Mälarenen sjö för miljoner

Välkommen till Mälaren –Sveriges tredje största och mest nyttjade sjö!

Sveriges mest ”tätbefolkade” sjö erbjuder en mångfald av upplevelser på land och vatten.Unika naturvärden finns att upptäcka här. För den som gillar fiske och bad är möjlighe-terna många. Mälarens vatten blir också till dricksvatten för ett par miljoner människor.

Samtidigt är sjön mottagare av utsläpp från land, städer och industrier, farled för fartygsamt stränderna föremål för exploatering. Det finns hot mot de många värdena och enstadigt ökande befolkningsmängd gör att dessa måste tas på allvar.

Mälarens vattenvårdsförbund är en ideell förening med medlemmar som till exempelkommuner, landsting, länsstyrelser och intresseorganisationer. Förbundet undersökersjöns tillstånd och sprider information om aktuella frågor. Vi tror att Mälarens vatten-vårdsförbund även måste få en stödjande roll i arbetet med åtgärder för att begränsapåverkan på sjön.

I din hand håller du en informationsskrift om Mälaren och vi hoppas att den kan väckaditt intresse för sjön Mälaren – en pärla mitt i Sverige!

Staffan Jansson

Ordförande i Mälarens vattenvårdsförbund

2

Välkommen till Mälaren!

3

Mälarstatistik Lägsta vattenstånd: 0,12 meter över havetMedelvattenstånd: 0,33 meter över havetHögsta vattenstånd: 0,89 meter över havetStörsta djup: 66 meterMedeldjup: 12,8 meterMax längd: 72 kilometerVolym: 14,4 km3

4

SMå bÄckaR bLiR till åar som ibland blir till breda im-ponerande älvar efterhand när mer och mer vattenfylls på i vattendraget. Hela vattenmassan finner tillsist vägen till en sjö eller ett hav. Några älvar synsinte till i Mälardalen men gott och väl stora åar. Avdet vatten vi ser i Mälaren kommer nära hälften frånde fyra stora åarna i sjöns västra del: Arbogaån,Hedströmmen, Köpingsån och Kolbäcksån. Ytter-ligare en fjärdedel kommer med vattnet från Eskils-tunaån, Svartån och Sagån. Till det kommer fleramindre tillflöden.

det betydeR att vattnet i Mälaren har sitt ursprunglångt bort från sjön. Vattnet har passerat såväl bergs-lag och lantbruksmarker som städer på vägen tillsjön. Vattnet i Arbogaån är ett exempel. Det flyterfrån sjön Väringen vid Frövi, fyra och en halv milfrån Mälaren. Den fylls i sin tur med vatten från åar

som rinner upp på gränsen mellan Dalarna ochVästmanland, vid Grängesberg. Vid Arboga fyllsden på med vatten från Hjälmare kanal för att slut-ligen mynna ut i Mälaren vid Kungsör.

det ÄR inte bara genom de synliga vattendragen somMälaren fylls på och tappas av. Under Mälarens ytafinns åtta större rullstensåsar som går från söder tillnorr. I åsarna samlas grundvatten från marken somleds vidare under jorden i den lättgenomträngligasanden och gruset i åsarna. När de passerar Mälarensamspelar vattnet i åsarna med sjön. Omväxlandekan grundvatten strömma ut i sjön och omvänt kansjövatten filtreras genom gruset in i åsen.

De naturliga utloppen från Mälaren är Norrströmoch Söderström, på varsin sida om Stadsholmen iStockholm. Utloppet vid Söderström sker numeravia Slussen.

Ända från Grängesberg

Rinner neråtVatten rinner alltid neråttills det samlas upp i enpöl eller en rännil. Även i större skala fungerar naturen på samma sätt. I Mälaren samlas vattenfrån ett 226 kvadratmilstort område, en tjugon-del av Sveriges yta. Sexlän och ett 60-tal kom-muner ligger mer ellermindre inom Mälarenstillrinningsområde.

5

VattenvägarnaÅr 1674 ärvde rikskans-lern Magnus Gabriel Dela Gardie godset Kägle-holm på en holme i sjönVäringen i gränstrakternamellan Västmanland ochNärke. Han påbörjadegenast ett slottsbygge pågården. När man idag be-söker de rester av slottetsom finns kvar känns detofattbart med ett stortbarockslott mitt ute iskogarna. Men följer manvattenvägarna i Mälarensavrinningsområde är detinte så märkligt. Om mantar sin båt vid Stockholmoch seglar västerut överMälaren och vidare i Arbogaån, så är det tillVäringen och Kägleholmman kommer.Slottet brann ner 1712.

Mälarens avrinningsområde

Havsviken som blev en insjöMÄLaRen ÄR SVeRiGeS tredje största sjö och en typiskslättlandssjö med över 8 000 öar, holmar och skär.Medeldjupet är 12,8 meter. Mälarens karaktäristiskaform med vikar, sund och fjärdar beror på förkast-ningar, åsar och sprickdalar.

