Läshundar i Småland Slutrapport

Eva Töllner

Februari 2015

~ 2 ~ Läshundar i Småland

Tillbakablick

Under 2013 genomfördes förstudien R.E.A.D.-hundar i Sverige. Studien syftade till att

undersöka förutsättningar för att använda läshundar i läsfrämjande verksamhet på Bankeryds

bibliotek. Förstudien utmynnade i en rapport och avslutades med en konferens som

genererade att de intressenter som deltog bildade en Facebook-grupp för vidare kontakter och

erfarenhetsutbyten - ett nationellt och nordiskt nätverk för läshundar.

Vad står R.E.A.D. för, undrar du säkert. Jo det är akronymerna för Reading Education

Assistance Dogs, som är en underavdelning till Intermountain Therapy Animals i USA.

R.E.A.D. startade för femton år sedan i Salt Lake Citys huvudbibliotek och i november 2014

firade man alltså femtonårsjubileum. Läshundar finns nu på alla kontinenter även om det inte

är så vanligt än. Vanligast är att man använder läshundar för att stödja barn i deras

läsutveckling, men även vuxna kan förbättra sin läsning genom att läsa högt för en hund.

När projektet R.E.A.D.-hundar i Sverige påbörjades 2013 var verksamheten och begreppet

läshund nästan helt okänt i Sverige. Under det året startade Svenska Terapihundskolan en

utbildning i R.E.A.D.-metoden. Projektet ”Bokhunden och Astrid Lindgren” beviljades även

medel för utbildning och verksamhet med läshundar.

R.E.A.D.-hundar i Sverige övergick under år 2014 i projektet Läshundar i Småland. Projektet

drevs parallellt med och som en projektpartner till Bokhunden och Astrid Lindgren, som drivs

av Linnéuniversitetet i Växjö.

Vi fick bidrag från Statens Kulturråd, Region Jönköpings Län och Kultur Jönköpings

kommun. Var och en bidrog med 70 000 kronor. Så sammanlagt blev det 210 000 kronor.

Liksom 2013 var jag, Eva Töllner, projektledare och det var också jag som tillsammans med

läshundsteamet Birgitta Johansson och hennes spanska vattenhund Funny genomförde

projektet.

Stöd vid framtagande av rapport har varit Regionbibliotek Region Jönköpings län samt Kari

Ruokola, kulturutvecklare, Jönköpings kommun som också har varit mitt stöd vid

bidragsansökningar.

Eva Töllner Projektledare

Bankeryds bibliotek, Jönköpings kommun

Kari Ruokola Kulturutvecklare

Kultur- och fritidsförvaltningen

Jönköpings kommun

~ 3 ~ Läshundar i Småland

Läshundar i Småland

– andra året med läshundsverksamhet i Bankeryd

Varför läsa högt för en hund?

Hunden lyssnar utan att bedöma, skratta eller kritisera.

Hunden låter barnet läsa i sin egen takt.

Det känns mindre kravfyllt att läsa för en hund än en människa

Barnet känner sig kompetent, eftersom det kan något som inte hunden kan.

Hunden minskar stress, underlättar avslappning och sänker blodtrycket hos den som läser.

2014 – ett år med Läshundar i Småland

Tanken var att de båda vårdhundarna från förstudien R.E.A.D.-hundar i Sverige skulle

fortsätta sin verksamhet som läshundar i Bankeryd. Men den ena hunden föll för

åldersstrecket, hade börjat tappa hår och luktade illa ur munnen och då ansåg föraren att han

var olämplig. ”Barn ska inte tycka att en hund är äcklig”, var hennes kommentar. Den andra

hundens förare skulle skriva sin magisteruppsats på Högskolan i Jönköping och ansåg sig inte

ha tid. – Bankeryds bibliotek höll på att förlora ett projekt vi trodde mycket på. Men då fick vi

kontakt med Birgitta Johansson, vars spanska vattenhund just höll på att utbildas till

R.E.A.D.-hund genom Svenska Terapihundskolan. Och Birgitta tyckte att det skulle vara

spännande att få användning för sina och hunden Funnys nya kunskaper. Nu fanns det alltså

utbildade läshundsteam och hundar under utbildning till R.E.A.D.-hundar i Sverige! Så var vi

igång! Men då hade vi kommit fram till mars.

~ 4 ~ Läshundar i Småland

På dörren till lokalen satt denna affisch.

Året 2013 skedde läsverksamheten i två lästält ute på skolgården. Detta gjorde verksamheten

ytterst väderkänslig. För att vi skulle kunna ha verksamheten igång en längre tid under året

hade vi nu hyrt en lokal mitt emot Attarpsskolan. Dit kom barnen under vårterminen

tillsammans med en personal från rastverksamheten, men under hösten gick de själva över

gatan till vår lokal. Verksamheten förbättrades märkbart av att vara inomhus.

Även 2014 gjorde vi så att vi bjöd in årskurs två till vår verksamhet. Det var åtta klasser och

med tre barn ur varje klass blev det 24 barn som fick delta, tio pojkar och fjorton flickor.

Själva läshundsverksamheten pågick under sex veckor på våren och tio veckor på hösten, när

barnen gick i årskurs tre. Varje barn fick tjugo minuter per gång tillsammans med Funny och

Birgitta. Det var inte säkert att de läste hela tiden, utan de kunde också pröva att göra något

trix tillsammans med Funny.

~ 5 ~ Läshundar i Småland

En liten flicka läser för Funny

Först när de sexton veckorna var slut kom vi att räkna antalet tillfällen varje barn fick med

Funny, det blev nio gånger! Lika många gånger som barnen fick 2013. Det blev alltså inte så

många gånger som våra intentioner varit. Vi hade endast ett fåtal studiebesök. Vi kunde haft

fler och framför allt borde vi gjort mer reklam för vår verksamhet i media. Samtidigt var vi

rätt nöjda med att verksamheten fick fortgå i lugn och ro, eftersom det var just det barnen

behövde. När verksamheten var slut fick alla barn som deltagit varsitt exemplar av Puzzel i

skolan av Isabelle Halvarsson. En bok som delvis inspirerats av R.E.A.D.-hundar i Sverige då

Isabelle Halvarsson besökte Attarpsskolan, som en del i 2013 års projekt. I år fick alla klasser

i årskurs tre dessutom besök av författaren Suzanne Mortensen.

