhäftet sidan 40-414. Faktatext: Hunde mit Dreadlocks – elevhäftet sidan 415. Frågor och arbetsuppgifter till programmet på


svenska – arbetsblad 7. Glosor till programmet – arbetsblad 8. Faktatext: Schule in Deutschland – arbetsblad. Om

det tyska skolsystemet.9. „Was ist dein Traumberuf?“ – arbetsblad. Här

får eleverna möjlighet att lära sig olika yrken på tyska.

10. Karta över ”S- +U-Bahn-Netz” – arbetsblad www.ur.se/berlin: Presentationer av Nastia och Gregor på svenska.”Steckbrief” på tyska. Länk till en tysk sajt med en enkel hundquiz. Länk till en tysk hemsida om Gregors hobby ”Hacky Sack” (spelas på skolgården i programmet).

Kung-Fu mit Yann 5 MIN

InnehållsdeklarationVi träffar Yann på ”Kung Fu Akademy”. Han presenterar sig och sin familj, berättar om sin träning och vad som inspirerade honom att börja med denna sport. Tar oss sedan med hem till sig, presenterar pappan och visar stolt upp autografen från Jackie Chan. Visar också sitt rum med affi scher och pokaler från lyckade tävlingar.

1. Presentationstext av Yann – elevhäftet sid 422. Faktatext: Kampfsport in Berlin – elevhäftet sid 423. Arbetsuppgift till programmet – arbetsblad. Här

får eleverna chansen att arbeta med temat sport. 4. Glosor till programmet – arbetsblad

www.ur.se/berlin: Presentation av Yann på svenska. ”Steckbrief” på tyska. Länk till ett Jackie Chan-test på tyska. Videoklipp där Yann visar runt hemma hos sig.

Headspin mit Frieda 5 MIN

InnehållsdeklarationKort presentation av Frieda. Hon packar sin väska inför träningen, berättar om Breakdance och hur hon själv blev intresserad. Vi ser lite av hennes gata och affärer där hon bor. Frieda på träning med en massa killar. Hon berättar om killarnas inställning till henne och om hur det gick för hennes ”crew” i VM i Breakdance. Sist ett par bilder från ett framträdande på Grips-Theater.

1. Presentationstext av Frieda – elevhäftet sid 432. Faktatext: Breakdance in Berlin – elevhäftet sid 433. Arbetsuppgift till programmet – arbetsblad Här får eleverna chansen att packa en väska – på

tyska! 4. Glosor till programmet – arbetsblad

www.ur.se/berlin: Presentation av Frieda på svenska. ”Steckbrief” på tyska. Länk till Friedas dansgrupps ”Dirty Mamas” hemsida. Videoklipp hemma hos Frieda.

Markus + Natascha = Liebe 5 MIN

InnehållsdeklarationMarkus och Natascha äter glass. Markus presenterar sig och sin fl ickvän. De berättar växelvis om sin relation. Markus om vad kärlek betyder för honom. Natascha beskriver Markus.

1. Presentationstext av Markus – elevhäftet sid 442. Citat ur programmet – elevhäftet sid 443. Arbetsuppgift till programmet – arbetsblad Här är det kärlek som gäller. Eleverna får välja mellan

några olika uppgifter.4. Glosor till programmet – arbetsblad www.ur.se/berlin: Presentation av Markus på svenska. ”Steckbrief” på tyska. Videoklipp där Markus sjunger en egen låt.

On air mit Boussa 5 MIN

InnehållsdeklarationHela programmet utspelar sig på radiostationen KISS FM. Boussa talar omväxlande med oss och omväxlande

Kung-Fu mit Yann

Headspin mit Frieda

Kort presentation av Frieda. Hon packar sin väska inför

Markus + Natascha

r Markus sjunger en

On air mit Boussa


15

Ramp auf Deutsch: Berlin 1-2

FRÅN: steg 3, svensktextat från år 9, steg 2 SPRÅKNIVÅ: avancerat TV: 2 x 15 minAV-NR: 51535/tv1-2 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyskaELEVHÄFTET: sid 46-47

Berlin är en av världens mest spännande städer. Här har skrivits historia och här skrivs historia än i dag.Luftangrepp, kalla kriget, Berlinmuren och åter-föreningen: i två korta tv-program levandegörs Berlins efterkrigshistoria mellan åren 1945-1961 och 1961-1989. En blandning av aktuella intervjuer och dokumentärt material vill väcka elevernas intresse för historia och politik. Vi mö-ter bland annat en före detta Stasi-medarbetare, två före detta politiska fångar och en man, som lyckades fly över muren.Programmen är kortade versioner av två pro-gram ur serien ”Ramp om Historia”. De sänds både tysktextade och svensktextade. Några inslag i programmen är på svenska och engelska.

