Malardalens hogskolaInstitutionen for Innovation, Design och Teknik

Vasteras, Sverige

SAAB-340, Nya inspektionsrutiner for”Placards & Markings”

Ellinor Gustafssonegn13007@student.mdh.se

Rami Gorgesrgs13001@student.mdh.se

Examinator: PhD. Hakan ForsbergMalardalens hogskola, Vasteras, Sverige

Handledare Hogskolan: Tommy NygrenMalardalens hogskola, Vasteras, Sverige

Handledare Nextjet: Jonas MalmqvistNextjet, Arlanda, Sverige

.

.Juni 2016

Malardalens hogskola

Sammanfattning

Denna rapport ar ett examensarbete som utforts av tva studenter pa aka-demin Innovation, Design och Teknik pa Malardalens hogskola i Vasteras, isamarbete med flygbolaget Nextjet.

Nextjet har som onskemal att losa problematiken angaende inspektionenav ”Placards & Markings” for deras SAAB-340 flygplan. Denna inspek-tion ar ett myndighetskrav som ska utforas som en del av processen vidfornyelse/forlangning av granskningsbeviset (ARC-Airworthiness Review Cer-tificate) for flygplanet.

ARC-processen utfors enligt EASA:s regler och omfattar bland annat enfysisk granskning av flygplansindividens luftvardighet med avseende pa attge ut ett nytt granskningsbevis (ARC).

Syftet med examensarbetet ar att undersoka olika tankbara inspektionsme-toder och sedan stalla dessa mot varandra for att utveckla den mest lampligametoden. Den ska minimera risken att gora fel under inspektionstillfallet samtmedfora att uppdraget utfors med hog sakerhet till en relativ lag kostnad.

Arbetet fokuserar pa att dra slutsatser angaende for- och nackdelar for trevalda metoder, namligen:

• Visuell inspektion

• ITS - intelligenta transportsystem

• Inspektion av flygplanets utsida med hjalp av en dronare

Ny teknologi som ITS och dronaren ar pa framfart och innebar mangafordelar. Bade ITS och Dronaren mojliggor verifierbarhet samt ar tidseffekti-va metoder. Trots detta ar den visuella inspektionsmetoden den som idag armest lamplig for Nextjet och deras inspektion av ”Placards & Markings”. Vi-suella inspektionen ar ett billigt alternativ som inte kraver nagon avanceradutrustning.

En teknisk instruktion skall enligt studerad litteratur ha en struktureraduppbyggnad. Hansyn bor tas till de manskliga faktorerna som spelar in vid envisuell inspektion, dessa kan forebyggas i instruktionen om de tas i atanke vidutformningen. Den tekniska instruktionen som vi utformat behover provas idess riktiga miljo for att ordentligt kunna utvardera dess funktion.

I

Malardalens hogskola

Abstract

This report is a final thesis conducted by two students at the Academy ofInnovation for Design and Technology at Malardalens university in Vasteras,in collaboration with Nextjet.

The purpose of this investigation is to explore the different ways in which wecan improve the inspection of “Placards & Markings” for Nextjet’s SAAB-340 aircrafts. This assesment is required by the government in the process ofrenewing/extending the ARC-airworthiness Review Certificate of the planes.

The ARC-process is conducted according to the rules and regulations of theEASA, one of which is a review of the plane’s airworthiness.

In this thesis we will explore the plausible ways of inspection while compa-ring and contrasting these different methods. The intent is to find the mostadequate and reliable procedure at the lowest cost, with high security.

We will focus on three chosen methods:

• Visual inspection

• ITS - intelligent transport system

• Inspection of the aircrafts exterior with the help of a drone

New technologies like ITS and drones are on the rampage and has manyadvantages. Both ITS and drones enables verifiability and are time-efficientmethods. Despite this, the visual inspection method is currently most sui-table for Nextjet and their inspection of the ”Placards & Markings”. Visualinspection is an inexpensive alternative that requires no sophisticated equip-ment.

A technical instruction must, according to the studied literature, have astructured format. Consideration should be given to the human factors thatcome into play during a visual inspection, which can be prevented if keptin mind when designing the instruction. The technical instruction that wedesigned needs to be tested in its real environment to properly evaluate itsfunction.

II

Malardalens hogskola

Forord

Rapporten ar resultatet av ett examensarbete som utforts av tva studen-ter vid flygingenjorsprogrammet under varterminen 2016 vid Malardalenshogskola.

Rapporten ar baserad pa trovardigt material fran bocker, forskning, exa-mensarbeten och en mangd vetenskapliga artiklar.

Rapporten beskriver olika inspektionsmetoder, staller dem mot varandra ochpresenterar den mest lampliga metoden for inspektion av ”Placards & Mar-kings”.

Vasteras 2016

Ellinor Gustafsson

Rami Gorges

III

Malardalens hogskola

Nomenklatur

AD Airworthiness Directive

AMM Aircraft Maintenance Manual

ANDI The Automated Nondestructive Inspector

ARC Airworthiness Review Certificate

ATA Air Transport Association

CAD Computer-Aided Design

CAMO Continuing Airworthiness Management Organization

CIMP Crown Inspection Mobile Platform

CPH Copenhagen Airport

DMI Distance Measurement Indicator

EASA European Aviation Safety Agency

GIS Geographic Information System

GNSS Global Navigation Satellite System

IMU Inertial Measurement Unit

IOSA IATA Operational Safety Audit

IPC Illustrated Parts Catalog

IT Information Technology

ITS Intelligent Transport System

JC Job Card

MLS Mobile Laser Scanning

IV

Malardalens hogskola

MMS Multimedia Messaging Service

NDT Non-Destructive Testing

RGB Red, Green and Blue

TAM Taby Air Maintenance

2D Two Dimensional

3D Three Dimensional

V

Malardalens hogskola

Tack

Vi vill tacka alla personer for en god vagledning, stod och rekommendationerunder arbetets gang som hjalpt oss fram till det resultat som presenteras idenna rapport.

Ett stort tack till,

Tommy Nygren

Hakan Forsberg

Jonas Malmqvist

Maria Romhild

Dorte Bangsbostrand

Personal pa Taby Air Maintenance

VI

Malardalens hogskola INNEHALL

Innehall

1 Introduktion 11.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11.2 State of The Art . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21.3 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41.4 Fragestallning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

2 Relevant teori 52.1 Europeiska byran for luftfartssakerhet- EASA . . . . . . . . . 52.2 Granskningsbevis avseende luftvardighet (ARC) . . . . . . . . 52.3 Regelverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62.4 IATA Operational Safety Audit (IOSA) . . . . . . . . . . . . . 62.5 Aircraft Maintenance Manual (AMM) . . . . . . . . . . . . . . 7

3 Metod 83.1 Studiebesok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83.2 Omraden med snarlikt problem . . . . . . . . . . . . . . . . . 83.3 Sammanstallning av metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83.4 Gallringsprocess . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93.5 Fotografering och test av vald metod . . . . . . . . . . . . . . 103.6 Handledarmoten och rapportskrivning . . . . . . . . . . . . . 10

4 Resultat 114.1 Visuell inspektion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

4.1.1 Taby Air Maintenance (TAM) . . . . . . . . . . . . . . 114.1.2 Kopenhamns flygplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114.1.3 Arlanda flygplats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124.1.4 krav och kompetens for visuell inspektion . . . . . . . . 134.1.5 Teknisk instruktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144.1.6 Fordelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164.1.7 Nackdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

4.2 ITS – Intelligenta Transportsystem . . . . . . . . . . . . . . . 174.2.1 Fordelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184.2.2 Nackdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

4.3 Dronare for inspektion av flygplanets utsida . . . . . . . . . . 204.3.1 Fordelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214.3.2 Nackdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

5 Andra forfaringssatt for inspektioner 225.1 Andra inspektionsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

VII

Malardalens hogskola INNEHALL

5.1.1 3D-Scanning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 225.1.2 The Automated Nondestructive Inspector (Andi) . . . 225.1.3 Inspektionskonsol . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

5.2 Hjalpmedel vid inspektionsmetoder . . . . . . . . . . . . . . . 235.2.1 Protokoll over skyltar for att underlatta skylthanteringen 235.2.2 Databas for att finna skyltars placering och utseende . 235.2.3 Geografiskt informationssystem (GIS) . . . . . . . . . . 23

6 Diskussion 24

7 Slutsats 26

8 Rekommendationer/framtida arbete 27

9 Referenser 28

10 Bilagor 3110.1 Bilaga A . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3110.2 Bilaga B . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3210.3 Bilaga C . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3310.4 Bilaga D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

VIII

Malardalens hogskola FIGURER

Figurer

1 Gallringsprocess. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Manga manniskor kan inte direkt marka att knapparna Spara

och Avbryt bytte plats med varandra. . . . . . . . . . . . . . . 143 Vi grupperar automatiskt liknande foremal med varandra, manniskan

tolkar det som om de tillhor varandra. . . . . . . . . . . . . . 154 Instrumentpanel till en Boeing 737-NG. Med tillstand av: Jo-

nathan Richardson – Director / Pilot – Training. . . . . . . . 155 En enhetllig mall att arbeta efter. . . . . . . . . . . . . . . . . 336 Ett exempel pa hur en sida i instruktionen ser ut. . . . . . . . 34

IX

1 INTRODUKTION

1 Introduktion

Har presenteras bakgrunden for arbetet, syftet och fragestallningar. Aven re-levant teori finns beskrivet for att forse med viktiga, bakomliggande aspekter.