- Ett mycket lyckat författarbesök där barnen var aktiva och ställde frågor.

~ 6 ~ Läshundar i Småland

En mycket lycklig läshund på väg till jobbet med sin matte

Föreläsningar och utåtriktad verksamhet

Under året har Eva Töllner varit ute och berättat om vår verksamhet och om läshundar i

allmänhet såväl i länet som utanför. Eva har också skrivit flera artiklar i ämnet till olika

rashundsklubbars tidskrifter. Allt för att sprida kunskap om läshundar.

Vår blogg, http://lashundar.wordpress.com/ har uppdaterats kontinuerligt med text och bild.

Facebook-gruppen “Läsa för hunden” har varit mycket aktiv under året och för närvarande är

vi 92 medlemmar. Evas egen facebooksida har en offentlig del, som handlar om vår

läshundsverksamhet i Bankeryd. Där ser vi att de bilderna ofta är gillade och kommenterade.

~ 7 ~ Läshundar i Småland

Nätverksträff

Tillsammans med Regionbibliotek Region Jönköpings län bjöd vi in till en nätverksträff den

1 december för aktiva inom läshundsverksamhet och verksamheter med intresse att starta

läshundsverksamhet. Denna träff var en uppföljning av konferensen den 27 november 2013

och var nätverkets första möte. Uppslutningen blev god, 30 personer och två hundar kom. Vi

hade speciellt bjudit in Carol Østby från Grimstad i Norge och Elspeth Randelin från

Mariehamn på Åland för att de skulle ge oss information om läshundsverksamhet i andra

nordiska länder.

Intresserade deltagare på nätverksträffen

Under nätverksträffen delade deltagarna också med sig av sina erfarenheter, utbildning av och

förväntningar på läshundsverksamhet. Dessutom fick vi en genomgång av möjligheten att

söka externa medel. Nätverksträffen avslutades med diskussion samt planering av det

gemensamma nätverket. (se bilaga 1)

Utvecklingen av läshundsverksamhet i Sverige

År 2014 finns utbildade R.E.A.D.-hundsteam verksamma i landet. I Falköping och

Ulricehamn finns projektet Varför läsa högt för en hund? och man har prövat

läshundsverksamhet på flera olika orter i Sverige, bland annat på Kulturhuset i Stockholm.

Utbildningar av R.E.A.D-hundar sker i Svenska Terapihundskolans regi sedan 2013, Svenska

Terapihundsinstitutet vänder sig till pedagoger och hos dem utbildas pedagoghundar som ska

vara verksamma i skolor. Bokhunden och Astrid Lindgren utbildar det de kallar bokhundar

sedan ett år. Hundens hus utbildar Kompishundar som arbetar i skolor och där även med

läshundsverksamhet. Så bara under de två år vi varit verksamma med våra läshundsprojekt

har verksamheten blivit en allt mer accepterad form av läsfrämjande.

R.E.A.D.-utbildningen i Svenska Terapihundskolan använder sig av det amerikanska

utbildningsmaterialet. Till materialet hör en litteraturlista med barnböcker som kan användas

vid läshundstillfällena. Det har dock visat sig att den inte är användbar för svenska

förhållanden i och med att samtliga böcker endast finns på engelska. Därför har Eva

sammanställt en litteraturlista med svenskspråkiga barnböcker för lästillfällen (se bilaga 2).

~ 8 ~ Läshundar i Småland

Några röster från övriga Norden

Raisa läser för Börje. Fotot tillhör Raisa Alameri

Raisa Alameri, som är verksam i Esbo Finland, kom först i kontakt med

läshundsverksamheten genom en amerikansk bibliotekstidskrift 2000 eller 2001. Men hon och

hennes malteser Börje startade som R.E.A.D.-team den 1 juni 2011.

Hennes bästa minne är av en tioårig flicka som varit med om en svår olycka där hennes far

omkommit. Flickan var nu helt tyst. Sjukhuset och mamman hörde av sig till Raisa och

flickan började besöka henne och Börje regelbundet. Varje gång hade hon med sig sin

älsklingsbok, en bilderbok. Efter en fem sex besök började flickan viska till Börje och tyst

läsa boken för honom. Så småningom började flickan tala, men hon stammade. Så hon kom

att gå och läsa för Börje under ett helt år. Numera stammar inte flickan och dessutom har hon

fått en egen hund, som hon kallar Börje!

Raisa och Börje fick Finlands litteraturpris För kärleken till boken 2013 på Helsingfors

Bokmässa. Ett pris som vanligtvis går till en författare, men den här gången var det Raisa och

Börje!

Vad gäller utbildning framhåller Raisa vikten av en längre utbildning för hund och förare.

Men även goda kunskaper i barnlitteratur, läsfrämjande och förståelse för läs- och

skrivsvårigheter. Även goda pedagogiska kunskaper behövs enlig Raisa. Själv har Raisa en

bibliotekarie- och lärarutbildning på högskolenivå så hon är väl rustad för sin verksamhet.

~ 9 ~ Läshundar i Småland

En liten pojke hälsar på Alma. Foto: Elspeth Randelin

Yrsa Finne är verksam på Åland med sin pumi Alma. De utbildade sig till terapihundteam

på Hundens Hus i Stockholm. Skolbiblioteket på Ytternäs skola sökte en läshund, efter att de

hört talas om läshunden Börje i Esbo. Så Yrsa och Alma började våren 2012 som praktikanter

och på hösten 2012 var de där ”på riktigt”. De har ett eget rum, som är lugnt och tyst, där de

tar emot barnen. Yrsa berättar med glädje om hur hon har fått följa en elev under tre år och

kunnat se barnets utveckling i såväl läsförmåga som rent socialt.

Här är ett citat ur mejl från den 9 december:

”Jag jobbar med Alma som är en 10,5 år mogen pumi-dam. Hon är otroligt vänlig och social

och tror gott om alla, själv tror hon nog att hon är Guds gåva till mänskligheten.

Hon är mentalt stabil, har en ängels tålamod och jag kan lita på henne i alla lägen. Eleven

"hen" som jag skrev om tidigare har inte alltid varit snäll med henne. Hen har bl.a. tagit

struptag, hackat med en bok på hennes rygg, detta helt oprovocerat. Alma fann sig i det,

givetvis hindrade och avbröt jag eleven men det skedde så oförberett. Glömmer aldrig Almas

vädjande blick till mig innan jag fick stopp på eleven.