InnehållsdeklarationBerlin 1945-1961: Berlin 1939 – andra världskriget börjar, Hagen Koch och Doug Purdy (fd bombplanspilot) minns luftangreppen på Berlin. En historiker berättar om bunkrarna i Berlin och Jochen Stern (fd barnsoldat) om slutstriderna i staden. Felicitas Hubbe-Haunert minns sina ”hamstringresor” efter kriget. Information om Tysklands uppdelning i zoner. Hagen Koch berättar om sin ”socialistiska uppfostran” i den sovjetiska zonen och Jochen Stern om sina år som politisk fånge. Luftbron 1948. Förbundsrepubliken och DDR grundas 1949. Hagen Koch berättar om varför han började arbeta hos Stasi. Om flyktingströmmen till Västtyskland. Reinhard Grossmann, som nu bor i Kalmar, minns den 13 augusti 1961, den dag då muren började byggas.

Berlin 1961-1989: Hagen Koch berättar om byggandet av Berlinmuren, Reinhard Grossmann om sin flykt över muren och om tunnelbygget för att hjälpa sin familj att fly, Reinhards syster Renate Werwig-Schneider om

tv

med sina lyssnare. Hon berättar om programutbudet, lyssnarna och om sig själv. Vi ser kolleger, bland annat favoritkollegan Basty.

1. Presentationstext av Boussa – elevhäftet sid 452. Faktatext: Radio in Berlin – elevhäftet sid 453. Arbetsuppgift till programmet – arbetsblad. Här

får eleverna chansen att göra ett eget radiopro-gram.

4. Glosor till programmet – arbetsblad

www.ur.se/berlin: Presentation av Boussa på svenska. ”Steckbrief” på tyska. Länk till KISS FM:s hemsida (där det går att höra kanalen live!). Videoklipp där Boussas kollega Basty läser högt ur en upphittad dagbok.

www.ur.se/berlinTill projektet finns en egen webbplats! Där presenteras alla ungdomarna – på svenska. För den som använder de svensktextade versionerna av programmen finns här chansen att på svenska låta eleverna lära känna de tyska ungdomarna, innan de tittar på programmen. För den som vill se och höra mer finns här videoklipp med extramaterial. Här finns också ett spel där eleverna kan testa sina Berlinkunskaper genom att så snabbt som möjligt göra ett fotoalbum. Det gäller att klistra in bilder på sevärdheter vid rätt rubrik. Och så ska en kort kom-mentar placeras vid rätt bild.

TipsFyra bra program om Berlin och DDR-tiden:Ramp auf Deutsch: Berlin 1945-1961, sid 15–16.Ramp auf Deutsch: Berlin 1961-1989, sid 15–16.Ramp auf Deutsch: Sport und Propaganda – das Beispiel DDR, sid 16–17.Zonenkinder: Tänk dig att alla miljöer och saker från barndomen försvann över en natt. Författaren Jana Hensel berättar om vad hon saknar från sin barndom i DDR. (Gy 2004/2005) AV-nr: 41415 ra5

C R E D I T SResearch: Ulrika KochFoto/ljud: Fredrik WenzelProjektassistent, webbskribent: Angelica IsraelssonProjektledare/reporter: Kristina BlidbergProducent/redigerare: Peter Rolandsson

Pedadogiskt upplägg: Johan PoppenEtt varmt tack till tyskeleverna i klass 9 CD på Ekenässkolan i Eslöv för fina synpunkter och tips.


16


flyktförsöket som avslöjades, upproret i Berlin 1953, Erich Honecker och andra partifunktionärer vinkar från en läktare, info om Stasi som kontrollerade allt och alla dygnet runt. Angela Kowalczyk berättar om varför hon blev arresterad. Hagen Koch, själv Stasimedarbetare, kom i konflikt med Stasi, demonstrationer i Östeuropa, murens fall1989.

SyfteProgrammen kan till exempel användas inom ramen för ett temaarbete om tysk/europeisk efterkrigshistoria. De passar också utmärkt som fördjupning till tv-serien ”Wir in Berlin”, sidan 22–45 i elevhäftet.

