Mer makt åt akademiska ledare!

Bränslecell driver framtidens bil

Klimatmätning på hög nivå

Arabisk höst

Lunds universitets magasin | nr 9 | 2012

demokrater driLLas i oPinionsBiLdning

2 LUM nr 9 | 2012

LUM nr 9 | 2012 3

– Ska vi ta något om artificiell fotosyntes – att kunna efterlikna naturen vore ju fantastiskt, men det kanske är för bra för att vara sant? Eller satsa på nanotrådar som kan minska energiförbrukningen i olika elektriska apparater, eller välja något på hälsoområdet?

Studenterna talar engagerat, gestikule­rar och ritar på sina blädderblockspapper. Denna tvärvetenskapliga workshop handlar om att sålla fram en eller flera nanobasera­de idéer till ”Stora nanodagen”, ett samar­rangemang mellan kommunen och univer­sitetet.

– Är det någon som röstar för vattenför­slaget? Det skulle vara till stort värde i torra länder att kunna omvandla luftens fuktighet till vatten. Genom att klä uppsamlings­apparaten med rätt sorts nanomaterial skulle man kunna få en mycket större yta, säger na­nostudenten Jenny Wickham entusiastiskt.

någon annan påpekar att man säkert får lägga fram mer än en idé. något med hälsa, tycker en tredje, och entreprenörsstudenten raffaello Hendrickx nappar tag i en penna.

– Förslaget om lab­on­a­chip var väl häftigt: att tillverka små diagnostiska test­system på papper, som folk kan använda hemma. Vi kan rita upp det så här för att presentera det för marknaden... säger han och börjar skissa.

nanoteknoLoger från LtH och entre­prenörs­masterstudenter från Ekonomi­högskolan utgjorde två av övningens tre studentgrupper. Den tredje gruppen var masterstudenter i hållbarhet från Interna­tionella miljöinstitutet. Varje grupp förvän­tades bidra med sina speciella kunskaper:

Nano på tvärs engagerar

3

t

Det var fullt ös i den tvärvetenskapliga diskussionen. T.v. entreprenörsstudenterna Joël Wealer och Raffaello Hendrickx, t.h. nanostudenten Jenny Wickham. I bakgrunden lektor Håkan Rodhe från Internationella miljöinstitutet.

4 LUM nr 9 | 2012

entreprenörsstudenterna med idéer om vad som kan gå hem på marknaden, nanostu­denterna med sina kunskaper om vad som är tekniskt möjligt, och hållbarhetsstuden­terna med synpunkter på behovet av att spara resurser och energi.

Värd för workshopen var Håkan rodhe på Internationella miljöinstitutet. Han tror mycket på den pedagogiska betydelsen av tvärvetenskapliga studentmöten.

– Jag har tidigare låtit mina studenter agera miljökonsulter i entreprenörsprojekt på Ekonomihögskolan. Vid ett annat tillfälle fick en annan studentgrupp ge miljöaspek­ter på nanostudenters projekt. nu har vi tus­sat ihop alla tre grupperna, och att döma av den livliga diskussionen har det ju fallit väl ut, säger han.

för nanostudenterna är det ovana men intressanta frågor de fått möta från entre­prenörsstudenterna.

– när vi talar om någon teknisk möjlig­het, så frågar de vad den skulle tillföra för kunden och hur kostnadseffektiv tillverk­ningen skulle kunna bli. Det är ju frågor som vi annars inte stöter på, eftersom vår utbild­ning ligger närmare forskningen än produk­tionen, säger nanostudenterna Olivia Mark­bo och Karin Lovén.

Hållbarhetsfrågor har de mött på ett ge­nerellt plan, men inte mer i detalj.

– Vi känner förstås till behovet av en håll­bar utveckling. Men miljöstudenterna har kommit med mycket mer problemfokusera­de frågor än vi är vana vid, så det har också varit intressant. Och för oss är det ju roligt att få berätta om vårt område, och känna oss lite som missionärer!

Den tvärvetenskapliga studentdagen började med en föreläsning om nanoveten­skap på LTH, fortsatte med workshopen på Internationella miljöinstitutet och av­slutades på Teknopol hos entreprenörsstu­denterna. Dagen efter följde ”Stora nano­dagen” med bl.a. en frukostdiskussion för näringslivet, föredrag om hur den offentliga sektorn möter entreprenörssamhället, och ett panelsamtal om framtidens nanoteknis­ka möjligheter.

text: ingeLa BJörCkfoto: kennet ruona

t

För att förklara saker är det bra att kunna ta till både penna, papper och gester. Överst hållbarhets-studenten Julija Menise och nanostudenten Jenny Wickham. Nederst skriver Raffaello Hendrickx.

LUM nr 9 | 2012 5

adress: LUM, Lunds universitet, Box 117, 22100 Lund internpost: Hs 31

e-post: LUM@rektor.lu.se

Lum på nätet: www.lu.se/lum

annonser: tomat annonsbyrå, www.tomat.se tel 046­13 74 00/02, e­post PC: info@tomat.se e­post Mac: material@tomat.se

Prenumerationer: Anställda vid LU får LUM gratis. Enskilda abonnenter – 190 kr/9 nr. För prenumeration kontakta Eva Andersson: 046­222 70 10, Eva.Andersson@rektor.lu.se

adressändring: Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vid institutionen (motsv). Övriga skickar ändringsuppgifter till LUM, gamla adressrutan bifogas.

tryck: Lenanders Grafiska i Kalmar

nästa Lum: Manusstopp 15 januari. Utkom­mer 1 februari.

issn: 1653­2295

omslag: Unga opinionsbildare från Mellan­östern. Foto: Kennet ruona

Maria Lindh redaktör och ansvarig utgivare046­222 95 24, Maria.Lindh@rektor.lu.se

Jonas Anderssonjournalist046­222 70 17Jonas.Andersson@rektor.lu.se

Lena Björk Blixtjournalist naturvetenskap046­222 71 86, Lena.Bjork_Blixt@kanslin.lu.se

Ingela Björckforskningsjournalist046­222 76 46, Ingela.Bjorck@rektor.lu.se

Britta Collbergjournalist046­222 31 58, Britta.Collberg@rektor.lu.se

Petra Franckejournalist och layout 046­222 03 16, Petra.Francke@rektor.lu.se Mats nygrenjournalist teknik046­222 70 86, Mats.nygren@kansli.lth.se

Ulrika Oredsson journalist046­222 70 28, Ulrika.Oredsson@rektor.lu.se

Caroline runéuskommunikationschef046­222 70 41, Caroline.runeus@rektor.lu.se

Lunds universitets magasin Lum utkom första gången 1968. det når i dag samtliga anställda och nästan lika många utanför universitetet. Lum har en upplaga på 14.000 exemplar och utkommer med 9 nummer per år.Lunds universitets magasin

redaktion

smakprov.

Akademiska ledare bör få bestämma merSvensk forskning har tappat mark i den globala konkurrensen. regeringens

excellensutredning presenterade i dagarna sitt förslag till hur man ska återupprätta forskningens ställning, bl.a. genom akademiskt trovärdiga ledare, tydliga karriär­vägar och större basanslag till universiteten.

Bränslecell för framtidsbil framåtBränsleceller är ett miljövänligt sätt att driva framtidens bilar, som den interna­

tionella bilindustrin investerar mycket i nu. Patric Jannasch på LTH tillhör de få forska­re i Sverige som ägnar sig åt tekniken, och han är orolig för att Sverige tappar kom­petens på området och missar tåget.

Med webben som demokrativapenFemton handplockade studenter från Mellanöstern går just nu en utbildning

för opinionsbildare som Lunds universitet driver ihop med Svenska institutet. Där får de lära sig det senaste inom den digitala utvecklingen och mänskliga rättigheter.

Kristina – drottning som ständigt intresserar1600­talsdrottningen Kristina är ständigt på tapeten. nyligen gav professor

Svante nordin ut en bok om Kristinas brevväxling och möte med filosofen Descartes. Och Eva nylander, förste bibliotekarie på UB, har disputerat på Kristinas handskriftssamling som finns på Vatikanbiblioteket i rom.

Svindlande forskning inget för den höjdräddenyligen invigdes den svenska delen av en omfattande forskningssatsning på

klimatmätningar, som ska kartlägga växthusgaser över hela Europa. Projektledaren Anders Lindroth drar sig inte för de mer udda utmaningarna och klättrar gärna upp i hundra meter höga master när mätutrustning behöver justeras.

6

12

14

16

20

6 LUM nr 9 | 2012

forskning. återupprätta den aka-demiska republiken och kvaliteten – genom akademiskt trovärdiga le-dare, tydliga karriärvägar och större basanslag till universiteten!

det är några åtgärdsförslag i den s.k. excellensutredningen som presenterades på nobeldagen den 10 december.

– svenska forskare tvingas i dag jaga pengar till sin egen lön genom trendiga projekt. de behöver frihe-ten att göra något intressant, säger mats Benner, professor i forsknings-politik vid Lunds universitet och huvudsekreterare i utredningen.

Bakgrunden till Excellensutredningen är att svensk forskning tappar mark. redan 2009 visade en rapport från Vetenskapsrådet att svenska forskare inte citeras i lika hög grad som tidigare i internationella publikationer. En ny fördjupad studie konstaterar att tren­den håller i sig. Inte minst de yngre forskar­na, födda på 60­, 70­ och 80­talen, har fått sämre internationellt genomslag. Samtidigt citeras forskare i några europeiska länder allt mer, de i Schweiz, Holland och Danmark.

Utredarna Gunnar Öqvist, KVA, och Mats Benner, Lunds universitet, har besökt univer­sitet i de framgångsrika länderna, samt i Fin­land, som har samma nedåtkurva som Sve­rige. De analyserar vad som skiljer länderna på uppgång från Sverige och Finland.

– Sverige hade en storhetstid på 80­ta­let, då delar av vår forskning var mest cite­rad i världen efter USA och Storbritannien. Sverige är fortfarande en bra spelare, men den riktigt eggande förnyelsen äger inte rum här. Det gör oss mindre intressanta för internationella forskare, säger Mats Benner.

var finns då skiLLnaderna? Ja, det handlar inte om pengar – där är Sverige väl försörjt – utan mer om kultur, organisation, arbetsro och det förtroende som visas fors­karna, menar Mats Benner.

Svensk forskning finansieras huvudsakli­gen av skattemedel. Pengarna fördelas dock ofta i konkurrens. Hälften av all forskning fi­nansieras genom anslag som forskarna själ­va sökt och fått. regeringen har velat freda

vissa forskningsområden från den ständiga jakten på medel genom t.ex. Linnéstöd och strategiska forskningsanslag. Dessa garan­terar anslag under flera år till ett antal stora och starka miljöer, inte minst i Lund. Ändå är det fortfarande marknadslogiken som präglar svensk forskningsfinansiering, me­nar utredarna.

– Inte ens i de strategiska miljöerna är det säkert att det verkligen sker en förnyelse; kanske blir det bara ”mer av samma”. Dess­utom verkar detta att ha erövrat ett stort anslag leda till fortsatt fokus på att skaffa ännu mer pengar, ofta med stor framgång, säger Mats Benner.

Alla är alltså inte förlorare i det här mark­nadsinriktade fördelningssystemet, fortsät­ter han.

– Men att vara duktig på att få forsk­ningsanslag är inte detsamma som att ha verkligt goda idéer. Det handlar i dag mer om att få loss pengar än att göra bra saker, mer om att lära sig att tänka taktiskt och lobba i maktens korridorer, än att tänka fritt

exCeLLensutredningen

”Fostering break through re-search: A comparative study” är det formella namnet på den s.k. Excellensutredningen. Bakom står Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, vars huvudsakliga uppgift annars är att utse nobelpristagare i kemi, fysik och ekonomi. Excellensutred-ningen har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

aktuellt.

Så ska svensk forskning stå sig i konkurrensen

– Ge de akademiska ledarna större ansvar för forskningen

Professor Mats Benner är huvudsekreterare i Excellensutredningen.

LUM nr 9 | 2012 7

och djärvt. Det är allvarligt för ett samhälle där universiteten egentligen är den enda in­stitutionen för förnyelse.

Hur förhåller sig universiteten? Ja, de har anpassat sig. De agerar forskningshotell och överlåter i stort både rekrytering och att väl­ja forskningsinriktning på dem som drar in de externa pengarna, dvs. ofta seniora fors­kare. Men därmed blir också universiteten rådvilla: Vilken roll ska de spela – med vil­ka pengar och vilket mandat? Universite­tets ledare på alla nivåer har abdikerat från sitt akademiska uppdrag att aktivt påverka forskningsinriktningen och främja och säkra dess kvalitet, summerar excellensutredarna.

Här skiLJer sig sverige från Schweiz, Hol­land och Danmark. I dessa tre länder har de akademiska ledarna ett större ansvar för vad det ska forskas om och för att kvaliteten är hög. De är mycket aktiva och internationell rekrytering står högt upp på deras agenda.

Också i Sverige går utvecklingen mot ökad självständighet för lärosätena och ökat ansvar för att utveckla den egna forskning­en och säkra dess kvalitet. Det är rimligt, menar utredarna, men förutsätter större di­rekta basanslag och relativt mindre andel externa anslag.

– I de länder som lyckas bäst står basan­slagen för minst 60 procent av forsknings­budgeten – i något fall hela 85 procent. Man använder pengarna medvetet för att främja och stärka god forskning.

Men för att kunna vara så aktiva och sty­rande som de akademiska ledarna i Schweiz, Holland och Danmark, så krävs akademisk legitimitet, fortsätter Mats Benner.

– Ledningskulturen på de här universi­teten är kollegial. Ledarna visar stort enga­gemang. De är kunniga och nyfikna, själva goda forskare men har dessutom en över­blick och idé om vad de vill med verksam­heten.

Dessa drivande ledare är ofta internatio­nellt rekryterade. På exempelvis det mycket framgångsrika EPFL i Lausanne som ryckt fram i rankingsammanhang och ligger på nivå med Yale, kommer tre av sju dekaner från USA.

– Dessa ledare är betrodda av sina kol­leger att göra de allt viktigare valen när det

excellensutredningens rekommendationer till universitet som vill lyckas:• Satsapåtrovärdigaakademiskaledaremedtydligtmandatattrekrytera,

inte minst internationellt.• Setillattforskare”rörpåsig”(mobilitet).• Erbjudfakultetsfinansieradeforskartjänsterinomområdendäruniversite-

ten vill vara ledande.• Rekryteraöppetochtransparent–ingensvågerpolitik.• Merbasanslagochmax40procentexternfinansiering.• Karriärsystemmedresursersomsignalerartydligaförväntningartillunga

forskare. • Avståfrånattexternfinansierafastatjänster.• Kvalitetssäkraforskningen–ochgördetgärnasjälv!• Nysynpåhurettuniversitetskastyras(merledning,mindremanagement).• Satsamerpåindividermednyaidéersomkomplementtillstörreprogram.

tre snabba frågor är excellent forskning och nobelpris verkligen så viktigt för sverige? är det inte mer angeläget att se till att forskning kommer till nytta i innova-tioner som kan förbättra samhället och svensk konkurrenskraft?–Visstärocksådettaviktigtmendetsom glömts är villkoren för den nyda-nande forskningen. Den har så att säga försvunnit i vår nyttoorienterade tid.

kan du själv som vicedekan på eHL utöva det slags ledarskap som utred-ningen förordar?–Delvis.Jagkanframföralltpratamedverksamheten och försöka vara närva-rande som företrädare för fakulteten som helhet. Men mycket ansvar ligger på den enskilde, där resurser och finan-sieringsmöjligheter finns. Min uppgift är stödjande och uppmuntrande. är det verkligen bra för kreativiteten om makt flyttas från enskilda forskare och forskargrupper till de akademiska ledarna?–Dethandlarinteomdetutanomatt skapa en produktiv balans mellan starka forskare och ledare som har förutsättningar att stödja framgångsrik forskning via rekryteringar, stödresur-ser etc. Rekryteringar är nyckeluppgif-ten för de akademiska ledarna i andra länder, och att driva på, inte peta i vad folk håller på med.

gäller rekryteringar och forskningsinrikt­ning. En annan trend är nämligen att de framgångsrika universiteten är profilerade. De har starkt fokus på kvalitet och former för att utveckla områden de vill profilera sig inom.

i sverige Har den långt gångna decentrali­seringen lett till fragmentering, menar Mats Benner. Det har hindrat unga forskare att tänka nytt. resurserna går ofta till seniora forskare. Unga svenskar får betydligt senare i karriären chans att pröva egna idéer, jäm­fört med i Schweiz, Holland och Danmark. I Holland och Danmark har nationella karri­ärsystem spelat stor roll för forskningsfram­gången med tydliga ingångar och förvänt­ningar på de unga forskarna.

– I de tre framgångsrika länderna har yngre forskare fem år på sig att självstän­digt visa vad de vill – de har ett eget mandat. De behöver inte bli kompis med någon stark och välfinansierad äldre kollega, de behöver inte spela lika säkert.

För att hitta tillbaka till 80­talets toppo­sition behöver Sverige alltså återskapa den akademiska samfälligheten, menar utredar­na. Idag har den förfallit till enskilda projekt.

– Vi behöver universitet som hålls sam­man av visionära, djärva och kvalitetsmed­vetna ledare, som inte bara tar ansvar för hur mycket pengar som dras in utan också för vad som görs, säger Mats Benner.

text & foto: Britta CoLLBerg

8 LUM nr 9 | 2012

aktuellt.

Life science. i november var det samling på medicon village kring frågan hur regeringens satsningar på life science på bästa sätt ska nå skåne. statssekreterare Peter Honeth stod i centrum och han upp-manade till samverkan.

representanter från universitetet, sjukvår­den, näringslivet, regionpolitiken och ESS fanns på plats i det som många vill se som högborgen för livsvetenskaperna – Medicon Village. Utgångspunkten var den senaste forsknings­ och innovationspropositionen i vilken man gått ett steg längre mot kom­mersialisering av forskningen genom att rikta satsningar mot samverkan, att möjlig­göra för bättre samarbete mellan exempel­vis forskningen och sjukvården.