Om sin egen hund kan man skriva hur långt som helst så jag avslutar med att skriva att hon är

den bästa, mest lojala arbetskamrat jag någonsin haft.”

Yrsa skriver också om hur viktigt det är med utbildade hundar och kvalitetskontroll och en

gemensam standard av utbildningen.

~ 10 ~ Läshundar i Småland

Carol Østby och hennes storpudel Molly tillsammans med ett läsande barn. Foto: Norske Terapihundskolen.

Carol Østby gick besöks- och terapihundskursen 2011 i Norsk Organisasjon for Dyreassistert

Terapi (NODAT), en av de första terapihundskurserna i Norge. Läraren på den kursen var

Sara Karlberg från Svenska Terapihundskolan. Efter ytterligare en kurs där R.E.A.D.-

upplägget fanns med kunde Carol och hennes storpudel Molly börja arbeta med lästräning för

barn i Grimstad. Det var fem deltagare i denna kurs och de arbetar på olika platser i Norge.

Carol och Molly har varit verksamma som läshundsekipage sedan hösten 2012 i både skolor

och på biblioteket i Grimstad.

Carol berättar att specialpedagogen vid en av skolorna hon besöker med Molly även väljer ut

barn som inte behöver lästräning utan även sådana som ”trengern en rolig og koselig stund, å

føle at kun de har hundens og hundeførerens oppmerksomhet, eller de har behov for en positiv

opplevelse i en vanskelig hverdag.”

Carol ser gärna att man först bör ha ett ”Bli venn med hund” – upplägg innan man börjar med

läsverksamheten, speciellt i skolor därför att då lär sig barnen hur man ska umgås med en

hund.

Alla tre är överens om att det är viktigt med ett samarbete i Norden. Verksamheten är

fortfarande så liten och därför är det viktigt med kontakter över nationsgränserna.

Raisas och Börjes verksamhet bygger på frivillighet. Raisa tar bara betalt för föredrag hon

håller på andra orter. Carol har samma inställning som Raisa. Hon är pensionär och anser inte

att hon behöver ta betalt för mer än för resorna. Yrsa har sin läshundsverksamhet som en del

av sin yrkesverksamhet och tar därför betalt.

Utbildningen av ”läshundsekipagen” måste vara av en mycket god kvalité för att de ska kunna

arbeta med barn är något som alla tre framhåller.

~ 11 ~ Läshundar i Småland

Utvärdering av verksamheten på Attarpsskolan 2014

Som en del av utvärderingen av projektet har vi utfört en enkätundersökning till de

medverkande i projektet:

Barnen

Föräldrarna

Pedagogerna

Den begränsade deltagarmängden och därmed begränsade svarsmängden i enkäterna innebär

att definitiva vetenskapliga slutsatser inte kan dras. Detta till trots, ger enkätsvaren

möjligheten att dra vissa slutsatser och bedömningar av projektets resultat.

Här redovisas en sammanfattning av enkätsvaren följt av våra slutsatser.

Barnen (årskurs 2 och 3)

I och med att enkäten riktar sig till barn i åldern 8-9 år har vi strävat efter att göra enkäten

enkel och framför allt riktat in oss på att få en bild av barnens känslor och upplevelser av

projektet.

I projektet deltog 24 barn av vilka 15 har lämnat in enkätsvar. Varför svarsprocenten endast

blev 63 % har vi valt att inte spekulera i.

Den första frågan barnen fick var hur det kändes att få vara med i projektet. Samtliga

av dem som svarade skriver att det kändes bra att få delta. De slutsatser vi har dragit av detta

är att barn i regel tycker om att få pröva nya saker och i regel tycker om att få vara en del av

en utvald skara. Samtidigt kan man också dra slutsatsen att deltagande i

läshundsverksamheten har varit något positivt som de utvalda barnen inte har fått utstå

mobbning eller negativa kommentarer för från de andra barnen i klassen. Med andra ord,

barnen har inte utpekats som ”svaga läsare” eller dylikt av sina kamrater på grund av att de

deltagit i projektet utan troligen har de andra barnen snarast varit avundsjuka på dem. Vi har

dragit den här slutsatsen eftersom samtliga barn knappast skulle ha svarat positivt på

deltagande i projektet ifall de skulle ha fått utstå negativa kommentarer från sina kamrater för

det. Gruppen deltagande barn har också varit tillräckligt stor för att individuella barn inte har

blivit utpekade i klasserna.

Den andra frågan för de deltagande barnen var om de var rädda för hundar innan de

träffade läshunden Funny. Av barnen svarade tolv att de inte var rädda för hundar före

projektet. Två barn svarade att de var lite rädda för hundar före projektet medan ett av barnen

svarade att han/hon både var och inte var rädd för hundar.

Den tredje frågan för de deltagande barnen var riktad till de barnen som hade svarat

att de var rädda för hundar före projektet. Frågan gällde om de fortfarande var rädda för

hundar nu när lästillfällena var över. Av barnen var det bara två som hade svarat att han/hon

var rädd för hundar före lästillfällena började och en som svarat att han/hon både var och inte

var rädd för hundar. Två av barnen svarade att de efter lästillfällena med Funny inte längre var

~ 12 ~ Läshundar i Småland

rädda för hundar medan ett av barnen svarade att hans/hennes rädsla för hundar har blivit

bättre, men att han/hon fortfarande är lite rädd för hundar.

Den fjärde frågan för de deltagande barnen var om det kändes roligt för dem att få läsa

för en hund. Samtliga femton barn svarade att de tyckte om att läsa för hunden. Av detta har

vi dragit slutsatsen att trots möjliga rädslor för mötet med en främmande hund, är detta möte

(om det görs rätt) en positiv upplevelse i barnets lästräning.

Den sista frågan vi ställde till barnen var om de upplever att det har blivit roligare,

allmänt sätt, att läsa efter lästillfällena med hunden. Tretton av barnen (87 %) svarade att de

tyckte att det har blivit roligare att läsa böcker efter att ha fått läsa för en hund. Två av barnen

(13 %) svarade att läsandet inte har blivit roligare trots att han/hon har fått läsa för en hund.