Så här kan du använda programmenTill programmen finns i elevhäftet några viktiga politiska begrepp och en bakgrundstext om DDR.På arbetsblad finns texter om tysk historia 1914-1945, om uppdelningen av Tyskland i fyra zoner efter andra världskriget och om centrala ideologier (socialism, kom-munism och kapitalism).På arbetsblad finns också glosor till programmen och en ordfläta, där eleverna kan testa sina nya kunskaper.Med den svensktextade versionen kan även elever i grundskolan ta del av detta ämne.

Före Läs introduktionstexten på sidan 47 och ”Wichtige Begriffe” på sidan 46.Låt eventuellt eleverna läsa igenom glosorna på ar-betsbladet.

Under Se ”efter programmen”.

Efter Eleverna testar sina kunskaper i ordflätan på arbets-blad.En större uppgift kan vara att låta eleverna göra en ”his-torisk tidsaxel”. Eleverna gör då anteckningar medan de tittar på programmen: Vilka viktiga år/händelser nämns? Vad vill de själva veta mer om? Efter filmen samlas deras uppgifter på tavlan.Här några exempel på händelser ur filmen: krigsutbrottet 1939, gatustriderna i Berlin före kapitulationen, luftbron, byggandet av Berlinmuren liksom dess fall 1989.Låt eleverna arbeta två och två eller i grupp och göra research över det/de datum eller händelser de valt. På tyska eller svenska. Häng sedan upp en stor tom ”tids-axel” i klassrummet. Eleverna skriver där in årtalet och klistrar upp sitt arbete under det, efter det att du som lärare läst igenom deras texter. Varje elevgrupp berättar sedan om sitt forskningsresultat.

Tänkbara källor: texterna i elevhäftet och på arbetsbla-den till dessa program, liksom texter till serien ”Wir in Berlin”, SO-boken, Internet, uppslagsverk etc. Kanske har någon släktingar eller vänner som kan bidraga med erfarenheter eller bilder.

WebbtipsBra länktips hittar ni på www.ur.se/tyska

TipsZonenkinder Tänk dig att alla miljöer och saker från barndomen försvann över en natt. Författaren Jana Hen-sel berättar om vad hon saknar från sin barndom i DDR. Ingår i Hört mit! Gy 2004/2005. AV-nr: 41415/ra 5 C R E D I T S :Producent för ”Ramp om Historia”: Johan RominBearbetning för ”Ramp auf Deutsch”: Kristina Blidberg, Peo ThisnerPedagogisk rådgivare: Dagmar Pirntke

Ramp auf Deutsch: Sport und Propaganda – das Beispiel DDR

FRÅN: steg 3, svensktextat från år 9, steg 2SPRÅKNIVÅ: avancerat TV: 15 minAV-NR: 51535/tv3 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyska ELEVHÄFTET: sid 48-49

Hur kan idrott utnyttjas i politiskt syfte? Det visar det här programmet med DDR som exempel. Där satsade man verkligen på sport och DDR hade många internationellt framgångsrika elit-idrottare. Men framgångarna nåddes inte bara genom hård träning utan också genom doping.Hur såg träningen ut för idrottsbegåvade barn och ungdomar i DDR? Vad vet man i dag om hur det var med doping i DDR? Och varför var sport-framgångar så politiskt viktiga för landet?I programmet försöker en före detta DDR-po-litiker, en före detta tränare och två före detta elitidrottare att ge svar på dessa frågor.I centrum står Heidi Krieger. 1986 vann hon EM i kulstötning för damer. Nio år senare bytte hon

tv


17

kön och ändrade sitt namn till Andreas Krieger. I dag betonar han att doping visserligen inte orsa-kade hans transsexualitet men att den förstärkte den. DDR-politiker äventyrade idrottarnas hälsa – framgång till varje pris!Programmet är en kortad version av URs tidigare sända program i serien ”Ramp om Historia”. Det sänds både tysktextat och svensktextat.

InnehållsdeklarationAndreas Krieger om sina medaljer. Stor gymnastikupp-visning, Andreas Krieger om sin tid som elitidrottare, en fd tränare i DDR om träningen för blivande elitidrottare, Günter Erbach, fd idrottsminister i DDR, om varför sportframgångarna var så viktiga för landet. Andreas Krieger, Ines Geipel (fd elitidrottare) och Günter Erbach om doping i DDR. Andreas Kriegers slutkommentar om sin tid som elitidrottare.