– En av de största och viktigaste tradi­

tionella industrigrenar finns inom life sci­ence­området, menade Peter Honeth. Och även om viss läkemedelsindustri tenderar att minska så ökar bioteknikområdet. Men utan en hög volym kliniska prövningar blir det ingen life science, sa han.

Peter Honeth menade att akademien behöver vara med lite längre inom läkeme­delsutvecklingen och därför har man bland annat satsat på SciLifeLab, ett nationellt forskningsinstitut för biomedicinsk forsk­ning. Denna satsning har förlagts till Upp­sala/Stockholm och baseras på lokaler och utrustning som Astra Zeneca lämnar efter sig i Södertälje.

men skåne då? Peter Honeth betonade att SciLifeLab är en nationell satsning – liksom MAX IV och ESS som ju också får mycket pengar i forsknings­ och innovationspropo­

Vilka satsningar gynnar life science i Skåne?

Debatt på Medicon Village med statssekreterare Peter Honeth

StatssekreterarePeterHoneth(t.v.)drogstorpubliktillMediconVillageochdebattenomlifescience.ProfessorKristianPietras(t.h.)uppmana-dePeterHonethattsatsamerpåyngreforskare.Självärhanettexempelpåenyngrerörligforskare–nysshitkommenfrånKarolinskaInstitu-tetiStockholm.foto: annika persson

sitionen. Just nu är dock varken forskning­en inom synkrotronljus (MAX) eller neutron­området (ESS) särskilt inriktat på life science.

Medicinska fakultetens vicedekanus Karl Obrant efterlyste en satsning på ett medi­cinskt strålrör vid MAX IV­laboratoriet – ett s.k. MedMAX. ESS representant Sindra Pe­tersson Årsköld var öppen för life science och bollade över det till forskarna runt om­kring henne.

– Vi behöver veta nu vad ni vill forska kring om tio år. Vi kan inte bara bygga värl­dens häftigaste apparat – vi måste bygga rätt sak, sa hon.

Bland andra möjliga satsningar som kun­de få fart på utvecklingen inom life science nämndes bättre villkor för yngre forskare.

Peter Honeth försvarade detta med att man satsat på ett antal s.k. meriteringstjäns­ter för yngre forskare – en typ av forskar­

LUM nr 9 | 2012 9

assistenttjänster. Kristian Pietras, som är ett exempel på en yngre forskare, och som ny­ligen kommit från Karolinska Institutet till Lund, menade att dessa tjänster inte räcker.

– Alla högg på meriteringstjänsterna och nu är den kvoten uppfylld. Den stora bristen finns snäppet över – vi behöver för­stärkning på nästa nivå!

Kristian Pietras menade också att det är för låg nivå på rörligheten bland särskilt de yngre forskarna. Såväl bland universi­teten inom landet som för svenska unga forskare utomlands.

det fanns oCkså ett stort intresse för de s.k. strategiska innovationsområdena som tas upp i proppen. Hur ska de se ut – och var ska de lokaliseras? Vice VD:n på Medi­con Village, Ursula Hultkvist Bengtsson fö­reslog Peter Honeth att Skåne skulle bli ett sådant områden inom triple helix (samver­kan mellan privat och offentlig verksam­het). Peter Honeth rekommenderade att man skulle gå vidare med det till Vinnova som ska administrera dessa områden.

För övrigt var samtliga deltagare i de­batten mycket nöjda med regeringens satsning på forskning och innovation.

– Det är en djärv och kraftfull satsning, sa Sindra Petersson Årsköld. Det är inte bara det att MAX IV och ESS kommer att generera ny forskning – med dessa två flaggskepp blir det också mycket lättare att rekrytera internationella toppforskare.

maria LindH

forsknings- oCH innovationsProPositionenDe satsningar som beskrivs i propositionen innebär en nivåök-ning av resurser till forskning och innovationpå4miljarderkronortill2016.Tillsammansmeddennivå ökning på 5 miljarder kronor som presenterades i den föregåen-de forsknings- och innovationspro-positionen,år2008,innebärdeten ökning med cirka 9 miljarder kronor på åtta år.

Läs mer på www.regeringen.se/sb/d/16064

sociaLa innovationer. Hur tar universitetet tillvara på innovatio-ner som inte ger klirr i kassan? som framför allt inriktar sig på att möta sociala behov?

det diskuterades i mitten av november då det nystartade centret för sociala innovationer – LusiC – höll en workshop för forskare och experter på området.

André Bogsjö, som från och med årsskiftet kommer att vara anställd på LUSIC, var ti­digare affärsutvecklare inom universitetets reguljära innovationsverksamhet.

– Det var inom mitt förra arbete som det blev tydligt för mig att det behövs andra former än de som finns idag för att hantera sociala innovationer, säger han.

Medan forskare som tar fram fysiska inno vationer behöver hjälp med patentering och affärsplaner så kan en nydanande soci­al forskare kanske framför allt behöva hjälp med att dra i de rätta trådarna för att de­ras idéer ska få gehör i samhället. Forskaren måste kopplas samman med rätt personer.

tiLL worksHoPen hade man bjudit in ett 50­tal experter på sociala innovationer från näringslivet, frivilligorganisationer och uni­versitet.

– Det blev bra samtal med människor med mycket erfarenhet från området, säger Lars­Erik Olofsson, som är med och driver det sociala projektet Women for Sustaina­ble Growth (W4SG) vid Centrum för Mellan­östernstudier. Med den egna erfarenheten i bagaget är han aktiv i uppbyggandet av det nya centret.

såväL Lars-erik oLofsson som André Bogsjö poängterar vikten av att centret måste ta vara på den kompetens som re­dan idag finns på området. Workshopen var startskottet, och det första året kom­

mer man att pröva sig fram för att bygga upp en effektiv verksamhet.

– Mycket forskning pekar på att socia­la innovationer är ett måste för att möta de stora utmaningar som vi står inför, det nämns bland annat i EUs mål för 2020, säger André Bogsjö. nu gäller det att hitta medel för att stötta de här människorna vars pri­mära motiv är att förbättra planeten eller människors liv.

från oCH med årsskiftet flyttar LUSIC in i nya lokaler på Ideon. Där kommer en handfull anställda att verka inom ramen för Ideon och LU Open, som är en ny arena där projekt och nätverk av olika slag kan mötas och utvecklas.

text & foto: uLrika oredsson

Nytt center ska främja sociala innovationer

Lars-OlofOlofssonochAndréBogsjöharstartatLUSIC,LundUniversitySocialInno-vationCenter.

10 LUM nr 9 | 2012

aktuellt.

studentbostäder. universitetets ar-bete för rätten att få vidareuthyra bostäder till svenska studenter och studenter från andra eu-länder har betalat sig. i slutet på november invigdes det första av fem hus på ole römers väg. totalt blir det 200 nya bostäder.

– Jag är väldigt glad för detta. Detta är ett bra första steg på vägen till fler studentbos­täder i Lund och en fin julklapp till alla stu­denter, säger rektor Per Eriksson, som va­rit drivande för att få till en förändring av reglerna.

Det är första gången som temporära stu­dentbostäder byggs i Lund, något som har blivit möjligt tack vare ett särskilt undantag för vissa

universitet och högskolor att blockförhyra bostäder. Den nuvarande lösningen har bli­vit möjlig genom att Akademiska Hus arren­derar mark till Prime Living AB, som i sin tur hyr ut bostäderna till universitetet.

att det är Brist på studentbostäder i Lund är ett gammalt problem. Per Er­

iksson berättar att tidigare har olika aktörer – universitetet,

kommunen, studentor­ganisationer och bo­

stadsbolag – bara varit eniga om en sak: att det är någon annans fel.

– Vi bestämde oss för att ändra inställ­ning och säga att det är Lunds universitets ansvar att se till att det finns boende för våra studenter. Vi fick regeringen att genomföra en regeländring och vi har ett mycket gott samarbete med Lunds kommun, säger Per Eriksson.

sedan ett tiLLfäLLigt ByggLov beviljats (max 5+5 år) har allting gått fort. Bostäder­na byggs på plats av Modular Living och be­står av moduler som Prime Living låter byg­gas helt klara i Kanton i Kina. Monteringen på plats i Lund tar 26 dagar per hus. Un­der våren beräknas alla de 200 bostäderna vara färdiga för inflyttning. I första hand rik­tar man sig till internationella studenter och gästforskare, men även svenska studenter kommer att kunna få hyra.

– Det är ett nytt koncept för byggande med flera parter inblandade. Det har gått hisnande fort, men sammantaget har det blivit mycket bra, säger Sara van Lunteren på LU Bostäder.

ett ProBLem är att det tidsbegränsade ar­rendeavtalet mellan Prime Living och Aka­demiska Hus på tio år gör att kostnaderna ökar, vilket i sin tur påverkar hyran. Målet är nu att få tillgång till mer mark att bygga på – inte bara genom att arrendera utan för­hoppningsvis också genom ytterligare re­geländringar som gör det lättare att kom­ma åt mark.

Jonas andersson

Kina-byggda modulhusinflyttningsklara till våren

Första studentboendet som universitetet får hyra ut

Rummen har ordentlig kök. foto: modular living

Det första huset av fem står nu klart på Ole Römers väg. foto: jonas andersson

LUM nr 9 | 2012 11

LokaLer. ett nytt Health science Centre skulle kunna byggas på sölvegatan, i anslutning till entrén till BmC. tanken framförs i en rapport av professor ingemar Carlstedt som lämnats över till medicinska fakultetens ledning.

DetnuvarandeHealthScienceCentre,tidigare kallat Vårdvetenskapens hus, ligger på Baravägen. Men dess ytor är intesärskiltväldisponerade–blandannatbestårnästan30procentavkor-ridorer.Hyresavtaletlöperut2017,såom ett nybygge ska bli ett alternativ är det bråttom med planeringen.

En fördel med ett nytt hus framför BMCär,enligtIngemarCarlstedt,attman skulle få möjligheter att samordna läkarutbildningen och de övriga vård-utbildningarna. Detta kunde ge både en pedagogisk vinst och en effektivare användning av gemensamma lokaler.

MedenplaceringvidBMCkanocksåvårdforskningen integreras mer med annan forskning. Det skulle bli lättare att ta ett samlat grepp hela vägen från experimentell laboratorieforskning via klinisk forskning till vårdforskning om t.ex. de stora folksjukdomarna.

IngemarCarlstedtsrapportomfa-kultetens framtida lokalbehov innehål-ler också bl.a. ett förslag om att bygga påkontorsdelenavCRCiMalmömedtvåvåningar.Dennadel–mittdelenavCRC-komplexet–ärredanförbereddför en sådan utbyggnad.

ingeLa BJörCk

Brevdonation till uBdonation. Universitetsbiblioteket i Lund har nyligen fått ta emot en dona-tionpådrygt200brevfrånErikOlsonsom var med och bildade konstnärskol-lektivet Halmstadgruppen.

Brevenärskrivnaåren1923–1952tillkonstkännaren och mecenaten Egon Östlund i Halmstad. Breven kommer att vara tillgängliga för studenter och forskare i universitetsbibliotekets specialläsesal.

nybygge förslås för vårdvetare

bibLiotek. summons tid som söksys-tem vid Lunds universitets bibliotek (LuB) blev kort. vid årsskiftet införs ett nytt system. det blir det tredje bytet på två år, men med ett avtal på åtminstone fyra år hoppas pro-jektledaren att en hållbar lösning uppnåtts.

Det var för ett år sedan som upphandling­en av nytt söksystem strandade på grund av orena anbud och man fick börja om från början. Under tiden direktupphandlades Summon.

– Det är klart att det vore enklast att be­hålla Summon, men nu lämnade Ebsco med sitt söksystem Ebsco Discovery Service ,EDS, det anbud som svarade bäst mot våra krav, säger Henrik Åslund, bibliotekssamordna­re och projektledare för den nya upphand­lingen.

Han är övertygad om att EDS som i ver­sionen på Lunds universitet kommer att kall­las för LUBsearch, förutom att vara bättre, också innebär en mer långsiktig lösning.

– I det nya systemet kommer det åter­igen att bli möjligt att spara sina sökningar och referenser. EDS har också en mer om­

fattande metadata, det vill säga de hämtar in data från flera källor, tidskrifter, databaser och dylikt. Universitetet har sedan tidigare många databaser från Ebsco, vilket betyder att det inte är några större problem att in­tegrera dessa i LUBsearch.

Implementering av det nya systemet är i full gång, och under december kommer bibliotekarier inom LUB att få utbildning i det nya systemet.

– rent användarmässigt kommer det inte att bli så stor skillnad. Eftersom man inte har kunnat spara ner sökningar och referenser i Summon, så innebär det här bytet inget ex­tra arbete med att föra över data.

Det nya avtalet med Ebsco gäller i fyra år, med möjlighet till förlängning om ett år i taget i ytterligare tre år.

– Det är lång tid i sådana här samman­hang. Tekniken utvecklas väldigt snabbt och därför är det svårt att svara på idag vilka be­hov vi har om bara ett par år, säger Henrik Åslund, som nu hoppas få arbetsro för att kunna ta itu med andra saker:

– Söksystemet för bibliotekens fysiska, tryckta medier, LOVISA behöver till exempel också uppdateras.

Linda viBerg

Långsiktig lösning klar för bibliotekssökLUBsearch ersätter Summon

SöksystemenvidLundsuniversitetsbibliotekharavlöstvarandraunderdesenasteåren,mennu har man hittat en långsiktig lösning. foto: lasse strandberg

12 LUM nr 9 | 2012

Bränsleceller får fart på framtidens bilarEfter elbilarna och laddhybriderna kom-mer bränslecellerna.

Det tror Patric Jannasch, professor i polymerteknologi. Tekniken som var hajpad i slutet av 90-talet, men sedan gått på sparlåga, närmar sig nu kommersiali-sering. Fast inte i Sverige. Han är orolig för att Sverige tappar kompetens och missar tåget.

– Den internationella bilindustrin investerar stort i bränsleceller just nu. Det hade inte skett om de inte trodde på tekniken, säger Patric Jannasch som deltagit i flera stora EU­projekt om bränsleceller. Mycket av den forskning som bedrivs i Sverige äger rum i dels den egna forskargruppen på sju perso­ner på LTH, dels i en grupp på KTH.

PatriC JannasCHs doktorand Shogo Takamuku har i flera år jobbat som bräns­lecellsutvecklare på bilföretaget nissan i Japan. Han kom till Lund för knappt fyra år sedan för att ta del av Kemicentrums framgångsrika forskning om polymer­membraner, ett slags plastfilm vilken har en nyckelroll i bränslecellen. Han beskriver bränslecellerna som en vidareutveckling av elbilstekniken.

– I och med elbilarna lär sig bilföretagen att hantera elektricitet. Då blir det lättare

Patric Jannasch tror på bränslecellsbilar. Bränsleceller finns inte bara i elbilar utan kan också användas i datorer och andra elektriska apparater,

12 LUM nr 9 | 2012

LUM nr 9 | 2012 13

att sedan ta steget till bränslecellstekniken, säger Shogo Takamuku.

Också en bränslecellsbil drivs av elmoto­rer. Men istället för att få energi av ett ladd­ningsbart batteri tankas bilen med vätgas. Ur avgasröret kommer – vanligt vatten! Vät­gasen hamnar först i bränslecellen som ser ut som en strimmig metallåda i storlek av en resväska. Där separeras elektronerna fram för att sedan skickas vidare för att sätta fart på motorn. Protonerna tar polymermem­branet hand om. Det är plastfilmen som jämte katalysatorskikt och gasflödesplattor ger bränslecellen dess skiktade utseende.

nu har Shogo Takamuku tillsammans med Patric Jannasch hittat ett nytt sätt att tillverka billigare, effektivare och miljövän­ligare plastfilmer. Det är en välkommen nyhet, eftersom framställningskostnaden länge varit den största invändningen mot bränslecellstekniken.

med Lundaforskarnas uPPfinning

kan membranets råmaterial ersättas med ett billigare, samtidigt som tillverkningsste­gen minskar från tolv till fyra. Dessutom tål plastfilmen högre temperaturer, vilket gör hela bränslecellssystemet effektivare och billigare.

Det forskarna gjort, är att molekylärt de­signa ett slags självorganiserade polymerer som gör plasten mer robust. Membranet kan också användas för att exempelvis fil­

trera bort salt från havsvatten. Den speciella molekylsammansättningen håller på att pa­tenteras internationellt, och beskrivs även i den avhandling som Shogo Takamuku för­svarade här om veckan.

– Just nu för vi diskussioner med ett in­ternationellt membranföretag som vill köpa vår uppfinning, berättar Patric Jannasch och förklarar att bilföretagen själva inte tillverkar plastfilmen utan köper in från leverantörer.

Han återkommer tiLL att Sverige borde utveckla en nationell plan och satsa på tek­nologin.

– Viktiga komponenter i bränsleceller görs av metall och det finns det mängder av här. Och i framtidens smarta elnät kan bränslecellen köras baklänges för att om­vandla överskottsenergi från exempelvis vindkraft till vätgas som sedan kan använ­das vid behov, säger han.

Däremot tar han inte för givet att det är främst i Sverige som man i framtiden kom­mer att köra runt i bränslecellsbilar.

– Här finns mycket skog så vi kan köra på biogas eller biodiesel, kanske. Men i Ja­pan, Tyskland och i andra länder med min­dre tillgång på biomassa behövs bränsle­cellstekniken.

I mars far Shogo Takamuku vidare till Max Planck­institutet i Mainz. Där finns en spjutspetsgrupp som jobbar nära bränsle­cellsgruppen i Lund.

BränsLeCeLLer Bränsleceller kan beskrivas som ett batteri som tankas med bränsle, vanligtvis vätgas. De kan användas för att driva bilars elmotorer, ge elektricitet och värme till hus och er-sätta vanliga batterier i hörappara-ter eller till mobilladdare. Man kan ännu inte köpa en bränslecellsbil privat, men flera länder har testat tekniken på bränslecellsbussar. Pre-standan på dagens fordon ligger på 170–180km/hmedenräckviddpåca60mil.

men var ska man tanka?Skateknikenslåigenomkrävsetthelt nytt system för vätgasdistribu-tion. En sådan infrastruktur hänger mycket på politisk vilja. Flera länder har en nationell plan. Långt fram-skridna planer finns på att testa ett stråk mellan Oslo och Berlin.