1.1 Bakgrund

Varje flygplan har ett stort antal etiketter och markeringar som ger informa-tion till passagerare och personal i nodsituationer och i det dagliga arbetet.”Placards & Markings” ar for identifiering och indikeringsandamal. De be-skriver funktioner, drift- och operativa begransningar for olika system ochutrustningar.

”Placards & Markings” innehaller mycket vardefull information, bade medavseende pa passagerarnas- och pa personalens sakerhet samt tidseffektivite-ten eftersom teknikerna behover komma at ratt servicelucka. De maste alltidfinnas pa plats och vara lasbara.

Nagra exempel kan vara “Life Vest Under Seat”-skylten som ar placerad pamatbrickan framfor passagerarens flygstol och bibehaller mycket viktig infor-mation ifall planet skulle hamna i vattnet, nodutgangsskyltar som finns tillfor att radda passagernas liv vid brand eller annan fara samt plakat som be-skriver flygplanets begrasningar vilka har direkt betydelse for driftsakerhetenav luftfartyget.

Aven pa utsidan av planet finns betydande information, t.ex. informationen“Cut Here” som ar till for raddningstjansten om det utsatts for den livs-avgorande situationen att de snabbt maste skara upp skrovet for att raddapassagerarna och inte gora mer skada genom att skara pa fel stalle.

Att ”Placards & Markings” sitter dar de ska och ar lasbara ar av flygbolagetsintresse ocksa av den anledningen att det ar ett myndighetskrav. Myndig-heten kontrollerar skicket pa ”Placards & Markings” i samband med attgranskningsbeviset for ett plan ska fornyas. Det gors sedan en inspektion avflygplanets alla skyltar och markeringar.

Olika metoder for att genomfora liknande inspektioner finns idag hos olikaforetag. Vissa anvander sig utav protokoll dar det finns ett register over anta-let skyltar och protokollet fylls i manuellt nar en skylt visuellt inspekterats.Det finns ny teknologi for skyltar dar dessa digitaliserats och konditionenverifieras digitalt.

1

1 INTRODUKTION

1.2 State of The Art

Dronare ar under utveckling for att ersatta visuella inspektioner. Dels inomflyget dar Easyjet jobbar med det omradet (Se kapitel 4.3 dronare for inspek-tion av flygplanets utsida), men aven inom andra omraden. Foretag utvecklardronare for inspektion av en mangd olika omraden; elkraftsledningar, broar,vindkraftverk. Detta ar omraden dar inspektionerna ar svara pa grund avhojden pa objektet som skall inspekteras. Anvandningen av dronare spridersig [1].

I Kansas har foretaget Strat Aero borjat anvanda dronare for att inspek-tera vindkraftverk. Detta ser foretaget som ett bevis pa att dronare kanersatta de visuella inspektionerna. Dronaren tar bilder och kan enligt artikelntacka omradet fyra ganger snabbare an pa det befintliga tillvagagangssattet.Forsoket pavisar effektiviteten och funktionaliteten av en dronare [2].

Att dronare har kunnat appliceras pa vindkraftverk ar positivt for det hararbetet. Flygplan ar aningen storre men ungefar lika komplicerade konstruk-tioner. Forsoken sker i utomhusmiljo, vilket innebar att dronaren idag inte araktuell att anvanda sig av pa flygplanets interior. Att manga omraden driverpa utvecklingen av dronare och far ett effektivt resultat tyder pa en framtidfor dronaren.

ITS ar nar IT-losningar tillampas, t.ex. via trafikinformation, anpassning avhastighet osv. Utvecklingen av Intelligenta transportsystem gar framat ochmanga forsok gors runt om i varlden. ITS ar ett brett omrade dar mangaolika aspekter och atgarder ingar, i denna artikel tas en del upp [3].

En del av Trafikverkets arbete inom ITS behandlar nodvandigheten av vaderstyrdvariabel hastighet. I en rapport har man analyserat detta [4]. En annan delav ITS ar MLS vilken avser underhallsatgarder av vagtrafikens skyltar (Sekapitel 4.2 ITS – Intelligenta Transportsystem). Det som ar relevant fran ITSfor vart arbete ar dels MLS och digitalisering av skyltar for att underlattaunderhallet. MLS anvands for automatiserad inventering av skyltar.

Detta ar mycket intressant som en eventuell metod. Att digitalisera skyltarar en smart losning men den satter granser inom flyget. Till de bada ap-plikationerna finns forskning att tillga, inom ITS utvecklas det hela tidennya losningar. Utifran resultatet av de olika forskningarna kan man plockain vissa delar.

2

1 INTRODUKTION

3D–scanning ar idag ett alternativ men det sker fortfarande forskning for attforbattra den nuvarande prestandan [5].

Det finns en mangd tillverkare som med hjalp av anstallda ingenjorer skraddarsyrlosningar for det kunden vill inspektera. 3D–scanning kan omfatta allt ifranatt lasa av bocker for att fa dem digitalt till att lokalisera fel pa en produktmed hjalp av att jamfora denna med originalmodellen, t.ex. en CAD-modell.Denna tillverkare sager sig kunna applicera metoden aven pa flygplan [6].

I artikeln har forfattarna sammanfattat forsoket som gjordes pa bilar att3D–scanning fungerar for att upptacka oregelbundenheter men industrinkraver hog precision vilket innebar att utrustningen som anvands maste varaperfekt [7].

Det ar ett intressant resultat for vart arbete eftersom det tyder pa att sasnart utrustningen ar 100 procent palitlig och kan forse branschen med denprecision som kravs kan denna metod vara aktuell pa flygplan. For att dettaskall tillfora nagot i det har arbetet behovs forskning som visar att det garatt applicera pa storre maskiner.

De visuella inspektionerna utfors idag inom olika omraden, den portablaelektriska utrustningen inspekteras pa t.ex universitet. Denna lank till ma-nual beskriver en visuell inspektion av utrustning och visar vad inspektorenska kontrollera [8]. Inspektionen har stor betydelse for kontrollen av svet-sar, for eventuella spanningar och sprickor och utfors genom oforstorandeprovning (NDT) [9].

Inom lakemedelsindustrin utfors visuella inspektioner pa bl.a lakemedelsutrustning.I denna pdf beskrivs hur anvandaren ska inspektera en ampull: [10].

I en studie har forfattarna genomfort ett forsok dar deltagarna fatt olika in-struktioner for att visuellt kontrollera skador pa ett flygplansskrov. Forsoketvisar hur stor paverkan instruktionen har pa slutresultatet samt mats patidsatgang och antal skador som deltagarna upptackt [11].

3

1 INTRODUKTION

1.3 Syfte

Idag har Nextjet bristfalliga inspektioner vad galler ”Placards & Markings”,alltsa ATA 11, bade invandigt och utvandigt pa sina flygplan. Detta ledertill att antalet anmarkningar vid fornyelsen av granskningsbeviset (ARC) padet omradet ar mycket hog.

Problemet ar att det idag inte finns ett fungerande, standardiserat satt forteknikerna att jobba vid utforandet av denna tillsyn. Det finns inget veten-skapsbaserat underlag att arbeta efter eller ett checksystem som kontrolleraratt inspektionen verkligen ar utford och att allt ar i sin ordning. Bolaget harfor narvarande ingen officiell metod for inspektionen.

Syftet ar att reda upp for de metoder som finns for granskningar som liknarinspektionen av ”Placards & Markings”. Detta for att kunna askada alter-nativen och forse Nextjet med det basta, existerande tillvagagangsattet.

1.4 Fragestallning

Nedanstaende fragestallningar kommer behandlas:

• Vilka metoder finns idag att tillga for liknande tillsyner?

• Hur genomfors de?

• Digitalt eller Manuellt? Vilka for- och nackdelar har de olika metoder-na?

• Vilken ar mest lamplig for inspektionen av ”Placards & Markings”?

Det kan skilja oerhort pa en digital och en manuell inspektion. Att titta pade bada kategorierna medfor ett bredare utbud och fordelarna i alternativenbeaktas. Att ta reda pa vilka for-och nackdelar som de olika metoderna harar relevanta for att kunna komma fram till den lampligaste metoden forinspektionen av ”Placards & Markings”. Dessa fragor ar framtagna for attkomma fram till en losning pa hur bolaget pa basta satt bor lagga upp sinainspektioner.