SyfteAtt genom ett engagerande ämne väcka elevernas intresse för historia och politik. Med temat sport som exempel visas att DDR inte var den demokratiska stat som landet påstod sig vara. Programmet passar inom ramen för temaarbete kring tysk historia. Det kan också användas ämnesövergripande tillsammans med ämnet idrott. Det lämpar sig också som fördjupning till tv-serien ”Wir in Berlin”.

Så här kan du använda programmetAndreas Kriegers öde engagerar säkert eleverna. I elevhäftet finns därför en bakgrundstext om honom på sidan 49. På sidan 48 finns också en introducerande text om sport i DDR. Läs den före programmet. På arbetsblad finns glosor till programmet liksom inne-hållsfrågor och diskussionsuppgifter.Med den svensktextade versionen kan även elever i grundskolan ta del av detta ämne.

WebbtipsBr länktips hittar ni på www.ur.se/tyska

C R E D I T S :Producent för ”Ramp om Historia”: Johan RominBearbetning för ”Ramp auf Deutsch”: Kristina Blidberg, Michael Schmidt, Peo ThisnerPedagogisk rådgivare: Dagmar Pirntke

Schon gehört?


Dags igen för ”Schon gehört?”! I lättsam sam-talsform presenteras och kommenteras aktuali-teter, stort och smått i skön blandning.

InnehållsdeklarationProgrammet består av fem nyhetsinslag. Det första handlar om Münchens och Österrikes motsvarighet till de svenska ungdomsmottagningarna. Därefter följer en rapport om tysk satsning på solenergi och en om ett nytt försök att flyga med rörliga vingar, som en fågel. I nästa inslag beskrivs en metod att få utrotningshotade dvärg-gäss att välja en mindre farlig rutt när de flyttar söderut. Till sist utläser brittiska sömnforskare personlighetstyper utifrån sömnställning. Nyhetsinslagen avgränsas från varandra med musik.

SyfteEn fokuserad hörövning där fem nyheter underbyggda med musik och ljudeffekter ska väcka elevernas nyfiken-het till att lyssna och besvara en fråga till varje nyhet.

Så här kan du använda programmetAlla fem nyheterna finns illustrerade på sidorna 50-51 i elevhäftet. Dessutom finns där en fråga till varje nyhet. På arbetsblad finns glosor och frågan till varje inslag. Vi rekommenderar att eleverna har läst igenom glosor och frågor före avlyssningen.Nyheterna kan avlyssnas och kommenteras en och en eller avlyssnas utan avbrott. Kanske behöver eleverna lyssna två gånger?

Tips”Schon gehört?” är en programserie som funnits med under flera år. En språkligt något enklare variant av detta program är ”Was Neues?”.

C R E D I T S :Manus: Helga WachholzPedagogisk rådgivare: Kristina WrenbyProducent: Kristina Blidberg, Angelica Israelsson

ra


18


Sekunden, die sein Leben veränderten

FRÅN: steg 3SPRÅKNIVÅ: avancerat RADIO: 10 minAV-NR: 51526/ra1 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyskaELEVHÄFTET: sid. 52-53

Kanske ser vi notisen i tidningen: en trafiko-lycka. Motorcyklistens skador är allvarliga men inte livshotande. ”Tur ändå”, tänker vi och blädd-rar vidare.I det här programmet stannar vi upp vid just ett sådant fall. Inom ett par sekunder förändrades tjugoårige Robert Farons liv totalt. De första veckorna efter olyckan kunde han bara röra huvudet.Sedan dess har mycket hänt. Intensiv träning ger, om än långsamt, resultat. Robert är mål-medveten. Han satsar nu på studentexamen och sedan på högskolestudier. Men han är ingen övermänniska. Ibland kommer nedstämdheten och den fåfänga drömmen att allt ska bli precis som förr igen.En så genomgripande händelse drabbar natur-ligtvis inte bara Robert själv utan hela familjen, relationen till flickvännen och till vännerna.

InnehållsdeklarationRobert berättar själv om olyckan och om sina känslor inför den som vållat den, vidare om hur skolan fungerar och om hur han efter en tid bröt med flickvännen. Även Roberts pappa kommer till tals.Programmet inleds med träning hos sjukgymnasten.

SyfteTanken är att programinnehållet ska ge eleverna impuls att fundera, reflektera och diskutera på tyska – frågor som: Hur tror du att du skulle ha känt dig när du vak-nade upp på sjukhuset efter olyckan? Hur hade dina vänner reagerat? Hur hade du känt inför den person som åstadkom olyckan?

Så här kan du använda programmetI elevhäftet hittar ni inledningstext, bilder och en fördjup-ningstext, sidan 52-53.