I Lund fortsätter forskningen i ett pågå­ende EU­projekt och i ett helt nytt projekt som startar i februari. Shogo Takamukus forskning om bränsleceller har helt finan­sierats av Styrelsen for Forskning og Inno­vation i Danmark.

text: kristina Lindgärdefoto: kennet ruona

Alla motordelar hittar man inte under framluckan. Elmotorerna(ejmedpåbilden)sitterihjulen!

Ett helt nytt plastmembran förväntas göra bränslecellen bättre. Den beskrivs i en nyavhandlingavShogoTakamuku.

LUM nr 9 | 2012 13

14 LUM nr 9 | 2012

Rafaa fyller ett onlinebibliotek med vittnesmål om brott mot mänskliga rättigheter i Syrien. Ibrahim bygger en debattsajt där Yemens framtidsfrågor ska kunna diskuteras och få spridning. Aymen utvecklar tekniska plattformar för direktdemokrati i Tunisien. Alla tre går en utbildning för opinionsbildare från Mellanöstern som Lunds universi-tet driver tillsammans med Svenska institutet.

Webbdemokraterfortbildas inom social innovation

Aymen Amri, Ibrahim Mothana och Rafa Al-masri.IbakgrundenSte-fan Larsson, förestån-dare Lunds universitets internetinstitut(LUii) foto: kennet ruona

LUM nr 9 | 2012 15

Sedan oktober månad befinner sig 15 handplockade studenter från Mel­lanöstern och nordafrika i ett höst­ruggigt Landskrona. I universitetets

lokaler på Citadellet ska de drillas i mänsk­liga rättigheter samtidigt som de lär sig det senaste inom den digitala utvecklingen. Ut­bildningen riktar sig till unga människor som drivs av en vilja att åstadkomma förändring i sina hemländer, framför allt när det gäl­ler social rättvisa och mänskliga rättigheter.

rafaa aLmasri är en av fem syrier som går kursen. Hon är bloggare och journalist och arbetar för en TV­kanal från Dubai samt för en tidning som ges ut av den syriska oppo­sitionen. Sedan revolten inleddes har hon tagit tjänst som tolk åt utländska ackredite­rade journalister för att få möjlighet att resa runt i landet och bedriva sitt journalistiska ar­bete. Vid två tillfällen har hon arresterats. Så när en belgisk journalist berättade för henne om kursen i Lund insåg hon att sex måna­der i Sverige skulle ge henne ro, möjlighet och verktyg att utveckla det projekt som hon brinner för – ett onlinebibliotek med vitt­nesmål om brott mot mänskliga rättigheter.

– Det finns en enorm okunskap i Syrien om vad mänskliga rättigheter är, säger hon.

Genom att låta människor berätta om brott som begåtts mot dem och sätta fing­ret på vilka rättigheter som kränkts vill hon öka medvetenheten. Hon hyser också en förhoppning om att onlinebiblioteket ska tjäna som dokumentation den dag då in­bördeskriget är över och rättvisa ska skipas.

rafaa Almasri berättar om Syriens ”med­borgarjournalister”, dvs. de vanliga männ­iskor som bloggar och lägger upp vittnes­mål på Youtube.

– De är otroligt modiga och riskerar sina liv för att berätta vad som händer i Syrien, säger hon. Dessutom har syrier idag blivit experter på hur man använder sig av proxy­servrar och annat för att anonymt kunna lägga upp saker på nätet.

aymen amri från Tunisien ingår i nät­aktivistklustret Telecomix som grundades av bland andra Marcin de Kaminski, rätts­sociolog från Lund och programansvarig för utbildningen. Telecomix arbetar för ett

soCiaL innovation in a digitaL Context

KursenSocialinnovationinadigi-tal context ges i samarbete mellan Svenskainstitutet,Lundsuniversi-tetsinternetinstitut(LUii)ochLundUniversityCommissionedEducation(LUCE).Merpartenavlärarnakommerfrån LU. Ett axplock från schemat: Mänskliga rättigheter, användning av ny media i sociala rörelser, medbor-gar- eller gräsrotsjournalistik, video-aktivism, säkerhet och etik, sociala medier och politiska konsekvenser.

fritt och öppet internet och har bland annat gjort aktioner mot den syriska regimen när den har försökt censurera delar av internet. Det var genom nätverket som Aymen Amri fick information om utbildningen.

Aymen Amri har oändligt många idéer om hur internet kan användas i demokratins namn. några av dem utvecklar han just nu i form av projektarbeten. Det handlar bl.a. om en webbplattform – ”Party 2.0”– för direkt­demokrati där tunisier ska kunna göra sina röster hörda och påverka politiker.

– Demokratin i Tunisien är mycket bräck­lig, säger han. Folket kommer dåligt till tals, men med hjälp av en webbplattform kan de diskutera, organisera sig och framföra sina krav till sittande politiker.

i ett annat ProJekt utvecklar han ett verk­tyg för att betygsätta de politiska ledarna. ”rate my governor” kallar han det. Förhopp­ningen är att plattformen ska ge opinionen så stort genomslag att varje politiker med självbevarelsedrift tvingas ta hänsyn till den.

Ett tredje projekt syftar också till att göra folkets röst hörd. Genom ytterligare en webbplattform ska man kunna lägga fram förslag till politiker. Förslagen kan få politisk tyngd om tillräckligt många stödjer dem.

Aymen Amri är grundare av det första tunisiska så kallade hackerspace, där männ­iskor samlas för att lösa olika datorbaserade problem. Bl.a. annat ger man hjälp åt ”hack­tivister” (av hackare och aktivist) som tar sig in på datorer av politiska skäl, bland annat för att hjälpa journalister i deras grävande.

– Hacktivisternas mål är att komma åt hemlighetsmakeri och korruption i det poli­tiska systemet, säger han.

iBraHim moHtana, politisk aktivist och den enda kursdeltagaren från Yemen, har bland annat dragit igång ett webbaserat de­battforum där vanligt folk ska kunna kom­ma till tals i aktuella och viktiga frågor. Hur politisk islam förhåller sig till de mänskli­ga rättigheterna och konsekvenser av ut­ländskt bistånd är några ämnen som tagits upp i debatterna, som är utformade enligt brittisk parlamentsmodell. Debatterna har fått stort genomslag och citerats i inflytel­serik västerländsk media. Ett annat av Ibra­

him Mohtanas projekt går ut på att enga­gera yemeniterna i att ta fram en vision för hur landet ska se ut år 2020. Visionen ska tas fram genom crowdsourcing.

Programansvarige Marcin de Kamin­ski, doktorand på rättssociologen, är själv nätaktivist. Han är engagerad i nät­tan­kesmedjan Juliagruppen och arbetar med bland annat Sida och UD i frågor om nätfri­het och digital demokratisering. Han hop­pas att kursen ska bidra till en långsiktig po­sitiv utveckling i regionen.

– Det är en stor tillgång att alla har oli­ka bakgrund och att det finns expertis från många olika områden, säger Marcin de Ka­minski. Alla är engagerade och har som mål­sättning att göra bra saker tillsammans. Det är en lärprocess även för oss lärare.

Samtliga kursdeltagare har blivit antagna till kursen på grundval av de projekt som de vill genomföra. Efter sex månader i Sverige ska de tillbaka till sina hemländer och med stöd från kursens lärare fortsätta med sina projekt. Vid nästa årskifte avslutas kursen med en uppföljningskonferens i Lund.

uLrika oredsson

Marcin de Kaminski är ansva-rig för pro-grammet.

16 LUM nr 9 | 2012

Drottning Kristina är alltid aktuell!Det fastslår Eva Nylander, förste

bibliotekarie på UB som disputerat på Kristinas handskriftssamling som

finns på Vatikanbiblioteket i Rom. En senare bok som intresserade

den vetgiriga drottningen är ”Själens passioner” som hon fick av René Descartes som

tjänstgjorde vid hennes hov i Stockholm under några kalla

vintermånader.– Detta möte mellan den

moderna filosofins grundare och den mest självständiga

och fascinerande person som någonsin suttit på Sveriges tron är en sagoskimrande

episod, säger professor Svante Nordin, som just kommit ut med

boken ”Drottningen och filoso-fen” som handlar om detta möte.

Drottning Kristinafortsätter att fascinera

LUM nr 9 | 2012

LUM nr 9 | 2012 17

– vilket kan få värst konsekvenser – missriktad kärlek eller missriktat hat?

det var en av alla de frågor som drottning kristina ställde till filosofen descartes i en omfattande brevväxling som nu blivit en bok tack vare svante nordin, professor i idé- och lärdomshistoria.

Det var den franske ambassadören Pierre Chanut som förmedlade kontakten mellan den vetgiriga drottningen och den fran­ske filosofen, som vid deras inledande kon­takt bodde i Holland. Efter några månaders brevväxling kallade drottningen honom till sig. Men hans tjänstgöring vid det svens­

ka hovet blev inte lång. Han dog efter bara några månader.

– Han fick influensa, säger Svante nordin och avfärdar därmed ryktet om att Descar­tes skulle blivit förgiftad eller på annat sätt bragt om livet.

Svante nordins bok ”Drottningen och filosofen” har undertiteln ”Mötet mellan Christina och Descartes”, och ett möte mel­lan två sådana särpräglade personligheter var något som författaren inte kunde mot­stå att skildra.

– Det är en sagoskimrande episod, säger han. 1600­talets största filosof, den moder­na filosofins grundare och så den svenska unga drottningen som verkligen både stack ut och stack av.

Filosofisk brevväxling

SvanteNordinharnyligenkommitutmedenbokomdenfranskefilosofenRenéDescartesbrevväxlingochmötemeddensvenskadrottningenKristina(påbildenkläddimandräkt).

...

Hur var då mötet – hur blev deras kontakt och vad betydde han för henne?

Svante nordin berättar att de inte var sär­skilt uppriktiga mot varandra. Kristina sam­lade på filosofer och kunde prisa honom i ena ögonblicket och baktala honom i an­dra. Inte heller Descartes svalde den svens­ka drottningen med hull och hår. Han ogil­lade hennes intresse för den humanistiska filosofin med Platon och Sokrates som fö­rebilder. Descartes försökte påverka henne mot sin egen modernare till naturvetenska­pen knutna filosofiska riktning – men nå­gon särskilt trogen lärjunge till honom blev hon nog aldrig.

Hon fiCk i aLLa faLL ett par böcker av ho­nom och en av dem ”Själens passioner” stu­derade hon. Kristina var intresserad av star­ka känslor, menar Svante nordin, och som svar på frågan om konsekvenser av missrik­tad kärlek – berättade Descartes om det tro­janska kriget. Hur Paris rövar bort den sköna Helena som är gift med kungen av Sparta. Paris för henne till Troja och grekerna drar i strid mot Troja. Den olovliga kärleken orsa­kar ett långvarigt och förödande krig.

Andra frågor som intresserade Kristina handlade om rymden. Var det möjligt att det fanns liv där – och är universum oänd­ligt?

svante nordin tror att Descartes blev smickrad av att kallas till det svenska riket som just blivit stormakt. Själv var han inte särskilt populär just då och han hoppades att drottningens glans skulle spilla över på hans teorier. Han var 54 år då han kom till Stockholm under hösten 1649, och när han dog i februari 1650 hade han nog inte hun­nit med så många lektioner med sin lärjunge som föredrog tidiga lektioner – gärna vid femtiden på morgnarna.

– nej, troligen blev det inte så många fy­siska möten mellan dem, säger Svante nord­in som har baserat sin bok på brevväxling­en som föregick Descartes vistelse i Sverige.

maria LindH

foto

: gu

nn

ar m

ena

nd

er

18 LUM nr 9 | 2012

att drottning kristina – i unga år – hade dålig hälsa med symptom på utbrändhet var en liten överrask-ning för eva nylander. än större var förvåningen över läkarens ordina-tion; vila, dricka mycket vatten, motionera, äta regelbundet men ingen stekt mat.

– samma ordination som dagens läkare ger – och det har ändå gått 400 år, ler hon.

Eva nylanders intresse för drottning Kristi­na ligger dock inte så mycket på henne som person som på hennes bibliotek. För inte så länge sedan disputerade hon inom ämnet bokhistoria på avhandlingen ”Ordningens milda tristess”. Titeln syftar på bibliotekari­ernas mödor att bringa ordning i stor bok­samling. Samlingen i fråga är drottningens handskrifter som idag finns på Vatikanbib­lioteket i rom, och som Eva nylander ka­talogiserade under den tid då hon bodde i rom och arbetade i biblioteket. I Vatikan­staten fick hon också sin bibliotekarieut­bildning, som så småningom ledde henne till den tjänst hon har idag, som kulturarvs­chef på UB.

raPPorten om kristinas HäLsa är ett av få privata dokument som Eva nylander hit­tat i drottningens rika samling i Vatikanen.

– Biblioteket säger egentligen väldigt lite om Kristinas smak och intressen. Det är mer att se som ett politiskt instrument, sä­ger hon.

På Kristinas tid var Sverige ny som stor­makt och den svenska drottningen gjorde som alla andra regenter, furstar och adels­folk i 1600­talets Europa; hon byggde upp ett barockhov och vid ett sådant skulle det finnas ett bibliotek. Hon hade anställda bib­liotekarier som reste runt i världen och köpte den litteratur som de ansåg passade.

– Själv var hon aldrig utanför Sveriges gränser förrän hon abdikerade från tronen, berättar Eva nylander.

Fokus i Eva nylanders avhandling är hur ordningen i biblioteket avspeglar 1600­ta­lets kunskapssyn och världsbild. Då var det till exempel biblar som stod högst i rang – och sådana hade Kristina många av.

Eva nylander kan annars se intressanta paralleller mellan 1600­talet och vår tid.

– Då liksom nu befann man sig i en bryt­ningstid. Då mellan handskrifter och tryck­ta böcker och nu mellan tryckta och digi­tala böcker.

Boktryckarkonsten slog igenom i mitten på 1450­talet och successivt fick man en annan syn på den handskrivna boken som plockades bort från bokhyllorna och istället samlades tillsammans med mynt, medaljer och andra konstföremål.

sedan eva nyLander återvände från rom till Sverige 1997 har hon varit knuten till ämnet bokhistoria. Lunds universitet är det enda i norden med den inriktningen.

– Inom ämnet finns det också plats för modern historia, säger Eva nylander och be­rättar att en av doktoranderna arbetar med en avhandling om Bo Cavefors bokförlag.

Eva nylanders avhandling har blivit väl mottagen och hon menar att hon delvis fått sola sig i drottningens glans.

– Kristina är ständigt aktuell. I vår invigs en stor utställning om henne

på Livrustkammaren. Eva nylander har skri­vit ett kapitel i katalogen till den utställning­en, och åker snart till Stockholm för att ta emot ett pris på 20.000 kronor som hon har fått av Livrustkammarens vänner.

– I Stockholm hoppas jag också kunna se Sara Stridsbergs pjäs på Dramaten, ”Disse­kering av ett snöfall”, som handlar om Kris­tina, säger hon.

maria LindH

Kristinas bibliotek en statusmarkör

Eva Nylander katalogiserade Kristinas handskrifts-samling under den tid då hon arbetade i Vatikan-biblioteket. Här står hon framför Kristinas residens i Rom. foto: marie mauzy

vann den första finalen av Forskar Grand Prix

LUM nr 9 | 2012 19

listan.

Marie Dacke, sinnesbiolog och Lunds universitets till synes oslagbara segrare i Science Slam – senast vinnare av den första nationella finalen av Forskar Grand Prix – listar här sina bästa föreläsningstips.

undersök din måLgruPPoch anpassa innehållet på ditt föredrag efter deras förväntningar och förkunskaper. Detta gäller allt från

vilken nivå du lägger föredraget på till referenser till kända händelser eller personer. Att referera till Top Gun utan att dina åhörare sett filmen blir lika verkningslöst som att presentera nya fakta utan relevant bakgrundsinformation.

samLa information om förutsättningarnaunder vilka du ska presentera och säkerställ att samtli-ga åhörare kan se och höra ditt föredrag. Är du osäker

på hur stor lokalen är får du ta till i överkant när du bestämmer hur stor rekvisita eller hur stort typsnitt du ska använda dig av. Det är sällan man som åhörare hänger upp sig på att texten är för stor, eller att talaren hörs för bra.

var tydLig men inte för detaLJerad,så underlättar du för dina åhörare att minnas och re-flektera över huvudbudskapet i din presentation. En

översikt av föredragets innehåll i början av föredraget ger i de flesta fall lyssnaren onödig detaljerad information de direkt glömmer bort igen. Fundera på vad du vill förmedla och välj ut de data eller de exempel som är mest talande eller mest kri-tiska. Upprepningar av experimenten, vägen dit eller samtliga kontroller behöver inte alltid presenteras. I många fall kan du utgå från att dina åhörare antingen väljer att lita på dig, läser dina artiklar eller frågar direkt om de tycker att de saknar nå-got moment.

ändra temPo i ditt föredragför att stimulerar åhörarna i att följa med i det du pre-senterar. Detta kan du göra på en mängd olika vis. Du

kanändrapresentationsteknikgenomattslåpå(ellerav)elek-troniska hjälpmedel en bit in i presentationen, visa en filmsnutt eller introducera en långsökt och gärna underhållande kopp-ling till ett känt fenomen. Eller varför inte sjunga fram en del av ditt föredrag?

dra inte över tidenför då riskerar du att gå miste om många intressan-ta frågor från dina åhörare. Drar du över tiden kom-

mer dessutom åhörarnas fokus under finalen av ditt föredrag att delas mellan föredraget, armbandsklockorna och de av dina åhörare som måste “smyga” ut mot slutet av ditt föredrag.

1

2

3

4

5DenständigaScienceSlam-vinnarenMarieDacke listar sina bästa föreläsningstips. foto: markus marcetic

LUM nr 9 | 2012 19

20 LUM nr 9 | 2012

En omfattande forskningssatsning på klimatmätningar, ICOS, ska kart-lägga växthusgaser över hela Europa. Nyligen invigdes den svenska delen av projektet. Projektledaren Anders Lindroth, professor i naturgeografi, drar sig inte för de mer udda utmaningarna och klättrar gärna hundra meter rakt upp i höga master när mätutrustning behöver justeras.