4

2 RELEVANT TEORI

2 Relevant teori

For att fa en grund att sta pa presenteras har relevant teori for arbetet.Kapitlet inkluderar regelverk, manualer samt information om byran som an-svarar for stallda krav.

2.1 Europeiska byran for luftfartssakerhet- EASA

EASA etablerades i september 2003 och ar ett EU-organ som certifierar oli-ka slags produkter och tjanster inom civil- och foretagsflyget. Byran hartill uppgift att utarbeta bestammelser och verkstalla uppdrag inom luft-fartssakerhetsomradet [12]. EASA ar byran som ansvarar och ger ut regelver-ket for granskningsbeviset (ARC), det ar detta som CAMO-organisationenskall forhalla sig till.

2.2 Granskningsbevis avseende luftvardighet (ARC)

For att garantera giltigheten hos ett fartygs granskningsbevis skall det konti-nuerligt goras en granskning av luftfartygets luftvardighet och av dokumen-tationen avseende dess fortsatta luftvardighet (Commisson regulation EC No2042/2003 – M.A.901). Efter slutforandet av en tillfredsstallande granskning,utfardas ett granskningsbevis, ett ARC (Airworthiness Review Certificate)dar CAMO-organisationen utfor granskningen.

Granskningsbeviset (ARC) galler under ett ar. Darefter gors en ny granskninginnan giltighetsdatumet gar ut. CAMO-organisationen kan utfora granskning90 dagar innan sista giltighetsdag. Nar granskningen ar fullbordad kan bevi-set forlangas med ett ar.

Vid den arliga granskningen maste flygplanet vara komplett - alla kompo-nenter ska sitta pa plats och kunna verifieras. Om fel eller anmarkningarfas under granskningstillfallet, maste dessa atgardas av kvalificerad personalinnan granskningen kan fullfoljs och ett nytt granskningsbevis utfardas [13].

ARC-processen omfattar granskning av luftvardigheten och fysisk kontrollav flygplanet dar granskningspersonal bland annat kontrollerar att alla er-forderliga ”Placards & Markings” sitter pa plats och ar lasbara. Kontroll av”Placards & Marknings” ingar under granskningen vilket innebar att flyg-planet kan anses icke luftvardigt om dessa skyltar och markeringar saknaseller ar olasbara [13].

5

2 RELEVANT TEORI

2.3 Regelverket

Europeiska byran for luftfartssakerhet (EASA) betonar att ”Placards & Mar-kings” maste sitta pa plats. EASA beskriver kraven under kapitel G, M.A.710Granskning av luftvardighet. ”Med hjalp av den fysiska genomgangen av luft-fartyget skall personalen for granskning av luftvardigheten se till att alla er-forderliga markningar och anslag sitter ordentligt pa plats” (EASA (20 no-vember 2003), Kommissionens forordning (EG) nr 2042/2003, sida 16).

EASA inleder kapitel I, M.A.901 luftvardighetsgranskning av luftfartygetmed foljande krav. ”For att garantera giltigheten hos ett fartygs gransknings-bevis avseende luftvardighet skall en granskning av luftfartygets luftvardighetoch av dokumentationen avseende dess fortsatta luftvardighet genomforas medjamna mellanrum.” (EASA (20 november 2003), Kommissionens forordning(EG) nr 2042/2003, sida 19).

”Ett granskningsbevis avseende luftvardighet utfardas i enlighet med tillaggIII (EASA blankett 15a eller 15b) efter slutforande av en tillfredsstallandegranskning av luftvardigheten och galler under ett ar.” ( EASA (20 november2003), Kommissionens forordning (EG) nr 2042/2003, sida 19).

2.4 IATA Operational Safety Audit (IOSA)

IATA Operational Safety Audit (IOSA) ar ett internationellt program ochaccepterat utvecklingssystem designat for att kontrollera den operationellastyrningen och kontrollsystemen for ett flygbolag. Nextjet ar IOSA godkanda,och i IOSA manualen listas nagra krav pa en teknisk inspektion [14].

Under MNT 1.3.2 i ”IOSA Standards Manual” star det beskrivet foljande:Operatoren ansvarar for att anvandandet av underhallsprogrammet tar hansyntill de manskliga faktorerna. Vid utvecklingen av en underhallsatgard skallbeaktande tas i foljande enligt de manskliga faktorerna [14]:

• Layouten av underhallsatgarden

• Spraket som anvands

• Klara och tydliga instruktioner som ar sa kortfattade som mojligt

• Att i borjan standardisera alla Task Cards att alla inkluderar lampligpersonalsakerhet med varningar.

• Tydliga instruktioner for teknikern - var denne ska skriva pa, certifiera,inleda, satta ut datum pa tasken.

6

2 RELEVANT TEORI

• Dar det ar mojligt anvanda farg for att tydliggora Maintenance Itemoch Task Cards

• Om delen som underhalles innefattar viktiga grafiska detaljer ska deinkluderas i grafiken.

• Full forklaring av uppgifter hellre an att referera till andra dokumentsom kan stora teknikern.

• Referera till ratt, godkand data

En guide for appliceringen av de manskliga faktorerna finns under ICAOHuman Factors Training Manual, dokument 9683 [14].

2.5 Aircraft Maintenance Manual (AMM)

Underhallsmanualen till SAAB-340 listar alla ”Placards & Markings”, varvarje skylt sitter samt vilka plakat och markeringar som ar ”Mandatory”.Det finns inget som bestammer hur en sadan inspektion skall ga till.

Det ar en stor brist att en beskrivning av hur inspektionen for ”Placards& Markings” ska ga till inte existerar i AMM:en. Att det inte finns nagrainstruktioner genererar problem for agaren av flygplanet.

7

3 METOD

3 Metod

Kapitlet beskriver de metoder som har lett fram till resultatet.

3.1 Studiebesok

Forst genomfordes ett besok pa TAM for att fa en inblick i metoden for hurinspektionen gar till idag, hur de strukturerat upp den samt vilket materialsom anvands. Till besoket forberedes fragor som syftade pa att dels reda uthur tillsynen gar till idag men ocksa vilka forbattringar som de anser behovergoras. Under besoket dok aven fler fragor upp. Fragorna finns under kapitel10.1 Bilaga A i denna rapport.

3.2 Omraden med snarlikt problem

Efter besoket blev det tydligt hur en metod kring inspektionen av skyltarutfors och sokningar pa natet efter andra inspektionsmetoder kunde paborjas.Fokus lag mer pa organisationer som innehar ett liknande system, sa somArlanda – de har manga informationsskyltar pa en flygplats, hur kontrollerasdessa? Aven trafikverket – utefter vagarna finns en mangd olika skyltar somforser trafikanter med sakerhetsrelaterad information.

Handledaren pa Nextjet, Jonas Malmqvist, har en battre inblick i flygbran-schen och kunde komma med forslag och tips pa omraden dar den visuellainspektionen ar under utveckling. Information har samlats in fran organisa-tioners webbplatser men aven genom intervjuer med berorda personer. Foren enskild metod finns fler olika kallor for att pa det sattet kunna fora framden mest palitliga informationen istallet for att endast lasa om amnet franen forfattare.

3.3 Sammanstallning av metoder

Nasta steg var att sammanstalla inspektionsmetoderna och lista for- ochnackdelar utifran information fran besoket, en teknikers onskemal, omradetsandamal, tidseffektivitet, ekonomi och mojlighet till verifierbarhet. Litteraturoch dokument var till hjalp for att kunna lista for- och nackdelar fran ettkritiskt perspektiv och aven valja den metod som ar mest lamplig.

8

3 METOD

Att endast ta hansyn till teknikerns onskemal ar ocksa ett alternativ och kanses logiskt men inte mest fordelaktiga eftersom tekniker generellt ar skeptiskatill att digitalisera processer och garna skulle vilja ha allt i pappersform.Dock ar det viktigt att se till omradets andamal. Digitalisering av skyltarar kanske inte riktigt lampligt for vart arbetsomrade. Utmaningen har varocksa att logiskt kunna reda ut ifall metoden skulle kunna appliceras pa vartomrade, det finns effektiva metoder som idag inte ar aktuella.

3.4 Gallringsprocess

En gallringsprocess har skett under arbetets gang dar metoder och hjalpmedelsom ar mindre relevanta, eller visat svag tillforlitlighet, har plockats bort. En-dast tre inspektionsmetoder har valts att jamfora mot varandra bland de nioinspektionsmetoder och inspektionshjalpmedel som tagits fram fran borjan(Se kapitel 5 -Andra forfaringssatt for inspektioner). Detta pa grund av tids-ramen.