På arbetsblad finns glosor till programmet samt inne-hålls- och diskussionsuppgifter.

Före Titta på bilduppslaget i elevhäftet med kontrasten mel-lan då och nu.Läs inledningen.Läs innehållsfrågorna på arbetsbladet.

Under Låt eleverna följa med i glosorna till programmet och skriva ner stödord till frågorna.

Efter Låt eleverna i mindre grupper förbereda svaren på innehålls- och diskussionsfrågorna.På sidan 53 i häftet finns ytterligare information under rubriken ”Querschnittlähmung – was ist das?”.

C R E D I T S :Manus och intervjuer: Ulrich PanzerPedagogisk rådgivare: Kristina WrenbyProducent: Kristina Blidberg

Stress! Stress! Stress!

FRÅN: steg 3SPRÅKNIVÅ: avancerat RADIO: 10 minAV-NR: 51516/ra1 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyska ELEVHÄFTET: sid. 54-55

Stress har kommit att räknas som ett av vår tids verkliga gissel. Känslan av otillräcklighet inför alla krav, av tidsbrist, av oförmåga att räcka till för allt och alla kan kännas förlamande. Forsk-ning visar att vi rentav blir dummare av stress!Många drömmer därför om en tillvaro helt utan stress. Men en sådan kan göra oss rastlösa och därmed stressade även den. Det gäller att finna den där balansen … Men hur bär man sig åt?

InnehållsdeklarationDet här programmet har fokus på ungdomars stress-faktorer och stresshantering. Det inleds med ett collage av unga röster om stressiga situationer och om orsaker till stress. Därefter intervjuar vår reporter Matthias Haase psykologen Sabine Horsch

ra

ra


19

och får själv göra en avspänningsövning. Ett annat sätt att hålla stressen i schack är tai-chi, menar Stefan som håller kurser för studenter. Till sist tar Matthias Haase oss med till ett Liquid Sound-bad. Kanske kan vi i det kroppsvarma vattnet återuppleva ett stressbefriat urtillstånd?

SyfteTill detta tema kan säkert alla bidraga med egna erfa-renheter och tips. Programmet bör kunna ge underlag för samtal och diskussion.

Så här kan du använda programmetI elevhäftet hittar ni inledning, några antistresstips och en kort text om Tai Chi (sidan 54-55).På arbetsblad finns glosor till programmet, ett stresstest och ytterligare antistresstips.Före Vi föreslår att ni börjar med stresstestet ”Es stresst mich, wenn …” (arbetsblad).Läs sedan inledningen och infotexten om Tai Chi på sidan 54-55. Längst ner på sidorna finns åtta tips mot stress. (Fler finner ni på arbetsblad, men vänta med dem.)

Under Lyssna med glosstöd (arbetsblad).

Efter Det finns inga traditionella frågor till detta program. I stället finner ni på arbetsblad tolv tips mot stress, med uppgiften att ta ställning till dem. Eleverna har säkert dessutom egna att dela med sig av!Tipslistan kan eleverna sätta upp hemma och därmed stå väl rustade när stressen tränger sig på …

C R E D I T S :Manus och intervjuer: Matthias HaasePedagogisk rådgivare: Kristina WrenbyProducent: Kristina Blidberg

Nachrichten auf DeutschK O R TA N Y H E T E R P Å T Y S K A

FRÅN: år 9 SPRÅKNIVÅ: medel LÄNGD: 15 x 5 minAV-NR: 51515/ra1–15 ARBETSBLAD/PROGRAMMANUS: www.ur.se/tyska

InnehållsdeklarationCirka sex inslag i varje nyhetssändning, upplästa av två programledare.

SyfteAtt få tillgång till det som händer i den tyskspråkiga världen just nu med tonvikt på Tyskland.

Så här kan du använda programmenProgrammanuskriptet med glosor och en innehållsfråga till varje nyhet läggs ut på URs hemsida allteftersom programmen sänds.

C R E D I T SManus: Helga WachholzMedverkande: Helga Wachholz, Michael SchmidtProducent: Kristina Blidberg

Succén med URs språkvideotävling för grund-skolan går nu in på sitt fjärde år! 2004 fick vi fler bidrag än någonsin. Har du och din klass inte varit med och tävlat ännu så är det dags att sluta tveka! Att göra film på språklektio-nen är ofta en kick för både lärare och elever. Ann-Christin Olsson, lärare i det tyska vinnar-gänget på Lekebergsskolan i Fjugesta:

”Tjejerna och jag är mycket glada och stolta över vinsten. Det är även roligt för hela sko-lan och framförallt för tyskan som ämne. Vi har naturligtvis fått blodad tand av detta och ser fram emot att försöka än en gång med att skapa och kombinera film och språk.”