Av barnens svar har vi dragit slutsatsen att trots att materialet är för begränsat för att direkt

visa att metoden ökar barnens läsförmåga så fungerar metoden i alla fall motiverande för

barnen att våga och vilja läsa. Förstudien (2013) och projektet (2014) var endast

punktinsatser. För att få verklig läsfrämjande nytta av läshundsverksamhet ställer vi oss

tvivlande till punktinsatsers nytta i långa loppet. Därmed är det vår upplevelse av resultaten

från både förprojektet och projektet att en mer kontinuerlig och långsiktig

läshundsverksamhet där barn får möjlighet att läsa för en hund kontinuerligt under hela läsåret

under flera års tid borde införas i den ordinarie verksamheten för att uppnå maximal nytta av

metoden.

Föräldrarna till barnen

Föräldrarna är de som känner sina barn bäst och som bäst märker hur barnet reagerar på

projektet som barnet var delaktigt i. Därför valde vi att rikta en enkät till deltagande barns

föräldrar. Av de 24 deltagande barnen valde 12 av deras föräldrar att svara på enkäten, alltså

50 % av föräldrarna. Föräldrarnas enkät var mer krävande än enkäten till barnen och krävde

att föräldrarna i text svarar på ett antal frågor.

De svarande föräldrarna hade enbart positiva tankar om läshundsverksamhet, som

upplevdes roligt, spännande och något annorlunda och som var en kul idé att testa.

Barnens upplevelse enligt föräldrarna var även den positiv. Det var tillfällen med spänning,

glädje och stunder att längta till, som också upplevdes lite nervöst bland de första gångerna.

Att känna sig utvald och att det till och med var ”roligare än leka med kompisarna på rasten”.

Det var inga av de deltagande barnen som var oroliga eller kände rädsla inför Funny, trots att

någon ändå uttryckte ogillande över hundar som skäller och morrar. Barnen upplevdes glada

och förväntansfulla.

På frågan om barnens inställning till hundar har förändrats svarar föräldrarna att det

fanns en god relation sedan tidigare och att den också har förstärkts i och med

läshundsverksamheten. Någon upplever sitt barn något försiktig och glädjen med djur och

önskan om en egen hund finns också bland barnen.

~ 13 ~ Läshundar i Småland

Att läsa för en hund har inneburit lite olika effekter för de deltagande barnen. Några

föräldrar upplever ingen förändring med barnets läsning medan andra svarar att barnet har

knäckt läskoden och upplever läsning som mycket roligare. Någon har fått ett mer flyt i sin

läsning och någon testar också att läsa hemma för de egna katterna.

Barnen läser inte mer efter deltagande i läshundsverksamheten, men upplevelsen från

föräldrarna är att barnen tycker det är roligare med läsning. De barn som har egna djur hemma

testar att läsa högt för djuret, som i det här fallet har varit katter.

Föräldrarna önskar gärna ha kvar läshundsverksamheten på barnens skola.

Våra slutsatser: Föräldrarnas positiva inställning är ytterst viktig för ett positivt resultat med

verksamheten eftersom barnen enkelt tar intryck av föräldrarnas inställning.

Barnens inställning tycks enbart ha varit positiv. Talande är kommentaren: ”Tror att hon

kände sig lite utvald på ett bra sätt”. Det visar att barnet inte kände att läsningen utpekade

henne som en svag läsare, utan tvärtom att det var ett ”privilegium” att ha fått bli utvald till

läsningen. Också kommentaren ”roligare än leka med kompisarna på rasten” talar ett klart

språk. Vi har utgått från att föräldern återger något som barnet själv har uttryckt. Vilket visar

en sann glädje att ha fått ta del i läsningen.

En kommentar: ”men han gillar inte hundar som skäller och morrar” visar tydligt hur viktigt

det är att alltid använda skolade hundar som vet hur man bemöter barn. En hund som blir

stressad och reagerar aggressivt skulle rasera barnens säkerhetskänsla och tillit till läshunden.

Målet med projektet är att stärka barns läsande, men vi ser en naturlig positiv relation mellan

barnet och hunden som ett positivt extra i verksamheten.

Vissa av föräldrarna ser möjligen en viss förbättring, andra inte. Det viktiga är att inte

förvänta sig att läshundsverksamheten är någon ”undermedicin” som på några lästillfällen gör

barnen till mästerliga läsare. Läshundsverksamheten är ett redskap bland många i att öva

läsförmågan och dess styrka är framför allt i att göra läsningen till en stressfri och positiv

upplevelse.

Pedagogerna

Åtta pedagoger medverkade i projektet och sju av dem har besvarat enkäten.

Enkäten var indelad i tre delar:

Inför projektet

Barnen i projektet

Framtiden

Inför projektet

Att använda en hund som metod för lästräning delade gruppen pedagoger i två grupper

med helt olika inställning, där hälften upplevde det som en tilltalande metod medan den andra

hälften inte kunde tänka sig det.

Informationen som utgick inför läshundsverksamheten kändes tillräcklig för de flesta.

~ 14 ~ Läshundar i Småland

Barnen i projektet

De barn som deltog hade blivit utvalda därför att pedagogerna bedömde dem vara i

behov av lästräning. En del upplevdes omotiverade, andra behövde utveckla sin lästräning

och läsförståelse i lugn och ro och att få läsa utan krav.

Några av barnen var redan med under förstudien och fick möjlighet att fortsätta läsa för en

hund ytterligare en termin.

De barn som inte fick möjlighet att deltaga upplevdes aningen besvikna och med en viss

avundsjuka, men mest nyfikna.

Precis som föräldrarna återger pedagogerna positiva upplevelser från barnen genom att

läsa för en hund. Glädje, spänning och just att känna sig utvald och ingen som dömer eller

tillrättavisar fellästa ord. Aspekter som framfördes var läslust, stolthet, en positiv stund som

upplevs rolig och inger ett viss lugn efteråt.

Den enda negativa aspekten var att lästräningen tog tid från annan undervisning, som

barnen då missade. Däremot var det ingen ökad arbetsbörda för de berörda pedagogerna.

Trots att barnen upplevdes missa annan undervisning, så har läshundsverksamheten varit till

nytta för de deltagande barnen. De har blivit positivare till läsning och känns säkrare och

tryggare och mer motiverade till att läsa. Så motiverade att även gosedjur används på

hemmaplan för högläsning.