När de kanske hela tre kilometer tjocka ismas-sorna från den senaste istiden började smälta undanför cirka 20 000 år sedan så bildades den så kalladeBaltiska issjön, det som senare skulle blir Östersjön.Fortfarande under stenåldern var Mälaren en djupÖstersjövik. Först under 1100-talet avsnördes Mälarenfrån Östersjön genom landhöjningen. Vid den tidenlåg vattennivån cirka fem meter över dagens nivå.

en VattendRoppe FÄRdaS lugnt genom Mälaren. Ge-nomströmningstiden är nästan tre år. Det är alltsåden tid det tar för vattendroppen att flyta genomhela sjön ut i havet.

Mälarens vatten har blivit allt bättre sedan 1960-talet, då det gäller övergödning. Fosforbelastningenhar minskat med över 60 procent sedan slutet av1960-talet. Även kvävehalterna har gått ned rejält.Vattnet innehåller trots det i vissa delar av sjön alltför mycket näringsämnen för att det ska vara riktigtbra.

eFteR de FöRbÄttRinGaR som skett i rening så är detidag inte reningsverk och industrier som bidrar medmest näringsämnen till vattnet. Nu är det mer dif-fusa källor som återstår att arbeta med. Allt vattensom kommer från hela avrinningsområdet ner tillsjön för med sig större eller mindre mängder av nä-ringsämnen. Från jordbruket frigörs också framför-allt en hel del fosfor.

Om läget när det gäller övergödningen blivit alltbättre sedan 1960-talet så har siktdjupet istället för-

7

arter i MälarenFem vanliga så kalladekaraktärsarter i Mälaren:• Vitmärla, 1 centimeterlång märlkräfta• Fiskgjuse• Vandrarmussla• Smalbladig vattenpest• Gös

Fem speciella Mälararter:• Småsvalting, vatten-levande ört• Asp, karpfisk• Normandia nitens(bäckbagge) som oftaståterfinns i vattendrag• Leptodora kindtii(hinnkräfta), en stor rov-levande djurplanktonsom konkurrerar meddjurplanktonätande fisk.

sämrats. Sjöns västra delar är idag mer grumlig ochvattnet är också brunare än det var då. Det här ären trend som uppmärksammats i flera sjöar runt omi landet, kanske kan det kopplas till klimatföränd-ringarna.

Det vatten som regnar ner på marken renasgenom att tränga igenom flera jordlager där förore-ningar fastnar. Det löser också upp och för med signäringsämnen och organiskt material i marken. Ärmarken mättad av vatten efter långa regnväder rin-ner vattnet ut i bäckar och vid stränder på en ytligarenivå än annars, och för ut mer näringsämnen ochmer så kallad humus från marken ut i vattendragen.Det här är ett fenomen som ökar då vi får ett var-mare och mer nederbördsrikt klimat.

MÄnniSkan FLyttaR GenoM sjöfart, import och ex-port jordens arter och även sjukdomar kors ochtvärs över jordklotet. Kräftpesten är ett exempelsom kom till Europa med smittade amerikanskakräftor till Italien. Till Sverige kom den via Finland.

Sverige stängde importen av flodkräftor från Fin-land 1907 men då hade redan någon miljon kräftorhunnit importeras. Dåliga och självdöda kräftor frånFinland dumpades i Mälaren vid Stockholm ochdärmed blev Mälaren tillsammans med Hjälmaren isamma sjösystem de första sjöar i landet som drab-bades av kräftpest. På ett halvår slogs de mycketgoda bestånden av flodkräftor ut i de två sjöarna,och också ett mycket lönsamt fiske.

På 1960-talet började man istället introducera denamerikanska signalkräftan i en del svenska sjöar. I Mälaren har beståndet gått både upp och ner sedandess och de signalkräftor som finns är nog mest tillnytta för nöjesvärdet.

FRÄMMande aRteR aV sjölevande djur och växter kanställa till oreda i en sjö men ibland också vara tillnytta. En annan främmande art i Mälaren är vand-rarmusslan som funnits i Mälaren sedan 1920-talet.Den kommer ursprungligen från Kaspiska havetoch har funnit sig väl tillrätta. Det har under 2010-

8

birka – en knytpunktNär Birka grundades för1 200 år sedan lågBjörkö vid en vik avÖstersjön. På grund avlandhöjningen har vikensedan snörts av och bil-dat Mälaren. Under 200år, från 700-talet till 900-talet, var Birka en avknutpunkt för den nor-diska fjärrhandeln.

talet förekommit försök med att odla och skördavandrarmusslor i Ekoln för att de ska fungera somnaturliga reningsverk och ta upp alger som innehål-ler stora mängder kväve och fosfor.

Ett tredje exempel på en främmande art är denvackra växten sjögull från Sibirien som planteradesin i sjön Väringen på 1930-talet och därifrån spriditsig till Mälaren via Arbogaån. Sjögull är lite av sjö-arnas maskrosor. De är egentligen vackra med gulablommor och blad som liknar näckrosornas.

Tillväxten är dock enorm. Flytbladen kan täckahela vattenytan över stora områden och delar avsjöar kan helt växa igen. Bottnar skuggas och annanväxtlighet konkurreras ut.