Första pris: De vinnande filmerna visas i SVT våren 2006

Lycka till!UR Språk

”Ett oväntat möte”NYTT I år har vi valt ett tema som filmen ska bygga på. Ett skäl

är att det ska bli lättare för er att komma igång. Ett annat är att vi hoppas få färre våldsfilmer. Många av tidigare års bidrag har varit rena våldsorgier med bara ett fåtal repliker. Vi hoppas på bättre fantasi i år!

Språkvideo-tävling 2005

21

22

T Ä V L I N G S R E G L E R

• Elever i grundskolans år 6-9 får delta.• Filmen får vara max 3 minuter lång.• Filmen ska vara på tyska, franska eller spanska.• Eleverna skriver manus själva, men läraren hjälper till

med språket.

NYTT Ni ska använda en DV-kamera (digital video-kamera). Observera att detta är ett krav.

Viktigt: Börja filma 1 minut in på bandet.

NYTT Den färdiga filmen levereras på DV-band. DV är det enda format vi accepterar. Om ni redigerar i dator, för då över den färdiga filmen på ett nytt DV-band. Ni kan lägga flera filmer i följd på samma band. Viktigt: Starta inspelningen 1 minut in på bandet! Bifoga ett frankerat och adresserat kuvert om du vill ha bandet i retur.

Ett tävlingsformulär ska bifogas filmerna. Hämta formuläret på: www.ur.se/videotavling. På denna webbsida kan ni också titta på och inspireras av vinnare från tidigare år.

De tävlande filmerna ska vara oss till-handa senast den 16 december 2005.

UR, Språkvideotävling, 113 95 Stockholm

En jury bestående av URs språkredaktioner samt repre-sentanter från LMS, språklärarföreningarna och Goethe-Institut utser vinnarna. Juryns beslut kan ej överklagas. Vi förbehåller oss rätten att korta filmerna inför sändning.Vi förbehåller oss också rätten att ställa in tv-sändningen om inte minst tre filmer håller måttet tekniskt och inne-hållsmässigt.

T I P S F Ö R A T T V I N N A ! NYTT Till din tjänst finns i år URs samtliga medie-pedagoger, spridda över landet. De ställer mer än gärna upp med råd och tips om hur ni kan lägga upp projektet, var ni kan låna kameror etc. En lista över alla mediepe-dagoger följer här intill.

w w w . u r . s e / v i d e o t a v l i n gMANUS är en oerhört viktig punkt! Lägg mycket tid på att skriva en bra historia.

Anslag. Börja gärna på ett överraskande sätt, så att tittaren vaknar till och vill se mera.

Avslut. Försök att ”knyta ihop” historian på ett kul och oväntat sätt. Se till att poängen inte går förlorad!

Jobba med det språkliga! Hjälp eleverna att uttrycka sig ledigt i filmen, utan att gå in på allt för avancerade formuleringar.

Planera inspelningen. Vilka scener ska tas och i vilka miljöer? Det kan vara till stor hjälp att rita ett enkelt storyboard innan det är dags för inspel-ning. Har ni ingen möjlighet att redigera filmen efteråt, måste allt filmas i kronologisk ordning.

Låt fantasin flöda! Man kan åstadkomma mycket skoj med små medel, bara fantasin får spelrum och alla i gruppen är öppna för varandras idéer.

Repetera tills alla kan replikerna utantill. Försök ge eleverna lite regi. Finns det en dramalärare på skolan kanske hon/han kan hjälpa till.

T E K N I K

Inventera er kunskapsbank! Om du själv känner dig osäker på att filma, kolla om någon annan på skolan kan hjälpa till. Många elever är också duktiga på ny teknik. Eller finns det kanske en förälder som är van vid kamerahantering? I år står även URs mediepedagoger till förfogande med tips om hur du kan planera projektet, var du kan låna en kamera etc. Kontaktuppgifter finns på nästa sida.

Innan ni börjar filma: Se till att datum och tid inte syns i bild – stäng av den

funktionen på DV-kameran.

Låt bandet rulla i 1 minut innan ni börjar filma.

Ljud. Gör först en provinspelning och kolla att ljudet blir bra. Använd hörlurar när ni filmar. Då är det lättare att höra hur ljudet blir på bandet. Kamerans ljudmätare ska visa mellan -18 och -9.