En hel inspektionsmetod ansags mer lamplig i Nextjets fall an endast etthjalpmedel, rutinerna for ”Placards & Markings” behover en helt ny process.

Nar det blev bestamt for att ga vidare med den visuella inspektionen, ITS-metoden och dronaren fanns dels lampligheten i atanke men ocksa vilkensom ar mest potentiell att kunna appliceras i framtiden. De tre inspektions-metoderna som blev resultatet av gallringsprocessen ar intressanta och detfinns mycket information att hamta fran webben. Figur 1 visar hur gallrings-processen har genomforts.

1. Visuell inspektion 2. ITS- intelligenta transportsystem 3. Drönare för inspektion av planets utsida 4. Protokoll över skyltar för att underlätta skylthanteringen 5. Databas för att finna skyltars placering och utseende 6. 3D-Scanning 7. The Automated Nondestructive Inspector (Andi) 8. Inspektions konsol 9. Geografiskt informationssystem (GIS)

Granskade metoder och hjälpmedel

1. Analys av de olika metoderna med avseende på området 2. Bortsortering av de som endast är hjälpmedel 3. Utvärder analysresultatet

Sortering av metoder 1. Visuell inspektion2. ITS- intelligenta transportsystem3. Drönare för inspektion av planets utsida

Val av de mest lämpliga metoder

Figur 1: Gallringsprocess.

9

3 METOD

De andra forfaringssatten for en inspektion anses vara mindre kompatibla.Ett protokoll over skyltarna ar nodvandigt men sjalva hjalpmedlet i sig upp-fyller inte kraven for inspektionen av ”Placards & Markings”.

Aven en databas over skyltarnas utseende och dess geografiska placeringkan vara nodvandig men det ar inte aktuellt som en underhallsatgard. 3D-scannings metoden ar en bra losning som absolut hade kunnat fungera menkan ses for avancerad for inspektionen av ”Placards & Markings”, om fyrametoder skulle ha valts att titta narmare pa hade aven 3D-scanning kommitut som ett resultat av gallringsprocessen.

ANDI (The Automated NonDestructive Inspector) kraver specialutrustningoch miljo, omgivande ljus maste elimineras och en lag belysningsvinkel kravsfor att fa hog tillforlitlighet vilket gor det ganska svart att anpassa metodenfor inspektion av ”Placards & Markings”. Inspektionskonsol ar en tillforlitligovervaknings- och inspektionsmetod. Det geografiska informationssystemetar ett hjalpmedel som aven den innehar tillforlitliga egenskaper. Men de badaar ganska avancerade och svara att anpassa for inspektionen av ”Placards &Markings”.

3.5 Fotografering och test av vald metod

Inspektionsmetoden som utsags har utvecklas till en teknisk instruktion darAMM och IPC ingar. Instruktionen ska pa ett enkelt satt instruera teknikerntill att utfora tillsynen.

Till instruktionen genomfordes fotografering av skyltarna i och utanpa pla-net. Att inkludera bilder i en instruktion har avsevard betydelse for resulta-tet. Ett mote med Nextjet bokades in for att aka ut till Arlanda och fota ettav flygplanen. Instruktionen ska aven testas pa anvandaren for att fa responspa resultatet och pa sadant satt kunna pavisa funktionaliteten.

3.6 Handledarmoten och rapportskrivning

Via handledarmoten med bade skolan och Nextjet har det stamts av for atthela tiden ligga i fas och vara pa ratt vag i arbetet. Under hela arbetets ganghar rapporten bearbetats, ibland har det bara varit stodord som antecknatsmen detta har underlattat det i slutandan.

10

4 RESULTAT

4 Resultat

Har presenteras resultatet av arbetet. Det ar kategoriserat utefter tillvagagangssattenfor inspektionsmetoderna.

4.1 Visuell inspektion

Den visuella inspektion utgor grunden for de oforstorande testerna (NDT)som anvands inom flygplansunderhall. Den visuella inspektionen star for un-gefar 80% av all inspektion inom flygplansunderhall [15].

4.1.1 Taby Air Maintenance (TAM)

Vid kontroll av ”Placards & Markings” anvander Taby Air Maintenance(TAM) en A4:a parm som innehaller utskrivna sidor fran AMM och IPC.Denna innehaller bilder och sma textavsnitt. Innehallet ar grupperat utefterkoket, toaletten, cockpit osv. Teknikern som utfor tillsynen gar runt medparmen och forsoker lokalisera alla dessa skyltar som beskrivs. Informationenar dock generell och skillnader mellan olika konfigurationer av planen namnsinte.

Om en skylt ar olasbar och behover bytas ut gors en liten notering pa ettseparat papper. For att sedan ta reda pa det faktiska partnumret pa denolasbara skylten behover teknikern ga till datorn. Detta brukar goras pa engang for att det inte ska glommas bort. Aven nar teknikern ar osaker pa nagonskylts placering eller befintlighet maste denne ga till datorn och kontrolleradetta. Nar teknikern bladdrat igenom hela parmen ar tillsynen klar och ettpapper for godkannande fylls i.

4.1.2 Kopenhamns flygplats

Dorte Bangsbostrand beskriver skyltsystemet pa Kopenhamns flygplats, detar val genomtankt vad galler placering och utformning av skyltarna. Flyg-platsen har en ensam ansvarig for skyltarna pa flygplatsen. Kontrollen avdessa skyltar bygger endast pa dagliga rundor pa terminalen, erfarenheteroch tips.

De statiska skyltarna kontrolleras visuellt av ansvarige och hennes kollegor,de vistas ute pa omradet dagligen och felaktigheter kan enkelt upptackas.

11

4 RESULTAT

Enligt terminalkoordinatorn finns och behovs ingen checklista.

Till de digitala skyltarna finns ett overvakningssystem dar det kontrollerasatt skyltarna fungerar och visar onskad information. Det ger aven mojlighetenatt latt andra layouten om det skulle behovas. Det finns inget register overflygplatsens skyltar. Ibland hander det att passagerare mejlar flygplatsen ochhar synpunkter pa vissa skyltar och sedan foljer ansvarige upp detta. Nardet galler langa avstand genom flygplatsen kan det vara fler skyltar som gerinformation om samma sak. Intervjufragorna finns under kapitel 10.2 bilagaB i denna rapport.

De starka forhallandena som flygplan befinner sig i gor att skyltar latt kanforsvinna och bli otydliga. Pa en flygplats sker det inte speciellt ofta attskyltarna forsvinner. Darfor fungerar det att inte ha nagot register over dem.En flygplats kan aven ha skyltar som ger samma information, vilket gor attdet inte ar nagot storre problem ifall nagon skyllt forsvinner.

4.1.3 Arlanda flygplats

Maria Romhild pa Arlanda flygplats berattar att det egentligen inte finnsnagot system som kontrollerar deras skyltar pa Arlanda flygplats.

Ett undantag ar deras nodutrymmningsskyltar som har larmfunktion mendessa ansvarar ett annat bolag for. Pa de ovriga skyltarna finns det ingetsystem som larmar.

Det ar inte bara Maria som ar ute i terminalerna och kontrollerar det generellaskicket utan det kan vara vem som helst av hennes kollegor. De felanmalerda ifall det skulle vara nagon skylt som ar trasig eller pakord.

Hon berattar att i deras nya skyltar sitter dioder som haller i manga ar vilketgor att de sallan gar sonder pa det viset. Det var varre forut nar det sattvanliga lysror i dem.

Maria poangterar att det ar i de fall nagon kort pa med en skylift ellerliknande som det hander nagonting annars brukar det inte vara ett problem.

Vad galler de digitala monitorerna, ar inte Maria saker pa ifall de sager ifranautomatiskt ifall nagot inte skulle fungera.

12

4 RESULTAT

Det ar namligen ett foretag som har hand om dem sedan senaste upphand-lingen. Maria berattar att hon har lite samre medvetenhet angaende moni-torerna men ger oss numret till en Lars Elvring.

Hon avslutar och sager ”mer avancerat ar det inte tyvarr.” Maria forklararocksa att ifall en ljusskylt i taket skulle sluta lysa, ar det sallan en katastrof.Att i sadant fall lagga ner massa pengar pa ett overvakningssystem kannsoverflodigt.

Om skyltar byts ut mot monitorer, kan det vara en annan sak men som detser ut nu ar det inte aktuellt. Det finns inget generellt register over vilkaskyltar som finns pa flygplatsen idag men i takt med att de byts ut enligtden nya upphandlingen, ska leverantoren lista dessa.

En annan anledning till att gora det, forutom for att se vilka som saknas, arelen - att elektrikern ska kunna veta vilka skyltar som gar pa vilken strom.