Att barn i årskurs 2 och 3 fick möjligheten att läsa för en hund kändes som en passande

målgrupp för läshundsverksamhet.

Varje deltagande klass fick läsa intensivt under en vecka, vilket upplevdes som ett bra

upplägg av övervägande delen av pedagogerna. För att kunna påvisa någon effekt av

lästräningen hade en läsning mer kontinuerligt över en längre tid varit att föredra enligt en av

pedagogerna.

Alla barn gillade att läsa för en hund vilket också indirekt påverkade deras intresse för hundar,

djur och natur i en positiv riktning.

Framtiden

Samtliga pedagoger önskar en fortsättning på läshundsverksamheten vid skolan och fler

elever borde ges möjlighet att lästräna och under en längre period.

Våra slutsatser: Under förstudien 2013 kände i princip ingen av medverkande pedagoger till

metoden i förväg. Under projektet 2014 tycks kunskapen om metoden ha ökat bland

pedagogerna redan innan projektet började.

Det är viktigt att pedagogerna hanterar urvalet så att ingen elev känner sig utpekad som ”svag

läsare” och att de övriga eleverna inte känner att de går miste om något roligt.

~ 15 ~ Läshundar i Småland

Slutsatser efter två år med läshundar

Målet med att använda skolade hundar för lästräning är framför allt att ge barnet läsglädje och

självförtroendet att våga läsa. Korrigerandet av läsfel måste ske med andra läsfrämjande

metoder. Därmed är läshundsverksamheten inte tänkt att ersätta annan läsfrämjande

verksamhet, utan istället att vara ett stöd och ett komplement till den ”palett av läsfrämjande

metoder” som skolans pedagoger har till sitt förfogande för att hjälpa barn med lässvårigheter

att förbättra sina läsförmågor. Vid sidan av detta kan metoden fungera som ett stöd för att

stärka barnets sociala förmågor i och med att närheten till och samverkan med ett djur stärker

ett barns empati och kommunikationsförmåga. För barn som annars kanske har en

undanskymd plats i klassen kan det dessutom vara nyttigt att få vara ”utvald” till något som

de andra barnen också skulle vilja vara med om.

Man kan se ett värde i att permanenta läshundsverksamheten som en del av skolans ordinarie

verksamhet och samtidigt se över möjligheten att utöka antalet elever som får läsa med en

läshund. Ett mycket bra exempel är den läshundsverksamhet som bedrivs i Ytterby skola i

Mariehamn på Åland. Där återkommer Yrsa Finne och hennes hund Alma en gång i veckan

under stora delar av läsåret.

Syftet med projektet Läshundar i Småland var att det skulle bli en permanent

läshundsverksamhet i Jönköpings kommun. Där är vi inte ännu. En av anledningarna är att

Eva Töllner går i pension från och med januari 2015. Det finns projektförslag, men frågan är

vem som ska driva dem.

Däremot har vi med våra två projekt inspirerat andra kommuner att starta läshundsprojekt. Ett

stort problem är dock att sådan verksamhet kostar pengar och ännu kan vi inte se att någon

kommun är villig att satsa pengar på verksamheten. Det behövs akademiska studier av

läshundsverksamhet för att kommunerna ska våga satsa på det.

Att ha en bra läshund i projektet är mycket viktigt och det hade vi!

~ 16 ~ Läshundar i Småland

Källförteckning Sidor på nätet

Vår egen blogg: http://lashundar.wordpress.com/

Svenska Terapihundskolan: http://terapihundskolan.se/

Svenska Terapihundsinstitutet: http://svenskaterapihundsinstitutet.se/

Bokhunden och Astrid Lindgren: http://www.bokhunden.se/

Hundens Hus: http://hundenshus.com/

Andra projekt som vi har kontakt med:

Bokhundens verksamhet: http://www.bokhunden.se/http://www.bokhunden.se/

Varför läsa högt för en hund? – ett projekt som ägs av Studiefrämjandet och bedrivs på

biblioteken i Ulricehamn och Falköping: http://www.positivahunden.se/

Kulturhuset i Stockholm:

http://kulturhusetstadsteatern.se/Bibliotek/TioTretton/Evenemang/Lasa-for-hund/

Kontakter i övriga Norden:

Ålands Hundtjänst: http://www.alandshundtjanst.ax/laeshund.html

Läshunden Börje i Esbo, Finland: http://lukukoira.blogspot.se/

Carol Østbys verksamhet i Norge ledde till att hon kom till finalen för Frivillighetsprisen

2013: http://vimeo.com/90001768

Vi har inspirerats av:

Reading Education Assistance Dogs i USA: http://www.therapyanimals.org/R.E.A.D.html

Läshunden Danny i England: http://www.librarydogs.com/UK-Danny.html

Läshunden Börje i Finland: http://lukukoira.blogspot.se/

~ 17 ~ Läshundar i Småland

Barnen som deltog i projektet fick varsin bok med en hälsning från Funny

Med ekonomiskt bidrag från Statens Kulturråd, Region Jönköpings län och Kultur Jönköpings

kommun

Bilaga 1

Utvärdering av nätverksträffen den 1 december 2014

Deltagarna var överens om att det allra viktigaste syftet med nätverksträffen var att

träffa andra erfarna och intresserade av läshundsverksamhet, för utbyte av erfarenheter och

samtalet om och för verksamheten. Mötet med andra professioner för inspiration och

möjligheten att lyfta och gemensamt diskutera verksamheten i ett försök att hitta en

gemensam grund var också ett syfte som kändes angeläget och viktigt. Mötet gav också

möjligheter till nya möten och att knyta nya kontakter.

Samtalen i mötet fokuserade mycket på utbildning för hund och hundförare och det

visade sig att det finns många skillnader mellan olika utbildningar och hundteam i landet. Att

skapa någon form av konsensus kring att det bör finnas en inprovning och utbildning för

hundar som vistas i skolmiljö var en slutsats och något som gruppen enades om. Någon slags

standard för utbildning av hundar i läshundsverksamhet är också något som känns angeläget.

Idag finns flera olika aktörer som arbetar parallellt och det är viktigt att det finns en

samverkan mellan dessa aktörer.