23

w w w . u r . s e / v i d e o t a v l i n gTänk på att kamerans inbyggda mikrofon är ganska svag. Koppla helst in en lös mikrofon! Om den inte får synas i bild kan ni surra fast den på ett kvastskaft. Den som agerar ljudtekniker håller då mikrofonen över dem som pratar. Har ni ingen lös mikrofon måste ni filma på nära håll. Omgivningen spelar också roll för ljudet. Ekande lokaler brukar vara besvärliga. Trafikerad gata likaså. Om det blåser – trä en strumpa över mikrofonen. Lyssna på inspelningen så ni vet att replikerna går fram. Om ljudet brister är filmen chanslös i tävlingen!

Musik. Om ni redigerar och vill lägga musik är det fritt fram att använda vilka låtar som helst, men: lägg om möjligt musiken på ett separat ljudspår i redigeringen. Vi har många gånger fått bidrag där replikerna har dränkts i hög musik och det har inte gått att justera i efterhand.

Bild. Använd gärna ett stativ till kameran. Undvik att filma i motljus eller i mörka lokaler. Experimentera och ha kul med olika kameravinklar!

När filmen är klar – spela upp den för en utomstående för att få ett kvitto på att replikerna hörs och att hand-lingen går fram.

Massor av andra bra tips finns i Ramps Filmskola: www.ur.se/ramp/filmskolanoch hos Garage om Film: www.ur.se/garageSpråkvideotävlingens egen hemsida: www.ur.se/videotavling

M E R I N S P I R A T I O N ?

Språkvideotävling 2004

– vinnarna!Programmet med 2004 års tyska vinnare kan du låna hos AV-centralerna – AV-NR: 41486 tv1.

URs mediepedagoger –

till din tjänst!MITT / SundsvallMarie Hallén UR, Krönvägen 18, 851 79 SUNDSVALLTel: 060-19 03 22Mobil: 070-538 08 84. E-post: [email protected]

NORR / LuleåRolf Granstrand UR/SR Norrbotten, 971 71 LuleåTel: 0920-24 48 86 Mobil: 070-266 87 23. E-post: [email protected] MÄLARDALEN / ÖrebroPer-Ingvar Adamsson UR, Storgatan 6 , 703 61 ÖrebroTel: 019-12 92 80 Mobil: 0705-38 00 93. E-post: [email protected] ÖST / StockholmCecilia Boreson (samordnare)UR, 113 95 StockholmTel: 08-784 42 09 Mobil: 070-538 00 32. E-post: [email protected] VÄST / GöteborgAnders Hjorth GR-Utbildning, Box 5073, 402 22 Göteborg Tel: 031-335 53 23Mobil: 070-675 03 79. E-post: [email protected] SYDOST / VäxjöFredrik Nordbladh UR/AV-media Kronoberg, Videum, 351 96 VäxjöTel: 0470-77 86 59 Mobil: 070-538 10 99. E-post: [email protected] SYD / MalmöLars Fernebring UR Skåne, 211 01 MalmöTel: 040-20 56 86 Mobil: 070-642 27 67. E-post: [email protected]

Vi på UR säger lycka till

och ha så kul!

PROGRAM AV-NR DATUM TID KANAL TEXTNING

Wir in Berlin

Defne aus Wilmersdorf 41456/tv1 tis 30 aug 17.00-17.15 SVT1 svensk text ons 31 aug 10.00-10.15 SVT1 svensk text fre 2 sep 10.30-10.45 SVT1 tysk text sön 4 sep 15.30-15.45 SVT2 tysk text

Anatol aus Charlottenburg 41456/tv2 tis 6 sep 17.00-17.15 SVT1 svensk text ons 7 sep 10.00-10.15 SVT1 svensk text fre 9 sep 10.30-10.45 SVT1 tysk text sön 11 sep 15.30-15.45 SVT2 tysk text

Nina aus Kreuzberg 41456/tv3 tis 13 sep 17.00-17.15 SVT1 svensk text ons 14 sep 10.00-10.15 SVT1 svensk text fre 16 sep 10.30-10.45 SVT1 tysk text sön 18 sep 15.30-15.45 SVT2 tysk text Nastia und Gregor aus Köpenick 41456/tv4 tis 20 sep 17.00-17.15 SVT1 svensk text ons 21 sep 10.00-10.15 SVT1 svensk text fre 23 sep 10.30-10.45 SVT1 tysk text sön 25 sep 15.30-15.45 SVT2 tysk text On Air mit Boussa 41496/tv1 tis 27 sep 17.25-17.30 SVT1 svensk text ons 28 sep 10.25-10.30 SVT1 svensk text fre 30 sep 10.55-11.00 SVT1 tysk text sön 2 okt 15.55-16.00 SVT2 tysk text