En annan främmande art som inte sällan fås i yr-kesfiskarnas ryssjor är den kinesiska ullhandskrab-ban. Arten är känd för sina långa vandringar mellansött och salt vatten. I Mälaren påträffas ullhands-krabban till och med i de västra delarna trots att denbehöver saltvatten för sin reproduktion. Totalt harhittills 24 främmande arter hittats i Mälaren.

9

HeLa StockHoLMSoMRådet är beroende av dricksvat-ten från Mälaren. Över 25 kommuner i Stockholmmed omnejd får sitt dricksvatten från vattenverkeni Norsborg, på Lovö och från Görvälnverket näraJakobsberg. Från år 2015 dricker man Mälarvattenända uppe i Norrtälje.

Även andra städer och kommuner runt Mälarensom Västerås, Södertälje, Nykvarn och Håbo gördricksvatten av Mälarvattnet. Kvaliteten hos dricks-vattnet som produceras av Mälarens vatten blir myc-ket bra. Minst lika hög, och i många fall högre änden som gäller för vatten som köps på flaska.

deLaR aV MÄLaRen ingår idag i ett skyddsområde föratt skydda vattnets kvalitet från påverkan och föro-reningar. I Östra Mälaren finns ett vattenskyddsom-råde som utgår från områdena runt vattenverkenoch omfattar både vatten och stränder. Inom

skyddsområdet finns olika zoner där skyddet är olika starkt. Reglerna innebär till exempel begränsningari hur bekämpningsmedel och brandfarliga vätskorfår användas inom området men omfattar ocksåområden som fordonstvätt och hur sjöfarten be-drivs.

De andra vattenproducenterna runt Mälaren hari många fall också arbetat med vattenskyddsområ-den. Till exempel för Ekolsundsviken och delar avNorra Björkfjärden vid Bålsta vattenverk. I SödraMälaren för Södertäljes dricksvatten i Bastmora vat-tenskyddsområde och i Norra Mälaren för vattnetutanför Hässlö vattenverk i Västerås.

10

dricksvatten till 2,5 miljoner

Stor vattentäktTotalt förser Mälarencirka 2,5 miljoner männi-skor med dricksvatten.Det gör Mälaren till denvattentäkt som förserflest människor i Sverigemed dricksvatten. Ytterli-gare några städer ochkommuner användernågra av de vattendragsom rinner till Mälaren fördricksvattenproduktion.

Vattenverk vid Mälaren

avloppsrening för en friskare sjöSedan 1965 HaR Mälarens tillstånd undersökts årli-gen. Under 1960-talet var sjön starkt övergödd. Närvattentoaletter började införas på bred front under1910-talet leddes avloppet direkt ut i sjöar och vat-tendrag. Stockholm fick regionens första lilla av-loppsreningsverk, Ålstensverket, 1934.

I Västerås invigdes Kungsängsverket i slutet av1930-talet men dessa var tidiga undantag med be-gränsad rening. Det var först under sent 1950-talfram till 1970-talet som avloppsreningen byggdes utordentligt med processer som framförallt tog bortgödselmedlet fosfor som finns i avloppet.

i takt Med att fosforhalterna sjönk drastiskt från1960-talets mitt fram till 1970-talets slut, förbättra-des vattenkvaliteten snabbt. Efter det varierar skill-naderna i vattenkvalitet betydligt mindre år från år.En stor förbättring kom dock 1989 då utsläppet från

Bromma avloppsreningsverk ändrades från Mälarentill Östersjön. Reningsverkets utsläpp låg då på 22ton fosfor och cirka 1 000 ton kväve som i ett slagtogs bort från Östra Mälaren. En liknande förbätt-ring har skett när det gäller utsläpp från industrier.

Mälaren har alltså på många sätt tillfrisknat sedan1960-talet men samtidigt har det blivit svårare att gåvidare med nya åtgärder som behövs. Dagens ut-släpp kommer sällan från en enda punkt. Istället ärdet diffusa utsläpp som kräver en annan typ av om-ställningar för att komma tillrätta med. Dessutomfinns gamla synder lagrade i sjöns botten. Fosfor läc-ker långsamt ut i sjön under vissa förhållanden. Detbidrar till att olika delar av Mälaren tillfrisknar olikafort.

nÄR det GÄLLeR ett fortsatt arbete med att få ner hal-terna av näringsämnen i sjön är det idag till exempel

12

Metaller på bottenUtsläppsproblem handlarinte enbart om övergöd-ning. I sjöns bottensedi-ment finns förhöjdahalter av en del metalleroch en del andra ämnensom inte är önskvärda.En del kommer från in-dustrier och från luftned-fall men även här är detvi invånare som var ochen bidrar med förore-ningar från till exempelfärgrester som spolasned i avlopp eller bilarsom tvättas på ställen därvattnet rinner via gatu-brunnar till sjön.

jord- och skogsbruket som måste förfina bruknings-metoderna ytterligare. Lantbruket har under mångaår arbetat hårt med att få grepp om hur växtnäringläcker ut från jordarna och det jobbet fortsätter.