Ingensvindelhärinte!An-ders Lindroth har inget emot att klättra upp i en hundra meter hög mast för att justera mätutrustning. foto: thomas hörnlund

Forskning på hög nivå

LUM nr 9 | 2012 21

I en gammal gran­ och tallskog norr om Uppsala strävar den drygt hundra me­ter höga norundamasten mot skyn. I mastens topp sitter en nyinstallerad at­

mosfärstation som ska hålla koll på koncen­trationen av växthusgaser i luften. Betydligt längre ner på masten på 35 meters höjd, sitter en annan mätutrustning, en så kallad ekosystemstation som ska samla in data på ett mer lokalt plan.

nere vid mastens Bas samsas de hund­raåriga trädstammarna om utrymmet med stora stenblock som ligger utspridda på marken. Överallt växer det mossa. Det är sedan tidigare känt att skog och annan na­tur kan fungera som kolsänkor, det vill säga att växter och mark kan ta upp och lagra ko­let som finns i växthusgaserna i luften. Men naturen kan även fungera som kolkälla, allt­så släppa ut kol till luften. Med hjälp av mät­utrustningen i ICOS­projektet vill forskarna på en detaljerad nivå studera detta kolflö­de mellan naturen och den omgivande luf­ten, både upptag och utsläpp. Det är sådana data som ekosystemstationen på 35 meters höjd ska samla in.

– Det är viktigt att veta hur stor variation som finns i ekosystemens kolbalans både mellan olika platser och mellan olika år, sä­ger Anders Lindroth.

mätningarna i atmosfärstationen på hundra meters höjd har däremot en an­nan funktion; de ska kartlägga växthusga­sernas storlek på regional nivå. På så hög höjd speglar koncentrationen av växthusga­ser inte de lokala förhållandena utan ger en sammantagen bild av ett cirka 40 mil stort område. Dessa mätningar kan användas för att övervaka hur mycket växthusgaser som finns i luften totalt sett, det vill säga både mänskliga utsläpp och naturens eget utby­te.

I det praktiska arbetet med mätutrust­ningen är det en klar fördel att inte lida av höjdskräck. Anders Lindroth tycks lämpligt nog vara immun mot denna åkomma. Han konstaterar smått förtjust att han självklart har varit uppe och klättrat i masten många gånger. Givetvis har man klättersele och sä­kerhetslina inkopplad, påpekar han.

– Efter ungefär tjugo till trettio meters klättring brukar jag bli lite trött, så då får man hämta andan, säger Anders Lindroth glatt, men tillägger att klättrandet har av­tagit med åldern och att det numera är de yngre kollegorna som får göra grovjobbet.

I Sverige består ICOS av sex mätplatser utspridda över hela landet, från Perstorp i Skåne till Abisko i norr. De sex platserna representerar olika typer av miljö: gammal barrskog, ung och högproduktiv barrskog, jordbruksmark, våtmark. Samtliga sex plat­ser ska förses med ekosystemstationer, och på tre av platserna ska det dessutom finnas höga master med atmosfärstationer. Mas­ten utanför Perstorp är dock inte på plats än.

de svenska mätPLatserna ingår i sin tur i ett europeiskt nätverk där just nu sjutton länder deltar i dagsläget. En huvudpoäng med hela satsningen är att mätningarna i alla länder och på alla platser sker enligt samma standard så att resultaten ska kunna jämföras och även sammanfogas likt pussel­bitar till en gemensam bild. På så sätt går det att göra kartor över Europa där man kan se kolbalansen i olika områden. Kartorna kan då visa vilka regioner som totalt sett funge­rar som kolsänkor eller kolkällor, det vill säga vilka regioner som minskar respektive ökar koncentrationen av växthusgaser i luften.

– Målet för ICOS är att producera en veckobaserad kartläggning av kolsänkor och kolkällor i en skala ner till tio kilometer, alltså mycket bättre än vad som är möjligt för närvarande, säger Anders Lindroth.

integrated CarBon oBservation system ICOSärenförkortningförIntegra-tedCarbonObservationSystem.Projektet är en europeisk forsk-ningssatsning som består av ett stort antal mätstationer vars över-gripande syfte är att kartlägga växthusgasernailuften.SvenskaICOSärettsamarbetemellanLunds universitet, Göteborgs uni-versitet,SLU,Abiskonaturveten-skapligastation(underledningavPolarforskningssekretariatet)ochStockholmsuniversitet.

Mätresultaten kommer att vara fritt till­gängliga för såväl forskarvärlden som det omgivande samhället via en internetpor­tal. Analyser och slutsatserna ska kunna användas av politiker, myndigheter, intres­seorganisationer, näringsliv och allmänhe­ten. Mätstationerna kan även fungera som värdar för andra avgränsade forskningspro­jekt inom exempelvis meteorologi, biologisk mångfald, mark­ och jordstudier, kvävened­fall och hydrologi.

Lena BJörk BLixt

”Efter ungefär tjugo till trettio meters klättring brukar jag bli lite trött, så då får man hämta andan.”

I Norundamastens topp sitter en nyinstal-lerad atmosfärstation som ska hålla koll på koncentrationen av växthusgaser i luften.

22 LUM nr 9 | 2012

forskning.

tvärvetenskap. Hur får man till bra tvärvetenskapliga samarbeten i ett universitet organiserat i fakulteter och starka väletablerade ämnen? det gäller att kunna kommunicera väl och tycka det är roligt! det måste också finnas något att vinna för alla – ingen får ha tolkningsfö-reträde – och att äta ihop är välgö-rande för samarbetet.

Det här framkom vid ett seminarium om tvärvetenskap arrangerat av Sveriges unga akademi, som bildades för ett år sedan.

– Det pratas mycket om tvärvetenskap, men hur gör man? Vad kan vi lära oss om själva processen, undrade Emma Sparr, le­damot av Sveriges unga akademi och pro­fessor i fysikalisk kemi.

Svaret gavs av två veteraner: Boel Ber­ner, sociologiprofessor vid Tema Teknik och Social förändring vid Linköpings universitet, och Sture Forsén, professor och f.d. före­ståndare för tvärvetenskapliga Pufendorfin­stitutet där seminariet hölls.

Boel Berner har arbetat nära inte minst teknikforskare. Det finns mycket att vinna på tvärvetenskap, men det måste vara roligt

Så lyckas man med tvärvetenskapoch känslomässigt givande, annars funkar det inte, menade hon.

Tvärvetenskapliga projekt måste också vara förenliga med etablerade vetenskapli­ga normer inom respektive fält. Det ska fin­nas en förnuftig balans mellan perspekti­ven, samtidigt som man aldrig kan uppnå millimeterrättvisa.

– Effektiviteten består i att nå uppsatta men olika mål, som tillfredsställer alla.

En bra process förutsätter god kommu­nikation och en miljö präglad av tillit, ny­fikenhet och tolerans för olikhet. Det be­hövs mötesplatser, mellanhänder, eldsjälar och ledare.

oCH Hur ser då konJunkturen ut för tvärvetenskap? Den går uppåt, menade Boel Berner, åtminstone om man ser till re­toriken. I verkligheten är dock finansiärer som t.ex. forskningsråden organiserade ef­ter ämnen och discipliner. Söker man an­slag till ett tvärvetenskapligt projekt är det därför stor risk att bedömarna inte känner igen upplägget och upplever det som något konstigt ”annat”, sa Boel Berner. Inte desto mindre visar statistiken att det är ungefär lika svårt att få anslag till tvärvetenskap som till ämnesbunden forskning.

Sture Forsén är seniorprofessor på Pu­fendorfinstitutet och verkar för att tvärve­tenskapliga arbetsgrupper får en chans att utvecklas. Traditionen och bristen på inci­tament inom universiteten hindrar tvärve­tenskap i dag, menade Forsén. Men svårast är hur man ska utvärdera tvärvetenskaplig forskning.

– På Pufendorfinstitutet lägger vi mycket kraft på att hitta bra utvärderare. Det kan bli upp till sju reviewers för att täcka in ett tema.

Tvärvetenskap kan dock underlättas ge­nom exempelvis interna utbytesprogram

mellan ämnen och fakulteter eller ”joint appointments” som finns i USA. Det inne­bär att man kan ha en professur i två äm­nen samtidigt. En sådan person kan bli en viktig brygga. Sture Forsén efterlyste också obligatoriska grundkurser i idéhistoria, ve­tenskapsteori och metod för alla studenter.

– Det behövs fler verkliga och virtuella sätt att sprida kunskap och knyta kontak­ter, t.ex. ”science speed dating” som man testat i Berkeley.

Man får inte slarva med det mänskliga, hur man sköter om och ger sin tvärveten­skapliga grupp bra förutsättningar. Det be­hövs en gruppledare, en sekreterare som tar anteckningar och en neutral mötesplats –ibland i form av en retreat på annan ort där man verkligen får en chans att både mötas och reflektera i lugn och ro.

– Ledaren måste förstå hur man skapar en kreativ och positiv atmosfär i gruppen – för spänningar finns alltid. Att äta lunch el­ler middag ihop är ett bra sätt att lätta upp stämningen.

Britta CoLLBerg

Tips från veteraner:

sveriges unga akademi Sverigesungaakademigrundadesvåren2011påinitiativavKVA.Aka-demin vill vara en mötesplats över disciplingränser genom att samla Sverigesbästaungaforskarefrånalla vetenskapsområden. Akademin bestårav28ledamöter,varavfyrafrån Lund: Marie Dacke, sinnesbiologi; Jonas Larsson, molekylärmedicin; HelenaSandberg,medie-ochkommu-nikationsvetenskapsamtEmmaSparr,fysikalisk kemi.

Kom ihåg-lista för lyckad tvärvetenskapSlarva inte med formerna – tänk på gruppdynamikenKommunicera väl!

Alla ska ha något att vinnaFlera olika mål är okIngen har tolkningsföreträdeEldsjälar behövsLägg krut på utvärderingenDet ska vara kul!

LUM nr 9 | 2012 23

tvärvetenskap. – för glädjen och för kreativiteten, säger Helena sandberg, docent i medie- och kom-munikationsvetenskap.

– för att det är enda sättet om vi ska lösa komplexa problem, säger david dunér, docent i idé- och lär-domshistoria.

Helena Sandberg har länge jobbat tvärve­tenskapligt både som utbildare och forska­re. Just nu forskar hon kring barns upplevel­ser av reklam på internet, tillsammans med kognitionsvetare på Humanistlaboratoriet.

Samtidigt som hon tycker tvärvetenskap är glädjerikt och inspirerande ser hon vilka motsägelsefulla signaler som skickas ut – t.ex. till doktorander.

– Ska man som ung forskarstuderande verkligen våga satsa på tvärvetenskap istäl­let för att specialisera sig inom ett ämne? Det är verkligen frågan. För det kan straffa sig. Det finns inte tjänster och karriärvägar som matchar en tvärvetenskaplig forskar­profil. risken är att man inte anses vara stark inom något område alls och inte passa in. Tvärvetenskap tar dessutom tid – och frågan är om doktoranderna har den?

Samtidigt som det är så roligt, så befin­ner sig den som väljer tvärvetenskap i någon sorts limbo, menar alltså Helena Sandberg.

– Därför är det så viktigt att universiteten och finansiärerna främjar tvärvetenskap inte bara i ord utan också i handling.

david dunér, docent i idé­ och lärdoms­historia, har nästan bara gott att säga om tvärvetenskap. Han har lett en tvärveten­skaplig grupp på Pufendorfinstitutet kring det som kallas astrobiologi – dvs om det kan finnas liv i universum. Arbetet har resulte­rat i ett nummer av tidskriften Astrobiology. Och nästa år kommer gruppen med en bok.

– Vi har fortfarande lite anslag och kan fortsätta träffas och samarbeta vilket känns väldigt värdefullt, säger David Dunér.

Absolut grundläggande för att få till det i en tvärvetenskaplig grupp är att medlem­marna har en nyfikenhet på varandras äm­nen och skaffar sig inblick i sina forskarkol­legers kompetens.

– Det är nödvändigt för att skapa den tillit och ödmjukhet som behövs. Man får heller inte ha förutfattade meningar om forskare från andra ämnen.

Självklart finns utmaningar och svårig­

Varför tvärvetenskap?

”Åtta hjärnor från olika ämnen, har chans att vara åtta gånger smartare.”

heter – men också stora fördelar, fortsätter David Dunér.

– För det första har vi inte en chans att gripa oss an komplexa problem om vi inte samarbetar – vetenskapen är så komplex i dag att ingen kan omfatta alla perspektiv. Åtta hjärnor från olika ämnen, som vi är i vår grupp, har chans att vara åtta gånger smartare. För det andra konkurrerar vi inte – inte som man gör med forskare inom sitt eget ämne.

sedan finns Ju aLLtid sociala faktorer som man inte råder över utan får hantera efterhand, fortsätter David Dunér som inte hade någon erfarenhet av att leda sådana här grupper när han axlade uppdraget för Astrobiologi­gruppen.

– Det gäller att skapa en jämlik struktur så att alla får en viktig roll och kommer upp på banan.

Den tvärvetenskapliga erfarenheten har gett mersmak. I dag ingår David Dunér också i en tvärvetenskaplig miljö i kognitiv semiotik.

– Själv kommer jag nog alltid att arbeta på det här sättet – jag gillar verkligen den tvärvetenskapliga miljön.

Britta CoLLBerg

Idé-ochlärdomshistorikernDavidDunér(t.v.)ochastronomenDainisDravinssamarbetadepåtvärs inom ett projekt om astrobiologi. foto: gunnar menander

HelenaSandberg.foto: mikael risedal

24 LUM nr 9 | 2012

forskning.

tvärvetenskap. ”urban arena”. med det namnet – som fungerar både på svenska och engelska – har lunda-forskare som arbetar med hållbar stadsutveckling gått samman i ett nytt nätverk. målet är att knyta kontakter både inom och utanför universitetet.

Lund är, enligt Urban arena, det universitet som har Sveriges bredaste och mest flerve­tenskapliga forskning om hållbar stadsut­veckling. Det nya nätverket vill arbeta för att samla, stärka och föra ut denna forskning.

– Vi vill ordna ett par arrangemang varje år riktade mot kommuner, landsting, före­tag och andra intressenter. Det är ju viktigt att lyssna av samhällets behov för att den forskning vi bedriver ska kunna komma till nytta, säger professor Lena neij på Interna­tionella Miljöinstitutet. Hon är koordinator

för det nya nätverket, som blir en motsva­righet till redan existerande tvärvetenskap­liga nätverk som Havsportalen och Klima­tiniativet.

att få imPuLser till nya forskningsprojekt är alltså en viktig uppgift för Urban arena. Att föra samman forskare med olika kom­petens men gemensamma intressen är en annan, och att bli en användbar ingång för utomstående är en tredje, menar Lena neij.

– Lunds universitet är stort, och många avdelningar presenterar sig bara med texter som framför allt vänder sig till andra forska­re. För människor utanför akademin är uni­versitetet en labyrint där man kan behöva hjälp för att hitta rätt.

Urban arena har fått ett treårigt anslag från universitetsledningen för att bygga upp sitt arbete. Man startade i september med ett möte bara för LU­forskare, följt av en idé­

Forskare samlar sig i nytt nätverk för hållbar stadsutveckling

verkstad där vårens verksamhet planerades. I november var det dags för ett heldagsmöte för både LU­forskare och externa deltagare.

Arkitekturlektorn Catharina Sternudd är med i styrgruppen för Urban arena. Hon för­klarade vid mötet hur hon tror att forskare kan bidra till utvecklingen av hållbara städer. Att ta fram mer kunskap om att något be­höver göras är nog inte det primära, enligt hennes åsikt.

– Forskningen kan däremot bidra med att ge argument och förklara hur betydelse­fullt och bråttom det är med olika åtgärder. Att göra scenarier, visa fram exempel och ta aktiv del i den allmänna debatten är också viktiga uppgifter för forskarna, sa hon.

merParten av världens befolkning bor idag i städer, allt från småstäder till jätte lika me­gastäder som Tokyo och Mexico City. Att göra städerna mer miljövänliga är därför av­görande för att kunna minska klimathotet och andra miljörisker.

– Intresset för forskning om hållbara städer har ökat väldigt starkt på senare år. Och här finns verkligen en möjlighet för oss forskare att göra skillnad, understryker Lena neij. Hon tycker också att Skåne och hela Öresundsregionen är väl framme på områ­det.

– Jag har arbetat mycket både interna­tionellt och nationellt. Men det är först här på det lokala planet som jag mött den verk­ligt starka drivkraften och entusiasmen, sä­ger hon.

ingeLa BJörCkMer info: www.urban.lu.se.

Lena Neij är koordinator för det nya nätverket för hållbar stadsutveckling, ett forskningsfält som verkligen ger forskarna möjlighet att göra skill-nad, menar hon. foto: kennet ruona

LUM nr 9 | 2012 25

en uppslukad publik störs inte av prassel kvaLitetsforskning. Bristande ventilation, prasslande godispåsar och hostningar bland publiken försämrar upplevelsen av en klassisk konsert. Men när dirigenten och orkestern visar stor skicklighet kan publiken bli helt uppslu-kad av musiken. Det visar kvalitetsforska-renSuMiDahlgaard-Park,professorvidInstitutionenförServiceManagement,som under våren har följt Helsingfors Symfoniorkesternskonserter.

nu transplanteras hjärnceller i Lundmedicin. Inom ramen för Europastu-dienTRANSEURO,somledsavLundsuniversitet, kommer fem Parkinsonsjuka patienter att genomgå transplantationer avhjärncellerpåSkånesuniversitets-sjukhusiLundibörjanpå2013.Detärdeförsta operationerna av sitt slag i Europa på över tio år.

bioLogi. ronald kröger, profes-sor vid Biologiska institutionen, har initierat ett projekt som går ut på att undersöka varför djur har olika temperatur på sina nosar.