Kung-Fu mit Yann 41496/tv2 tis 4 okt 17.25-17.30 SVT1 svensk text ons 5 okt 10.25-10.30 SVT1 svensk text fre 7 okt 10.55-11.00 SVT1 tysk text sön 9 okt 15.55-16.00 SVT2 tysk text

Markus + Natascha = Liebe 41496/tv3 tis 11 okt 17.25-17.30 SVT1 svensk text ons 12 okt 10.25-10.30 SVT1 svensk text fre 14 okt 10.55-11.00 SVT1 tysk text sön 16 okt 15.55-16.00 SVT2 tysk text

Headspin mit Frieda 41496/tv4 tis 18 okt 17.25-17.30 SVT1 svensk text ons 19 okt 10.25-10.30 SVT1 svensk text fre 21 okt 10.55-11.00 SVT1 tysk text sön 23 okt 15.55-16.00 SVT2 tysk text

Ramp auf Deutsch

Berlin 1945–1961 51535/tv1 tis 6 sep 17.15-17.30 SVT1 svensk text ons 7 sep 10.15-10.30 SVT1 svensk text fre 9 sep 10.45-11.00 SVT1 tysk text sön 11 sep 15.45-16.00 SVT2 tysk text

Berlin 1961–1989 51535/tv2 tis 13 sep 17.15-17.30 SVT1 svensk text ons 14 sep 10.15-10.30 SVT1 svensk text fre 16 sep 10.45-11.00 SVT1 tysk text sön 18 sep 15.45-16.00 SVT2 tysk text

Sport und Propaganda – 51535/tv3 tis 20 sep 17.15-17.30 SVT1 svensk textdas Beispiel DDR ons 21 sep 10.15-10.30 SVT1 svensk text fre 23 sep 10.45-11.00 SVT1 tysk text sön 25 sep 15.45-16.00 SVT2 tysk text

tv

Sändningsschema

Hösten 2005

24

PROGRAM AV-NR SÄNDS I P2 TID

Ganz OhrAschenputtel 51546/ra1 tis 6 sep 09.35-09.55

Logo!Was Neues? 51416/ra1 tis 4 okt 09.50-09.55

Quiz & SpieleFlosse, Fell und Federbett 51405/ra1 tis 11 okt 09.40-09.50Weltstar-Quiz 51405/ra2 tis 25 okt 09.40-09.50

Feste & FeierWeihnachtsmarkt in Hildesheim 51536/ra1 tis 8 nov 09.35-09.45Weihnachtsmusik – klassisch und modern 51536/ra2 tis 15 nov 09.30-09.40Weihnachtsstress bei Familie Kress 51536/ra3 tis 22 nov 09.30-09.40

Nachrichten auf Deutsch 51515/ra1 tis 6 sep 09.30-09.35 51515/ra2 tis 20 sep 09.50-09.55 51515/ra3 tis 4 okt 09.45-09.50 51515/ra4 tis 18 okt 09.35-09.40 51515/ra5 tis 1 nov 09.45-09.50 51515/ra6 tis 15 nov 09.40-09.45 51515/ra7 tis 29 nov 09.35-09.40

Våren 2006

Musik & Co3 x Pop 51415/ra1 Logo!Schon gehört? 51416/ra2

Moment mal!Stress! Stress! Stress! 51516/ra1

PorträtSekunden, die sein Leben veränderten 51526/ra1

Nachrichten auf Deutsch 8-15 51515/ra8-15

ra Hösten 2005

ra

Sändningstiderna för vårens program är ej fastställda vid häftets pressläggning.

25

Sändningstiderna för våren 2006 hittar du på www.ur.se från och med januari 2006.Vi reserverar oss för ändringar i tablån. Exakta sändningstider hittar du på www.ur.se/tyska och i dagspressen.

REDAKTÖR:

Kristina Blidberg

PROJEKTASSISTENT/WEBBSKRIBENT: Angelica Israelsson

SPRÅKGRANSKNING: Dagmar Pirntke


9 789125 050091

ISBN 91-25-05009-5

lÄrarhÄfteannett louisan sjunger tydligt och ”handlingen” är ganska klar. här har vi...

Documents