4.1.4 krav och kompetens for visuell inspektion

Ogat ar det enda hjalpmedlet som en tekniker har under en inspektion. Darforar god syn en nodvandig fardighet for att utfora visuella arbetsuppgifter paett effektivt, bra och sakert satt. Detta for att identifiera problemomradenoch upptacka potentiella fel for att avgora om nagon atgard ar nodvandig[16].

Den visuella inspektionen kraver ingen specialutrustning till skillnad franandra oforstorande tester sa som virvelstromtestning, ultraljud och induktionsom fordrar anvandning av t.ex. bildskarmar och annan utrustning.

Resultatet av en tidigare studie tyder pa att erfarenhet och forvantan hosen tekniker om var ett fel kan uppsta ar positivt. Det ar en stor fordel omteknikern ar bekant och har bra kannedom av problemet och flygplanstypenmen det har ocksa en nackdel att manniskor ser vad de forvantar sig [16].

I figur 2 ser vi hur latt det ar att gora fel, manga manniskor kan inte direktinse att knapparna i sista bilden bytte plats med varandra darfor finns detrisk att gora fel eftersom manniskans visuella system luras genom foljdriktigplacering av knappar pa tidigare bilder [17].

Sadana fel relateras till de manskliga faktorerna, att all fokus riktas mot atthitta kanda brister eller sarskilda defekter, vilket i sin tur utgor en risk attmissa andra dolda fel som ligger i eller utanfor det inspekterade omradet [17].

13

4 RESULTAT

Vill du spara en kopia av dokumentet?

Spara Avbryt

Vill du spara en kopia av dokumentet?

Vill du spara en kopia av dokumentet?

Avbryt

Avbryt

Spara

Spara

Figur 2: Manga manniskor kan inte direkt marka att knapparna Spara ochAvbryt bytte plats med varandra.

4.1.5 Teknisk instruktion

Inspektorens sokteknik paverkas direkt av den tekniska instruktionens upp-byggnad och struktur [18]. I flygplansunderhallet ingar dessa instruktioner inagon form av skriftligt arbetskort (JC).

Flygbolagen anvander olika formulering pa sina arbetskort men alla flyg-bolag anvander i princip generella koncept, dvs. en allman instruktion somvagleder teknikern till ett omrade/sektion av flygplanet som ska inspekterasom eventuella fel uppstar [29].

Det finns tre viktiga principer som maste tas hansyn till vid skapandet aven teknisk instruktion; narhet, likhet och kontinuitet. Hjarnan tolkar allaforemal som ar nara varandra som mer relaterade an saker som ar atskildafran varandra det vill saga att manniskan uppfattar objekt som ligger naravarandra som en grupp. Narhetsprincipen paverkar var uppfattning och aren kraftfull och effektiv princip [17].

Figur 3 visar att manniskans visuella system stravar alltid efter likhet och enenhetlig struktur. Hjarnan har det lattare att tolka former, tabeller, siffroroch objekt an t.ex. anslutna linjer och kanter [17].

14

4 RESULTAT

X X X X X X X X X X

X X X X X X X X X X

X X X X X

Figur 3: Vi grupperar automatiskt liknande foremal med varandra,manniskan tolkar det som om de tillhor varandra.

Figur 4 beskriver hur de tre principerna ar kopplade till varandra, den vi-sar instrumentpanelen till ett flygplan. Instrumenten hade varit betydligtmer komplicerade och svartolkade om inte de inramade grupperingarna hadefunnits. Texten ar placerad i narheten av tillhorande knapp och strukturenfoljer en kontinuerlig uppfoljning vilket gor det lattare att uppfatta instru-mentet som ett antal bitar istallet for ett stort antal enskilda element [17].

Figur 4: Instrumentpanel till en Boeing 737-NG. Med tillstand av: JonathanRichardson – Director / Pilot – Training.

Baserat pa foregaende kan vi konstatera att i en teknisk instruktion bor allinformation som tjanar samma syfte placeras i samma position. Den borocksa ha samma farg, teckensnitt, osv. Detta gor det enklare for en tekniker

15

4 RESULTAT

att kanna igen informationen snabbt. Ju mer strukturerad, kort och tydliginformationen ar desto lattare och snabbare blir det for mottagaren att forsta.

4.1.6 Fordelar

Den visuella inspektionen har manga fordelar, inspektionen ar relativt lattatt verifiera genom att exempelvis anvanda en referenslista med partnummer.

Den ar aven ett mycket billigt alternativ som inte kraver specialutrustningoch kan utforas pa ganska kort tid jamfort med andra inspektionsmetoder.

Metoden kraver ingen utrustning darfor anses den som portabel och gersnabbt resultat nar inspektoren tittar pa ytan/detaljen som undersoks ochkommer omedelbart fram till ett resultat.

Teknikern behover inte ha nagon avancerad utbildning for att kunna utforachecken vilket sparar mycket pengar for foretaget eftersom inget behov av enspeciell utbildning ar nodvandig.

Metoden medfor ocksa stora mojligheter att inspektera komplexa former avalla slags material samt att inspektionen inte kraver sarskilt mycket forberedelseinnan kontrollen.

4.1.7 Nackdelar

Den visuella metoden anses langsamt jamfort med nyare teknologier, denkraver ocksa en mycket tydlig, noggrann och enkel instruktion for tekniker attkunna folja. Feltolkning av defekter/fel kan uppsta eftersom olika inspektorerkan gora olika bedomningar pa en och samma defekt.

Detaljen som skall inspekteras maste vara tillganglig for inspektoren att kun-na se med ogat, metoden upptacker generellt stora och synliga brister d.v.s.dolda eller osynliga fel ar svarare att identifiera.

16

4 RESULTAT

4.2 ITS – Intelligenta Transportsystem

Med detta system menas att IT-losningar tillampas. Det anvands idag in-om vagtransportsystem. Det finns en mangd olika losningar inom ITS t.ex.i form av trafikinformation fran variabla skyltar, avancerad trafiksignalstyr-ning, anpassning av hastighet och trafikinformation till mobila enheter.

Mellan dessa finns en rad olika kommunikationsprotokoll och kommunika-tionsstandarder, alltsa hur meddelanden och datainnehall kodas och overforsmellan elektriska apparater. Foretaget som tillverkat skyltarna for vagverkettillhandhaller oftast kommunikationssystemet.

Dessa kommunikationssystem underlattar for underhallet av skyltarna. Omnagot inte star ratt till eller om skylten ar ur funktion skickas ett meddelandeoch tekniker aker och atgardar felet. Konditionen for en skylt kan kontinu-erligt sakerstallas. Verifierbarheten saknas dock, att skylten verkligen visarratt information [19].

En variant av att scanna av skyltens typ, position och placering ar medmobile laser scanning (MLS). I last artikel samlades datan in av RIEGLVMX-450 som ar en typ av mobilt scanningssystem. Genom algoritmer kanskyltar upptackas med hjalp av MLS baserat pa trafikskyltarnas reflekterandeegenskaper. I och med den stora mangden skyltar som forekommer i en stadokar efterfragan pa underhallsinspektioner [20].

Det maste finnas ett mer effektivt alternativ an visuella inspektioner som tarlang tid att utfora, kraver mycket arbete och ar svara att halla uppdaterade.Detta ar en inventeringsprocess som behandlar typ, kondition, geografiskplacering och antalet skyltar.

Ett RIEGL VMX-450 system monterat pa en minivan anvands for att inforskaffadata. Systemet samarbetar med tva laserscanners, fyra digitalkameror medhog upplosning, en GNSS, en IMU och en avstandsindikator monterad pahjulen (DMI – Distance Measurement Indicator) [20].

Laserscanners ar installerade pa bilens framre ram i monstret av ett ”X”, des-sa roterar sedan for att avge laserstralar. Experimentet i artikeln genomfordespa olika typer av vagar med olika hastighet samt i olika vaderforhallandenoch ljus.

Resultatet visar att det finns stor potential for automatiserade inspektionerav skyltar. De utvecklade algoritmerna mojliggjorde 2-D bilder pa skyltar-na for senare uppfoljning, vilken underlattas i och med datan om skyltensposition. Detta kan sedan anvandas for framtida ITS applikationer.

17

4 RESULTAT

Med denna metod fick forfattarna fram en precision pa 96,32%. I en an-nan rapport dar ett liknande forsok har gjorts fick forskarna ett resultat pa98% [30]. I det forsoket anvandes en MLS, RGB kameror, bada integrerademed MMS. 3D-punkter av skyltarna blir till 2D-bilder i syfte att fanga badeskyltens geometri och dess innehall.

Forsoket genomfordes i Spanien pa olika vagforhallanden, vaderforhallandenoch miljoer. Resultatet i denna studie blev positivt. Dock var algoritmernautformade for att den skulle filtrera bort falska objekt, trots det fangadesfalska skyltar pa bilderna i form av metallytor samt reflekterande klader.