I övrigt är det principen om många små bäckarsom tillsammans blir en stor å, som är dagens pro-blem. Enskilda avlopp är en viktig föroreningskälla.Tusentals enskilda avlopp med ofta bristfällig reningrunt om Mälaren ger tillsammans en stor dos nä-ringsämnen till sjön. Även båttoaletter bidrar. Förfritidsbåtar finns idag sugtömningsstationer runthela Mälaren.

Utöver övergödningsproblemen bidrar förbättradhantering kring enskilda avlopp och båttoaletterockså till att hålla Mälarens vatten smittfritt, vilketär viktigt både för badande och för de vattenverksom bereder dricksvatten av sjövattnet.

13

kungsängsverket, Västerås

en reglerad sjöMÄLaRen böRjade ReGLeRaS 1943 och reglerades fullständigt1960 med tillkomsten av dammluckan i Stallkanalen. Detfinns flera kanaler och regleringar i Stockholm (Norrström,Slussen och Hammarby sluss) men även i Södertälje kanal.

Med regleringen försöker man upprätthålla en lägsta nivåpå 4,00 meter och en högsta på 4,70 meter i Mälarens höjd-system (+0,16 respektive +0,86 i RH00). Nivån har sedan1960 dock varit både lägre och högre. Innan Mälaren regle-rades varierade vattenståndet i sjön upp till två meter.

Mälarens medelnivå ligger 0,67 meter över medelnivån iSaltsjön. När nivån i Saltsjön är högre än i Mälaren, vilketfrämst har inträffat under vintern, strömmar saltvatten in iMälaren.

Det nya Slussenprojektet i Stockholm, där Slussen byggsom, är viktigt för hela Mälardalen. Idag är möjligheten atttappa ut vatten ur Mälaren för begränsad, vilket ökar riskenför översvämningar.

Slussen, Stockholm

Unika naturvärden de VackRa öaRna och kusterna som Mälaren bjuder på medbetesmarker, strandängar och naturskogar har till stor delskapats av människor och betande djur i ett klimat som ärvarmare än omgivande landskap. Samtidigt finns orörd na-turskog på många otillgängliga mindre öar, skogar som kan-ske aldrig helt avverkats.

Mälaren är en mycket artrik sjö vad gäller vattenväxter.Speciellt värdefulla är de unikt stora och artrika växtsam-hällena dominerade av kortskottsväxter, rosettformiga låg-vuxna och nästan undantagslöst perenna arter, som oftaförekommer utefter glaciala isälvsavlagringar.

i deSSa MiLjöeR finns också Mälarens internationellt sett mestskyddsvärda vattenväxt, småsvaltingen, som här har Sveri-ges starkaste växtplats. Förutom i Mälaren finns några växt-platser i Finska viken och i Bottenviken. De är de endakända växplatserna i världen.

Bland högre växter dominerar kärlväxterna. I klarare vat- Vandrarmusslor

ten är långskottsväxtsamhället välutvecklat mednate- och slingeväxter. I mer näringsrika vikar do-minerar flytbladsväxterna, till exempel näckrosor.

Till mer speciella arter för Mälaren hör de rödlis-tade arterna bandnate och uddnate som i östra Mä-laren är relativt vanliga. Östra Mälaren är sannoliktarternas starkaste fäste i Sverige.

Även den lägre faunan, bottenfaunan – det villsäga insekter, snäckor, musslor med flera djurgrup-per – förefaller vara mycket artrik jämfört medandra sjöar. Till exempel återfinns i Mälaren sex avSveriges åtta arter av stora sötvattensmusslor.

det FinnS tVå så kallade Ramsarområden i Mälaren;Asköviken-Sörfjärden utanför Västerås och Hjälsta-viken utanför Enköping, nära Ekolsunds slott.

Skyddet av våtmarker är en viktig del av natur-vårdsarbetet, numera finns ett internationellt samar-bete, en gemensam konvention kallad Ramsar: TheRamsar Convention on Wetlands. Den har som målatt bevara de speciella biologiska värden som finns i

grunda vegetationsrika områden och lära ut att vimänniskor ska hushålla med naturens resurser.

i LaGen oM strandskydd skyddas land och vattenom-rådet 100 meter upp från strandlinjen och 100 meterut i vattnet. För stora delar av Mälaren har strand-skyddet utökats och gäller upp till 300 meter. Dettaför att skydda området från det allt starkare exploa-teringstrycket.

Allas vår önskan att bo nära stranden leder i dagtill att de naturliga livsmiljöerna för växter och djurförändras, liksom tillgängligheten för friluftslivet närstrandsträckan privatiseras och bebyggs.

16

natura 2000Det finns ett åttiotal na-turreservat och över 40Natura 2000-objekt vidMälaren. Utöver reserva-ten och Natura 2000-områdena finns ocksånatur som pekats ut avlänsstyrelserna som riks-intresseområden. Entredjedel av den totalaarealen är skyddad ochen fjärdedel ligger inomNatura 2000-område.Natura 2000 är ett nät-verk av EU:s mestskyddsvärda naturområ-den. Nätverket skapadesför att hejda utrotningenav växter och djur ochför att skydda deras livs-miljöer.