Man har kunnat konstatera att rovdjur i regel har svala nosar medan växtätare

Varför är vissa kalla om nosen? Djurs olika nostemperaturer ska utforskas.

foto: robin williams/shutterstock

har varma. Två biologistudenter arbetar just nu med temperaturmätningar på några av invånarna i Ystads djurpark.

Hypotesen är att rovdjur använder sina nosar för att undersöka om spår är varma eller kalla, och då är en kall nos en fördel. Eftersom växtätare inte har sam­ma behov behöver de heller inte lägga energi på att kyla ner sina luktorgan.

Nytt söksystem på Lunds universitets bibliotek 1 januari 2013

LUBsearch ersätter Summon

Upptäck LUBsearch!www.lub.lu.se/soeka/lubsearch

26 LUM nr 9 | 2012

Frågorna ovan har dykt upp då och då i de­batten under de senaste årtiondena. nu har två forskargrupper vid Lunds universitet fått ett anslag på över 18 miljoner kronor för att ägna sig åt dem i fyra års tid. Pengarna går i huvudsak till löner för alla deltagare. Den ena gruppen utgörs av teoretiska filosofer som ska titta på kunskap, sanning och tillit på Internet ur ett filosofiskt perspektiv, medan den andra gruppen är biblioteks­ och infor­mationsvetare som ska under söka männis­kors förhållningssätt och beteenden kring In­ternet ur ett kulturvetenskapligt perspektiv.

– Det är glädjande att ett rent humanis­tiskt projekt kan få ett så här stort projekt­bidrag. De brukar ju annars mest gå till tek­nik och medicin, säger professorn i teoretisk filosofi Erik J. Olsson.

Hans samarbete med Olof Sundin, pro­fessor i biblioteks­ och informationsveten­skap, är av ganska nytt datum. Det var när Vetenskapsrådet i vintras utlyste rambidrag på temat ”Det digitaliserade samhället” som idén till ett samarbete dök upp – en idé som visade sig mycket lyckosam.

Erik J. Olssons egen samvaro med Inter­net tar sig huvudsakligen formen av sök­ningar på Google.

– Google är ju väldigt användbart. Men samtidigt är det märkligt att vi överlämnar

till detta kommersiella företag att definiera vad som är relevant för oss, säger han.

Olof Sundin är mer aktiv på nätet, och använder Twitter och Facebook även i ar­betet.

– Många av de artiklar jag läser har jag fått tips om via dessa sociala nätverk. Det är en sorts omvärldsbevakning som är viktig för många forskare idag. Men även där är vi ju på gott och ont beroende av bedöm­ningar som andra gjort åt oss.

eftersom forskarna ganska nyligen fått sitt stora anslag, och projektet officiellt inte ska dra i gång förrän nästa år, så har paret Olsson­Sundin ännu inga resultat att berät­ta om. Men de resonerar gärna om de frå­gor som ska tas upp i projektet. En av dessa handlar om hur Google och andra sökma­skiner sorterar och presenterar sitt material. Googles system bygger på att sidor som många har länkat till hamnar högt upp på träffsidan.

– Det är ju i grunden samma system som inom forskningen: forskare som är mycket citerade får en högre ställning, säger Olof Sundin.

Skillnaden, och det som kan göra den­na typ av ”popularitetsomröstning” till ett problem på Google, är att forskares texter

Vad händer med kunskapen i en digital värld?

På Internet finns oändligt mycket kunskaper att hämta, men också oändligt mycket skräp. Hur ska vi kunna veta om det som sökmaskinerna fångar upp och sätter överst verkligen är av värde? Och vad händer när vi allt mer litar på att kunskaperna finns på webben, snarare än i våra egna huvuden?

kan antas hålla en viss miniminivå när det gäller kvalitet och pålitlighet. För andra texter finns ingen sådan minimigräns. Därför kan märkliga saker inträf­fa, t.ex. att den som söker på ”månlandningar” kan få upp en högt placerad länk till en blogg som hävdar att Apol­lo­projektet var en gigan­tisk bluff.

Är konspirationsteoreti­kerna verkligen så många – de som ser dolda avsik­ter och skumma manipule­ringar i allt från rymdpro­jekt till klimathot och de vita strimmorna ef­ter flygplan? Kanske inte, men om de är aktiva och flitiga på nätet, så räcker det ganska långt.

– Bloggar hamnar ofta högt upp hos Google. Och om en blogg tillhör ett nät­verk där man vet hur man ska sökoptimera sina sidor så att de blir maximalt synliga, så kan den komma extra högt upp, förklarar Olof Sundin.

ProfessorernaOlofSundinochErikJ.Olssonharfåttettav Vetenskapsrådets eftertraktade rambidrag.

LUM nr 9 | 2012 27

Det var på sätt och vis enklare förr, när dagstidningarna var den främsta informa­tionskällan, menar båda forskarna. Där visste man att Aftonbladet var (s) och att Svenska Dagbladet var (m), och att tyckan­den stod på ledarplats, medan nyheterna åtminstone i teorin skulle vara opolitiska. Den moderna digitala informationen är an­norlunda varudeklarerad.

– Det gäller inte bara på webben, utan också för de appar vi har i våra mobiler. Jag har till exempel en app som ska hjälpa mig att bli en bättre konsument, genom att ge mig information om varorna i livsmedels­affären. Samtidigt med informationen för­medlar den normer om miljö, hälsa och etik, säger Olof Sundin.

En annan fråga som ska tas upp inom projektet är vad som händer när vi förlägger mer och mer kunskap till omvärlden. Ing­

en kommer kanske att sakna minnes­

ramsorna

An, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen eller laga ni, äta vi, men riskerar vi inte att utarma oss själva om vi förlitar oss alltför mycket på externa sökningar?

– Det finns en filosofisk teori som säger att alla metoder som ger tillförlitliga kunska­per är bra. En annan teori hävdar där emot att förståelsen uppstår först i ditt eget hu­vud, och att du måste ha ganska mycket kunskaper i huvudet för att kunna tolka det nya du tar in, säger Erik J. Olsson.

Till det kommer, påpekar Olof Sundin, att man inte kan lita på att det som finns på Internet alltid kommer att finnas tillgängligt. Information kan ”stängas in” av kommersi­ella aktörer, sociala media kan i vissa länder blockeras av censuren, och Wikipedia skulle kunna få läggas ner av ekonomiska skäl. Har man då vant sig vid att enbart förlita sig på dessa media riskerar man att plötsligt stå utan kunskapsleverantörer.

dessa frågor är särskilt angelägna inom skolan, där olika lärare redan idag gör oli­ka vägval när det gäller elevernas förlitan på nätet. Här planerar biblioteks­ och in­formationsvetarna bl.a. att intervjua lärare

och skolledare.De återstående två frågorna hand­

lar om kontrollen respektive tilliten på nät et. Internet ger en enorm frihet, vilket ju gynnat t.ex. de oppositionel­la i Kina och deltagarna i den ”ara­biska våren”. Samtidigt kan friheten missbrukas av näthatare som spyr ut sin galla i kommentarsfälten på tidningar och bloggar. Här kommer

forskarna att studera hur normer växer fram och hur olika ställningstaganden

kunskaP i en digitaL värLd

Projektet ”Kunskap i en digital värld” skapågåmellan2013och2017ochomfatta10personerplusgästfors-kare.

Projektets fyra delar handlar om sökmaskiner, ”outsourcing” av kunskaper, filtrering och kontroll på nätet, och tillit versus misstroende.

Resultatet ska redovisas för forsk-ningsvärlden i form av artiklar, böcker och internationella workshops, och för allmänheten via bloggar, Twitter, nyhetsbrev och öppna aktiviteter.

kan motiveras med filosofiska argument. när det gäller tilliten, slutligen, ska filo­

soferna bl.a. använda spelteori och dator­simuleringar för att studera riskerna respek­tive vinsterna med att bluffa, och vad dessa betyder för människors tillit till olika nät­sajter. Biblioteks­ och informationsvetarna å sin sida ska titta på hur forskare använder sig av sociala media, inte minst hur de väl­jer att presentera sig själva för sina kontak­ter på webben.

Eftersom de 18 miljonerna har formen av ett rambidrag kommer de båda forskar­grupperna att kunna lägga till nya forsk­ningsspår och studieidéer framöver.

– Vi är inte bundna till en handlingsplan som beskriver exakt vad vi ska göra i fyra års tid. Det är ovanligt och härligt att ha hand­lingsutrymme, och viktigt inte minst på det här området där det händer så mycket hela tiden, säger Olof Sundin.

ingeLa BJörCk

filosofisk jackpotErik J. Olsson har haft stora framgångar i årets anslagsomgångar. Förutom rambi-drag för det Internetprojekt som beskrivs i huvudartikeln har han också fått enskilda forskningsmedel för ett projekt om beslut i grupper. Dess huvudfråga är om det finns en ”kollektiv kompetens”, så att besluten blir bättre för att många deltar, eller om det snarare uppstår ett grupptryck som får alla att följa den mest tongivande?

Kerstin Hesselgrens gästprofessur för framstående kvinnliga forskare gick också, genom en ansökan från Erik J Olsson, till Avdelningen för teoretisk filosofi. Avdelning-en kommer därmed att få besök av professor Ulrike Hahn från London i ett halvår.

–Detkännssomenosannolikjackpotattfåallatreansökningarnabeviljade!sägerErik J. Olsson.ill: sh

uttersto

ck

28 LUM nr 9 | 2012

Senast Charles Leadbeater var i Lund var på konferensen Innovation in Mind för ett år sedan. nu är det Akademiska hus som tar runt Leadbeater på en liten föreläsningstur­né till några utvalda universitet, tillsammans med Per Frankelius, docent från Linköping.

Det handlar om hur man får till inno­vation. Den lilla specialinbjudna publiken högst upp i Biomedicinskt centrum, BMC, består bland annat av arkitekter, konsulter och tjänstemän, engagerade i att förändra och utveckla det campus som brer ut sig i novemberdimman utanför.

– Det viktiga är att förstå varför, inte hur, människor blir innovativa

Per Frankelius betonar vikten av kom­mersiell tillämpning – en uppfinning blir en innovation först när den slår igenom på marknaden vilket ofta glöms bort. Charles Leadbeater rör sig på ett litet annat plan. Han pratar om vad som får människor att känna sig välkomna. Om trygghet som läg­ger grunden för öppenhet och tolerans. Och om att den som är i färd med att komma på något radikalt nytt, ofta är omedveten om det – driven av nyfikenhet och en djupare känsla av mening.

– Det viktiga är att förstå varför, inte hur,

människor blir innovativa, säger han. Silicon Valley är ofta paradexemplet i de

här sammanhangen. Men Leadbeater talar hellre om förra sekelskiftets Wien, där revo­lutionerande idéer var i svang – där psyko­analysen, ny musik och ny arkitektur föddes i samtal på kaféerna. Han talar om Köpen­hamn eller – helst – Barcelona. Där finns en magisk blandning av ordning och frihet – en effektiv, fungerande storstad med en mångkulturell, kreativ puls. F.C. Barcelona, stadens berömda fotbollsklubb, är ett slags modell för hur det demokratiska, kreativa

”Det hjälper att vara lite galen”, säger innovationstänkaren Charles Leadbeater, apropå vad som triggar innovation hos människan. Lite av samma vara, plus effektivitet och gästfrihet, behövs också på ett universitet som vill inspirera till innovation. – Världen över byggs ”know-ledge hubs” och ”smart cities”. Vill Lund sticka ut borde ni fundera mer på hur man får människor att känna sig hemma och trivas.

CharlesLeadbeaterärexpertpåområdetkreativitetochinnovationsmiljöer.

Kännvärldenochhandlaiden–detärCharlesLeadbeatersrådtillorganisationersomvillblimerinnovativa.Detgällerocksåattläggaupparbetetsåattdetbåde innefattar samarbete, testande och konkret handling.

LUM nr 9 | 2012 29

Per Helander, arkitekt och lokalplane-rare på Lunds universitets byggnads-avdelning:–Leadbeatervisarattinnovationhandlarom mer än den fysiska miljön, det handlar om kultur. ”Ju mer du delar med dig, destomerutvecklasdu”–detärnågotatttatillsig.Sedangällerattutformalokaleroch platser så de matchar behoven hos människor som vill mötas.

Linus wiebe, chef för Luis, Lunds uni-versitets innovationssystem:–Leadbeaterunderstrykerattviintekantvinga människor att vara innovativa.

intryck av Charles Leadbeater

samspelet fungerar när det är som bäst, me­nar Charles Leadbeater.

– Man förstår betydelsen av att passa bollen. Det handlar om samarbete. Har du ingen att passa till är du inte med i spelet.

universitet Lever av människors nyfiken­het – själva grunden för innovation. De bor­de vara den optimala miljön för nytänkande. Men ett hot är disciplinerna – ämnesorgani­sationen – som låser in människor intellektu­ellt, menar Leadbeater. Det som också häm­mar utvecklingen – på universiteten och i stora delar av samhället – är tröga system. Leadbeater har myntat begreppet ”system­pati” som förenar bra och effektiva system med empati och mänsklighet som gynnar samarbete över gränser. Detta behövs för att vi ska lösa de globala problemen, säger han. I Väst gäller att klara välfärden trots en åldrande befolkning. I utvecklingsländerna, inte minst i de snabbt växande megastäder­na, handlar det om att se till att människor får vatten, bostäder, transporter men ock­så utbildning och sjukvård etc. Det är här

de stora behoven och den stora marknaden för innovationer finns. Det måste ge avtryck i hur vi arbetar.

– Vi behöver ha koll på vad som händer i världen, men också verka i denna värld och bygga relationer till dem som berörs. The more you share, the more you generate – ju mer du delar med dig, desto mer får du ut.

universitetet kan underLätta genom att ge mer utrymme inte bara för att tänka utan också för att göra, dvs. pröva saker konkret: testa, misslyckas och testa igen. Och förstås erbjuda tillfällen där människor med olika bakgrund och behov kan träffas. Det krävs också acceptans för de lite galna, de som rör sig i den vetenskapliga margina­len – forskare som beter sig mer som pirater med en halvvild besättning, än som duktiga lärare med disciplinerade klasser.

– Pirater kan behöva skydd ibland – det bör universitetet kunna erbjuda, menar Charles Leadbeater.

text & foto: Britta CoLLBerg

CHarLes LeadBeater• Brittiskmedborgare,född1959.• Efterfrågadföreläsare,författare

och konsult inom området kreati-vitet och innovationsmiljöer och har varit rådgivare till bl.a. Tony Blair.

• Skrevdenförstabrittiskarappor-ten om det sociala entreprenör-skapets uppkomst.

• RedaktörochchefpåFinancialTimes under tio år.

CHarLes LeadBeater om...

… microsoft –EttbesökpåderaskontorpåmindemigomgamlaSovjet.Allavarfo-kuserade på planer. I ett hörn hade maninrettettlitetbås–enslagskreativ lekstuga. Jag tror inte på den typen av påbjuden lekfullhet.

… utbildning–Kombinationenutbildningochnyteknologi är en stor källa till hopp. Men det behövs en global våg av so-cialt entreprenörskap för att skapa högmotiverandesättattlära–istorskala–iutvecklingsländer.

… att simma–Dumåsteivattnetförattläradigdet.

Istället måste vi erbjuda miljöer där man känner sig trygg och kreativ och inom verksamheten bereda plats för innova-tion. Han är en duktig talare, men sam-tidigt saknade jag konkreta förslag och idéerpåhurmangör,vilkettyvärrgördetlite löst i kanterna.

annette stambolovski, expert i fastighetsrelaterade frågor, sektion ledningsstöd:–Otroligtinspirerandeavenmycketbraföreläsare. Jag fick en aha-känsla när det gäller hur vi bör tänka kring innovation och rum för innovation liksom vilka för-

utsättningar och perspektiv som behöver vägas in.

ingemar Carlstedt, professor och ord-förande i styrelsen för Biomedicinskt centrum, BmC:–Ettutmärktföredrag,mensyndattdetinte fanns någon forskare på plats. Nu blev det lite som att diskutera hur man bygger en teater utan att ha med regis-sörer eller skådespelare. Om inbjudaren Akademiska hus avslutat med en panelde-batt och tagit med några av våra skarpas-te forskare hade man kanske gått där ifrån med mer att tänka på.

”Man förstår betydelsen av att passa bollen. Det handlar om samarbete. Har du ingen att passa till är du inte med i spelet.”

30 LUM nr 9 | 2012

Tim Ekberg är religionspsykologen som upptäckte att högskolepolitik var roligare än att forska. Efter tolv år i Stockholm är han tillbaka i Lund, nu i rollen som universite-tets planeringschef. Tim Ekberg kan spelet inifrån och kontakterna på departementet lär komma väl till pass. Samtidigt är han en person med egna åsikter och både bloggar och twittrar om högskolefrågor.

Som planeringschef ska Tim Ekberg ha an­svar för universitetets ekonomi, arbeta med budgetunderlag och årsredovisning. Men det var inte som ”siffernisse” utan som en andlig sökare han först kom till Lund för cirka tjugofem år sedan. Uppvuxen i ett frireligi­öst hem hade Tim Ekberg svepts med av en religiös väckelse under tonåren. Han hoppa­de av gymnasiet och blev ”ungdomspastor som åkte runt och bad för de sjuka”. när han kom till Lund var den epoken över men kvar fanns driften att förstå. Han blev doktorand i religionspsykologi med ”meditationens psy­kologiska effekter” som avhandlingsämne.

– Lund var fantastiskt. Jag gick på kon­serter, föredrag och debatter. Drack rödvin och satt och pratade långt in på nätterna. Efterhand började jag engagera mig i stu­dentpolitiken, blev kårfackligt aktiv och satt i massor av nämnder. Jag försökte doktore­ra under tiden, men politiken var roligare!

Tim Ekberg var studentrepresentant på alla nivåer i den svenska utbildningshierar­kin under ett par år. I Lund satt han i teo­logiska institutionsstyrelsen, HTs fakul­

porträttet.

Tim Ekberg är ny planeringschef vid Lunds universitet.