Forfattarna namner i sin slutsats att det finns forbattringar att gora. En idear aven att lagga till mojligheten att inventera vagmarkeringarna pa gatan.

4.2.1 Fordelar

IT-losningar ar oerhort kompatibla. Med ITS genereras ett meddelande omnagot inte star ratt till med skylten och en tekniker kan skickas ut for attutfora en atgard. Pa sa satt ar metoden tidssparande.

En tekniker far reda pa direkt vart problemet ligger. ITS gor att aven skyltensutseende kan andras tack vare digitaliseringen, utan att behova byta ut helaskylten.

Med MLS finns ett sakert satt for verifierbarhet, bilderna fran fotografe-ringen kan sparas i en databas for att analyseras och sedan anvandas foraterkoppling. Med databasen kan ett register latt upprattas. MLS medforatt mantimmar sparas.

Det tar mycket langre tid for en manniska att ga pa faltet och analyseradessa skyltar manuellt. Att snabbt kunna ta ett stort antal fotografier somkan analyseras i ett senare skede gar betydligt snabbare.

4.2.2 Nackdelar

Vissa saker behover ses over och utvecklas med denna metod for att kunnaapplicera pa ett flygplans skyltar och markeringar. Att ha digitala skyltar iett plan okar vikten samt adderar annu en funktion som maste stromforsorjas.Vanen som anvands som hjalpmedel for MLS maste ersattas med nagot an-nat, det fungerar inte att kora en van utanfor eller annu mindre inuti planet.

18

4 RESULTAT

For att denna metod ska kunna anvandas bor hjalpmedlet paminna omdronaren som tas upp langre ner i detta kapitel. Alla markeringar i ett plan arheller inte reflekterande, vilket innebar att MLS inte kan appliceras. Det skul-le kravas att skyltarna och markeringarna byts ut till reflekterande varianter.Som framtida arbete kan rekommenderas att detta bor ses over narmare, hurdessa problem skulle kunna losas.

MLS ar idag inte 100% tillforlitlig, kamerorna har i bada forsoken fangaten del andra reflekterande foremal som visat sig inte vara skyltar. Pa ettflygplan kan vi tanka oss att det finns en hel del sadana foremal. Men detar dock battre att algoritmerna fangat ovasentliga foremal an att de skullemissat foremal.

Med ITS saknas aven verifierbarheten, metoden stodjer inte att verkligenkunna garantera att skylten visar det som ska visas. Har kan 100% - sakerhetinte astadkommas.

19

4 RESULTAT

4.3 Dronare for inspektion av flygplanets utsida

Att anvanda dronare for att till viss del ersatta manniskan ar en ny metodsom ar under utveckling av Easyjet, med stod av Bristol Robotics Laboratory,Bristols universitet och university of The West of England. Metoden planerasersatta den visuella inspektionen av bl.a. blixtnedslag pa planets utsida.

De modifierar existerande teknologi for att den kan appliceras for att inspek-tera Easyjets flotta pa 220 stycken Airbus plan.

Dronaren skall programmeras i uppgift att scanna av och utvardera planenfor att sedan rapportera tillbaka till en ingenjor i de fall skador patraffas sombehover en mer ingaende inspektion eller underhall.

Ar 2014 var dronarna fortfarande i utvecklingsfasen, forsok pagick och dronarnaplanerades att borja operera ar 2015 [21]. En senare artikel skriver att de pla-nerar att anvanda dronaren pa upp till tio stationer innan slutet av 2016 [22].

Easyjets ingenjor Ian Davids sager att detta ska gora hela flottan mer effektivoch saker. Han papekar aven att fordelarna kommer att bli manga – bolagetsingenjorer kan ta sig an andra, mer kravande uppgifter.

Detta haller kostnaderna nere vilket i sin tur gor att biljettpriserna kan hallaslaga i och med en snabbare visuell inspektion, minskar forseningarna ochpunktligheten for passagerarna blir battre.

Sakerheten ska bibehallas och det genom att det ar Easyjets erfarna in-genjorer och personal som ar med och utvecklar systemet [21].

Idag behovs hela planets utsida kontrolleras visuellt efter sotflackar, brannmarkenetc. for att fa vetskap om blixtnedslag eftersom att piloten oftast inte ensmarker av ett blixtnedslag uppe i luften.

Hela flygplanskroppen ska inspekteras fran alla vinklar vilket innebar obe-kvama arbetsstallningar for teknikerna och att de maste anvanda sig av liftar[22].

En sadan inspektion kan ta flera dagar, vilket paverkar trafikflodet. Easyjetutvecklar nu ett alternativt satt for en sadan inspektion, som minskar dentiden planet maste sta pa backen till timmar istallet for dagar [22].

Alternativet ar att lata en dronare automatiskt cirkulera kring hela planetoch ta foton som sedan analyseras pa en skarm av en ingenjor. Dronarenanvander sig av lasrar for att kanna av avstandet och planets omfang ochgor sedan en visuell registrering [22].

20

4 RESULTAT

Metoden ar annu inte helt fardig utvecklad, bl.a. maste upplosningen pabilderna forbattras [23]. Bolaget siktar pa att genom bilder och videos frandronaren kunna skapa en digital modell av planet vilket gor det lattare attlokalisera skador och att sedan automatiskt kunna lanka till det aktuellaavsnittet i manualen for atgard [22]. Att det anda har valts en losning darmanniskan ska utvardera bilderna som tas av dronaren ar for att det ansesvara ett sadant jobb som inte kan ersattas av en maskin [22].

4.3.1 Fordelar

Denna metod ar framforallt mer tidsparande, en dronare gor inspektionenpa mycket mindre tid an vad en tekniker gor. Tid frigors och kan anvandastill annat. Antalet mantimmar kan med denna metod minskas ned vasentligtmycket.

I och med att bilder pa planet tas kan teknikerna fa sitta ner i lugn ochro och utvardera dessa for att komma fram till slutsatsen om en atgard araktuell. Bilderna medfor aven att en verifierbarhet kan fas, mojligheten attga tillbaka in i systemet och titta pa bilderna igen, sakerhetsstalla att allavinklar kontrollerats och vidarebefordra bilden till en annan tekniker for ettandra utlatande.

Dronaren medfor aven att teknikerna slipper obekvama arbetsstallningar vil-ket sparar pa deras fysiska halsa. Komplicerad och riskfylld anvandning avliftar ar nagot som inte langre ar aktuellt.

Dronaren kommer at planet battre och har lattare att inspektera krangligavinklar. Att kopa in dronare ar en langtidsinvestering. Denna typ av inspek-tion kan appliceras pa flera omraden inom flyget.

4.3.2 Nackdelar

Teknologin ar fortfarande i utvecklingsfasen och annu inte helt perfekt. Ensadan sakerhetsberoende inspektion kraver en tillforlitlig teknologi. Avenupplosningen pa bilderna behover uppgraderas for att uppfylla kraven.

Denna metod ar svar att applicera for inspektionen av skyltarna pa planetsinsida. For att kunna genomfora det maste dronaren veta hur den ska rorasig i planet for att inte kollidera med andra foremal eller inredningen. Detkan aven bli svart i dagslaget att fa bolag att investera i detta da det ar enavancerad losning till en enkel tillsyn [23].

21

5 ANDRA FORFARINGSSATT FOR INSPEKTIONER

5 Andra forfaringssatt for inspektioner

Inspektionsmetoder och hjalpmedel till inspektioner som sallades bort undergallringsprocessen presenteras har lite kort.

5.1 Andra inspektionsmetoder

5.1.1 3D-Scanning

Optisk 3D-scanning ar noggrannare teknik an laserscanning, 3D-scanninganvands for att jamfora en geometri hos en tillverkad detalj med sin CAD-modell. Skillnader mellan CAD-modellen och den fardiga produkten syns paskarmen i olika farger och det ar valdigt enkelt att upptacka detaljer somsaknas i den fardiga produkten [25].

5.1.2 The Automated Nondestructive Inspector (Andi)

ANDI anvands vid inspektion av flygplanskroppen i syfte att hitta sprickoroch korrosion. ANDI bestar av fyra kameror for inriktning och navigation. Enkamera monteras pa framre sidan av foremalet och en annan pa bakre sidan.Dessa tva kameror scannar flygplanskroppen med ett synfalt som omfattarvanligtvis fem eller sex nitar [26].

5.1.3 Inspektionskonsol

En inspektionskonsol bestaende av en videomonitor visar CIMP i hogkvalitativstereoskopisk bild av flygplansytan, en ”Silicon Graphics Indy Workstation”som ger bildfangst och tillgang till ett bibliotek med bildforbattring och algo-ritm forstaelse. En radiostyrenhet fjarrstyr systemet genom CIMP:s rorelseoch bildsensorer [27].