18

de GRUnda VaSSRika vikarna i Mälaren är viktiga förfågellivet. Vikarna fungerar som viktiga uppväxtplat-ser för fisk och är fulla av liv. Starkt knuten till vass-områden är den bruna kärrhöken som i Mälaren harett av sina starkaste fästen i Sverige. Den söker i vas-sarna och de omgivande åkermarkerna efter små-gnagare och ungfåglar.

I samma biotop kan man även höra rördrommenstutande läte. Mälaren är tillsammans med Vänernden sjö som hyser flest rördrommar i Sverige medöver 100 tutande hanar.

De grunda vikarna är även viktiga för växtätandeänder som sothöna, den på senare tid kraftigt mins-kande brunanden och den mer ovanliga snatteran-den. Även skäggdopping och vigg hör till den härbiotopen.

FiSkGjUSen HaR ett kärnområde i Mälardalen. Även iett europeiskt perspektiv är området viktigt för fisk-gjusen då det har beräknats att cirka 90 procent avEuropas bestånd finns i Sverige, tillsammans medFinland och delar Ryssland.

Mälarens öar är ofta mer trädbevuxna och störrejämfört med till exempel Vänerns fågelskär. Dehyser ändå en viktig fågelfauna med de kolonihäc-kande arterna gråtrut, fisktärna, skrattmås och fisk-mås som mest frekventa. Här finns också Mälarenscirka 2 000 par av storskarv fördelade 2011 på 14kolonier. Arten häckade första gången 1994 och harsedan dess ökat i antal fram till ungefär 2005.

Ett ytterligare kännetecken för Mälarens fåglar ärinslaget av arter som man normalt förknippar medskärgården. Här märks silltrut, strandskata, havstrutoch småskrake.

Vassrika vikar med rikt fågelliv

19

Fiskgjuse

i MÄLaRen FöRekoMMeR cirka 35 olika fisk- och kräft-arter, varav minst sex arter har varit eller är betydel-sefulla inom yrkesfisket; gös, siklöja, gädda, abborre,ål och signalkräfta. Det gör sjön till Sveriges kanskeartikaste sjö med avseende på fisk. Därutöver före-kommer sporadiskt även inplanterade arter såsomkanadaröding, vätternröding och lax.

I Mälaren fanns år 2010 drygt 40 licensierade yr-kesfiskare, på 1950-talet var de runt 200. Medelål-dern hos de aktiva yrkesfiskarena är hög. På sikt kandetta innebära nyrekryteringsproblem.

Not- och långrevsfisket som var mycket bety-dande vid seklets början har i stort sett upphörtinom det yrkesmässiga fisket. Numera bedrivs detyrkesmässiga fisket huvudsakligen med grovmaskiganät med maskor och siklöjskötar/nät eller med bot-tengarn (storryssjor).

Nätfisket med grovmaskiga nät bedrivs huvudsak-

20

Fiskar och fiskare

Vinterfiske på Mälaren

ligen från is vintertid. En lång stör skjuts in underisen genom ett hål, och tas upp längre bort genomett annat hål i isen. Sedan träs nätet på stören.

Siklöjfisket bedrivs främst under hösten före ochunder löjans lek. Bottengarnen dominerar fisketunder den isfria perioden. Som mest finns upp till200 bottengarn samtidigt i sjön.

GöSen ÄR den viktigaste arten för fisket. De årligafångsterna ligger på cirka 150 ton. För att vårda gös-beståndet ändrades minimimåttet på gös i Mälarenfrån 40 till 45 centimeter under 2012. Samma regelhar gällt i Hjälmaren sedan flera år vilket har påver-kat gösstammen mycket positivt.

Fisket av ål handlar uteslutande om återfångst avutsatta ålyngel. Den naturliga rekryteringen av ål harminskat katastrofalt i hela Europa och arten är där-för klassad som akut hotad enligt rödlistan.

Även sportfisket har naturligtvis en given plats iMälaren. Fiske med handredskap från stranden är iprincip fritt för alla runt hela sjön. I de enskilda fri-

vatten som finns på Hovgårdsfjärden, Prästfjärdensamt Norra och Södra Björkfjärden är fisket fritt föralla även med nät och från båtar inom vissa gränserför nätstorlekar med mera.

kVaLiteten på MÄLaRFiSken är generellt sett relativtbra med ofta låga eller mycket låga halter av proble-matiska ämnen, jämfört med andra stora sjöar och iförhållande till gränsvärden.

Kvicksilver och kadmium är två ämnen som liggermycket lågt i Mälarfisk. Troligen beror detta på attmetallerna i den näringsrika Mälaren fördelas ochbinds upp i den stora mängden biomassa, alltså algeroch annan växtlighet.

Även halterna av DDT, PCB och dioxin liggerlångt under de gränsvärden som finns för fisk.