Departementsproffsetsom återvände till Lund

LUM nr 9 | 2012 31

– Mångfalden är universitetets största tillgång, men den måste vårdas och den har ett pris. Den kräver att man tar hänsyn, lite som i en familj eller ett fotbollslag – där alla behövs för att laget ska fungera. Vissa måste ibland vara beredda att stå tillbaka för andra. Samtidigt gäller, precis som med se­riefiguren Bamse, att den som är stark mås­te vara extra snäll.

Ett sätt att hålla ihop universitetet är för­stås att fler samarbetar över ämnesgränser.

– Men där måste initiativen komma från akademikerna själva.

De nya konkurrensvillkoren förutsätter också att lärosätena öppnar sig mer utåt. Lunds universitet är på god väg och agerar liksom Karolinska Institutet inte primärt som en myndighet i Sverige, utan rekryterar lika väl globalt som lokalt, menar den nye pla­neringschefen. Men allt är inte internatio­nellt och frågan är om ett universitet med Lunds ambitioner kan ha ämnen där man aldrig publicerar sig på engelska? Tim Ek­berg är tveksam.

Lunds starka forskningsProfiL blir ännu mer påtaglig när MAX IV och ESS står klara. Vad händer med grundutbildningen när landets främsta forskningsflaggskepp stävar vidare ut i världen?

– Det ligger nära till hands att vi kon­centrerar oss på avancerad utbildning. Men Sverige är för litet för ett tudelat system med få elitinstitutioner medan andra får ta hand om massutbildningen, anser Tim Ekberg.

Hur man lägger kursen handlar i grunden om vad man vill ha universitetet till

– Universitetet är till för samhällets och medborgarnas bästa. Men i dag handlar allt om nytta. Uppdraget är bredare än så.

De mindre högskolorna har svårare att stå emot de nya trenderna, men kan rädda sig genom att gå samman med ett större lärosäte – en utveckling som redan är igång och som Tim Ekberg tror på.

– Vid universiteten finns en bildningstra­dition och en historia som gör dem rusta­de att hantera statens nyttokrav. Vi behö­ver universiteten som intellektuell motkraft i samhället. Utan självständiga forskare som spejar framåt lever vi farligt.

text & foto: Britta CoLLBerg

tetsnämnd och Universitetsstyrelsen. Och samtidigt på riksplanet i Högskoleverkets styrelse och i Forskningsberedningen – ut­bildningsministern egen diskussionsklubb.

– Jag fick god inblick i akademisk psyko­logi. Mycket är sig likt oavsett nivå. Alla käm­par för att få ihop det utifrån sina ramar. Och alla har en tendens att skylla ifrån sig uppåt.

Det skulle vara enklare om fler lyfte blick­en och såg helheten – ja, till exempel så att man i en institutionsstyrelse kunde se att det finns en värld utanför det egna ämnet, fort­sätter han. Då ökar chansen att klara fram­tidens utmaningar. Och de är många i det förändrade högskolelandskapet.

gLoBaLiseringen och ökad konkurrens om anslag, studenter (inte minst de internatio­nella som kan betala för sig) och forskare är något som alla lärosäten måste förhålla sig till, menar Tim Ekberg. Många profilerar sig, ”kraftsamlar”. Detta i sig leder till att läro­sätena blir mer centralstyrda. Vittförgrena­de, decentraliserade akademier, är nämligen inte så snabbfotade som en tuff internatio­nell marknad kräver, enligt den förhärskande analysen. Myndighetsformen i sig är också begränsande, men samtidigt som politikerna på senare år pratat mycket om att ge lärosä­tena mer frihet ökar den indirekta styrning­en. regeringen sätter press på lärosätena att prioritera hårdare och att leverera.

Det går inte att komma undan kraven på förändring, men det finns saker att se upp med, menar Tim Ekberg. Om universitetet blir ännu mer av ett forskarhotell med vissa ekonomiskt starka forskargrupper som be­talar sin overhead men för övrigt lever sina egna liv – ja, då hotas universitetet som en sammanhållen enhet.

– Det finns exempel i Sverige där mak­ten koncentrerats i så hög grad till ett fåtal forskargrupper att själva lärosätet håller på att falla ihop inifrån. Lund är inte där – än.

Om universitetet å andra sidan stärker sitt grepp om pengarna och makten för mycket hotas den kollegiala styrningen och idén om universitetet och forskningens frihet.

Det gäller att hitta en balans, samman­fattar den nye planeringschefen. Och den stora utmaningen för Lunds universitet blir att hålla ihop och slå vakt om mångfalden.

tim ekBerg

• 48år.• NyplaneringschefvidLundsuni-

versitet.• Gift,tvåbarn.• VeckopendlartillStockholm–men

vill gärna flytta permanent till Lund.

• Gillar:Musik,komplexaorga-nisationer, strategisk styrning, psykologi, Lund…

• Lic-examenireligionspsykologi.• Karriär:TioårpåUtbildningsde-

partementet bl.a. som enhetschef för Universitets- och högskoleen-heten. Var huvudsekreterare i Be-fattningsutredningen. Har senast arbetat som administrativ direktör och biträdande förvaltningschef vidSödertörnshögskola,samthaft olika utredningsuppdrag.

tim ekBerg om

... breddad rekrytering och bild-ningsuppdraget.–Detärfrågorsomärpolitisktdödai dag, ingen driver dem. Allt handlar om nytta.

... småhögskolorna. –Debehövs.Omjagvarutbild-ningsminister skulle jag i morgon anslå200miljonertillforskningvidde mindre högskolorna. ... Lunds universitet. –Högreitakänpåmångaandraställen. Man förväntas säga sin åsikt och möts med respekt.

... huruvida han kan blogga och twittra som planeringschef :–Kanskeintesomnärjagvarfrikonsult. Alla roller har sina begräns-ningar. Men jag mår inte bra om jag inte kan vara ärlig med var jag står.

... universitetens samverkan med omvärlden:–Kundevarameromfattande.Poli-tikerna vill gärna se mer samverkan, men har inget riktigt bra stimulans-verktyg.

... gud:–JagkanintesägaattjagtrorpåGud. Jag tror på livet.

32 LUM nr 9 | 2012

Innovativt utbyte med Kinastudentutbyte. ett kuddfordral, en ”naptop” som låter dig sova på din laptop, en talande nalle för de minsta, en talande fotoram för de äldsta och en stol för den som vän-tar på bussen.

kreativiteten var stor när lunda-studenter övade innovation och produktframtagning under en nyligen avslutad kurs i kina.

Det var 37 lundastudenter som samman­strålade med 32 kinesiska studenter från Zhejiang University i Hangzhou. De svenska studenterna läser på Technology Manage­ment, TM, ett tvåårigt masterprogram där hälften av studenterna är teknologer och hälften ekonomer.

Det är TMs programledare Charlotta Johnsson vid LTH och Carl­Henric nilsson vid Ekonomihögskolan som startat och ut­vecklat den tvärvetenskapliga och interna­tionella kursen och de var också på plats i Kina tillsammans med ett par andra lärare från Lund.

kursen går ut På att studenterna ska lära sig innovation, produktframtagning, mark­nadsförsäljning och att göra en affärsplan. De arbetade i blandade grupper där varje

grupp hade inslag av alla kategorierna. Te­mat var ”Helping every day life”.

– Det gällde att hitta behov, skapa idé­er om lösning av dessa, implementera dem och skapa en affärsplan, berättar Charlotta Johnsson. Hur man ska ta sin idé till utveck­ling, marknad och försäljning.

gruPPerna arBetade fram en produkt­prototyp och skrev en affärsplan för denna. De gjorde också små filmer om sina arbeten.

Prototyperna som utvecklades var en filt, en solcellslampa till el­vespor, sitsar för äld­re i busskurer, en nallebjörn som kan tala till ett barn som vaknat, uppblåsbara skal

till en laptop, kallad naptop. En annan pro­duktidé var ett lås till datorn som larmar om någon rör den. En grupp tog fasta på de tysta el­vespor som trafikerar stadens ga­tor – ofta med släckta lampor, så de varken hörs eller syns. En soldriven belysning som tänds automatiskt när det är mörkt kan lösa problemet.

Kursen slutredovisades i Kina, då alla grupper fick göra en muntlig presentation av sitt arbete, visa filmen som de skapat och demonstrera sin prototyp. Den lokala tidningen Quinjiang Evening Post var ock­så där. Hangzhou är en stad med cirka sex miljoner invånare.

utbildning.

internationaL market driven engineering Dennya7-poängskursenheterInternationalMarketDrivenEngineeringochgavsinom ramen för det tvärvetenskapliga programmet Technology Management, TM, som är en avslutande inriktning på civilingenjörsutbildningarna vid LTH.

GrundidéntillkursenkomfrånPerWarfvinge,LTH:svicerektor,somtipsadeTM-ledarnaCharlottaJohnssonochCarl-HenricNilssonomdetramavtalsomLUhar med universitetet i Hangzhou och de sommarkurser som studenter i ekosys-temteknik gör i Kina.Kursen nu i höstas var ett pilotprojekt, tänkt att upprepas varje år. Resa och up-pehälle får studenterna betala själva medan undervisningen finansieras av de två deltagandeuniversiteten.StödharmanävenfåttavSTINTochJointCentreforInnovationandEntrepreneurshipJCIE.

Hela gänget med studenter från Lunds universitet och Zhejiang University i Hangzhou.

LUM nr 9 | 2012 33

Lärarutbyte. statsvetarprofes-sorn anders uhlin tog chansen att undervisa på korea universitets sommarskola. en stark och alltige-nom bra upplevelse, trots att han bytte sex veckors semester mot ett ganska krävande läraruppdrag. nu kan andra intresserade Lu-anställda anmäla sig som lärare till nästa års sommarskola.

Korea University i huvudstaden Seoul är partner till Lunds universitet inom det glo­bala nätverket Universitas 21. Korea Univer­sity satsar mycket på sin sommarskola som funnits drygt tio år. Sommarskolan omfattar de flesta ämnen, lockar studenter från hela Asien och ett 60­tal lärare från hela världen, huvudsakligen USA.

Anders Uhlin har en dotter som är född i Korea och han har varit i landet flera gånger tidigare. Han såg lärarjobbet som ett tillfälle för hela familjen att få en lång betald vistel­se i dotterns födelseland. Och han ångrar sig alltså inte, och känner sig faktiskt heller inte sliten, även om sommarjobbet krävde mycket extrainsatser av honom.

– Ja, eftersom Korea följer det amerikan­ska systemet och har betydligt mer under­visning än vad vi har inom statsvetenskap härhemma. normalt ger man en kurs per termin vilket betyder ett lektionspass i veck­an. I sommarskolan komprimeras termins­kurserna till sex veckor. Jag gav dessutom två kurser, vilket innebar att jag undervisa­de hela förmiddagarna fyra dagar i veckan.

trots att anders uHLin undervisat i tju­go år härhemma hade han inte färdiga lek­tionskoncept för så många lektionstimmar som det blev i Korea. En hel del tid gick till att sätta ihop nya lektioner, framför allt mot slutet av sommarskolan. Men det var värt besväret.

– Ja, det har varit en fin upplevelse. Det var väldigt stimulerande att arbeta med stu­

denterna. Merparten kom från Asien men jag hade också studenter från både Europa och USA. Många var väldigt duktiga och ambitiösa. Sedan var det tillfredställande att vara ensamlärare med helhetsansvar på en så lång kurs. Här hemma jobbar vi ju ofta i lag om tre lärare. Det är bra på många sätt, men man lär ju inte känna studenterna på samma sätt som jag gjorde nu.

Koreavistelsen innebar också nya kon­takter, dels med lärarkolleger på sommar­skolan, dels med statsvetare i Seoul. Dess­utom togs Anders Uhlin och hans familj om hand mycket väl, de bodde bekvämt på campus och universitetet stod för både resa och boende.

Britta CoLLBerg

LärarutByte med korea

Korea universitets sommarskola iSeoulharettbrettkursutbudinom allt från ekonomi, samhälls-vetenskapochCulturalstudies,tillinternationella relationer, huma-niora, naturvetenskap, konst och design mm.

Lärarlönen för en kurs är 6–10.000dollar.

Info för lärare om programmet: http://isc.korea.ac.kr/v4/src/pro-gram/professor.php

Lärare kan anmäla sitt intresse till Korea University.

Bytte semestern mot undervisning i Korea

Utbytet med Korea gav mycket, tycker An-ders Uhlin. foto: kennet ruona

Andreas Larsson som undervisar i inno­vation vid LTH var imponerad över att grup­perna inte bara kläckt ett koncept, utan även hunnit göra prototyper, om än olika långt komna. Förutom lärare från Lund del­tog också flera kinesiska lärare vilket upp­skattades av svenskarna.

– Det har varit mycket roligt och lärorikt att arbeta så här integrerat med de kinesis­ka lärarna, säger Charlotta Johnsson, som också passade på att forska tillsammans med sina kinesiska reglerteknik­kollegor i Hangzhou.

de svenska studenterna gjorde också en senare redovisning av kursen i Lund. De talade då om stora kulturskillnader och skill­nader i språkkunskaper. Lundastudenterna trodde att de hade större erfarenheter av projektarbete, men var imponerade över de kinesiska studenternas expertkunskaper.

några av studenterna sa att deras fördo­mar hade kommit på skam. Kineserna kän­des lika dem själva när man väl lärt känna dem, de var kreativa och deras annorlunda kunskapsmodell visade sig ofta mycket an­vändbar. En del av de kinesiska studenter­na ville också gå vidare och söka patent för sina idéer.

– Det blev en lång startsträcka i grup­perna eftersom det tog tid att lära känna varandra. Men det var definitivt värt det. Vi har lärt oss väldigt mycket, sa flera lun­dastudenter.

mats nygren

Det tog tid för de svenska och kinesiska stu-denterna att lära känna varandra. Men det var mödan värt.

34 LUM nr 9 | 2012

språkstipendium. – det är det bästa jag gjort. Jag skapade viktiga kon-takter och fick se vad man kan göra som fonetiker. det gjorde att mitt eget intresse befästes och jag blev ännu mer målinriktad.

Det säger Malin Svensson som fick ett mas­terstipendium i lingvistik från Birgit rausing Language Programme vid den första utdel­ningsomgången år 2007.

För stipendiet åkte hon till universitetet i Utrecht i Holland under tre månader. Där gick hon två kurser på masternivå och på­började den masteruppsats i fonetik som hon nu håller på att avsluta, vid sidan av jobbet som administratör åt prorektor Eva Wiberg, som tillika är ordförande för Birgit rausing Language Programme.

sammanLagt donerade Birgit rausing 15 miljoner kronor för utdelning av stipen­dier i tio års tid, med start 2007, vilket inne­bär att det är halvtid nu. Det handlar om fem större och några mindre stipendier år­ligen till studenter och forskare inom ling­vistik/språkvetenskap och ki­nesiska. Stipendierna är avsedda för utlands­vistelser. Forskare kan också an­

söka om konferensmedel från programmet. De fyra stipendiater som LUM träffar

brinner alla för sitt ämne. De pratar om sti­pendiets betydelse för att komma ut i värl­den och bygga kontaktnät.

– Det är väldigt värdefullt att bo i landet. Det är en helt annan sak att till exempel kun­na ta en spontan lunch tillsammans än att bara ha kontakt via e­post, säger Anita Tho­mas, forskare och lärare i franska vid Språk­ och litteraturcentrum.

Hon fick ett postdok­stipendium 2011. För detta spenderade hon ett halvår i Qué­bec vid det franskspråkiga universitetet UQAM i Montreal. Hon var dessutom aktiv i ett forskarseminarium vid Concordia Uni­versity. Hennes forskning handlar framför allt om olika faktorer som påverkar inlär­ningen av franska som andraspråk.

JoHan BrandtLer fick ett postdok­sti­pendium i lingvistik 2010. Hans stipendium gjordes om till ett resestipendium, eftersom han samtidigt hade fått en postdok­tjänst vid Språk­ och litteraturcentrum, finansierad av riksbankens Jubileumsfond.

Han reste till University of California, San­ta Cruz, USA under första halvan av 2012. Där fick han möjlighet att träffa världsle­dande forskare inom sitt område polaritets­element, det vill säga satser som ”inte ett rött öre” eller ”jag har aldrig någonsin”:

– Sådana satser förekommer i de flesta språk och är intressanta eftersom de bara kan användas nekande. Hur det kommer sig kan berätta något mer om hur mänskligt språk fungerar, säger Johan Brandtler.

Stipendiet fick honom att göra det mest meningsfulla han har gjort.

– Det är viktigt att utmana sig själv och andra. Att byta miljö är också en vinst i sig.

för maria mörnerud var det konstintres­set som väckte hennes nyfikenhet på kine­siska. De vackra tecknen sporrade henne att lära sig språket, så till den grad att hon nu läst in en masterexamen i kinesiska. För sitt masterstipendium från rausing­program­met reste hon till Beijing sommaren 2012. Där gick hon en kurs för lärare i kinesiska.

– Jag hade aldrig kunnat gå den kursen utan stipendiet. De flesta kursdeltagarna var asiater och majoriteten hade kinesiska som modersmål. På så vis fick jag mycket värdefull återkoppling.

kursen gav Henne ett certifikat att un­dervisa i kinesiska i Kina. Hon arbetar redan som gymnasielärare i kinesiska i Sverige och nu återstår att se vilka delar av kursen som kan appliceras i hennes undervisning med hänsyn till Skolverkets kriterier. Det var för övrigt inte första gången som Maria Mörne­rud bodde en period i Kina. Hon har även jobbat som folkhögskolelärare i kinesiska och i samband med detta spenderat ett år i taget vid tre tillfällen i Kina.

nästa utlysning av stipendierna sker i vår, i april och maj, med utdelning redan i juni .

Linda viBerg

utbildning.

Stipendiater nöjda med Birgit rausing Language Programme

Utlandsvistelse gav kontakter för livet

Maria Mörne-rud(t.v.)fickgenom stipen-diet möjlighet att studera i Kina.

LUM nr 9 | 2012 35

Birgitta Berglund har i sitt jobb lyckats kombinera två av sina främsta in-tressen: vin-tage-kläder och engelsk litteratur.

utomlands?” frågade någon, och en annan sa att min dräkt såg ut som i en Hitchcock­film från 50­talet. Hon blev förvånad när jag sa att den faktiskt var från 50­talet!