Det behövs vetenskapliga studier av verksamheten. För att säkra alla parter i ett långsiktigt

perspektiv krävs evidensbaserad tvärvetenskapliga studier som kan lägga grund och utgöra

nyanserat argument för, när, hur och vem, hundar eller andra djur kan användas inom olika

sociala områden. Mötet med olika aspekter och argument för sociala tjänstehundar och att

kvalitetssäkra hund och förare genom externa oberoende testinstruktörer lyftes som en

angelägenhet. Vikten av att skapa reglerade förhållningssätt i fråga om vilka uppgifter som är

lämpliga med hund, eftersom det påverkar arbetsmiljö för alla berörda, som t ex hunden,

försäkring, utprovning och förarkompeten. Branschen behöver kvalitetssäkras!

I samtal kring läshundsverksamhet blir fokus mycket på hunden och vi ”tappar” barn och

unga och även det faktum att det handlar om biblioteksutveckling. Det är viktigt att komma

ihåg varför vi arbetar med detta, barn med lässvårigheter av olika slag och anledningar.

Hunden är enbart ett verktyg!

Effekten av läshundens positiva inverkan på barnen, hur de påverkas och på vilket sätt de har

nytta av att läsa för en hund saknades, poängterades av en deltagare, som gärna hade sett det

samtalet.

Läshundsverksamhet möjliggör samarbete mellan skola och bibliotek. Det finns också

olika behovsområden i arbetet med hund i skola. Ett område kan vara där lästeamen har behov

av att prata arbetspraktik och marknadsföring och ett annat område kan vara där utbildare har

behov av att prata policies, riktlinjer och inprovningsstandard.

Gruppen enades om att det var viktigt att nätverket fortsatt träffas och det diskuterades

hur gruppen gemensamt skulle kunna gå vidare. Diskussionen böljade fram och tillbaka var

nästa träff skulle kunna vara, vem som skulle kunna vara sammankallande och mötets

innehåll. Det blev tydligt att det saknas någon som är den sammanhållande länken. Ett forum

där kunskap och erfarenheter kan delas saknas också även om det finns en befintlig facebook-

grupp. En uppmaning gick ut till alla att vara aktiva på sidan, för att göra den levande och bli

det forum som saknas.

Förslag lyftes om årliga träffar som hålls av olika utbildningsaktörer för att skapa en bred

samverkansbas. Studiefrämjandet, som opartisk aktör, var ett förslag på sammankallande och

sammanhållande länk och att bibliotek och pedagoger skulle få större utrymme i innehållet.

Att enas i någon form av grupp eller samfund, som t ex VOVS inom Studiefrämjandet och

tillsammans söka ekonomiskt stöd för att kunna erbjuda läshundsverksamhet till alla, även de

som inte har råd att betala, var ett annat förslag.

Vid sittande bord, kom en inbjudan från gästföreläsaren från Åland, som gärna håller i nästa

träff och i sammanhanget nämndes att Tony Nevett från UK har visat intresse att komma på

besök för att höra och se deras läshundsverksamhet. En viss tvekan hördes från flera håll med

anledning av att det rådande uppdraget hos flera inte möjliggör t ex en resa utomlands.

Annars är det ”guld värt” att kunna göra studiebesök hos varandra, menade någon.

Diskussionen landade i ett samtal om samarbete på två olika nivåer; ett samarbete för att

hitta möjligheter för att separera frågor som gäller utbildningar och frågor som gäller praktiskt

arbete ute på fältet. Den andra nivån är att hitta en form för arrangemang/värdskap för att

hålla i nätverksmöten.

Ett behov av någon slags inventering nämndes, för att skapa fokus- och dialoggrupper efter

intresse och uppdrag. Intresseinventering med uppgift att beskriva sitt intresse och uppdrag,

för att utveckla och säkra verksamheten ur olika aspekter. Fokusgruppen blir en

samtalspartner inåt och utåt till grupper med andra intressen och uppgifter. Dessa kan träffas

digitalt eller på "redigt", så att man vet vart man kan vända sig för att få input och råd kring

olika frågor men framför allt för vidare kontakt med forskning, lobby samt politiker.

Att också kontakta forskningsinstitutioner för be-forskning t ex Linnéuniversitetet.

Klart var att alla som deltog på nätverksträffen bidrog till att visa på bredden och djupet

av, hur vi kan se möjligheter till att berika djurens och människornas samvaro på olika plan.

Att träffas är viktigt och att det kan finnas en turordning i uppdraget att sammankalla och

arrangera. Att den årliga träffen vandrar mellan olika aktörer är viktigt, så att ingen börjar

"äga" fältet och får tolkningsföreträde.

Att låta värdskapet ”vandra runt” mellan länderna, är en god idé, för att manifestera att

tillsammans är vi starka!

Bilaga 2

Böckernas hundar eller bra barn- och ungdomsböcker om hundar

som man kanske vill läsa för en hund

Böcker om hundar och barn brukar vara lämpligt att ha med när man har läshundsverksamhet.

Listan är inte komplett, men kan vara något att utgå ifrån.

Eva Töllner

Projektet Läshundar i Småland

Jönköping, den 30 december 2014

Bilderböcker

Aakeson, Kim Fupz: Duktig farbror sa hunden (2004)

Farbrorn köpte sig en hund. Men det blev inte som han tänkt sig utan helt tvärt om.

Abrahamsson, Harriet: Lilla faster och saknaden (2009)

Lilla Faster och Herr Hund brukar promenera varje dag. Men så en dag, mitt under

promenaden, faller Herr Hund död ner. Utan att säga hej då eller tack.

Alidasdotter, Åsa: Det är jag som är Cleo (2013)

Cleo är en liten Jack Russellterrier och hon berättar om sitt liv i en vanlig familj där det också

finns en katt. Illustrationerna består av foton.

Appelgren, Tove: Vesta-Linnéa och gosenosen (2005)

Vesta-Linnéa vill ha en hund. Mamma hade hund när hon var liten så mamma säger ja. Men

det är inte så lätt för det visar sig att Paul-Axel är allergisk mot pälsdjur. - Men det finns en

lösning!

Blake, Quentin: Fru Sunesson är ute och cyklar (2005)

Fru Sunesson är ute och cyklar med sin hund Hubertus. Cykeln trasslar, bl.a. hoppar kedjan

av, men Fru Sunesson vet hur man ordnar det. Allteftersom upptäcker hon dock bara fler och

fler saker som bör fixas ...

Borg, Inga: Hund i Paris (1991)

En berättelse från Paris där hunden Dolly bor i en bar. Genom henne får vi se en del av

staden.