21

LandskapsfiskarGös är Västmanlandslandskapsfisk och Mäla-rens karaktärsfisk. Denkan väga över 14 kilo.

asp är Upplands land-skapsfisk, en karpfisk somkan bli en meter lång.Den har tidigare varithotad men genomskyddsåtgärder har dennu en ljusnande framtid iMälaren.

braxen är Sörmlandslandskapsfisk. Den har enhög kroppsform ochhoppressade sidor. Viktenär upp till nio kilo. Avkännarna betraktas densom en underskattadmatfisk.

22

MÄLaRen HaR aLLtid varit en viktig transportlänk mel-lan Mellansveriges inland och Östersjön. Särskiltviktig har järn och koppar från Bergslagen som harfraktats över sjön för vidare transport över Öster-sjön varit. Den handeln underlättades när Hjälmarenoch Mälaren knöts ihop genom Hjälmare kanal1639. Då underlättades handeln med de delar avNärke-Bergslagen, som knöts till Örebro.

I slutet av 1700-talet tillkom Strömsholms kanalsom stod helt klar 1795. Den gav en vattenväg tillHallstahammar, Surahammar, Fagersta och ändaupp till Smedjebacken. Naturligtvis har Mälarenockså varit den dagliga transportvägen för bönder-nas och fiskarnas produkter in till Stockholm.

I augusti 1818 togs ett stort steg i Mälarens sjö-trafik då den första ångtrafiken startades på Drott-ningholm. År 1821 fick Stockholm reguljäraångbåtsförbindelser till flera städer.

jÄRVÄGStRaFiken ocH SenaRe bilismen har minskatvikten av godshantering på Mälaren men fortfa-rande fraktas flera miljoner ton över sjön. Idag kom-pletterar och avlastar sjötrafiken vägar och järnvägarpå land. Mälarens roll som vattentäkt för miljontalsmänniskor gör samtidigt att säkerheten måstekomma i första rummet. Det ställs till exempel kravpå dubbla skrov på båtar i Mälaren.

Hamnar för yrkestrafiken finns bland annat iStockholm, Västerås och Köping.

I takt med att trycket på handelssjöfarten i Mäla-ren minskat, så har trycket på fritidsbåtlivet ökat.Det finns nästan 30 gästhamnar i Mälaren.

transportlänk mellan hav och inland

23

Södertälje kanalSödertälje kanal och slusshar gett Mälaren ytterli-gare en förbindelse medÖstersjön. År 1819 bleven första kanal färdig. Tidigare hade man dragitbåtar över vissa landav-snitt och grund. Dagenskanal invigdes 1924 ochär 2,8 sjömil lång. Slussenklarar fartyg upp till 124meters längd.Årligen passerar cirka4 000 lastfartyg, ettmindre antal skärgårds-och passagerarbåtar gårigenom slussen samtcirka 10 000 fritidsbåtar.

MÄLaRen ocH deSS stränder är en viktig tillgång förfriluftslivet. Tillgängligheten är stor med utbyggdastrandpromenader och badplatser. Under de senaste30 åren har vattenkvaliteten förbättrats kraftigt vilketär viktigt för Mälaren som dricksvattentäkt menäven för sjöns betydelse för människors fritid ochmöjligheter att njuta av naturen.

Länsstyrelserna runt Mälaren har beslutat attutöka strandskyddet från 100 meter till 300 meterrunt stora delar vid Mälarstranden. Syftet medstrandskyddet är att trygga förutsättningarna för all-mänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkorpå land och i vatten för djur- och växtlivet.

Kommunernas miljöförvaltningar övervakar vat-tenkvaliteten i Mälarens badplatser genom att tabakterieprover och mäta vattentemperaturen. Ävenförekomsten av blågröna alger (cyanobakterier)kontrolleras. Precis som i Östersjön kan det i Mäla-

ren förekomma algblomning, som det kallas närväxtplankton förekommer i stora mängder. Algernagrumlar eller färgar vattnet och bildar ibland tydligaansamlingar på ytan. Särskilt under sommaren kandet uppstå algblomningar av arter som kan produ-cera gifter som innebära hälsorisker för både män-niskor och djur. Däremot påverkas inte dricksvattnetav algblomningar eftersom vattenverken tar in vat-ten på så stort djup att inga alger förekommer där.

VinteRtid ÄR MÄLaRen populär för skridskoåkning. I Sverige uppstod begreppet långfärdsskridskoåkningi Stockholm efter sekelskiftet 1900. Mälaren tillhörett bälte från Värmland, Närke över till Mälardalenoch Östergötland som ger bra klimat- och vattenför-utsättningar för just långfärdsskridskoåkning. Detfruktas dock att den globala uppvärmningen medföratt detta bälte förflyttas norrut i framtiden.

25

tillgång för friluftslivet

algblomningEtt siktdjup i vattnet påmindre än en meter ären varningssignal om attkoncentrationen avalger kan vara hög.Vuxna människor löperliten risk att drabbas avsymptom efter att habadat i vatten med alg-blomning. Barn, specielltsmåbarn, får lättare i sigvatten och bör därförhållas ifrån vatten medalgblomning eller underuppsikt.