Förutom att Birgitta Berglund klär sig i gamla kläder och använder dem i undervis­ningen, så forskar hon numera också om dem – närmare bestämt om hur kläderna används för att känneteckna olika romanfi­gurer i systrarna Brontës böcker.

– Att vara alltför intresserad av utseende och kläder är inte bra, då är man en frivol och lättsinnig kvinna. Att missa en detalj i knäppningen är å andra sidan inte heller bra, då är man en slarva. Kvinnorna skulle vara precis lagom noga med sin klädsel, förkla­rar hon.

ingeLa BJörCk

Birgitta BergLund

arbete: lektor i engelsk litteratur-vetenskapHar undervisat på: Lärarhögskolan i Malmö, Högskolan Kristianstad, UniversityofCambridge,NingboUniversity i Kina, University of BritishColumbiaiCanadaintressen: språk och litteratur, kul-tur- och modehistoria, trädgård

Engelsklektorn Birgitta Berglund har ända sedan tonåren varit intres-serad av Jane Austen och andra engelska 1800-talsförfattare. Lika länge har hon varit förtjust i vackra gamla kläder. Dessa två intressen har hon kunnat kombinera på ett sätt som även varit till glädje för hennes studenter.

Hon vurmar för vintage – Ibland tar jag med mig någon antik klän­ning till en föreläsning, eller bär den på mig. Det ger en naturlig anledning att tala om hur begränsade kvinnorna var förr, inte bara so­cialt utan också rent praktiskt, säger hon.

Korsetterna är ett av de värsta exemplen. De som hade råd bar handgjorda korsetter med skenor av valben, som var något mju­kare än de industritillverkade stålskenorna. Men vilken typ av korsett man än hade, så skulle den snöras in så att kvinnans kropp fick den rätta timglasformen. Helst skulle midjemåttet minskas med en hel decimeter.

– Jag har själv försökt, men trots att jag fick hjälp med insnörningen minskade inte midjemåttet med mer än fem centimeter. Och korsetten skavde hemskt på både höft­ben och revben, berättar Birgitta Berglund.

Likt de Bundna fötterna hos kvinnor­na i Kina sågs de getingsmala midjorna hos kvinnorna i Europa som sexiga. De utgjor­de också på samma sätt en deformation av kroppen, som startade redan i flickåren och i värsta fall skadade kvinnans inre organ.

– när vi idag läser om 1800­talsdamer som ideligen ”dånar” och måste upplivas med luktsalt, så kan vi tro att de var över­känsliga våp. I själva verket hade deras lung­or så ont om plats att minsta ansträngning

skar av syretillförseln till hjärnan, och då svimmar man ju, förklarar Birgitta Berglund.

Hon har varit intresserad av vackra, väl­sydda kläder ända sedan tonåren. Vid den tiden bestod modet av mjukisdressar i ve­lour och strumpbyxor, vilket hon tyckte var förfärligt.

– Jag ville ha strumpor, och fick då gå antingen till porrbutiker eller till tantaffärer med laxrosa charmeuseunderkläder... be­rättar hon. Med klänningar var det lite lätt­are, för gamla, fina damkläder var på den tiden billiga i second hand­affärerna.

tiLL fest klär sig Birgitta Berglund gärna i någon av sina spets­ och pärlbesatta lång­klänningar från förra sekelskiftet. Till var­dags brukar det bli klänning och skor från 40­ eller 50­talet, en tid då massproduktio­nen ännu inte dragit ner kvaliteten på söm­naden.

– Alla förstår inte att det verkligen är gamla plagg jag bär. ”Köper du dina kläder

folk.

Korsetten–en effektiv deformera-re av kvin-nokroppen.

36 LUM nr 9 | 2012

EVA ÖSTErBErG (rED.)dygdernas renässans (Atlantis)

I denna antologi skriver elva författare om lika många dygder, bland annat antikens dygder klokhet, mildhet och mod, och de kristna dygderna ödmjukhet, lydnad, kyskhet och tålamod. Hur giltiga är dessa dygder idag – har de blivit omoderna, eller gäller de fortfarande som rättesnören om än kanske under andra namn? Sex av de elva skribenterna kommer från LU.

AnDrEAS BErGH, THErESE nILSSOn OCH DAnIEL WALDEnSTrÖMBlir vi sjuka av inkomstskillnader? (Studentlitteratur)

De två första författarna är hemhöriga vid Ekonomihögskolan i Lund, medan den tredje kommer från Uppsala universitet. Tillsam­mans diskuterar de olika mått på människors hälsa och dessas sam­band med samhällets levnadsstandard och inkomstfördelning. Bo­ken är tänkt både för yrkesverksamma och för studenter inom bl.a. folkhälsovetenskap, socialt arbete, sociologi och hälsoekonomi.

OLOF HALLOnSTEn (rED.)in Pursuit of a Promise (Arkiv Förlag)

Att bygga och driva ESS kommer att kosta miljarder euro. Det finns många visioner och löften om vad denna stora neutronforsk­ningsanläggning ska kunna åstadkomma, men vinsterna är dock än så länge betydligt mer osäkra än utgifterna.

Hur kunde då beslutet om att satsa på ESS komma till? Varför fanns det inte ett större organiserat motstånd? Det är frågor­na i en nyutkommen antologi som beskri­ver den politiska process som låg till grun­den för ESS.

Bokens redaktör är Olof Hallonsten från Forskningspolitiska institutet vid LU. Han bi­drar med ett kapitel om ESS som ett exem­

Varför ville du ge ut en diktsamling?–Jaghardeltagitiskrivarcirklarochskrivarinternat i rätt många år, så jag hade en hel del material. Det kändes som om det var tid att sålla fram och presentera ett lämpligt urval.

–Attdeltaiskrivarcirklar,ochinte bara sitta i sin ensamhet, tror jag är bra för den som tycker om att skriva. Man lär sig att ta kritik och ge kritik på ett konstruktivt sätt.

–Närjagskriverdikterhandlardetförstomattfåenidéutifrånnågon naturupplevelse, något jag sett under dagen eller någon sam-hällsföreteelse jag mött i media. Sedangällerdetattklätankarochkänslor i ord som har rätt nyanser

och inte känns slitna.

–Efterdetfårdikten ligga ett tag. När jag sedan ser på den igen med nya ögon skriver jag ibland om den ytterligare något varv–sådetärenlång process.

boken.REDAKTöR:INGELABJöRCK

Det politiska speletbakom ESS

pel på modern ”Big Science” och vad detta betyder i historiska, politiska och sociolo­giska termer.

Flera av författarna är knutna till Forsk­ningspolitiska institutet. Mats Benner skri­ver om hur det går att foga in Big Science i ett litet land som Sverige, Emelie Stenborg och Mikael Klintman redogör för det lokala motståndet från miljöhåll, och Wilhelm Ag­rell skriver om behandlingen av visioner och risker i marknadsföringen av ESS. Antologin avslutas av idé­ och lärdomshistorikern Tho­mas Kaiserfeld som diskuterar den osäkra framtiden, eller med rubrikens ord ”the con­tinuing story of an open­ended case”.

ÅKE HEEDnärbilder (Vulkan.se)

Åke Heed, studievägledare på Studentservice

LUM nr 9 | 2012 37

LUM skrev i sitt nummer 7 om professor Etzel Cardenas forskning i parapsykologi och om hans idéer om tele­pati. Denna populärvetenskapliga artikel fick betydan­de genomslag. Bland andra ”rasade” Bertil Halle, som

är professor i biofysikalisk kemi, och Mattias Collin, som är do­cent i experimentell infektionsmedicin, över telepatin. Bertil Halle ansåg att Cardenas forskning skadade Lund universitets anseende och Mattias Collin att telepatiforskningen var ove­tenskaplig. Och det kanske de har rätt i. De tycks dock inte ha beaktat att LUM är att betrak­ta som en reklamtidning och inte som en vetenskaplig tidskrift. Det senare har LUMs redaktör Maria Lindh understrukit genom att fastslå att LUMs uppgift är att spegla den forskning och utbild­ning som pågår, men att det inte är tidningens uppgift att ”kritiskt granska och ifrågasätts forska­res metoder och resultat”. I mitt huvud så är kritisk granskning en grundbult för god journalistik, men å andra sidan så är detta ju inget som kännetecknar god reklam. Varför då denna upp­rördhet över en slagkraftig reklam?

vi forskare uPPmanas ständigt till att berätta populär­vetenskapligt om vår forskning så att folk förstår. Den folkli­ga framställningen bör också vara spännande och förenklad. Vi uppmanas alltså att göra populistisk reklam för vår forsk­ning. Vad vi inte uppmanas till att göra är att kritiskt granska forskningen så att folk också kan förstå dess svagheter. Ingen har mig veterligen heller offentligt kritiserat den vetenskapli­ga förankringen när t.ex. fysiker berättar om framtida läkeme­del och livsmedel via atomär partikelforskning, typ ESS eller när laboratorieläkare spekulerar om framtida genterapier som skall frälsa sjukvården. Hur vetenskapligt välunderbyggda är dessa ut sagor?

Göran Molin tycker till om populistisk forskningsinformation.

Skillnaden mellan å ena sidan fysik/medicin och å andra sidan parapsykologi är att fysiker och läkare har stor trovärdighet och specialkompetens. Men om nu Etzel Cardena har finansiering för telepatiforskning så måste det väl stå honom fritt att bedriva sådan forskning och också att göra reklam för den. Det verkliga problemet och det som kan förtjäna att göra oss upprörda är att det i samhället saknas ett kritiskt, journalistiskt förhållningssätt till vetenskap och forskning. Ett förhållningssätt som rimligtvis

universiteten själv borde gå i brä­schen för.

med detta viLL Jag inte säga att jag är emot folklig forsknings­information. Vad jag vänder mig emot är att den överdrivs med vidhängande spekulationer för att göra den konstlat spännande. De populärvetenskapliga fram­

ställningarna förväntas att selektivt lyfta fram positiva aspekter medan frågetecken och kanske till och med negativa möjligheter lyfts bort. Under populärvetenskapens täckmantel har det blivit acceptabelt att ta ut svängarna och göra underhållning av veten­skap. Stärker verkligen LUM­reklamen Lunds universitets varu­märke i ett mer långsiktigt perspektiv?

På mitt PoJkrum hade jag i en period en affisch med fartyg från olika tidsåldrar. På affischen stod en sentens på latin som min mamma översatte till ”att segla är nödvändigt; att leva är inte nödvändigt”. Jag antar att antikens romare med detta an­spelade på samhällsnyttan av sjöfart. Dagens devis för Lunds universitet förefaller mig ibland vara något i stil med ”att synas är nödvändigt; att veta är inte nödvändigt”. I mitt tycke borde det nog vara tvärtom.

göran moLinPrOFESSOr I LIVSMEDELSHYGIEn,

InSTITUTIOnEn FÖr LIVSMEDELSTEKnIK VID LTH

Spekulativ populärvetenskap – nej tack!

”Det verkliga problemet och det som kan förtjäna att göra oss upprörda är att det i samhället saknas ett kritiskt, journalistiskt förhållningssätt till vetenskap och forskning.”

gästtyckaren.

38 LUM nr 9 | 2012

LUIS – LUnd UnIverSIty InnovatIon SyStem

THE LINK BETWEEN ACADEMIA AND BUSINESS

LUIS hjälper forskare vid Lunds universitet att utveckla affärsidéer baserade på forskningsresultat.

Vårt uppdrag är att öka tillväxten och göra forskningen tillgänglig i samhället.

Nyfiken? Läs mer på:www.luis.lu.se

Har du en idé? Vi Hjälper dig att förVerkliga den.

LUM nr 9 | 2012 39

museum. i november invigdes andra etappen av det senaste tillskottet på Lunds universitets museihimmel – Livets museum!

det är skapat i samarbete med region skåne och kulturen och drivs med ekonomisk hjälp från 14 sponsorer.

Museet, som är baserat på de medicinhisto­riska samlingarna som tidigare fanns på St Lars, är inrymt i den lokal som band samman det södra sjukhusområdet med det norra vid Allhelgona Kyrkogata. Första etappen av museet öppnade i april i år. Andra etap­pen invigdes nu av Medicinska fakultetens dekanus Gunilla Westergren­Thorsson och region Skånes Yngve Petersson. Det är en 130 meter lång och smal korridor som nu är fylld av datorer som ger möjlighet till inter­aktivitet. Tillsammans med de äldre medi­cinhistoriska föremålen är Livets museum en resa genom både tiden och kroppen.

Såväl tillkomsten som driften av museet

En resa genom kroppen och tiden på Livets Museum

bygger på mycket ideellt arbete. Livets mu­seum har 20 guider som på frivillig basis vi­sar runt skolklasser och andra grupper. Eld­själen i sammanhanget är Berndt Ehinger, professor em. och ordförande i Medicinhis­toriska sällskapet. Han har ”grovt skattat” lagt ner 800 timmar under det ett och ett halvt år som det tagit att få museet i ord­ning.

– Eftersom jag både är intresserad av his­toria och medicin så är det ett trevligt upp­drag. Framför allt har jag varit den aggres­sive kamreren medan andra har stått för de fantastiska planerna, säger han.

det är inredningsarkitekt Lena Isaks­son Drake som utformat museet och Kul­turens Caroline Owman som byggt själva utställningen. Fastighetsbolaget regionser­vice har bjudit på renoveringen och hyran betalas av region Skånes kulturförvaltning. Livets Museum har öppet tisdag till fredag 10 till 14.

maria LindH

Berndt Ehinger med sitt barnbarn Lovisa Ehinger provar ett av de hörseltester som finns på Livets Museum. Lovisas lillebror Hjalmar tittar på. foto: ingela lindqvist

social förändring studeras i nytt centrumorganisation. I november inrättades ett nytt centrum för studier av arbete, teknologi och social förändring, under namnetWork,TechnologyandSocialChange,WTS,vidLundsuniversitet.Det är den tidigare Arbetsmiljöhögsko-lan som nu ersätts av det nya centret somMånsSvenssonfortsätterattvaraföreståndareför.TillWTSknytsocksåLund University Internet Institute, LUii, ochLundUniversityEconomicSecurityInstitute,EconSec.

Certifiering av Hr-arbete för forskarepersonaLfrågor. Lunds universitet har ansökt och blivit antagen att delta iEU-kommissionens”HRS4Rfourthcohort” som ska certifiera de personal-administrativa processerna samt utveckla HR-strategiska processer för forskare. Ar-betetberäknasbliklartislutetav2014.

right Livelihood-pristagare i LundgästföreLäsare. En av årets Right Livelihood-pristagare är en brittisk organisation som arbetat länge och framgångsriktförattbekämpaStor-britanniens försäljning av vapen till auktoritära regimer. Organisationen heterCAAT,CampaignAgainstArmsTrade. En av dess representanter Henry McLaughlin besökte Lunds universitet i början av december och höll föredraget “ChallengingtheGlobalArmsTrade”.VärdförbesöketvarLUCSUSsomocksåingårinätverketCAAT.

nytt avtal med cancersjukhus i kinasamarbete. Forskningscentrumet CreateHealthvidLTHhartecknatettsamarbetsavtal med Tianjin Medical UniversityCancerInstituteandHospitali Kina, som är rankat bland ett av Kinas fem främsta cancersjukhus.

plock.

40 LUM nr 9 | 2012

PARKERINGSKONTORET

PARKERINGSKONTORET

Sölvegatan 14, hus I Tel: 046-222 70 96www.se.lu.se/parkering

• UnderbyggetvidZoofysiologenavLUXhänvisarvi

tillParkeringshusetGranathen.P-infartenfinnspå

Tornavägen20,vidastronomi,150stplatserfinnsi

källarplan(ingenbom)pågångavstånd

• Försäljningavp-dekalinförvårterminenpåbörjas:

2013-01-07.Kl.08.00.

• Besökvårhemsidamedwww.se.lu.se/parkeringför

aktuellparkeringsinformation

• Niäralltidvälkomnaattkontaktaosspåtel:

046-2227096

LU Service önskar alla en God Jul!UNIVERSITETSPOSTEN | MEDIA-TRYCK | LOKALSERVICE | LU BOSTÄDER

PARKERINGSKONTORET | AKADEMISKA VERKSTADEN

LU SERVICESölvegatan 14, hus I & K www.se.lu.se

LUM nr 9 | 2012 41

14 december Lunchkonsert. folkmusik i juletid. Musikhögskolans folk/världsmusik­klass (Lärare: Pär Moberg). Fri entré. Kl 12.15 –13.00 i Palaestra et Odeum, Kapellsalen, Lund. Info: www.odeum.lu.se/konserter.

14 december fyra-år-före-dagen: 350 år av utbildning. utmaningar igår, idag och imorgon. Under en eftermiddag färdas vi genom närmare 350 år av utbildning vid Lunds universitet. Lunds domkyrka, kl 13.00–14.00 samt universitetsaulan, Paradisgatan 2 i Lund kl 14.30–17.15. Dagen är kostnadsfri och krä­ver ingen föranmälan. För mer information om programmet, se www.lu.se/350

14 december seminarium ”Proble-matising the narrative of coming out: ex-plorations in indian literary texts”, Aneeta rajendran, Postdoctoral fellow, Centre for gender studies, Lund University. Kl 17.15–

19.00 Centrum för genusvetenskap, rum 221, Allhelgona Kyrkogata 14 M, Lund.

14 december nobel lectures 2012 – medicin and Chemistry. nobel lectures by nobel Laureate in medicin or physiology 2012 Sir John B. Gurdon; ”The egg and the nucleus: a battle for supremacy”, kl 14.00–15.00, and nobel Laureate in chemistry 2012 Brian K. Ko­bilka: ”Smart receptors on cell surfaces”. Kl 15.15– 17.00, aulan, Kårhuset, LTH, John Erics­sons väg 3, Lund.

14 december nobelföreläsningar i fysik. nobelpristagarna i fysik 2012, Serge Haroche och David J. Wineland, ger nobelfö­reläsningar. Kl 13.30–15.00 i Palaestra, univer­sitetsplatsen, Lund.