Carrick, Carol: En pojke och hans hund (1980) – Mycket svår att få tag i. Kommer eventuellt

att ges ut av En bok för alla.

Dahle, Gro: Roy (2009)

Om sorgen efter en älskad hund.

Galli, Sara: Får hundar korv i himlen (2014)

När Alva får veta att hunden Musse är gammal och inte kommer att leva länge till blir hon arg

och ledsen. För henne är Musse inte bara en hund utan också en storebror som funnits hela

hennes liv. – En av mina favoriter!

Gordan, Kajsa: Kjelle börjar på hunddagis (2010)

Hunden Kjelle älskar att vara hemma med Bettan, mysa och ta det lugnt. Men en dag säger

Bettan att Kjelle ska börja på hunddagis. Kjelle tänker på alla stora, farliga hundar som finns.

Tänk om de andra hundarna är dumma mot honom?

Forts av Kjelle är kattvakt och Kjelle åker till Indien

Lindenbaum, Pija: Jag vaktar hunden (2014)

En småbarnsbok med ett triangeldrama som tema.

Lindgren, Barbro: Lilla lokomotivet Rosa (1995)

Rosa flyttar till stan (1996)

Rosa på dagis (1996)

Böckerna om Barbro Lindgrens bullterrier Rosa som aldrig riktigt gör som matte vill.

Böckerna om Rosa till hör mina favoriter!

Lindström, Eva: Lunds hund (2013)

Hunden Kulan säger till Lund att han gillar månen. Och vad gör Lund då?

Moss, Miriam: Världen bästa hund (2003)

Henry är rädd för hundar, till och med morfars hund Harry. Men Harry är inte så förtjust i

barn, så det går på ett ut. En dag händer något som ändrar på allt…

Sjöström, Mia: Stiligt Stella! (2008)

En berättelse om hunden Stella som går till hundfrisören. Matte Kristina beställer hela

programmet - bad, klippning, skötsel av klor, öron och tänder. Sedan säger matte hej då och

ska inte komma tillbaka på fyra timmar!. – Illustrationerna är foton.

Stark, Ulf: En stjärna vid namn Ajax (2007)

Ajax fanns redan i familjen när Johan föddes. De är de bästa vänner man kan tänka sig. De

gör allt tillsammans. Men Ajax liv är så mycket kortare än Johans så när Ajax dör ger si Johan

ut i världsrymden för att leta reda på den nya stjärnan Ajax. En av mina favoriter!

Sundqvist, Fidell: Birre var är du? (2011)

Birre är familjen Bloms lilla terriervalp. En dag försvinner han.

Hcf – Börja läsa och Lättläst

Boie, Kirsten: Linnea och hittehunden (2000)

Utanför affären står en stor hund. Linnea frågar om den är ensam och då får hon en fin

svansviftning till svar. Så då tror Linnea att det är en hittehund. Men någon är mycket ledsen

för att hennes hund är borta.

Boie, Kirsten: Min hund talar inte med vem som helst (2003)

Julkrubba med hund (2008)

Törtel är något så ovanligt som en talande hund. Men han talar bara med Lisa. Så folk tror att

Lisa kan buktala.

Bross, Helena: Allra bästa kompisen (2013)

Drömmen om en egen hund.

Grapne, Amanda: En liten bok om olika (2014)

Hundarna i berättelsen kommenterar varandras utseende. De blir ledsna och inser efter en

stund att var och en är bra på sitt sätt.

Lidbeck, Cecilia: Hunden som försvann (2012)

Peggys och Pyrets pappa är veterinär. När han tar hand om den lilla pudeln Fröken Fifi över

natten så försvinner hon. Då måste detektivklubben Hemliga Fyran gripa in.

Mortensen, Suzanne: Hundtjuven (2014)

Tove sitter utanför affären och gråter. Hennes hundvalp Ludde är försvunnen. Någon har stulit

honom! Vilken tur att Tim är detektiv för då kan de spana tillsammans!

Wirsen, Karin: Ensamma hunden (2013)

Vid busshållplatsen sitter en ensam hund. Alma och Egon rusar dit för att rädda den. Väl

hemma ser de att det står ett telefonnummer på halsbandet.

Østergaard, Peer: Tyst Bella! (2014)

Sine ska sova i tält tillsammans med sin hund Bella. De läser och har det mysigt, men så

kommer det någon…

Hcf – kapitelböcker för lågstadiebarn

Angerborn, Ingelin: Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund (2003)

Det börjar med att Tilda råkar byta ut tant Doris hund, sedan blir hennes cykel stulen, hon

stukar foten och får ett hål i sina nya jeans. Allting blir fel men slutar ändå helt rätt.

Baglio, Ben M.: Spårhundarna - en serie böcker om tre barn som letar rätt på djur. Serien har

tio delar och flera av dem är också barndeckare.

Ceder, Camilla: Djurfiket (2014)

Första boken om Sally - djurens vän. Sally älskar djur, men det är svårt att få ett eget med en

pappa som är pälsdjursallergiker. Nu hoppas Sally att Nadja ska bli hennes vän, för Nadja har

en jättegullig hund. När Sally upptäcker att Nadjas hund inte är välkommen på ett kafé, förstår

hon att det behövs ett Allmänt Djurfik. Fortsättes av: Valospaning (2014)

Dahlin, Petrus: Hunden på Lugna Gatan (2011)

En dam går omkring med ett hundkoppel med ett tomt hundhalsband. Hon är helt omöjlig att

kontakta. Kalle Skavank och hans kusin Dilsa tar sig an problemet och förstår att någon stulit

hennes älskade faraohund.

DiCamillo, Kate: Tack vare Winn-Dixie (2010)

En dag när flickan Opal är och handlar i mataffären Winn-Dixie träffar hon på en mager och

eländig hund. Hon tar honom med hem och ger honom namnet Winn-dixie efter mataffären.

Tack vare hunden förändras Opals liv och hon får flera nya vänner.

Halvarsson, Isabelle: Puzzel, den lilla smuggelhunden (2010)

Puzzel på valpkurs (2011)

Puzzel hittar ett spår (2012)

Puzzel på cirkus (2013)

Puzzel i skolan (2014)

Puzzel är en Jack Russellhund som smugglades in i Sverige. Men hon hade tur och kom till en

snäll familj. – En mycket populär serie! Puzzel och Puzzel i skolan är inspirerad av vår

verksamhet med läshundar i Bankeryd.