22

5 ANDRA FORFARINGSSATT FOR INSPEKTIONER

5.2 Hjalpmedel vid inspektionsmetoder

5.2.1 Protokoll over skyltar for att underlatta skylthanteringen

Arlanda flygplats hade ar 2006 inget standardiserat skylthanteringssystem.Det gjordes ett examensarbete med uppgift att ta fram en losning pa ettskylhanteringssystem. Examensarbetet resulterade i tva olika prototyper:

Prototyp 1 ar uppbyggd i Excel. Information sasom konstruktionsritningar,reella bilder, inkopsanmodan etc. relaterade till skyltarna har dokumenteratsmetodiskt, i olika spalter och kolumner i en Excelfil. For varje terminal samtvaning finns det en separat fil innehallande samtliga skyltar for den aktuellaterminalen och vaningen [24].

5.2.2 Databas for att finna skyltars placering och utseende

I det examensarbetet som gjordes presenterades aven en prototyp 2. Det aren helthetslosning som innehaller fler alternativ an prototyp 1. Har samlastabeller och filer i en databas. Dessa innehaller; fotografier, konstruktionsrit-ningar, filer och ritningar over flygplatsen. Pa en karta illustreras alla skyltaroch flodena for dessa i terminalerna och pa de olika vaningarna. Med dennaprototyp mojliggors lokalisering av alla skyltar pa flygplatsen [24].

5.2.3 Geografiskt informationssystem (GIS)

GIS definieras som ett geografiskt informationssystem och ar ett system foratt samla upp, lagra, analysera, hantera och presentera alla typer av rumsligaeller geografiska data [28].

GIS ar ett brett system som kan hanvisa till ett antal olika tekniker, processeroch metoder. Systemet ar kopplat till manga operationer och har mangatillampningar i samband med teknik, planering, ledning, transport/logistik,forsakring, telekommunikation och foretag [28].

23

6 DISKUSSION

6 Diskussion

Nackdelarna med ITS gor att den i praktiken ar mycket svar att genomfora –metoden behover omformateras och utvecklas ytterligare for att passa dettaomrade. Dock kan metoden i framtiden bli aktuell i och med dess fordelarvad galler underhallsaspekten – att teknikern enkelt kan upptacka fel, verifi-erbarheten samt tidsbesparingen.

Dronaren ar en intressant metod. Fordelarna med denna ar manga. Tids-besparingen ar en hogst intressant faktor i flygbranschen. Teknologin forsermed verifierbarhet i form av en databas med bilder. Dock uppstar en delproblem nar metoden ska ses som ett alternativ till den visuella inspektionenav ”Placards & Markings”.

Framst hur dronaren skall kunna cirkulera inuti planet – detta och det faktumatt bildernas upplosning inte ar perfekt medfor att teknologin inte ar aktuellfor oss idag. I framtiden anser vi att den har metoden kommer att inforasfor manga inspektioner, dronaren kommer bli ett stort genomslag.

Vi anser att den visuella metoden an idag ar mest aktuell for denna typav inspektion. Jamfors fordelarna med de andra tva och forsoker ha dessa iatanke vid planeringen av den visuella inspektionen finns mojligheter att taden visuella till en hogre niva. Hur instruktionen utformas och tanken bakomden gor att metoden kan jamforas med ny teknologi.

Nar vi t.ex. ser pa tidsbesparingarna som ny teknologi medfor anser vi attdetta kan astadkommas genom en battre struktur, en tekniker jobbar snab-bare nar stegen i instruktionen ar tydliga.

Den visuella inspektionen ar ett mycket billigt alternativ jamfort med deandra inspektionsmetoderna. Metoden kraver inte digitalutrustning eller ut-bildning for att teknikerna ska kunna genomfora inspektionen.

En stor nackdel med att digitalisera inspektionen ar problemet som uppstarvid kontrollen av dolda ”Placards & Markings” som t.ex ligger under en paneleller en servicelucka. Detta gor inspektionen mycket svar att digitalisera i ochmed att de andra inspektionsmetoderna inte har samma mojlighet som entekniker har vid en visuell inspektion. En tekniker kan oppna luckor ochpaneler samt inspektera komplexa former.

24

6 DISKUSSION

Med de andra inspektionsmetoderna ar inte teknologin helt perfekt dvs. denar under utveckling. Det medfor idag en risk att tillampa andra inspektions-metoder tillskillnad fran den visuella inspektionen som ar beprovad och redanutgor ca 80% av all flygplansunderhall. Teknikern ar rutinerad att genomforadenna typ av inspektion.

Vi tanker oss att var instruktion ska ge teknikern alla forutsattningar foratt utfora inspektionen pa ett snabbt, sakert, verifierbart och enkelt satt.Instruktionen skall vara uppdelad i planets olika sektioner for att fokuserapa en sektion i taget.

Teknikern skall kunna folja instruktionen i steg for steg, for att inte fa formycket information pa en gang, vi tanker oss max tva skyltar pa varje A4-sida. Instruktionen ska ensam kunna forse anvandaren med all informationsom kravs, den ska darfor innehalla partnummer och referens till IPC (Sefigur 6 under kapitel 10.4). For att forsakra teknikern om att denne starratt placerad vid flygplanet och inspekterar ratt skylt skall instruktioneninnehalla bade en helthetsbild, en narbild samt i visa fall en illustration franIPC.

For tydlighet anser vi att powerpointverktyget ar lampligt for denna typav instruktion. Dar kan vi fa in all information som vi stravar efter. Dennakan goras om till en PDF for att sedan skrivas ut – i och med att tekniker-na foredrar hjalpmedel i pappersform. Dock finns aven mojligheten att lataexemplaret vara i digital form och avlasas via en surfplatta.

Med de andra metoderna mojliggjordes en verifierbarhet som inte lika lattkan fas med en visuell inspektion. For att lyfta den visuella inspektionen ochgora den jamforbar med de andra, ar tanken att losa detta. Vi har utformaten losning dar partnumret kan anvandas till den verifierbarheten.

Varje orginalskylt har partnumret utsatt i hornet pa skylten. Pa en refe-renslista i instruktionen star partnumret utskrivet men de tva sista siffrornasaknas, teknikerns uppgift ar att efter denne kontrollerat en skylt fylla i dessasiffror i listan.

Med detta forsakras att teknikern statt framfor skylten och inspekterat den.Efterat fas alltsa en komplett ifylld lista, om inte nagon skylt saknas dvs. omdet uppstar nagra fragetecken finns en sidreferens till instruktionen dar merinformation om den skylten kan fas.

25

7 SLUTSATS

7 Slutsats

De slutsatser som vi kommit fram till i det har arbetet ar att en visuell in-spektion av ”Placards & Markings” ar den mest lampliga metoden. Metodenar billig, enkel och kan tillampas pa komplexa former och sma ytor.

Det finns fortfarande mycket arbete som behover goras avseende den teknis-ka instruktionens design for att fa en minimal riskniva under inspektions-tillfallet.

Vi kan aven se att de nyare metoderna ar mer tidseffektiva, t.ex. dronarensom kan fotografera utsidan pa ett flygplan under nagra minuter. Detta goratt inspektionen kan ske under mycket kort tid jamfort med andra inspek-tionsmetoder.

Det kravs mer forskningen kring instruktionens skrivsatt och design samtdess konsekvens for en tekniker som gar runt flygplanet och tittar pa olikaskyltar.

Vi ar overtygade om att erfarenhet och standig forbattring och utvecklingav en teknisk instruktion star for stora positiva konsekvenser avseende patidseffektivitet, tillforlitlighet, verifierbarhet och palitlighet.

26

8 REKOMMENDATIONER/FRAMTIDA ARBETE

8 Rekommendationer/framtida arbete

Anvandaren kommer att finna brister i den framtagna tekniska instruktionen,darfor ar det viktigt med en kontinuerlig uppdatering.

Sarskilt viktigt att aktualisera instruktionen utefter myndighetskraven sommojligtvis kan forekomma i form av AD (Airworthiness Directive).

Vid uppdatering rekommenderar vi att folja samma struktur i prototypen(Se figur 5 under kapitel 10.3) eftersom den ar baserad pa resultatet som dethar arbetet har kommit fram till.

Att utveckla dronaren och forska om hur den skulle kunna appliceras painspektionen av ”Placards & Markings” skulle vara aktuellt. Aven studerahur problematiken med att anvanda ITS-metoden skulle kunna losas ar ettframtida arbete.

27

REFERENSER

9 Referenser

[1] Aibotix.com. Drone powerline inspection - Aibotix Inter-national. [Online]. Available: https://www.aibotix.com/en/

inspection-of-power-lines.html[Hamtad 2016-04-21].

[2] Tovey. Drones to inspect wind turbines as Strat Ae-ro lands key contract. [Online]. Available: http:

//www.telegraph.co.uk/business/2016/02/19/

drones-to-inspect-wind-turbines-as-strat-aero-lands-key-contract/

[Hamtad: 2016-04-21].