26

Långa skridskofärderEn klassisk svensk lång-färdsskridskotur går längsmed Mälarens avrinnings-område; från Örebro tillStockholm över Hjälma-ren, Hjälmare kanal, Arbogaån och Mälaren.Totalt blir det en sträckapå cirka 180 kilometer. Ett något kortare lång-lopp på skridsko är Vikingarännet som går påMälaren mellan Uppsalaoch Stockholm, normaldistans 80 kilometer. Detfinns även det kortare alternativet Vikingaturensom är cirka 50 kilometer.

kolla badkvalitetenFör att hitta en strand isin närhet och för att seom kvaliteten på vattnetdär är god, kan man tittapå ww.badplatsen.smitt-skyddsinstitutet.se. Härfinns uppgifter om vat-tentemperatur, vatten-kvalitet och eventuellalgblomning.

Hässlösundet, Västerås

Sjö värd miljarder40 MiLjaRdeR kRonoR. Det värdet satte en gruppforskare på Mälaren år 2009. Forskningsprojektetvar ett försök att sätta ett värde på vad som kalla-des ”Mälarens ekosystemtjänster och sociotek-niska systemtjänster samt dess värde förmänniskans välbefinnande.” Då har till exempelvärdet av Mälarens badplatser värderats till tre mil-jarder kronor per år. Skulle vattenkvaliteten för-sämras så att det inte går att bada i Mälaren skullevärdet minska.

Andra företeelser som bidrar till värdet är till ex-empel yrkesfisket, transportmöjligheter, energipro-duktion, våtmarker, möjligheten till skridskoåkningoch naturligtvis värdet som dricksvattentäkt.

Många sjöar i tillrinningsområdet är även regle-rade för kraftproduktion. Vattenkraft utvinns vidett 90-tal kraftverk.

28

eUS RaMdiRektiV för vatten är ramen för hur vi i Sve-rige förvaltar våra vatten. I Sverige kallas arbetetmed direktivet för vattenförvaltning. Ramdirektivetska säkra en god vattenkvalitet i Europas vatten ochutgår ifrån naturens förhållanden. Eftersom avrin-ningsområden inte tar hänsyn till vare sig nations-eller kommungränser så ska inte vattenförvaltningengöra det heller.

I Sverige finns fem vattendistrikt. Mälarområdettillhör distriktet för Norra Östersjön, dit allt vatteni området rinner. Arbetet bedrivs i sexåriga åtgärds-program baserade på bedömningar av olika vattensekologiska och kemiska status.

Mälaren är en stor sjö och olika delar av Mälarenhar olika vattenkvalitet. Mälaren är indelad i niodelar, varav bara tre har god status och därmed kla-rar kraven i direktivet, övriga måste åtgärdas.

Den främsta orsaken till att delar av Mälaren har

sämre vattenkvalitet är övergödning. Det är egentli-gen bara Mälarens centrala del som har en accepta-bel vattenkvalitet. Dess norra och västra delar samtflertalet vikar i Mälaren är mer eller mindre påver-kade av näringsämnen från enskilda avlopp, båttra-fik, jordbruk och tätorter.

nÄRinGSÄMnena tRanSpoRteRaS Ut i Mälaren via allaåar och vattendrag som mynnar i Mälaren. Övergöd-ningen syns bäst på sensommaren – algblomningargör vattnet grönt, ogenomskinligt och otrevligt attbada i. Under ytan skapar algerna syrebrist när dedör, fosfor frigörs ur sedimenten och Mälarensdjupa bottnar blir en otrivsam miljö för de botten-levande djuren.

Förvaltning på naturens villkor

Fem vattendistriktRamdirektivet för vattenträdde i kraft år 2000och handlar om att för-bättra miljöarbetetgenom en gemensamlagstiftning för allt vatten.De fem vattendistrikten iSverige är : Bottenviken,Bottenhavet, NorraÖstersjön, Södra Öster-sjön och Västerhavet.Målet är att alla vatten iEuropa ska ha uppnåttgod status 2015. I de falldär det inte är möjligtförlängs tiden i sexårs-cykler, som längst till år2027.

29

den påGående kLiMatFöRÄndRinGen gör att världenshavsnivåer stiger. Det innebär att Mälaren måsteskyddas för att fortsätta att vara en sötvattensjö ochinte förvandlas till en havsvik.

Den dagen då Saltsjön står högre än Mälarenkommer det salta vattnet att börja strömma in ochlångsamt förvandla sjön.

Det bör påpekas att det finns en stor osäkerhetom hur snabbt havsnivån stiger. En beräkning somgjorts visar att det inte är orimligt att Saltsjöns ytahöjs ungefär en halv meter fram till år 2100.

I en studie har tre alternativ för Mälaren om 100år utretts:

• Nollalternativet, en havsvik som kräver en alter-nativ dricksvattentäkt.• Höja Mälaren i samma takt som havet.• Bygga barriärer och vallar i skärgården.

det Så kaLLade nollalternativet innebär att inte vidtanågra särskilda åtgärder. Det innebär att om Mälarenskulle bli en havsvik så skulle det bli stora problemmed dricksvattenförsörjning och översvämningar.