Holmström Degerman, Anna: Modighetsprovet (2008)

Lisen och hennes kompis ska tillbringa sportlovet hos Lisens mormor. Men allt blir inte som

de tänkt sig. Något gör att de inte klarar av att tala med varandra på flera dagar. Lisen har

önskat sig en hund, en collie, i födelsedagspresent. Men hundvalpar är dyra och har familjen

verkligen råd och tid med en valp. – Ett sportlov fyllt av både förtvivlan och stor glädje!

Wittmann, Monika: Rädda Rufus (2014)

Första delen i serien Julia djurdoktor. Julia älskar djur och tillbringar nästan all tid hos

veterinären Pia på hennes mottagning. En dag söker klasskamraten Nicke upp Julia. Han är

mycket orolig för sin hund Rufus som verkar ha mycket ont.

Hcg – kapitelböcker för mellanstadiebarn

Čapek, Karel: Dasjenka – en hundvalps levnad (1936)

En riktig klassiker om hur det är att få en hundvalp. Boken vänder sig både till vuxna och

barn. Kanske känns den lite gammaldags idag, men författarens underfundiga beskrivningar i

ord och bild av den lilla foxterriervalpen Dasjenkas första tid i livet är fortfarande en skojig

läsning!

Emanuel, Walter: Ett hundliv (1983)

A dog´s day kom ut i England första gången 1902 och den har alltid, liksom Tre män i en båt,

funnits i tryck sedan dess. En liten busig hund skriver ned vad som händer honom under en

dag. Det mesta av hans liv består av att ställa till ofog och att reta katterna! – Varför är det så

att vi gillar att läsa om olydiga hundar?

Eriksson, Malin: Nos mot näsa (2014)

Donja drömmer om en egen hund. För att visa sina föräldrar att hon är en ansvarskännande

person tar hon hand om sin kompis hund när hon är på semester.

Gardiner, John Reynolds: Spring Fanny, spring (1982)

En dag vägrar morfar att stiga upp ur sängen. Han är inte sjuk säger doktorn, men han verkar

på något sätt ha gett upp hoppet. Morfar har ekonomiska bekymmer. Han är orolig för

potatisskörden. Tioårige Willy som bor hos morfar bestämmer sig för att ta saken i egna

händer.

Glass, Linzi: Älskade Danny (2010)

När Bea är tolv år får hon en hundvalp, Danny. Beas föräldrar som är journalister arbetar

mycket och Danny blir i stället för ett syskon för Bea. Men en dag glömmer mamma att

stänga porten och Danny smiter ut. Under sina försök att hitta Danny får Bea nya vänner.

Ibbotson, Eva: En hund och hans pojke (2013)

Det enda Harry önskar sig är en hund. Men hans föräldrar tycker att en hund smutsar ner. Men

när pappan glömmer bort Harrys födelsedag hyr han en hund över helgen åt Harry på

Hundoteket. Harry och Pricken förstår direkt att de hör ihop! Det de inte vet är att Pricken ska

tillbaka till Hundoteket. – En av mina favoriter!

Knight, Eric: Lassie även utgiven under titeln Lassie på äventyr (senaste upplagan på svenska

1992)

En riktig klassieker! Gavs först ut som en kort berättelse i The Saturday Evening Post 1938,

men författaren bearbetade texten och gav ut boken 1942. Första svenska upplagan kom 1945

och har sedan dess kommit i flera upplagor.

Lean, Sarah: Hemlös (2013)

För ett år sedan dog 11-åriga Callys mamma just på pappas födelsedag. Sedan dess är allt så

annorlunda. Det finns ingen glädje längre. Inte ens bästa kompisen bryr sig om Cally längre.

Och ingen tror henne när hon berättar att mamma börjat visa sig för henne. Ofta med en stor

grå hund i sällskap.

Smith, Dodie: De hundra och en hundarna (1960)

Den klassiska boken om dalmatinerhundarna Pongo och Mrs Pongo och deras valpar. Cruella

De Vil är en mycket elak skurk, som vill göra pälsar av dalmatinervalpar och hon kidnappar

en massa dalmatinervalpar och däribland Pongos valpar. Författaren är mycket kunnig när det

gäller dalmatinerrasen. - Boken har filmats flera gånger år 2000. - En utmärkt

högläsningsbok!

Morpurgo, Michael: Coolt! (2003)

Tioårige Robbie ligger i koma efter att ha blivit påkörd av en bil. Han hör allt kring sig, men

kan varken se eller tala. Hela tiden undrar han om hans älskade hund Lucky överlevde.

Morpurgo, Michael: Kensukes rike (2001)

Under en storm i Stilla Havet ramlar Michael och hans hund, Stella Arois, överbord från

familjens segelbåt. De spolas upp på en öde ö. Michael är övertygad om att de kommer att

svälta ihjäl, men varje dag är det någon som ställer fram mat och vatten till dem. Det finns

alltså någon mer på ön. - En utmärkt högläsningsbok!

Stark, Ulf: Hunden som log (1987)

Det är den ståtliga hunden Kings sista dag i livet och killarna bestämmer sig för att han ska få

den allra bästa dagen av dem: Gröna Lund McDonalds på Kungsgatan och till sist att få vara

tillsammans med den vita pudeln Sessan. – En av mina favoriter!

Widerberg, Siv: Valpar till salu! (2008)

En realistisk bok om hundsmuggling. – Tre ungdomar upptäcker att det bor en kvinna i deras

bostadsområde som säljer insmugglade hundvalpar. De tar kontakt med Jordbruksverket och

anmäler de sett.

Zak, Monica: Alex Dogboy (2003)

Alex bor hos sin moster eftersom hans föräldrar har övergivit honom. När han träffar

gatpojken Råttan rymmer han, men livet på gatan är farligt och det är svårt att få tag på mat.

När han börjar ta hand om hundar får han namnet Dogboy.

Hc/Hce - skönlitteratur

Burnford, Sheila: Den otroliga vandringen (1974)

En fantastisk högläsningsbok som passar unga människor i åldern 12 år och uppåt. Boken

handlar om två hundar och en siameskatt som går ungefär 50 mil genom den kanadensiska

vildmarken. Boken har filmats. – En av mina favoriter!

ET