[3] B. Williams. Intelligent transport systems standards. Boston, ArtechHouse, 2008

[4] Trafikverket. Behovsinventering av vaderstyrd variabel hastighet.Borlange, Sverige, 2012.

[5] Y. Ding, X. Zhang and R. Kovacevic. A laser-based machine vision me-asurement system for laser forming Dalian, Liaoning, China, 2016.

[6] 3dscanco.com. 3D Scanning Services — 3D Laser Scanner Services —On-Site 3D Scanning — Large-Scale 3D Scanning. [Online]. Available:http://www.3dscanco.com/services/3d-scanning.cfm[Hamtad: 2016-04-21].

[7] A. Voicu and G. Gheorghe. Adaptable High-Tech Mechatronic Equipmentwith Laser Scanning for Multicontrol 3D of Complex Components fromAutomotive Industry. Bucharest, Romania, 2015

[8] University of Aberdeen. Inspection and testing of portable electrical equip-ment. 2008.

[9] Trinity NDT. NDT Procedure for Weld Visual Inspection India.

[10] European Medicines Agency. Visual Inspection: Herceptin Vials 150 mg.2010

[11] C. Wenner, F. Spencer and C. Drury. The Impact of Instructions onAircraft Visual Inspection Performance: A First Look at the Overall Re-sults. New York, 2003.

[12] Tommy Nygren. Det civila luftfartssystemet. Vasteras, Sverige 2014.

[13] Tommy Nygren. Flygbolagets underhallsansvar. Vasteras, Sverige, 2015.

28

REFERENSER

[14] International Air Transport Association. Standards Manual (ISM)Montreal, Geneva, 2013.

[15] Goranson, U.F. & Rogers. Elements of Damage Tolerance Verification.12th Symposium of International Commercial Aeronautical Fatigue. Tou-louse, France, 1983.

[16] Colin G. Drury. Good Practices in Visual Inspection Human Factorsin Aviation Maintenance - Phase Nine, Progress Report, FAA/HumanFactors in Aviation Maintenance. Willimasville, 2002.

[17] J. Johnson. Designing with the Mind in Mind: Simple Guide to Un-derstanding User Interface Design Guidelines. Burlington, MA: Elsevier,2010.

[18] Wenner, C. A. Inspectors’ Interpretation of Instructions in the AircraftMaintenance Domain. New York, 2000.

[19] Daniel Ekstrom. Kommunikationsprotokoll inom ITS – en invente-ring av kommunikationsprotokoll inom intelligenta transportsystem ochtjanster. Sverige, 2004.

[20] C. Wen, J. Li, H. Luo, Y. Yu, Z. Cai, H. Wang and C. Wang. Spatial-Related Traffic Sign Inspection for Inventory Purposes Using Mobile LaserScanning Data. IEEE Trans. Intell. Transport. Syst., vol. 17, no. 1, pp.27-37, 2016.

[21] Bristol.ac.uk (2016), Bristol University easyJet, . [Online]. Availab-le: http://www.bristol.ac.uk/news/2014/may/easyjet.html[Hamtad:2016-02-05].

[22] PC & Tech Authority. Lift-off for EasyJet’s drone crew. [On-line]. Available: http://www.pcauthority.com.au/Feature/409729,

lift-off-for-easyjets-drone-crew.aspx[Hamtad: 2016-02-24]

[23] J. Golson. EasyJet’s Using Drones to Check Planes for Light-ning Damage [Online]. Available: http://www.wired.com/2015/06/

easyjets-using-drones-check-planes-lightning-damage/[Hamtad:2016-03-08]

[24] Eray Cilingiroglu. Skyltningsproblematik pa Arlanda flygplats. Stock-holm, Sverige, 2006.

29

REFERENSER

[25] cascade.se. Cascade - Kvalitet inom matteknik och CAD/PLM.[Online]. Available: http://www.cascade.se/sv-se/produkter/

automatiserad-inspektion-och-kvalitetskontroll[Hamtad: 2016-02-25]

[26] M. W. Siegel. Automation For Nondestructive Inspection of Aircraft.Carnegie Mellon University, Pittsburgh.

[27] M. Siegela & P. Gunatilakeb. Enhanced remote visual inspection ofaircraft skin. Pittsburgh, 1997.

[28] D. Nielson. Geographic information systems (GIS). New York, 2014.

[29] Bobo, S.N. & Puckett, C.H. Visual Inspection for Aircraft. Federal Avi-ation Administration, Atlantic City, 1994.

[30] M. Soilan, B. Riveiro, J. Martınez-Sanchez & P. Arias. Traffic Sign De-tection In MLS Acquired Point Clouds For Geometric And Image-BasedSemantic Inventory. Vigo, Spain, 2016.

30

10 BILAGOR

10 Bilagor

Arbetets bilagor som det refereras till i texten finns nedan. Bilagorna erhalleren specifik bokstav.

10.1 Bilaga A

Fragor till tekniker pa TAM:

1. Hur vet ni att ni kontrollerat alla Placards? Finns det nagot checksy-stem? Lista over alla markeringar?

2. Vilket material anvander ni er utav idag?

3. Vilken information behover ni i samband med inspektionen?

4. Hur tar ni stallning till vilka som ska bytas? Hur lang tid tar det?

5. Hur markeras de Placards som maste bytas? Gor ni klart instruktionenforst och vantar med ”bestallningen”?

6. Samlar ni in papperna efter inspektionen? Unikt for varje plan?

7. Om ni ar osakra kring nagon markering vad gor ni da?

8. Gar ni runt planet med papperna i handen?

9. Hur lang tid tar inspektionen?

10. Hur manga gor inspektionen?

11. Ar det nagot som saknas idag som skulle underlatta?

12. Hur ser ni pa att digitalisera inspektionen?

13. Skulle referenser till partnummer och manualer underlatta?

31

10 BILAGOR

10.2 Bilaga B

Copenhagen Airport – February 15, 2016 No. Question Fixed signs Dynamic signs

1 Do you perform some sort of controls to assure that the signs correspond with the

information you wish to send out?

We have standards for most of the fixed signs.

I and my colleagues are every day in the terminals so if there is something wrong it is easily spotted. So it is not needed to have a

check list.

We have an overview over all our dynamic sign in the airport and the layout they are showing (with the possibility of changing a

layout and its information if it’s wrong)

2 How do you assure that the signs are readable for everyone?

CPH has a sign manual made by an architect firm which is specialist on signage. This manual specifies the measurements of a standard sign. There are 4 or 5 standard signs. And a standard sign is always readable from a certain distance. When I have to decide which sign I will use I look at the area: height of the room, reading distance, and then I decide which standard sign I will use. Sometimes I have to put up several of the same signs over a long distance to assure that the passenger is on the right track.

We try to hang the signs as low as possible, and we have chosen a quite readable font. We want to give as much information as needed and it sometimes interferes with dimension of the screens. But we do also get some bigger screens in order to improve the readability.

3 How do you know if a sign is missing, or if there's a need for additional signs? Do you have a register?

No, we do not have a register. We have talked about it, but it is far too comprehensive to have a register. A register has to be kept up to date and it gives no value for us. It is seldom a sign is missing and if there is my colleagues or I sees it. Most of our signs are hanging from the ceiling, so it is not so easy to take a sign.

N/A

4 If the controls are performed visually, is there a specific route around the airport to assure that no signs are neglected in the

The flows in the airport do not often change so when the signs to a new area are placed and maybe corrected within the first few weeks we do not change the signs. So there is

N/A

controls? no need for checking the signs in that respect. Sometimes a passenger send us an e-mail about a certain area/sign and then we of course are looking into it and change it if nessesary.

5 Is there a checklist to assure that the signs have been controlled? In that case, how does the checklist work in practice? And, how do you know that this checklist works properly?

No. We do not have a check list. Maybe it is also because the responsibility for signage is only based on one person. I do not share the task with other persons so I know what is going on (hopefully-).

N/A

6 How has this maintenance schedule/mechanism been put into practice? Is there any scientific support, like statistics or known method, behind it

I am not sure what the question is about. -

32

10 BILAGOR

10.3 Bilaga C

Bild1

Sektion

441

BILD

Text

B

A

Partno:

AMM: IPC:

Bild2

Partno:

AMM: IPC:

Figur 5: En enhetllig mall att arbeta efter.

33

10 BILAGOR

10.4 Bilaga D

Nacelles

441

Partno. 101112134

Partno. 101112134

PLACARD IS TO BE FOUND IN TWO PLACES

B AMM-11-10-05-990-801 fig. 1. IPC-11-20-00-01 fig. item 001

AMM-11-10-05-990-801 fig. 1. IPC-11-20-00-01 fig. item 001

B

A

A

A A

Figur 6: Ett exempel pa hur en sida i instruktionen ser ut.

34