Teoretiskt skulle långa tunnlar och ledningarkunna byggas mot till exempel Dalälven eller Vät-tern för att försörja Stockholmsområdet men det ärprojekt som skulle innebära stora svårigheter. Detfinns också teknik för avsaltning av dricksvattensom skulle kunna användas vid vattenverken. Det ärdock en energikrävande och tekniskt avancerad lös-ning.

En saltvatteninträngning skulle också påverkanatur- och vattenmiljön. Dessutom skulle bebyg-gelse och infrastruktur påverkas med en ökad riskför översvämningar. Låglänta områden skulle be-höva vallas in och skyddas.

Alternativet att höja Mälaren i takt med havet för

30

Strategier för Mälarens framtid

att förhindra saltvatteninträngning skulle också ledatill ökad risk för översvämningar i Mälarregionen.Även då skulle till exempel en hel del bostäder ochvägar runt Mälaren behöva vallas in. Därtill skulledet bli stora konsekvenser för bland annat jordbru-ket och vattenmiljön.

det tRedje aLteRnatiVet är att mota det stigande vatt-net redan i skärgården. Det skulle till exempel kunnagöras med en sluss vid Oxdjupet tillsammans medfördämningar i Skurusundet och sunden runt Vaxönvid Oxdjupet. Det skulle innebära pumpning av Mä-larens vatten vid några av fördämningarna och atten ny sjö med sött eller bräckt vatten skulle skapasi innerskärgården.

Frågan om Mälarens framtida skydd står alltsåöppen, men det är inga omöjligheter att klara av.Redan idag har städer som till exempel Rotterdam,London och S:t Petersburg vallar för att skyddasmot översvämningar.

31

översvämning vid strandängar vid asköviken

bred samverkan för Mälarenden 13 MaRS 1998 bildades Mälarens vattenvårdsför-bund. En bred samverkan kring hur miljöövervak-ningen av Mälaren ska bedrivas är ett viktigt motivför att bilda ett vattenvårdsförbund. Samverkan ochdelaktighet i dessa frågor är en grundsten för miljö-samarbetet.

Anspråken på Mälaren är många och i vissa fallmotstridiga vilket ställer höga krav på samverkan.Ett vattenvårdsförbund kan förbättra förutsättning-arna för en sådan samverkan.

Förbundets syfte är att bidra till ett bättre underlagför samhällsplanering och annan verksamhet av be-tydelse för vattenförhållandena i Mälaren. Därige-nom förbättras möjligheterna att följa upp miljömåloch initiera miljöförbättrande åtgärder.

Vattenvårdsförbundet möjliggör en ökad aktivitet,effektivitet och kvalitet i miljöövervakningen genomsamverkan av resurser.

MÄLaRenS VattenVåRdSFöRbUndS VeRkSaMHet ÄR:• Att bedriva miljöövervakning av Mälaren och isamband med detta ta fram underlagsmaterial omtillståndet i vattenmiljön.• Att redovisa miljöövervakningens resultat på så-dant sätt att det blir till nytta i medlemmarnas lö-pande verksamhet och i planerings- ochutvecklingsarbete i kommuner, företag, myndig-heter med flera.• Att fungera som forum för samråd och infor-mation i vattenvårdsfrågor.• Att samverka med andra vattenvårdsförbundoch vattenförbund för erfarenhetsutbyte och ef-fektivt resursutnyttjande.• Att tillgodose allmänhetens behov av lättillgäng-lig information om Mälaren.

32

Mälarens vatten-vårdsförbundMedlemmarna i Mälarensvattenvårdsförbund finnsbland kommuner, länssty-relser, företag, intresseor-ganisationer och statligamyndigheter.

33

Mälaren – en sjö för miljoner har getts ut av Mälarens vattenvårds-förbund.

produktion: Ohlson & Winnfors AB

Grafisk form: Helena Wannberg

Foto: Anders Geidemark Förutom följande sidor: 11och 27;Kari Kohvakka/Stockholm Vatten, 13; Mälarenergi, 14; Stefan Bladh/SvD/Scanpix, 15; Rob och Ann Simp-son/Visuals Unlimited/Corbis, 26; Bengt Stridh, 31; Niclas Bergius.

Redaktion: Mälarens vattenvårdsför-bunds arbetsgrupp

tryck: Trydells Tryckeri. Laholm, 2012

Mälaren – en sjö för miljoner är en miljö-märkt trycksak

kontaktMälarens vattenvårdsförbund c/o Länsstyrelsen i Västmanlands län721 86 VästeråsTelefonnr 021-19 50 00 (växel) www.malaren.org

Mälaren är Sveriges tredje största sjö och även landets mest ”tätbefolkade” sjö. I och kring Mälaren finns unika naturvärden att upptäcka. Mälarens vatten blirockså till dricksvatten för ett par miljoner människor.

Samtidigt är sjön mottagare av utsläpp och stränderna föremål för exploatering.Med en stadigt ökande befolkningsmängd måste hoten mot Mälarens värden taspå allvar.

Med denna informationsskrift vill vi berätta om sjöns tillstånd och även väcka dittintresse för Mälaren – en pärla mitt i Sverige.

Mälarens vattenvårdsförbund, www.malaren.org

Mälarenen sjö för miljoner