15 december Julkonsert med Lunds akademiska kör och akademiska kapel-let. Dirigenter: Patrik Andersson och Cecilia

disputationer.

14 december

niclas Lindström i etik: ”Förhållande mel­lan praxis och teori inom etiken”. Kl 10.15 i sal 118, Centrum för teologi och religionsveten­skap, Allhelgona kyrkogata 8, Lund.

Peter k. andersson i historia: ”Streetlife in Late Victorian London. The Constable and the crowd”. Kl 13.15 i sal 3, Historiska institu­tionen, Magle stora kyrkogata 12, Lund.

märta wallinius i klinisk medicin med inriktning rättspsykiatri: ”Aggressive anti­social behavior­ clinical, cognitiv, and beha­vioral covariates of its persistence”. Kl 13.00 i aulan, CrC, ing 72, Skånes Universitetssjukhus i Malmö.

tareq salameh i värmeöverföring: ”An experimental and numerical study of heat transfer and pressure drop on the bend sur­face of a u­duct”. Kl 10.00, sal E:1406, Ole rö­mers väg 3, Lund.

Carina tjörnstrand i vårdvetenskap med inriktning arbetsterapi: ”Engagement in community­based day centres for people with psychiatric disabilities”. Kl 9.30 i hörsal 01, Health Science Centre, Lund.

elisabet apelmo i sociologi: ”Som vem som helst. Kön, funktionalitet och idrottande kroppar”. Kl 13.15 Kulturens auditorium, Teg­nérsplatsen, Lund.

sofia enhörning i klinisk medicin med inriktning internmedicin: ”The vasopres­

på gång.

Martin­Löf. Kl 17.00–18.30 i universitetshusets aula, Lund. Förköp biljetter: ticnet.se

19 december föreläsning. ”talks on Pufendorf and Hobbes – perspectives on law, right and the emergence of a histo-rical consciousness”. Lena Halldenius from Human rights Studies will talk about ”Thomas Hobbes on law and right” and Victoria Höög from the Division of history of Ideas at the Department of cultural sciences will speak of Pufendorf´s view on Man and the emergence of a historical consciousness”. Kl 15.15 – 17.00 Pufendorfinstitutet, Biskopsgatan 3, Lund.

27 december– 5 januari Jullov i vat-tenhallen science Center LtH. Under jullo­vet kan du se shower, delta i workshops och uppleva spännande, interaktive experiment i Vattenhallen. För mer information, se www.vattenhallen.lth.se

sin system in diabetes mellitus, obesity and the metabolic syndrome”. Kl 9.00 aulan, CrC, ing 72, Skånes universitetssjukhus i Malmö.

erik Hellstrand i fysikalisk kemi: ”Pro­tein­lipid association and aggregation – from neurodegenerative disease to nanosafety”. Kl 10.15 i Blå hallen, Ekologihuset, Lund.

katja Harbst i klinisk medicin med in-riktning onkologi: ”Genomic analysis of pri­mary and metastatic malignant melanoma”. Kl 9.00 Segerfalksalen, BMC, Lund.

elisabet rodby Bousquet i klinisk med-icin med inriktning ortopedi: ”Posture, pos­tural and mobility in cerebral palsy”. Kl 13.15 Aros Congress Center i Västerås.

18 december

toivo Henningsson i reglerteknik: ”Sto­chastic event­based control and estimation”. Kl 10.15 i hörsal M:B, M­huset, Ole römers väg 1, LTH, Lund.

19 december

tania Primavera Pozzo mendoza i biotek-nik: ”Thermostable glycosidases and glyco­synthases as biocatalysts in green chemistry applications”. Kl 13.30 i sal K:C, Kemicentrum, Sölvegatan 39, Lund.

Hans ahlfors i kyrkohistoria: ”Julkrub­ban i Svenska kyrkan. Julkrubbans reception i

Stockholm, Göteborgs och Lunds stifts guds­tjänstrum fram till 1900­talets slut”. Kl 13.15 i sal 118, Centrum för teologi och religionsve­tenskap, Allhelgona kyrkogata 8, Lund.

20 december

gloria del Carmen rodrigo Lira i tillämpad biokemi: ”Bioactivity of medicinal bolivian an­dean plants. Effects on cell proliferation and related processes”. Kl 10.15 i sal K:C, Kemicen­trum, Getingevägen 60, Lund.

21 december

rikard Liljenfors i psykologi: ”Altering the point on you – perspectives on intersubjecti­vity and metacognition”. Kl 10.00, Kulturens auditorium, Tegnérsplatsen, Lund.

följande disputationer har ägt rum:martin öberg i klinisk medicin med in-riktning plastikkirurgi: ”Ear reconstruction. Clinical and physiological evaluations”.

Cecilia andersson i klinisk medicin med inriktning pediatrik: ”Aspects of ZnT8 au­toimmunity in childhood type 1 diabetes”.

siri malmgren i biomedicin med inrikt-ning experimentell endokrinologi och genetik: ”Search for molecular and metabo­lic mechanisms contributing to impaired β­cell function”.

42 LUM nr 9 | 2012

Carl Johan wingren i folkhälsoveten-skap med inriktning socialmedicin: ”The epidemiology of childhood celiac desease: A social epidemiological perspective on perina­tal factors”.

kjerstin stigmar i sjukgymnastik: ”Work ability – health professionals´ perspecti­ves and rehabilitation outcomes”.

Helle vendel Petersen i klinisk medi-cin med inriktning onkologi: ”Mutation carriers´perspectives on lynch syndrome, self­concept and lived experiences”.

Johan mårtensson i psykologi: ”regi­mented language training. Changes to brain and behaviour following intensive non­native language learning”.

solmaz Hajizadeh i bioteknik: ”Compo-site cryogels: stationary phase for separation of complex media”.

franz Petrik Clarberg i datavetenskap: ”Hierarchical variance reduction techniques for Monte Carlo rendering”.

shogo takamuku i polymerteknologi: ”Durable polysulfones with densely sulfonated segments for highly proton conducting mem­branes”.

weddig runquist i socialt arbete: ”Legi­timering av tvångsvård. Klienter och deras so­cialsekreterare om LVM”.

deepti sahoo i bioteknik: ”Separation of biomolecules using an open­loop non­isocra­tic simulated moving bed (SMB) technology”.

ellis senanu kojo sampram i kirurgi: ”Arterial thrombosis in factor V leiden or ac­tivated protein C resistance. Clinical and expe­rimental studies”.

songen Zhang i klinisk medicin med in-riktning experimentell kirurgi: ”Signaling mechanisms in streptococcal M1 proteinindu­ced inflammation and injury in the lung”.

goran Basic i sociologi: ”Samverkan blir kamp. En sociologisk analys av ett projekt i ungdomsvården”.

marian Petersin i klinisk medicin med inriktning lungmedicin: ”The impact of

nocturnal CPAP­treatment on sexuality and closeness in patients with obstructive sleep”.

monica Plechero i kulturgeografi och ekonomisk geografi: The changing geograp­hy of innovation – Chinese and Indian regions and the global flows of innovation.

tina askanius i medie- och kommuni-kationsvetenskap: ”radical online video: YouTube, video activism and social movement media practices”.

martin ågren i informationsteori: ”On some symmetric lightweigt cryptographic de­signs”.

sophie elsässer i mediehistoria: ”Att skapa en konsument. råd & rön och den stat­liga konsumentupplysningen”.

emma Henriksson i biomedicin med in-riktning experimentell diabetesforskning: ”LKB1 signaling pathways in adipocytes – Fo­cus on the AMPK­related kinase SIK2”.

Laura malinauskiene i klinisk medicin med inriktning yrkes- och miljödermatolo-gi: ”Contact allergy to textile dyes. Clinical and experimental studies on disperse azo dyes”.

andrea stuart i klinisk medicin med in-riktning obstetrik och gynekologi: ” Ma­ternal diabetes during pregnancy. Obstetrical considerations and long term effects”.

anette svingstedt i tjänstevetenskap: ”Servicemötets praktik – på en tingsrätt, ett äldreboende och ett hotell”.

tarek abou Lila i teknisk vattenresurs-lära: ”Evaluation of modern irrigation techni­ques with brackish water”.

yan Borné i folkhälsovetenskap med inriktning kardiovaskulär epidemiologi: ”Incidence of hearth failure in an urban popu­lation – reference to immigrant status, biolo­gical, life style and socieconomic risk factors”.

Per falås i vattenförsörjnings- och av-loppsteknik: ”Pharmaceutical removal in ac­tivated sludge and biofilm systems”.

daniel östlund i pedagogik: ”Deltagan­dets kontextuella villkor. Fem träningsskole­klassers pedagogiska praktik”.

universtitetslektor i miljövetenskap. ref nr PA 2012/496, ans 2013­01­20. Info 046­2229379, Henrik.Smith@biol.lu.se

tjänster.

utgivningsplan för Lum våren 2013 manusstoPP utkommer

LUM 1 15 januari 1 februari

LUM 2 12 februari 1 mars

LUM 3 14 mars 5 april

LUM 4 15 april 3 maj

LUM 5 20 maj 10 juni

fysik- och lasershow från Lund visas i tvPå nyårsdagen kan universitetets berömda fysik- och lasershow av-njutas i TV, åtminstone aptitretande delaravshowen.DetärSydnyttsomkommer att sända ett antal inslag från showen i sin årskrönika.

Upptäck Backagården!– det kompletta kurs- och konferens- centret mitt i natursköna Skåne.

Vi har nio moderna konferenssalar, med senaste teknik. Nyrenoverat bo-ende och en restaurang med menyer enligt god skånsk tradition.

Stenskogen 735, 243 91 Höör, tel 0413-746 00, info@backagarden.se

LUM nr 9 | 2012 43

professor i företagsekonomi, är en av sex fors­kare som valts in i det nya rådet.

universitetsHisto-riskt. Lunds filosofi cirkel har tilldelats Lunds Universi­tetshistoriska Sällskaps pris för sitt idérika och oförtrött­liga utforskande av världen, samhället, livet och män­niskan. Priset är på 25.000 kronor, delas ut vartannat år och är avkastningen på en donation till Säll­skapet från en anonym givare.

karriärprogram. Jens Ceder vid Insti­tutionen för kliniska vetenskaper i Malmö blir den förste att tas upp i ett nyinstiftat karriär­program som inrättats vid European Associa­tion of Urology.

fem LundafeLLoWs. Karriärprogrammet Wal­lenberg Academy Fellows som innebär en långsiktig finansiering av unga lovan­de forskare har utsett fem lundaforskare bland totalt 30. Dessa är astronomen Anders Johansen, fysikern Kimberley Dick Thelander, immunteknologen Johan Malmström, biologen Tobias Uller och medici­naren Björn nilsson.

rektor i kristianstad. Styrelsen för högskolan i Kristianstad har föreslagit sanimir resic, docent vid Öst­ och centraleuropakun­skap vid LU, som ny rektor. regeringen fattar det slutgiltiga beslutet.

hänt.einar Hansen pris. Årets svenska forsk­ningspris tilldelas historikern professor ulf Zander som bland annat har ”förnyat forsk­ningen i historia genom att nyttja andra me­dier förutom de traditionellt skrivna”. De två svenska hederspriserna för humanistisk forsk­ning tilldelas arkeologen professor Lars Lars-son och lingvisten professor Christer Plat-zack, för att de byggt upp forskningsmiljöer inom sina respektive vetenskapliga områden

minnesansLag. Från Konsul Thure Carls­sons Minne får karin nilsson och oskar Hall-gren, båda vid Institutionen för kliniska veten­skaper, ett anslag vardera på 500.000 kronor.

björkÉnska priset. Uppsala universitets finas­te vetenskapliga belöning, Björkénska priset, tilldelas anders Lindroth, profes­sor i naturgeografi vid Lunds universitet och Bengt man-nervik, seniorprofessor i biokemi vid Uppsala univer­sitet.

söderbergsansLag. Fyra lundaforskare får sam­manlagt drygt 8,6 miljo­ner kronor från ragnar Sö­derbergs stiftelse. Dessa är inom ekonomi: ulf elg och erik wengström. Inom rättsvetenskap: elsa trolle önnerfors och sanja Bo-gojevic.

proteintiLLskott. Lund Protein Production Platform, LP3, har av Carl Tesdorpfs stiftelse

tilldelats 400.000 kronor för inköp av utrust­ning. LP3 är en nystartad fakultetsgemensam facilitet för framställning av proteiner för forsk­ningsändamål. fysio-grafiskt guLdregn. Kungliga Fysio­grafiska Säll­skapet i Lund delar ut cirka 20 miljoner kronor till resestipen­dier till yngre forskare inom naturveten­skap, medicin och teknik. Av större anslag erhöll fredrik Johansson, BMC 500.000 kronor för studier om kroppsfrämmande transplantat, Johan Bonde 200.000 kronor för studier om hur na­nopartiklar påverkar vävnaders ämnesomsätt­ning, och Barri thaer, organisk kemi 165 000 kronor för undersökningar om jästceller på äggviteämnen. Anslag på 150.000 kronor fick else Lytken partikelfysik och åsa wengelin lingvistik.

ny iva-Ledamot. klas eklund, seniorekonom vid SEB, och adjungerad profes­sor vid Ekonomihögskolan har valts in som ny ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskaps­akademien, IVA.

rådsLedamot. Statskontoret har inrättat ett vetenskapligt råd för att utveckla samar­betet med forskarsamhället. mats alvesson,

en student från universitetets upp-dragutbildning Child rights, Class-room and school management har utsetts till årets rektor i sydafrika.

Det är Amelia Mofokeng, rektor på Tikwe Pri­mary School i Virginia i Sydafrika, som har fått utmärkelsen. Hon fick det för sitt projekt att utveckla skolans sexualundervisning och att förebygga sexuella övergrepp och trakasserier riktat mot eleverna. Lärare, föräldrar och barn har fått utbildning och barnen har uppmunt­rats att berätta om misshandel och övergrepp.

Hennes men­tor är Bodil ras­mussen, lektor vid Socialhögskolan i Lund:

– Amelia har på kort tid lyckats förändra skolan till en trygg och stimulerande mil­jö för barn som le­ver under mycket fattiga och ut­

satta villkor. Hon har visat att det är möjligt att omsätta barnkonventionens intentioner i prak­tisk handling.

Utbildningen ingår i Sidas internationella utbildningsprogram Child rights, Classroom and School Management och har getts av Lunds universitet som uppdragsutbildning se­dan 2003. Hittills har totalt ca 500 deltagare i 17 omgångar utbildats. Deltagarna kommer från ett tjugotal utvecklingsländer. Satsningen bygger på en långsiktig strategi att kapacitets­utveckla organisationer för att realisera inten­tionerna med Fn:s barnkonvention.

deltagare i universitetets uppdragsutbildning nominerad till årets rektor i sydafrika

Amelia Mofokeng.

Anders Lindroth.

Ulf Elg.

Else Lytken och Åsa Wengelin.

Klas Eklund.

Johan Malmström.

Mats Alvesson.

Posttidning B

Lunds universitetBox 117221 00 Lundwww.lu.se

Hallå Stina Oredsson......biolog och cancerforskare som fått Nordiska forskningspriset av stiftelsen Forska Utan Djurförsök.

Kan man cancerforska utan djurförsök?– Till en viss nivå kan man absolut det. Djurförsök kommer alltid att finnas, efter­som man vid t.ex. utveckling av ett läke­medel aldrig kan hoppa direkt från Petri­skålen till människan – men man kan minska antalet djurförsök mycket kraftigt.

Hur skulle det gå till?– Man kan testa ett ämnes allmänna gif­tighet – dvs. dess biverkningar – genom ett helt batteri av försök med cellkulturer, innan man gör djurförsök.

– Om man idag hittar ett ämne som dödar cancerceller i cellodlingar, så är det vanliga att man direkt går vidare till djurförsök. Där kanske man finner att ämnet inte bara dödar cancercellerna utan också har en mängd otrevliga bi­verkningar. Dessa biverkningar skulle man i stället kunna upptäcka i special­odlingar av hjärtceller, nervceller och så vidare.

Hur långt skulle man kunna nå genom cellodlingar?– I princip så långt att man mycket sällan skulle behöva utsätta djuren för ämnen

som skapar lidande, utan bara för sådana som är botande!

det låter ju bra – varför är vi inte där?– Det finns flera skäl. Ett är att lagstift­ningen både i Sverige och EU kräver att nya läkemedel och kemikalier ska ha tes­tats i djurförsök enligt vissa regler. Ett an­dra skäl är att det är svårt att få pengar för att utveckla tester som kan ersätta väletablerade djurförsök. Ett tredje skäl, slutligen, är att kunskapen om cellodling inte är tillräcklig.

vet man inte hur man odlar celler?– nej, cellodling är svårt. Man måste ha or­dentliga kunskaper om resultaten ska kun­na avspegla det som händer i kroppen. Det är faktiskt mycket enklare att sköta om försöksmöss, som mår bra så länge de får leva i välskötta burar med mat och vatten, än att ta hand om en cellodling!

du har arbetat mycket med både utbildning och forskning kring cell-odlingar. Hur började det hela?

– I mitt avhandlingsarbete en gång i tiden skulle jag använda möss som fick en lös­ning med cancerceller injicerad i buk­hålan. Mössen svällde upp som ballonger. Jag kände att detta inte var något jag ville hålla på med...

vad forskar du om numera?– Jag forskar om cancerstamceller. Det är idag många som tror att cancerstamcel­ler – som är motståndskraftiga mot både cellgifter och strålning – är orsaken till att somliga patienter får återfall i sjukdo­men, fast man bekämpat den med alla medel. Kemisten Daniel Strand och jag försöker hitta ämnen som är verksamma mot dessa celler.

går det bra? – Ja, mycket bra! normalt skulle nästa steg ha varit att testa de verksamma äm­nen vi funnit i försöksdjur. Men ämnena kan ju ha svåra biverkningar, så det vill jag inte göra. Vi ska i stället fortsätta med fler cellodlingar, just ett sådant batteri av cell­kulturer som jag förordar.

text & foto: ingeLa BJörCk